22.08.2013 Views

Att vara döv i arbetslivet - Arbetsförmedlingen

Att vara döv i arbetslivet - Arbetsförmedlingen

Att vara döv i arbetslivet - Arbetsförmedlingen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Att</strong> <strong>vara</strong> <strong>döv</strong> i <strong>arbetslivet</strong><br />

- en information till dig som är arbetsgivare<br />

1


”Jag har aldrig sett det<br />

som ett hinder att han är <strong>döv</strong>”<br />

Bild: Johanna Henriksson, Bulldozer reklambyrå<br />

– Vi föll för hans charm, säger Pernilla Clemens<br />

von Döbeln.<br />

Pernilla är hotelldirektör på Näsby slott och<br />

mannen vars charm hon pratar om heter Nisse<br />

Danielsson. Vi sitter i en mjuk, djup soffgrupp i<br />

en salong i 1600-talsslottet som rymmer statyer<br />

av Carl Milles, väggmålningar av Bruno Liljefors<br />

och en takmålning signerad Anders Zorn.<br />

Förutom Nisse, Pernilla och mig är soffan och<br />

fåtöljerna upptagna av två tolkar. Hade det här<br />

varit en normal arbetsdag hade tolkarna inte varit<br />

på plats, men för att jag ska kunna genomföra<br />

intervjun med Nisse som är <strong>döv</strong> krävs den här<br />

uppbackningen.<br />

Däremot är den vardagliga kommunikationen<br />

mellan Nisse och hans kollegor okomplicerad. I<br />

regel räcker det med att jobbarkompisarna talar<br />

tydligt och långsamt för att Nisse ska förstå vad<br />

de menar. Och med kroppsspråk kommer man<br />

långt. Undantagen handlar om när hotelldirektör<br />

Pernilla har en lång lista med arbetsuppgifter till<br />

Nisse, som hon då skriver ner på en enkel skrivtavla.<br />

Vid personalmöten bokar arbetsgivaren<br />

eller Nisse tolk, som är kostnadsfri för arbetsgivaren.<br />

Nyligen har också <strong>Arbetsförmedlingen</strong> försett<br />

Nisse med en smartphone med inbyggt brandlarm<br />

och möjlighet till tolkning på distans. De<br />

arbetstekniska hjälpmedlen har bekostats av<br />

<strong>Arbetsförmedlingen</strong>.<br />

– Skrivtavlan använde vi ganska mycket i<br />

början men nu behövs den sällan. För det mesta<br />

går det bra att läsa på läpparna och kocken har<br />

faktiskt lärt sig några tecken. Mitt enda problem<br />

är egentligen vid lunchen när alla talar i mun på<br />

<strong>vara</strong>ndra. Då är det svårt att hänga med och jag<br />

3


kan känna mig lite utanför. Annars stortrivs jag<br />

på jobbet, säger Nisse via tolken.<br />

– Sedan Nisse satt sig in i jobbet, och det<br />

gick fort, har han blivit självgående och behöver<br />

i stort sett aldrig sitta och vänta på att få<br />

arbetsuppgifter. Jag har aldrig sett det som ett<br />

hinder att han är <strong>döv</strong>, säger Pernilla Clemens<br />

von Döbeln.<br />

Jeanette Lindevall är SIUS-konsulent på<br />

<strong>Arbetsförmedlingen</strong>. Förkortningen står för<br />

särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, se<br />

sidan 14. När Jeanette hade analyserat Nisses<br />

kompetens och tidigare meriter, som till stor<br />

del består av tekniska arbeten, började hon leta<br />

efter potentiella arbetsgivare. På Näsby slott<br />

fick hon napp.<br />

–Redan vid första mötet kändes det att personkemin<br />

stämde. Vi kom överens om att börja<br />

med praktik. Målet var att Nisse skulle anställas<br />

och att jag skulle finnas med på plats tills han<br />

kommit in i sitt arbete, säger Jeanette.<br />

De första två veckorna under praktiken var<br />

Jeanette med varje dag som stöd såväl för Nisse<br />

