Ladda hem - Länsstyrelserna

Övervakning av fladdermöss i Skåne 

Fladdermusfaunan på 20 platser i Skåne 2003 

Miljöenheten 

Skåne i utveckling 2003:49 

Rune Gerell, Karin Gerell Lundberg 

ISSN 1402-3393

Övervakning av fladdermöss i Skåne 

Fladdermusfaunan på 20 platser i Skåne 2003 

Rune Gerell och Karin Gerell Lundberg 

Naturvårdskonsult Gerell

Titel: Övervakning av fladdermöss i Skåne 

Fladdermusfaunan på 20 platser i Skåne 2003. 

Författare: Rune Gerell, Karin Gerell Lundberg 

Gerell Naturvårdskonsult 

Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län 

Rapporten kan läsas eller skrivas ut från 

Länsstyrelsens webbplats www.m.lst.se 

Copyright: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller 

refereras med uppgivande av källa. 

ISSN: 1402-3393 

Upplaga: 40 ex. 

Tryckeri: Länsstyrelsen i Skåne län 

Papper: Miljömärkt 

Omslagsbild: Långörad fladdermus (Pleucotus auritus) 

Foto: Rune Gerell

Förord 

En av Länsstyrelsens uppgifter är att undersöka tillståndet i miljön. Miljöövervakningen av 

biologisk mångfald har fått allt större betydelse under senare år, i takt med att hoten mot djur 

och växter uppmärksammats i större utsträckning. Fladdermöss gynnas av insektsrika miljöer 

med gamla träd eller byggnader som erbjuder gott om bohål, och kan användas som 

indikatorarter på hur förutsättningarna förändras även för andra arter med liknande miljökrav. 

Sverige har också ett särskilt internationell åtagande att skydda och övervaka fladdermöss (se 

Eurobats' hemsida, www.eurobats.org). Som en del i detta har Länsstyrelsen övervakat 

fladdermöss i Skåne varje år sedan 1997. Den här rapporten är skriven av två av Sveriges 

främsta fladdermusexperter, Rune Gerell och Karin Gerell Lundberg, och redovisar resultatet 

av en inventering på 20 utvalda, fladdermusrika platser runt om i Skåne under juni och juli 

2003. 

Undersökningen har genomförts med Naturvårdsverkets medel för regional miljöövervakning 

2003. Författarna ansvarar själva för rapporten, och den innebär inget ställningstagande från 

Länsstyrelsens sida. 

Malmö, september 2003 

Jonas Grahn 

Länsstyrelsen i Skåne

Innehållsförteckning 

Förord....................................................................................................................... 3 

Innehållsförteckning ............................................................................................... 5 

Sammanfattning ...................................................................................................... 7 

Bakgrund.................................................................................................................. 7 

Metodik..................................................................................................................... 8 

Resultat .................................................................................................................... 8 

Torups slott ........................................................................................................................... 8 

Svaneholms slott................................................................................................................... 9 

Högestads slott ................................................................................................................... 10 

Alnarp.................................................................................................................................. 10 

Bellinga slott........................................................................................................................ 11 

Tegelbruksdammarna, Lomma........................................................................................... 12 

Övedskloster ....................................................................................................................... 12 

Kronovalls slott.................................................................................................................... 13 

Löberöds slott ..................................................................................................................... 14 

Bosjökloster ........................................................................................................................ 14 

Vittskövle slott ..................................................................................................................... 15 

Maltesholm.......................................................................................................................... 16 

Ugerups säteri..................................................................................................................... 16 

Herrevadskloster................................................................................................................. 17 

Kulla Gunnarstorp ...............................................................................................................18 

Vanås slott .......................................................................................................................... 18 

Torsebro.............................................................................................................................. 19 

Nordanvik, N. Ivösjön.......................................................................................................... 20 

Vegeholms slott .................................................................................................................. 20 

Vramsån/Rickarum ............................................................................................................. 21 

Diskussion ............................................................................................................. 21 

Referenser.............................................................................................................. 22 

Bilaga. Rådata från inventeringarna av fladdermöss i Skåne sommaren 2003. 23 

5

Sammanfattning 

Årets inventering har skett enligt en standardiserad metod, artkarteringsmetoden, och har 

omfattat 20 lokaler, väl spridda i länet. Samma lokaler med undantag av en lokal inventerades 

på samma sätt år 1999. Samtliga lokaler har dessutom varit föremål för inventeringar, som i 

en del fall sträcker sig tillbaka ända till 1978. Jämförelser med årets inventering har gjort det 

möjligt att detektera förändringar i fladdermusfaunan, dels lokalt och dels regionalt. 

Den största förändringen vid jämförelse med inventeringsresultaten från 1999 är 

trollfladdermusens expansion, som innefattar fyra nya lokaler, Torup, Alnarp, 

Tegelbruksdammarna vid Lomma och Bosjökloster. En möjlig förklaring är att det skett ett 

tillskott från kontinenten i samband med flyttningen norrut men man kan heller inte utesluta 

omförflyttningar av den svenska populationen. 

Bland övriga förändringar kan nämnas mustaschfladdermusens fortsatta minskning. Likaså 

finns det tendenser till att sydfladdermus och gråskimlig fladdermus inte registreras i samma 

utsträckning som tidigare. 

Ser vi till förändringar i fladdermusfaunan på enskilda lokaler så är Löberöd slott ett 

exempel där antalet arter minskat markant. En del av förändringarna, förlusterna av 

fransfladdermus och långörad fladdermus, kan troligen sättas i samband med restaureringen 

av parken hösten 1999 samt decemberstormen samma år. Likheterna med utvecklingen på 

Svaneholm är påfallande och det är viktigt att man inte enbart lägger estetiska och 

kulturhistoriska aspekter på arbetet med att förnya parker och andra grönområden utan även 

ser till den biologiska mångfalden. Elimineringen av enstaka träd kan påverka ett områdes 

mikroklimat och därmed indirekt påverka insekts- och fladdermusfaunan. 

