Forskarskolans uppgifter (pdf) - Högskolan Dalarna

Forskarskolan – en vecka med praktiskt vetande
Exempel på projektarbetsuppgifter 2013
Bengt–Olof Danielsson Anders Lindström
Tomas Gullberg Lars Nyhlén
Peter Harström Jon Persson
Claes Hellqvist Elisabeth Wallin
Ingemar Johansson Nils Pettersson

SKOGEN – NÅGRA PRAKTISKA PROBLEM 3
Snytbaggen 4
Trädfällning 5
Arbetsstudier 5
TEKNIK- OCH MATERIALUTVECKLING 6
Uppdrag brobygge 6
ENERGI OCH MILJÖ 7
Låt solen göra jobbet! 7
Solceller framtidens elgeneratorer? 8
Vattenkraft som förnybar energi 9
Energi i ungskog 10
Träden som kolsänka 10
BERGGRUNDEN SOM RÅVARUKÄLLA 11
Kartering av berggrund och jordtäcke - råvaruresurser och markanvändning 11
Vattenmiljö 12
MIKROBIOLOGI 13
Leta ämnen med effekt mot bakterier 13
2

Skogen – några praktiska problem
Det som gör skogen så unik är att den är en förnybar
råvarukälla med solen som drivkraft och att
den har så många användningsområden. Tänk
bara på allt vi kan göra av trä och vilken skön
värme en brasa i spisen ger! Förutom nyttan vi
människor har av skogen har den stor betydelse
för miljön. Skogen förhindrar t ex erosion och
utlakning av näring, den binder luftens koldioxid
och fungerar som filter för luft- och markföroreningar.
Sverige är mycket beroende av skogen
och det är viktigt att vi sköter den på ett bra sätt.
Exporten av skogsindustriprodukter är årligen ca 100 miljarder kronor och skogsindustrin är den
industrigren i Sverige som ger det största nettoöverskottet. Det beror på att vi behöver importera
så lite för att kunna tillverka och exportera produkter från skogen.
Ungefär hälften av Sveriges landareal (41,7 miljoner ha) utgörs av skog. Årligen slutavverkar vi ca
1 % av skogsmarksarealen vilket motsvarar ca 225 000 ha och varje år växer skogen med ca 100
miljoner m3. Av denna tillväxt tar vi vara på ca 80 miljoner m3. Om man skulle rada upp alla
stockar som avverkats under ett år efter varandra skulle man få en sträcka motsvarande 100 varv
runt jorden!
För att det skall vara lönsamt att bedriva skogsbruk måste metoder för skötsel, avverkning och
transport av virke vara kostnadseffektiva. För att uppnå detta används många gånger mycket
avancerad teknologi. En modern skördare t ex har stöd av mycket kraftfulla datorer i sitt arbete,
har tillgång till GPS och manövreras via joystick och tangentpanel. Det mesta virket avverkas
med moderna helmekaniserade maskinsystem. Oftast är det en skördare som fäller/kvistar/och
kapar träden medan en skotare transporterar virket till bilväg. Många skogsägare och ”vedhuggare”
jobbar dock fortfarande med motorsåg och andra enklare maskiner. Skogsarbete är ett
ganska farligt arbete som dessutom utförs ensamt och långt från vägar och bebyggelse. Att kunna
påkalla hjälp om en olycka har inträffat, eller för att ”bara” tala om att man behöver hjälp för att
bilen inte startar är därför viktigt. Det finns stora brister i täckningen utanför tätorter och större
vägar. Täckningskartor ger troligtvis en överskattning av verklig täckning.
Under de senaste 80 åren har skogsförrådet ökat kraftigt i Sverige genom att vi avverkat mindre
än tillväxten. Trots detta måste vi för att långsiktigt kunna utnyttja skogen för våra behov se till
att skapa ny skog på de marker som vi avverkat. Därför finns det en lag som säger att när man
avverkat skall man också se till att få ny skog. De metoder man har att välja mellan är naturlig
föryngring där man utnyttjar fröträd för besåning eller manuell sådd och plantering. Många
gånger kan det vara svårt att lyckas med naturlig föryngring och sådd. Därför är plantering den
vanligaste metoden att få ny skog idag och ca 60 % av arealen föryngras med den här metoden.
Totalt planterar vi ca 400 miljoner plantor per år (60 % gran och 40 % tall). Det är dock väldigt
lätt att misslyckas också med plantering och det är här ni kommer in och skall hjälpa till att
komma med lösningar för att förbättra resultatet. Nedan presenterar vi ett antal uppgifter som
har anknytning till skogen och där ni kan ha god nytta av det ni lärt er i skolan. Flera av uppgifterna
kan betecknas som ”heta” forskningsområden.
3