som för hans arbetsgivare. Slottet har en stor<br />

trädgård och förutom underhållet av den har<br />

Nisse sedvanliga vaktmästaruppgifter.<br />

Stegvis trappade Jeanette Lindevall sedan ner<br />

sin närvaro och har därefter sms-kontakt med<br />

Nisse, telefonkontakt med arbetsgivaren och<br />

inbokade uppföljningsbesök tillsammans med<br />

arbetstagaren och arbetsgivaren. I somras fick<br />

Nisse en fast anställning där arbetsgivaren får<br />

ekonomiskt stöd i form av lönebidrag.<br />

Nisses förra jobb som greenkeeper på en golfbana<br />

på Ingarö <strong>vara</strong>de i fem år innan hela personalstyrkan<br />

sades upp. Tidigare har han jobbat<br />

på bland annat en förskola för <strong>döv</strong>a barn, varit<br />

montör på ett stort elektronikföretag och jobbat<br />

som bilmontör. När han s<strong>vara</strong>r på mina frågor<br />

med teckenspråk, som tolken översätter, pratar<br />

han också samtidigt.<br />

–Jag har valt den hörande arbetsmarknaden.<br />

Till viss del för att arbetsmarknaden där<br />

man jobbar med <strong>döv</strong>a och hörselskadade är<br />

begränsad, men mest för att jag vill delta i samhället<br />

i stort. Och i dag är det mycket enklare<br />

tack vare alla tekniska hjälpmedel, säger Nisse<br />

Danielsson.<br />

5


6<br />

Stöd från <strong>Arbetsförmedlingen</strong><br />

Arbetshjälpmedel<br />

Du kan få ekonomiskt stöd till olika arbetshjälpmedel<br />

om du anställer en person med funktionsnedsättning.<br />

Det kan <strong>vara</strong> både individuella<br />

hjälpmedel till den arbetssökande och särskilda<br />

anordningar på arbetsplatsen till dig som är<br />

arbetsgivare.<br />

Stödet kan du få under anställningens första<br />

tolv månader. Därefter har du som arbetsgivare<br />

och/eller Försäkringskassan ett särskilt ansvar<br />

för att finansiera hjälpmedel. Du har dock alltid<br />

möjlighet att få stödet så länge den anställda har<br />

en lönesubvention, det vill säga om han eller hon<br />

har en anställning med lönebidrag, ett offentligt<br />

skyddat arbete, en utvecklingsanställning eller en<br />

trygghetsanställning.<br />

Personligt biträde<br />

Du kan även få ekonomiskt stöd om du låter en<br />

eller flera personer på din arbetsplats avsätta tid<br />

för att hjälpa en person med funktionsnedsättning.<br />

Det kallas för stöd till personligt biträde.<br />

Ett personligt biträde gör inte jobbet; han eller<br />

hon gör bara så att det fungerar bättre.<br />

Praktik – ett bra sätt att pröva på ett jobb<br />

Ett bra sätt att lära känna en arbetssökande kan<br />

<strong>vara</strong> att erbjuda honom eller henne en praktikplats.<br />

Samtidigt får den arbetssökande prova på<br />

sina nya arbetsuppgifter. Den som praktiserar får<br />

ekonomisk ersättning via <strong>Arbetsförmedlingen</strong><br />

under praktikperioden.<br />

Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd - SIUS<br />

Du kan få stöd av en SIUS-konsulent från<br />

<strong>Arbetsförmedlingen</strong> när du anställer en person<br />

med funktionsnedsättning. Läs mer om det på<br />

sidan 14.<br />

Lönebidrag – ett aktivt stöd<br />

Om du anställer en person med funktionsnedsättning<br />

kan du kompenseras ekonomiskt med lönebidrag.<br />

Ett krav är att funktionsnedsättningen<br />

påverkar arbetsförmågan. Lönebidraget är tänkt<br />

att kompensera för att den anställda kan behöva<br />

anpassa arbetsuppgifterna och arbetstakten<br />

utifrån sin förmåga. Bidraget kan du få i upp till<br />

fyra år.