Bakgrund 

Syftet med det aktuella övervakningsprogrammet för fladdermöss är att detektera långsiktiga 

miljöförändringar i landskapet som kan vara svåra att upptäcka (”early warning”). 

Fladdermössen tillhör däggdjuren, vilket kan ha betydelse ur varningssynpunkt med hänsyn 

till riskerna för människan. Vidare är fladdermössen långlivade djur med långsam 

reproduktionstakt och med små förändringar i populationernas numerär under naturliga 

förhållanden. Fladdermössen är insektsätare och till övervägande del stationära. Eventuella 

förändringar i populationstäthet kan således relateras till de lokala förhållandena. 

Övervakningsprogrammet för fladdermöss i Skåne har pågått sedan 1997 och baserats på 

två metoder, dels linjetaxering och dels artkartering. Vid linjetaxering har fladdermössen 

inventerats från bil med hjälp av en ultraljudsmottagare längs två rutter, Lövestad – 

Landskrona och Brösarp – Klippan. Inventeringarna, som omfattat nordisk fladdermus 

(Eptesicus nilssonii) och stor fladdermus (Nyctalus noctula), har genererat index för de båda 

arternas förekomst i relation till rutt och år. Vidare har de två arternas relativa täthet i olika 

landskapstyper beräknats (Gerell & Gerell Lundberg, 2000a, 2000b, 2001, 2002 och 2003). 

Den första artkarteringen genomfördes 1999 och omfattade 20 utvalda lokaler där samtliga 

arter registrerades (Gerell & Gerell Lundberg, 2000c). Valet av lokaler gjordes i första hand 

med hänsyn till redan befintlig kunskap om fladdermusfaunan, baserat på inventeringar gjorda 

under 80-talet (Gerell & Gerell Lundberg, opubl.). Innevarande års artkartering omfattar 

samma lokaler, dock med ett undantag. Lokalen Mölleröd, 7 km ONO Vittsjö, ersattes med en 

tidigare inventerad lokal, Vramsån/Rickarum, som hyser en yngelpopulation av den sällsynta 

fransfladdermusen. 

7

Metodik 

Artkarteringsmetoden går ut på att man inom det område som skall inventeras väljer ut ett 

antal väl spridda lokaler, potentiellt bra för fladdermöss eller med kända förekomster (Gerell 

& Gerell Lundberg, 1996). Varje lokal undersöks med ultraljudsdetektor under en bestämd 

tid; i vårt fall exakt 30 minuter. Inventeringen skall ske under yngelperioden (1 juni – 25 juli) 

för att minimera förekomster av flyttande individer. Inventeringen skall upprepas så att varje 

lokal undersöks två gånger per säsong. Syftet med inventeringen skall vara att i första hand 

fastställa vilka arter det finns på lokalen, i andra hand eventuellt försöka uppskatta antalet 

observerade individ av varje art. 

Inventeringarna har startat ca 40 min efter solnedgången och därmed innefattat 

aktivitetsperioden för samtliga potentiella arter. Vi har besökt samtliga lokaler två gånger 

under säsongen. För att eliminera eventuella skillnader i aktiviteten under kvällens lopp har vi 

inventerat den aktuella lokalen vid olika tidpunkter (bil. 1). 

Vid inventeringarna har vi använt oss av ultraljudsdetektorer, D 240 och D 980 (Pettersson 

Elektronik AB). Den tillgängliga tiden, 30 min, har fördelats så jämnt som möjligt på det 

aktuella inventeringsområdet. Vi har i samtliga fall lyckats artbestämma de registrerade 

fladdermössen med undantag för "tvillingarterna" mustaschfladdermus (Myotis mystacinus) 

och Brandts fladdermus (Myotis brandtii), som ej är möjliga att skilja åt genom deras 

jaktläten (Ahlén, 1990). De båda arterna skiljer sig dock i sina biotopval. 

Mustaschfladdermusen uppträder företrädesvis i parkartad miljö medan Brandts fladdermus 

återfinns i skogliga biotoper. 

Sedan föregående artkartering har dvärgfladdermusen delats upp i två arter (Ahlén och 

Baagøe, 2001). Den art som vi hittills kallat dvärgfladdermus behåller detta namn men får ett 

nytt vetenskapligt namn, Pipistrellus pygmaeus. 

Resultat 

Torups slott 

Inventeringsområdet omfattar den i direkt anslutning till slottet belägna parken. Vi följde den 

för allmänheten upplåtna stigen genom parken samt gjorde några kontroller vid den centralt 

belägna dammen (fig. 1). 

Parken består av glest växande lövträd och buskage omväxlande med gräsmatteytor. I 

söder och öster övergår parken i äldre lövskog dominerad av bok. 

Resultatet från årets inventering visar att antalet arter har ökat i jämförelse med resultaten 

från 1999 (tab. 1). Nya arter för lokalen är trollfladdermus (Pipistrellus nathusii) och 

gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus). Trollfladdermusen registrerades med endast ett 

fåtal individer (

Liksom vid föregående inventering noterades en stor yngelkoloni av stor fladdermus 

(Nyctalus noctula), uppskattningsvis minst 50 honor, som håller till i något av de ihåliga 

träden i den östra delen. Antalet registrerade dvärgfladdermöss (Pipistrellus pygmaeus) var 

däremot få och det är osäkert om det finns någon yngelkoloni inom området. Kolonin av 

vattenfladdermus (Myotis daubentonii), som jagade över dammen, uppskattades till minst 20 

individer medan nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii) och långörad fladdermus 

(Plecotus auritus) noterades med ett färre antal. 