Snytbaggen
Handledare: Claes Hellqvist & Anders Lindström
Snytbaggen är en insekt som allvarligt skadar nyplanterad
skog. Årligen orsakar den kostnader för flera 100
miljoner kronor genom att den gnager av barken på
plantor som i många fall dör av angreppen. Snytbaggen
tillhör familjen vivlar, den är mörkbrun till svart i färgen
och har fläckar av ljusgula hår spridda över kroppen.
Den är 8-14 mm lång och kännetecknas av att huvudet
framtill är utdraget till ett så kallat snyte. Snytbaggen
förekommer allmänt i Europa och Asien och här i Sverige
är den vanlig framför allt i landets södra och mellersta
delar. När man avverkat skog lockas snytbaggarna
av doften från stubbarna och de hungriga snytbaggarna
kommer flygande och landar då ofta i närheten av en
nyplanterad planta. Baggen tar sig fram till plantan, kryper
upp och börjar gnaga.
För att hindra angreppen använde skogsbruket tidigare DDT som man doppade plantorna i före
plantering. Medlet var effektivt men påverkade miljön mycket negativt. Preparatet förbjöds 1975
och skogsbruket stod en period helt utan behandlingsmetoder mot snytbaggen. I samband med
förbudet var vi några forskare som började titta på alternativa skyddsmetoder mot snytbaggeangrepp.
Metoderna byggde bl a på att skydda stammen med hylsor eller nät och flera olika utformningar
prövades. I början på 80-talet började en sådan metod att användas i större skala i skogsbruket.
Samtidigt utvecklades det ett nytt kemiskt preparat baserat på pyrethrum, ett gift framtaget
ur en prästkrageart. Man lyckades syntetisera den aktiva substansen vilken började användas i
stor skala inom skogsbruket och detta innebar att de alternativa bekämpningsmetoderna snabbt
slogs ut. Pyrethrum visade sig dock i vissa sammanhang ha negativa effekter på miljön. Om man
hanterar preparatet ovarsamt kan t ex djurlivet i sjöar och vattendrag störas allvarligt och ett antal
missöden har också inträffat. Preparatet får inte användas idag, men har ersatts av andra kemiska
bekämpningsmedel. Inom en snar framtid kommer troligen dessa dock att förbjudas av kemikalieinspektionen
varför skogsbruket är mycket angelägen att hitta nya miljövänliga metoder för att
skydda plantorna mot snytbaggeangrepp.
Hjälp oss att hitta på nya skyddsmetoder mot snytbaggen! Lyckas ni hitta på något bra kan er
lycka vara gjord. Om ni betänker hur många plantor som sätts ut varje år så förstår ni att det
finns en marknad för en produkt... Ni kommer att få tillgång till diverse material för att skydda
plantor, t ex plastfilm, lim, olja, teflon, doftämnen mm. Sedan får ni pröva era idéer fungerar med
hjälp av laboratoriestudier. Ni får själva tillverka prototyper av plantskydd och plantera dom i
försöksburar med snytbaggar och avläsa resultatet. Snytbaggarna är väldigt trevliga försöksdjur
och har stort tålamod med tokiga forskare. Snytbaggarna släpps ut i naturen för återhämtning när
de varit med ett tag.
4

