Datakommunikation i mobiltelefonnätverk - Chalmers tekniska ...
Datakommunikation i mobiltelefonnätverk - Chalmers tekniska ...
Datakommunikation i mobiltelefonnätverk - Chalmers tekniska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- Projektarbete i kursen <strong>Datakommunikation</strong> & distribuerade system
1 Inledning............................................................................................................................. 2<br />
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................2<br />
1.2 Rapportens syfte......................................................................................................... 2<br />
1.3 Rapportens upplägg.................................................................................................... 2<br />
2 Mobiltelefonnät .................................................................................................................. 3<br />
2.1 Skillnader mellan olika mobiltelefonnät .................................................................... 3<br />
2.2 Fokus .......................................................................................................................... 3<br />
3 IP-protokollet ..................................................................................................................... 4<br />
3.1 Användning ................................................................................................................ 4<br />
3.2 Uppbyggnad ............................................................................................................... 4<br />
3.3 Kommunikation med IP-protokollet .......................................................................... 5<br />
4 GPRS-systemet................................................................................................................... 6<br />
4.1 Bakgrund ....................................................................................................................6<br />
4.2 GSM/GPRS modulation............................................................................................. 8<br />
4.3 GPRS-systemets uppbyggnad .................................................................................... 9<br />
5 UMTS/3G-systemet ......................................................................................................... 11<br />
5.1 Bakgrund .................................................................................................................. 11<br />
5.2 UMTS-systemets uppbyggnad ................................................................................. 12<br />
5.3 Framtidens 3G.......................................................................................................... 13<br />
6 IPv6 vs IPv4 ..................................................................................................................... 14<br />
7 Referenser......................................................................................................................... 15<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 1 -
1 Inledning<br />
1.1 Bakgrund<br />
Internet har funnits i USA sedan 1969. Det hette då ARPANET och var egentligen ett<br />
experiment för att testa nätverkskommunikation. Från början användes protokollet NCP<br />
(Network Control Protocol). Detta blev snabbt omodernt och man tvingades uppfinna och<br />
införa IP-protokollet som blev det standardiserade protokoll som skulle användas för<br />
kommunikation i nätverket. 1 Januari 1983 tvingades alla Internetanvändare (som i och för sig<br />
inte var så många) att lämna NCP till förmån för IP. 1989 upphörde ARPANET och blev<br />
Internet. Nu var många anslutna till nätverket, varav SUNET i Sverige är en av användarna.<br />
