LTU - EX - - 06/226 - - SE - Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE
Utveckling av modulbaserat
ANDERS ERLANDSSON
DAVID SCHÖNSTRÖM
CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET
Ergonomisk design och produktion
Luleå tekniska universitet
Institutionen för Arbetsvetenskap
Avdelningen för Industriell design
2006:226 CIV ISSN: 1402 - 1617 ISRN: LTU - EX - - 06/226 - - SE
2006:226 CIV
inredningsystem för klädförvaring

Utveckling av modulbaserat
inredningsystem för klädförvaring
Luleå tekniska universitet
David Schönström Anders Erlandsson
Civilingenjörsprogrammet Teknologie Magister
Ergonomisk design och produktion Industriell design

Förord
Vi som skrivit denna rapport och också genomfört projektet som rapporten syftar på, träffades första
gången i januari 2005. När det väl var bestämt att vi tillsammans skulle genomföra detta sista moment i
våra respektive utbildningar satte vi ribban högt. Det viktigaste för oss vara att projektet skulle vara av en
sådan karaktär att verklighetsanknytningen var stor och att intressenterna var seriösa med både projektet
och med oss som examensarbetare. Drömscenariot var att sitta på en väl renommerad konsultbyrå och
genomföra ett arbete åt en seriös tillverkare av konsumentprodukter.
Vi fick ja från båda parterna och i skrivande stund är vi båda betydligt bättre utbildade och erfarna inom
våra respektive områden och dessutom nöjda med arbetet. Därför vill vi passa på att tacka våra handledare
Anders Sundin och Håkan Olsson, WM-data Caran AB, och även vår uppdragsgivare, Kvänum Kök
AB, för att på ett seriöst sätt tagit oss till sig och visat sina respektive organisationer och genom ömsesidig
respekt tagit oss på allvar.
Ett extra tack till er som svarat på enkäter och medverkat i intervjuer, korrekturläst rapporten och ryckt
upp oss när motvinden varit för stark.
Tack.
Göteborg den 15 juni 2006
_______________________ ________________________
Anders Erlandsson David Schönström

Abstract
The range of interior decoration in walk in-closets is limited in Sweden today. The kitchen manufacturer
and supplier Kvänum Kök AB have for quite some time had customers enquiring of such a product and
are therefore set out to meet this market demand. Their ambition is of course to do this by the same
standard as the other products supplied by Kvänum Kök AB.
The aim of this project has been to investigate and determine how a chosen target markets stores and
also wishes to store their clothes. The knowledge of this was used in developing a criterion based theory
on how a storage system for clothes, or a walk in-closet, should function to meet the demands of the
users. Functionality, usability and ergonomics have been criterion critical throughout most phases in this
project.
With Kvänum Kök AB as mission contractor and WM-data Caran AB as supervisors, two students at the
University of Technology in Luleå have been working to take the first steps in developing this product.
The product was mainly set out to:
Fulfil the user’s needs in the process of storing clothes.
Introduce Kvänum Kök AB on the market for such products.
The methodology of the project has been based on a design process custom made for projects based on
systematic problem solving. This helps to ensure the quality of the development by methodically proceeding
step by step until reaching the best possible solution based on the criterion set for the project.
Interviews and web based surveys showed that men need just as much surface area as women to store
their clothes, not counting shoes. By analyzing the surveys general demands some of them could be set
up as user criterion. These included sorting possibilities, better view, more space and that quality and
exclusivity would be prioritized.
The final concept chosen and further developed was a module based interior decorating system that
would be combined by using three families of inner and outer modules. As more than a new way of
placing shelves and drawer, a conception called Intelligent Furnishing was developed with the purpose
to include special usability functions. Intelligent furnishing aims to guide the user to use the system
correctly, which in return would make the user fulfil his or her own demands.

Sammanfattning
Det här projektet har syftat till att utreda hur en vald målgrupp förvarar och vill förvara sina kläder samt
hur ett klädförvaringssystem för denna målgrupp bör vara utformat för att uppfylla användarens krav och
önskemål. Funktionalitet, användarvänlighet och ergonomi är begrepp som genomsyrat projektet från
start till mål och målgruppen definierades i projektets början.
Utbudet av klädförvaringssystem för dressing room i Sverige är idag väldigt begränsad. Kökstillverkaren
Kvänum Kök AB har fått många förfrågningar om klädförvaringssystem som håller samma höga klass
och exklusivitet som deras kök. Denna kategori, inredning för dressing room, lämnar ett stort hål i det
annars så välfyllda utbudet av förvaringssystem på den svenska marknaden.
Med Kvänum Kök AB som uppdragsgivare, WM-data Caran AB som handledare och två studenter som
drivande kraft har ett nytt modulbaserat klädförvaringssystem tagit form som uppfyller uppställda krav
från användare och tillverkare.
Produktens huvudmål var:
Tillgodose användarnas behov av klädförvaring.
Introducera Kvänum Kök på garderobsmarknaden.
Hela projektet har följt en designprocess som är specialanpassad för projektet baserad på systematisk
problembehandling, detta för att på ett kvalitativt och metodiskt sätt få fram det bästa tänkbara lösningen
för projektet.
Intervjuer och enkätundersökningar visade att män behöver lika stor yta som kvinnor för att förvara sina
kläder, skor exkluderat. Generella önskemål som framkom var att man vill ha bättre överskådlighet, mer
utrymme, sorteringsmöjligheter och att kvalitet och exklusivitet är att föredra.
Det slutliga konceptet som valdes och utvecklades var ett flexibelt modulbaserat inredningssystem som
kan delas upp i tre familjer med inredningar och ett sargsystem.
Utöver nytänkande i placeringen av hyllor och lådor utvecklades ett begrepp för specialfunktioner.
Intelligent furnishing innebär att användaren guidas att använda systemet på rätt sätt. Det medför att
överskådligheten och sorteringen håller hög nivå även i längden.

Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Syfte 1
1.3 Mål 1
1.4 Avgränsningar 1
2. Teori 3
2.1 Ordlista 3
2.2 Systematisk produktutveckling 3
2.3 Gantt-schema 3
2.4 Riskanalys 3
2.5 Informationsinsamling 3
2.6 Identifiera kundbehov 4
2.7 Produktspecifikation 4
2.8 Kravspecifikation 4
2.9 Önskemålsträd 5
2.10 Problemanalys 5
2.11 Ergonomi 5
3. Metod 7
3.1 Planering 7
3.2 Identifiera kundbehov 7
3.3 Produktspecifikation 8
3.4 Konceptgenerering 8
3.5 Konceptval 9
3.6 Konceptutveckling 9

4. Genomförande 10
4.1 Planering 10
4.2 Identifiera kundbehov 11
4.3 Produktspecifikation 13
4.4 Konceptgenerering 16
4.5 Konceptval 22
4.6 Konceptutveckling 23
5. Resultat 29
5.1 Intelligent Furnishing 29
5.2 Ergograf 31
5.3 Produktsystemet 31
5.4 Alfa, Beta och Gamma 34
5.5 Planlösningar 38
6. Diskussion 39
Referenser 41
2

Bilagor
Bilaga A Mission Statement, Gantt-schema och Riskanalys 5 sidor
Bilaga B Enkätundersökning 5 sidor
Bilaga C Informationsinsamlingsplan 3 sida
Bilaga D Hur man kan förvara kläder 2 sidor
Bilaga E Kundebehov 2 sidor
Bilaga F Önskemålsträd 1 sida
Bilaga G Viktning 2 sidor

1. Inledning
Detta projekt genomfördes som examensarbete av två studenter vid Luleå tekniska universitet
nämligen Anders Erlandsson och David Schönström. Som avslutning på Teknologie Magister industriell
design respektive Civilingenjör Ergonomisk Design och Produktion inriktning mot industriell design. Med
Kvänum Kök AB som uppdragsgivare och handledare och WM-data Caran AB som huvudsaklig
handledare har projektet genomförts främst i Göteborg under 20 arbetsveckor.
1.1 Bakgrund
Kvänum Kök AB (i fortsättningen Kvänum Kök) är ett familjeföretag i Kvänum på Västgötaslätten. De
har under lång tid varit ett företag med gott rykte om kvalitet och funktionalitet. Deras produkter riktar
sig mot kunder med medvetna krav på just kvalitet men även stil och status som påverkande faktorer.
Man jobbar mot målet att vara kvalitetsledande även framöver genom att ständigt utveckla nya produkter
som motsvarar de högt ställda kraven och förväntningarna. Idag omsätter man 130 Mkr och har runt 120
personer anställda. 15 procent av omsättningen utgörs av export och då huvudsakligen till Norden och
Europa.
WM-data Caran AB (i fortsättningen Caran) är ett ledande konsultföretag med närmare 1000 medarbetare.
Deras specialområde är produktutveckling med design, funktion och produktivitet som hörnstenar.
Deras kunder finns i de flesta grenar av svensk och internationell tillverkningsindustri. Caran är en del av
WM-data koncernen och med huvudkontor i Göteborg och filialer på 14 andra orter tillhör de några av
de största konsultyråerna i landet. Konsulter finns både In-house och Out-house varför en stor kompetensbredd
kan samlas upp och utnyttjas i många uppdrag.
1.2 Syfte
Utbudet av klädförvaringssystem för gående garderober (dressing room) i Sverige är idag väldigt
begränsad och de som finns har stora brister avseende kvalitet eller kostnad. Det finns ingen utbredd
kunskap om hur klädförvaringssystem egentligen skall utformas för att gagna användaren.
Syftet med det här projektet var att utreda hur en vald målgrupp förvarar och vill förvara sina kläder samt
hur ett klädförvaringssystem för denna målgrupp bör vara utformat för att uppfylla användarens krav och
önskemål på funktionalitet, användarvänlighet, ergonomi och design.
1.3 Mål
Under egen regi och med handledning från både Kvänum Kök och Caran ska studenterna utreda och
föreslå hur en produkt för klädförvaringsbehov bör utformas för att uppfylla de olika intressenternas
krav och önskemål. Utöver detta ska dokumentation och resultat redovisas på ett överskådligt och användbart
sätt.
1.4 Avgränsningar
Det konstaterades tidigt att tydliga avgränsningar var viktiga för att projektet skulle fortlöpa som
planerat. Uppdragsgivaren var själv inte helt säker på vilka avgränsningar som skulle göras vilket blev en
deluppgift i projektet, att visa vilka vägar som fanns att gå och tillsammans ta beslut om vad som skulle
prioriteras och avgränsas. Många avgränsningar har alltså gjorts under projektets gång men inledningsvis
kunde dock dessa avgränsningar göras:
1

1.4.1 Avgränsingar i startskede
Tiden
Projektets längd var begränsad till 20 veckor. Någon förlängning var inte acceptabel varför eventuella
förändringar och ändrade förutsättningar skulle komma att påverka vad som levererades snarare än
tiden.
Ekonomi
Inga större ekonomiska begränsningar fanns i projektets inledningsfas. Detta var avsiktligt då det ansågs
kunna vara en begränsande faktor för resultatet i början av projektet.
1.4.2 Uppdragsgivarens avgränsningar
Under projektets gång gjordes många avgränsningar för att kunna tillgodose studenternas och uppdragsgivarens
önskemål och för att kunna leverera kvalitet istället för kvantitet. Tre stora avgränsningar som
dök upp under sammanträden med Kvänum Kök var.
Skjutdörrar
Ganska tidigt i projektet klargjordes att åtkomst till systemet borde ske genom dörrar av skjutmodell och
arbetet med dess form och funktion skulle avlastas studenterna då Kvänum Kök redan arbetade parallellt
med detta.
Belysning
Ljussättning lyftes ut från projektet av den anledningen att Kvänum Kök ansåg att armaturleverantörer
gärna delger sin kompetens för att sälja deras produkter, vilket även gagnar Kvänum Kök. Eventuella
undersökningar kring ljussättning av studenterna prioriterade alltså bort.
Materialval
Längre fram i projektet konstaterades att materialval, färger och detaljdesign lämnades åt Kvänum Kök
så att arbetet med användarvänlighet, ergonomi och funktion kunde intensifieras. Diskussionen uppkom
då projektet hade för stor bredd och en avgränsning söktes.
2

2. Teori
I detta avsnitt förklaras de olika teorier som använts och syftet med att använda dem. Hur teorierna
tillämpas beskrivs i nästa avsnitt, Metod.
2.1 Ordlista
Ord i rapporten som kan vara svåra att förstå eller av annan anledning behöver förtydligas visas nedan.
Fysisk ergonomi - Ergonomi kring kroppens fysiska förutsättningar.
Synergonomi - Ergonomi kring synens egenskaper och begränsningar.
Informationsergonomi - Kommunikation och samspel mellan produkt och människa.
Delmia V5 Human - Ett datormanikinprogram som anväts i projektet.
Kritisk variabel - Kroppsmått som är ytterst viktiga för analysernas resultat.
RULA - Rapid Upper Limb Assessment. Analysmetod som bedömer
vilken grad av påfrestning kroppen utsätts för vid givna moment.
Delphimetoden - Idégenereringsmetod, beskrivs i teoriavsnittet.
Brainstorming - Idégenereringsmetod, beskrivs i teoriavsnittet.
2.2 Systematisk produktutveckling
Inför ett projekt av större omfattning bör en designprocess etableras. En designprocess är en systematisk
produktutveckling som används främst av tre skäl. Det första är att beslutsprocessen blir specifik.
Det innebär att hela projektgruppen lättare blir insatt i projektet och risken för att ta grundlösa beslut
minimeras. Det andra är att processen fungerar som en checklista, vilket säkerställer kvaliteten i arbetet
och att inga viktiga moment förbises. Den tredje stora fördelen är att dessa processer är i stora drag
självdokumenterande. Alla beslut och analyser som utförs sparas och ligger sedan till grund för fortsatt
arbete och referensunderlag.
Designprocessen anpassas efter varje projekt beroende på omfattning, produktkategori, tidsplan och
förväntade resultat.
2.3 Gantt-schema
Ett Ganttschema är ett tidsschema i en grafisk utformning som bland annat används vid projektarbete
för att underlätta planering, koordination och uppföljning.
2.4 Riskanalys
Ett moment i produktutvecklingsprocessen som används för att beräkna vilka risker som bör beaktas är
riskanalys. Riskanalys används för att hantera de risker ett uppdrag kan medföra, både rent affärsmässigt
och resultatmässigt. Riskerna identifieras och kvantifieras för att sedan föreslå åtgärder på hur uppkomna
problem kan lösas. I detta projekt användes ett riskhanteringssystem som tillhandahölls av Caran.
2.5 Informationsinsamling
Informationsinsamling är en del av designprocessen och används främst för att fastställa kundbehov
och ge en stadig grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. För att kvalitetssäkra informationsinsamlingen
upprättas en plan som beskriver vilka metoder man skall använda för att få tillförlitlig information.
Exempel på metoder är; intervjuer med användare; med sakkunniga på särskilda områden; samt olika
former av marknadsundersökningar i form av enkäter.
3

