Trädpolicy - Göteborg
Trädpolicy - Göteborg
Trädpolicy - Göteborg
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
En gemensam syn på plats- och gatuträd i staden<br />
MÅLEN MED TRÄDPOLICYN ÄR ATT :<br />
• • • • • uppfylla några av riksdagens miljökvalitetsmål; Frisk luft, God bebyggd<br />
miljö och Biologisk mångfald<br />
• • • • • värna om kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer<br />
• • • • • bevaka att befintliga stadsträd inte skadas vid anslutande markarbeten<br />
• • • • • se till att trädens värden för biologisk mångfald tas till vara<br />
• • • • • verka för att träd medvetet används som ett stadsbyggnadselement<br />
• • • • • ge nya stadsträd tillräckliga livsbetingelser för att utvecklas normalt<br />
• • • • • skapa ett mer varierat trädbestånd i staden<br />
• • • • • öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och besökare
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
Huvuddokument.............................................................................................. 1<br />
Bilaga 1 Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer .............................................. 9<br />
Bilaga 2 Träd som stadsbyggnadselement .................................................... 19<br />
Bilaga 3 Träden lever, ge dem förutsättningar för det.................................. 27<br />
Bilaga 4 Biologiska anvisningar .................................................................... 35<br />
(Bilaga 5, Träd i <strong>Göteborg</strong>, finns som ett separat dokument)
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
Huvuddokument<br />
Inledning<br />
För att få en samsyn rörande planering och underhåll av <strong>Göteborg</strong>s<br />
stadsträd har representanter för Park och naturförvaltningen,<br />
Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Kulturförvaltningen, Vaverket<br />
och <strong>Göteborg</strong> Energi tillsammans, som ett projekt inom Trygg,<br />
vacker stad, utarbetat denna trädpolicy. <strong>Trädpolicy</strong>n behandlar träd<br />
i staden med fokus på gatuträd och platsträd, d v s de stadsträd<br />
som har de svåraste livsbetingelserna och där det ofta råder<br />
konkurrens om utrymme både under och ovan mark.<br />
Stadsträden är viktiga för staden och dess invånare ur många<br />
aspekter. De utgör bl a ett viktigt element i stadsbilden och de bidrar<br />
till en hälsosammare stadsmiljö. Trädalléer förtydligar stråk och ger<br />
staden mycket av dess karaktär. Stadsträden är omistliga inslag i<br />
flera av <strong>Göteborg</strong>s kulturhistoriska stadsmiljöer och är värdefulla<br />
för den biologiska mångfalden.<br />
Många stadsträd i <strong>Göteborg</strong> är idag försvagade av en eller annan<br />
anledning. I stadsmiljö rör det sig ofta om att det schaktats för nära<br />
träden, i dess rotsystem eller att markförhållandena har ändrats i<br />
anslutning till träden. Även många nyplanterade träd får redan från<br />
början för litet livsutrymme för att utvecklas normalt. Det är vår<br />
förhoppning att denna trädpolicy bidrar till en attraktivare stadsmiljö<br />
och livskraftigare träd i <strong>Göteborg</strong>.<br />
Innehåll<br />
• Åtta övergripande mål med kommentarer.<br />
• Bilagor:<br />
1. Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer<br />
2. Träd som stadsbyggnadselement<br />
3. Träden lever, ge dem förutsättningar för det<br />
4. Biologiska anvisningar<br />
5. Träd i <strong>Göteborg</strong>, katalog över lämpliga gatu- och<br />
platsträd<br />
Det är vår<br />
förhoppning att<br />
denna trädpolicy<br />
bidrar till en<br />
attraktivare<br />
stadsmiljö och<br />
livskraftigare träd i<br />
<strong>Göteborg</strong>.<br />
Betula utilis ’Doorenbos’ Amhults trädgårdsstad<br />
5
6<br />
Målen med trädpolicyn är att<br />
Mål 1<br />
uppfylla några av riksdagens miljökvalitetsmål; Frisk luft,<br />
God bebyggd miljö och Biologisk mångfald.<br />
I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15<br />
områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges<br />
miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång<br />
sikt. Läs mer på:<br />
http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/oversikt_mal_delmal.php<br />
Träd förbättrar lokalklimatet i staden, de renar luft, ger skugga,<br />
dämpar vind, minskar upplevelsen av buller och minskar<br />
värmeutstrålning. De är även värdväxter åt en mängd olika arter.<br />
Trädens värden måste beaktas i all planering.<br />
Mål 2<br />
värna om kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer.<br />
Stadens historia är även trädens historia. <strong>Göteborg</strong> var på 1700talet<br />
lindarnas stad och träd längs gator blev efter mitten av 1800talet<br />
ett vanligt inslag i gatumiljön. I bilaga 1 redovisas exempel på<br />
kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer. Det är viktigt att skydd av<br />
värdefulla träd och trädmiljöer beaktas i befintliga miljöer samt vid<br />
all planläggning. Vid återplantering och andra förändringar i dessa<br />
miljöer bör traditionen på platsen beaktas.<br />
Mål 3<br />
bevaka att befintliga stadsträd inte skadas vid anslutande<br />
markarbeten.<br />
Träden lever kallar vi bilaga 3. Det är viktigt att alla som projekterar,<br />
planerar, anlägger och förvaltar mark eller anläggningar i anslutning<br />
till stadens träd har kunskap och förståelse för trädens livsbetingelser.<br />
Samråd ska ske med park och naturförvaltningen vid alla typer av<br />
förändringar av och i närheten av plats- och gatuträd i <strong>Göteborg</strong>.
