Trädpolicy - Göteborg

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
En gemensam syn på plats- och gatuträd i staden
MÅLEN MED TRÄDPOLICYN ÄR ATT :
• • • • • uppfylla några av riksdagens miljökvalitetsmål; Frisk luft, God bebyggd
miljö och Biologisk mångfald
• • • • • värna om kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer
• • • • • bevaka att befintliga stadsträd inte skadas vid anslutande markarbeten
• • • • • se till att trädens värden för biologisk mångfald tas till vara
• • • • • verka för att träd medvetet används som ett stadsbyggnadselement
• • • • • ge nya stadsträd tillräckliga livsbetingelser för att utvecklas normalt
• • • • • skapa ett mer varierat trädbestånd i staden
• • • • • öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och besökare

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
Huvuddokument.............................................................................................. 1
Bilaga 1 Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer .............................................. 9
Bilaga 2 Träd som stadsbyggnadselement .................................................... 19
Bilaga 3 Träden lever, ge dem förutsättningar för det.................................. 27
Bilaga 4 Biologiska anvisningar .................................................................... 35
(Bilaga 5, Träd i Göteborg, finns som ett separat dokument)

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
Huvuddokument
Inledning
För att få en samsyn rörande planering och underhåll av Göteborgs
stadsträd har representanter för Park och naturförvaltningen,
Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Kulturförvaltningen, Vaverket
och Göteborg Energi tillsammans, som ett projekt inom Trygg,
vacker stad, utarbetat denna trädpolicy. Trädpolicyn behandlar träd
i staden med fokus på gatuträd och platsträd, d v s de stadsträd
som har de svåraste livsbetingelserna och där det ofta råder
konkurrens om utrymme både under och ovan mark.
Stadsträden är viktiga för staden och dess invånare ur många
aspekter. De utgör bl a ett viktigt element i stadsbilden och de bidrar
till en hälsosammare stadsmiljö. Trädalléer förtydligar stråk och ger
staden mycket av dess karaktär. Stadsträden är omistliga inslag i
flera av Göteborgs kulturhistoriska stadsmiljöer och är värdefulla
för den biologiska mångfalden.
Många stadsträd i Göteborg är idag försvagade av en eller annan
anledning. I stadsmiljö rör det sig ofta om att det schaktats för nära
träden, i dess rotsystem eller att markförhållandena har ändrats i
anslutning till träden. Även många nyplanterade träd får redan från
början för litet livsutrymme för att utvecklas normalt. Det är vår
förhoppning att denna trädpolicy bidrar till en attraktivare stadsmiljö
och livskraftigare träd i Göteborg.
Innehåll
• Åtta övergripande mål med kommentarer.
• Bilagor:
1. Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer
2. Träd som stadsbyggnadselement
3. Träden lever, ge dem förutsättningar för det
4. Biologiska anvisningar
5. Träd i Göteborg, katalog över lämpliga gatu- och
platsträd
Det är vår
förhoppning att
denna trädpolicy
bidrar till en
attraktivare
stadsmiljö och
livskraftigare träd i
Göteborg.
Betula utilis ’Doorenbos’ Amhults trädgårdsstad
5

6
Målen med trädpolicyn är att
Mål 1
uppfylla några av riksdagens miljökvalitetsmål; Frisk luft,
God bebyggd miljö och Biologisk mångfald.
I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15
områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges
miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång
sikt. Läs mer på:
http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/oversikt_mal_delmal.php
Träd förbättrar lokalklimatet i staden, de renar luft, ger skugga,
dämpar vind, minskar upplevelsen av buller och minskar
värmeutstrålning. De är även värdväxter åt en mängd olika arter.
Trädens värden måste beaktas i all planering.
Mål 2
värna om kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer.
Stadens historia är även trädens historia. Göteborg var på 1700talet
lindarnas stad och träd längs gator blev efter mitten av 1800talet
ett vanligt inslag i gatumiljön. I bilaga 1 redovisas exempel på
kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer. Det är viktigt att skydd av
värdefulla träd och trädmiljöer beaktas i befintliga miljöer samt vid
all planläggning. Vid återplantering och andra förändringar i dessa
miljöer bör traditionen på platsen beaktas.
Mål 3
bevaka att befintliga stadsträd inte skadas vid anslutande
markarbeten.
Träden lever kallar vi bilaga 3. Det är viktigt att alla som projekterar,
planerar, anlägger och förvaltar mark eller anläggningar i anslutning
till stadens träd har kunskap och förståelse för trädens livsbetingelser.
Samråd ska ske med park och naturförvaltningen vid alla typer av
förändringar av och i närheten av plats- och gatuträd i Göteborg.