I mitten av 1990-talet ökar privatpersoners användande av Internet lavinartat.<br />
På senare delen av 1990-talet samt början av 2000-talet tillkom behovet av att kunna använda<br />
Internet och även interna nätverk från mobila enheter såsom bärbara datorer och<br />
mobiltelefoner.<br />
1.2 Rapportens syfte<br />
Denna rapport är slutet på seminariekursen ”<strong>Datakommunikation</strong> och distribuerade system”<br />
på <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> högskola. Kursen är en obligatorisk grundsten i<br />
fördjupningsinriktningen datakommunikation på civilingenjörsutbildningen inom datateknik.<br />
1.3 Rapportens upplägg<br />
Rapporten behandlar området ”<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong>” såsom titeln<br />
avslöjar. Vi börjar med att titta på nätens uppbyggnad för att sedan gå mer i detalj och till sist<br />
få en bild över hur IP-paket transporteras från en klient till en annan.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 2 -
2 Mobiltelefonnät<br />
2.1 Skillnader mellan olika mobiltelefonnät<br />
Flera olika standarder för mobiltelefonnät används idag världen över. Här koncentrerar vi oss<br />
på de som berör Sverige. I Sverige används idag flera generationer mobiltelefonnät, nämligen:<br />
- NMT (Nordic Mobile Telephony) planerades och konstruerades redan på 1970-talet<br />
och sattes i drift i Oktober 1981. Tekniken baserades på analoga signaler för ljud och<br />
digitala signaler för kostnadshantering mm. Detta system stöder inte<br />
datakommunikation mer än till den grad att man kan använda ett modem och koppla<br />
upp sig mot en modempool. Detta medger mycket låga datahastigheter (ca 1200 bps).<br />
Detta liknar det amerikanska AMPS-systemet.<br />
- GSM (Global System for Mobile communication) kallas ibland andra generationens<br />
mobiltelefonnät, eller 2G. Här används helt digital kommunikation och mer<br />
användbara datahastigheter medges, fortfarande bara genom att använda modem (som<br />
ofta finns inbyggt i telefonen) som man kopplar upp sig med mot en modempool.<br />
Fortfarande är den faktiska hastigheten bara 9.6 kbps. Även om det naturligtvis går att<br />
använda Internet med denna datahastighet så är det absolut största<br />
användningsområdet SMS (Short Message System).<br />
- GPRS (General Packet Radio Service) kallas även 2.5G. Detta är en utbyggnad av<br />
GSM-nätet för att möta kravet på högre datahastigheter i mobiltelefonnätet. GPRS är<br />
paketbaserad och är den första riktiga nätverksanslutningen för mobiltelefoner och var<br />
i första hand avsedd för att ta emot E-post, fax och för att använda Internet. GPRS<br />
stöder datahastigheter på upp till 171.2 kbps. Detta kräver dock speciella telefoner och<br />
abonnemang.<br />
- UMTS (Universal Mobile Telecommunications System) kallas även 3G (Tredje<br />
generationens mobiltelefonsystem). I den WCDMA teknik som används kan man<br />
uppnå datahastigheter på 2048 kbps.<br />
2.2 Fokus<br />
I denna rapport kommer fokus att ligga på teknikerna GPRS (Och därmed GSM) samt UMTS.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 3 -
3 IP-protokollet<br />
3.1 Användning<br />
Då datapaket skall skickas över Internet behövs ett standardiserat protokoll för att alla<br />
anslutna datorer skall kunna kommunicera utan vetskap om vilken typ av system som befinner<br />
sig på destinationen och vägen dit. Protokollet som används på Internet heter helt enkelt<br />
Internet Protocol. I detta specificeras hur ett datapaket avsett att transporteras via Internet<br />
måste vara uppbyggt. Detta talar till exempel om hur adresser specificeras.<br />
Utöver internetprotokollet behövs naturligtvis sedan andra protokoll som specificerar vilken<br />
typ av data som paketet innehåller. Vanliga exempel på detta är TCP och UDP.<br />