Mål 4<br />
se till att trädens värden för biologisk mångfald tas till vara.<br />
Biologisk mångfald handlar bl a om mångfald i ekosystem, mångfald<br />
av arter och genetisk variation. Död ved är idag en bristvara, döda<br />
träd har ett stort värde för den biologiska mångfalden. I stadsmiljöer<br />
kan det vara svårt att bibehålla döda träd, men dessa kan med fördel<br />
transporteras till naturmiljöer i närheten. Se vidare under bilaga 4.<br />
Mål 5<br />
verka för att träd medvetet används som ett stadsbyggnadselement.<br />
All planering av träd och trädmiljöer ska bidra till att skapa intressanta<br />
stadsrum. Det finns många sätt att placera träd i staden, alla träd<br />
behöver inte stå i rader eller alléer. Det handlar mer om att hitta rätt<br />
träd till rätt plats. I bilaga 2, Träd som stadsbyggnadselement,<br />
finns inspiration och tips till alla som planerar för träd i staden. Efter<br />
studier av gatusektioner har några principer för minsta bredd på<br />
gaturum med träd tagits fram.<br />
Mål 6<br />
ge nya stadsträd tillräckliga livsbetingelser för att utvecklas<br />
normalt.<br />
Träd i staden lever ett stressat liv, och de behöver ordenligt med<br />
utrymme både ovan och under mark för att utvecklas normalt. För<br />
att säkerställa att stadsträd får så bra förutsättningar som möjligt är<br />
det vid planering och plantering av nya träd i stadsrummet viktigt att<br />
alla inblandade parter har kunskap om träd och dess livsbetingelser<br />
samt att de tekniska föreskrifter som finns följs. Se vidare under<br />
bilaga 3.<br />
7
Blommande Prunus x yedoensis på Järntoget<br />
8<br />
Mål 7<br />
skapa ett mer varierat trädbestånd i staden.<br />
En ökad variation av träd ger ökade upplevelsevärden, platser<br />
karaktär och gör hela trädbeståndet mindre sårbart för sjukdomar<br />
som drabbar en specifik art. Bilaga 5 är en katalog över lämpliga<br />
stadsträd för <strong>Göteborg</strong>. Katalogen vill inspirera vid trädval och visa<br />
på den mångfald av arter som finns att tillgå.<br />
Mål 8<br />
öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och<br />
besökare<br />
<strong>Göteborg</strong>s träd uppskattas mycket av allmänheten men kunskapen<br />
om deras betydelse i staden, hur man hanterar träd samt den stora<br />
artvariation som finns kan höjas.<br />
Fortsatt arbete<br />
Vår förhoppning är att denna trädpolicy är startskottet för<br />
framtagandet av en trädplan för <strong>Göteborg</strong>s Stad. En trädplan bör<br />
innehålla en detaljerad plan för varje stadsdel och fungera som<br />
underlag för prioriteringar av åtgärder. Dessa trädplaner bör innehålla<br />
en inventering av befintligt trädbestånd, program för föryngring av<br />
befintliga stadsträd, förslag till nyplanteringar längs gator och<br />
trafikleder samt en identifiering av biologiskt och kulturhistoriskt<br />
särskilt värdefulla träd och trädmiljöer.<br />
För att långsiktigt säkerställa stadsträdens kvalitet är det viktigt att<br />
alla, som på något sätt är inblandade i hanteringen, fortlöpande<br />
utbildas.<br />
Arbetsgruppen i trädpolicyarbetet har bestått av:<br />
Lars Johansson , stadsträdgårdsmästare, Park och naturförvaltningen<br />
EvaMaria Hellqvist, parkintendent, Park och naturförvaltningen<br />
Charlotte Horgby, landskapsarkitekt, Park och naturförvaltningen<br />
Lisa Lindgren, Park och naturförvaltningen<br />
Eva Eriksson, planarkitekt, Stadsbyggnadskontoret<br />
Lars Olsson, entreprenadledare, Trafikkontoret<br />
Lars Arvidsson, Kulturförvaltningen<br />
Lennart Gustafson, Kulturförvaltningen<br />
Gudrun Lönnroth, Kulturförvaltningen<br />
Bengt Thorsson, Va-verket<br />
Björn Larsson, <strong>Göteborg</strong> Energi
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
1<br />
Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer<br />
9
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
Bilaga 1 Kulturhistoriskt värdefulla<br />
trädmiljöer<br />
Historisk bakgrund<br />
Före 1800<br />
<strong>Göteborg</strong>s byggdes ursprungligen enligt en strikt rutnätsplan med<br />
kanaler efter holländskt mönster. Bebyggelsen var låg men tät och<br />
det viktigaste gröna inslaget var ekskogen på Stora Otterhällan.<br />
Under 1600-talet och 1700-talet tillkom trädrader längs kanalerna.<br />
1670 importerades t ex ett stort antal träd (lindar) från Holland för<br />
att planteras vid hamngatorna och kring domkyrkan. Större<br />
trädgårdar fanns också på enstaka tomter t ex Hallska husets gård<br />
och fortifikationens gård i nuvarande Kronhuskvarteret.<br />
