Växtbäddar och växtjord i AMA - SLU

4. Jordens förändring
4.1 Uppföljning av jordar
Lagerqvist 17 menar att de beskrivningar som han producerar med hänvisning till endast
AMA följs upp i mån av tid. Däremot de beskrivningar som är ”egna skrivningar” utan
hänvisning till AMA följs alltid upp, som en del av helheten. Jordprover brukar vara en del
av denna helhet för att ta reda på faktorer som mullhalt och näringsinnehåll. I övrigt besiktigas
jordarna okulärt för att exempelvis kontrollera jorddjup på växtbäddar och om de
stämmer överens med beskrivningen. Vis av erfarenheter från egna jorduppföljningar
drar informanten slutsatsen att det fuskas mycket med jord i olika sammanhang. Entreprenörer
är pressade både ekonomiskt och tidsmässigt, vilket gör att de blandar jord
även vid väta och använder ett dåligt utgångsmaterial. Detta leder till att de själva lägger
anbud som kan vara svåra att leva upp till och således levereras en dålig produkt.
På beskrivningssidan anser Lagerqvist 17 att kunskapen ibland kan vara låg och att det lite
av rutinmässigt klipps och klistras i markbyggnadsbeskrivningar. Att följa upp beskrivningsarbeten
mer och se vad man får, skulle kunna ge en insikt och ökad förståelse för
förhållandet mellan beskrivning och resultat. Hjälp finns annars många gånger att få genom
konsulter med rätt kompetens eller genom SLUs rådgivningstjänst Movium. Dock är
Movium för många ett nätverk där de större kommunerna finns men som i regel redan
har folk med grön kompetens. De mindre kommunerna tror Lagerqvist 17 istället chansar
eller förlitar sig på sina entreprenörer.
Stål 18 menar att jord som föreskrivits i vissa fall inte stämmer överens med den jord som
faktiskt lagts ut på platsen. Om jordprov har utförts av en leverantör kan det vara svårt
att kontrollera om det är aktuellt, från rätt jord och om det är representativt. Samtidigt
negligerar beställare många gånger sina egna beskrivningar där det skrivits in att jordprover
skall begäras, utan att alltså kräva in dem. Växtbäddar följs över lag upp på ett
dåligt sätt av beställare och deras besiktningsmän, det är enligt många svårt att kontrollera.
Stål 18 menar att problematiken med dåligt uppföljda växtbäddar kan undvikas om
följande skrivs in i beskrivningen: ”vid slutbesiktning skall växtbäddar inom entreprenaden
grävas upp och beskrivas ner till terrass. En optisk bedömning av profilen tillsammans
med provning av växtjord redovisas i samråd med beställaren”. Problem undviks
då entreprenören vid anbudsförfrågan räknar med att genomföra provgroparna och tar
betalt för dem. Om tillfället förbises betalar beställaren för något som inte utförs eller då
det utförs, kontrolleras kvaliteten på entreprenörens arbete och eventuella felaktigheter
uppdagas omedelbart. På sikt skulle det ge bättre kontinuitet i utföranden och kontroll
om det skrivs in i framtida beskrivningar.
17 Stefan Lagerqvist, Trädgårdstekniker, Sävsjö kommun. Telefonintervju 2012-02-13
18 Örjan Stål, Trädgårdstekniker, VIÖSAB. Intervju 2012-02-10
27