29.08.2013 Views

Elisabeth Nordell (Adj) - Högskolan i Halmstad

Elisabeth Nordell (Adj) - Högskolan i Halmstad

Elisabeth Nordell (Adj) - Högskolan i Halmstad

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

IT-RÅDET<br />

PROTOKOLL<br />

fört vid sammanträde<br />

Datum 2005-12-12<br />

Tid 15.00-17:00<br />

Plats Faculty Club<br />

Närvarande ledamöter Maj-Britt Bäck (Ordförande)<br />

Göran Ericsson<br />

Magnus Taube<br />

Elenita Forsberg<br />

Albert-Jan Baervaldt<br />

Ulrika Sjöberg<br />

Tony Larsson<br />

Henric Cronholm<br />

Övriga närvarande Anna Frederiksen (<strong>Adj</strong>)<br />

<strong>Elisabeth</strong> <strong>Nordell</strong> (<strong>Adj</strong>)<br />

Ej närvarande Malin Bornhage (anmält förhinder)<br />

Håkan Wulff<br />

§ Ärende Beslut eller Åtgärd<br />

Ordföranden hälsade välkommen och förklarade<br />

mötet öppnat.<br />

1 Fastställande av dagordning Följande ärenden anmäldes till övrigt: Webbgrupp, Epost,<br />

ITAN, Publikationsdatabas<br />

2 Val av justeringsperson Göran Ericson utses att justera protokollet<br />

3 Föregående mötes protokoll Protokollet lades till handlingarna.<br />

4 Kvalitetsrådets arbete Albert-Jan Baervaldt redogjorde för hur <strong>Högskolan</strong>s<br />

Kvalitetspolicy är uppbyggd. I ett kvalitetssystem bör<br />

det tydligt framgå mål, kvalitetsprogram, ansvar,<br />

vilka dokument som kopplas till programmet samt<br />

handlingsplaner. IT-rådet bör ta fram ett<br />

kvalitetsprogram för det egna arbetet.<br />

5 DUP Micael Magnusson presenterade DUP<br />

(DustansUtbildningsPlattformen). Han<br />

sammanfattade det som hänt hittills och påpekade<br />

de styrkor och svagheter som fanns med systemet.<br />

Presentationen framgår av bilaga.


IT-RÅDET<br />

PROTOKOLL<br />

fört vid sammanträde<br />

§ Ärende Åtgärd eller beslut<br />

6 IT-policy Ett utkast till IT-policy presenterades för IT-rådet.<br />

Dokumentet skall diskuteras vidare vid nästa möte<br />

samt därefter skickas ut på remiss inom <strong>Högskolan</strong>.<br />

Frågeställningar att fundera på inför kommande<br />

diskussion är om dokumentet är tillräckligt konkret,<br />

vilka underliggande dokument som ska stödja<br />

policyn, IT-rådets funktion, dvs handlingsplan för ITrådets<br />

kvalitetssäkring.<br />

7 Summering av IT-revisionsarbetet <strong>Elisabeth</strong> <strong>Nordell</strong> sammanfattade de delar som hittills<br />

åtgärdats utifrån IT-revisionen.<br />

8 Funka.nu IT-rådet tillstyrkte åtgärden för att göra en<br />

översyn av webben utifrån struktur och<br />

tillgänglighet för funktionshindrade enligt inkommen<br />

offert från Funka Nu AB.<br />

9 Rapport från CITE Magnus Taube rapporterade att ett brandlarm som var<br />

felplacerat nu är flyttat inom CITE:s lokaler.<br />

11 Övrigt<br />

a Webbgrupp En webbgrupp föreslås med följande personer: Ulrika<br />

Hällemarker, Anna Frederiksen, Per-Ola Månsson,<br />

Patrik Bergvall, Charlotte Andersson, Jesper<br />

Svensson, Per-Åke Jovall. Webbgruppens uppdrag är<br />

dels att föreslå lösningar för att nuvarande system<br />

ska fungera för olika gruppers behov inom<br />

<strong>Högskolan</strong>, dels att inventera och presentera<br />

alternativa system för IT-rådet. Arbetet ska<br />

avrapporteras löpande till IT-rådet.<br />

b E-post Per-Ola Månsson gjorde en sammanfattning av de<br />

diskussioner som CITE har haft rörande E-posten.<br />

ITAN får ett uppdrag att göra en sammanställning<br />

över användarnas behov.<br />

c ITAN Anna Frederiksen redogjorde för ITANs<br />

sammansättning. I gruppen ingår systemansvariga<br />

för gemensamma IT-system samt 1-2<br />

användarrepresentanter för dessa system.<br />

d Publikationsdatabas Göran Ericson informerade om den nya<br />

publikationsdatabasen där man kan söka allt<br />

vetenskapligt material från HH. Dvs allt från C<br />

uppsatser och uppåt.


IT-RÅDET<br />

Vid protokollet<br />

<strong>Elisabeth</strong> <strong>Nordell</strong> Justeras<br />

PROTOKOLL<br />

fört vid sammanträde<br />

Göran Ericson


UPPDRAGSGIVARE: HÖGSKOLAN I HALMSTAD<br />

MAJ-BRITT BÄCK<br />

e-post: maj-britt.back@re.hh.se<br />

INNEHÅLL: OFFERT<br />

NULÄGESANALYS<br />

VÅR REFERENS: MELKER ERIKSSON<br />

0709-50 00 58<br />

MELKER@FUNKANU.SE<br />

DATUM: 2005-11-23<br />

Stockholm 05-11-23<br />

____________________________________________________________________________________<br />

Funka Nu AB Döbelnsgatan 21 111 40 Stockholm<br />

Tel 08-555 770 60 Fax 08-555 770 70 Org.nr 556596 - 4888


Nulägesanalys<br />

Stockholm 05-11-23<br />

Funka Nu AB har härmed nöjet att offerera nulägesanalys av webbplats till <strong>Högskolan</strong> i<br />