Mathias Lindstedt,<br />

bageriarbetare, Stockholm<br />

Mathias Lindstedt är <strong>döv</strong> och synskadad. Han jobbar<br />

som paketerare på bageriet Monte Trade<br />

& Grossist AB i Vällingby.<br />

Han trivs hur bra som helst på sitt jobb. Ägaren och<br />

chefen Georgios Agaitsis säger att han inte tvekade en<br />

sekund när en SIUS-konsulent (se sidan 14) ringde och<br />

frågade om Mathias kunde få praktik.<br />

- Vi är jättenöjda med Mathias och tycker att andra ska<br />

våga pröva. Vi har två andra <strong>döv</strong>a anställda sedan tidi-<br />

gare också. Alla är exemplariska och duktiga i jobbet.<br />

Man kan helt enkelt räkna med de här grabbarna. Som<br />

arbetsgivare blir man glad när man känner sådan re-<br />

spons, säger Georgios.<br />

- Vi skriver och kommunicerar med blicken och kropps-<br />

språket. Och vi hade mycket stor nytta av den tecken-<br />

språkiga SIUS-konsulenten. Under praktiken var hon här<br />

varje dag, sedan var tredje vecka ungefär. Nu behöver<br />

hon inte komma alls.<br />

<strong>Arbetsförmedlingen</strong>s specialister har ordnat anpas-<br />

sad belysning just där Mathias jobbar. Hela personalen<br />

informerades om Mathias synskada, vilket är viktigt så<br />

att alla har rätt förväntningar och man undviker irrita-<br />

tion.<br />

Nyligen har Mathias börjat lära sig baka och hans<br />

chef planerar att utöka verksamheten. Han säger att han<br />

gärna anställer fler medarbetare som är <strong>döv</strong>a.<br />

7


8<br />

Kommunikation och språk utan att höra<br />

<strong>Att</strong> underlätta kommunikationen mellan <strong>döv</strong>a och hörande är viktigt för att det ska fungera<br />

bra på en arbetsplats. Alla kan lära sig handalfabetet och några vardagstecken, och det<br />

kan <strong>vara</strong> första steget till bättre kommunikation. Det går också att gå en teckenspråkskurs<br />

för att lära sig mer. Men tveka inte att använda det du redan kan, använd fantasin, kroppsspråket,<br />