Även den telefon eller mobila terminal som vi skall använda för internetkommunikation<br />
måste naturligtvis klara av att hantera IP.<br />
Vi ska nu titta mer i detalj på vad IP är.<br />
3.2 Uppbyggnad<br />
Ett datapaket som skall skickas med IP-protokollet förses med en s.k. header, d.v.s.<br />
tilläggsinformation som gör paketet tolkningsbart för alla som kan tolka IP-paket, t.ex.<br />
routrar. IP-headern är normalt på 20 bytes och innehåller följande:<br />
Version anger vilken version av IP som används, i detta fall är det 4, IPv4.<br />
IHL anger hur stor headern är.<br />
Type of service anger vilken prioritet paketet har och vilken s.k. QoS (Quality of Service)<br />
som paketet erfordrar.<br />
Total Length anger paketets totala storlek.<br />
Identification används då paket delas upp i mindre paket för att kunna sätta ihop dem igen.<br />
Flags anger huruvida paketet får delas upp samt om det är uppdelat.<br />
Fragment offset anger vart i det ursprungliga paketet som detta fragment börjar.<br />
Time To Live anger hur lång tid paketet får finnas i systemet.<br />
Protocol anger vilken typ av information som paketet innehåller, t.ex. ICMP, UDP, TCP.<br />
Header Checksum innehåller en checksumma som används för att kunna upptäcka om paketet<br />
modifierats på vägen.<br />
Source IP address anger källans IP-adress.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 4 -
Destination IP adress anger destinationens IP-adress.<br />
3.3 Kommunikation med IP-protokollet<br />
Då man skickar ett datapaket över Internet med IP-protokollet vet man inte på förhand vilken<br />
väg paketet tar fram till destinationen. Detta är inte heller intressant. Det man kan styra över<br />
då man skickar iväg ett paket är hur många routrar paketet som mest får passera. Detta görs<br />
med TTL (Time To Live). Då ett IP-paket passerar en router minskas TTL med minst 1. Då<br />
TTL är noll slängs paketet, vilket förhindrar paket från att skickas runt i evighet.<br />
Paketet innehåller inte särskilt mycket information, varför det ofta är nödvändigt att lägga till<br />
ytterligare headers då ett paket skall förmedlas i ett komplexare system, som t.ex. GPRS,<br />
vilket vi kommer till senare.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 5 -
4 GPRS-systemet<br />
4.1 Bakgrund<br />
GPRS-systemet är en utbyggnad av GSM-nätet. GSM använder sig av kretskopplade<br />
dataöverföringar. I ett kretskopplat nätverk upprättas en förbindelse mellan två klienter.<br />
Förbindelsen förblir sedan upprättad under hela datasessionen, t.ex. ett telefonsamtal. Detta<br />
har för- och nackdelar. Fördelen med ett kretskopplat nätverk är att man lätt kan hålla<br />
realtidskrav eftersom uppkopplingen har dedikerade resurser. Detta lämpar sig av naturliga<br />
skäl bra vid ett telefonsamtal. Nackdelen är att uppkopplingen kräver resurser även då dessa<br />
inte används, vilket får följden att användaren får betala för den tid då anslutningen är<br />
upprättad vilket är onödigt då man överför dataströmmar.<br />
Lösningen på detta är GPRS, som erbjuder en paketbaserad dataförbindelse. Resurser krävs<br />
endast då data verkligen skickas på nätet, varför användaren då endast behöver betala för de<br />
resurser som utnyttjats. Detta gör även att många användare kan dela på resurserna, vilket<br />
samtidigt gör att långa väntetider kan uppstå då nätet blir belastat. Detta i sin tur lämpar sig<br />
dåligt i realtidsapplikationer som telefonsamtal. Vid dataöverföring är dock väntetider upp till<br />
några hundra ms acceptabla.<br />
Nedan illustreras skillnaden mellan kretskopplade nät resp. paketkopplade nät.<br />
Kretskopplat nät<br />
Paketkopplat nät<br />
Kretskoppling härstammar från det analoga, fasta telefonnätet där en uppkoppling av ett<br />