2.5.1 Användarintervjuer
Användaren har väldigt bra kunskap om vad som kommer att krävas av en produkt. Hur stor får den vara?
Hur används produkten idag och vilka brister finns? För bästa resultat bör intervjun ske öga mot öga och
alltså inte över telefon eller dylikt. Genom en ostrukturerad intervjumetod tillåts användaren fokusera på
det användaren tycker är viktigast. Ledande frågor bör undvikas. Användaren har ibland inte full förmåga
att formulera problem eller ens förstå vad det verkliga problemet är vilket medför att analyser av insamlat
materialet kan behövas, då antalet intervjupersoner i denna metod ofta är litet.
2.5.2 Fakta från sakkunniga
För att få aktuell information om restriktioner och lagar, material och tekniker etc. bör kritisk fakta
hämtas från sakkunniga och aktiva yrkesmän snarare än bara från publicerade dokument. Det ger en
försäkran om huruvida faktan är aktuell och om några förändringar ligger nära i tiden.
2.5.3 Enkäter
En opersonlig enkät fungerar bra som statistiskt säkerställande material. Den information som framgår
av t.ex. ostrukturerade intervjuer kan således stärkas eller dementeras genom mångfald. Genom att
analysera enkäter kan man också utesluta extremvärden som kan förekomma om någon intervjuperson
inte tar uppgiften på allvar.
2.6 Identifiera kundbehov
För att användaren ska känna sig nöjd med produkten måste kunden själv uppleva att de behov som
uttalats är uppfyllda. Hur nöjd kunden är varierar också med vad produkten har kostat kunden, antingen
i pengar eller i ansträngning. Den upplevda kundnyttan är således beroende av kundens egen uppfattning
av nytta och kostnad. För att få fram ett värde på kundnyttan har man tagit fram begreppen upplevd nytta
och upplevd kostnad. Om den upplevda nyttan är större än den upplevda kostnaden i kundens ögon har
man en hög upplevd kundnytta. En grundlig kartläggning av kundens behov ökar chansen att utveckla en
produkt med hög upplevd kundnytta och därigenom bli en framgångsrik produkt.
2.7 Produktspecifikation
Kundbehov är i grova drag kundens språk. För att ingenjörer och designers skall kunna utveckla en
produkt som motsvarar kundens behov måste en produktspecifikation etableras. En produktspecifikation
beskriver alltså precis vad en produkt måste klara av för att bli kommersiellt framgångsrik.
Specifikationen måste klart reflektera kundbehovet, särskilja sig från konkurrenterna och vara realiserbar
utifrån tekniska och ekonomiska aspekter. Hela produktspecifikationsprocessen innehåller flera steg
och börjar med en kravspecifikation direkt när kundbehoven är klarlagda och slutar med fullständig
produktspecifikation långt senare i produktutvecklingsprocessen där produktionskostnader, tekniska
begränsningar mm har analyserats.
2.8 Kravspecifikation
Kravspecifikationen förser produktutvecklingsteamet i ett tidigt skede med information om vad
produkten skall och bör uppfylla.
En kravspecifikation etableras i fyra steg.
1. Krav och önskemål upprättas från kundbehov och uppdragsgivare.
2. Marknadsanalys där konkurrerande produkter och tillverkare analyseras.
3. Bedömmning av uppsatta pararametrar med max/min värde.
4. Reflektion av resultatet.
Produkten som skall utvecklas måste uppfylla de uppsatta kraven och i så stor utsträckning som möjligt
uppfylla önskemålen.
4

2.9 Önskemålsträd
Vid informationsinsamling genom enkäter och intervjuer uppkommer en mängd önskemål om vad den
tilltänkta produkten ska göra, fungera, se ut eller vad den ska kosta. För att kunna hantera samtliga
önskemål delas de in i kategorier som får benämningar enligt vad önskemålen avser. Det kan vara fysiks
utformning, funktioner eller ergonomiska aspekter. I varje kategori viktas önskemålen med de andra i
samma kategori och får ett värde.
2.10 Problemanalys
De som varit med i projektet från början har redan stor insikt i vilka problem det finns men för
nytillkomna är det vikitgt att tydligt redogöra vilka problem projektgruppen står inför. Problemen kan
delas in i huvudproblem och delproblem. Huvudproblem är stora ganska vida problem. Delproblemen
är huvudproblemet uppdelat i mindre bitar och placerade under huvudproblemet. Dessa måste alla
uppfyllas för att huvudproblem skall gå att lösa. Exempel på huvudproblem skulle kunna vara
”utveckla en ergonomisk skruvmejsel” och dess delproblem kan vara ”lätt att skruva vertikalt” och ”passa
skruvspår i standardskruvar”.
2.11 Ergonomi
”Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet
människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter
och arbetssystem.” (ESS: Johnsson, Sundin, Forsman, 2005)
2.11.1 Fysisk ergonomi
Fysisk ergonomi kallas även för belastningsergonomi och behandlar främst de faktorer som kan påverka
kroppens rörelseorgan negativt. Exempel är hur man sitter, står, lyfter och bär saker. För att analysera
detta finns flera olika metoder, t.ex. ergonomisimulering.
2.11.2 Antropometri
Antropometri är läran om kroppens fysiska mått som, längd, bredd och avstånd mellan anatomiska
punkter. Information kring kroppens måttsättning är mycket viktig då ergonomiska analyser skall
genomföras. Till benämningen antropometri hör också kroppens olika tyngpunkter och rörelseförmågan
i kroppens alla leder vilket ofta används vid biomekaniska analyser av arbetsställningar.
2.11.3 RULA
Rapid upper limb assessment är en metod som tagits fram för att bedöma hur en människa, upplever en
arbetssituation. Genom att studera rörelser i storlek och antal, statiska muskelarbete, krafter och kroppspositioner
under en tidsperiod och notera värden för dessa kan en analys ske i en fiktiv miljö.
2.11.4 Ergonomisimulering
Physical digital human modeling omfattar de traditionella områdena av ergonomi: tillämpad fysiologi,
yrkesorienterad ergonomi samt energiförbrukning, synfält och säkerhet. Mänskliga modeller återskapar
människokroppen och människans fysiologiska begränsningar och prestationsförmåga under givna
förhållanden. Modellerna av människan är oftast upprättad i form av länkade segment och används för
att identifiera ergonomirealterade problem som sidoeffekterna av tunga lyft hos människans muskulära
system och svårigheter att nå och se objekt, den fysiska anpassningen av stora variationer i kroppsstorlek
och styrka vid arbete vid produkter/produktionssystem är också inkluderad. På grund av människans
antropometriska variation kan många olika varianter av datormodeller skapas. Modeller av människor har
använts sen urminnes tider men det är först nu på senare år med datorns riktiga intåg som 3D modeller
kan användas. Det finns två olika sorters mänskliga modeller. En biomekanisk modell och en 3Dstruktur
model som kallas för Manikin. Mjukvaror som använder sig av manikiner är t.ex. Jack, Delmia, Ramsis;
Safework. Dessa manikiner används i 3Dmiljöer för att utföra ergonomiska analyser.
5

2.11.5 Informationsergonomi
Informationsergonomi är ett stort begrepp som främst inriktar sig mot hur människan tolkar och
uppfattar information av olika slag. Fokus ligger alltså inte så mycket på det rent kroppsliga utan
mer på en psykologisk/kognitiv nivå. Därför kallas även informationsergonomi ibland för kognitiv
ergonomi. Exempel på informationsergonomi är Human Machine Interaction (HMI) och Human Computer
Interaction (HCI). Den här typen av ergonomi kan dock mycket väl appliceras på alla sorters produkter
som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med en människa.
2.11.6 Användarurval vid ergonomiska analyser
Vid ergonomiska analyser används ofta uttrycket percentil (%til) vid urval. Begreppet percentil används
i detta fall för att begränsa antalet personer som ska innefattas i en viss studie. Man utgår ifrån en
total population och istället för att göra en genomsnittsberäkning väljer man alltså ut hur stor del av en
population som skall studeras. Vid undersökningar av en population framkommer alltid extremvärden.
För att de inte ska påverka resultatet på ett felaktigt sätt avgränsas dessa genom att man till exempel väljer
ut 5 och 95 percentilen. Det innebär att de fem procent som hade lägst respektive högst värde inte räknas
med. En Normalfördelningskurva ser ut som i figur 1.
34,1%
0,1% 13,6% 13,6%
0,1%
2,1%
6
34,1%
2,1%
-3s -2s -1s M, s=0 +1s +2s +3s
Figur 1. Normalfördelningskurva.

3. Metod
Vid projektarbete i form av problemlösning och produktutveckling kan en metod användas som kallas
för front end process. Det är en produktutvecklingsmetod som är baserad på systematisk problemlösning
och är en vanligt förekommande designprocess för produktutveckling.
3.1 Planering
Planeringsetappen består av projektbeskrivning i form av Mission Statement och ett Gantt-schema
som beskriver hur projekttiden skall disponeras. Utöver detta genomförs en riskanalys för att kartlägga
riskerna och för att se möjliga konsekvenser av dessa risker i projektet samt att utreda hur riskerna kan
minskas eller elimineras.
3.2 Identifiera kundbehov
Kundbehovet utarbetades genom fyra steg.
1. Frågeställning
2. Fråga till målgrupp
3. Kunduttalande
4. Behov
Detta utfördes genom att definiera en målgrupp, utföra en informationsinsamling, analys av insamlat
material samt upprätta en kundbehovslista. För att kunna skapa frågeställningar måste först målgruppen
vara definierad varför första åtgärden i denna etapp var att utreda vem som är målgruppen.
3.2.1 Definiera målgrupp
Målgruppsdefinition utförs av uppdragsgivare genom att en förmodad marknad eller en befintlig
marknad kartläggs och definieras. Gemensamma nämnare hos köpare på marknaden uppsökes och bidrar
till den generella beskrivningen av målgruppen.
3.2.2 Informationsinsamling
Med målgruppen definierad etableras frågeställningar som skall besvaras i informationsinsamlingen. För
att säkerställa kvaliteten i processen upprättas en informationsinsamlingsplan där urvalet för informationsinsamlingen
förklaras. Metoderna för att samla in information kan vara ostrukturerade intervjuer
med ett antal slumpvis utvalda ur målgruppen som kompletteras med enkät eller liknande.
3.2.3 Användarintervjuer
Användaren kontaktas genom att slumpvis väljas ut från målgruppen och enligt överenskommelse
genomförs sedan en intervju. Intervjupersonen skall informeras om syfte med intervju, så vida det
inte påverkas resultatet, och bör även försäkras om att all insamlad information kommer att behandlas
anonymt.
3.2.4 Fakta från sakkunniga
Sakkunniga kontaktas och enligt överenskommelse genomförs sedan en intervju. Intervjupersonen skall
informeras om syfte med intervju så vida det inte påverkar resultatet i negativ mening, och bör även
försäkras om att all insamlad information kommer att behandlas anonymt, om intervjupersonen vill det.
I detta fall kan det dock vara högst väsentligt att kunna referera till källa för trovärdigheten i projektet.
3.2.5 Enkäter
Enkäter bör genomföras i samråd med sakkunnig då det är lätt att ställa felaktiga frågor. Oavsett vem som
skapar enkäten bör en testundersökning genomföras för att säkerställa att enkäten är formulerad på ett
sådant sätt att feltolkningar minimeras.
7

3.2.6 Informationsanalys och kundbehov
Utifrån resultatet av informationsinsamlingen analyserades den. Framkomna kunduttalande omvandlades
till kundbehov som ligger till grund för nästa fas som är produktspecifikation.
3.3 Produktspecifikation
Kundbehov är en generell riktlinje för vad produkten som skall utvecklas bör uppfylla. För att mer
specifikt fastställa kriterier för det fortsatta utvecklingsarbetet utformades en kravspecifikation som visar
just detta. Denna etapp är uppdelad i tre underkategorier: etablering av kravspecifikation, marknadsanalys,
fastställning av kravspecifikation. Se figur 2.
Etablering av
kravspecifikation
Figur 2. Kravspecifikationens tar form
3.3.1 Kravspecifikation
Kravspecifikationen upprättades utifrån framtagna kundbehov, uppdragsgivare samt övriga informationskällor.
Den består av parametrar som är indelade i krav och önskemål där krav under alla omständigheter
måste uppfyllas och önskemål som bör uppfyllas i största möjliga mån.
3.3.2 Marknadsanalys
Marknadsanalys utförs huvudsakligen genom att man tittar på och analyserar befintliga produkter eller
liknande produkter. Man kan även titta på hur man har löst liknande problem inom andra branscher.
Sedan jämför man dem med varandra och med en framtagen kravspecifikation.
3.3.3 Önskemålsträd
För att underlätta vid senare konceptval vilka koncept som utgör störst kundnytta kan önskemålen viktas
mot varandra i ett så kallat önskemålsträd. Här delas önskemålen in i grupper med tillhörande undergrupper
och viktas mot varandra för att på så sätt visa vilka önskemål som har högst prioritet.
3.4 Konceptgenerering
Marknadsanalys
Med kravspecifikationen som grund kunde produktutvecklingen gå vidare till nästa fas som var konceptgenerering.
Konceptgenereringsfasen kan sammanfattas i sex steg.
1. Klargöra problem (huvudproblem, delproblem)
2. Söka externt (experter, patent, litteratur, marknadsanalys)
3. Söka internt (Idégenerering, individuellt och i grupp)
4. Egen utvärdering, kombinera idéer
5. Leverera
6. Gemensam utvärdering
3.4.1 Idégenereringsmetoder
Huvudsyftet med idégeneringsmetoder är att få individen att släppa det logiska tänkandet och ta fram det
laterala. För detta finns olika tekniker och de används med fördel inom många olika branscher och då inte
minst inom produktutveckling.
8
Fastställning av
kravspecifikation