Mål 4
se till att trädens värden för biologisk mångfald tas till vara.
Biologisk mångfald handlar bl a om mångfald i ekosystem, mångfald
av arter och genetisk variation. Död ved är idag en bristvara, döda
träd har ett stort värde för den biologiska mångfalden. I stadsmiljöer
kan det vara svårt att bibehålla döda träd, men dessa kan med fördel
transporteras till naturmiljöer i närheten. Se vidare under bilaga 4.
Mål 5
verka för att träd medvetet används som ett stadsbyggnadselement.
All planering av träd och trädmiljöer ska bidra till att skapa intressanta
stadsrum. Det finns många sätt att placera träd i staden, alla träd
behöver inte stå i rader eller alléer. Det handlar mer om att hitta rätt
träd till rätt plats. I bilaga 2, Träd som stadsbyggnadselement,
finns inspiration och tips till alla som planerar för träd i staden. Efter
studier av gatusektioner har några principer för minsta bredd på
gaturum med träd tagits fram.
Mål 6
ge nya stadsträd tillräckliga livsbetingelser för att utvecklas
normalt.
Träd i staden lever ett stressat liv, och de behöver ordenligt med
utrymme både ovan och under mark för att utvecklas normalt. För
att säkerställa att stadsträd får så bra förutsättningar som möjligt är
det vid planering och plantering av nya träd i stadsrummet viktigt att
alla inblandade parter har kunskap om träd och dess livsbetingelser
samt att de tekniska föreskrifter som finns följs. Se vidare under
bilaga 3.
7

Blommande Prunus x yedoensis på Järntoget
8
Mål 7
skapa ett mer varierat trädbestånd i staden.
En ökad variation av träd ger ökade upplevelsevärden, platser
karaktär och gör hela trädbeståndet mindre sårbart för sjukdomar
som drabbar en specifik art. Bilaga 5 är en katalog över lämpliga
stadsträd för Göteborg. Katalogen vill inspirera vid trädval och visa
på den mångfald av arter som finns att tillgå.
Mål 8
öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och
besökare
Göteborgs träd uppskattas mycket av allmänheten men kunskapen
om deras betydelse i staden, hur man hanterar träd samt den stora
artvariation som finns kan höjas.
Fortsatt arbete
Vår förhoppning är att denna trädpolicy är startskottet för
framtagandet av en trädplan för Göteborgs Stad. En trädplan bör
innehålla en detaljerad plan för varje stadsdel och fungera som
underlag för prioriteringar av åtgärder. Dessa trädplaner bör innehålla
en inventering av befintligt trädbestånd, program för föryngring av
befintliga stadsträd, förslag till nyplanteringar längs gator och
trafikleder samt en identifiering av biologiskt och kulturhistoriskt
särskilt värdefulla träd och trädmiljöer.
För att långsiktigt säkerställa stadsträdens kvalitet är det viktigt att
alla, som på något sätt är inblandade i hanteringen, fortlöpande
utbildas.
Arbetsgruppen i trädpolicyarbetet har bestått av:
Lars Johansson , stadsträdgårdsmästare, Park och naturförvaltningen
EvaMaria Hellqvist, parkintendent, Park och naturförvaltningen
Charlotte Horgby, landskapsarkitekt, Park och naturförvaltningen
Lisa Lindgren, Park och naturförvaltningen
Eva Eriksson, planarkitekt, Stadsbyggnadskontoret
Lars Olsson, entreprenadledare, Trafikkontoret
Lars Arvidsson, Kulturförvaltningen
Lennart Gustafson, Kulturförvaltningen
Gudrun Lönnroth, Kulturförvaltningen
Bengt Thorsson, Va-verket
Björn Larsson, Göteborg Energi

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
1
Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer
9