<strong>Halmstad</strong>.<br />

I vårt arbete följer vi W3C-konsortiets rekommendationer om hur webbplatser skall<br />

fungera för alla användare oavsett förmåga. Inom konsortiet finns ett särskilt arbete<br />

under benämningen WAI (Web Accessibility Intiative). Inom WAI har man tagit fram<br />

riktlinjer för produktion av webbplatser. Vårt arbete baseras på dessa riktlinjer och hela<br />

vår metodik är utprovad med användare med skiftande förmåga och i nära samarbete<br />

med handikapprörelsen.<br />

Utgångspunkten för denna offert är att webbplatsen för <strong>Högskolan</strong> i <strong>Halmstad</strong> inte skall<br />

utestänga några grupper av användare. Det kan låta utopiskt men det handlar om att<br />

det inte ska ta tvärstop för den som använder hjälpmedel, att den som har svårt att läsa<br />

kan få svåra ord eller begrepp förklarade, att den som inte är datavan ska få tydlig och<br />

enkel hjälp, att erbjuda alternativ för den som inte ser osv. Dvs att webbplatsen är så<br />

användarvänlig och tillgänglig som möjligt inom ramen för de tekniska förtsättningar<br />

som finns. Besöket kanske inte blir en perfekt upplevelse för alla, men ingen ska kunna<br />

säga att det inte går alls.<br />

Funkas långa erfarenhet inom digital kommunikation visar att en webbplats som<br />

fungerar för de som har det svårast fungerar mycket väl för alla användare. För en<br />

webbplats som riktar sig till ”alla” är det av största vikt att hänsyn tas till personer med<br />

skiftande förmåga. Med detta avses äldre användare, teknikovana användare och<br />

användare med svenska som andraspråk, men även användare som är berättigade till<br />

någon form av hjälpmedel.<br />

Genom att föra in tillgänglighetsaspekterna tidigt i projektet säkrar man också<br />

webbplatsen för framtiden. Vi ser redan hur webbläsare blir allt mindre förlåtande och<br />

mer krävande vad gäller standarder od.<br />

____________________________________________________________________________________<br />

Funka Nu AB Döbelnsgatan 21 111 40 Stockholm<br />

Tel 08-555 770 60 Fax 08-555 770 70 Org.nr 556596 - 4888


Genomförande<br />

Stockholm 05-11-23<br />

Funka Nulägesanalys är utarbetad med utgångspunkt i vår långa erfarenhet av<br />

användartester, revisioner och expertutvärderingar av webbplatser och<br />

informationssystem. Ett systems eventuella brister upptäcks mycket fort av den som har<br />

stora problem och speciella behov. Genom att utgå från de som har det svårast kan vi<br />

peka på problemområden och ge förslag på åtgärder som gör webbplatsen lättare att<br />

förstå och hantera för alla användare.<br />

En nulägesanalys syftar till att ge kunden en uppfattning om hur stor investering som<br />

krävs för att uppnå grundläggande tillgänglighetskrav. Funka genomför en mindre<br />

nulägesanalys och går igenom webbplatsen för att kunna uppskatta ett prisintervall för<br />

olika åtgärder. Om åtgärderna sedan beställs av Funka så ligger denna inledande analys<br />

till grund för det arbetet och kan således räknas in i totalsumman för förändringsarbetet.<br />

Funkas nulägesanalys tar upp både teknisk tillgänglighet och det vi kallar pedagogisk<br />

tillgänglighet. Det innebär att vi dels granskar huruvida webbplatsen följer WAI’s<br />

riktlinjer och Statskontorets Vägledning 24-timmarswebben, hur den validerar och<br />

fungerar med hjälpmedel. Dels kontrollerar vi struktur, logik och navigering; hittar<br />

användaren rätt information, förstår han var han befinner sig i strukturen, hittar han<br />

tillbaka? Utöver att webbplatsen ska fungera med olika typer av hjälpmedel så måste<br />

den vara begriplig, tydlig och värd att använda, dvs vara byggd utifrån ett Design for<br />

all-perspektiv.<br />

I nulägesanalysen granskar vi bland annat:<br />

• Struktur, logik och navigering samt även i vissa fall val av färger mm.<br />

• Hittar olika målgrupper snabbt och enkelt rätt information?<br />

• Är det rätt nivå på innehåll, textmängd och komplexitet för att så många som<br />

möjligt ska få en positiv bild av webbplatsen, tjänsterna och organisationen?<br />

Nulägesanalysen resulterar i en skriftlig rapport.<br />

Rapporten går igenom evt problem och ger svar på frågor som:<br />

• Vilka tillgänglighetsproblem webbplatsen har idag<br />

• Vilka grupper som detta innebär problem för<br />

• Hur webbplatsen svarar mot era uppställda tillgänglighetskrav<br />

Målet är att kunden med hjälp av nulägesanalysen ska kunna fatta beslut om generell<br />

ambitionsnivå för webbplatsen, rimliga krav på tillgänglighet och budgetera därefter.<br />

