Ramberget och Herkulesgatan

Ramberget och Herkulesgatan 

examensarbete vid Chalmers Arkitektur 

Lisa Söderström 

ht 2010 

R a m b e r g s s t a d e n 

K v i l l e

Lundbyleden 




Ramberget 

översikt.............................................................................................. 

beskrivning av arbetsprocessen............................................... 

ny koppling i stadsväven, en principskiss ............................ 

Herkulesgatan................................................................................ 

paralella stråk................................................................................. 

ritningar och bilder...................................................................... 

rumslig undersökning.................................................................. 

strukturstudier................................................................................ 

sammanfattning............................................................................ 

3 

4 

7 

8 

9 

10 

20 

22 

24 

2

Rambergsstaden 

Lindholmen 

Amorft stadslandskap Projektet tar sig an ett stycke mark längs med en av Göteborgs genomfarter. Lundbyleden på Hisingen utgör 

en kraftig barriär i den lokala stadsväven tillsammans med järnvägsspåret för gods till och från Göteborgs Hamn. I barriärzonen 

som omger Lundbyledens två signalreglerade anslutningar ligger ostrukturerade och öde tomter. På några av fastigheterna bedrivs 

trafikrelaterad verksamhet medan andra hyrs ut som skräptomter. Den sammanhållna och varierade bebyggelsen som finns runt 

Ramberget i övrigt har fått ge vika för transportkorridorens amorfa stadslandskap. 

Staden runt Ramberget Projektet föreslår att direkta tvärförbindelser öppnas i det lokala vägnätet på var sida om Ramberget och 

att en planskild anslutning ersätter de två signalregelerade korsningarna. På så sätt avlastas leden från lokaltrafik samtidigt som 

förutsättningarna för en stadsmässig bebyggelse och grönstruktur framför Rambergets klippvägg etableras. Den mer sammanhållna 

fastighetsstrukturen kompletterar och utvecklar den befintliga blandstaden runt berget. Centrala Hisingen knyts till Lindholmen/ 

Lundby Strand och projektet lämnar utrymme för framtida infrastruktursatsningar som dubbelspår i Hamnbanan och/eller nedsänkt 

led och järnväg. 

fastigheter om 58000 m 2 

Lundbyledens anslutningar, industritomter och obyggda fastigheter idag. Kompletterad fastighetsstruktur och passager mellan centrala Hisingen och älvstranden. 

översikt 




Brämaregården 

Frihamen 

Centrala Hisingen 

Norra Älvstranden 

Göteborg City 

3

Utgångspunkt, syfte och bakgrund 

Utgångspunkten för examensarbetet är hämtad ur min vardag. Som boende i Lundby behöver jag dagligen 

korsa Hisingens stora transportkorridor Lundbyleden och Hamnbanan. Utöver en avigt placerad gångbro 

kan man endast ta sig över barriären via någon av trafikplatserna. Oavsett om jag cyklar, går, kör bil eller 

åker buss känns stunden i trafikapparaten omständig och trist. 

Arbetets syfte är att pröva ett lokalt perspektiv på en övergripande struktur. Lundbyleden är en av de 

viktigaste och mest trafikerade lederna i Göteborg. Den länkar E6 och E20 till Göteborgs hamn och 

ingår därför i Sveriges stamvägnät. Hamnbanan är ett enkelspår för godstrafik till och från hamnen. De 

båda strukturerna utgör riksintressen. Vägverket övertog Lundbyleden från kommunen 1991. Vägverket 

senaste studie av Lundbyleden genomfördes 2008. 1 I den jämförs tre principer för en framtida utformning, 

i tunnel, tråg samt ett ytalternativ. Banverket planerade samtidigt för en utbyggnad av Hamnbanan till 

dubbelspår, i befintlig eller ny sträckning. En samordning av planprocesserna efterfrågades i flera av 

remissvaren till vägverkets studie. Enligt beslutshandlingen från 2009 ska den tunga trafiken (7000-8000 

fordon/dygn) dirigeras om via kringfartsleder så att Lundbyleden avlastas. En gemensam utredning för 

Lundbyleden och Hamnbanan planeras nu samtidigt som en mindre upprustning av vägen och ombyggnad 

av Lindholmsmotet ska genomföras. 