Brainstorming
Denna teknik är grundläggande inom idégenereingen och går ut på att man under begränsad tid, ca
30-40 minuter, koncentrerar sig på att lösa problem ur olika vinklar. Stränga regler att följa är att ingen får
kritiseras negativt, ingen idé är värd mindre än någon annan. Tiden är viktig, ta en paus och kör igen vid
behov. Låt alla få komma till tals. Kvantitet är viktigare än kvalitet.
Delhpi-metoden
En teknik som kräver något större tidsperspektiv. Varje deltagare jobbar för sig själv, antingen hemma
eller i eget rum, för att sedan träffas och delge sina idéer för vidare utveckling.
3.5 Konceptval
När val ska göras angående vilka koncept som ska vidareutvecklas kan det vara bra att ha ett system för
utvärdering. Konceptet jämförs då mot en kravlista och man viktar hur väl de olika kraven uppfylls. Om
några krav inte uppfylls i konceptet kan man värdera hur troligt det är att krav och önskemål kan uppfyllas
genom vidare utveckling.
Bedömning kan ske utefter en skala från 1 till 3 där 3 betyder att kravet är uppfyllt. 2 betyder att det är
delvis uppfyllt eller att det går att uppfylla genom vidare utveckling och 1 att det inte är uppfyllt. Sedan
räknas total poäng ut och jämförs med övriga koncept.
3.6 Konceptutveckling
När konceptvalet är gjort är vidarutveckling det som står på tur. Arbetsmetoden för denna etapp är högst
beroende på vilket koncept som valts och vad syftet med konceptet är. Metoden för detta projekt var
uppdelat enligt följande:
Upphandling
Materialval
Ergonomi för användare
Montör, Återförsäljare och Tillverkare
Utformning av sarg, inredningsmoduler och dess detaljer
Anpassad för tillverkning
Intelligent Furnishing
3.6.1 Ergonomisimulering
Genom ergonomisimuleringar i datormanikinprogram kan manikiner (som motsvarar de fysiska
egenskaperna hos människan) analyseras i 3D-miljö integrerat med produkter. Flertalet ergonomianalyser
som t.ex. RULA kan på ett enkelt och överskådligt sätt studeras.
Manikinen positioneras och utvärderas, därefter kan resultatet olika positioner och ställningar jämföras
med varandra för att få fram vilken som är den mest optimala. Ur det kan man ta fram rekommendationer
på hur människan ska arbeta i en viss situation.
Man kan i de flesta program även få fram bilder som visar vad manikinen ser, alltså hur en persons syn
eventuellt begränsas.
9

4. Genomförande
4.1 Planering
Då projektet var begränsat till en viss tidsperiod fanns ingen möjlighet att i Mission Statement gardera för
att projektet kan dra ut på tiden vid eventuella misstag eller missförstånd som kan orsakas av bristande
kommunikation eller underlag. För att minska risken för misstag strukturerades också projektets framfart
i detalj och avstämning skedde enligt ett veckobaserat uppgiftsschema. Planeringens tre dokument
(Mission Statement, riskanalys, Gantt) återfinns i full version i bilaga A. Till detta projekt valdes en
process som utvecklats som en kombination av vad studenterna erfarit på Ltu och vad handledare på
Caran rekommenderade.
1. Planering
- Mission Statement (Projektbeskrivning)
- GANTT
- Riskanalys
- Dokumentation och leverans
2. Identifiera Kundbehov
- Definiera målgrupp
- Informationsinsamling
- Informationsanalys
- Kundbehov från Kvänum Kök samt användare
- Dokumentation och leverans
3. Produktspecifikation
- Kravspecifikation, (uppföljning)
- Marknadsanalys
- Max/min värden
- Dokumentation och leverans
4. Konceptgenerering
- Problemanalys
- Idégenerering
- Konceptframtagning
- Dokumentation och leverans
5. Konceptval
- Konceptvalsprocess (Uppdragsgivare, önskemålsträd, viktning mm).
- Ergonomistudie
- Referensgrupp
6. Konceptutveckling
- Materialval
- Produktionsaspekter
- Ergonomisimulering
- Dokumentation och leverans
7. Resultat
- Modell
- Leverans
10

4.2 Identifiera kundbehov
4.2.1 Definiera målgrupp
Efter diskussioner med uppdragsgivaren lades grunden till det som skulle definiera målgruppen. Den
skall vara en kombination av Kvänum Köks befintliga kundgrupp samt nya potentiella kunder. För att
fastställa den befintliga kundkretsen genomfördes intervjuer med åtta återförsäljare till Kvänum Kök i
Sverige. Följande definition på kundgruppen kunde urskiljas.
Kundgruppen är par mellan 25 och 65 år med klar majoritet i åldrarna 45-55 år. De flesta har barn,
majoriteten utflyttade och 80 % bor i villa eller radhus. I övrigt är det lägenhet som gäller och då i
huvudsak bostadsrätter. Förutom nya kök, frågar kunden efter kvalitet, mode, stil och status samtidigt som
de har en stark, stabil ekonomi som ligger över medel. Yrkeskategoriskt finns en överrepresentation av
tjänstemän. De kunder som efterfrågar klädförvaring hos Kvänum Kök är nästan uteslutande
återkommande, nöjda kunder. I 60-90 % av fallen är det dessutom kvinnan som har störst påverkan på
köpsbeslut.
För att definiera målgruppen gjordes vissa antaganden och avgränsningar i en första formulering.
Därefter kontaktades Kvänum Kök för konsultation och på så vis togs en målgruppsdefinition fram, som
ser ut enligt nedan, figur 3:
Målgrupp
• Par i åldern 35-60 år
• Inga hemmaboende barn
• Stark ekonomi
• Bor rymligt utan bekymmer att avvara ett rum för klädförvaring.
• Målgruppen består av såväl kvinnor som män
• Kvalitet är målgruppens främsta kriterium
• Kräsna gällande funktion, pålitlighet, design och status
Figur 3. Målgruppen
4.2.2 Förklaring av målgrupp.
Par i åldern 35-60 år innefattar såväl barnfamiljer som ensamma par, men definitionen valdes utan fokus
på inneboende barn då produkten på intet sätt kommer riktas mot dem. 80 % av Kvänums försäljning
går till villa/radhus men då det framgick att många potentiella kunder även bor i lägenhet ändrades
definitionen från villa till ett rymligt boende. Dessutom blev informationsundersökningen mer tillförlitlig
då boende i lägenhet utgjorde en stor del av tillfrågad målgrupp.
4.2.3 Informationsinsamling
Utifrån den etablerade informationsinsamlingsplanen (se bilaga C) genomfördes ostrukturerade
intervjuer med vald målgrupp och en webbaserad enkätundersökning utfördes. Enkätundersökningen
pågick ett par veckor och resultatet visas i bilaga B.
Från fackmän har fakta kring målgruppen och kläder i allmänhet kunnat samlas in. Inredningsarkitekter,
kläddesigner, insektsbekämpare och textilkonservatorer är exempel på yrkeskategorier som kontaktats.
Fler redovisas i bilaga C. Informationen från dessa källor användes senare vid fastställningen av kravspecifikationen.
På vilka sätt man kan förvara klädesplagg samt uppmätning av kläder, såväl hängande som
vikta redovisas i bilaga D.
11

4.2.4 Informationsanalys och kundbehov
Insamlat material summerades och grupperades för att kunna redovisas som kunduttalanden. Den
information som samlades in i form av siffror sammanställdes i tabeller och tolkades för att finna
normalvärden. Vidare tolkades kommentarer från enkäter och intervjuer som även de fördes in som
uttalanden. De etablerade uttalanden ombildades till behov som presenteras i sin helhet i bilaga E. Här
nedan presenteras några exempel ur kundbehovsprocessen i figur 4.
Frågeställning
Hur ser fördelningen av kläder ut för vår målgrupp?
Fråga till målgrupp:
VIlken klädstil är dominant i din garderob?
Kunduttalande
40% Casual (Ledig klädsel)
24% Business
15% Friluftskläder
13% Modekläder
(Dessa siffror är tolkade data ur ett flertal kundsvar)
Behov
Produkten måste främst vara anpassad för Casual
klädsel men även inhysa kläder inom businessegmentet.
Plats för frilufts- och modekläder är ett plus.
Figur 4. Från frågeställning till kundbehov
12
Frågeställning
Hur mycket av kläderna använder man inte?
Fråga till målgrupp:
Hur många procent av kläderna har använts den senaste
månaden respektive de senaste sex månaderna?
Kunduttalande
Senaste månaden: 25%
Senaste halvåret: 50%
(Dessa siffror är tolkade data ur ett flertal kundsvar)
Behov
50% av kläderna ska vara lätt åtkomliga. Användaren
ska uppmuntras till att lägga undan kläder som inte
används.

4.3 Produktspecifikation
4.3.1 Marknadsanalys
Förutom besök på webbsidor gjordes resor till butiker och mässor, se figur 6. Under projektets gång
framkom information om mässor som skulle äga rum under etapper som inte rörde marknadsanalys men
besök genomfördes ändå för att inte missa tillfällen att skaffa information och inspiration. Tillsammans
med Kvänum Kök besöktes Stockholm Furniture Fair i Södertälje och gemensamt utvärderades möbler
av olika karaktär. Delfunktioner så som öppningsanordningar och belysning samt materialkombinationer
gav bra kunskap om vad Kvänum Kök önskade för detaljer i slutresultatet.
Under övriga besök upptäcktes två speciellt märkbara detaljer som konkurrenter har gemensamt.
De fick benämningarna dubbla vägger och synliga hål. Med dubbla väggar avses det fenomen som
uppstår när två enheter placeras i bredvid varandra i kombination. Det medför en risk för luftspalt och
även viss förskjutning i höjdled, om underlaget inte är helt plant. De synliga hålen är de som avser att
medge anpassningsmöjligheter för hyllor etcetera se figur 5.
De båda fenomenen fick omvänd prioritet i projektet det vill säga att fokus hamnade på att försöka
undvika dem då de ansågs inte kunna förknippas med kvalitet och exklusivitet som var viktigt för
målgruppen.
Konkurrerande system granskades och jämfördes med varandra för att finna vad som är bra respektive
dåligt med dagens klädförvaringssystem.
Figur 6. Marknadsanalys
Figur 5. Problemområden
13

4.3.2 Fastställd kravspecifikation
Nytillkomna krav och önskemål från utförd marknadsanalys uppdaterades i kravspecifikationen. Max och
minimivärden infördes på de parametrar som ansågs vara lämpliga och den slutgiltiga kravspecifikationen
kan ni se nedan i tabell 1.
Tabell 1. Kravspecifikation.
K/Ö Krav eller önskemål
Utformning
Max/
min
Källa
Krav Gående garderob/dressingroom Kvänum
Krav mycket hög pålitlighet 30 år Kvänum
Krav Rymma förvaring för kläder se spec. Kvänum
Krav Hög funktionalitet Kvänum
Krav Produkten ska utnyttja utrymmet effektivt Kvänum
Krav Mycket hög konsumentkvalitet Målgrupp
Önskemål Uppmana till separat förvaring av kläder från annan årstid. Extern
Önskemål Omklädning Kvänum
Önskemål Avsett utrymme för extra, valfri, förvaring Målgrupp
Önskemål Förvara längre enstaka plagg
Tillverkning
se spec. Målgrupp
Krav Merparten av produkten och dess detaljer tillverkas i kvänum Kvänum
Krav Motsvara kvänums sortiment Kvänum
Krav Realistisk tillverkningskostnad
Upplevelse
Kvänum
Krav Ha en tilltalande design för merparten av målgruppen Målgrupp
Önskemål Utstråla exklusivitet Kvänum
Önskemål Utstråla kvalitet
Funktionalitet
Kvänum
Önskemål flexibla avlastningsytor Kvänum
Önskemål 50% av plaggen bör vara mkt lättåtkomliga se spec. Målgrupp
Önskemål Avlastningsyta för ventilering av plagg
Användarvänlighet
2 set Extern
Önskemål Enkelt att få en bra överblick över hela systemet Målgrupp
Önskemål Möjlighet till egen sortering Målgrupp
Önskemål Visa hur många plagg den inrymmer Målgrupp
Önskemål produkten anpassas och utformas efter användarens önskemål Målgrupp
Önskemål Systemet skall uppmuntra till ordning
Ergonomi
Målgrupp
Önskemål Användaren skall nå mer parten av garderoben utan redskap 90% Målgrupp
Önskemål Ergonomiska aspekter såsom höga lyft, komfort, synergonomi
Klimat
Extern
Önskemål Textilvänlig temperatur 5-22°C Extern
Önskemål Textilvänlig luftfuktighet 50-55 % Extern
14