Under 1700-talets senare del förskönades stadens infartsvägar med<br />
träd. 1770 planterades en trädrad (hamburgerlindar) längs östra<br />
infartsvägen vid Fattighusån och 1776 tillkom en treradig allé<br />
(hamburgeralmar) vid södra infartsvägen längs Heden, nuvarande<br />
Gamla Allén.<br />
Flera av landerierna utanför vallgraven utvecklades under 1700talet<br />
till herrgårdsliknande anläggningar med trädgårdar och parker<br />
t ex Stora Katrinelund, Kristinelund, Lorensberg, Götaberg,<br />
Johanneberg och Liseberg. 1700-talslindar längs Stampgatan vid Fattighusån.<br />
11
12<br />
1800-1860<br />
1807 beslutades att <strong>Göteborg</strong>s befästningarna skulle rivas och ett<br />
raseringskontrakt upprättades. I detta angavs att en allé för både<br />
åkande och gående skulle anläggas utanför staden, nuvarande Nya<br />
Allén. Den planterades på 1820-talet och bestod då av fyra trädrader<br />
med ca 1000 almar.<br />
I samband med rivningen frilades mark runt den ursprungliga<br />
stadsbebyggelsen. När den togs i anspråk cirka 1840-60 tillämpades<br />
delvis nya stadsplaneidéer. Hela stråket utanför vallgraven<br />
iordningställdes som park. Innanför vallgraven bebyggdes delar av<br />
området med en mer öppen stadsplan än tidigare. Många offentliga<br />
byggnader fick en fri placering och några omgavs med planteringar<br />
t ex Sahlgrenska sjukhuset (Sociala huset) och Läroverket (Gamla<br />
Latin).<br />
Nya planteringar tillkom också i den äldre delen. 1822 anlades en<br />
liten park mitt i staden, nuvarande Brunnsparken. Den utvidgades<br />
1863 och pryddes med en fontän på 1880-talet.<br />
Vid bränderna 1802 och 1804 skadades stora delar av träden vid<br />
domkyrkan och längs hamngatorna . Domkyrkotomten stenlades<br />
på 1820-talet men fick nya planteringar 1860.<br />
I samband med ombyggnaden av kanalernas kajkanter vid 1800talets<br />
mitt togs de sista träden bort.<br />
<strong>Göteborg</strong> ca 1860. Mellan Nya Allén och vallgraven ligger parkanläggningar.<br />
Innanför vallgraven finns planteringar vid Domkyrkan och Brunnsparken.
1860-1910<br />
1861 utlystes en stadsplanetävling för stadens utbyggnad utanför<br />
vallgraven och 1866 fastställdes en plan som var mycket modern<br />
för sin tid. Den var delvis utformad i monumental stil med huvudstråk<br />
utformade som breda trädplanterade gator.<br />
Området söder om den gamla staden, nuvarande Vasastaden-<br />
Lorensberg, bebyggdes med påkostade stenhus. Det anslöt direkt<br />
till Nya Allén och här utvidgades planteringarna. Kungsportsavenyn<br />
som var huvudstråket utformades med trädrader vid gångbanorna<br />
och trädgårdar framför husen. Viktig var också Vasagatan som med<br />
sin breda allé sträckte sig från Heden i öster till Haga i väster. Vid<br />
Vasagatan anlades Vasaparken och Vasaplatsen som i sin tur anknöt<br />
till parkstråket längs vallgraven. Husen mellan Storgatan och<br />
Parkgatan fick planterade förgårdar.<br />
Vasagatan sedd från Vasaplatsen mot öster ca 1900. Till höger Vasaparken.<br />
Linnégatan byggdes ut med stenhus cirka 1890-1900. Den fick också<br />
en tidstypisk utformning med trädrader och förträdgårdar.<br />
Inom områden med enklare bebyggelse (landshövdingehus mm)<br />
förekom enstaka trädplanteringar och förträdgårdar. I början av<br />
1900-talet anordnades också parker i några arbetarstadsdelar<br />
(Olskroken, Majorna, Haga).<br />
13
Träd längs skolgård (Tyska skolan)<br />
14<br />
Många offentliga byggnader från denna tid och även senare omgavs<br />
med trädrader som också blev en viktig del i gatumiljön. Ett par<br />
exempel är Vasa läroverk (nuvarande Schillerska) och Nya<br />
Elementarläroverket för flickor (nuvarande Tyska skolan).<br />
Ett viktigt nytt inslag i området innanför vallgraven var trädrader<br />
längs Östra och Västra Hamngatan som planterades 1900 resp 1906<br />
efter igenläggningen av kanalerna.<br />
1910-1930<br />
1907-27 ansvarade Albert Lilienberg för <strong>Göteborg</strong>s stadsplanering.<br />
Han introducerades nya plantyper som medvetet anpassades till<br />
terräng och befintliga förhållanden. Planerna omfattade också nya<br />
planteringar bl a trädrader som ramade in gaturum, torg och mindre<br />
platser. Liksom tidigare var planterade förgårdar viktiga inslag längs<br />
vissa gator. Bostadsområdena utformades med ”storgårdskvarter”<br />
med innergårdar som ofta fick omsorgsfullt komponerade<br />
planteringar.<br />
Stadsplan för Bagaregården utformad av Albert Lilienberg ca 1910. Stiftelsehusen<br />
byggdes aldrig. Istället bevarades Bagaregårdens landeribyggnad och delar av<br />
parken.