____________________________________________________________________________________<br />

Funka Nu AB Döbelnsgatan 21 111 40 Stockholm<br />

Tel 08-555 770 60 Fax 08-555 770 70 Org.nr 556596 - 4888


Funka Nu AB<br />

Stockholm 05-11-23<br />

I Funka Nu AB är vi experter på tillgänglighet på Internet. Vi vet hur man bygger och<br />

utvecklar webbplatser och andra gränssnitt så att de inte hindrar användaren. I vårt<br />

arbete utgår vi från personer med funktionshinder, men resultatet blir bättre för alla<br />

användare.<br />

För att säkra att ett gränssnitt är tillgängligt finns internationella riktlinjer och<br />

standarder. Inom EU och på det nationella planet finns politiska beslut och ibland<br />

lagstiftning som ställer krav på tillgänglighet. Funka Nu AB har i nära samarbete med<br />

den svenska handikapprörelsen arbetat fram metoder för att säkerställa tillgänglighet. I<br />

det arbetet har det vuxit fram en kunskap kring hur standarder och riktlinjer kan<br />

omvandlas till lösningar som fungerar i vardagen.<br />

Statskontorets Vägledning för 24-timmarswebben 2.0 har med hjälp av Funkas<br />

konsulter inarbetat Funkas metodik i avsnittet om tillgänglighet, vilket innebär att<br />

offentlig sektor nu har gemensamma riktlinjer att följa.<br />

Tillgänglighetsfrågan är bara en av många frågor som måste hanteras för den som driver<br />

en webbplats. Den ska samsas med kraven på god och tilltalande design, funktionalitet<br />

och allt mer avancerade tjänster samt med interna krav på publiceringssystem och<br />

informationsflöden. Vi vet att allt detta kan förenas. Som koncept kallas detta Design<br />

för alla och i Funka Nu AB tillämpar vi detta koncept.<br />

Funka Nu AB bildades år 2000. Dessförinnan hade mycket av vår kunskap byggts upp<br />

inom handikapprörelsen, genom ett treårigt utvecklingsprojekt. Inom Funka finns<br />

tekniska experter, tillgänglighetsexperter, informatörer och utbildare. Flera av de<br />

anställda har egna funktionshinder.<br />

____________________________________________________________________________________<br />

Funka Nu AB Döbelnsgatan 21 111 40 Stockholm<br />

Tel 08-555 770 60 Fax 08-555 770 70 Org.nr 556596 - 4888


Offert: Nulägesanalys<br />

Leveranstid efter överenskommelse<br />

Kontaktperson Melker Eriksson<br />

melker@funkanu.se<br />

0709-50 00 58<br />

Expertutvärdering 35 000 kr<br />

Stockholm 05-11-23<br />

I det offererade priset ingår ej eventuella projektomkostnader<br />

eller resor utanför storstockholmsområdet.<br />

Betalningsvillkor 30 dagar. Priser är exkl. moms. Beloppet faktureras vid order.<br />

Giltighetstid 2005-12-21<br />

Med vänliga hälsningar<br />

Funka Nu AB<br />

Melker Eriksson<br />

Faktureringsuppgifter<br />

Organisationens namn: _______________________________________________<br />

Organisationsnummer: _______________________________________________<br />

Faktureringsadress: _______________________________________________<br />

Godkännande: _______________________________________________<br />

Namnförtydligande: _______________________________________________<br />

____________________________________________________________________________________<br />

Funka Nu AB Döbelnsgatan 21 111 40 Stockholm<br />

Tel 08-555 770 60 Fax 08-555 770 70 Org.nr 556596 - 4888


VERKSAMHET IT/HH IT/LEVERANTÖR<br />

Systemägare Avtal<br />

➤ Datachef<br />

➤<br />

➤<br />

➤<br />

Avtals- och<br />

budgetinformation<br />

Uppföljning<br />

Avtals- och<br />

budgetinformation<br />

➤<br />

➤<br />

Ansvarig hos<br />

leverantör<br />

Uppföljning<br />

Teknisk<br />

systemförvaltare<br />

Ändringsdokumentation ➤<br />

Uppföljning<br />

➤<br />

➤<br />

Beställningar<br />

Innehållsmässig<br />

systemförvaltare<br />

(även 3e-linjens support)<br />

Ändringsdokumentation<br />

➤<br />

Beställningar<br />

➤<br />

➤<br />

➤<br />

(även 2a-linjens support)<br />

➤<br />

➤<br />

Frågor om systemet<br />

Information<br />

om systemet<br />

➤ Uppföljning<br />

Utbildning<br />

Innehållsmässig<br />

support<br />

Support kring<br />

arbetsrutiner<br />

avseende systemet<br />

Frågor<br />

Önskemål<br />

Förslag<br />

➤<br />

➤<br />

I mindre system kan den innehållsmässiga systemförvaltaren<br />

ha den tekniska systemförvaltarens arbetsuppgifter eller<br />

teknisk systemförvaltare och IT-tekniker vara samma person<br />

IT-tekniker/<br />

HelpDesk<br />

Teknisk support<br />

Installationer<br />

➤<br />

Kontaktperson/<br />

Användare<br />

Bild 2. Kommunikationsvägar


Anna Frederiksen 2005-11-21 1(6)<br />

Förvaltningsmodell ver. 1.0<br />

Förvaltningsmodell<br />

<strong>Högskolan</strong> är för sin verksamhet beroende av kontinuerlig tillgång till ett antal datoriserade<br />

informationssystem. För att säkerställa tillgången till i första hand de centrala (gemensamma)<br />

IT-systemen ska instruktionerna i detta dokument följas. Exempel på system som omfattas är:<br />

Primula, Agresso, <strong>Högskolan</strong>s webbplats, distansutbildningsplattformen, Ladok och NyA.<br />

Med begreppet IT-system (hädanefter kallat system) avses applikationen på server- och<br />

klientdator med programvara. I detta dokument används begreppet förvaltning endast i betydelsen<br />

systemförvaltning, och har alltså inget direkt med <strong>Högskolan</strong>s förvaltning att göra.<br />