Trädfällning
Handledare: Tomas Gullberg
Arbetsstudier
Handledare: Ingemar Johansson
Vid trädfällning med motorsåg sågar man så att en bit av trädet
sparas och fungerar som ett ”gångjärn” och styr trädet så det faller
dit man önskar. Ibland krävs det stor kraft för att få trädet att börja
falla, t.ex. om det är stort och lutar åt fel håll, eller om det är motvind.
Att trycka med händerna direkt på trädet räcker bara i enkla
fall. Vi vill ha hjälp med att visa vilka krafter som det går att prestera
med olika på marknaden befintliga redskap. Försök också
bedöma kraftens placering och riktning i ett fällskär. Ni kommer
naturligtvis hålla till utomhus och de hjälpmedel ni har till ert förfogande
är bl a brytjärn, fällkil, stalp (en lång stång med utväxling
som tar stöd mot marken och trycker mot stammen), trädslana
med ”piggar”, dynamometrar, vågar och stamtrissor.
Arbetsstudier är ett viktigt redskap för att kartlägga olika arbetsmoment bl a för att bedöma
hur hårt människan belastas och för att förbättra arbetsteknik och ergonomi. Tidigare var arbetsstudier
ett väldigt viktigt redskap i skogen för att kartlägga tunga arbetsmoment. Numer är
arbetet betydligt lättare genom att de flesta tunga moment ersatts av maskiner.
Ni kommer att stifta bekantskap med hur det går till att utföra arbetsstudier. I uppgiften ingår
att genomföra konditionstest på testcykel (submaximalt) vilket är det första momentet i försöket.
Sedan kommer ni att genomföra olika aktiviteter för att beräkna arbetstyngd och belastningen
för dessa. Några frågor kan t ex vara hur ansträngande är det att sitta vid datorn och
arbeta? Hur jobbigt är det att gå en snabb promenad, att springa etc ???
Arbetet kommer bl a att omfatta följande moment:
1) ”Kalibrering” av försökspersoner på testcykel
2) Registrera pulsen vid olika aktiviteter
3) Beräkningar av försöksverksamhet;
Konditionsstatus individuellt och för gruppen
Beräkning av arbetstyngd för olika aktiviteter
Beräkning av belastning på olika individer
Sammanställning av resultat i form av en poster
Redovisning vid seminarium på torsdagen
Ni kommer att få tillgång till ergometercykel, våg, pulsmätare, klockor, datorer, mätinstrument
etc.
5

Teknik- och materialutveckling
Uppdrag brobygge
Handledare: Studenter vid Högskolan Dalarna
Uppgift
Projektet går ut på att du och dina lagkamrater får i uppgift att konstruera och bygga en bro
som ska kunna bära en radiostyrd bil som ska ta sig över ett vattendrag som är 1 m brett. Eftersom
priset på byggnadsmaterial är högt så eftersträvas en så liten materialåtgång som möjligt.
I uppgiften ingår även att beräkna materialkostnaden för hela bron. Ditt lag tävlar mot ett
konkurrerande lag där lägst kostnad kombinerat med bäst funktion vinner!
Utrustning
För att lösa uppgiften finns följande utrustning att tillgå:
5 kg pasta i olika former (5 kr/kg)
200 g smältlim (1000kr/kg)
Smältlimpistol
Kokplatta
Kastrull med vatten
Durkslag
Digitalkamera
Tekniska handböcker
Dokumentation
Projektet skall dokumenteras väl under arbetets gång. Använd digitalkameran!
Utförande:
Dela gärna upp arbetet i följande arbetsmoment:
Brainstorming
Val av koncept (konstruktion, materialval, fogningsteknik, etc)
Skiss
Ritning
Brobygge
Tester
Modifiering
Slutgiltig produkt
Ett tips: Det kan ibland behövas fördela arbetsuppgifterna mellan gruppmedlemmarna för att
lösa uppgiften på ett effektivt sätt!
Att reflektera över under arbetets gång:
Hur hade Vägverket tagit sig an denna uppgift? Använder de samma arbetssätt?
Behövs smältlimmet verkligen? Pasta består ju i huvudsak av stärkelse, vilket som bekant
är ett effektivt klister!
6