Som arkitektstudent och boende i stadsdelen intresserar jag mig för hur centrala Hisingen och Norra 

Älvstranden sammanfogas. Trafikbarriären präglar i allt högre grad Lundby. Lundby har idag ca 35000 

invånare och en nettoinpendling av verksamma i stadsdelen om ca 8000 personer. Fram till 2015 beräknas 

både boende och arbetsplatser öka, invånarantalet med ca 9000 personer. 2 Förtätning av bebyggelsen 

och planeringen av helt nya områden pågår. Lokalisering och utformning av en ny trafikplats kommer att 

påverka närmiljön och Lundbys trafikflöden. Jag beslöt att pröva mitt eget användarperspektiv i arbetet. 

Målet med projektet fick bli att korta mina dagsresor och göra det attraktivare att gå och cykla i stadsdelen. 

Vad medför ett lokalt förhållningsätt till en genomfartsled? 

beskrivning av arbetsprocessen 




På plats 

Arbetet startade i dagens Lindholmsmot nedanför Ättestupan. Här finns idag den enda förbindelse mellan 

centrala Hisingen och förnyelseområdena på Norra Älvstranden. Trafikmotet är en signalreglerad korsning 

kopplad till en passage under Hamnbanan. Situationen vid övergångstället för fotgängare och cyklister 

är otrygg i det storskaliga trafikrummet. Ett par hundra meter österut finns en gångbro, femton meter upp 

i luften, mellan Brämaregatan och de öde tomterna i Frihamnen. I anslutning till Inlandsgatan väster om 

Lindholmsmotet har det (förenat med livsfara) uppstått en spontan stig direkt över Hamnbanan. 

Miljön vid Lindholmsmotet är typisk för ett så kallat vägnära område. Genomfartsleden och dess 

anslutning skär av det lokala vägnätet. Fastigheterna närmast trafikapparaten hyrs ut som ”skräptomter” 

sedan de hamnat längst ut i gatustrukturen. Buller och avgaser präglar situationen. Den rundslipande 

klippan Ättestupan utgör dock ett tydligt landmärke för platsen. 

Fastigheter i liknande situation exploateras inte sällan för sitt regionala läge. En sådan exploatering 

alstrar ytterligare trafik och ändrar förutsättningarna för det lokala stadslivet. I avvaktan på beslut och 

prioriteringar för Lundbyledens framtid utgör de obyggda tomterna vid Lindholmsmotet en smutsig och 

bullrig miljö i stadslandskapet. Brämaregården och Rambergets grönområde präglas av den formlösa 

trafikplatsen. Platsen segregerar de i övrigt väl fungerande områdena Brämaregården och Lundby Strand/ 

Lindholmen. 

1 E6.21 Lunbyleden Eriksbergsmotet- Ringömotet Vägverket 85436910 2009, 2 Lundby Loklat program (18) till Göteborgs 

Översiktsplan, SBK 2009 

Kortaste vägen till Lindholmen från Inlandsgatan Ättestupan bakom Lindholmsmotet Herkulesgatans avbrott för Lindholmsmotet 

4

En första undersökning och tre stadsbyggnadskvaliteter 

På väg fram och tillbaka genom Lindgolmsmotet lekte jag med tanken att knyta ihop gatorna tvärs barriären. Till att 

börja med ignorerade jag behovet(?) av en skrymmande trafikplats för att återkomma till den regionala strukturern 

i nästa skede av aretsprocessen. Jag föreställde mig en fri passage för fotgängare och cyklister och undersökte vilka 

utvecklingsmöjligheter den skulle tillföra. En direkt koppling vid Ättestupan mellan Brämaregården och Lundby 

Strand skulle för det första länka Keillers Park på Ramberget till kajstråken på Norra Älvstranden. Den skulle också 

kunna sammanföra tre lokala stråk. Det är i anslutning till dessa stråk som stadsdelen växer. I skissarbetet ringade jag 

därför in de tre stadsbyggnadskvaliteterna som passagen kan utveckla och ta till vara. 

1. Göteborgsk blandstad 

Brämaregården bär på många urbana och historiska värden. 3 Bebyggelsen är karaktäristisk för Göteborg och har 

visat sig rymma olika tiders verksamheter och bostäder. Eftersom gaturummen och byggnaderna är flexibla fungerar 

Brämaregårdensom en blandstad. Brämaregårdens kvartersbebyggelse etablerades på slutet av 1800talet vid 

Kvillebäckens utlopp i Göta Älv. När Lundby inkorporerades i Göteborg 1906 var området redan ett tätt befolkat 

näringscentra. Här fanns industrier, affärer, Hisingsböndernas torghandel, skola, ”finka” och poliskår. Fram till 

