Barns och Ungas rätt i vården - Stiftelsen Allmänna Barnhuset

KAPITEL 2 Barnperspektiv och Barns
perspektiv
Maja Söderbäck
FN:s konvention om barns rättigheter innebär strategier för
att förbättra verksamheter inom hälso- och sjukvård och se till
”barns bästa”. I samband med sådana strategier används begrepp
som ”barnperspektiv” eller ”barns perspektiv”. Ofta används de
synonymt och förutsätts utgå från barnens värld.
Det är dock skillnad om det är ansvariga vuxna som utifrån ett
barnperspektiv vill se till barns bästa, eller om det är barnet själv
som utifrån sitt perspektiv ges möjligheter att visa och uttrycka
sina erfarenheter och önskningar. Å ena sidan rör det sig alltså om
barnets bästa utifrån en vuxens perspektiv, och å andra sidan rör
det sig om barnets perspektiv och dess rätt att göra sin röst hörd
och få sina synpunkter beaktade.
Konsekvenserna av att barnkonventionen är obestämd i sin
utformning av barns bästa kan legitimera att barn från vissa kulturer
och sammanhang bemöts på ett sätt som är oförenligt med
barnets bästa i en annan kultur eller annat sammanhang. Det
krävs därför reflektion och kunskap för att tolka de generella formuleringarna
i konventionen och tillämpa dem i det specifika barnets
situation. Hur vi som medmänniskor och som vårdpersonal
med olika professioner, eller som föräldrar, ser på barn behöver
åskådliggöras i ett historiskt och kulturellt perspektiv, men också
utifrån det specifika sammanhang som ett barn befinner sig i. Synen
på barn och barndom ter sig annorlunda i dagens och gårdagens
samhälle och i olika kulturer.
Barns bästa avseende skydd, stöd och delaktighet i vårdsammanhang
ska förstås och användas utifrån den kunskap och de
värderingar som finns i det svenska samhället med respekt för
kulturella sedvänjor inom en viss familj. Barn befinner sig alltid
i en underordnad position. Föräldrars syn på barns kompetens,
25