Energi och miljö
Om vi själva eller våra maskiner skall kunna utföra ett arbete eller om vi skall ha ljus och värme
måste vi ha tillgång till någon energikälla. Vi kan då använda oss av lagrade fossila bränslen såsom
olja, gas, kol och torv. Gemensamt för dessa är att de nybildas mycket långsamt och att de förr
eller senare tar slut om vi fortsätter att tära på dessa reserver. En annan energikälla som inte nybildas
är uran som är råvara för kärnbränsle. Förnybara eller flödande energikällor härrör framför
allt från solen. Exempel på förnybara energikällor är vattenkraft, vind- och vågenergi, ved och
annan biomassa. För att vi på längre sikt skall klara vår energiförsörjning måste vi bli bättre på att
hushålla med vår energi. Vårt samhälle måste också anpassas till ett kretsloppstänkande där merparten
av vår energi är förnybar. För att klara detta måste vi utveckla vår kunskap inom naturve-
tenskap och teknik så att vi får förståelse för vad vi behöver göra och hur vi skall utforma effektiva
tekniska lösningar för vår energiförsörjning. Här finns det verkligen många utmaningar för er
att ta tag i!
Låt solen göra jobbet!
Handledare: Högskolan Dalarna
När solen lyser på ett villatak handlar det om den effekten och det betyder att över året träffas
huset av ca 5 gånger mer solenergi än den energi som nyttjas i huset. Och detta gratis från den
fungerande ”fusionsreaktorn” solen och dessutom med ett leveranssystem för hela klotet!
Att se och förstå de enorma möjligheter som solen bjuder, både direkt och indirekt, öppnar
mycket stora arbetsfält och är en inspirerande utmaning. Det finns egentligen ingen brist på
energi. Problemet är hur vi väljer att organisera våra samhällen, tekniskt, socialt och ekonomiskt.
Hur ser vår nuvarande användning av energi ut? Vad är smart? Hur ska solens energi kunna fasas
in i vårt nuvarande energisystem?
Ute i Europa ökar solvärme stadigt, i t.ex. Tyskland installeras nu nära 1 miljon m 2 /år. Även i
Sverige ökar det, men ännu sakta, i nivån 20 000 m 2 . I takt med att vi får europeiska priser på el
kommer solvärme säkerligen att öka kraftigt, och göra att den fina elen kan användas förnuftigare
än att göra enkel värme.
Genom att konstruera, bygga och testa undersöker ni en del av den teknik som kan omvandla
solstrålarna till nyttig värme. Syftet är att ni ska få viss förståelse för vad som krävs för hög effektivitet
och vilket utbyte man kan få?
7

Solceller framtidens elgeneratorer?
Handledare: Högskolan Dalarna
Med hjälp av solceller kan man idag producera el på platser där tillgången på el är begränsad.
Användningen av solceller har ökat dramatiskt under senare år och vi är idag i början av en
kraftfull expansion av den här tekniken. Ett framtida stort användningsområde för solceller
förutspås, t ex belysning utanför tätbebyggt område. Det kan vara otillgängliga busshållplatser,
informationstavlor, sopstationer i sommarstugeområden eller helt enkelt belysning efter
cykelvägar. Andra applikationer är lösning av elbehov i sommarstugor, husvagnar och fritidsbåtar.
Vid den här övningen kommer ni att lära känna tekniken kring solceller och hur den kan tilllämpas
i olika klimat t ex i Sverige och Afrika. Laborationen omfattar praktiska tester av hur
laddning av batterier går till och hur man kan påverka effekten vid utnyttjande av solceller så
man får en effektiv laddning. Slutligen kommer ni tillsammans med er handledare att lösa ett
verkligt belysningsproblem och redovisa förslag på lösningar med utgångspunkt från solcellstekniken.
Exempel på gatubelysning med hjälp av solceller
8