samtal faktiskt var en fysisk anslutning mellan två telefoner i nätet. I GSM-systemet avser en<br />
kretskopplad anslutning en uppkoppling med dedikerade resurser.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 6 -
I ett system med GSM-system utbyggt med GPRS är systemet således kretskopplat för<br />
telefonsamtal men paketkopplat för dataöverföringar.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 7 -
4.2 GSM/GPRS modulation<br />
I föregående avsnitt kom vi fram till att GMS-/GPRS-nätverket är både paket- och<br />
kretskopplat. Här ska vi reda ut hur det är möjligt. Svaret är att ett GSM-nät inte är<br />
kretskopplat på fysisk nivå. Eftersom man vill tillåta så många användare som möjligt i nätet,<br />
tvingas man dela upp resurserna. I GSM görs detta på två sätt. Dels är frekvensområdet som<br />
används indelat i flera kanaler, där varje kanal har en bandbredd på 25 kHz, detta kallas<br />
FDMA(Frequency Division Multiple Access). Varje kanal är sedan indelat i 8 tidsluckor,<br />
d.v.s. varje användare av samma kanal får bara kommunicera på sin tilldelade tidslucka. Detta<br />
kallas TDMA(Time Division Multiple Access). Därigenom kan vi komma fram till att ett<br />
telefonsamtal är kretskopplat, eftersom telefonen alltid tar upp resurser under hela samtalets<br />
längd oavsett om vi pratar eller inte. Därmed får man alltså betala för samtalets hela längd.<br />
I GPRS kan flera användare dela på resurser. Man använder bara en tidslucka på en<br />
förutbestämd signal om man verkligen har något att skicka. Om många använder samma<br />
kanal och tidslucka får man naturligtvis vänta, och långa väntetider kan uppstå.<br />
Om man använde GPRS datauppkoppling för telefonsamtal skulle man alltså rent teoretiskt<br />
bara behöva betala för den tid man pratade, vilket skulle gynna personer som hellre lyssnar än<br />
talar. Men detta är inte möjligt eftersom långa väntetider kan uppstå, vilket inte är acceptabelt<br />
för ett telefonsamtal i realtid.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 8 -
4.3 GPRS-systemets uppbyggnad<br />
GPRS är som tidigare nämnts en uppgradering av GSM-systemet. Då GPRS installeras<br />
behöver inga stora förändringar göra på befintligt GSM-utrustning. Basstationen, som<br />
telefonen kommunicerar med, är kopplad till en styrenhet som hanterar den dataström som<br />
kommer från telefonen. Endast här behöver en mjukvaruuppdatering ske för att basstationen<br />
skall kunna skilja på paketkopplad respektive kretskopplad kommunikation.<br />
Vi ser här hur GPRS-systemet är uppbyggt. Från BSS (Base Station Subsystem) finns även en<br />
anslutning vidare till GSM-nätet för kretskopplade telefonsamtal, men det finns inte med på<br />
bilden eftersom vi här skall fokusera på datatrafik.<br />
BSS: Base Station Subsystem. BSS ansvarar för uppkopplingen mellan den mobila<br />
enheten och nätverket. En BSS ansvarar för många basstationer, vilket<br />
symboliseras ovan med ett kluster.<br />
SGSN: Serving GPRS Support Node. SGSN håller reda på användarens position, dvs.<br />
vilken cell användaren befinner sig i, så att datatrafik kan routas till rätt<br />
användare. SGSN hanterar även nya uppkopplingar. En SGSN kan vara kopplad<br />
till en eller flera BSS. SGSN står även i kontakt med HLR (Home Location<br />
Register) i GSM-systemet som håller reda på vilka tjänster som användaren<br />
betalar för (t.ex. data, telefoni).<br />
Alla SGSN är sammankopplade via ett kärnnätverk där all datatrafik överförs.<br />
GGSN: Gateway GPRS Support Node. GGSN är kopplad till SGSN via ett IP-baserat<br />
s.k. Backbone-nätverk. GGSN används för att ge GPRS-användare tillgång till<br />
IP-baserade nätverk, t.ex. Internet. GGSN ansvarar för trafik i bägge<br />
riktningarna, och ser till att data som kommer från anslutna nätverk skickas<br />
vidare till rätt SGSN.<br />