4.3.3 Målgruppens garderob
Hur många plagg har målgruppen? Hur mycket plats tar dom och hur många av dom använder de ofta,
sällan eller aldrig? Frågeställningar som dessa fanns i informationsinsamlingen och efter bearbetning
kunde en specifikation av vad detta system bör inrymma skapas. Målet var i denna del att specificera
hur många plagg systemet måste inrymma. Enkätundersökningen visade att mängden plagg skiljer sig
avsevärt varför det är mycket svårt att täcka allas behov utan att specialanpassa systemet. Specifikationen
nedan, tabell 2, är framtagen med avsikt att innefatta alla kläder för 80 procent av målgruppen, alltså 10
percentilen till 90 percentilen.
Tabell 2. Antal kläder
Specifikation Antal Specifikation Antal
Vardagskläder Herr Vardagskläder Dam
Underkläder 30 Underkläder 30
Strumpor 25 Strumpor 20
T-shirt 30 Bysthållare 10
Långärmat 15 Linne 35
Skjorta 20 Långärmat 10
Byxa 15 Blus 10
Kavaj 8 Byxa 15
Kavaj 2
Kjol 8
Klänning 5
4.3.4 Önskemålsträd
Utifrån kravspecifikationens listade önskemål och viktberäkningar av dessa kunde ett önskemålsträd
upprättas. Önskemålen jämfördes med varandra för att utreda vilka som är viktigast för produkten och
tvärtom. Önskemålsträdet följde med under utvecklingsprocessen, att stämma av emot och att se till att
inget förbisetts eller prioriteras bort. Önskemålsträdet återfinns i bilaga F.
4.3.5 Värdeordstolkning
Under projektet har begrepp som kvalitet och exklusivitet visat sig ha stor betydelse för produkten.
Innebörden av dessa uttryck skiljer sig beroende på vem man frågar och i detta projekt avsågs den slutliga
kundens definition vara den primära varför en tolkning av dessa begrepp klargjordes.
Exklusivitet
Huvudsakligen definieras en exklusiv produkt som något som finns i en begränsad upplaga. Produkten
är inte tillgänglig för alla. Den som investerar i en exklusiv produkt har förmånen att äga något som få
andra äger. En avgörande faktor för hur många som köper produkten är priset, varför det kan sägas vara
en parallell definition av exklusivitet. Det finns vissa krav på utseende och känsla på produkten men den
definitionen är högst individuell.
Kvalitet
För att uppfatta nivån av kvalitet som hög finns det några kriterier som ska uppfyllas. Informationen
som finns tillgänglig är avgörande för att kunden ska uppfatta produkten som gedigen och ärlig. En hög
kvalitet innebär att produkten inte skall ha några uttalade problem, men dock tydliga begränsningar.
Kvalitet kan mätas i material och ytor, men även innehåll och användbarhet. I kvalitet ingår för kunden
även pålitlighet, alltså att produktens förmåga att kunna utföra den funktion som den är avsedd för.
15

4.4 Konceptgenerering
Under projektets gång delades konceptgenereringen upp i två faser. Projektets upplägg motiverade en
systematik som medgav denna indelning då oklarheter angående projektets huvudsakliga inriktning och
förutsättningar uppkom. Här redovisas de båda enligt tidigare föreslagen metod.
4.4.1 Konceptgenerering - fas 1
Klargöra problem
Utifrån uppställda krav och önskemål genomfördes en problemanalys, med alla tänkbara problem som
rör klädförvaring. Huvudproblemen innebär en konkret beskrivning av problemen och har en sådan
karaktär att delproblemen måste vara uppfyllda för att huvudproblemet ska vara löst.
Huvudproblemen:
Hur ska en garderob inredas för att fungera optimalt med avseende på intressenterna som beräknas vara
tillverkare, återförsäljare och användare.
Delproblem:
De olika intressenterna har olika behov som kan behandlas som problem:
Tillverkare – Kostnad, hantering, tillverkning, kvalitet.
Återförsäljare – kombinationsmöjligheter, användarvänlighet, ergonomi, konkurrenskraftighet.
Användare – Upplevd kundnytta, anpassad produkt, upplevelse, kvalitet, funktion, status, underlättad
hantering av kläder, koppling till Kvänum Kök.
Sökning - Externt
En extern sökning genomfördes huvudsakligen lokalt och nationellt, men även internationellt genom
Internet. Mässor och butiker i kombination med Kvänum Köks erfarenheter gav en bra överblick av
lösningar och idéer som kunde beaktas.
Sökning - Internt
Den interna idégenereringen var huvudsakligen baserad på Brainstorming. Dessa genomfördes i grupper
med 2-7 deltagare under olika sessioner. Olika tekniker användes för att stimulera tankeverksamheten så
som Delphi-metoden och sedvanlig brainstorming. Idéer och tankar sammanfattades och användes som
underlag i det stundande mötet med Kvänum Kök.
Egen utvärdering
Under denna första konceptgenereringsfas framgick det att tydliga avgränsningar var viktiga för
projektets fortsättning. Projektet var i detta läge väldigt omfattande och avgränsningar söktes då
resultatet levererades.
4.4.2 Leverans - konceptgenerering 1
Då projektet i detta skede fortfarande var relativt brett ägnades det första mötet angående koncept med
Kvänum Kök till att göra projektet smalare. Det redovisade materialet bestod av konceptuella teorier och
angreppsvinklar snarare än totala lösningar. En av de frågor som diskuterades var kökets roll, dvs. hur
man ska lyfta in Kvänum Köks erfarenheter i garderobssystemet.
Triangelkonceptet
En ganska etablerad form av ergonomisk teori som används vid planläggningen av kök är den så kallade
kökstriangeln. Den bygger på att man placerar spis, kyl och vask i form av en triangel för att minimera
antalet steg och obekväma rörelser. Här presenterades ett förslag på att ta med den tanken in i ett dressing
room, figur 7. Kan samma teori fungera uträtad i klädförvaring?
16

Figur 7. Triangelkonceptet
Betjänten
Kan man använda ytterligare produkter för att skapa nyhet och användarvänlighet, i detta fall visades en
klädbetjänt. I de fall en klädbetjänt finns i hemmen hos de intervjuobjekt som tillfrågats är svaret lika ofta
att man snarare använder fåtöljen som står placerad brevid. Även de som inte har en betjänt använder en
fåtölj eller stol som avlastning för kläder. Här presenterades en klädbetjänt som fått formen och känslan
av en fåtölj men är avsedd att fungera som en klädbetjänt. Kan analogin fungera, kommer man använda
den på rätt sätt? Se figur 8.
Figur 8. Betjänt
Betraktelser
Hur man ska betrakta sina kläder, ett antal varianter inom området skjortor redovisades. En del av uppgiften
var att ifrågasätta klädförvaringen som den ser ut idag. Mycket av det som är traditionellt är hur kläder
betraktas av sin användare. Här, i figur 9, presenterades idéer på hur olika sätt att betrakta sina skjortor
kan skapa nya möjligheter.
Figur 9. Tre alternativ till betraktelse av skjortor
17

Gemensam utvärdering
Följande områden och inriktningar valdes för projektets framtid, delvis utifrån vad som redovisats och
delvis utifrån nya angreppsvinklar.
•Planlösningar – Hur kan utrymmet disponeras för att uppfylla de behov olika användare har?
•Modulbaserade system – Denna lösning på inredningsalternativ var attraktiv ur tillverkarens ögon.
•Ytterligare produkter – Klädbetjänten som redovisades gillades och skulle leva kvar som konceptidé.
•Som övergripande avgränsning bestämdes även att funktion och form skulle prioriteras framför
material och färgval. Detta huvudsakligen för att Kvänum Kök besitter mycket goda kunskaper inom
området och mycket tid skulle krävas för att sätta sig in i Kvänum Köks färg- och materialspråk.
•Skjutdörrar bestämdes som det öppnings/dörrsystem som skulle användas. Det avgränsades dock från
studenternas del av projektet.
4.4.3 Konceptgenerering - fas 2
Med resultatet från mötet med Kvänum Kök framgick vilka delar av utarbetat material som skulle
vidarutvecklas i nya koncept och idéer. En ny intern idégenering inleddes och det resulterade i nya
förslag.
Klargöra problem
Planlösningar, modulsystem och solitära produkter som tillsammans ska kunna utvecklas till kompletta
dressing rooms var huvuduppgiften för denna idégenereringsfas.
Sökning
Externt fanns ingen förändring i angreppssättet. Det som skiljer fas ett och två åt i detta
delmoment var endast målet, inte tekniken. Den interna sökningen genomfördes dock med viss variation.
Brainstormingen kunde nu genomföras som problemlösande snarare än som idégenererande vilket gav tydliga
resultat. I denna fas förtydligades användarens roll och frågeställningen gick djupare än i fas 1. Nya
frågor som tillkom var ”Hur bör produkten utformas för att få användaren att hantera den på rätt sätt?”,
även frågor kring hur problemet med inredning i varierande rumsstorlekar skulle lösas utreddes.
Egen utvärdering
Fem stycken olika ord eller ordföljder togs fram och fick ligga till grund för framtagningen av de
planlösningar som skulle levereras. Det var 1-4, mötesplats, diskret, traditionell, Du & Jag. För inredning
till dessa togs sedan ett antal modulsystem fram som fick representera olika funktioner och formspråk.
Betjänten fick lite mindre fokus i denna fas.
18

4.4.4 Leverans - konceptgenerering 2
Eftersom Kvänum Kök själva parallellt jobbat med klädförvaring under en tid hade man för avsikt att
använda detta projekt delvis för att ifrågasätta och kontrollera deras resultat. Därför lades vid leverans
fokus på de delar som skiljer sig från mängden, i funktion eller ren information som ligger bakom
konceptet. Det huvudsakliga som presenterades då var planlösningar, modulsystem och något som fått
namnet Intelligent Furnishing (IF).
Planlösningar
Ur kravspecifikation och önskemål togs fem olika planlösningar fram vars syfte var att genom olika lösningar
vara anpassad för specifika behov. Se figur 10-14.
STEG 2
SKJORTA, BYXA mm.
HYLLA
SPEGEL
SPEGEL
STEG 3
KAVAJ, TRÖJA mm.
STEG 1
UNDERKLÄDER T-SHIRTS
HERR OCH DAMKLÄDER BLANDAT. FINKLÄDER
HERRKLÄDER. FULL HÖJD TILL TAK.
SOFFA MED F;RVARING
STEG 4
A CCESOARER, SKOR MM
BETJÄNT
SPEGEL PÅ HJUL
DAMKLÄDER, HÖGT UPP I TAKET . HÖGER OM SVART STRECK 900mm HÖJD
STEG 3
KAVAJ, TRÖJA mm.
Soffa, utan rygg
19
STEG FYRA
STEG 1
UNDERKLÄDER T-SHIRTS
ÅTKOMST INIFRÅN OCH
UTIFRÅN
STEG 2
SKJORTA, BYXA MM
Soffa, utan rygg Soffa, utan rygg Soffa, utan rygg
Påklädning i fyra steg (1-4)
Framtagen med avsikt på det naturliga
flöde som framstår vid påklädning. Underkläder,
byxor och tröja, kavaj eller
tjockare tröja, accessoarer.
GARDEROBSHALVÖ
ACCESOARER OCH SKOR
Figur 10. 1 till 4
SPEGEL
Figur 11. Mötesplatsen
BETJÄNT
GEMENSAM
FÖRVARING
SPEGEL
Mötesplatsen
För denna planlösning låg uttrycket:
“kan du hjälpa mig med...” till grund.

Speglar
H;rnl;sning enl.
skafferi 2
FÖRVARING
FÖRVARING
BÄNK MED
VATTENSKÅL
BETJÄNT
OMKLÄDNING
Förvaring
TIllfällig
hängstång
Skor, mjuka
accesoarer
SOFFA
GARDEROBSÖ MED PLATS FÖR
BLOMMOR MM
Underkläder Underkläder
H;;jd/ 90
35
Skor,
slipsar
OMKLÄDNING
TIllfällig
hängstång
Spegel
FÖRVARING
Krok för morgonrock
BÄNK MED
VATTENSKÅL
FÖRVARING
35
20
Hängande och liggande
skjortor, tröjor
Hela lådor underst
och hänganordning
överst
Diskret
Även personer med ett långt äktenskap i
ryggen kan vara måna om att kunna klä
sig privat. I denna planlösning kan varje
användare dölja sig själv om så önskas.
Figur 12. Diskret
Du & Jag
De båda användarna har var sin uttalad
del av rummet och ska aldrig, förutom
på direkt uppmaning, befinna sig i den
andra personens del. Däremot ska hela
uttrymmet upplevas av de båda.
Figur 13. Du och Jag
Traditionell
Anledningen till denna planlösning är
att de flesta rum som inreds är små och
tillåter inte moduler placerade i mitten.
Dessutom utnyttjas hela väggen.
Figur 14. Traditionell

Modulsystem
Ett system som medger enkel hantering och utesluter dubbla väggar vid kombinationer kan fungera
enligt den ABC-metod som presenterades tidigare, se figur 15. Det bygger på att sektioner monteras ihop
till en enhet som kan variera i storlek. A-modulen är solitär, dvs. två helsidor. B-modulen är semisolitär,
dvs en helsida. C-modulen är utan sidor.
A B C
Figur 15. ABC-modulsystem där de gråå detaljerna och bakstycke tillhör sargen
Intelligent furnishing
Under konceptgenereringen myntades ett uttryck som kom att bli en guide för olika inredningsdetaljer
som ska hjälpa användaren att hantera produkten på rätt sätt, IF (Intelligent Furnishing). I detta uttryck
inkluderades sådana lösningar som t.ex. påminner användaren att hänga skjortor på ett visst sätt eller att
stapla endast ett fåtal plagg i varje hög, för att öka översikts- och hanteringsfördelarna.
Gemensam utvärdering
De olika planlösningarna fokuserar på olika kategorier av användare eller situationer och är alltså inte helt
utvecklade på alla punkter. Efter genomgång med kritiska analyser och diskussioner togs två av de fem
planlösningarna fram för vidare utveckling. Det var de som kallades Du & Jag, och Traditionell som fick
mest och bäst uppmärksamhet varför dessa valdes. Planlösningarna var tänkta att användas till att visa hur
de färdiga systemet kan se ut i en riktig miljö.
Det modulsystem som kallades ABC valdes ut som bas för fortsatt utveckling. Monterings- och
hanteringsmässiga fördelar innebar lägre kostnad till slutkund dvs. användaren. Innehållet eller
inredningen i dessa moduler ska utgöras av kombinationer av de olika moduler och funktioner som också
levererades. Inga synliga borrhål i sargens sidor var också en parameter som skulle granskas vid det
fortsatta utvecklingsarbetet.
Idéer och tankar kring inredningsdetaljer grupperades och valdes att vidarutvecklas. Betjänten däremot
gavs mindre fokus då modulsystemet var av högre prioritet.
21