Målet med systemförvaltning är att ett system ska uppfylla verksamhetens krav och önskemål<br />

under hela sin livscykel, från utveckling/inköp via förvaltning och drift till avveckling. Syftet<br />

med denna modell är att försöka skapa en struktur i systemförvaltningsarbetet och att definiera<br />

de olika rollerna och ansvarsområdena. Inriktningen på systemförvaltningen ska vara att<br />

den bedrivs kostnadseffektivt och så att systemens livslängd ökar och deras kvalitet förbättras.<br />

Utifrån denna modell ska viss dokumentation för varje system utarbetas (exempel på detta<br />

finns i bilaga). Bl. a. ska förvaltningsorganisationen beskrivas och fördelningen av ansvar<br />

tydliggöras.<br />

Förvaltningsorganisationen bör vara väl förankrad i verksamheten. Ansvaret för de olika delarna<br />

av förvaltningsarbetet ska vara klart uttalat, dokumenterat och accepterat av alla berörda.<br />

Uppföljning av arbetet är en viktig del. Bland annat bör man bevaka att kostnaderna<br />

inte överstiger överenskomna ramar och att lämplig tidpunkt för avveckling av systemet övervägs.<br />

Grundläggande om modellen<br />

Denna modell bygger på tanken att verksamheten beställer IT-tjänster av CITE eller annan ITleverantör,<br />

d.v.s. att det finns ett kund – leverantörsförhållande mellan parterna. Ansvarig<br />

verksamhetsdel och respektive IT-leverantör (CITE och/eller extern leverantör) har ett jämlikt<br />

och gemensamt ansvar för att systemen förvaltas väl. Verksamhetsansvariga har huvudansvaret<br />

för den innehållsmässiga systemförvaltningen samt för budgeten. IT-leverantören har huvudansvaret<br />

för drift och teknisk förvaltning.<br />

Varje system ska ses i ett livscykelperspektiv, bestående av en utvecklingsfas, en drift- och<br />

förvaltningsfas samt en avvecklingsfas. Se bild 1, nedan. Det innebär bl.a. att man redan under<br />

utvecklingsfasen ska ta hänsyn till och planera för systemets fulla livslängd.<br />

Utvecklingsfas Drift- och förvaltningsfas Avvecklingsfas<br />

Systemutveckling<br />

Bild 1. Livscykelmodell<br />

Vidareutveckling <br />

Systemförvaltning<br />

Drift<br />

Systemavveckling


Anna Frederiksen 2005-11-21 2(6)<br />

Förvaltningsmodell ver. 1.0<br />

Vad består systemförvaltning av?<br />

Systemförvaltningen har alltså (enligt bild 1) tydliga kopplingar till vidareutveckling och drift<br />

av systemet. Men där ingår även andra uppgifter. Förvaltningsorganisationens viktigaste uppgift<br />

är att styra förvaltningsarbetet, inom fastslagna tids- och budgetramar. I det arbetet ingår<br />

att ta fram mål för förvaltningen av systemet och att styra mot dessa mål. Målen ska vara:<br />

• Mätbara (uppföljningsbara)<br />

• Realistiska<br />

• Lättförståeliga (tydliga, kommunicerbara)<br />

• Överenskomna (i avtal mellan beställare och utförare)<br />

• Kopplade till IT-policy och verksamhetsplaner<br />

Andra viktiga uppgifter inom systemförvaltningen är att:<br />

• definiera kunskapsbehov och tillhandahålla utbildning för såväl nya användare som<br />

för de som får förändrade arbetsuppgifter inom systemet<br />

• tillhandahålla användarstöd (handböcker, andra instruktioner, helpdesk etc.)<br />

• löpande utvärdera systemet så att det stödjer verksamheten<br />

• hantera ändringar i systemet (rättningar och tillägg/borttag av funktioner)<br />

• kontrollera driften av systemet, dvs. att ur teknisk synvinkel säkerställa<br />

verksamhetens tillgänglighet till systemet. Dessa krav överenskoms i ett avtal mellan<br />

förvaltningsorganisationen och driftorganisationen.<br />

I avsnitt längre fram i modellen beskrivs ytterligare hur styrning och målformulering, uppföljning<br />

och utvärdering samt ändringshantering ska ske.<br />

Förvaltningsorganisation<br />

Nivå Skikt Verksamhet IT<br />

(beställare) (utförare)<br />

1 Strategi Rektor IT-råd<br />

2 Budget Systemägare Datachef<br />

3 Verkställande Innehållsmässig Teknisk<br />

systemförvaltare systemförvaltare<br />

4 Operativ Användarrepresentant IT-tekniker/<br />

drifttekniker<br />

Ansvarsnivåer<br />

Nivå 1<br />

Strategiskt ansvar för systemet och den verksamhet systemet stödjer. På denna nivå görs prioriteringar<br />

mellan olika verksamhetsgrenar och system.<br />

Nivå 2<br />

Löpande ansvar för systemet och den verksamhet systemet stödjer, inom givna budgetramar.<br />

Nivå 3<br />

Löpande arbete med systemet; dess funktionalitet, användande etc.<br />

Nivå 4<br />

Personer som använder systemet i sitt dagliga arbete.