Detta är en mycket förenklad bild av nätverket. Till exempel bör nämnas att det också finns<br />
noder i nätverket som håller reda på debiteringsunderlag, status mm.<br />
Då kommunikation ska ske mellan en användare och Internet måste trafiken således gå först<br />
till basstationen och sedan vidare via BSS -> SGSN -> GGSN -> Internet.<br />
Detta sker dock inte med IP-trafik, utan med hjälp av andra protokoll. Vi ska nu se på paketets<br />
väg genom nätverket från telefonen till Internet.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 9 -
Mobiltelefon - BSS: För kommunikation mellan telefon och basstation används<br />
RLC/MAC. RLC(Radio Link Control) tillgodoser behovet av<br />
en tillförlitlig dataanslutning. MAC (Medium Access Control)<br />
ansvarar för att synkronisera dataöverföringen mot andra<br />
användare.<br />
BSS – SGSN: Här används två olika protokoll. BSSGP(BSS GPRS Protocol)<br />
används för överföring av routing- och QoS-relaterad information<br />
till SGSN.<br />
NS(Network Service) används för överföringen av datapaket.<br />
SGSN – GGSN: Här används ett protokoll som heter GTP(GPRS Tunneling<br />
Protocol) som, liksom namnet antyder, används för att överföra<br />
IP-baserade datapaket mellan användaren och nätverket genom s.k.<br />
tunnling.<br />
Vi ser här att ett IP-baserad datapaket skall ”packas om” flera gånger på vägen mot Internet.<br />
Detta är resultatet av ett system som inte är förberett för överföring av paketkopplad<br />
nätverkstrafik. Vi kan också se att vi på många håll i nätverket får stor s.k. overhead, dvs.<br />
mycket tillagd data i form av protokoll-headers för att paketet skall kunna levereras.<br />
GPRS tog lång tid att utveckla då man önskade göra så få ändringar i GSM-systemet som<br />
möjligt. GPRS var ett steg mot nästa generations paket-baserade nätverk, 3G.<br />
I GGSN (Gatewayen mot Internet) används NAT (Network Adress Translation) som<br />
multiplexing-metod för att möjliggöra utdelning av privata adresser i GPRS-nätverket.<br />
Med detta följer att det är svårt med s.k. hand-overs dvs. överlämningar mellan basstationer<br />
med olika BSS. Detta gör IPv6 intressant för mobila IP-system. Vi ska stifta närmare<br />
bekantskap med IPv6 senare.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 10 -
5 UMTS/3G-systemet<br />
5.1 Bakgrund<br />
UMTS standarden som tagits fram av 3GPP(Third Generation Partnership Project) är ett<br />
gemensamt projekt för att inte göra om samma misstag som med andra generationens<br />
mobiltelefonnät, dvs. många olika standarder används. Detta slaget är dock redan förlorat,<br />
eftersom flera stora operatörer gått samman i 3GPP2, en konkurrerande standard.<br />
UMTS är accepterat i Europa och Japan, varför man ändå lyckats ganska bra med<br />
standardiseringen.<br />
Transmissionstekniken som används i UMTS är W-CDMA(Wideband-Code Division<br />
Multiple Access).<br />
3G-nätet i Sverige stödjer datahastigheter på upp till 2Mbit/s. Denna hastighet kan bara<br />
uppnås mycket nära basstationen i små celler.<br />
Den högsta hastighet som erbjuds för vanliga mobiltelefonanvändare är 384 KB/s.<br />
UMTS började utvecklas redan på slutet av 1980-talet då ITU (International<br />
Telecommunications Union) började utveckla ramarna för ett bredbandigt<br />
mobiltelefonsystem. Inte förrän nu, ca 15 år senare, är systemet i bruk i Sverige.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 11 -
5.2 UMTS-systemets uppbyggnad<br />
3G-systemet är till skillnad mot GSM/GPRS helt paketkopplat. Systemet som används i<br />
telefonnätet är helt och hållet uppbyggt för dataöverföring i höga hastigheter med fokus på<br />
QoS (Quality of Service). Ett telefonsamtal i 3G-nätet är bara en datasession på samma sätt<br />