Vattenkraft som förnybar energi
Handledare: Amelie Sahlin, Gävle Dala Energikontor
Bengt-Olof Danielsson, Gävle Dala Energikontor
Vi har under flera århundraden utnyttjat kraften i strömmande vatten. Först användes den mekaniska
kraften i fallande vatten till att driva kvarnar, sågar, smedjor och liknande som låg
nära vattendragen. I slutet av 1800-talet byggdes de första vattenkraftanläggningarna för produktion
av el, men först från början av 1900-talet tog den storskaliga utbyggnaden fart eftersom
man lärt sig att överföra el långa sträckor med hjälp av växelström. El från vattenkraft
utgör idag en viktig del av Sveriges energisystem och svarar för nära hälften av den svenska
elproduktionen
Vattenkraft är en förnybar energikälla som inte ger upphov till några utsläpp. Omställningen
av det svenska energisystemet till en större andel förnybara energikällor, som i stor utsträckning
inte är reglerbara (t.ex. vindkraft), gör dessutom att vattenkraften får en allt större betydelse
som momentan störnings- och effektreserv.
I den här övningen kommer ni att kommer ni att göra egna mätningar i ett mindre, närliggande
vattendrag för att bestämma vattenflödet och beräkna den kraft som ån kan ge. Vattenflödet
bestäms med ytflottörmetoden, som är ett enkelt sätt att göra en ungefärlig uppskattning.
Baserat på fältmätningarna kommer ni sedan att få göra få göra beräkningar på hur kraften i
ån kan användas samt göra jämförelser med större vattendrag.
9

Energi i ungskog
Handledare: Bengt-Olof Danielsson, Gävle Dala Energikontor
Anders Lindström, Högskolan Dalarna
Den här uppgiften handlar om att ta reda på hur mycket energi vi kan ta ut ur våra ungskogar
när vi gör tidiga röjningar eller gallringar. Som ni säkert vet försöker man hitta miljövänliga
alternativ för uppvärmning av bostäder, till drivmedel för bilar och allehanda aktiviteter som
kräver energi. När man röjer och gallrar skog idag blir ofta en stor del av det man tar bort kvar
på marken och man tar bara vara på det som är intressant för skogsindustrin vanligtvis massaved.
Kunskapen idag är bristfällig när det gäller hur mycket man skulle kunna få ut i biomassa
om man tog till vara på alla träd som man idag normalt lämnar i skogen vid sådana här ingrepp.
Vi kommer att tillsammans gå ut i skogen och mäta in träd på en lite yta för att sedan kunna
beräkna hur mycket energi vi skulle kunna få ut när vi gör en normal gallring. Ni kommer att
få använda er av diverse olika mättinstrument för att mäta in träden. Sedan kommer vi att tillsammans
räkna lite på de uppgifter vi tagit in från skogen. Förhoppningsvis kommer vi tillsammans
att öka kunskapen inom det här för miljön så viktiga området.
Träden som kolsänka
Handledare: Elisabeth Wallin, Högskolan Dalarna, Nils Pettersson, NPskogsråd
Anders Lindström, Högskolan Dalarna
Det pratas mycket om koldioxidutsläpp i miljödebatten. Alla länder uppmanas att sänka sina
koldioxidutsläpp för att… …. Ja varför? Varför är det så farligt med stora koldioxidutsläpp?
Hur påverkar det oss?
10