Anna Frederiksen 2005-11-21 3(6)<br />

Förvaltningsmodell ver. 1.0<br />

Ansvarsroller (nivå 2-4)<br />

Systemägare<br />

Har, inom tilldelad budget, det övergripande ekonomiska och funktionella ansvaret för systemet.<br />

Rollen kräver verksamhetsansvar och engagemang.<br />

Innehållsmässig systemförvaltare<br />

Är ”spindeln i nätet” i förvaltningsorganisationen. Har stort verksamhetskunnande men även<br />

god kunskap om IT-systemet. Sköter kontakterna med IT-organisationen. Får direktiv från<br />

systemägaren, och tar emot önskemål och förfrågningar från användarrepresentanterna.<br />

Arbetet kräver ofta mellan 50 % och 100 % av en tjänst.<br />

Användarrepresentant<br />

Användare av systemet. De som ingår i förvaltningsgrupp måste ha god kunskap om ITsystemet.<br />

Datachef<br />

Har, inom tilldelad budget, det övergripande ekonomiska och personella ansvaret för den ITtekniska<br />

delen av systemförvaltningen.<br />

Teknisk systemförvaltare<br />

Är den innehållsmässiga systemförvaltarens motpart i det dagliga förvaltningsarbetet.<br />

Ansvarar för att den IT-tekniska förvaltningen är så effektiv som möjligt. Fördelar det ITtekniska<br />

arbetet och tillkallar specialkompetens när det är nödvändigt. Skall ha förståelse för<br />

den verksamhet som systemet stödjer.<br />

IT-tekniker/Drifttekniker<br />

IT-tekniker har det IT-tekniska operativa ansvaret för systemet och specificerar och genomför<br />

ändringar, utbildningar etc. på uppdrag från den tekniska systemförvaltaren. Drifttekniker<br />

ansvarar för att driften av systemet fungerar som det är tänkt.<br />

Kommunikation inom förvaltningsorganisationen<br />

De två systemförvaltarna är centrala personer i organisationen och de som ska se till att det<br />

dagliga arbetet i förvaltningen sköts och att information och uppdrag når den det berör. Bild 2,<br />

i bilaga, visar kommunikationsvägarna inom förvaltningsorganisationen.<br />

Arbetsgrupper i förvaltningsorganisationen<br />

Exempel: Agresso DUP Siteshaper<br />

ITAN<br />

Styrgrupp Styrgrupp Styrgrupp<br />

FörvaltningsFörvaltningsFörvaltningsgruppgruppgrupp Bild 3. Arbetsgrupper<br />

IT-rådet<br />

Användarförening <br />

Användarförening <br />

Användarförening


Anna Frederiksen 2005-11-21 4(6)<br />

Förvaltningsmodell ver. 1.0<br />

IT-rådet<br />

Är rådgivare till rektor i IT-frågor. Gör förslag till prioritering mellan olika system. Beslutar<br />

kring samordningsåtgärder. Kan föreslå utveckling utanför ramarna.<br />

Styrgrupp<br />

Består av systemägare och datachef. Anger, utifrån beslutad budget, mål och inriktning samt<br />

resurser för förvaltningsarbetet, vilket dokumenteras i förvaltningsavtalet. Innehållsmässig<br />

systemförvaltare rapporterar till styrgruppen och är föredragande vid mötena. Sammanträder<br />

2-4 ggr/år samt vid behov.<br />

Förvaltningsgrupp<br />

Består av innehållsmässig systemförvaltare, teknisk systemförvaltare och användarrepresentanter.<br />

Planerar och prioriterar ändringsönskemål, beslutar inom ramar som är satta av styrgruppen<br />

och som dokumenterats i avtalet. Följer upp tillgänglighet, svarstider, gjorda ändringar<br />

etc. och rapporterar kontinuerligt till styrgruppen. Sammanträder ca 4-8 ggr/år, men<br />

minst före och efter varje uppdatering av systemet.<br />

Användarförening<br />

Består av innehållsmässig systemförvaltare, användarrepresentanter, övriga intresserade och<br />

ibland teknisk systemförvaltare. På mötena informerar man om vad som hänt med systemet<br />

och vad som kommer att hända. Forum för erfarenhetsutbyte. Sammanträder 1-2 ggr/år.<br />

ITAN<br />

Består av flera innehållsmässiga och tekniska systemförvaltare. Diskuterar frågor gemensamma<br />

för flera system, samordnar mellan olika IT-system och mellan olika användarkrav.<br />

Har även andra uppgifter. Sammanträder 4-6 ggr/år.<br />

Styrning och målformulering<br />

Systemförvaltningsarbetet ska styras mot de mål som överenskommits. Varje aktivitet som<br />

görs inom förvaltningsorganisationen ska kunna kopplas till uppfyllandet av ett eller flera av<br />

systemets/förvaltningens mål. Nya mål för systemet eller systemförvaltningen kommer främst<br />

från nyttovärderingar/utvärderingar av systemet, IT-policyn, verksamhetsplaner och krav från<br />

andra system eller myndigheter, samt från uppföljningen av förra planeringsperiodens mål.<br />

Inför varje budgetår ska förvaltningsgruppen gå igenom de befintliga målen för systemet och<br />

förvaltningen och uppdatera dem. Målen ska därefter godkännas av styrgruppen innan resursbehov<br />

kan beräknas. Därefter kan ett förslag till budget tas fram. Om budgeten inte godkänns<br />

måste styrgruppen besluta om vilka mål som ska tas bort. Efter godkännande ska budgeten in<br />

i förvaltningsavtalet som därefter ska undertecknas.<br />

Det finns två former av mål som förvaltningsorganisationen ska hantera. Dels systemets mål<br />

(i förhållande till verksamheten), t. ex. ”Distansutbildningsplattformen ska kunna importera<br />

studentuppgifter från Ladok”. Dels förvaltningsorganisationens mål, t. ex. ”Under året ska vi<br />

utbilda 50 personer i systemet”.<br />

För att man ska kunna ta fram målen för systemförvaltningen måste man först ha klart för sig<br />

systemets:<br />

• Mål och måluppfyllelse<br />

• Framtida livslängd (systemet ska leva vidare pga. aktiva beslut)<br />

• Betydelse för hela <strong>Högskolan</strong>; utifrån detta ska ledningen göra prioriteringar mellan olika<br />

system<br />

• Förändringsgrad (hur ofta ska ändringar i systemet genomföras)<br />

• Utvärderingsresultat<br />

• Kända regeländringar som påverkar systemet eller den verksamhet som systemet stödjer