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
Bilaga 1 Kulturhistoriskt värdefulla
trädmiljöer
Historisk bakgrund
Före 1800
Göteborgs byggdes ursprungligen enligt en strikt rutnätsplan med
kanaler efter holländskt mönster. Bebyggelsen var låg men tät och
det viktigaste gröna inslaget var ekskogen på Stora Otterhällan.
Under 1600-talet och 1700-talet tillkom trädrader längs kanalerna.
1670 importerades t ex ett stort antal träd (lindar) från Holland för
att planteras vid hamngatorna och kring domkyrkan. Större
trädgårdar fanns också på enstaka tomter t ex Hallska husets gård
och fortifikationens gård i nuvarande Kronhuskvarteret.
Under 1700-talets senare del förskönades stadens infartsvägar med
träd. 1770 planterades en trädrad (hamburgerlindar) längs östra
infartsvägen vid Fattighusån och 1776 tillkom en treradig allé
(hamburgeralmar) vid södra infartsvägen längs Heden, nuvarande
Gamla Allén.
Flera av landerierna utanför vallgraven utvecklades under 1700talet
till herrgårdsliknande anläggningar med trädgårdar och parker
t ex Stora Katrinelund, Kristinelund, Lorensberg, Götaberg,
Johanneberg och Liseberg. 1700-talslindar längs Stampgatan vid Fattighusån.
11

12
1800-1860
1807 beslutades att Göteborgs befästningarna skulle rivas och ett
raseringskontrakt upprättades. I detta angavs att en allé för både
åkande och gående skulle anläggas utanför staden, nuvarande Nya
Allén. Den planterades på 1820-talet och bestod då av fyra trädrader
med ca 1000 almar.
I samband med rivningen frilades mark runt den ursprungliga
stadsbebyggelsen. När den togs i anspråk cirka 1840-60 tillämpades
delvis nya stadsplaneidéer. Hela stråket utanför vallgraven
iordningställdes som park. Innanför vallgraven bebyggdes delar av
området med en mer öppen stadsplan än tidigare. Många offentliga
byggnader fick en fri placering och några omgavs med planteringar
t ex Sahlgrenska sjukhuset (Sociala huset) och Läroverket (Gamla
Latin).
Nya planteringar tillkom också i den äldre delen. 1822 anlades en
liten park mitt i staden, nuvarande Brunnsparken. Den utvidgades
1863 och pryddes med en fontän på 1880-talet.
Vid bränderna 1802 och 1804 skadades stora delar av träden vid
domkyrkan och längs hamngatorna . Domkyrkotomten stenlades
på 1820-talet men fick nya planteringar 1860.
I samband med ombyggnaden av kanalernas kajkanter vid 1800talets
mitt togs de sista träden bort.
Göteborg ca 1860. Mellan Nya Allén och vallgraven ligger parkanläggningar.
Innanför vallgraven finns planteringar vid Domkyrkan och Brunnsparken.

1860-1910
1861 utlystes en stadsplanetävling för stadens utbyggnad utanför
vallgraven och 1866 fastställdes en plan som var mycket modern
för sin tid. Den var delvis utformad i monumental stil med huvudstråk
utformade som breda trädplanterade gator.
Området söder om den gamla staden, nuvarande Vasastaden-
Lorensberg, bebyggdes med påkostade stenhus. Det anslöt direkt
till Nya Allén och här utvidgades planteringarna. Kungsportsavenyn
som var huvudstråket utformades med trädrader vid gångbanorna
och trädgårdar framför husen. Viktig var också Vasagatan som med
sin breda allé sträckte sig från Heden i öster till Haga i väster. Vid
Vasagatan anlades Vasaparken och Vasaplatsen som i sin tur anknöt
till parkstråket längs vallgraven. Husen mellan Storgatan och
Parkgatan fick planterade förgårdar.
Vasagatan sedd från Vasaplatsen mot öster ca 1900. Till höger Vasaparken.
Linnégatan byggdes ut med stenhus cirka 1890-1900. Den fick också
en tidstypisk utformning med trädrader och förträdgårdar.
Inom områden med enklare bebyggelse (landshövdingehus mm)
förekom enstaka trädplanteringar och förträdgårdar. I början av
1900-talet anordnades också parker i några arbetarstadsdelar
(Olskroken, Majorna, Haga).
13