papper och penna, peka eller visa.<br />

Tecken och handalfabetet<br />

Teckenspråk är <strong>döv</strong>as främsta kommunikationsspråk.<br />

Det är ett visuellt språk med egen<br />

grammatik men det finns inte i skriven form.<br />

Teckenspråk används på samma sätt som hörande<br />

använder talspråk och tecknen mots<strong>vara</strong>r<br />

ord eller begrepp.<br />

Teckenspråket uttrycks med händerna, men<br />

uttrycket i ansiktet, ögonen och kroppen är lika<br />

viktigt. Handalfabetet mots<strong>vara</strong>r det vanliga<br />

alfabetet. Man bokstaverar ofta namn och vissa<br />

ord. Personer som inte kan teckenspråk kan använda<br />

handalfabetet för enklare kommunikation<br />

med <strong>döv</strong>a.<br />

Eftersom <strong>döv</strong>a är vana vid att omgivningen<br />

inte tecknar, behöver du inte tveka att kommunicera<br />

med det du redan kan. Skriv, tala<br />

lugnt och tydligt, rita, peka och visa! Du hittar<br />

svenskt teckenspråkslexikon på Internet<br />

www.ling.su.se/tsp.<br />

Är teckenspråket internationellt?<br />

Teckenspråket är inte internationellt som många<br />

tror. Varje land har sitt eget teckenspråk, som<br />

har utvecklats på samma sätt som de talade<br />

språken. Sverige var först i världen med att 1981<br />

erkänna teckenspråk som <strong>döv</strong>as språk.<br />

Teckenspråk kan man lära sig genom studieförbund<br />

eller på folkhögskola, och en del<br />

gymnasier erbjuder teckenspråk som tillval. Det<br />

finns även utbildning på högskolan, från nybörjar-<br />

till forskarnivå.<br />

Vid viktiga samtal, personalmöten eller information<br />

på jobbet bör man använda en teckenspråkstolk.<br />

Tolkens uppgift är att översätta allt<br />

som sägs, hörs eller tecknas så att alla känner<br />

sig delaktiga. Tolken deltar inte i samtalet, så<br />

man ska inte ställa frågor till tolken under pågående<br />

samtal. Tala med och titta på samtalspartnern,<br />

inte tolken, och prata som vanligt.<br />

Man beställer tolk genom landstingets tolk-


central, se tolkcentralen.se eller telefonkatalogens<br />

blå sidor. Både arbetsgivaren och arbetstagaren<br />

kan beställa tolk.<br />

Döva ser ju – då kan de väl läsa?<br />

Det finns ca 30 000 teckenspråkiga <strong>döv</strong>a och<br />

hörselskadade i Sverige. Av dessa är ungefär<br />

en tredjedel födda <strong>döv</strong>a, och har aldrig hört tal<br />

överhuvudtaget. Deras första språk är teckenspråk.<br />

Skriven svenska är svår för många <strong>döv</strong>a<br />

eftersom svenskan är ett språk som de lärt sig<br />

utan att höra det. Det är orsaken till att <strong>döv</strong>a<br />

är mer eller mindre bra på att läsa och skriva.<br />

Skriven text kan alltså aldrig ersätta teckenspråk<br />

för <strong>döv</strong>a som har teckenspråk som förstaspråk.<br />

Hörselskadad – ett ”finare” ord för <strong>döv</strong>?<br />

Nej, inte alls. Det avgörs inte heller av hur mycket<br />

eller lite man hör, utan mer av vilket språk<br />

man använder. Döva ser sig som en språklig<br />

minoritetsgrupp med svenskt teckenspråk som<br />

förstaspråk medan personer med hörselnedsättning<br />

ofta har svenska som första språk.<br />

9


10<br />

Teknik och tolkar som ökar jobbmöjligheterna<br />

Den moderna tekniken gör det lättare att kommunicera<br />

på arbetsplatserna. <strong>Arbetsförmedlingen</strong><br />

har flera specialister med kunskap inom området.<br />

De kan också prova ut hjälpmedel och anpassningar<br />

på arbetsplatsen. Du kan läsa mer om<br />

<strong>Arbetsförmedlingen</strong>s stöd på sidan 6.<br />

I dag finns det många hjälpmedel som kan<br />

Genom bildtelefoni.net kan du ringa upp en förmedlingstjänst<br />

från en vanlig telefon och kostnadsfritt<br />

få exempelvis en arbetsinstruktion tolkad till<br />

teckenspråk. Läs mer på www.bildtelefoni.net<br />

Det går också att ringa från en vanlig telefon till en<br />

texttelefon och tvärtom via en förmedlingstjänst.<br />

Numret från en vanlig telefon är 90 165. Du anger<br />

telefonnummer och namn på den person du vill<br />

tala med. Telefonisten ringer upp det önskade<br />

numret och skriver vad den hörande säger och läser<br />

sedan upp svaret som skrivs av den <strong>döv</strong>a personen.<br />

underlätta kommunikationen mellan en teckenspråkig<br />

person och en icke teckenspråkig.<br />

SMS eller papper och penna kan också <strong>vara</strong> ett<br />

alternativ om det handlar om enklare meddelanden.<br />

Här ovan finns några andra exempel på hur<br />

du kan få stöd om du behöver hjälp med att kommunicera<br />

med din teckenspråkiga medarbetare.


Judit Belényessy,<br />

auktoriserad hudterapeut, diplomerad<br />

hudhygienist och egen företagare, Stockholm<br />

Döva kan! tecknar Judit Belényessy med eftertryck.<br />

Med okuvlig energi och trots motgångar har hon tagit<br />

sig från damskrädderi i Ungern till auktoriserad hudterapeut<br />

med egen salong i Stockholm. När det ringer<br />

på dörrklockan blinkar det och samtidigt känner Judit<br />

av det genom vibratorn i armbandsklockan. Klockan är<br />

ett hjälpmedel från <strong>Arbetsförmedlingen</strong>, liksom bildtelefonen<br />