4.5 Konceptval
Då projektet varit tydligt riktat mot uppdragsgivare och de i många av fallen varit tydliga med vad som
är aktuellt och inte ur deras synvinkel var det inte nödvändigt att använda konceptvalsmatriser för att
komma fram till det mest intressanta konceptet. Kvänum Kök valde alltså ut konceptet baserat på vad vi
levererat i information och skissmaterial och deras erfarenheter.
Det som valdes var: modulbaserat sargsystem som inte har dubbla väggar och synliga borrhål,
ergonomisk anpassning av inredningsdetaljer samt inredning (Intelligent Furnishing).
För att fastställa att ingenting förbisetts och att utvalt koncept verkligen uppfyller alla krav som ställts
upp genomfördes en variant av konceptviktning. Det aktuella konceptförslaget stämdes av mot kravspecifikationen
och därefter mot det önskemålsträd som skapats i produktspecifikationsfasen. Konceptet
jämfördes med alla krav och önskemål och viktades hur väl detta koncept kan uppfylla dessa parametrar.
Avstämningen finns att begrunda i bilaga G och den visar att valt koncept har stor potential varför detta
val kan accepteras och utvecklas vidare.
22

4.6 Konceptutveckling
Med resultatet från konceptvalet klargjordes det vad som projektet skulle resultera i. Med denna
information fanns vetskapen om vad som skulle presenteras, men inte hur. Konceptutvecklingsfasen har
för avsikt att utveckla vidare valt konceptförslag till en produkt så att alla krav och så många önskemål
som möjligt uppfylls. Delmomenten för denna fas var:
Upphandling
Materialval
Ergonomi för användare
Montör, Återförsäljare och Tillverkare
Utformning av sarg, inredningsmoduler och dess detaljer
Anpassad för tillverkning
Intelligent Furnishing
4.6.1 Upphandling
Hela upphandlingsprocessen strukturerades upp och undersöktes ingående för at hitta ett bra system
som gynnar alla parter i köpet. Med det avses alla berörda parter från det att användaren konstaterar ett
behov tills dess att produkten är installerad och klar att använda. Användarnas behov och förutsättningar,
säljarnas kunskaper och möjligheter till innovativa lösningar samt tillverkningens ekonomi och komplexitet.
Allt detta kartlades och sorterades in i moment enligt nedan.
1. Kunder besöker återförsäljare då de har ett behov
2. Återförsäljaren analyserar kundens behov, förutsättningar och personliga önskemål
3. Uppritning av stomme och inredningsmoduler tillsammans med kund och skapa en order
4. Tillverkas i Kvänum
5. Montör monterar ihop systemet på plats och upphandlingen avslutas
4.6.2 Materialval
I samband med den andra leveransen av konceptgenereringen framgick att Kvänum Kök hade starka
åsikter om vilka materialval och färgkombinationer som var aktuella. Beslutet att inte gå in på materialval
och färger har även diskuterats tidigare och beslutades i denna fas.
Förutsättningarna var följande:
Som bas för hela sarg systemet är målad skiva samt fanér och godstjockleken är på 30 mm med undantag
för 19 mm baksida. Lådor följer Kvänum Köks standard utom luckan som även denna är 30 mm.
Hyllplan är även dessa 30 mm i grundutförande. Färgkombinationen lämnades helt och hållet till
Kvänum Kök att besluta, för att på bästa sätt uppnå önskvärt resultat utifrån kombinationer med
befintliga material i sortimentet.
4.6.3 Ergonomistudier
När ordet ergonomi nämns i denna rapport avses främst fysisk ergonomi, synergonomi och informationsergonomi
för användare. Frågeställningar som låg till grund för arbetet kring ergonomi var.
• Hur och var bör kläderna förvaras så att så stor del av användarna som möjligt kan nå och se
dem på ett tillfredställande och ergonomisk korrekt sätt?
• Hur uppmanar vi användarna att utnyttja systemet som det är tänkt?
Fysisk ergonomi och synergonomi
För att svara på problemformuleringen inom fysisk ergonomi och synergonomi för användarna gjordes
ergonomisimuleringar i datormanikinprogrammet Delmia V5 Human. Manikiner som använts i dessa
analyser är baserad på en urvalsprocess som består av flera steg. Då ingen aktuell antropometrisk data
23

om Sveriges invånare kunde erhållas på grund av ekonomiska skäl valdes en aktuell population som i stor
utsträckning påminner om den svenska, nämligen Frankrikes population. Då det bara finns en överhängande
kritisk variabel* (kroppslängd) vid dessa analyser valdes manikiner med avseende på normalfördelning
som täcker 90% av målgruppen, dvs från 5:e percentilens kvinna till 95:e percentilens man baserade
på kroppslängd. Simuleringarna utgjorde underlag för vilka höjder olika inredningar bör placeras på med
hänsyn till valda manikiners fysiska och synergonomiska begränsningar. Analysverktyg som användes i
denna simulering var synergonomi i form av synfältstudier, fysisk ergonomi i form av RULA* analyser
samt manikinernas räckvidder. I figur 16 presenteras några manikiner och scenarion från analysen.
Figur 16. Bilden ovan visar de fyra manikiner som valdes ut att representera målgruppen i analysen.
I simuleringarna undersöktes på vilka höjder lådor, hyllplan, boxar samt klädstänger bör vara placerade.
Simuleringen kan delas upp i fyra etapper. Användarstudier på testpersoner fotograferades som stöd för
att placera manikinerna rätt i 3D-miljön och då kunde man enkelt se hur räckvidderna var och om det
överhuvudtaget var möjligt att utföra den tänkta operationen. De två nästföljande etapperna var RULA
och synfältundersökning som visade hur behaglig kroppsposition och synfält användaren har, se figur 17.
Detta resulterade i grafer baserade på erhållet resultat, se figur 18. Resultatet från denna studie låg sedan
till grund för utformningen av inredningsmodulerna.
figur 17. Simuleringsanalysens fyra steg
24

figur 18. Resultatet från ergonomisimuleringen
Grafen visar var det är ergonomiskt gynnsamt att placera hyllor, lådor, boxar och klädstänger för att
90% av målgruppen, dvs. samtliga analyserade manikiner. De gröna fälten är det optimala intervallet där
kroppen inte utsätts för varken dålig komfort eller undermålig överskådlighet. De gula fälten innebär att
någon av dessa två parametrar inte anses tillfredställande och att placera detaljer på röda fält innebär att
manikinen inte kan nå eller se vad som förvaras. Förvaring i boxar innebär att intervallet av ”godkänd”
förvaring kan utökas, detta då boxen kan lyftas ner eller upp till en bra position. Boxarnas max höjd
förutsätter att handtagen är nära botten på boxen. Fördelaktigt är förstås även om handtagen på boxar
som placeras lågt har ett högt handtag. Klädstänger kan placeras på samma höjd som boxars max höjd
då det är kroppens utsträckta räckvidd som är den begränsande faktorn. En intressant observation är att
förvaring på låga höjder är nästan lika illa för korta kvinnor som för längre män.
25

Informationsergonomi
Begreppet Intelligent Furnishing (IF) har till uppgift att med hjälp av produktens utformning uppmana
användaren att omedvetet hantera och utnyttja systemet som det är avsett för. Detta främst för att öka
överskådlighet och hantering av kläder. För att styra användningen av produktsystemet utvecklades inredningsdetaljer
som ska uppfylla målet med att till exempel hjälpa användaren att inte stapla för många
plagg på hög, lättare se vad som finns i systemet, hålla oredan borta och ha lätt för att orientera sig. I figur
19 visas hur lutande hyllplan uppmanar användaren att inte stapla många plagg ovanpå varandra och ett
nytt sätt att betrakta skjortor.
figur 19 Användarstudier vid utvecklingen av Intelligent Furnishing
4.6.4 Anpassning för montör, återförsäljare och tillverkare
Produktens utformning påverkar montör, återförsäljare och tillverkare i mycket stor utsträckning och
följande huvudfrågor granskades för att höja kvaliteten, förenkla montering och orderhantering.
• Hur underlättas monteringen av systemet för montören samtidigt som kvaliteten i montering
bibehålls?
• Hur uppfyller vi tillverkarnas krav på enkel och säker orderhantering och tillverkning?
• Hur bör systemet vara uppbyggt för att underlätta planering och inredning för återförsäljaren så
att kundens behov och önskemål uppfylls?
Tillverkare - Underlätta orderhantering
Att montören får alla och rätt detaljer är förstås mycket viktigt och risken för felaktiga leveranser
ökar med ökande antal artiklar. Därför har så få artiklar som möjligt till systemet eftersträvats utan att
för den skull minska flexibiliteten i systemet. Borrprogram har tidigare nämnts som en viktig del för
både återförsäljare och montör och är minst lika viktig för tillverkare då detta minskar antalet artiklar i
produktsystemet. En positiv sidoeffekt av detta är förstås även att tillverkningskostnaden och
orderhanteringskostnader hålls nere.
Återförsäljare - Enkel hopsättning av komplett system
Återförsäljarens arbete gentemot kunden är att undersöka kundens behov, förutsättningar och önskemål
och utifrån detta på ett enkelt och säkert sätt föreslå hela förvaringssystem med innehåll och kostnad.
Gentemot tillverkaren skall de kunna plocka ihop sålt förvaringssystem och göra en order med alla
ingående detaljer.
Åtgärderna för att underlätta dessa processer och säkerställa kvaliteten är studier för hur hela produktsystemet
bör vara uppbyggt för att uppfylla dessa krav. Hur många moduler bör finnas och hur bör dessa
delas upp? Utifrån detta utvecklades modulsystemet som beskrivs längre ner i detta kapitel.
26

Montör - Enkel montering, hög kvalitet
Produktens upplevda kvalitet och exklusivitet är mycket beroende av montörens arbete. För att underlätta
för montören att uppnå de höga kraven på kvalitet har diskussioner hållits för hur monteringsarbetet kan
underlättas och riskerna minimeras. De största riskmomenten är att produkten monteras fel och slarvigt
vilket leder till brister.
En föreslagen åtgärd är sargens utformning med avseende på borrprogram och komplexitet. Risken
minimeras enklast genom att hålla nere antalet artiklar i systemet och minimera antalet borrhål och dåliga
hålplaceringar, allt för att minska risken för felmontering.
4.6.5 Utformning av sarg och inredningsmoduler
Tanken för sarg och inredningsmoduler var som nämnts tidigare baserad på ABC sarg med flera olika hela
inredningsmoduler som skall integreras i sargsystemet. Efter noggranna studier och vidare utveckling av
inredningsmodulerna har flera kritiska iakttagelser gjorts vilket medfört att det till synes enkla modulsystemet
blir mer komplicerat än förutspått. Problematiken ligger framförallt i sargsidorna då kravspecifikationen
medger minimalt med outnyttjade hål i sargen. Hur sargsidorna skall vara utformade är förstås
beroende av vilka inredningar som skall vara anslutna. Sargens utformning i detta system är beroende
av vilken sarg som valts (A, B eller C), vilken sarg som är intilliggande samt vilken inredning som är vald
både för egna sargen och intilliggande sarg. Detta ansågs vara för komplicerat varför ett nytt sargsystem
började diskuteras. I figur 20 namnges en sargens delar och uppbyggnad.
Tak
Bakstycke
Figur 20. Sargens uppbyggnad
27
Skiljevägg
Skiljehyllplan
Sockel

Samtidigt som sargsidans komplexitet upptäcktes arbetades tre modulfamiljer av inredningsmoduler fram.
Samtliga inredningsmoduler som var utarbetade tidigare kunde delas in i tre grupper med snarlik uppbyggnad.
Dessa namngavs till Alfa, Beta och Gamma med följande karakteristiska slag. Se även figur 21.
Alfa - Uppdelad i 2 moduler där varje modul har flera inredningsalternativ.
- Två utmärkande hyllplan
Beta - Också denna uppdelad i 2 moduler men nedre modulen betydligt högre.
- Ett utmärkande hyllplan
Gamma - En hel modul som finns i valfri bredd för att anpassas till kundens utrymmen.
- Inga utmärkande hyllplan
Innehållet i Alfa, Beta och Gamma skapades utifrån redan genererade lösningar och idéer. Dessa
användes sedan till att komponera ihop hela moduler där modulerna jämfördes kontinuerligt med kravspecifikationen
och detaljerna placerades efter jämförelser med resultatet från ergonomisimuleringen.
För att förenkla och förbättra sargsystemets uppbyggnad både ur ekonomisk och informationsergonomisk
synpunkt arbetades ett nytt sargsystem fram baserat på skiljeväggarnas utseende i form av
borrprogram och symmetri. Med en symmetrisk bearbetad skiljevägg vertikalt kan antalet olika väggkombinationer
tillika borrprogram nästan halveras vilket är en stor fördel. Symmetrisk bearbetning
tillsammans med minimalt antal olika borrprogram lägger grunden till en effektiv och relativt enkel
metod att bestämma väggarnas utformning.
Figur 21. De tre modulfamiljerna, notera de fasta hyllplanen
Med denna information kombinerades alla inredningsmodulerna i respektive familj för att enas om ett
borrprogram per familj som dessutom var vertikalt symmetrisk.
Med tre borrprogram och symmetri kan antalet möjliga väggkombinationer reduceras till nio artiklar
och med två borrprogram till endast fem istället för hundratalet, detta om kravet på inga synliga hål i
sargväggen skall uppfyllas vilket är mycket fördelaktigt för alla inblandade som tidigare nämnts. Detta
avsnitt var en stor utmaning som krävde stor omsorg vid utformning för att minska antalet borrprogram,
bibehålla flexibiliteten och samtidigt uppfylla kravspecifikationen.
28