Anna Frederiksen 2005-11-21 5(6)<br />

Förvaltningsmodell ver. 1.0<br />

• Vilka förändringar i systemet som är beställda eller önskade<br />

• Påverkan från och till andra system och systemutvecklingsprojekt<br />

Löpande under året kommer krav och önskemål på ändringar, behov av utbildning, drift och<br />

support till förvaltningsorganisationen. Dessa krav och önskemål tas om hand av förvaltningsgruppen<br />

som prioriterar och beslutar om åtgärder inom de ramar som styrgruppen gett.<br />

Efter åtgärd ingår de i systemet. För krav utanför ramarna (för dyrt eller utanför förvaltningens<br />

inriktning/mål) gör förvaltningsgruppen ett beslutsunderlag som styrgruppen ska ta ställning<br />

till. Om man genomför ändringarna måste nya resurser tillsättas. Efter genomförande<br />

ingår de också i förvaltningen av systemet. Ev. påverkan på budget ska uttryckas som tillägg i<br />

förvaltningsavtalet.<br />

Uppföljning och utvärdering<br />

Förvaltningsorganisationens arbete ska följas upp regelbundet med rapporter till styrgruppen.<br />

I dessa rapporter (som lämnas i anslutning till ett styrgruppsmöte) kan ingå:<br />

• Vilka ändringar som ev. gjorts i systemet<br />

• Tänkbara/planerade förändringar av systemet<br />

• Resursuppföljning<br />

• Måluppföljning<br />

• Driftsrapport (ev. avbrott, intrångsförsök etc.)<br />

• Resultat från nytto-/kundnöjdhetsutvärderingar<br />

Informationssystemet ska utvärderas i förhållande till hur väl det bidrar till att uppfylla verksamhetens<br />

(föränderliga) mål. Detta bör ske första gången ½-1 år efter idrifttagandet, och därefter<br />

varje eller vartannat år. Efter större förändringar i systemet bör ny utvärdering ske. Utvärderingen<br />

kan ske på två sätt, dels genom en subjektiv utvärdering och dels genom nyckeltal.<br />

Den subjektiva utvärderingen görs genom enkäter och/eller intervjuer och syftar till att<br />

hitta de största bristerna och tillgångarna i systemet. Nyckeltal kan dels tas fram genom driftstatistik<br />

och lämnade (registrerade och sammanställda) felrapporter, dels genom mer formaliserade<br />

användarutvärderingar. Även förvaltningsorganisationens arbete bör utvärderas på liknande<br />

sätt.<br />

Utvärderingsresultatet ska rapporteras på ett sådant sätt att det kan utgöra beslutsunderlag för<br />

kommande prioriteringar och beslut.<br />

Ändringshantering<br />

Förslag/krav på ändringar och felrapporter kommer till förvaltningsorganisationen från t. ex.<br />

användare av systemet, annan myndighet, CITE, IT-rådet eller andra förvaltningsorganisationer.<br />

Därefter bedömer förvaltningsgruppen ändringsförslagen utifrån behov och nyttoeffekt<br />

och definierar om ändringarna ska avslås, genomföras omgående eller senare eller hanteras<br />

som ett önskemål. Om förslaget ska genomföras lämnas det till den tekniska systemförvaltaren<br />

(ev. fvb. till leverantören) för specificering och resursuppskattning. När det finns en resursuppskattning<br />

gör förvaltningsgruppen/innehållsmässig systemförvaltare en ny prioritering<br />

mellan olika ändringsförslag (utifrån förvaltningsmål, nytta, angelägenhetsgrad, ekonomiska<br />

och personella resurser). Godkänns genomförandet av ändringen kan den utföras. Innan<br />

gjorda ändringar kan sättas i drift ska acceptanstest och regressionstest genomföras (enl. bilaga),<br />

dokumentation uppdateras samt användarna informeras och ev. utbildas.


Anna Frederiksen 2005-11-21 6(6)<br />

Förvaltningsmodell ver. 1.0<br />

Systemspecifik dokumentation<br />

Varje förvaltningsorganisation ska ha följande uppdaterade systemspecifika dokumentation<br />

(anpassat till sina respektive behov; exempel bifogas):<br />

• Mål för systemet<br />

• Nyttoberäkning/lönsamhetskalkyl för systemet<br />

• Systembeskrivning<br />

• Säkerhetsplan för systemet<br />

• Beskrivning av systemets förvaltningsorganisation<br />

• Beskrivning av styrningen och arbetet inom förvaltningen av systemet<br />

• Arbetsbeskrivningar för deltagarna i systemets förvaltningsorganisation<br />

• Kompetenskrav/Utbildningsplan för de som arbetar i systemet<br />

• Kompetenskrav för de som ingår i förvaltningsorganisationen<br />

• Plan för systemets utveckling/avveckling, med förvaltningsbehov, kostnader mm<br />