Tabell 1. Fladdermusarter, noterade under olika år vid Torups slott. 

Teckenförklaring: • = observationer under yngelperioden (1.6 - 31.7), x = obs. utanför 

yngelperioden. Myot m/b = mustaschfl./Brandts fladdermus; Myot mys = 

mustaschfladdermus; Myot bra = Brandts fladdermus; Myot nat = fransfladdermus; Myot dau 

= vattenfladdermus; Myot das = dammfladdermus; Pipi pyg = dvärgfladdermus; Pipi nat = 

trollfladdermus; Nyct noc = stor fladdermus; Epte nil = nordisk fladdermus; Epte ser = 

sydfladdermus; Vesp mur = gråskimlig fladdermus; Plec aur = långörad fladdermus. 

År Myot Myot Myot Myot Myot Myot Pipi Pipi Nyct Epte Epte Vesp Plec S:a 

m/b mys bra nat dau das pyg nat noc nil ser mur aur arter 

1978 x x x 3 

1987 • • • 3 

1999 • • • • • 5 

2003 • • • • • • • 7 

Svaneholms slott 

Inventeringsområdet (fig. 2, streckat område på kartskissen) innefattar strandområdet omkring 

slottet samt slottsparken och den utanför liggande parkeringen. Parken består huvudsakligen 

av äldre lövträd och enstaka större buskage. Närmast slottet breder en större gräsmatta ut sig. 

Utefter sjön bildar alen strandridåer. 

Figur 2. Inventeringsområdet kring Svaneholms slott (streckad 

gräns). 

Inventeringsresultaten visar på ett stigande antal arter fram till år 1989; därefter sker en 

minskning (tab. 2). Minskningen består i att tre sällsynta arter, dammfladdermus (Myotis 

dasycneme), grå långörad fladdermus (Plecotus austriacus) och trollfladdermus (Pipistrellus 

nathusii), försvinner från lokalen. En trolig förklaring till försvinnandet är restaureringen av 

parken vintern 1990 då minst tre ihåliga träd togs bort och en ökad vindpåverkan uppstod till 

följd av avverkning av läande träd. Idag hyser Svaneholm endast de fyra, mest vanligt 

förekommande arterna, nordisk fladdermus, vattenfladdermus, dvärgfladdermus och stor 

fladdermus. 

9

Tabell 2. Fladdermusarter registrerade vid Svaneholms slott under perioden 1982-2003. 

Teckenförklaring, se tab. 1. 

År Myot Myot Myot Myot Pipi Pipi Nyct Epte Epte Vesp Plec Plec S:a 

m/b nat dau das pyg nat noc nil ser mur aur aus arter 

1982 x x x 3 

1986 x x x x 4 

1989 • • • • • • • • • 9 

1990 • • • • • 5 

1992 • • • • 4 

1996 • • • • 4 

1999 • • • • • 5 

2003 • • • • 4 

Högestads slott 

Inventeringsområdet omfattar vägkorsningen, delar av de korsande vägarna samt området 

närmast slottet (fig. 3). De korsande vägarna är kantade av äldre alléer. I anslutning till slottet 

finns en park. 

Utöver de vanligt förekommande arterna, dvärgfladdermus, stor fladdermus och nordisk 

fladdermus, noterades 1995 sydfladdermus (Eptesicus serotinus) för första gången på lokalen 

(tab. 3). Arten har dock ej registrerats sedan dess. Både sydfladdermus och gråskimlig 

fladdermus tenderar att dyka upp under kortare perioder för att därefter försvinna. 

Figur 3. Inventeringsområdet vid Högestads slott (streckad 

gräns). 

Tabell 3. Fladdermusarter registrerade vid Högestads slott åren 1995, 1999 och 2003. 

Teckenförklaring, se fig. 1. 



1995 • • • • 4 

1999 • • • • 4 

2003 • • • 3 

Alnarp 

Inventeringsområdet omfattar parkområdet närmast slottet, området kring dammen i nordost 

samt mellanliggande område (fig. 4). Parken domineras av äldre lövträd, främst ek, alm och 

lind. 

Under perioden 1982 - 1988 bedrevs inom området undersökningar av dvärgfladdermus 

med hjälp av uppsatta holkar (Gerell & Gerell Lundberg, 1993). Undersökningarna visade på 

en nedgång i artens populationsstorlek, troligen till följd av en minskad tillgång på insekter i 

området. Detta kan möjligen också vara orsaken till att antalet fladdermusarter har minskat 

sedan 80-talets början (tab. 4). 

10

Årets inventering visar dock på ett glädjande tillskott, nämligen en koloni av 

trollfladdermus. Trollfladdermusen har tidigare noterats på lokalen men då under sin flyttning 

i september söderut (Gerell, 1987). Tyvärr ökade inte antalet arter på lokalen eftersom ingen 

nordisk fladdermus noterades. Orsaken till artens försvinnande är oklar. 

Figur 4. Inventeringsområdet vid Alnarp (streckad 

begränsningslinje). 

Tabell 4. Fladdermusarter registrerade vid Alnarp under åren 1980, 1984, 1999 och 2003. 




1980 x • • • • x 6 

1984 • • x • • 5 

1999 • • • • 4 

2003 • • • • 4 

Bellinga slott 

Inventeringsområdet omfattar vägavsnitten framför slottet, dels den norra markvägen fram till 

dammen och det gamla tvätteriet, dels den södra till den intilliggande bokskogen (fig. 5). 