1950 kallades området Kvillebäcken och torget vid kanalen var en samlingspunkt. När Hisingens industrilandskap 

förändrades och Hjalmar Brantingsgatan anlades hamnade Kvilletorget dock i skymundan. Under några årtionden 

förslummades bebyggelsen men de gamla landshövdingehusen fick sin renässans på 1970talet. Några av 

byggnaderna byggdes om och restaurerades under överinseende av riksantikvarie och museinämnd. Rivna hus har till 

stor del ersatts inom den ursprungliga fastighetstrukturen och gator och kvarter har levt vidare. Näramast Rambergets 

grönska står friliggande hus. Vid Vågmästareplatsen samsas tio våningar höga punkthus från femtiotalet med 

nytillkommna villor. Blandstaden upphör vid Lindholmsmotet nedanför Ättestupan. Väster om trafikapparaten ligger 

Renströmska badhuset, Apoteksbyggnaden och läkarbostaden från förra sekelskiftet. 

3. 





1. 

Lundbyleden 

2. 

2. Den strukturerande älven 

Närheten till vatten är en viktig stadsbyggnadskvalitet. Vattendrag har alltid ett uppskattat rumsligt 

värde. Ofta uppstår promenadstråk längs med strandlinjer och utsikten över en vattenyta är attraktivt i 

bostäder. Ursprungligen har dock Göta Älv har varit strukturerande för Göteborgs bebyggelse av mer 

strategiska skäl. 4 Sveriges port till västerhavet grundlades på Slottsberget redan under 1200talet när 

älven ännu utgjorde gränsen mellan Norge och Danmark. Det norska Bohusläns största by var vid den 

här tiden Lundby. (Bygatan med anor från forntiden finns ännu kvar att låta sig inspireras av.) Lundby 

socken gränsade till älven och de stora vassar vi idag känner som Lundby Strand och Frihamnen. Dagens 

transportkorridor kan på sätt och vis sägas utgöra den historiska gränsen mellan Hisingen och Göteborg. 

Göteborgs Stad ritade 1885 upp en muddringsplan för Lundbyvassen åt familjen Keiller som bedrev 

båtbyggeri nedanför Otterhällan. När konjunkturen för sjöfart vek hade varvsindustrin på Hisingen 

utvecklats och blomstrat under nära nog ett sekel. Efter nedgången flyttade hamnverksamheten från den 

gamla vassmarken till Lundbys västra strandmarker. Här hade hanteringen av olja stöpt om landskapet 

fullständigt. Berg hade sprängts bort och strandlinjen flyttats ut till djupare vatten. Slottsberget på det 

vi idag kallar Norra Älvstranden hade lyckligtvis fredats och de gamla varvsområdena runt det förnyas 

alltjämt. Hamnarna med sina intressanta kajstråk strukturerar tillsammans med en 80 meter bred allé de 

storskaliga fastigheterna. (Lindholmsallén) Tillgängligheten från den omgivande staden är dock dålig, 

Norra Älvstranden fungerar idag som en segregerad enklav. 

3. Stadsparken på Hisingen 

Grönområdet på Ramberget är på samma gång ett stycke natur och en stadspark. 5 Berget donerades till 

Göteborgs Stad av James Keiller. Villkoret var att staden skulle ordna och för all framtid underhålla en 

allmän park där uppe, under namnet Keillers Park. Från toppen såg man ännu ut över bondlandet. En bit 

av det värdefulla naturlandskapet har på så sätt bevarats, samtidigt utgör det ett gigantiskt monument över 

stadens historia. Ytterligare mark köptes in och skänktes till staden så att parken också kom att innehålla 

lite slättmark att vara på. Det planterades skog av skolklasser från trakten och en arkitekt anlitades för att 

arbeta med parkens detaljplanering. Parken är idag en välbesökt lunga i Lundby även om trafikbarriären 

nedanför klippväggen gör berget otillgängligt från älvstranden. Vägarna upp till parken är undangömda 

och snålt underhållna. 

3 Kvillebäcken Lundby hembygdsförening skriftserie nr 5 1998 

4 Lundby på Hisingen Folke Eriksson, Göteborg 1994 

5 Stadsparker Arvid Bengtsson,Göteborg 1988 

Vy ned mot vattnet från 

gångstig i Keillers Park 

5

Genomfartens gestalt i stadslandskapet 

Parallellt med platsanalysen undersökte jag trafikleden som rumsbildande element. Jag läste om gränssnittet 

mellan stad och väg och studerade sektioner genom väg- och gaturum. 6 Vägen genom staden är ett udda 

stadsbyggnadselement som måste separeras från andra stadsrum. Vad som annars utmärker stadslandskapet 

är hur gator, parker och torg länkas till varandra i en sammanhållen stadsväv. Genomfartens gestalt befinner 

sig i landskapets skala. Genomfartstrafiken kan i princip begränsas till ett relativt smalt och ibland slutet rum. 