Vi har brukat skogen och utnyttjat den i många hundra år till både bränsle, papper och byggnadsmaterial.
Men skogen ger mer än detta. Varför är det t.ex. så bra med skog när man pratar
om koldioxid? Vilken viktig funktion har träden som vi inte alltid tänker på?
Skogen utgör en viktig del i kolets kretslopp. Träden tar upp koldioxid och avger syre samtidigt
som kolet binds i träden. Processen kallas som ni vet fotosyntesen:
6CO2 12H
2O
solenergi C6H12O6
6O2
6H
2O
Uppgiften som ni ska genomföra består i att förmedla en bild av skogens roll som ”kolsänka”,
dvs. som bindare av CO2. Vi ska med hjälp av relativt enkla mätningar och beräkningar ta
reda på hur mycket kol som skogen binder per år och under en omloppstid (=en skogsgeneration).
Man kan dela in uppgiften i fem delar:
Inhämta data. Dvs. mätning i ett skogsbestånd med stöd av handledare. (tisdag fm)
Bearbetning av data. Beräkning av diverse uppgifter (tisdag em)
Analys av resultat. Hur viktigt är skogen, hur mycket kompenserar skogstillväxt för
våra utsläpp (onsdag fm)
Färdigställande av texter och illustrationer samt iordningsställande av poster. (onsdag
em)
Redovisning av resultat. Muntlig redovisning och presentation med en poster. Pris till
bästa poster! (torsdag fm)
Berggrunden som råvarukälla
uppträdande, utvinning och miljöpåverkan
Kartering av berggrund och jordtäcke - råvaruresurser och
markanvändning
Handledare: Peter Harström
Berggrunden och jordtäcket är en viktig del av förutsättningarna för livet på jorden. Det är ett
ständigt pågående samspel mellan litosfären, hydrosfären, atmosfären och biosfären. Olika
kretslopp berör ofta flera sfärer. Mänskliga ingrepp kan rubba den naturliga balansen. Människan
har under lång tid utnyttjat berggrunden och jordtäcket som en råvarukälla för att till
exempel framställa verktyg och metaller eller att bygga hus och vägar. Till och med vårt viktigaste
livsmedel - vatten hämtar vi från marken. Markytans egenskaper avgör om vi kan använda
den för till exempel jordbruk eller skogsbruk. Runt omkring oss ser vi spår av denna
verksamhet i form av till exempel gruvhål, grustag, tallplantering eller åkermark. Med mänskliga
mått mätt är de flesta av dessa resurser ändliga, men ur geologisk synpunkt och med ett
tidsperspektiv på hundratusentals år – hundratals miljoner år är de förnybara.
Vårt samhälle är helt beroende av berggrunden och jordtäcket, men utnyttjandet av dem skapar
ofta konflikter. Vi vill äta maten med kniv och gaffel på en tallrik, men det är inte trevligt
att ha en järngruva eller lertag inpå knutarna. Vi vill ha varmt och skönt inomhus på vintern,
men vill inte bryta våra uranmalmer för att driva kärnkraftverken.
I projektet kommer deltagarna att i fält kartera, det vill säga undersöka och beskriva vad människan
utnyttjat i naturen. Det kan till exempel vara en liten gruva eller bergtäkt. Kompass
kommer att användas för att bestämma strukturer i berggrunden, vilket kan ge ledning till var
11