5. Resultat
Resultatet består av ett modulbaserat inredningssystem av möbelkaraktär som genom flexibla moduler
kan användas i rum av olika form och storlek. Produkten fungerar som en inredningsgrund och bör
kompletteras med ytterligare möbler och produkter för bästa funktion. Produkten speglar på flertalet sätt
Kvänum köks etablerade varumärke och motsvarar kraven ställda från slutanvändaren.
Figur 22 visar den slutgiltiga problemfokuseringen för detta projekt och visar även vad som redovisas i
detta kapitel
Figur 22. Problem kring klädförvaring
5.1 Intelligent Furnishing
Intelligent furnishing (IF) är skapat för att hjälpa användaren med att t.ex inte stapla för många plagg på
hög, lättare se vad som finns i systemet, hålla oredan borta och ha lätt för att orientera sig. IF uppmanar
helt enkelt användaren till att använda systemet på önskat vis.
5.1.1 Hyllplan
Avståndet mellan hyllplanen är bestämt med avseende på att kunna stapla en viss mängd t-tröjor eller
andra plagg. Bredden är också anpassad utifrån uppmätta plagg.
5.1.2 Sneda hyllplan
Syftet är detsamma som i vanliga hyllplan men här används en annan teknik som också medger bättre
överskådlighet och en till viss del förbättrad synergonomi. En vinkel på 10 grader medger att ett fåtal
plagg (2-4) kan staplas men om man försöker stapla fler kommer en antydan till att det kan ramla eller
glida av hyllan. Det uppmanar användaren att begränsa antalet plagg till det avsedda.
29

5.1.3 Lådor
Det fanns viss önskan om att kunna dölja vissa plagg. Underkläder eller övriga intima plagg kan då
förvaras i lådor vars front förhindrar insyn på avstånd men medger tillräckligt med insyn för att snabbt
kunna avgöra innehåll på nära håll. Det sker genom att en luftspalt lämnas ovanför lådan. Samma spalt
används också som handtag vid utdragning. En detalj till är en kombination av låda och hylla. Dra ut
lådan och hyllan tillsammans eller ta tag i mitten på lådan där det finns en spärr och hyllan stannar kvar
i modulen. Detta är framtaget för att visa ordning och överskådlighet samtidigt som den är mycket
utrymmeseffektiv.
5.1.4 Stänger
Diverse hängande plagg i produktsystemet ska hängas i en vinkel av minst 40 grader och detaljer som
påminner användaren om detta togs fram. Stången i alfamodulen kompletteras med två trästycken som
markerar att plagg bör hängas in snett. Det bakre trästycket medför även förvaring.
Huvudsaklig anledning till att hängande plagg ska hänga i vinkel är för att medge en ny form av betraktelse
av plagget. Vinkeln innebär att användaren kommer att se vänster ärm, en del av kragen och mer av
mönstret på skjortan än vid traditionell förvaring. Se figur 23 för bilder på IF-detaljer.
Figur 23 Detaljer som ingår i begreppet IF.
30

5.2 Ergograf
Figur 24 visar en sammanställning av den tidigare ergografen för samtliga manikiner för varje inredningsdetalj.
Denna graf är tänkt att användas som guide till hur man skall placera inredningsdetaljer.
Figur 24. Sammanfattad ergograf
De gröna fälten visar var samtliga manikiner, dvs. 80 % av målgruppen kan nå och se innehållet på ett
tillfredställande vis. De gula fälten visar områden där stora delar av målgruppen når och ser innehållet bra
och de röda fälten är inte bra placeringshöjder för majoriteten av målgruppen.
Rekommendationen är alltså att inredningsdetaljer för allt som används regelbundet bör förvaras i gröna
områden samtidigt som saker som används mindre ofta med fördel kan placeras i gula eller röda fält och
boxar. De övre röda fälten kan dock bli enkla att nå och se med hjälpmedel, till exempel en pall.
Inredningsdetaljerna till modulerna är baserade på denna slutgiltiga ergograf.
5.3 Produktsystemet
5.3.1 Modulfamiljer
Inredningssystemet utgörs av tre modulfamiljer som vardera har namnet av en grekisk bokstav, nämligen
Alfa, Beta och Gamma. Varje familj består av en till två skiljeväggar, golv, tak, sockel, bakstycke samt en
inredning. De fungerar både som solitära enheter och i kombination med varandra därav antalet skiljeväggar
(ihopsatta moduler delar skiljevägg). Samtliga har en höjd av 2300 mm inklusive sockel på 100 mm
och ett djup på totalt 438 mm. Sargkanterna har en tjocklek om 30 mm. I figur 25 visas måtten på de tre
modulfamiljerna.
31

alfa 900mm
beta 1200mm
gamma 500-1400mm
Figur 25. Modulbredderna för alfa, beta och gamma
Modulbredden på Alfa är 900 mm och Beta 1200 mm medan Gammas mått har en varierad bredd på
500-1400 mm. Det möjliggör att inredningen går att passa in i alla rum vars kortaste vägg överstiger 560
mm. Inredningsexempel presenteras i figur 26.
560mm
900mm
1200mm
1500mm
3350mm
0 2500mm 5000mm
32
alfa beta gamma
3750mm
Figur 26. Bredder från 560 mm och uppåt kan inredas med dessa inredningsmoduler.
5.3.2 Skiljeväggar
Skiljeväggen i de olika modulerna är identiska så när som på vilka
borrprogram väggen har. För att minimera fel och garantera hög kvalitet
vid orderhantering, montering och tillverkning har antalet borrprogram
reducerats till endast två stycken för hela systemet, de har fått
benämningarna borrprogram A respektive B. Se figur 27.
Figur 27. Borrprogram A respektive B

En vägg kan förses med borrprogram på en eller två sidor, ett program per sida. En skiljevägg kan alltså
utrustas med följande borrprogramsmöjligheter:
A| |A A|A A|B B|A B|B B| |B
För att reducera variationen av skiljeväggar från åtta till fem har borrprogrammen gjorts vertikalt
symmetriska vilket innebär att
A| = |A, A|B = B|A och B| = |B.
A
A A
A BB
Det ledde fram till att det totala antalet skiljeväggar som finns i systemet minskats till 5 stycken,
se figur 28.
0
1 2 3 4 5
Figur 28. Fem kombineringsmöjligheter av skiljeväggarna
33
B
B
0

5.4 Alfa, Beta och Gamma
5.4.1 Alfafamiljen
De två tjockare hyllplanen är specifika för alfafamiljen och utgör en del av inredningen. Ovanför den
övre tjocka finns en yta som är samma för samtliga moduler inom alfafamiljen. Längst ner mot golvet
finns ett utrymme som varierar något i volym, beroende på vilken inredning som väljs. Dessa utrymmen
är avsedda för förvaring i originalkartonger, kläder eller liknande som skall förvaras under längre tid samt
för boxar i olika storlekar med handtag placerade i överkant för låg förvaring och i underkant för hög
förvaring. Samtliga alfamoduler är anpassade i bredd efter låda på 900 mm. Se figur 29-32.
Det nedre tjocka hyllplanet utgör en mittlinje för vart de olika inredningarna delas av. Över denna
finns fyra olika inredningsalternativ med benämningarna 11, 12, 13 och 14. Under finns tre olika
inredningsalternativ med benämningarna 21, 22 och 23. En modul ur alfafamiljen kan alltså ha benämningen
Alfa 11-21.
230
220
200
180
160
140
120
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Figur 29. Alfa 11-21.
Moduler uteslutande med plana hyllplan. Bra för allmän förvaring. Plagg som används regelbundet bör
placeras på hyllplanen i höjderna 500-1400 mm hyllplanshöjd
230
220
200
180
160
140
120
100
90
80
70
60
50
40
30
20
.
Figur 30. Alfa 12-22
Sneda hyllplan i övre modulen för till exempel tröjor och skjortor. De övre hyllplanen är svåra att nå för
kortare personer. Lådor med luftspalt vid nedre modulen för regelbunden användning. Boxar nertill gör
denna modul optimal.
34

230
220
200
180
160
140
120
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Figur 31. Alfa 13-23
Sneda hyllplan i övre modulen som är försedda med skolister för förvaring av skor. Alfa 24 består av tre
kombinerade låda/hyllplan. Ett stort utnyttjande av utrymmet där det är mest lättåtkomligt. Alfa 13 har
samma för/nackdelar som Alfa 12.
230
220
200
180
160
140
120
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Figur 32. Alfa 14
Övre modul som är en del av Intelligent Furnishing konceptet.
35

5.4.2 Betafamiljen
Till skillnad från Alfa så har Beta endast ett tjockare hyllplan. Detta hyllplan markerar en indelning som
avgränsar en övre del som är likadan i samtliga Betamoduler och även denna tänkt för förvaring av
boxar och långtidsförvaring. Under detta hyllplan, som är placerat på en höjd av 1800 mm i överkant, är
inredningen indelad i två delar. Till vänster, inredningsalternativ som bygger på borrprogram A och
till höger inredning som anpassats till borrprogram B. Denna kombination innebär en mittkonsol vars
borrprogram är A|B upp till 1740 mm höjd där konsolen slutar. Se figur 33-36.
Figur 33. Beta 11-21
Plana hyllplan för tröjor eller liknande till vänster och en kombination av hängare till höger.
Figur 34. Beta 12-22
Sneda hyllor till vänster för skor. Till höger en kombination av hängare. Nederst en förvaringsenhet som
kan användas som pall.
36

230
220
200
180
160
140
120
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Figur 35. Beta 13
Tre lådor och ett tjockare hyllplan som avgränsar den övre delen. I den övre delen finns två hängare som
placerats i de hål som annars används för hyllplan och är avsedda för accessoarer.
230
220
200
180
160
140
120
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Figur 36. Beta 14
Sneda hyllplan i kombination med tre lådor.
5.4.3 Gammafamiljen
I modulerna som hör till familjen Gamma finns inget tjockare hyllplan. I Gamma finns heller ingen
indelning av inredningen. Samtliga moduler levereras med en hel inredning. Då denna modul skall special
anpassas i bredd finns inga inredningsdetaljer som har standardbredder såsom lådor. Stänger och hyllplan
är dominerande men vid större bredder kan lösa inredningsdetaljer rymmas såsom byrå och till exempel
en pall för att nå lite bättre och som en avgränsning mellan kläder och skor. Se figur 37.
230
220
200
180
160
140
120
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Figur 37. Gamma 11
37

5.5 Planlösningar
För att visa hur ett klädförvaringssystem av denna art kan se ut har två rum inretts utifrån de planlösningar
som arbetades fram under andra konceptgenereringen, nämligen Du & Jag samt Traditionell.
Figur 38. Du och Jag
Du och Jag är inredd för att kunna utnyttjas från två håll vilket medför enkel uppdelning av systemet, se
figur 38. Traditionell planlösning har moduler utmed hela sidorna och gott om plats i mitten. Sittytor kan
med fördel vara en del av detta dressing room och figur 39 visar även att systemet kan erbjuda effektiva
hörnlösningar för såväl alfa som gamma moduler.
Figur 39. Traditionell klädkammare
38

6. Diskussion
Inför arbetet fanns två stora mål att uppfylla. Det ena var att få inblick i hur det är att arbeta i verkligheten,
hur man lägger upp projekt av olika storlek, vilka risker som beaktas och hur man gradvis utvecklas för
varje projekt man genomför? Det andra var att genomföra vårt eget projekt så professionellt som möjligt
och därigenom motsvara uppdragsgivarens förväntningar.
Den första frågan kan vi kalla avklarad genom att fått ta del av verksamheten på WM-data Caran AB, och
även Kvänum Kök AB. Den andra frågan kräver lite analyser för att kunna få ett svar.
Realismen
Av alla ismer är detta kanske den svåraste för en student att uppnå. Visst har vi haft längre tid på oss
än vad man i verkligheten skulle ha debiterat för, men en rimligt hög nivå har kunnats uppnås genom
regelbundna möten med handledare och avstämning mot uppdragsgivare. En noga tidsplanering som
följts förvånansvärt bra och en designprocess som säkerställer kvaliteten i projektet har också bidragit.
Handledare på WM-data Caran har drivit oss till att jobba säljande mot Kvänum Kök och att hela tiden
leverera något som lockar till mer affärer vilket också gett oss insikt i konsultbranschens affärsklimat.
Ergonomi
Den simulering som genomförts har till stor del varit realistisk och utförts på en marknadsmässig hög
nivå, men resultatet är dock en tolkningsfråga. De värden som ligger till grund för godkänd eller inte
godkänd placering av detaljerna är en kvalificerad uppskattning. Analysen som genomförts, RULA, är
egentligen avsedd för arbetsställningar, och arbeta är ju inte en korrekt definition av vad man gör när man
plockar upp något ur en låda eller sträcker sig efter en box högt uppe. RULA ansågs ändå som en bra
metod att för att få värdeful input till bedömning av kroppsposition. Alternativ till RULA skulle kunna
vara OWAS som analyserar hela kroppen men då denna metod främst används vid tungt belastande
arbete valdes inte denna.
Informationsergonomin för användaren (Intelligent Furnishing) är ett resultat av de kunskaper och
litteratur vi besitter. Användarstudier på prototyper har alltså inte gjorts i större utsträckning vilket gör
att frågan om den önskade effekten verkligen uppnås inte besvarats. För detta krävs användarstudier på
inredningsdetaljerna i en modul.
Informationsinsamlingen
Den webbenkätundersökning som genomfördes är inte 100% pålitlig då det är oklart vilken typ av svarspersoner
som besvarat eller med vilken sanningshalt de gjort det. Antalet, drygt 70 svar, anser vi vara
acceptabelt för den typen av internetbaserad undersökning. Med facit i hand borde några frågor formulerats
annorlunda för att undvika att eventuellt leda svarspersonen mot olika svar.
Ostrukturerade intervjuer är en mycket bra informationsinsamlingsmetod när den fungerar. Till vår
besvikelse visade sig att intervjuer av detta slag inte var så effektiva som vi önskat. Målgruppen som är
främst i övre medelåldern är inte så nyfikna och mottagliga för nya lösningar och teknik vilket leder till
svar som ”Det är bra som det är” eller ”Nä, vad skulle det vara?”. Därför var webbenkäten en bra bas att utgå
ifrån då mer specifik information mottogs.
Arbetsmetod
”Strukturerad produktutveckling” är en benämning som stämmer in mycket bra på detta projekt. Designprocessen
som upprättades har följts noggrant med vissa förändringar då projektet krävt det och visat sig
vara en bra metod för produktutveckling. Uttrycket tid är pengar stämmer verkligen i denna bransch och
att hålla uppsatta tider är mycket viktigt. Därför var Gantt-schemat som etablerades redan första veckan
guld värt för att på ett enkelt och överskådligt sätt se hur projektet fortskred.
39