Innevarande års inventering visar på ett oförändrat antal arter (tab. 5) men 

artsammansättningen har förändrat såtillvida som att mustaschfladdermus har ersatts av 

vattenfladdermus. Föregående artkartering (Gerell & Gerell Lundberg, 2000c) visade på att 

mustaschfladdermusen hade försvunnit från ett stort antal lokaler under 80- och 90-talen och 

artens försvinnande från Bellinga förstärker denna trend. 

Figur 5. Inventeringsområdet vid Bellinga slott (streckad gräns) 

11

Tabell 5. Fladdermusarter registrerade vid Bellinga slott åren 1991, 1999 och 2003. 




1991 • • • • • • 6 

1999 • • • • • • 6 

2003 • • • • • • 6 

Tegelbruksdammarna, Lomma 

Inventeringsområdet omfattar dammområdet mellan Lundavägen och vägen genom 

industriområdet mot kyrkan (fig. 6). Vegetationen inom området utgörs framförallt av 

omfattande videbuskage, här och var med inslag av äldre lövträd. 

Figur 6. Inventeringsområdet kring Tegelbruksdammarna, Lomma 

(streckad gräns). 

Årets inventering visar att lokalen har fått ett nytillskott i sin fladdermusfauna i form av en 

koloni av trollfladdermöss. Kolonins storlek uppskattades till minst 50 individ, som jagade 

tillsammans med stora förekomster av dvärgfladdermus och vattenfladdermus. Nordisk 

fladdermus och stor fladdermus uppträdde endast med några få individ och troligen har ingen 

av arterna någon yngelkoloni inom området. 

Tabell 6. Fladdermusarter registrerade vid Tegeldammarna, Lomma åren 1980, 1999 och 

2003. 



1980 • • • • • 5 

1999 • • • • 4 

2003 • • • • • 5 

Övedskloster 

Undersökningar av fladdermusfaunan, främst vattenfladdermus (Lundberg m. fl., 1983), 

dvärgfladdermus (Gerell & Gerell Lundberg, 1993) och trollfladdermus (Gerell Lundberg & 

Gerell, 1994), gjordes på lokalen under 80-talet. Det aktuella inventeringsområdet har i 

jämförelse med det ursprungliga undersökningsområdet begränsats till att omfatta 

omgivningarna kring vägavsnittet från parkeringsplatsen framför slottet till bron på vägen till 

kyrkan (fig. 7). 

12

Figur 7. Inventeringsområde vid Övedskloster (streckad 

gräns). 

Fladdermusfaunans artsammansättning vid Övedskloster är den samma i jämförelse med 

artkarteringen 1999 bortsett från att sydfladdermusen ej har kunnat registreras (tab. 7). Antalet 

individer hos de kvarvarande arterna har minskat avsevärt sedan 1980-talet, troligen främst på 

grund av att området är mer vindpåverkat idag till följd av avverkningen av sjuka almar. 

Tabell 7. Fladdermusarter registrerade vid Övedskloster under 1980- och 1990-talen samt 

2003. Teckenförklaring, se tab. 1. 



1980 x x x x x x x 7 

1981 x x x x x x x x 8 

1986 • • • • • • • • 8 

1988 • • • • • • 6 

1992 • • • • • • • 7 

1999 • • • • • • • 7 

2003 • • • • • • 6 

Kronovalls slott 

Inventeringsområdet omfattar slottets park och dammarna runt slottet . Inventeringen har skett 

längs den angivna vägen i kartskissen (fig. 8). 

Parken utgörs av glest växande äldre lövträd, några med håligheter. Slottet omges av äldre 

bokskog. Vid en eventuell avverkning är det viktigt att spara de ihåliga träden. 

Figur 8. Inventeringsområde kring Kronovalls slott (streckad 

gräns). 

13

Tabell 8. Fladdermusarter registrerade vid Kronovalls slott under perioden 1978 - 2003. 




1978 • x x • 4 

1981 x x x x 4 

1995 x x x x x 5 

1999 • • • • • 5 

2003 • • • • • 5 

Inga förändringar i fladdermusfaunans artsammansättning vid Kronovalls slott har kunnat 

noteras i jämförelse med föregående inventering (tab. 8). 

Löberöds slott 

Inventeringsområdet omfattar Löberöds slott med angränsande park inkl. allé och damm (fig. 

9). Parken består av glesa lövträd som övergår i norr i en lövskog. Avverkningar av äldre 

ihåliga träd har skett i sen tid. 

Figur 9. Inventeringsområde kring Löberöds slott (streckad 

gräns). 

Tabell 9. Fladdermusarter registrerade vid Löberöds slott åren 1991, 1999 och 2003. 




1991 • • • • • • x • 8 

1999 • • • • • • • 7 

2003 • • • 3 

Lokalen har varit en av de artrikaste i Skåne med avseende på fladdermöss. Bl. a. fanns 

fransfladdermusen (Myotis nattereri) här på en av sina fåtaliga lokaler i Skåne. Efter 

decemberstormen 1999 har parken blivit mycket mera vindpåverkad. Dessutom har några 

äldre, ihåliga träd avverkats i samband med en restaurering av parken. Detta tillsammans har 

medfört att antalet fladdermusarter har reducerats till endast 3 (tab. 9). 

Bosjökloster 

Inventeringsområdet omfattar slottsparken närmast vägen samt kyrkan med intilliggande park 

i anslutning till parkeringsplatsen (fig. 10). 

Förändringarna i artsammansättningen i fladdermusfaunan vid Bosjökloster består i att 

mustaschfladdermusen har försvunnit och att det skett ett tillskott i form av trollfladdermus 

14

och långörad fladdermus (tab. 10). Den sistnämnda arten kan ha funnits här tidigare eftersom 

den är svår att detektera på grund av dess oftast svaga jaktläten. 

