Naturguiden Orsa Kommun - Destination Orsa

More documents

Recommendations

Info

gamla tider. Redan vid 1600-‐talets mitt hade Orsa mer än 40 fäbodställen, varav nästan hälften på Siljanskupolen. Östra Grunuberg hade 1784 tre vallag som vaktade djuren och såg till att de betade på rätt marker. Djuren och vallkullorna vilade på vissa bestämda platser, så kallade sovholar. Där fanns ofta en eldstad och träden kunde ha olika ristningar med tecken och bokstäver. Vid Kruppa intill Grunuflot fanns sju sovholar. Kullorna brände också skogen för att få bete, men själva myren var man rädd om då den skulle producera gräs för vinterfoder till djuren. 1784 anklagades de tre vallagen i Östra Grunuberg för att ha vållat skada på myrslogar, som då alltså var betydligt mer värdefulla än träden i skogen. I dagens vargdebatt hävdas ofta att det inte går att bedriva fäbodbruk om det finns rovdjur. Faktum är att det i mer än 500 år funnits fäbodar och bedrivits fäbodbruk i Dalarna, trots förekomst av rovdjur. Förr fanns alltid vallkullor med djuren. På kvällen togs de in till fäboden över natten där de var mer skyddade. Dessutom var det förstås vid fäboden korna mjölkades och ost och andra produkter tillverkades. Skogarna på Siljanringens kupol är sedan lång tid hårt nyttjade och huggna då de ligger nära bebyggelse. Därför finns i stort sett ingen naturskog kvar, varför Grunuflot är en klenod värd att vårda. Tyvärr avverkas det i kanterna till myren och det finns, eller har funnits, planer på att avverka skog på själva myren i dess västra del. Hur kommer man dit: Väg från Slättberg mot Ämmeråsen. Hättjärn Vid Hättjärn på Siljansringens granitkupol finns spår (slagkäglor) efter meteoritnedslaget för 377 miljoner år sedan. I närheten ligger Gravberg där man förgäves borrade mer än sex kilometer djupa hål i jakten efter djupgas. Hypotesen är att meteoritnedslaget resulterade i sprickzoner där djupgas strömmat upp. Att gasen inte läckt till atmosfären anses bero på att Siljansringens kupol av granit fungerar som ett skyddande lock. Hur kommer man dit: Väg från Torrvål. Koordinater: RT 90 6772621/1448074 Skinnaränget En av de få naturskogar som finns kvar på Siljanringens kupol. Området ligger bara en mil från Orsa och besöks ofta av skolklasser. Enån rinner genom södra delen vilket också är det vackraste med gamla tallar och granar. I vissa delar är det gott om döda träd, främst gran. På dessa växer sällsynta svampar. Lavskrika och duvhök häckar i området. För att ta sig in i skogen måste man vada över Enån vilket kräver stövlar. Hur kommer man dit: Väg från Oljonsbyn. Koordinater: RT 90 6777244/1444554 26
NÄRNATUR – ODLINGSLANDSKAP OCH VATTEN Det som mer än något annat utmärker odlingslandskapet och den natur där de flesta människor bor i Mora och Orsa är vatten. Vid närmare eftertanke är det svårt att hitta platser i Sverige med så mycket vatten. Överallt är det vatten – åar, älvar och stora sjöar som Siljan, Orsasjön, Venjansjön och Skattungen. Med alla sina vikar, krokar och öar blir det betydande sträckor av stränder. Det finns rikligt med fiskevatten och paddelvatten i kommunerna. På vintrarna bildas många förnäma isar, allt beroende på väder och vind. Saxviken och Orsasjön brukar ha särskilt uppkörda skridskobanor. Lindänget-‐Enån Lindänget är en av Dalarnas förnämligaste fågellokaler, trots att det inte är någon egentlig slättfågelsjö och trots att den ligger så långt norrut. Ungefär 250 av Sveriges 500 noterade fågelarter går att hitta i området. Lindänget är emellertid mycket mer än en fågellokal. Här finns möjligheter att både vandra och cykla i ett vackert landskap med stor variation. En bra utgångspunkt är den handikappanpassade fågel-‐plattformen vid Lindänget där det finns en väl tilltagen parkeringsplats. Nedanför plattformen breder saftiga strandängar ut sig som har restaurerats och ökat fågellivet än mer. Tidiga vårmorgnar är det ett liv och kiv med skrattmåsar och inte sällan dvärgmåsar. Enkelbeckasinerna spelar intensivt och mängden tofsvipor är stor. Några av de många fågelarter som kan ses en morgon är årta, snatterand, gulärla, storskarv, sjöorre, strandskata, kricka, hämpling och rosenfink. Fiskgjusen jagar i sjön varje dag och ibland kommer pilgrimsfalken förbi för ett skrovmål. Vattenrall och småfläckig sumphöna kan höras på kvällar och nätter. Det händer att dubbelbeckasin och dvärgbeckasin spelar under vårsträcket. Under sommar och höst sträcker brushane, kärsnäppa, spovsnäppa, grönbena och många fler arter av vadare söderut från fjällen och tundran. De attraheras av de betade strandängarna som vid denna tid har lågvatten. Bland rariteterna kan nämnas ägretthäger, jungfrutrana, sibirisk piplärka och amerikansk rördrom. 27
Page 1 and 2: NATURGUIDEN ORSA KOMMUN Text: Bengt
Page 3 and 4: Vad utmärker naturen vid Siljan oc
Page 5 and 6: I omgivningarna ligger dessutom san
Page 7 and 8: De områden som hänger ihop är na
Page 9 and 10: Mossan purpurmylia växer i stora v
Page 11 and 12: Hur kommer man dit: Ligger precis i
Page 13 and 14: Några delområden som är särskil
Page 15 and 16: och mellan bergen rinner en å län
Page 17 and 18: Koppångens mest imponerande naturs
Page 19 and 20: När Naturvårdsverket gjorde sin b
Page 21 and 22: Liknande stora tallar växer också
Page 23 and 24: Tenningbrändan Lövskog var tidiga
Page 25: Hällbergsbodarna Inte långt från
Page 29 and 30: En annan orsak är förstås helt e
Page 31 and 32: Området är omväxlande med gransk
Page 33: Orsasjön runt 33 En cykeltur av de

Naturguiden Orsa Kommun - Destination Orsa

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?