Kungsladugård med trädplanteringar längs gator, runt platser och på gårdar. I<br />
förgrunden Mariaplan. I bakgrunden Gröna Vallen och Älvsborgsgatan.<br />
Under Lilienbergs tid utvidgades stenhusbebyggelsen i Vasastaden-<br />
Lorensberg. Här tillkom nya planteringar men äldre parker eller<br />
trädgårdsanläggningar togs också tillvara t ex i anslutning till<br />
Johannebergs och Götabergs landerier. Lorensbergs landeri låg kvar<br />
som park med restaurang mm.<br />
De mest karaktäristiska miljöerna från denna tid är områdena med<br />
landshövdingehus i Bagaregården, Kungsladugård, Majorna och<br />
Kålltorp. Här finns alla de typiska inslagen som trädrader längs gator<br />
och platser, förträdgårdar och storgårdar med planteringar.<br />
Andra miljöer där planteringarna utgör väsentlig inslag är platsen<br />
framför Slottsskogsvallen och delar av Änggårdens villaområde<br />
Kungsladugård. Trädplantering vid sidogata.<br />
15
Inför förändringar<br />
som berör träd<br />
eller andra<br />
planteringar inom<br />
värdefulla miljöer<br />
som är upptagna i<br />
det kommunala<br />
bevarandeprogrammet<br />
bör kontakt tas med<br />
<strong>Göteborg</strong>s<br />
Stadsmuseum.<br />
Gamla allén vid Heden. Anlagd på 1770-talet.<br />
16<br />
Träd inom kulturhistoriskt<br />
värdefulla miljöer<br />
I den historiska översikten nämns trädplanteringar som tillkommit<br />
under olika epoker. Många av dem finns kvar och ingår som viktiga<br />
inslag i kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer.<br />
Från kulturmiljövårdens synpunkt är det mycket angeläget att dessa<br />
bevaras med sin ursprungliga karaktär. Det innebär att äldre träd<br />
ska behållas så långt det är möjligt. Om nertagning och återplantering<br />
blir nödvändig bör träd av ”ursprungligt” eller liknande slag användas.<br />
Inför förändringar som berör träd eller andra planteringar inom<br />
värdefulla miljöer som är upptagna i det kommunala<br />
bevarandeprogrammet bör kontakt tas med <strong>Göteborg</strong>s<br />
Stadsmuseum. Områden och objekt som ingår i programmet<br />
beskrivs i ”<strong>Göteborg</strong> – Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse”, del<br />
1-2.<br />
Här redovisas exempel på viktiga trädplanteringar som ingår i<br />
värdefulla miljöer. Samtliga är upptagna i det kommunala<br />
bevarandeprogrammet och de flesta ingår i områden av riksintresse<br />
för kulturmiljövården .<br />
Före 1800<br />
Lindarna längs Fattighusån.<br />
Gamla Allén vid Heden.<br />
Johnnebergs landeri, delar.<br />
Stora Katrinelund, två alléer.
1800-1860<br />
Nya Allén<br />
Brunnsparken<br />
Trädrader vid Gamla Latin<br />
Domkyrkotomten<br />
1860-1910<br />
Kungsportsavenyns trädrader inklusive tre förträdgårdar.<br />
Vasagatans allé, hela sträckan inklusive Vasaplatsen.<br />
Storgatan - Parkgatan, förträdgårdar.<br />
Haga Kyrkoplan bl a partiet mot Parkgatan.<br />
Linnégatans trädrader inklusive förträdgårdar.<br />
Kaponjärgatan i Haga, norra delen.<br />
Trädrader vid Heden och Sten Sturegatan.<br />
Trädrader vid skolgårdar (Schillerska, Tyska skolan m fl).<br />
1910-1930<br />
Bagaregården. Trädrader vid gator, platser och förträdgårdar.<br />
Kungsladugård. Trädrader längs huvudstråk och sidogator,<br />
förträdgårdar och trädplanteringar som ramar in Mariaplan och<br />
Gröna Vallen, den långsträckta ”parken” vid Ståthållaregatan mm.<br />
Majorna, vissa delar. Trädrader längs gator och vid Karl Johans<br />
torg. Förträdgårdar med enstaka träd.<br />
Kålltorp. Trädrader längs gator och runt en central plats.<br />
Förträdgårdar med enstaka träd.<br />
Förgård med plantering mellan Storgatan och Parkgatan.<br />
Anlagd på 1890-talet.<br />
Bagaregården. Förträdgård anlagd på 1910-talet.<br />
17
18<br />
Fortsatt arbete<br />
Någon särskild inventering av kulturhistoriskt värdefulla planteringar<br />
inom kommunens bevarandeområden har inte gjorts. En sådan skulle<br />
kunna omfatta följande moment.<br />
- Inventering av trädplanteringar i anslutning till gator och platser.<br />
- Inventering av träd och andra planteringar på förgårdsmark eller<br />
andra mindre ytor i anslutning till gatorna. (Dokumentation av staket<br />
mm kan också ingå.)<br />
- Inventering av planteringar på gårdar t ex landshövdingehusens<br />
storgårdar.<br />
Dessutom bör en kartläggning av grönytorna i bevarandeområden<br />
byggda efter cirka 1935 göras.
