Trädpolicy - Göteborg
Trädpolicy - Göteborg
Trädpolicy - Göteborg
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
Bilaga 1 Kulturhistoriskt värdefulla<br />
trädmiljöer<br />
Historisk bakgrund<br />
Före 1800<br />
<strong>Göteborg</strong>s byggdes ursprungligen enligt en strikt rutnätsplan med<br />
kanaler efter holländskt mönster. Bebyggelsen var låg men tät och<br />
det viktigaste gröna inslaget var ekskogen på Stora Otterhällan.<br />
Under 1600-talet och 1700-talet tillkom trädrader längs kanalerna.<br />
1670 importerades t ex ett stort antal träd (lindar) från Holland för<br />
att planteras vid hamngatorna och kring domkyrkan. Större<br />
trädgårdar fanns också på enstaka tomter t ex Hallska husets gård<br />
och fortifikationens gård i nuvarande Kronhuskvarteret.<br />
Under 1700-talets senare del förskönades stadens infartsvägar med<br />
träd. 1770 planterades en trädrad (hamburgerlindar) längs östra<br />
infartsvägen vid Fattighusån och 1776 tillkom en treradig allé<br />
(hamburgeralmar) vid södra infartsvägen längs Heden, nuvarande<br />
Gamla Allén.<br />
Flera av landerierna utanför vallgraven utvecklades under 1700talet<br />
till herrgårdsliknande anläggningar med trädgårdar och parker<br />
t ex Stora Katrinelund, Kristinelund, Lorensberg, Götaberg,<br />
Johanneberg och Liseberg. 1700-talslindar längs Stampgatan vid Fattighusån.<br />
11