• Plan för utvärdering av systemet<br />

• Överenskommelser (SLA-er) för hur drift och förvaltning ska fungera.<br />

• Om systemet innehåller personuppgifter och driften är extern ska ett avtal med<br />

personuppgiftsbiträdet (den externa leverantören) finnas.<br />

Bilagor:<br />

• Bild 2, kommunikationsvägar<br />

• Arbetsbeskrivningar förvaltningsorganisation<br />

• Test av datorsystem, instruktion


Anna Frederiksen 2005-11-21 1(3)<br />

Förvaltningsmodell, rollbeskrivningar ver. 1.0<br />

Rollbeskrivningar<br />

Verksamhet<br />

Systemägare<br />

• Har djup kunskap om den verksamhet som systemet stödjer<br />

• Inom ramen för tilldelad budget fastställa resursramarna för systemet (inkl. ev. extern<br />

drift/förvaltning)<br />

• Bevakning av systemets långsiktiga utveckling, bl. a.<br />

o Att bedöma nyttan av systemet för det egna ansvarsområdet och för högskolan<br />

o Att systemet följer lagar och förordningar<br />

o Att ta hänsyn till konsekvenser av administrativ och teknisk utveckling<br />

• Regelbundet varje år följa upp kostnaderna av systemet och bedöma dess lönsamhet<br />

• Planering av ersättningsanskaffning och kompletteringar av systemet<br />

• Bedömning av datakommunikationsbehov och andra infrastrukturella behov<br />

• Ställa krav på datasäkerhet/tillgänglighet/tillförlitlighet<br />

• Ställa krav på systemets drift<br />

• Samordning med högskolans övriga IT-system via IT-rådet<br />

• Ställa krav på grundläggande användarstöd för systemet<br />

o Utbildning och helpdesk<br />

o Informations- och utbildningsmaterial<br />

• Att inom systemets ram göra anpassningar till lokala arbetsmönster och standarder<br />

o Teknisk standard<br />

o Administrativa rutiner<br />

• Utse innehållsmässig systemförvaltare<br />

• Teckna förvaltningsavtal/uppdrag<br />

Innehållsmässig systemförvaltare<br />

• Planera och förbereda användarutbildning baserad på identifierat behov samt ansvara<br />

för innehållet i utbildningarna<br />

• Ansvara för att det finns en utbildningsdokumentation för utbildning av såväl nya som<br />

erfarna användare<br />

• Ansvara för att användardokumentationen hålls uppdaterad<br />

• Ansvara för och genomföra ändringar av användarbehörighet<br />

• Tillse att styrtabeller underhålls<br />

• Dokumentera och sammanställa upptäckta fel samt rapportera dessa till teknisk<br />

systemförvaltare<br />

• Utbilda användarrepresentanter vad avser systemfrågor<br />

• Informera användare om genomförda ändringar samt ny eller förändrad information i<br />

systemet<br />

• Redovisa budgetutfall till systemägare<br />

• Redovisa ev. avbrott och intrångsförsök till systemägare<br />

• Regelbundet mäta nyttan och kundnöjdheten på systemet<br />

• Planera (ställa krav) och följa upp teknisk systemförvaltning och systemdrift och<br />

därvid särskilt beakta krav på datasäkerhet/tillgänglighet/tillförlitlighet<br />

• Anordna och delta i möten för förvaltningsgrupp och ITAN<br />

• Utvärdera och föreslå vidareutveckling<br />

• Medverka i nationell utvecklingsgrupp


Anna Frederiksen 2005-11-21 2(3)<br />

Förvaltningsmodell, rollbeskrivningar ver. 1.0<br />

• Ansvara för att acceptanstester genomförs av nya funktioner innan de driftsätts<br />

• Ansvara för att berörda användare anpassar sina rutiner till genomförda ändringar i<br />

systemet<br />

• Tillsammans med teknisk systemförvaltare planera driftsättningsdatum för nya<br />

versioner<br />

• Tillsammans med teknisk systemförvaltare utarbeta förslag till budget för nästa<br />

budgetår<br />

• Tillsammans med teknisk systemförvaltare utarbeta förslag till<br />

förvaltningsavtal/uppdrag<br />

Användarrepresentant<br />

• Sammanställa och vidarebefordra önskemål om förändringar till innehållsmässig<br />

systemförvaltare<br />

• Dokumentera och rapportera upptäckta fel till innehållsmässig systemförvaltare<br />

• Delta vid och utföra acceptanstester<br />

• Hålla sig informerad om att användarna har rätt kunskap<br />

IT<br />

IT-chef<br />

• Ansvara för datasäkerhet/tillgänglighet/tillförlitlighet samt systemets drift<br />

• Tillhandahålla de IT-resurser som verksamheten kräver<br />

• Ansvara för att IT-personalen har tillräcklig kunskap om verksamheten och system<br />

• Teckna förvaltningsavtal/uppdrag<br />

• Teckna erforderliga avtal med underleverantörer<br />

• Tillse att det finns tillräckligt med rätt utbildade personella IT-resurser<br />

• Ansvara för den IT-tekniska samordningen<br />

Teknisk systemförvaltare<br />

• Tillse att rapporterade fel rapporteras vidare till systemleverantören och blir åtgärdade<br />

• Tillsammans med innehållsmässig systemförvaltare planera driftsättningsdatum för<br />

nya versioner<br />

• Ansvara för att ändringar genomförs och nya versioner tas i drift<br />

• Ansvara för att acceptanstester kan genomföras av användare i testmiljön samt<br />

tillhandahålla testdata<br />

• Förvissa sig om att ändringar är acceptanstestade och godkända av innehållsmässig<br />

systemförvaltare innan de sätts i produktion<br />

• Ansvara för produktionssättning av nya versioner<br />

• Ansvara för att systemdokumentationen hålls uppdaterad<br />

• Ansvara för driftdokumentation<br />

• Ansvara för att den serverprogramvara och kommunikationsutrustning som systemet<br />

utnyttjar hålls säkerhetsmässigt uppdaterad<br />

• Rapportera nedlagd tid och kostnad till innehållsmässig systemförvaltare<br />

• Följa upp avbrott och intrångsförsök i systemet och rapportera dessa till<br />