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
2<br />
Träd som stadsbyggnadselement<br />
19
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
Bilaga 2 Träd som stadsbyggnadselement<br />
Plats för träd<br />
Träd är ett viktigt element i stadsbyggandet. De kan hjälpa till att<br />
förtydliga stadens struktur, skapa olika karaktärer samt göra hela<br />
stadsmiljön mer attraktiv. Denna text vill inspirera till en mer<br />
medveten användning av träd i stadsutvecklingen i <strong>Göteborg</strong>.<br />
Trädplanterade gator ger möjlighet att bygga upp en gatuhierarki.<br />
Träden behöver plats, ofta ges dock inte rimliga förutsättningar för<br />
träden. De flesta gatuträd når inte en för arten normal utveckling.<br />
De ger helt enkelt inte gatan den karaktär som planeraren<br />
eftersträvade.<br />
Det viktigaste som behövs för att våra stads- och gatuträd ska<br />
överleva är plats – både ovan och under marken.<br />
I Vasastaden förtydligas gatuhierarkin med hjälp av träd. Vasagatans lindallé blir ett<br />
tydligt stråk som kontrasterar mot tvärgatorna som helt saknar träd.<br />
Det viktigaste för<br />
stads- och<br />
gatuträdens överlevnad<br />
är plats,<br />
både ovan och<br />
under jord<br />
21
22<br />
En rad träd kräver<br />
en gaturumsbredd<br />
på minst 14 meter.<br />
Två rader kräver<br />
minst 21,5 meter.<br />
Två typsektioner,<br />
för en rad träd och för två rader<br />
För att underlätta för beslutsfattare, planerare och projektörer att<br />
planera in träd har vi tagit fram två typsektioner, för att visa hur man<br />
kan kombinera träd och ledningar.<br />
Eftersom både trädets rötter och olika typer av ledningar behöver<br />
plats under mark i gatumiljö blir resultatet att:<br />
En rad träd kräver en gaturumsbredd på minst 14 meter, två rader<br />
kräver minst 21,5 meter.<br />
Typsektion 1: Ett träd<br />
fredad zon för trädet 8 m ledningspaket 5,5 m<br />
gb2,5m träd 3m körbana 6,5m gb2m<br />
14 m<br />
Typsektion 2: Två träd<br />
fredad zon för trädet 8 m ledningsp. 5,5 m fredad zon för trädet 8 m<br />
gb2,5m träd 3m körbana 10,5m träd 3m gb2,5m<br />
21,5 m
Idag är ledningsförläggandet mycket utrymmeskrävande och styrt<br />
av regler om avstånd och läge. Eftersom träden inte omges av samma<br />
regelverk har deras utrymmesbehov ofta fått vika.<br />
Vi har lagt in en fredad zon på 4 meter på resp. sida om trädet, där<br />
man skall undvika att lägga ledningar. VA-verket föreskriver ett<br />
skyddsavstånd på 4 m för att minimera ev. inträngande rötter. Eloch<br />
teleledningar drabbas inte av problemet med inväxning, men<br />
dessa ledningar ligger ytligt och inkräktar därmed i trädets<br />
växtjordsyta. Dessutom leder schakter för reparation mm ofta till<br />
skador på träden. (Ytterligare krav på ledningsförläggning kan hämtas<br />
in från TPU – trafikkontorets projekterings- och<br />
utförandeanvisningar, http://www.trafikkontoret.goteborg.se/tpu/,<br />
kapitel A3.)<br />
Behöver man inte lägga ledningar i gaturummet faller dessa<br />
måttrekommendationer, och man kan göra smalare trädplanterade<br />
gator.<br />
30 meter mellan husfasaderna kan tyckas mycket, men en allé av fullvuxna lindar<br />
fyller ut ett sådant avstånd och skapar småskaliga gaturum på Sanatoriegatan<br />
Både träd och kabel kräver mer plats än så här<br />
23
Små platsbildningar i gaturummen i Bagaregården<br />
Få men viktiga träd i gaturummet. Det kan vara<br />
träd på kvartersmark som tillåts välla ut, eller enstaka<br />
gatuträd. Bild från Malmö.<br />
24<br />
Alternativ till trädrader och alléer<br />
Vi vill visa några exempel på andra sätt att arbeta med träd i gaturum<br />
än att plantera alléer eller trädrader. Kanske vill man skapa en<br />
variation i gatustrukturen, eller så får en trädallé inte plats. I <strong>Göteborg</strong><br />
har vi en mästare på denna gatans arkitektur i Albert Lilienberg,<br />
verksam under 1900-talets första årtionden. Exempel på områden<br />
med många fina gaturum är Kungsladugård och Bagaregården. I<br />
dessa gaturum finns ofta små utvidgningar som ger utrymme för ett<br />
eller flera träd att utveckla sig och ge gatan karaktär.<br />
Man kan låta träden gruppera sig, kanske mot korsningarna och i<br />