Träd längs skolgård (Tyska skolan)
14
Många offentliga byggnader från denna tid och även senare omgavs
med trädrader som också blev en viktig del i gatumiljön. Ett par
exempel är Vasa läroverk (nuvarande Schillerska) och Nya
Elementarläroverket för flickor (nuvarande Tyska skolan).
Ett viktigt nytt inslag i området innanför vallgraven var trädrader
längs Östra och Västra Hamngatan som planterades 1900 resp 1906
efter igenläggningen av kanalerna.
1910-1930
1907-27 ansvarade Albert Lilienberg för Göteborgs stadsplanering.
Han introducerades nya plantyper som medvetet anpassades till
terräng och befintliga förhållanden. Planerna omfattade också nya
planteringar bl a trädrader som ramade in gaturum, torg och mindre
platser. Liksom tidigare var planterade förgårdar viktiga inslag längs
vissa gator. Bostadsområdena utformades med ”storgårdskvarter”
med innergårdar som ofta fick omsorgsfullt komponerade
planteringar.
Stadsplan för Bagaregården utformad av Albert Lilienberg ca 1910. Stiftelsehusen
byggdes aldrig. Istället bevarades Bagaregårdens landeribyggnad och delar av
parken.

Kungsladugård med trädplanteringar längs gator, runt platser och på gårdar. I
förgrunden Mariaplan. I bakgrunden Gröna Vallen och Älvsborgsgatan.
Under Lilienbergs tid utvidgades stenhusbebyggelsen i Vasastaden-
Lorensberg. Här tillkom nya planteringar men äldre parker eller
trädgårdsanläggningar togs också tillvara t ex i anslutning till
Johannebergs och Götabergs landerier. Lorensbergs landeri låg kvar
som park med restaurang mm.
De mest karaktäristiska miljöerna från denna tid är områdena med
landshövdingehus i Bagaregården, Kungsladugård, Majorna och
Kålltorp. Här finns alla de typiska inslagen som trädrader längs gator
och platser, förträdgårdar och storgårdar med planteringar.
Andra miljöer där planteringarna utgör väsentlig inslag är platsen
framför Slottsskogsvallen och delar av Änggårdens villaområde
Kungsladugård. Trädplantering vid sidogata.
15

Inför förändringar
som berör träd
eller andra
planteringar inom
värdefulla miljöer
som är upptagna i
det kommunala
bevarandeprogrammet
bör kontakt tas med
Göteborgs
Stadsmuseum.
Gamla allén vid Heden. Anlagd på 1770-talet.
16
Träd inom kulturhistoriskt
värdefulla miljöer
I den historiska översikten nämns trädplanteringar som tillkommit
under olika epoker. Många av dem finns kvar och ingår som viktiga
inslag i kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer.
Från kulturmiljövårdens synpunkt är det mycket angeläget att dessa
bevaras med sin ursprungliga karaktär. Det innebär att äldre träd
ska behållas så långt det är möjligt. Om nertagning och återplantering
blir nödvändig bör träd av ”ursprungligt” eller liknande slag användas.
Inför förändringar som berör träd eller andra planteringar inom
värdefulla miljöer som är upptagna i det kommunala
bevarandeprogrammet bör kontakt tas med Göteborgs
Stadsmuseum. Områden och objekt som ingår i programmet
beskrivs i ”Göteborg – Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse”, del
1-2.
Här redovisas exempel på viktiga trädplanteringar som ingår i
värdefulla miljöer. Samtliga är upptagna i det kommunala
bevarandeprogrammet och de flesta ingår i områden av riksintresse
för kulturmiljövården .
Före 1800
Lindarna längs Fattighusån.
Gamla Allén vid Heden.
Johnnebergs landeri, delar.
Stora Katrinelund, två alléer.

1800-1860
Nya Allén
Brunnsparken
Trädrader vid Gamla Latin
Domkyrkotomten
1860-1910
Kungsportsavenyns trädrader inklusive tre förträdgårdar.
Vasagatans allé, hela sträckan inklusive Vasaplatsen.
Storgatan - Parkgatan, förträdgårdar.
Haga Kyrkoplan bl a partiet mot Parkgatan.
Linnégatans trädrader inklusive förträdgårdar.
Kaponjärgatan i Haga, norra delen.
Trädrader vid Heden och Sten Sturegatan.
Trädrader vid skolgårdar (Schillerska, Tyska skolan m fl).
1910-1930
Bagaregården. Trädrader vid gator, platser och förträdgårdar.
Kungsladugård. Trädrader längs huvudstråk och sidogator,
förträdgårdar och trädplanteringar som ramar in Mariaplan och
Gröna Vallen, den långsträckta ”parken” vid Ståthållaregatan mm.
Majorna, vissa delar. Trädrader längs gator och vid Karl Johans
torg. Förträdgårdar med enstaka träd.
Kålltorp. Trädrader längs gator och runt en central plats.
Förträdgårdar med enstaka träd.
Förgård med plantering mellan Storgatan och Parkgatan.
Anlagd på 1890-talet.
Bagaregården. Förträdgård anlagd på 1910-talet.
17