Figur 10. Inventeringsområdet vid Bosjökloster (streckad gräns). 

Tabell 10. Fladdermusarter registrerade vid Bosjökloster åren 1980, 1999 och 2003. 




1980 • • x • x 5 

1999 • • • • • 5 

2003 • • • • • • 6 

Vittskövle slott 

Inventeringsområdet omfattar slottets närmaste omgivningar, vallgravarna samt parken med 

del av intilliggande damm (fig. 11). Slottsparken består av enstaka träd som i väster övergår i 

en medelåldrig lövskog utan håligheter. De äldsta träden finns i de omfattande alléerna i 

anslutning till slottet. 

Figur 11. Inventeringsområde kring Vittskövle slott (streckad gräns) 

Tabell 11. Fladdermusarter registrerade vid Vittskövle slott åren 1981, 1987, 1999 och 2003. 




1981 x x x x x 5 

1987 • • • 3 

1999 • • • • 4 

2003 • • • • • 5 

Enda förändringen i artsammansättningen i fladdermusfaunan på lokalen är tillkomsten av 

långörad fladdermus. Stor fladdermus jagar över slottsparken men har sitt yngeltillhåll utanför 

området. 

15

Maltesholm 

Inventeringsområdet omfattar slottets entré, vattengraven samt den omfattande parken (fig. 

12). Parken innefattar några äldre byggnader, en allé samt enstaka träd och buskage kring en 

mycket stor gräsmatteyta. Parken övergår i norr och öster i en lövskog. 

Figur 12. Inventeringsområde kring Maltesholms slott (streckad 

gräns) 

Förändringarna i artsammansättningen i fladdermusfaunan vid Maltesholm vid jämförelse 

med föregående inventering består i att dvärgfladdermusen har försvunnit och att stor 

fladdermus har återkommit (tab. 12). Den sistnämnda arten har sin yngelkoloni utanför 

inventeringsområdet. 

Tabell 12. Fladdermusarter registrerade vid Maltesholm under åren 1980, 1981, 1982, 1999 

och 2003. Teckenförklaring, se tab. 1. 



1980 • • • • 4 

1981 x x x x x x x 7 

1982 • • • • • 5 

1999 • • • • 4 

2003 • • • • 4 

Ugerups säteri 

Inventeringsområdet omfattar allévägen ned till Vramsån samt vägen förbi parken ned till 

bron över Vramsån (fig. 13). Parken utgörs av medelåldriga lövträd medan alléträden är äldre 

och innehåller håligheter. 

Figur 13. Inventeringsområde vid Ugerups säteri (streckad gräns). 

16

Tabell 13. Fladdermusarter registrerade vid Ugerups säteri åren 1994, 1999 och 2003. 




1994 • • • • • • 6 

1999 • • • • • 5 

2003 • • • • • 5 

Inga förändringar noterades i artsammansättningen i fladdermusfaunan vid Ugerups säteri 

vid jämförelse med föregående inventering (tab. 13). 

Herrevadskloster 

Inventeringsområdet omfattar slottet med intilliggande dammar (fig. 14). Lokalen hyser inga 

ihåliga träd. Däremot finns det ett stort antal äldre byggnader inom området. 

Figur 14. Inventeringsområde vid Herrevadskloster (streckad gräns). 

Tabell 14. Fladdermusarter registrerade vid Herrevadskloster åren 1984, 1991, 1999 och 



m/b mys bra nat dau das pip nat noc nil ser mur aur arter 

1984 • • 2 

1991 x • • 3 

1999 • • 2 

2003 • • • 3 

Lokalen är artfattig (tab. 14) med avseende på fladdermöss, vilket i första hand beror på 

avsaknaden av ihåliga träd. Enda förändringen i artsammansättningen i jämförelse med 

föregående inventering är tillkomsten av stor fladdermus. Arten har dock sin yngelkoloni 

utanför inventeringsområdet. 

17

Kulla Gunnarstorp 

Inventeringsområdet omfattar entrén med intilliggande byggnader och vallgrav samt parken 

omkring slottet (fig. 15). 

Figur 15. Inventeringsområde vid Kulla Gunnarstorp (streckad 

gräns). 

Kulla Gunnarstorp är en artfattig fladdermuslokal, troligen främst pga dålig tillgång på 

ihåliga träd men också stark vindpåverkan. De övriga förutsättningarna, gamla byggnader och 

tillgång på vatten, är däremot uppfyllda. Inga förändringar i artsammansättningen noterades 

vid årets inventering i jämförelse med föregående inventering (tab.15). 

Tabell 15. Fladdermusarter registrerade vid Kulla Gunnarstorp åren 1981, 1999 och 2003. 




1981 x x 2 

1999 • • • 3 

2003 • • • 3 

Vanås slott 

Inventeringsområdet omfattar slottet med omkringliggande byggnader samt norra delen av 

den söder om slottet belägna dammen (fig. 16). I anslutning till dammen finns en äldre 

lövskog med ett stort inslag av gamla, ihåliga ekar. Lokalen har en stor potential som tillhåll 

för olika fladdermusarter. 

Figur 16. Inventeringsområde kring Vanås slott (streckad gräns). 

18

Tabell 16. Fladdermusarter registrerade vid Vanås slott under perioden 1981- 2003. 




1981 x x x x 4 

1995 x x x x 4 

1998 x x x x x x 6 

1999 • • • • 4 

2003 • • • • • • 6 

Två nya fladdermusarter registrerades vid Vanås slott vid årets inventering i jämförelse 

med föregående inventering (tab. 16). Båda arterna, mustaschfladdermus (artbestämd genom 

biotopvalet) och långörad fladdermus kan dock ha förbisetts under den föregående 

inventeringen. 