som vilken annan dataöverföring som helst. Här ställs dock höga krav på QoS, eftersom ett<br />
telefonsamtal måste överföras i realtid, varför datasessionen i praktiken ändå blir att betrakta<br />
som kretskopplad eftersom systemet avsätter resurser för realtidsapplikationen.<br />
Vi ser i bilden ovan hur UMTS-systemet baserar sig på IP-protokollet och att systemet<br />
egentligen är ett datanätverk för mobila enheter. PSTN (Public Switched Telephony<br />
Network), dvs. det vanliga telefonnätet, är bara en tjänst i det IP-baserade nätverket på samma<br />
sätt som andra paketbaserade tjänster.<br />
Eftersom samtal måste kunna överföras då en mobil enhet förflyttar sig mellan två<br />
basstationer kan systemet, liksom GSM, hantera hand-overs. Eftersom UMTS är helt<br />
paketbaserad fungerar hand-over både för data- och telefonsamtal vilket det inte gör för<br />
GPRS.<br />
Vi kan se att datapaket som överförs i nätverket inte har lika stor overhead som i GPRSnätverket<br />
samt att det går mycket fortare för paketen att färdas genom nätverket vilket gör<br />
UMTS-nätverket väl anpassat för realtids-applikationer som kräver relativt hög bandbredd<br />
t.ex. video-konferens. UMTS stödjer bandbredder upp till 384 kbit/s vilket även möjliggör<br />
streaming media möjligt, t.ex. tv-utsändningar.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 12 -
5.3 Framtidens 3G<br />
Den kommande uppgraderingen av 3G-nätet är redan på gång. Målet är då att öka<br />
överföringshastigheten ytterligare. Tekniken heter HSDPA (High Speed Downlink Packet<br />
data Access) och stödjer hastigheter på upp till 14 Mbit/s vilket öppnar upp möjligheter för<br />
bl.a. streaming av video med hög upplösning. Man håller även på att utveckla HSUPA vilket<br />
är motsvarande uppgradering för överföring från telefon till nätverk, uplink.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 13 -
6 IPv6 vs IPv4<br />
Idag används IPv4 som IP-protokoll i UMTS- och GPRS-nätverken. Dock begränsar detta<br />
adressering med skarpa IP-adresser helt enkelt eftersom adresserna inte räcker till.<br />
En IPv4 adress är 32 bitar lång vilket teoretiskt möjliggör 2 32 olika adresser. Detta är dock<br />
inte fallet eftersom många adresser är reserverade mm.<br />
Idag använder GPRS- och UMTS-nätverken därför privata IP-adresser och NAT(Network<br />
Adress Translation) för att ge åtkomst till internet. Det begränsar möjligheterna för en dator<br />
på Internet att adressera en specifik telefon vilket ibland kan vara önskvärt.<br />
Andra problem då privata IP-adresser används är att överflytta en nätverksanslutning från en<br />
basstation till en annan eftersom den privata IP-adress som användaren har kanske redan<br />
används på den nya basstationen. Då tvingas man avbryta den pågående datasessionen och<br />
hand-over misslyckas.<br />
Med IPv6 kommer möjligheten att adressera 2 128 unika adresser. För att visualisera hur många<br />
adresser det är kan man konstatera att om det anslöts en biljon nya datorer varje mikrosekund<br />
till Internet skulle IPv6 räcka i fyra biljarder år.<br />
Mobiltelefonbranschen anser att man inte får tillräckligt mycket IPv4-adresser tilldelade<br />
varför IPv6 utgör ett speciellt intresse här.<br />
Med IPv6 har man möjlighet att tilldela varje mobil terminal(t.ex. mobiltelefon) med en unik<br />
IP-adress, vilket möjliggör hand-over mm. på ett effektivt sätt.<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 14 -
7 Referenser<br />
- Tidningen ’Elektronik i Norden’ (http://www.edtnscandinavia.com)<br />
- UMTS World (http://www.umtsworld.com)<br />
- GSM World (http://www.gsmworld.com)<br />
- Wireless Communications (ISBN: 0-13-042232-0)<br />
- UMTS:Origins,Architecture and the Standard (ISBN: 1-85233-676-5)<br />
<strong>Datakommunikation</strong> i <strong>mobiltelefonnätverk</strong><br />
- 15 -