Regelbunden kontakt med handledare och uppdragsgivare med delleveranser av utfört arbete och resultat
medförde att risken för att fatta felaktiga beslut minimerades och att alla parter är fullt insatta i projektet,
vilket förhoppningsvis ledde till den bästa lösningen.
40

Referenser
Litteratur
”Engineering design - A systematic Approach”. Gerhard Pahl, Wolfgang Beitz, Springer Verlag London
Limited, 1996. ISBN 3-540-19917-9
”Product desing and Development”. Karl Ulrich, Steven Eppinger, Andra upplagan, McGrawhill Education,
2000, ISBN 0-07-229647-X
”Bodyspace, Anthropometry, Ergonomics and the design of work”, Stephen Pheasant, CRC Press, ISBN
0748400672
”Teknisk psykologi” Mats Danielsson, Natur och kultur, ISBN 9127706605
”Produktutveckling”. Johannesson, Persson, Pettersson, Första upplagan, Liber AB ISBN: 9147052252
”Produktutformning- Huvudkurs i produktutformning” Åsa Hamrin, Malin Nyberg, 1993, Luleå tekniska
universitet
”Konstruktion av vinsch för prototypframställning” David Schönström, 2005, Projektarbete Luleå tekniska
universitet.
”Ard 103 Design metodik” Kursmaterial 2004, Luleå tekniska universitet.
Web
20060125
http://www.elfa.com
http://www.porro.com
http://www.skbv.se
http://www.mio.se
http://www.bolia.com
http://www.mirro.se
http://www.ilva.se
20060126
http://www.ikea.com
http://interiordec.about.com/gi/dynamic/offsite.htm?zi=1/XJ&sdn=interiordec&zu=http%3A%2F
%2Fwww.closetmaid.com%2Fchoitus.htm
http://www.about.com
http://www.stackashelf.com/product_catalogue/custom_closet.asp
http://www.easyclosets.com/
http://www.closetmaid.com
http://www.marbodal.se
http://www.ripo.com
http://www.clive.com
20060227
http://www.lumi.se/
http://www.kvalitetshus.se/
http://ohioline.osu.edu/hyg-fact/2000/2107.html malar och pälsänglar.
41

http://aic.stanford.edu/library/online/brochures/textiles.html bra info om textil och klimat.
20060405
http://www.byggahus.se/cgi-bin/yabb/YaBB.pl?num=1121229573
20060227
http://www.ecophon.se/templates/FDPage____3465.aspx
2006-01-27 - 2006-05-15
WM-data Caran AB:s intranät
www.kvanum.com
www.caran.com
Fackkunniga
WM-data Caran AB:s designprocess
Håkan Olsson, WM-data Caran AB, Industridesigner
Anders Sundin, WM-data Caran AB, Europaergonom
Stefan Jonsson, Kvänum Kök AB, VD
Bernt Johnsson, Kvänum Kök AB, Produktionsansvarig
Annika Lysander, Kvänum Kök AB, Produktchef
Dennis Pettersson, Luleå tekniska universitet, Professor industriell design,
Camilla Norrback, kläddesigner
Ewa Kewenter, journalist, inredningsarkitekt
Ulla Hermansson, Clive Christian Stockholm
Mässor
Stockholm Furniture Fair 8/1 2006
Konstruktion & Design, Svenska mässan 4/4 2006
Hem och Inredning, Svenska Mässan 23/2 2006
42

Bilaga A (5 sidor) Misson Statement, Gantt och Riskanalys
Bilaga A (5 sidor)
Mission Statement
Genom att ifrågasätta klädförvaringen som den ser ut idag och identifiera kundens behov ska en ny inredning för
dressing room utvecklas och anpassas till Kvänum Kök AB:s sortiment.
Produktbeskrivning:
Förvaringssystem anpassat för avgränsat utrymme i vilket användaren kan förvara kläder och motsvarande som
idag förvaras i garderob eller klädkammare.
Produktens huvudmål:
Öka antalet kunder för Kvänum Kök
Tillgodose användarnas behov av klädförvaring
Introducera Kvänum Kök på garderobsmarknaden
Vidga Kvänum Kök AB:s sortiment av kvalitetsprodukter
Primär Målgrupp:
• Kvinnor och män som lever i par i åldrarna 35-60 år
• Stark och stabil ekonomi
• Rymligt boende
• Målgruppen är medveten om och prioriterar kvalitet, funktion, design och status
Sekundär målgrupp:
• Byggföretag
• Fastighetsägare
• Hotell
Antaganden och avgränsningar:
• Resultatet ska vara ett flexibelt, modulbaserat förvaringssystem
• Majoriteten av produktens detaljer skall tillverkas i Kvänum
• Fokus kommer att ligga på funktionalitet och ergonomi hos interiören i förvaringssystemet som måste
uppfylla hög kvalitet och pålitlighet.
Intressenter:
Kvänum Kök
Köpare
Användare
Produktionsavdelningen Kvänum Kök
Säljavdelningen Kvänum Kök
Montörer
Återförsäljare
Studenter: Anders Erlandsson, David Schönström
Kvänum Kök: Stefan Jonsson
WM-data Caran: Anders Sundin, Håkan Olsson
Misson Statement, Gantt och Riskanalys
1(5)

anuary February March April May June
01-02 01-16 01-30 02-13 02-27 03-13 03-27 04-10 04-24 05-08 05-22 06-05
Bilaga A (5 sidor)
Gantt-schema
ID Task Name
1 Planering
2 Identifiera kunbehov
3 Produktspecifikation
4 Konceptgenerering
5 Konceptgenerering 2
6 Konceptval
7 Konceptutveckling
8 Opponeringsrapport
Misson Statement, Gantt och Riskanalys
9 Pres, rapport, bilder
10 Redovisning
11
12 Dokumentation
2(5)
External Tasks
Milestone
Task
External Milestone
Summary
Split
Project: Ganttschema_sista_tiden
Date: Mon 06-05-15

Bilaga A (5 sidor)
Riskanalys
Produktkostnad (PK+löpnr), Målgrupps definition (M + löpnr)
Prissättning (P + löpnr), Avtal (A + löpnr)
Lösning (solution) (S + löpnr), Tid (T + löpnr),
Bemanning (B + löpnr) Kundbehov (KB + löpnr)
Uppdragsgivare (K + löpnr), Handledare (H + löpnr)
Omvärld (O + löpnr), Övrigt (Ö + löpnr)
Examination (E + löpnr)
Riskområde Möjlig konsekvens Förslag till åtgärd
Nr Beskrivning S K Beskrivning Beskrivning Utförande Resultat
Ansvar Datum Status S K
PK1 Ospecificerat utpris M M För hög
Maximal
tillverkningskostnad tillverkningsskostnad anges
Bristande
H H Ofullständigt resultat Upprätta underlag
projektunderlag
S1 Otillräcklig information M M Plagiat, ofullständigt Gedigen benchmarking
resultat
och Kvänums resurser till
förfogande.
S2 Felaktiga avgränsningar M M Bristande funktionalitet Ergonomistudier, korrekta
Misson Statement, Gantt och Riskanalys
avgränsningar
T1 Felbedömning av tiden L L Vi når inte målet/ Ha noga koll på var i
omprioriteringar processen vi befinner oss
och gör tidsbedömningar
med jämna mellanrum
T2 Yttre omständigheter H M Ofullständigt resultat Marginal i
sinkar oss.
projektplaneringen
Kommunikation och
leverans mm.
B1 Sjukfrånvaro L M Vi när inte målet Marginal i
projektplaneringen
B2 Inte tillämpar vår L H Sämre resultat Uppföljning,
kompetens
kvalitetskontroll, riskanalys

Bilaga A (5 sidor)
Jobba säljande mot
Kvänum med leveranser.
Upprätthåll
kommunikation.
K1 Kvänum tappar intresse M L Projektet läggs ned eller
nedprioriteras, ingen
examination.
Stäm av Mission Statement
regelbundet. Upprätthåll
kommunikation.
K2 Nya förutsättningar M M Försvårar arbetet.
Ofullständigt resultat
H1 Bristande handledning L M Sämre resultat Jobba säljande med
designprocess och visat
intresse. Våga fråga!
H2 Resursbrist, datorer, M M Ofullständigt resultat Krisplan för resursbrist.
licenser, platser
Alternativa lösningar.
O1 Någon lanserar innan L M Mindre PR och minskat Profilera Kvänum.
oss
intresse
Utveckla vidare, betona
egna finesser.
E1 Inte uppfyller ställda L H Icke godkänd Stämma av mot
krav från LTU
projektplan
B2 Inte tillämpar vår L H Sämre resultat Uppföljning,
kompetens
kvalitetskontroll,
riskanalys
Misson Statement, Gantt och Riskanalys
Eftersom projektet är strängt begränsat i tid har vi valt att ersätta uttrycket ”förlänger
arbetet” med ”ofullständigt resultat” vilket kan betyda att målet kommer att sättas som
mindre eller att vi faktiskt måste avgränsa viktiga bitar.
4(5)

Bilaga A (5 sidor)
Konsekvens
A1
B2, E1
Hög
T2
PK1, S1,
B1, B1, S2, H2,
O1 O1 K2
,
T1 H1 K1
T1 K1
Medel
Risker
Projekt: Dcak
Datum: 31/1
2006
Rev: A
Prissättning
=P
Avtal =A
Lösning
=S
Komplexitet
=X
Tid =T
Bemanning
=B
Kund =K
Leverantör
=L
Omvärld
=O
Övrigt =Ö
Misson Statement, Gantt och Riskanalys
Låg
1= Låg risk
2= Medelstor
risk
3= Högrisk
Sannolikhet
Låg Medel Hög Hög
5(5)

Bilaga B (5 sidor) Enkätundersökning
Page 2 of 25
Netigate
Page 1 of 25
Netigate
2006-02-28
http://www.netigate.se/services/survey/old/printfull.asp?surveyid=1889
2006-02-28
http://www.netigate.se/services/survey/old/printfull.asp?surveyid=1889
1(5)

Bilaga B (5 sidor) Enkätundersökning
2(5)

Bilaga B (5 sidor) Enkätundersökning
3(5)

Bilaga B (5 sidor) Enkätundersökning
4(5)

Bilaga B (5 sidor) Enkätundersökning
5(5)

Bilaga C (3 sidor)
Informationsinsamlingsplan
För att kvalitetssäkra informationsinsamlingen utarbetades en plan. Informationsinsamlingen från
användarna ligger till grund för kundbehovet. Den övriga informationsinsamlingen är till både kundbehov
och allmän kunskap och tips för vad man bör tänka på vid skapandet av en klädförvaring av denna
storlek.
Informationsinsamling från användare:
• Ostrukturerade intervjuer med 10 st. av Kvänums nuvarande kunder som köpt kök för en
större summa pengar.
- Kontakt förmedlas genom Kvänum och/eller dess återförsäljare
• Ostrukturerade intervjuer med 10 st. potentiella kunder som passar in på målgruppen
- Kontakt upprättas genom att intervjupersoner kontaktas vid strategiskt valda platser så som
butiker och mässor, även genom befintliga privata kontaktnät och telefon.
- Kontakt även genom arkitektkontor för att få tag i villaägare och byggare.
• Enkätundersökning med målsättning på 100 svar av vald mållgrupp som ska säkerställa statistik
kring klädförvaringens problem och önskemål samt kvantiteter och volymer.
- Kontakt upprättas bl.a. genom Intranät vid Turning Torso, forum och organisationer.
Informationsinsamling från fackkunniga:
• Inredningsarkitekter
• Kläddesigner
• Anticimex
• Optiker
• Konservatorer
Informationsinsamlingsplan
1(3)

Bilaga C (3 sidor) Informationsinsamling från fackkunniga
Informationsinsamling från fackkunniga
Under informationsinsamlingen var en del av arbetet att intervjua fackkunniga inom områden som
rör/angränsar till klädförvaring.
Intervjuer hölls med;
Inredningsarkitekter
Sammanfattning av samtal med Ewa Kewenter
Viktigaste av allt var ventilation… att ventilera sina kläder innan man hänger in dem är för henne
mycket viktigt. Hon föreslår att man låta alla kläder man använt förvaras hängande ett dygn innan
de hängs in i garderoben igen.
Inga täta lådor och helst inga dörrar för hyllor som kan stänga inne fukt mm. Mkt problem med
malar och pälsänglar kan undvikas genom ventilation. Skor förvaras helst i hallen i en separat byrå.
Om de måste förvaras i garderoben bör de förvaras åtskiljt och inte på golvet.
När det kommer till förvaring har IKEA kommit mkt långt. Tyggarderober är ett utmärkt alt. till
vinterkläder som sen kan förflyttas till lämpligt ställe.
Först på 70 talet kom klädkammaren och den kom väldigt starkt. På 80talet kom vad man fortfarande
kan skönja, dvs. garderober med spegeldörrar.
Nuförtiden är många ”skitiga om sina garderober”. Dvs. de vädrar aldrig, har skitiga skor i garderoben
mm
Kläddesigner
Intervju med Camilla Norrback- Kläddesigner
Kom fram till att omklädningsmöjligheter är överskattat då de flesta ändå kollar sig själv i badrummet.
Belysning. Mjuk belysning är mkt viktigare än ljus. Kläderna vet man tydligen redan vilka färger
och kombinationer som går och det är mkt viktigare att man själv ser bra ut än sina kläder.
Detaljsortera allt. Skärp, väskor, strumpor med mera. Det ser prydligt ut.
• Skaffa fina galgar för bestämda ändamål - för att hänga byxor, blusar, kjolar etc.
• Investera i en klistersnurra, en klädborste, skofett och putsduk och ställ dessa lättillgängligt.
• Behåll skokartonger till skor och stövlar och ta för vana att lägga skorna i lådorna när de inte
används - nysmorda med tidningspapper inuti.
Hon blev tilldelad en garderob att inreda. Det var en ”balton” garderob som är praktisk och lätt att
montera, samt DYR
Exklusivitet- tyckte att dyra saker som få unnar sig /har råd med.
Ett sätt att göra en grej exklusiv är att göra det själv.
Special bygga garderoben efter kundens behov höjer produktens exklusivitet.
Skadedjursbekämpare
Anticimex.
Pälsänglar och malar diskuterades. Det visade sig att idag är detta inga större problem förutom i
äldre hus. Drabbas man av dessa skadedjur är det viktigt att utrymma hela klädförvaringen och
vädra ordentligt. De ligger gärna i ovädrade kläders veck där det de kan leva ostört. För att undvika
dessa djur är det viktigt att ventilera kläderna ordentligt innan man lägger in dem samt att ventilera
alla plagg regelbundet.
2(3)