Torsebro 

Inventeringsområdet omfattar Torsebro bruk, herrgården med intilliggande byggnader samt 

krutbrukets anläggningar utefter Helge å (fig. 17). Kring bruket finns en äldre bokskog med 

tillgång på ihåliga träd. 

Figur 17. Inventeringsområde vid Torsebro bruk (streckad gräns). 

Tabell 17. Fladdermusarter registrerade vid Torsebro åren 1983, 1999 och 2003. 




1983 • • • • • x 6 

1999 • • • • • • 6 

2003 • • • • • • • 7 

Enda förändringen i artsammansättningen i fladdermusfaunan vid Torsebro är tillkomsten 

av mustaschfladdermus, artbestämd genom sitt biotopval (allé) (tab. 17). Arten har dock 

registrerats tidigare på lokalen. 

19

Nordanvik, N. Ivösjön 

Inventeringsområdet utgörs av en udde i norra delen av Ivösjön, SO om Nordanvik (fig. 18). 

Lokalen består utåt av en öppen del med båtbryggor och inåt av en bokskog med äldre träd. 

Figur 18. Inventeringsområde vid Nordanvik, Norra Ivösjön (streckad 

gräns). 

Tabell 18. Fladdermusarter registrerade vid udde i N. Ivösjön, SO Nordanvik, under perioden 

1993 – 2003. Teckenförklaring, se tab. 1. 



1993 • • • • 4 

1994 • • • • • 5 

1999 • • • • 4 

2003 • • • • 4 

Lokalen har valts med hänsyn till tidigare registreringar av dammfladdermus (tab. 18). 

Tyvärr har vi inte kunnat registrera arten under de senaste inventeringarna. Detta utesluter inte 

att dammfladdermusen inte finns kvar inom området eftersom arten har ett stort 

aktivitetsområde. 

Vegeholms slott 

Inventeringsområdet omfattar ett vägavsnitt som börjar vid slottets entré och slutar vid bron 

över Rönne å (fig. 19). Vägen kantas av gamla alléträd med håligheter. 

Figur 19. Inventeringsområde vid Vegeholms slott (streckad 

gräns). 

20

Tabell 19. Fladdermusarter registrerade vid Vegeholms slott under åren 1985, 1999 och 




1985 x x 2 

1999 • • • • 4 

2003 • • • • 4 

Antalet fladdermusarter är detsamma vid Vegeholms slott men artsammansättningen har 

förändrats såtillvida som stor fladdermus har tillkommit och nordisk fladdermus har 

försvunnit. 

Vramsån/Rickarum 

Lokalen är tillhåll för den rödlistade fransfladdermusen (hotkat. VU), som är dokumenterad 

här sedan 1989 (tab. 20). Kolonin består av ett 10-tal individ. Arten påträffas vanligen i de 

övre delarna av vattendrag med rik lövvegetation där flygutrymmet är starkt begränsat. 

Vattenfladdermusen, en trolig konkurrent till fransfladdermusen, är inte lika skicklig i att 

manövrera i trånga utrymmen och utnyttjar därför avsnitt där vattendraget är bredare. På den 

här lokalen möts de båda arterna. 

Tabell 20. Fladdermusarter registrerade vid Vramsån, söder om Rickarum under åren 1989, 

2000 och 2003. Teckenförklaring, se tab. 1. 



1989 • • • 3 

2000 • • 2 

2003 • • • • 4 

Diskussion 

Figur 20. Inventeringsområde vid Vramsån, sydväst om Rickarum 

(streckad gräns). 

Den största förändringen vid jämförelse med inventeringsresultaten från 1999 är 

trollfladdermusens expansion, som innefattar fyra nya lokaler, Torup, Alnarp, 

Tegelbruksdammarna vid Lomma och Bosjökloster. En möjlig förklaring är att det skett ett 

21

tillskott från kontinenten i samband med flyttningen norrut men man kan heller inte utesluta 

omförflyttningar av den svenska populationen. 

På minussidan kan vi notera att mustaschfladdermusen försvunnit från ytterligare två 

lokaler, vilket pekar på att den neråtgående trenden i populationsutvecklingen fortsätter. 

En minskning uppvisar också nordisk fladdermus, sydfladdermus och gråskimlig 

fladdermus, som försvunnit från två lokaler. Beträffande nordisk fladdermus, som är vår 

vanligast förekommande fladdermusart, rör det sig med all säkerhet om tillfälliga flyttningar 

av yngelkolonier medan registreringarna av sydfladdermus och gråskimlig fladdermus har 

tenderat att minska i jämförelse med förhållandena under 80- och 90-talen. 

Ser vi till förändringar i fladdermusfaunan på enskilda lokaler så är Löberöd slott ett 

exempel där antalet arter minskat markant. En del av förändringarna, förlusterna 

av fransfladdermus och långörad fladdermus, kan troligen sättas i samband med 

restaureringen av parken hösten 1999 samt decemberstormen samma år. Likheterna med 

utvecklingen på Svaneholm är påfallande och det är viktigt att man inte enbart lägger estetiska 

och kulturhistoriska aspekter på arbetet med att förnya parker och andra grönområden utan 

även ser till den biologiska mångfalden. Elimineringen av enstaka träd kan påverka ett 

områdes mikroklimat och därmed indirekt påverka insekts- och fladdermusfaunan. 

Referenser 

Ahlén, Ingemar: Identification of bats in flight (1990). Swedish Society for Conservation of 

Nature & The Swedish Youth Association for Environmental Studies and Conservation, 

Stockholm. 

Ahlén, Ingemar & Hans J. Baagøe: Dvärgfladdermusen uppdelad i två arter (1973). Flora och 

Fauna 96, 71-78. 