Stadens gator skulle kunna knytas ihop över eller under en sådan ”korridor”. Trafikplatsen måste däremot 

kopplas till bebyggelsens gator. Den tar i regel stor plats och blir dominerande i stadsbilden. 7 Ur ett lokalt 

perspektiv kan trafikplatsen ha större fysisk och mental barriärverkan än själva leden. Som genomfartens start- 

och målpunkt utgör den ett eget strukturerande element i sin omgivning. 

Anslutningen ska samordna den högre hastigheten med stadens långsammare flöden. Jag prövade att lägga 

på- och avfartsramperna i mitten av leden. Trafiken byter då skala i vägens rum, så långt från bebyggelsen 

som möjligt. Lösningen är ytsnål och vägkroppen minskar de störningar som uppstår vid inbromsning och 

acceleration. Under leden kan den regionala strukturen anslutas till den lokala i ett cirkulationsrum. En annan 

variant vore att leden sänks ned och att rondellen/korsningen läggs i plan med staden. 

6Staden ser på vägen -med arkitekters ögon Bengt Persson, ARKUS 2001 

7Trafik på staden villkor Gunnar Lagerqvist, Vägverket 2000:88 

Vägen, järnvägspåret och Ramberget utgör strukturernade element i stadslandskapet 





det regionala stråkets anslutning kan acentueras mer eller mindre 

i stadsväven 

i långtgående variant kan det regionala stråket underordnas det 

lokala vägnätet 

Modellarbete, vad håller stadslandskapet samman? 

6

Nedsänkt 

anslutning 

Ramberget 

Lundbyleden 

Samverkande strukturerande element ger bättre förutsättningar för en sammanhållen gatu- och grönstruktur. 

Lindholmsmotet flyttas undan från den bebyggelsen och placeras nedanför Rambergets klippvägg. 

Landskapet och stadens skala Den generella problematiken med en väg genom stadsbebyggelse blir tydlig så snart vägen betraktas 

som ett stadsbyggnadselement. Genomfartens flöde måste separeras från den övriga stadsväven p.g.a den höga hasighetens risker 

och begränsnigar. Vad som annars utmärker stadslandskapet är hur gator, parker och torg länkas till varandra i ett sammanhållet 

nät. Genomfartens gestalt befinner sig i landskapets skala medan torg och gaturum verkar inom stadens. Anslutningen mellan de 

två systemen kommer att utgöra ett strukturerande element som entré/målpunkt i respektive skala. 

Samverkande skalor Projektet prövar ett lokalt perspektiv på den övergripande strukturen. Genom att anpassas till det befintliga 

gatunätet vänds vägen från att vara en “reva” i stadsväven till att verka sammanhållande som en “fläta”. Anslutningen sker planskilt 

men i förlängningen av stadsrum som gagnas av att anslutas till ett regionalt stråk . Lindholmsmotet får ett nedsänkt cirkulationsrum 

som placeras i direkt anslutning till Lindholmsallén, på en plats i landskapet som idag ligger i skymundan. På- och avfarterna läggs i 

mitten av vägkroppen, så långt från bebyggelsen som möjligt. Med den nedsänkta anslutningen och inbakade på/avfartena verkar 

vägkroppen som ett störningsdämpande stadsbyggnadselement. 

ny koppling i stadsväven, en principskiss 




I projektet prövas en nedsänkt anslutning med inbyggda av-/påfartsramper vilket dämpar 

det svåraste buller som uppstår vid inbromsning och acceleration. 

mindre ingrepp, lägre kostnader (än exempelvis tunnel/kringled) 

direkta passager kan anläggas efter hand i stadsväven, i takt med stadsutvecklingen 

7

Herkulesgatans betydelse 

Med ett utkast till en mer tillbakadragen trafikplats undersökte jag platsen vid Ättestupan igen. 

Lundbyleden kopplas idag till Myntgatan. Gatan utgör ett av två stråk i Brämaregården. Det andra är 

Herkulesgatan. De båda gatorna möts i trafikplatsen nedanför Ättestupan. (strukturstudie sid. 22-23) 

Ur ett lokalt perspektiv spolieras platsbildningen av Lindholmsmotet. Väster om Lindholmsmotet 

fortsätter Herkulesgatan. Herkulesgatans sträckning är i sin helhet ca 2,5 km från Backaplan genom 

Brämaregården, tätt förbi Ramberget och upp till Lundby Brandstation. Hela området nedanför 

Rambergets klippvägg är idag präglat av trafikbarriären. 