Bilaga C (3 sidor)
Konservatorer
Pontus Tunander ”Reservator NKF Sverige” 2006-02-27
Samtal med Pontus ang. Textiliers optimala klimat.
Kläder bör förvaras vid en temperatur under 25 grader och ha en luftfuktighet på 40-60 % där 50-
55% är optimalt. De senaste 2 generationerna har luftfuktigheten inomhus sjunkit från 40-50 till 20-
30, detta beror främst på lägre takhöjd, ingen kakelugn, dvs mindre cirkulation på luften samt tätare
hus, temperaturen är också högre nu än förr. Luftfuktigheten är omvänt proportionell mot temperaturen.
Ju lägre temperatur desto högre luftfuktighet. Ljus är ngt man ska undvika, Solljus försvagar
och bleker alla textilier förutom snövitt linne som kräver ljus för att inte blekas. Inga fönster i garderoben
alltså. Kläder bör också tvättas i neutrala rengöringsmedel såsom handtvätt och diskmedel.
Ha en hygrometer i rummet och ev. en luftfuktare om man inte kan sänka temperaturen.
Ett rum med 25% luftfuktighet vidd 22 grader måste sänkas till 13 grader för att komma upp till 45
%.
I övrigt så rekommenderade Pontus boken ”Textil, veta, köpa, vårda” av kerstin Henriksson Abelin,
brevskolans förlag 1971
Optiker
Samtal med Synsam eslöv,
Försämrad Syn vid stigande ålder
Informationsinsamling från fackkunniga
Med åldern så blir som bekant synen sämre. Det är framförallt svårigheten med att läsa text som
börjar komma vid 40-45 årsåldern. Detta beror främst på att man inte ser kontraster lika skarpt men
även på att ögat inte tar emot tillräckligt med ljus. Som äldre behövs alltså bättre belysning för att
utföra vissa aktiviteter. Samtidigt blir ögat också mer känsligt vilket leder till att reflektioner bör
undvikas i största möjliga mån.
Belysningen bör alltså vara mjuk men stark.
3(3)

Bilaga D (2 sidor) Hur kläder kan förvaras
Specifikation Antal Hur kan man? Vad har
vi?
1
Alternativ
vanligt hyllplan
2 snett hyllplan
Vardagskläder
Herr 3 Skåpsluck
Underkläder 30 Låda, hylla, skåp 4, 5, 8 4 helfront-låda
Strumpor 25 Låda, skåp 4, 5, 8 5 halvfront-låda
T-shirt 30 Låda, hylla, stång 1, 2, 5,
6, 9
6 rak stång
Långärmat 15 Låda, hylla, stång 1, 2, 4, 5 7 sned-stång
Skjorta 20 Låda, hylla, stång 2, 4, 7 8 box
Byxa 15 Låda, hylla, stång 4, 6, 7 9 rullar i låda
Kavaj 8 Stång 7
Vardagskläder
Dam
Underkläder 30 Låda, hylla, skåp 4, 5, 8
Strumpor 20 Låda, skåp 4, 5, 8
Bysthållare 10 Låda, hylla, stång 4 till 8
Linne 35 Låda, hylla, stång 1 till 9
Långärmat 10 Låda, hylla, stång 1, 2, 4, 5
Blus 10 Låda, hylla, stång 1 till 6
Byxa 15 Låda, hylla, stång, krok 4,6,7
Kavaj 2 Stång 7
Kjol 8 Stång 7
Klänning 5 Stång 7
Skor ? Hylla, låda, pinnar 1,2
Högtidsplagg
7
Kostym Stång
:skjorta Stång 1,2,7
Smoking Stång
:skjorta Stång 7
Frack Stång
:skjorta Stång 7
Folkdräkt Stång, docka 7
Skor Stång 1,2,3
Accesoarer
Livrem Låda, hylla, krok 1,4,5
1(2)

Bilaga D (2 sidor)
Hatt Hylla, “pinne”, förpackning
Sjal Stång, “pinne”, förpackning,
låda, krok
Boa Stång, “pinne”, förpackning,
låda, krok
Halsduk Stång, “pinne”, förpackning,
låda, krok
Slips Stång, “pinne”, förpackning,
låda, krok
Smycken
Brosch Nålmatta, krok, box, låda
Slipsnål Tygstycke, krok, box, låda
Armband Pinne, box, låda, krok
Halsband Pinne, box, låda, krok
Ring Pinne, box, låda, krok
1,2
4,5,
4,5,7
4,5,7
4,5,7
Hur kläder kan förvaras
2(2)

Bilaga E (2 sidor) Identifiera kundbehov
Identifiera kundbehovet
Frågeställning FRÅ-
GA
Hur ser fördelningen av
kläder ut för vår målgrupp?
Hur många procent
av kläderna används
frekvent?
kund uttalande Behov (need)
Enkät 40% Casual
24% Business
15% frilufts
13% mode
Enkät Sista månaden 0-25%
senaste 6 månaderna 26-
50%
Hur sker förvaring idag? Enkät 40% har garderober, 30 %
klädkammare
Vad uppfattas som ett
problem med dagens
förvaring?
Delar man utrymme med
någon?
Vad förvaras i samband
med kläder? Måste dessa
förvaras här? Onödig
förvaring?
Hur upplevs utrymmet
idag?
Hur vill utrymmet
upplevas?
Hur mycket kläder har
våran målgrupp?
Hur sorterar man in sina
kläder?
Hur vill de förvara sina
kläder?
Utrymme även för
omklädning eller bara
förvaring?
Enkät Får inte plats med kläderna,
når inte högst upp
Produkten måste främst vara
anpassad för Casual men även
kunna inhysa kläder inom business
segmentet. Frilufts och mode
är ett plus
50 % av plaggen måste vara lättåtkomliga!?
Kunden ska uppmuntras att lägga
undan kläder som inte används
Produkten måste uppfylla de
kundbehov som garderob samt
klädkammare idag uppfyller
Behöver utrymme som rymmer
användarens plagg, bättre förvaring
på övre delarna, både mannen
och kvinna skall kunna nå och
överblicka 90% av innehållet
Två personers kläder ska rymmas
Enkät 85% delar utrymme med
sambo
Enkät 52% Vinterkläder Produkten ska hantera förvaring
44% finskor
av Vinterkläder, finskor, vardagss-
30% vardagsskor
28% Resväska
kor och resväskor.
Enkät 43% fullt, 30 % ordnat, System skall uppmuntra till att
21% stökigt, 17% funktionellt
hålla ordning.
Enkät Skall upplevas, Funk- Produkten skall uppmuntra antionellt,
tilltalande design,
utsråla kvalitet föredrar:
stängt varmt och hårt!
vändning
Enkät Enkätresultat Se specifikation
In- Jag vill ha stora möjlighettervjuer
att sortera själv
In- De vill ha glest, ordning,
tervju övergripande
struktur
Enkät 90% bryr sig inte om omklädningsmöjligheter
Stora möjligheter till egen sortering
Användaren skall ha bra översikt
över systemet.
Vidare utredning pågår
1(2)

Bilaga D (2 sidor) Identifiera kundbehov
Frågeställning FRÅ-
GA
Hur stort utrymme önsInkas?tervju Har målgruppen en klädkammare?
Vill de ha sina kläder
tydligt separerade
från sin partner?
Vad tänker målgruppen
på när de köper garderob?
Vädrar användaren
kläderna mellan användning?
Provar de ofta sina
kläder eller har de
bestämt
sig direkt?
Vad är exklusivitet enligt
kunden?
Vad är kvalitet enligt
kunden?
kund uttalande Behov (need)
Jag vill ha större utrymme Med omklädningsmöjlighet:
minst 3x3m
Utan omklädningsmöjlighet:
minst 2x2m
Enkät 28% har klädkammare Produkten måste visa stor flexibilitet
och mångsidighet än klädkammare
Intervju
20-30 % vill dela upp
systemet
Enkät Mycket viktigt: Lätt att
komma åt; Tilltalande
design; Kvalitet
Viktigt: Skoställ; övrig
förvaring
Mindre vikitgt: Speglar
Inte viktigt: Omklädningsmöjlighet.
Intervju
Intervju
IntervjuIntervju
Kläderna ligger på soffa,
säng stol mm innan det
hängs tillbaka
Avdelningsmöjligheter bör finnas
tillgängligt.
Produkten måste medge enkel
hantering och utstråla kvalitet och
exklusivitet med en tilltalande
design. Plats för skor och övrig
förvaring är en stark önskan.
Behöver ett ställ att förvara 1-2
uppsättinngar för att ventilera
plaggen??
50 % provar flera plagg Bra möjligheter att betrakta och
jämföra plagg i kombinationer
Dyr, färre än 20 % vill/kan
investera i detta.
Robusthet, pålitlighet, fina
material
Produkten ska upplevas som
exklusiv.
Produkten måste utstråla: Robusthet,
pålitlighet och
goda materialval
2(2)

Bilaga F (1 sida) Önskemålsträd
Optimal klädförvaring
100%
Utformning
Funktionalitet
Användarvänlighet
Ergonomi
Upplevelse
32%
28%
16%
4%
20%
flexibla avlastningsytor
50% av plaggen bör vara mycket
lättåtkomliga
Avlastningsyta för ventilering av 2
uppsättningar plagg
Enkelt att få en bra överblick över
hela systemet
Möjlighet till egen sortering
Visa hur många plagg den
inrymmer
produkten anpassas och utformas
efter användarens önskemål
Systemet skall uppmuntra till
ordning
användaren skall nå mer parten av
garderoben utan redskap
Ergonomiska aspekter såsom höga
lyft, komfort, synergonomi
Uppmana till att förvara vinterkläder
på sommarhalvåret någon annanstans
Omklädning
Avsett utrymme för resväska, finskor,
vardagsskor, träningskläder
Förvara längre enstaka plagg
Utstråla Exklusivitet
Utstråla Kvalitet
4%
14%
14%
5%
9%
3%
6%
5%
4%
12%

Bilaga G (2 sida) Viktning
Betyg: 1=dåligt, 3=bra
K/ Krav eller önskemål Max/ Källa Betyg God- Motivering
Ö
Utformning
min
1-3 känd
K Gående garderob/dressingroom Kvänum
3 Ja
K mycket hög pålitlighet 30 år Kvä- 2 Ja Förutsättningar
num
finns
K Rymma förvaring för kläder se spec. Kvänum
3 Ja 80% av målgruppen
K Hög funktionalitet Kvä- 3 Ja Förutsättningar
num
finns
K Produkten ska utnyttja utrymKvä-
2 Ja Förutsättningar
met effektivt
num
finns
K Mycket hög konsumentkvalitet Mål- 3 Ja Nytänkt, IF, indivigruppduell
Ö Uppmana till att förvara vinterk- Extern 3 Ja Tyggarderob medläder
på sommarhalvåret
någon annastans
följer
Ö Omklädning Kvänum
2 Ja Beror på Miljön
Ö Avsett utrymme för extra, valfri, Mål- 3 Ja Övre och nedre
förvaring
grupp
hyllplan i modullösningar
Ö Förvara längre enstaka plagg
Tillverkning
se spec. Målgrupp
3 Ja Modul Gamma
K Merparten av produkten och
Kvä- 3 Ja Allt grundmaterial
dess detaljer tillverkas i kvänum num
tillverkas i Kvänums
fabriker
K Motsvara kvänums sortiment Kvä- 2 Ja Förutsättningar
num
finns
K Realistisk tillverkningskostnad Kvä- 2 Ja Förutsättningar
Upplevelse
num
finns
K Ha en tilltalande design för merMål- 2 Ja Förutsättningar
parten av målgruppen
grupp
finns
Ö Utstråla exklusivitet Kvä- 2 Ja Materialval, utnumformning,
Ö Utstråla kvalitet Kvä- 2 Ja Materialval, tillvernumkning,
ursprung
1(2)

Bilaga G (2 sida) Viktning
Ö
Funktionalitet
flexibla avlastningsytor Kvänum
Ö 50% av plaggen bör vara mkt se spec. Mål-
lättåtkomliga
grupp
Ö Avlastningsyta för ventilering
av plagg
2 uppsättningar
Ö
Användarvänlighet
Enkelt att få en bra överblick
Mål-
över hela systemet
grupp
Ö Möjlighet till egen sortering Målgrupp
1 Nej Inte integrerat
2 Ja Ergonomianalys
Extern 3 Ja Solitär produkter
3 Ja IF, placering
3 Ja Modulbeställning,
inredningsalternativ,
IF
1 Nej IF
Ö Visa hur många plagg den inMålrymmergrupp
Ö produkten anpassas och utforMål-
3 Ja Modulbeställning,
mas efter användarens önskemål gruppinredningsalternativ,
IF
Ö Systemet skall uppmuntra till
Mål- 3 Ja IF, betraktelseteo-
ordning
Ergonomi
grupprier
Ö Användaren skall nå mer parten 90% Mål- 2 Ja Ergonomianalyser
av garderoben utan redskap
grupp
Ö Ergonomiska aspekter såsom
höga lyft, komfort, synergonomi
Klimat
Extern 3 Ja Ergonomianalyser
Ö Textilvänlig temperatur 5-22
grader
Extern 1 Nej Avgränsat
Ö Textilvänlig luftfuktighet 50-55
%
Extern 1 Nej Avgränsat
Totalt 62 av
totalt
84
G=
56
2(2)