Gerell, Rune: Flyttar svenska fladdermöss? (1987) Fauna och flora 82, 79-83. 

Gerell, Rune & Karin Gerell Lundberg: Decline of a bat Pipistrellus pipistrellus population 

in an industrialized area in South Sweden (1993). Biological Conservation 65, 153-157. 

Gerell, Rune & Karin Gerell Lundberg: Övervakningsprogram för fladdermöss i Skåne 

(1996). Rapport från Miljöövervakningen i Malmöhus län 1996:24. 

Gerell, Rune & Karin Gerell Lundberg: Övervakning av fladdermöss i Skåne. Rapport för 

1997 (2000a). Skåne i utveckling 2000:13, Länsstyrelsen i Skåne län. 


1998 (2000b). Skåne i utveckling 2000:14, Länsstyrelsen i Skåne län. 


1999 (2000c). Skåne i utveckling 2000:15, Länsstyrelsen i Skåne län 


2000 (2001). Skåne i utveckling 2001:4, Länsstyrelsen i Skåne län. 


2001 (2002). Skåne i utveckling 2002:7, Länsstyrelsen i Skåne län. 


2002 (2003). Skåne i utveckling 2003:24, Länsstyrelsen i Skåne län. (end. tillgänglig på 

www.m.lst.se). 

Gerell Lundberg, Karin & Rune Gerell: The mating behaviour of the pipistrelle and the 

Nathusius' pipistrelle (Chiroptera) - a comparison (1994). Folia Zoologica 43, 315-324. 

Lundberg, Karin, Birgitta Almgren, & Carl Odelberg: Något om vattenfladdermusens (Myotis 

daubentoni) ekologi (1983). Fauna och flora 78, 237-242. 

22

Bilaga. Rådata från inventeringarna av fladdermöss i Skåne sommaren 

2003. 

I tabellen redovisas vilka dagar och tider som inventeringarna genomförts, och vilka arter som 

setts vid respektive besök. 

Förklaring till förkortningar: Myot m/b = mustaschfladdermus/Brandts fladdermus; Myot mys = 

mustaschfladdermus; Myot bra = Brandts fladdermus; Myot nat = fransfladdermus; Myot dau 

= vattenfladdermus; Myot das = dammfladdermus; Pipi pyg = dvärgfladdermus; Pipi nat = 

trollfladdermus; Nyct noc = stor fladdermus; Epte nil = nordisk fladdermus; Epte ser = 

sydfladdermus; Vesp mur = gråskimlig fladdermus; Plec aur = långörad fladdermus. 

Myot Myot Myot Myot Myot Myot Pipi Pipi Nyct Epte Epte Vesp Plec S:a 

Lokal Datum Start kl. m/b mys bra nat dau das pyg nat noc nil ser mur aur arter 

Torups slott 13.6 22.10 x x x x x 5 

13.7 22.50 x x x x x x 6 

Svaneholms slott 23.20 x x x x 4 

13.7 22.10 x x x x 4 

Högestads slott 12.6 22.20 x x x 3 

19.7 22.50 x 1 

Alnarp 30.6 23.15 x x x x 4 

14.7 22.10 x x x x 4 

Bellinga slott 26.6 22.30 x x x x 4 

17.7 22.05 x x x x x 5 

Tegelbruksdammarna, Lomma 30.6 22.30 x x x x 4 

14.7 22.50 x x x x x 5 

Övedskloster 10.6 22.20 x x x x x 5 

27.6 22.30 x x x x x x 6 

Kronovalls slott 12.6 23.15 x x x x x 5 

19.7 22.05 x x x 3 

Löberöds slott 18.6 22.20 x x x 3 

15.7 22.10 x x x 3 

Bosjökloster 2.7 22.20 x x x x x x 6 

15.7 23.05 x x x x x x 6 

Vittskövle slott 1.7 22.30 x x x x 4 

21.7 23.00 x x x x x 5 

Maltesholm 1.7 23.25 x x x 3 

21.7 22.05 x x x x 4 

Ugerups säteri 7.7 22.15 x x x x x 5 

25.7 23.00 x x x x x 5 

Herrevadskloster 2.7 23.45 x x x 3 

22.7 23.00 x x 2 

Kulla Gunnarstorp 8.7 23.05 x x x 3 

16.7 22.05 x x x 3 

Vanås slott 10.7 23.00 x x x x x x 6 

25.7 22.00 x x x x x 5 

Torsebro 10.7 22.10 x x x x x x 6 

23.7 23.10 x x x x x x 6 

Nordanvik, N. Ivösjön 11.7 22.10 x x x x 4 

23.7 22.00 x x x 3 

Vegeholms slott 8.7 22.15 x x x x 4 

16.7 23.00 x x x x 4 

Vramsån/Rickarum 7.7 23.25 x x x x 4 

22.7 22.00 x x x x 4 

23

Rapportserien Skåne i utveckling 

ISSN 1402-3393 

2003:1 Ängs- och hagmarker i Trelleborgs kommun. Miljöenheten 

2003:2 Ängs- och hagmarker i Bjuvs kommun. Miljöenheten 

2003:3 Ängs- och hagmarker i Burlöv, Lomma, Malmö och Staffanstorps kommuner. 