18
Fortsatt arbete
Någon särskild inventering av kulturhistoriskt värdefulla planteringar
inom kommunens bevarandeområden har inte gjorts. En sådan skulle
kunna omfatta följande moment.
- Inventering av trädplanteringar i anslutning till gator och platser.
- Inventering av träd och andra planteringar på förgårdsmark eller
andra mindre ytor i anslutning till gatorna. (Dokumentation av staket
mm kan också ingå.)
- Inventering av planteringar på gårdar t ex landshövdingehusens
storgårdar.
Dessutom bör en kartläggning av grönytorna i bevarandeområden
byggda efter cirka 1935 göras.

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
2
Träd som stadsbyggnadselement
19

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
Bilaga 2 Träd som stadsbyggnadselement
Plats för träd
Träd är ett viktigt element i stadsbyggandet. De kan hjälpa till att
förtydliga stadens struktur, skapa olika karaktärer samt göra hela
stadsmiljön mer attraktiv. Denna text vill inspirera till en mer
medveten användning av träd i stadsutvecklingen i Göteborg.
Trädplanterade gator ger möjlighet att bygga upp en gatuhierarki.
Träden behöver plats, ofta ges dock inte rimliga förutsättningar för
träden. De flesta gatuträd når inte en för arten normal utveckling.
De ger helt enkelt inte gatan den karaktär som planeraren
eftersträvade.
Det viktigaste som behövs för att våra stads- och gatuträd ska
överleva är plats – både ovan och under marken.
I Vasastaden förtydligas gatuhierarkin med hjälp av träd. Vasagatans lindallé blir ett
tydligt stråk som kontrasterar mot tvärgatorna som helt saknar träd.
Det viktigaste för
stads- och
gatuträdens överlevnad
är plats,
både ovan och
under jord
21

22
En rad träd kräver
en gaturumsbredd
på minst 14 meter.
Två rader kräver
minst 21,5 meter.
Två typsektioner,
för en rad träd och för två rader
För att underlätta för beslutsfattare, planerare och projektörer att
planera in träd har vi tagit fram två typsektioner, för att visa hur man
kan kombinera träd och ledningar.
Eftersom både trädets rötter och olika typer av ledningar behöver
plats under mark i gatumiljö blir resultatet att:
En rad träd kräver en gaturumsbredd på minst 14 meter, två rader
kräver minst 21,5 meter.
Typsektion 1: Ett träd
fredad zon för trädet 8 m ledningspaket 5,5 m
gb2,5m träd 3m körbana 6,5m gb2m
14 m
Typsektion 2: Två träd
fredad zon för trädet 8 m ledningsp. 5,5 m fredad zon för trädet 8 m
gb2,5m träd 3m körbana 10,5m träd 3m gb2,5m
21,5 m

Idag är ledningsförläggandet mycket utrymmeskrävande och styrt
av regler om avstånd och läge. Eftersom träden inte omges av samma
regelverk har deras utrymmesbehov ofta fått vika.
Vi har lagt in en fredad zon på 4 meter på resp. sida om trädet, där
man skall undvika att lägga ledningar. VA-verket föreskriver ett
skyddsavstånd på 4 m för att minimera ev. inträngande rötter. Eloch
teleledningar drabbas inte av problemet med inväxning, men
dessa ledningar ligger ytligt och inkräktar därmed i trädets
växtjordsyta. Dessutom leder schakter för reparation mm ofta till
skador på träden. (Ytterligare krav på ledningsförläggning kan hämtas
in från TPU – trafikkontorets projekterings- och
utförandeanvisningar, http://www.trafikkontoret.goteborg.se/tpu/,
kapitel A3.)
Behöver man inte lägga ledningar i gaturummet faller dessa
måttrekommendationer, och man kan göra smalare trädplanterade
gator.
30 meter mellan husfasaderna kan tyckas mycket, men en allé av fullvuxna lindar
fyller ut ett sådant avstånd och skapar småskaliga gaturum på Sanatoriegatan
Både träd och kabel kräver mer plats än så här
23