Herkulesgatans urspungliga sträckning bär på rumsliga värden som kan återupprättas och utvecklas. 

Sträckan längs med den mäktiga klippväggen skulle kunna accentuera förhållandet mellan berget och 

stadsdelen Lundby. Detta skulle göra stadslandskapet mer sammanhållet både fysiskt och mentalt. 

När vi erfar att Herkulesgatan ligger intill Ramberget kortas exempelvis avståndet mellan Keillers 

Park och Backaplan i vår mentala karta. Platsbildningen vid Ättestupan är av samma anledning en 

fin utgångspunkt för en passage till Lindholmsallén, så nära Lundby Strand och Frihamnens vatten 

som möjligt. Göta Älv och älvstranden ”förankras” på så sätt i Ramberget med en direkt passage 

vid Ättestupan. På den södervända sluttningen vid Inlandsgatan finns också ett bra läge för ny 

bebyggelse och en passage i stadslandskapet. Ramberget och Herkulesgatan blev därför projektets 

ryggrad. 

Herkulesgatan i Brämaregården 

Herkulesgatan 




Herkulesgatan mellan Apoteksbyggnaden och Badanstalten 

Ättestupan 

Platsbildningen vid Ättestupan där Herkulesgatan möter Myntgatan och Brämaregården 

ansluts till Lundbyleden 

Herkulesgatan sedd från Inlandsgatan 

8

Inlandsgatan 

Polstjärnegatan 


Mellan strukturerande element Intill Rambergets klippvägg kan grön- och fastighetsstrukturen stärkas. Herkulesgatan 

kan utformas till en ”stadsparkgata” där gång och cykelvägar dras mellan träden. Det gröna gaturummet samverkar 

i projektet med det mäktiga berget och den parallella Lundbyleden. Stadslandskapet blir sammanhållet och de båda 

stråken kan upprätthålla sina respektive hastigheter och gestaltningsskalor. Nivåskillnaden i områdets västra del har 

förutsättningar för markbostäder i söderläge. Kvarteret närmast leden kan ge plats åt högre byggnader med kontor 

eller bokaler som skärmar av genomfartstrafiken. Inlandsgatan kan förlängas i en direkt passage till Polstjärnegatan 

på Lindholmen. Längs med Herkulesgatan finns gott om plats att plantera höga träd, förslagsvis bok som redan växer 

i Keillers park. Vid Ättestupan kan en generös passage under leden ta till vara platsbildningen och länka grönstråket 

till kajpromenaden på Lundby Strand och den framtida utbyggda Frihamnen. Den nya passagen sammanför och blir 

en hållpunkt i de lokala stråken mellan centrala Hisingen och Norra Älvstranden. Kollektivtrafik och samåkning på 

Lundbyleden kan angöra platsen direkt i ytterfil. 

parallella stråk 




Lindholmsallén 

Byggbar mark i 

södervänd sluttning 

passage mellan Rambergsstaden 

och Lindholmen 

Myntgatan 


Frihamnen 

Huvudentré Keillers Park 

accentueras 

Platsbildning och passage 

vid foten av Ättestupan 

som når Frihamnens vatten 

Lindholmsmotets buller och avgaser flyttas undan från befintlig bebyggelse. 

Generösa passager till älvstranden kan öppnas på var sida om berget. 

Grönstrukturen utformas så att Keillers Park når ned till Herkulesgatan. 

Byggbar mark längs med Herkulesgatan och på Lindholmen 


Keillers 

Park 

Göta Älv 

9

A 

I N L A N D S G A T A N - - P O L S T J Ä R N E G A T A N 

B 

kv. Jordbrukaren 

kv. Hemmansägaren 

B 

H E R K U L E S G A T A N 

Något om områdets bakgrund 

Det var tekniken att muddra för maskinkraft som gjorde expansionen av Lundbyvassen 

möjlig. Planen delade in området i gator och kvarter och industribyggnaderna restes 

på den till en början vattensjuka marken. Arbetarnas bostäder byggdes längs med 

foten av Ramberget. Gatorna i den nya stadsdelen fick namn efter navigationskonstens 

stjärnhimmel. Herkulesgatan närmast berget knöt ihop Rambergskvarteren ovanför den 

västra delen av Lundbyvassen med Kvillestaden öster om berget. Rambergskvarteren 

(här utmärkta som kv. Jordbrukaren och kv. Hemmansägaren) var en blandad begyggelse 

från en och tvåfamiljshus till landshövdingehus vilka revs på 50- och 60talet. Den rivna 

stadsdelen ersattes aldrig, och några enstaka byggnader står kvar än idag längst upp 

i skogsbrynet. Två bensinstationer, en däckverkstad och ett par villor är vad som har 

tillkommit. 