Miljöenheten 

2003:4 Ängs- och hagmarker i Eslöv kommun. Miljöenheten 

2003:5 Ängs- och hagmarker i Helsingborg kommun. Miljöenheten 

2003:6 Ängs- och hagmarker i Höganäs kommun. Miljöenheten 

2003:7 Ängs- och hagmarker i Hörby kommun. Miljöenheten 

2003:8 Ängs- och hagmarker i Höörs kommun. Miljöenheten 

2003:9 Ängs- och hagmarker i Kävlinge kommun. Miljöenheten 

2003:10 Ängs- och hagmarker i Landskrona kommun. Miljöenheten 

2003:11 Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Miljöenheten 

2003:12 Ängs- och hagmarker i Sjöbokommun. Miljöenheten 

2003:13 Ängs- och hagmarker i Skurups kommun. Miljöenheten 

2003:14 Ängs- och hagmarker i Svalövs kommun. Miljöenheten 

2003:15 Ängs- och hagmarker i Svedala kommun. Miljöenheten 

2003:16 Ängs- och hagmarker i Vellinge kommun. Miljöenheten 

2003:17 Ängs- och hagmarker i Ystads kommun. Miljöenheten 

2003:18 Transittrafik i Skåne – en pilotstudie. Miljöenheten 

2003:19 Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne 2002. Miljöenheten 

2003:20 Metod för bestämning av jordbrukets kvävebelastning i mindre avrinningsområden samt 

effekter av läckagereducerande åtgärder, redovisning av projektet ”Gröna fält och blåa 

hav”. Miljöenheten 

2003:21 Rikkärr – en indikator för miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Miljöenheten 

2003:22 Öppenvård i utveckling – statsbidrag fördelade under 2002. Samhällsbyggnadsenheten 

2003:23 Ekologisk produktion – varför inte?. En intervjustudie med lantbrukare i Skåne. 

Lantbruksenheten 

2003:24 Övervakning av fladdermöss i Skåne. Rapport för år 2002. Miljöenheten 

2003:25 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge. Årsredovisning 

2001/2002 för miljöövervakningsprogrammet ”Typområden på jordbruksmark”. 

Miljöenheten 

2003:26 Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram: Konsekvensbeskrivning och förslag till 

genomförande. Miljöenheten 

2003:27 Jämställdhet i vägtransportsystemet – jämställd vägplanering. 

Samhällsbyggnadsenheten 

2003:28 Biotopkartering, Skräbeåns huvudfåra – från mynningen i havet till Östersjön/Halens 

utlopp – 2002. Miljöenheten 

2003:29 Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten. Vinter 2002. Miljöenheten 

2003:30 Transport av fosfor och kväve från skånska vattendrag – tillstånd och trender till 2001. 

Miljöenheten 

2003:31 Vattenväxter i skånska sjöar – En jämförelse mellan 1970-talet och 2002. Miljöenheten 

2003:32 Inkomstprövas rätten till äldre – och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 

2003:33 Familjehemsplacerade barn år 2002 i socialtjänsten i Skåne län. 


2003:34 Markhävdkartering 2002 – hävdtillståndet på betesmarker och slåtterängar inom Nedre 

Helgeåns våtmarksområde i Kristianstads Vattenrike. Miljöenheten 

2003:35 Vindkraft i Skåne – Analys och konsekvenser av olika scenarier. Miljöenheten

2003:36 Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten vår 2003. Miljöenheten 

2003:37 Bostadsmarknadsenkäten 2003. Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län. 

Förvaltningsenheten 

2003:38 Lex Sarah – anmälningar under 2002. Samhällsbyggnadsenheten 

2003:39 Småföretagare med utländsk bakgrund. Samhällsbyggnadsenheten 

2003:40 Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne. Årsrapport för år 2000. 

Miljöenheten 

2003:41 Ej verkställda beslut, domar och avslagsbeslut till äldre årsskiftet 2002/2003. 


2003:42 Häckande fåglar på havsstrandängar i Halland och Västra Skåne 2002. Miljöenheten 

2003:43 Lång väntan för funktionshindrade med behov av insatser. Samhällsbyggnadsenheten 

2003:44 Fakta om kvinnor och män i Skåne. Samhällsbyggnadsenheten 

2003:45 Analys av fysisk störning längs Skånes kust. Miljöenheten 

2003:46 Kadmiumsituationen i Skåne, delrapport 1: Exempel på kadmiumkällor och halter i den 

skånska miljön. Miljöenheten 

2003:47 Kadmiumsituationen i Skåne, delrapport 2: Kadmium inom Höjeåns avrinningsområde 

– en substansflödesanalys. Miljöenheten 

2003:48 Nya våtmarker i Skåne. Uppföljning för perioden 1990-2001. Miljöenheten 

2003:49 Övervakning av fladdermöss i Skåne. Fladdermusfaunan på 20 platser i Skåne 2003. 

Miljöenheten

Länsstyrelsen har övervakat fladdermössen i Skåne årligen sedan 

1997. Under 2003 har 20 lokaler spridda i länet inventerats. Samma 

lokaler, med undantag av en, inventerades på samma sätt 1999, och 

har dessutom varit föremål för ideella inventeringar som i en del fall 

sträcker sig tillbaka ända till 1978. Jämförelser med äldre 

inventeringar gör det möjligt att hitta tendenser till förändringar i 

fladdermusfaunan. 

Den största förändringen jämfört med tidigare är att den ovanliga 

trollfladdermusen hittats på fyra nya lokaler (Torup, Alnarp, 

Tegelbruksdammarna vid Lomma och Bosjökloster). Bland övriga 

förändringar kan nämnas att mustaschfladdermusen verkar fortsätta 

att minska, och att det finns tendenser till att sydfladdermus och 

gråskimlig fladdermus inte registreras lika ofta som tidigare. 

Eftersom de inventerade lokalerna är utvalda som speciellt 

fladdermusrika platser är det osäkert i vilken mån förändringarna 

speglar situationen för hela Skåne. 

Östra Boulevarden 62 A, 291 86 Kristianstad 

Kungsgatan 13, 205 15 Malmö 

Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 

Epost lansstyrelsen@m.lst.se 

www.m.lst.se

Ladda hem - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?