kvarterets mitt. Då kan man skapa en annan rytm i gatan, skapa bra<br />
växtförutsättningar under träden och samla parkeringsplatserna till<br />
ytor där träden inte står.<br />
Små platsbildningar i gaturummet<br />
Träden markerar också viktiga punkter eller byggnader. De kan vara markeringar för<br />
korsande gång- och cykeltrafikstråk mm.<br />
Kan inte gatan rymma träd så kan man dra in husfasaderna, så att<br />
det blir möjligt att plantera träd, inte i gatan, men ändå med grönska<br />
som väller ut i gatan. Det är ju ofta så att kvartersmarkens grönska<br />
betyder mycket för gaturummet.
Indragen husfasad ger plats för träd.<br />
En utvidgning av gaturummet blir ännu tydligare om den görs dubbelsidig.<br />
Man kan satsa på att ge ett träd riktigt goda växtbetingelser. Det kan bli ett<br />
blickfång för hela gatan.<br />
Gatukorsningarna kan framhävas genom planteringar.<br />
En trädrad i mitten ger möjlighet för en stor krona att breda ut sig.<br />
En trädrad mitt i gatan ger utrymme åt trädkronan.<br />
Ekrad, Malmö.<br />
25
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
3<br />
Träden lever, ge dem förutsättningar för det<br />
27
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
Bilaga 3 Träden lever,<br />
ge dem förutsättningar för det<br />
Träden i staden lever ett stressat liv, och de behöver respekteras<br />
och tas om hand. Även den del av trädet som är under jord kräver<br />
utrymme och goda förutsättningar för att trädet ska må bra. Rötterna<br />
tar minst lika stort utrymme som trädkronan och i denna zon ska<br />
man undvika alla typer av schakter. Ett annat hot mot trädens<br />
överlevnad är täta material i närheten av trädet som omöjliggör<br />
gasutbyte och förhindrar vatten att nå rötterna.<br />
I denna bilaga vill vi lyfta fram och förklara bakgrunden till några av<br />
kraven i de tekniska anvisningarna. Kunskapen hos alla som på<br />
något sätt hanterar mark i anslutning till stadens plats- och gatuträd<br />
bör höjas.<br />
Samråd med park och naturförvaltningen ska ske vid alla typer av<br />
förändringar av och i närheten av plats- och gatuträd i <strong>Göteborg</strong>.<br />
Samråd med ledningsägare ska ske vid planering av trädplantering i<br />
gata.<br />
Nyetablering av träd<br />
I <strong>Göteborg</strong>s stad finns framför allt två dokument som tekniskt<br />
beskriver vilka krav kommunen ställer på utförandet vid plantering<br />
av gatuträd. Det är trafikkontorets Projekterings- och<br />
utförandeanvisningar (TPU) och park- och naturförvaltningens<br />
Anvisningar för arbeten i park- och naturområden.<br />
Anvisningarna är, när det gäller gatuträden, likadana.<br />
Information om skötsel finns att hämta i skötselprogrammet för gröna<br />
ytor i trafikmark och för parkmark.<br />
Länkar:<br />
http://www.trafikkontoret.goteborg.se/tpu/<br />
http://www.parkochnatur.goteborg.se/<br />
gå in under ”förvaltningen” ”tekniska anvisningar”<br />
Dessa sidor uppdateras fortlöpande och den senaste versionen gäller.<br />
Samråd med parkoch<br />
naturförvaltningen<br />
ska ske vid alla<br />
typer av<br />
förändringar av<br />
och i närheten av<br />
plats- och gatuträd<br />
i <strong>Göteborg</strong><br />
Samråd med<br />
ledningsägare ska<br />
ske vid planering<br />
av trädplantering i<br />
gata.<br />
Rötterna tar minst lika stor plats som kronan och<br />
i denna zon bör man undvika schaktarbeten. Bild<br />
från Kortedala torg.<br />
29
Marken i centrala stadsdelar är ofta om- och<br />
påbyggd vilket kan göra att rötterna har svårt att<br />
penetrera marken och hitta näring och syre<br />
30<br />
Park- och<br />
naturförvaltningen<br />
förordar<br />
sammanhängande<br />
växtbäddar med<br />
skelettjord under<br />
hårdgjorda ytor.<br />
För att ge plats- och gatuträd så bra förutsättningar som möjligt är<br />
det viktigt att vid planering och projektering följa de tekniska<br />
anvisningar(TPU) som finns.<br />
Utrymme under mark<br />
Under olika tider har träd fått olika bra växtförutsättningar. I<br />
Stockholm fick Valhallavägens träd planterade i slutet på 1800-talet<br />
runt 30 m3 växtjord per träd att växa i (Trädgårdsstäder i praktiken,<br />
red. Caldenby, 1991). Under 1970 och 1980-talen blev<br />