ritningar och bilder 




Det gröna gaturummet intilll klippväggen 

blir karaktäristiskt för området De idag utkantspräglade 

kvarteren Jordbrukaren och 

Hemmansägaren får en blandstadsbebyggelse 

i söderläge. Höga hus ut mot leden skärmar 

av geonomfartstrafiken. Inlandsgatan förlängs 

till Polstjärnegatan och Rambergsstaden blir 

granne med Lindholemen. 

C 

D 

L I N D H O L M S A L L É N 

C 

D 

K E I L L E R S 

P A R K 

Ättestupan 


E 

Vid den karaktäristiska klippan Ättestupan öppnas 

en generös passage mellan det stora älvrummet 

och naturen i Keillers Park. Oskyddade trafikanter 

får ett tryggt stadsrum under genomfartens viadukt. 

Kollektivtrafik på leden kan angöra platsen direkt i 

ytterfil. Lindholmsmotet flyttas så att strörningarna 

från trafiken minskar i Brämaregården. Passagen 

vid Ättestupan blir en hållpunkt på stråket mellan 

centrala Hisingen och Lindholmen. 

M Y N T G A T A N 

A 

E 

N 

10 10 

Situationsplan 1:4000

Herkulesgatan vid foten av Ättestupan 





Lindholmsallén Herkulesgatan 

Sektion E_E 1:2000 

11

Herkulesgatan söder/väster om Ramberget 





G:a Rambergsv. 


Lundbyleden Hamnbanan 


Sektion B_B 1:2000 

12

itningar och bilder 






Sektion C_C 1:4000 Sektion D_D 1:4000 

Sektion A_A 1:4000 

Sektion A_A 1:4000 

Klippväggen som ryggrad Ramberget annonserar en sammanhållen och varierad stadsdel 

ut mot vägrummet och tvärs över älven. Lindholmens regionala entré placeras tätt intill det 

stora landmärket. 

Sektion E_E 1:4000 

13

F 





3 

3-5 

3 

7 

H 

G 

7 

3 

H 

G 

älvsnabben framtida brygga 

F 

N 

14 

Illustrationsplan 1:2000

Vy från Frihamnen mot Ättestupan. En öde plats idag, kan bli en generös 

passage i ett stadslandskap som växer. 





15

itningar och bilder 




Den generösa genomfartens gestalt Pelarnas symmetriska placering ger det nedsänkta rummet en öppen och samtidigt samlande 

gestalt. Stora sjöstenselement ger de sluttande planen en sammanhängande och detaljerad yta. En installation med ljudet av rinnande 

vatten kan komplettera ljudbilden under viadukten. 

16

Detalj I 1:50 

Pelarens bas döljs under sjöstensmattan. Belysningsarmaturen placeras i mötet mellan 

de arkitektoniska elementen. Ljuset diffuseras längs med pelarnas vridna profiler. 





I 

bok i Keillers 

Park 

Sektion G_G 1:200 

Sektion F_F 1:1000 

Sektion G_G 1:400 

Sektion H_H 1:400 

17

3 

2-3 

5 

3 

2-3 


7 

I N L A N D S G A T A N 

2-3 

2-3 

kv. Jordbrukaren x4 

3 3 

3 3 

5 

kv. Hemmansägaren 

planutsnitt 

L U N D B Y L E D E N 





2-3 

2 

Illustrationsplan 1:2000 

P O L S T J Ä R N E G A T A N 

N 


J 

K 

J 

18 

K 

Planutsnitt 1:200

Rambergsstaden norr om Keillers Park. Den föreslagna bebyggelsen 

längs med Herkulesgatan sluter an till grönområdet på ett liknande sätt 

söderifrån. 

Herkulesgatans gröna gaturum kan etableras innan exploateringsgraden för 

kvarteren Jordbrukaren och Hemmansägaren har fastställts. Gatusektionerna 

J_J och K_K visar det utbyggda stadsrummet i två varianter. 