Små platsbildningar i gaturummen i Bagaregården
Få men viktiga träd i gaturummet. Det kan vara
träd på kvartersmark som tillåts välla ut, eller enstaka
gatuträd. Bild från Malmö.
24
Alternativ till trädrader och alléer
Vi vill visa några exempel på andra sätt att arbeta med träd i gaturum
än att plantera alléer eller trädrader. Kanske vill man skapa en
variation i gatustrukturen, eller så får en trädallé inte plats. I Göteborg
har vi en mästare på denna gatans arkitektur i Albert Lilienberg,
verksam under 1900-talets första årtionden. Exempel på områden
med många fina gaturum är Kungsladugård och Bagaregården. I
dessa gaturum finns ofta små utvidgningar som ger utrymme för ett
eller flera träd att utveckla sig och ge gatan karaktär.
Man kan låta träden gruppera sig, kanske mot korsningarna och i
kvarterets mitt. Då kan man skapa en annan rytm i gatan, skapa bra
växtförutsättningar under träden och samla parkeringsplatserna till
ytor där träden inte står.
Små platsbildningar i gaturummet
Träden markerar också viktiga punkter eller byggnader. De kan vara markeringar för
korsande gång- och cykeltrafikstråk mm.
Kan inte gatan rymma träd så kan man dra in husfasaderna, så att
det blir möjligt att plantera träd, inte i gatan, men ändå med grönska
som väller ut i gatan. Det är ju ofta så att kvartersmarkens grönska
betyder mycket för gaturummet.

Indragen husfasad ger plats för träd.
En utvidgning av gaturummet blir ännu tydligare om den görs dubbelsidig.
Man kan satsa på att ge ett träd riktigt goda växtbetingelser. Det kan bli ett
blickfång för hela gatan.
Gatukorsningarna kan framhävas genom planteringar.
En trädrad i mitten ger möjlighet för en stor krona att breda ut sig.
En trädrad mitt i gatan ger utrymme åt trädkronan.
Ekrad, Malmö.
25

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
3
Träden lever, ge dem förutsättningar för det
27

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
Bilaga 3 Träden lever,
ge dem förutsättningar för det
Träden i staden lever ett stressat liv, och de behöver respekteras
och tas om hand. Även den del av trädet som är under jord kräver
utrymme och goda förutsättningar för att trädet ska må bra. Rötterna
tar minst lika stort utrymme som trädkronan och i denna zon ska
man undvika alla typer av schakter. Ett annat hot mot trädens
överlevnad är täta material i närheten av trädet som omöjliggör
gasutbyte och förhindrar vatten att nå rötterna.
I denna bilaga vill vi lyfta fram och förklara bakgrunden till några av
kraven i de tekniska anvisningarna. Kunskapen hos alla som på
något sätt hanterar mark i anslutning till stadens plats- och gatuträd
bör höjas.
Samråd med park och naturförvaltningen ska ske vid alla typer av
förändringar av och i närheten av plats- och gatuträd i Göteborg.
Samråd med ledningsägare ska ske vid planering av trädplantering i
gata.
Nyetablering av träd
I Göteborgs stad finns framför allt två dokument som tekniskt
beskriver vilka krav kommunen ställer på utförandet vid plantering
av gatuträd. Det är trafikkontorets Projekterings- och
utförandeanvisningar (TPU) och park- och naturförvaltningens
Anvisningar för arbeten i park- och naturområden.
Anvisningarna är, när det gäller gatuträden, likadana.
Information om skötsel finns att hämta i skötselprogrammet för gröna
ytor i trafikmark och för parkmark.
Länkar:
http://www.trafikkontoret.goteborg.se/tpu/
http://www.parkochnatur.goteborg.se/
gå in under ”förvaltningen” ”tekniska anvisningar”
Dessa sidor uppdateras fortlöpande och den senaste versionen gäller.
Samråd med parkoch
naturförvaltningen
ska ske vid alla
typer av
förändringar av
och i närheten av
plats- och gatuträd
i Göteborg
Samråd med
ledningsägare ska
ske vid planering
av trädplantering i
gata.
Rötterna tar minst lika stor plats som kronan och
i denna zon bör man undvika schaktarbeten. Bild
från Kortedala torg.
29