och faxen.<br />

Judit har både <strong>döv</strong>a och hörande kunder. De flesta<br />

hörande bokar via hemsidan och ännu inte via bildtelefonen.<br />

– Först kan kunderna bli lite förvånade över att jag<br />

är <strong>döv</strong>, och då brukar jag använda rösten för att visa<br />

att jag kan kommunicera. Ibland får jag be dem prata<br />

långsammare, men hittills har ingen flytt, tecknar<br />

Judit, som har ganska lätt att läsa på munnen och<br />

uppfatta vad folk säger.<br />

Det var på en hudvårdsbehandling som någon frågade<br />

Judit om hon inte borde starta eget.<br />

– Min första reaktion var ”inte kan väl jag… det är väl<br />

alldeles för svårt för mig som är <strong>döv</strong>”. Och visst har det<br />

varit svårt och motigt. Svårast har varit att inte få tolk<br />

när det behövs.<br />

I dag är Judit stolt över att ha utbildat sig och startat<br />

eget företag.<br />

– Det är bara att våga. Det finns en risk i första mötet<br />

med hörande, men man måste visa att man inte är<br />

rädd, att man är kompetent, välutbildad och motiverad<br />

och att man självklart ger en bra service.<br />

11


12<br />

Teckenspråkig personal på <strong>Arbetsförmedlingen</strong><br />

Bild: Magnus Pehrsson<br />

Du kan få stöd och hjälp av <strong>döv</strong>konsulenter när<br />

du anställer personer som använder teckenspråk.<br />

Dövkonsulenterna är teckenspråkiga, har kunskap<br />

om hur funktionsnedsättningen kan påverka<br />

arbetsförmågan och kan bedöma olika behov<br />

och insatser. De kan också hjälpa till att anpassa<br />

arbetsplatsen med olika hjälpmedel. Dövkonsulenterna<br />

finns tillgängliga i hela landet och fungerar<br />

även som en länk mellan teckenspråkiga arbetssökande<br />

och deras arbetsförmedlare.<br />

När den arbetssökande introduceras på arbetsplatsen<br />

kan du få praktiskt stöd av en teckenspråkig<br />

SIUS-konsulent. Du kan läsa mer om<br />

SIUS-konsulenter på sidan 14.<br />

<strong>Arbetsförmedlingen</strong> har också ett nationellt<br />

<strong>döv</strong>team med olika kompetenser. De hjälper till<br />

med fördjupade insatser på teckenspråk, till exempel<br />

kartläggande samtal, yrkesvägledning och<br />

tester. Teamet kan också prova ut arbetshjälpmedel<br />

och anpassa arbetsplatsen.


kan få stöd och hjälp av en SIUS-konsulent<br />

från <strong>Arbetsförmedlingen</strong> om du anställer en person<br />

med funktionsnedsättning.<br />

’’Du<br />

14<br />

SIUS<br />

Du kan få stöd och hjälp av en SIUS-konsulent<br />

från <strong>Arbetsförmedlingen</strong> om du anställer en<br />

person med funktionsnedsättning. SIUS-konsulenten<br />

följer med till arbetsplatsen och hjälper<br />

till med att introducera de nya arbetsuppgifterna<br />

samt ger information till arbetsgivare och arbetskamrater.<br />

SIUS-konsulenten följer upp anställningen<br />

under ett år, eventuellt med förlängning. Både<br />

arbetsgivaren och arbetstagaren brukar uppskatta<br />

detta stöd, speciellt i början när nya arbetsuppgifter<br />

introduceras och det är många nya kontakter.<br />

Det kan handla om att SIUS-konsulenten<br />

översätter informationen från arbetsgivaren<br />

Jeanett e Lindevall, teckenspråkig SIUS-konsulent, Stockholm<br />

och kollegorna till teckenspråk och tvärtom.<br />

Han eller hon kan till exempel även sitta med på<br />

raster för att underlätta de sociala kontakterna.<br />

När arbetstagaren har introducerats i sina nya<br />

arbetsuppgifter och kommunikationen fungerar<br />

bra mellan alla parter trappar SIUS-konsulenten<br />

ner sin närvaro.<br />

SIUS-konsulenten brukar informera om att<br />

det är viktigt att ha ögonkontakt med personer<br />

som är <strong>döv</strong>a. Han eller hon tipsar också om hur<br />

man bokar tolk och hur man kan kommunicera<br />

på alternativa sätt, till exempel skriva lappar,<br />

använda kroppsspråk eller ta hjälp av tekniska<br />

hjälpmedel som exempelvis smartphones.


Anteckningar:<br />

15


16<br />

VILL DU HA MER INFORMATION?<br />

Kontakta oss via<br />

• din lokala arbetsförmedling<br />

• www. arbetsformedlingen.se<br />

• <strong>Arbetsförmedlingen</strong> Kundtjänst, telefon 0771-416 416<br />

<strong>Arbetsförmedlingen</strong> har personal som kan<br />

teckenspråk och har kunskap om <strong>döv</strong>a.<br />

Du kan beställa <strong>Arbetsförmedlingen</strong>s<br />

informationsmaterial i alternativa format på<br />

www.arbetsformedlingen.se/alternativaformat<br />

<strong>Arbetsförmedlingen</strong> 2011-12. Rekv nr: 503 029. Bilder: Bulldozer Reklambyrå, Johanna Menriksson, Magnus Pehrsson, Johnér Bildbyrå.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!