Sektion K_K 1:200 

Sektion J_J 1:200 

19

Göta Älv 

Keillers Park 

Keillers Park 

Kv. Hemmansägaren och 

kv. Jordbrukaren 

Lundbyleden 

Gränsen mellan Hisingen och Göteborg Den stora Lundbyvassen nedanför Rambergets klippvägg muddrades 

i slutet av 1800-talet. Det var Göteborgs Stad som ritade muddringsplanen och betalade per tunna 

fylle. Vid samma tid etablerades den samlade bebyggelsen öster om berget vid Kvillebäckens utlopp i Göta 

Älv. När Lundby socken inkorporerades i Göteborg 1906 hade Brämaregården redan blivit ett tätt befolkat 

näringscentra. Intill den sydvästra bergsidan låg de gamla Rambergskvarteren, med en blandad bebyggyggelse 

från en- och tvåfamiljshus till landshövdingehus. 8 På berget anlades en stads-park med vida utsikt 

över det som ännu var bondlandet. Dagens tranpsportkorridor kan sägas utgöra den historiska gränsen 

mellan Göteborg Stad och det gamla lantliga Hisingen. 

Stadslandskapet idag Lundbyleden är idag en av Göteborgs mest trafikerade vägar. Den övertogs av 

vägverket 1991 (nu Trafikverket) och utgör liksom hamnbanan ett riksintresse. Rumsligt struktureras transportkodrridoren 

av Rambergets klippvägg och av älven. Den samverkar inte med den övriga stadsväven 

och stadslandskapet karaktäriseras av genomfartstrafikens skyltar och entydiga signaler. Gaturummen 

närmast klippväggen bär ännu spår av en mindre skala och något av parkens karaktär. Området präglas av 

trafikens buller och avgaser och av att ha blivit en “utkant” eller “baksida” i staden. 

8 Rambergskvarteret Lundby hembygdsförening skriftserie nr 3 1994 

rumslig undersökning 





Keillers Park 

Lindholmsallén 

typsektioner Stadslandskap 1:4000 

C_C 

B_B 

A_A 

1 

3 

5 

8 

A 

7 

A 

9 

B 

Lundbyleden 

10 

C 

B 

typsektion Transportkorridoren 1:4000 

6 

4 

2 

C 

20

1. Transportkorridoren i landskapet 

3. Trafikrummets karaktär intill Lundbyleden 

5. Herkulesgatan längs med klippväggen 

rumslig undersökning 




2.Amorft stadslandskap vid Lindholmsalléns östra del 

4.Landmärket Ättestupan vid Lindholmsmotet 

6. Herkulesgatan vid Ättestupan 

7. Södervänd bergssida 

8. Gamla Rambergsvägen högst upp mot grönskan 

9. Herkulesgatan tätt intill klippväggen 

10. Entrén från Herkulesgatan till Keillers Park 

21

till Gropegårds/ 

Eketrägatan 

till Eriksberg 

till Wieselgrensplatsen 

Barriärverkan I och II Dagens trafiklösning innebär en dubbel barriär i stadsutvecklingen. Dels utgör 

passagen ett besvärligt och otryggt moment i varje dagsresa inom eller genom Lundby. Det uppbrutna 

bebyggelsemönstret och trafikens buller och avgaser skapar en otrygg och besvärlig miljö, en barriärzon. 

Området upplevs som en baksida i staden och den mentala bilden förstärker den fysiska barriären. För 

oskyddade trafikanter är det otryggt att passera området, gångbanor och cykelvägnät håller inte samman. 

Samtidigt begränsas utvecklingsmöjligheterna för områdena på var sida om trafikapparaten. Eftersom 

stråkbildningen mellan centrala Hisingen och Norra Älvtranden hindras utvecklas den segregerade 

staden. “Barriärmolnet” intill Hisingens stora landmärke präglar vår uppfattning om staden runt Ramberget 

och därmed bebyggelsens värde och utvecklingsmöjligheter. Även det regionala stråket påverkas av 

stadsvävens brist på tvärförbindelser. 

strukturstudie 




till Vågmästareplatsen 

till Backaplan 

lokalt stråk/huvudgata 

landmärke 

regionalt stråk/genomfart 

barriärzon 

sammanförda lokala stråk och ny bebyggelse i förhållande till grönområdet och som en mur ut mot leden 

Lokalt perspektiv på övergripande struktur Projektet återupprättar Herkulesgatans sträckning förbi 

Ättestupan (vid på/avfarten till dagens Lindholmsmot). Det nya planskilda motet får en placering som 

bättre samverkar med stadslandskapets lokala stråk och flöden. Bebyggelsen kan kompletteras längs 

med den södervända klippväggen och två direkta passager öppnas för att länka de lokala stråken 

till varandra. Lindholmen och Lundby får en smidigare entrésituation samtidigt som Keillers Park kan 

göras mer tillgänglig i stadsdelen. Buller och avgaser minskar i Brämaregården. 