växtbetingelserna betydligt sämre, träden kunde ibland bara få 1 –<br />
1,5 m3 jord att växa i. Fortfarande finns exempel på trädgropar på<br />
1,5mx1,5mx0,8m vilket ger ungefär 2 m3 växtjord per träd. Rötterna<br />
söker sig med tiden utanför trädgropen, men inne i staden är marken<br />
ofta ombyggd och påbyggd flera gånger om, vilket gör att det kan<br />
vara svårt för rötterna att hitta näring och syre. Om man ser till ett<br />
träds vatten- och näringsbehov bör växtbädden vara 10-20 m3 stor.<br />
När Avenyn nyplanterades 1995-98 skapades en sammanhängande<br />
växtbädd med hjälp av skelettjord (35% jord och 65% sten) vilket<br />
gav varje lind ungefär 18m3 växtjord. Metoden med skelettjord kan<br />
också användas när hårdgjorda ytor kring trädet hindrar rötterna<br />
från att nå intilliggande jordvolymer. Den hårdgjorda ytan byggs då<br />
upp med skelettjord vilket ger rötterna möjlighet att leta sig fram<br />
under ytan och nå ut till en större jordvolym. Man skapar ett<br />
”övergångsställe” för trädrötterna. Allra bäst förutsättningar får dock<br />
trädet med tillgång till en stor sammanhängande växtbädd utan<br />
inblandning av sten i jorden.<br />
Park- och naturförvaltningen förordar sammanhängande växtbäddar<br />
med skelettjord under hårdgjorda ytor.<br />
Träd och parkering<br />
De i bilaga 2 visade sektionerna har den fördelen att det ofta finns<br />
plats för en kantstensparkering utan att inkräkta i trädraden. Träden<br />
kan stå i vanlig växtjord (utan skelett), i en gräs- eller planteringsyta.<br />
Detta är billigare och skapar bättre förutsättningar för träden.<br />
Ibland måste man ordna parkeringsplatser mellan träden. Då gäller<br />
att marken byggs upp med skelettjord och att beläggningen ovanpå<br />
denna är genomsläpplig.
Kantstöd<br />
Kantstöd har visat sig kunna vara ett hinder för trädets rötter eftersom<br />
det är djupt och ofta sätts i betong på en bädd av packad makadam.<br />
Kantstödet skall, enligt TPU, sättas där påkörningsskador befaras,<br />
på packad krossbotten i betong och med motstöd av betong. Det<br />
är viktigt att påpeka att de mått som anges inte får överskridas,<br />
vare sig i djupled eller sidled. Under kantstöd i anslutning till<br />
växtbäddar bör skelettjord användas istället för packad krossbotten.<br />
Där man inte befarar påkörningsskador ska man undvika djupa<br />
kantstenar i samband med planteringsytor för träd.<br />
körbana<br />
150<br />
betong<br />
skelettjordg<br />
400<br />
Sektion av kantstöd i betong med de mått som föreskrivs i TPU, Trafikkontorets<br />
projekterings- och utförandebeskrivningar. Måtten får ej överskridas. Skelettjord<br />
används som packad krossbotten.<br />
Här har man lagt för mycket betong som mothåll. Mothållet har också hamnat för<br />
långt ner. Den försvårar för rötterna att söka sig utanför själva planteringsytan.<br />
Dessutom hade man inte behövt sätta kantstöd mot den nyasfalterade gc-vägen,<br />
utan kunde nöjt sig med en mindre djup sten.<br />
60<br />
planteringsbädd<br />
50<br />
(mm)<br />
31
Tät jord i jordkupan. Detta skulle förbättras om<br />
perenner planterades. Bild tagen utanför Ullevi.<br />
Pelleplattan under alléträd i Malmö.<br />
32<br />
Ytskikt<br />
Marktäckande perenner används med fördel för att få en lucker<br />
jord med möjlighet till gasutbyte. Ibland är det inte möjligt av<br />
praktiska eller estetiska skäl, då används grus utan finmaterial i<br />
eller bark närmast trädet enligt park- och naturförvaltningens<br />
”Anvisningar…” blad J6. Ett alternativ där jorden blir utsatt för<br />
komprimering, t ex av gående, är att använda ett plastraster typ<br />
”Pelleplattan” som fylls med en genomsläpplig grusfraktion.<br />
Här har man planterat flocknäva, Geranium macrorhizum, som håller jordytan<br />
lucker och tillför mullämnen. Bild från Snickeritorget i Västra Sannegårdshamnen.<br />
Träd och ledningar i befintliga<br />
miljöer<br />
I befintliga gator är det inte alltid möjligt att följa rekommendationerna<br />
i bilaga 2. Här blir det extra viktigt med samråd mellan berörda<br />
parter för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för träd,<br />
ledningar och övriga element som ska samsas i gaturummet.<br />