man kan hitta mer av resurserna. Med hjälp av GPS-instrument kommer projektgruppen att
bestämma läget av till exempel gruvförsök, utbredningen av siltjord, hur ett vattendrag slingrar
sig fram eller gränsen mellan åker och skog. Inomhus kommer gruppen att sammanställa
resultaten med hjälp av dator i kartor, modeller, tabeller och foton.
Falu gruva är ett exempel på hur
onormalt höga metallhalter i
berggrunden utnyttjats av människan.
I gruvan har brutits koppar-, zink-
och blyrika mineral med inslag av
guld och silver.
Gruvan lades ner 1992, men vittrings-rester
i form av gulbrun
järnhydroxid används än idag
som råvara för rödfärgstillverkning.
Vattenmiljö
Handledare: Högskolan Dalarna
För att vi ska få en bild av miljön och förstå de problem som
kan drabba den krävs tvärvetenskapliga metoder. Ofta arbetar
biologer, geologer, kemister och ingenjörer tillsammans för att
skydda till exempel en hotad vattentäkt. Insatser från endast en
yrkesgrupp kan lätt få förödande effekter.
Vatten är det vanligaste flytande ämnet på jorden och är
livsnödvändigt för allt levande på jorden. Vatten är transportmedel
för olika substanser, men också en livsmiljö för många organismer.
Trots att jordens yta är täckt av ca 71 % vatten är det
bara en mycket liten del som utgör sötvatten. Vatten som lämpar
sig som livsmedel, för bad och tvätt utgör mindre än en procent av allt vatten. De flesta samhällen
får sitt dricksvatten från antingen en ytvattentäkt eller grundvattentäkt. Grundvatten är
ytvatten som filtrerats och renats då det transporterats genom olika jordlager och poröst berg.
Innehållet i grundvattnet bestäms av de berg- och jordarter som vattnet rör sig genom, men påverkas
även av det material som nedfallande regn tvättar ur atmosfären och av nedfallande stoft.
Grundvattnet innehåller en rik skara av olika lösta substanser. Den största källan av lösta ämnen
är vittringsprodukter från de mineral som bryts ner av vind och vatten. Flera av de lösta ämnena
verkar som närsalter för levande organismer, men ämnena kan få skadliga följder om halterna blir
för höga. Ytvatten är i dag surare jämfört med för några hundra år sedan bland annat på grund av
rökgaser från förbränning och bilavgaser. I ytvatten kan man fortfarande spåra salpetersyra
12

(HNO 3) och svavelsyra (H 2SO 4) på grund av ofullständig rökgasrening. Försurningen ökar vittringshastigheten
i jordtäcket och berggrunden. Försurning är ett av de tidigaste och mest uppmärksammade
miljöproblemet på jorden.
Avloppsreningsverk, massa- och papperstillverkning, smältverk och gruvor är andra exempel på
mänsklig verksamhet som kan vara ett hot mot våra naturliga vattentäkter. I området runt Falun
finns spår av historisk gruvverksamhet. Arbete pågår för att förhindra metalläckage från äldre
varphögar och sandmagasin. Gruvverksamhet är idag kraftigt reglerad och kontrollerad för att
minimera metallutsläppen till miljön.
Vilka problem följer av att gruvmaterial, främst varpsten och anrikningssand, exponeras för luft
och nederbörd? Hur har man löst och hur kan man lösa problemen? Kommer naturliga vatten att
ändra sitt innehåll av tungmetaller och suspenderat material? Hur påverkas surhetsgraden? Hur är
metallinnehållet i lakvattnet från gruvområdet jämfört med innehållet i naturliga vatten runt om
gruvorna? I undersökningen ingår att uppskatta avrinningsområdet där gruvverksamheten har
pågått eller pågår, föreslå provpunkter och provta vatten i fält. Proverna analyseras främst med
avseende på tungmetallen koppar. Resultaten skall därefter utvärderas.
Mikrobiologi
Leta ämnen med effekt mot bakterier
Handledare: Lars Nyhlén
Människan håller på att förlora slaget mot bakterierna.
Allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Vi behöver nya bakteriehämmande ämnen.
Det är ganska lätt att hitta sådana ämnen. Man gjuter
in bakterier i en gel av agar och näringsämnen. Gelen
kommer att bli grumlig om bakterierna får tillväxa.
Lägger man ett hämmande ämne på gelens yta
kommer en zon runt ämnet att förbli klar och genomskinlig.
Ju bredare zonen är desto effektivare är ämnet, eller
ju mer koncentrerat ämnet är desto bredare blir zonen.
Källa: www.idph.state.il.us/ images/salmonella.jpg
Du ska ta med dig en naturprodukt, vars effektivitet vi ska testa. T ex en giftig växt, ett hälsokostpreparat,
kryddväxter eller kryddor från ditt skafferi. Ta inte någon känd medicin.
Ta heller inte senap eller kryddpeppar, då blir du bara besviken.
Extraktet gör vi i Garpenberg och testar mot ett antal olika bakterier.
13