22


I N L A N D S G A T A N 7 1 0 0 5 5 0 0 P O L S T J Ä R N E G A T A N 2 3 0 0 

C R O N A C K E R S G. 7 7 0 0 

grön linje: cykelväg 

rött: tempoväxling biltrafik 

H E R K U L E S G A T A N 2 3 0 0 

L U N D B Y L E D E N 4 4 1 0 0 

3 9 0 0 

Keillers Park 

Lundbyleden 

strukturstudie 




6 9 0 0 

L I N D H O L M S A L L É N 

Lundby Strand 

Sannegårdshamnen 

Lindholmen 

M Y N T GA TA N 9 2 0 0 

3 8 0 0 


H E R K U L E S G A T A N 2 5 0 0 

Genomfartsleden 

gör ännu stora 

delar av norra 

Älvstranden till 

en separerad 

enklav i stadsväven, 

tillgängligt 

enbart via något 

av trafikmoten. 

Också Rambergets 

grönområde 

är till stora delar 

otillgängligt. 

förslag ny vägfläta 

H e r k u l e s g a t a n 

I projektet föreslås att 

Herkulesgatan verkar 

sammanhållande längs 

med genomfartsleden. 

Tvärförbindelserna kan 

sägas förankra älvstranden 

i Ramberget. 

23

Från barriär till nya marker 

Jag valde att avgränsa projektområdet till marken mellan Rambergets klippvägg och Hamnbanan. I avgränsningen 

hittade jag ett rumsligt grepp om den trafiksituation som är projektets utgångspunkt, och som jag ofta upplever 

som besvärlig i min egen vardag. Ur mitt användarperspektiv kunde jag ta fram en relativt liten förändring av 

den övergripande infrasturkturen som skulle lösa flera av den lokala stadsutvecklingens utmaningar. Lundby är 

en av de stadsdelar i Göteborg som planeras för att växa. Här finns en varierad bebyggelse- och grönstruktur, 

kommunikationsstråk och en strategisk knutpunkt. Den fysiska miljöns brister orsakas i första hand av de barriärer 

och störningar som genomfartsleder och den ökande trafiken skapar. Inom projektet kunde stadslandskapet göras mer 

sammanhållet, byggbar mark frigöras och det stora grönområdet på Ramberget bli mer tillgängligt och närvarande i 

staden. 

Litteratur: 

Bengtsson Arvid Stadsparker Göteborg 1988 

Eriksson Folke Lundby på Hisingen Göteborg 1994 

Lagerqvist Gunnar Trafik på staden villkor Vägverket 2000:88 

Lundby hembygdsförening Kvillebäcken skriftserie nr 5 1998 

Lundby hembygdsförening Rambergskvarteret skriftserie nr 3 1994 

Persson Bengt Staden ser på vägen -med arkitekters ögon ARKUS 2001 

SBK Göteborgs Översiktsplan Lundby Loklat program (18) 2009 

SBK och Norra Älvstranden Utveckling AB Norra Älvstranden Göteborgs 2001 

Vägverket E6.21 Lunbyleden Eriksbergsmotet- Ringömotet 85436910 2009 

Längs med Lundbyleden I projektet prövas hur en ytsnål trafiklösning kan ansluta Lundbyleden 

till stadsbebyggelsen runt Ramberget. Den nya kopplingen skulle ge stadsdelen Lundby en 

tydligare regional entrésituation samtidigt som trafikleden som barriär kan överbryggas. I 

första hand undersöks stadsförnyelsen intill den mäktiga klippväggen men det kompletterade 

gatunätet förbättrar även förutsättningarna för stadsutvecklingen på norra älvstranden. En av 

de planskilda passagerna studeras ur fotgängarens och cyklistens perspektiv. Projektet visar att 

genomfartens gestalt kan spela en viktig roll för hur lokala stråk och grönstruktur håller samman 

i stadslandskapet. Ett trafikpräglat område i gatustrukturens utkant kan vändas till en integrerad 

stadsmiljö med fastigheter i bra lägen. 

sammanfattning 




R a m b e r g s s t a d e n 

K v i l l e 

24

Ramberget och Herkulesgatan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?