Vattenledningar är täta, men relativt ofta utsatta för schakter och<br />
kan därför placeras längst bort från trädet. Spillvattenledningar är<br />
naturligtvis mer eftertraktade av rötterna än dagvatten eftersom det<br />
där finns gott om näring. Dagvatten och spillvatten ligger dock ofta<br />
så djupt att rötterna, om de får bra växtförutsättningar i övrigt, inte<br />
söker sig dit. <strong>Göteborg</strong>slera som återfyllning fungerar dessutom som
ett tätskikt. El och tele bör läggas så djupt att det finns plats för<br />
växtjord om de kolliderar med planteringszonen.<br />
I närheten av träd ska heldragna ledningar användas.<br />
I enstaka fall kan man avskärma ledningar från rötter genom att<br />
placera en rotspärr vertikalt mellan trädet och ledningen. Denna<br />
metod används endast i undantagsfall eftersom rötterna behöver<br />
kunna växa åt alla håll för en god förankring. En vertikal rotspärr<br />
skall inte placeras i kanten av växtbädden utan i kanten på<br />
ledningsschakten. Materialet är en geomembran i polyeten. Mer<br />
teknisk information finns i ”Trädrötter och ledningar”, Orvesten,<br />
Kristoffersson, Stål VA-Forsk 31, 2003.<br />
Nya metoder<br />
Utvecklingen inom området går framåt och hela tiden prövas nya<br />
metoder. På marknaden finns idag en sorts luftspade som blåser<br />
undan jorden och frilägger trädrötterna. På så sätt möjliggörs<br />
schakter i direkt anslutning till träd utan att rötterna kommer till skada.<br />
Det finns också metoder där man suger upp jorden. Man borde<br />
utreda hur användbara dessa redskap skulle vara vid schaktarbeten<br />
i <strong>Göteborg</strong>.<br />
33
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
4<br />
Biologiska anvisningar<br />
35
TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD<br />
Bilaga 4 Biologiska anvisningar<br />
De tankar som redovisas här utgår från en naturvårdsbiologisk syn<br />
- en strävan att få en så stor biologisk mångfald som möjligt i<br />
trädmiljön.<br />
Trädslag<br />
Lövträd är oftast att föredra då de hyser fler organismer som är<br />
knutna till sig än barrträd. Eken är i detta sammanhang den art som<br />
har flest lägre växter och djur bundna till sig. För att ge möjlighet till<br />
en rik biologisk mångfald bör man ha en stor variation av trädarter.<br />
Även barrträd är viktiga att få med i detta utbud.<br />
Ålder<br />
Mängden organismer som lever på träd ökar med trädens ålder.<br />
Gamla stora träd är särskilt värdefulla. Låt träden bli så gamla som<br />
möjligt.<br />
Plantering och skötsel<br />
• Man bör skapa såväl träddungar som solitära träd. Detta<br />
ger en större variation av nischer för olika biologisk mångfald.<br />
• Innan ett träd avverkas bör man beakta alternativa metoder<br />
som beskärning eller hamling eller skapande av högstubbar.<br />
Hamlade träd och högstubbar är en bristvara.<br />
• Man bör spara träd med en rik påväxt av lavar, mossor och<br />
svampar eller träd som visar ett rikt insekts- eller fågelliv.<br />
För att ge möjlighet för en rik biologisk<br />
mångfald bör man ha en stor variation av<br />
trädarter.<br />
Mängden organismer som lever på ett träd ökar<br />
med trädets ålder, gamla stora träd är särskilt<br />
värdefulla.<br />
37
38<br />
• Vårdåtgärder som avverkning och beskärning bör inte göras<br />
under fåglarnas häckningsperiod, d.v.s. under mars t.o.m.<br />
juli.<br />
Döda träd<br />
Död ved är viktig för den biologiska mångfalden och en bristvara.<br />
Eftersom den stående och den liggande veden hyser olika sorters<br />
organismer är båda typerna av ved värdefull. Om stammarna uppvisar<br />
en rik påväxt av lägre organismer eller bohål efter hålhäckande fågel<br />
bör trädet om möjligt sparas intakt. Måste träden avverkas skall<br />
större döda exemplar alltid tas tillvara. Om möjligt sparas träden på<br />
platsen. Stycka inte upp stammarna. Kan träden inte lämnas på sin<br />
växtplats bör de transporteras till en lämplig biotop.<br />
Samråd<br />
Samråd gärna med Stadsmuseet inför åtgärder på träd eller i<br />
trädbestånd i känsliga natur- eller kulturmiljöer.<br />
Död ved är viktig för den biologiska mångfalden. Om möjligt sparas<br />
veden på platsen.