Marken i centrala stadsdelar är ofta om- och
påbyggd vilket kan göra att rötterna har svårt att
penetrera marken och hitta näring och syre
30
Park- och
naturförvaltningen
förordar
sammanhängande
växtbäddar med
skelettjord under
hårdgjorda ytor.
För att ge plats- och gatuträd så bra förutsättningar som möjligt är
det viktigt att vid planering och projektering följa de tekniska
anvisningar(TPU) som finns.
Utrymme under mark
Under olika tider har träd fått olika bra växtförutsättningar. I
Stockholm fick Valhallavägens träd planterade i slutet på 1800-talet
runt 30 m3 växtjord per träd att växa i (Trädgårdsstäder i praktiken,
red. Caldenby, 1991). Under 1970 och 1980-talen blev
växtbetingelserna betydligt sämre, träden kunde ibland bara få 1 –
1,5 m3 jord att växa i. Fortfarande finns exempel på trädgropar på
1,5mx1,5mx0,8m vilket ger ungefär 2 m3 växtjord per träd. Rötterna
söker sig med tiden utanför trädgropen, men inne i staden är marken
ofta ombyggd och påbyggd flera gånger om, vilket gör att det kan
vara svårt för rötterna att hitta näring och syre. Om man ser till ett
träds vatten- och näringsbehov bör växtbädden vara 10-20 m3 stor.
När Avenyn nyplanterades 1995-98 skapades en sammanhängande
växtbädd med hjälp av skelettjord (35% jord och 65% sten) vilket
gav varje lind ungefär 18m3 växtjord. Metoden med skelettjord kan
också användas när hårdgjorda ytor kring trädet hindrar rötterna
från att nå intilliggande jordvolymer. Den hårdgjorda ytan byggs då
upp med skelettjord vilket ger rötterna möjlighet att leta sig fram
under ytan och nå ut till en större jordvolym. Man skapar ett
”övergångsställe” för trädrötterna. Allra bäst förutsättningar får dock
trädet med tillgång till en stor sammanhängande växtbädd utan
inblandning av sten i jorden.
Park- och naturförvaltningen förordar sammanhängande växtbäddar
med skelettjord under hårdgjorda ytor.
Träd och parkering
De i bilaga 2 visade sektionerna har den fördelen att det ofta finns
plats för en kantstensparkering utan att inkräkta i trädraden. Träden
kan stå i vanlig växtjord (utan skelett), i en gräs- eller planteringsyta.
Detta är billigare och skapar bättre förutsättningar för träden.
Ibland måste man ordna parkeringsplatser mellan träden. Då gäller
att marken byggs upp med skelettjord och att beläggningen ovanpå
denna är genomsläpplig.

Kantstöd
Kantstöd har visat sig kunna vara ett hinder för trädets rötter eftersom
det är djupt och ofta sätts i betong på en bädd av packad makadam.
Kantstödet skall, enligt TPU, sättas där påkörningsskador befaras,
på packad krossbotten i betong och med motstöd av betong. Det
är viktigt att påpeka att de mått som anges inte får överskridas,
vare sig i djupled eller sidled. Under kantstöd i anslutning till
växtbäddar bör skelettjord användas istället för packad krossbotten.
Där man inte befarar påkörningsskador ska man undvika djupa
kantstenar i samband med planteringsytor för träd.
körbana
150
betong
skelettjordg
400
Sektion av kantstöd i betong med de mått som föreskrivs i TPU, Trafikkontorets
projekterings- och utförandebeskrivningar. Måtten får ej överskridas. Skelettjord
används som packad krossbotten.
Här har man lagt för mycket betong som mothåll. Mothållet har också hamnat för
långt ner. Den försvårar för rötterna att söka sig utanför själva planteringsytan.
Dessutom hade man inte behövt sätta kantstöd mot den nyasfalterade gc-vägen,
utan kunde nöjt sig med en mindre djup sten.
60
planteringsbädd
50
(mm)
31

Tät jord i jordkupan. Detta skulle förbättras om
perenner planterades. Bild tagen utanför Ullevi.
Pelleplattan under alléträd i Malmö.
32
Ytskikt
Marktäckande perenner används med fördel för att få en lucker
jord med möjlighet till gasutbyte. Ibland är det inte möjligt av
praktiska eller estetiska skäl, då används grus utan finmaterial i
eller bark närmast trädet enligt park- och naturförvaltningens
”Anvisningar…” blad J6. Ett alternativ där jorden blir utsatt för
komprimering, t ex av gående, är att använda ett plastraster typ
”Pelleplattan” som fylls med en genomsläpplig grusfraktion.
Här har man planterat flocknäva, Geranium macrorhizum, som håller jordytan
lucker och tillför mullämnen. Bild från Snickeritorget i Västra Sannegårdshamnen.
Träd och ledningar i befintliga
miljöer
I befintliga gator är det inte alltid möjligt att följa rekommendationerna
i bilaga 2. Här blir det extra viktigt med samråd mellan berörda
parter för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för träd,
ledningar och övriga element som ska samsas i gaturummet.
Vattenledningar är täta, men relativt ofta utsatta för schakter och
kan därför placeras längst bort från trädet. Spillvattenledningar är
naturligtvis mer eftertraktade av rötterna än dagvatten eftersom det
där finns gott om näring. Dagvatten och spillvatten ligger dock ofta
så djupt att rötterna, om de får bra växtförutsättningar i övrigt, inte
söker sig dit. Göteborgslera som återfyllning fungerar dessutom som

ett tätskikt. El och tele bör läggas så djupt att det finns plats för
växtjord om de kolliderar med planteringszonen.
I närheten av träd ska heldragna ledningar användas.
I enstaka fall kan man avskärma ledningar från rötter genom att
placera en rotspärr vertikalt mellan trädet och ledningen. Denna
metod används endast i undantagsfall eftersom rötterna behöver
kunna växa åt alla håll för en god förankring. En vertikal rotspärr
skall inte placeras i kanten av växtbädden utan i kanten på
ledningsschakten. Materialet är en geomembran i polyeten. Mer
teknisk information finns i ”Trädrötter och ledningar”, Orvesten,
Kristoffersson, Stål VA-Forsk 31, 2003.
Nya metoder
Utvecklingen inom området går framåt och hela tiden prövas nya
metoder. På marknaden finns idag en sorts luftspade som blåser
undan jorden och frilägger trädrötterna. På så sätt möjliggörs
schakter i direkt anslutning till träd utan att rötterna kommer till skada.
Det finns också metoder där man suger upp jorden. Man borde
utreda hur användbara dessa redskap skulle vara vid schaktarbeten
i Göteborg.
33

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
4
Biologiska anvisningar
35

TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD
Bilaga 4 Biologiska anvisningar
De tankar som redovisas här utgår från en naturvårdsbiologisk syn
- en strävan att få en så stor biologisk mångfald som möjligt i
trädmiljön.
Trädslag
Lövträd är oftast att föredra då de hyser fler organismer som är
knutna till sig än barrträd. Eken är i detta sammanhang den art som
har flest lägre växter och djur bundna till sig. För att ge möjlighet till
en rik biologisk mångfald bör man ha en stor variation av trädarter.
Även barrträd är viktiga att få med i detta utbud.
Ålder
Mängden organismer som lever på träd ökar med trädens ålder.
Gamla stora träd är särskilt värdefulla. Låt träden bli så gamla som
möjligt.
Plantering och skötsel
• Man bör skapa såväl träddungar som solitära träd. Detta
ger en större variation av nischer för olika biologisk mångfald.
• Innan ett träd avverkas bör man beakta alternativa metoder
som beskärning eller hamling eller skapande av högstubbar.
Hamlade träd och högstubbar är en bristvara.
• Man bör spara träd med en rik påväxt av lavar, mossor och
svampar eller träd som visar ett rikt insekts- eller fågelliv.
För att ge möjlighet för en rik biologisk
mångfald bör man ha en stor variation av
trädarter.
Mängden organismer som lever på ett träd ökar
med trädets ålder, gamla stora träd är särskilt
värdefulla.
37

38
• Vårdåtgärder som avverkning och beskärning bör inte göras
under fåglarnas häckningsperiod, d.v.s. under mars t.o.m.
juli.
Döda träd
Död ved är viktig för den biologiska mångfalden och en bristvara.
Eftersom den stående och den liggande veden hyser olika sorters
organismer är båda typerna av ved värdefull. Om stammarna uppvisar
en rik påväxt av lägre organismer eller bohål efter hålhäckande fågel
bör trädet om möjligt sparas intakt. Måste träden avverkas skall
större döda exemplar alltid tas tillvara. Om möjligt sparas träden på
platsen. Stycka inte upp stammarna. Kan träden inte lämnas på sin
växtplats bör de transporteras till en lämplig biotop.
Samråd
Samråd gärna med Stadsmuseet inför åtgärder på träd eller i
trädbestånd i känsliga natur- eller kulturmiljöer.
Död ved är viktig för den biologiska mångfalden. Om möjligt sparas
veden på platsen.