innehållsmässig systemförvaltare<br />

• Delta i möten ang. systemförvaltningen<br />

• Delta i lokal utveckling och därvid särskilt bevaka att grundläggande mål för systemet<br />

inte äventyras samt att drift- och datasäkerhetsaspekter tillvaratas


Anna Frederiksen 2005-11-21 3(3)<br />

Förvaltningsmodell, rollbeskrivningar ver. 1.0<br />

• Ansvara för kompetensutveckling hos berörd personal<br />

• Tillsammans med innehållsmässig systemförvaltare utarbeta förslag till budget för<br />

nästa budgetår<br />

• Tillsammans med innehållsmässig systemförvaltare utarbeta förslag till<br />

förvaltningsavtal/uppdrag<br />

IT-tekniker/drifttekniker<br />

• Följa upp avbrott och intrångsförsök i systemet och rapportera dessa till teknisk<br />

systemförvaltare<br />

• Ta fram och underhålla driftdokumentation<br />

• Produktionssätta nya versioner och ändrade program<br />

• Planera och följa upp den dagliga driften, bl.a.<br />

o Daglig backup av system och databaser<br />

o Förvara backupband med god säkerhet<br />

o Övervaka diskutrymmen<br />

o Övervaka processer på systemet<br />

o Optimera resurser och prestanda<br />

• Ombesörja att hårdvaruservice tillkallas vid behov<br />

• Utvärdera och bereda åtgärdsförslag och krav som berör driften<br />

• Vara rådgivare ang. åtgärder som rör datordriften och ansvara för att beslutade<br />

åtgärder genomförs<br />

• Ansvara för kompetensutveckling hos berörd personal


Anna Frederiksen 2005-11-29 Sid 1(2)<br />

Utkast till IT-policy för <strong>Högskolan</strong> i <strong>Halmstad</strong> version 1.2<br />

IT-policy för <strong>Högskolan</strong> i <strong>Halmstad</strong><br />

Syfte<br />

Denna policy utgör de övergripande och gemensamma målen för <strong>Högskolan</strong> i <strong>Halmstad</strong> (hädanefter<br />

benämnt <strong>Högskolan</strong>) i frågor som rör styrning, ledning och hantering av IT. Med IT avses datorer,<br />

nätverk och annan liknande utrustning samt de programvaror som används i denna utrustning. Telefoni<br />

och dess utrustning omfattas inte.<br />

Omfattning<br />

IT-policyn omfattar alla verksamheter, studenter och personal vid <strong>Högskolan</strong>. Den ska beskriva hur IT<br />

används utifrån <strong>Högskolan</strong>s övergripande verksamhetsmål (som de beskrivs i visionsdokumentet<br />

2003-10-02), innehåll och ur teknisk synvinkel.<br />

Ansvar<br />

Användare av IT, verksamhetsansvariga och övriga beslutsfattare inom IT-relaterade frågor ska följa<br />

denna IT-policy. Verksamhetsansvariga har ett särskilt ansvar för att informera om innehåll,<br />

omfattning och användning av denna IT-policy inom sina respektive ansvarsområden.<br />

Verksamhetsansvariga har också ansvar för utvecklingen av IT-användningen inom sina respektive<br />

ansvarsområden.<br />

IT-policy<br />

Övergripande<br />

• Användande och utveckling av IT ska följa gällande lagar, förordningar och övrigt regelverk och<br />

ske på sådant sätt att annan IT-användning inte störs.<br />

• IT ska användas för att bidra till hög kvalitet i kärnverksamheten samt användas och drivas<br />

rationellt, professionellt, säkert och kostnadseffektivt.<br />

• Verksamhetens behov ska styra IT-utvecklingen inom HH.<br />

• IT-samverkan samt gemensamma IT-tjänster ska eftersträvas inom <strong>Högskolan</strong>.<br />

• IT-samverkan inom regionen, nationellt och internationellt ska stimuleras.<br />

• Tillgängligheten till IT-tjänster ska anpassas efter verksamhetens och omgivande samhälles krav<br />

och behov.<br />

Styrning av IT<br />

• Högskolestyrelsen fastställer <strong>Högskolan</strong>s vision och IT-policy.<br />

• Rektor beslutar om ramar och organisation för högskolegemensamma IT-tjänster.<br />

• Rektor fastställer högskolegemensamma riktlinjer och standard för IT och högskolegemensamma<br />

satsningar efter rekommendation från IT-rådet.<br />

• Verksamheterna ansvarar för att IT används och utvecklas inom det egna området på ett relevant<br />

sätt.<br />

• Systemägaren ansvarar för att verksamhetsnytta uppnås, att uppfylla säkerhetskrav, att samordna<br />

budget så att tillräckliga resurser finns, kvalitetssäkring, att systemet värderas mot gällande lagar,<br />

förordningar och övrigt regelverk samt att säkerställa att användare har tillräcklig kunskap om<br />

systemet och dess användning i verksamheten.<br />

• Datachefen ansvarar för att utveckla och underhålla IT-infrastrukturen och för att tillse att ITinfrastrukturen<br />

uppfyller gällande policies.<br />

Organisation av IT<br />

• Systemägare till alla system ska finnas utsedda inom verksamheten.


Anna Frederiksen 2005-11-29 Sid 2(2)<br />

Utkast till IT-policy för <strong>Högskolan</strong> i <strong>Halmstad</strong> version 1.2<br />

• Förvaltningsorganisation ska finnas för att samordna användning, utbildning, underhåll och<br />

vidareutveckling av varje högskolegemensam IT-tjänst.<br />

• IT-rådet ansvarar för att samordna och föreslå/rekommendera IT-tjänster för gemensamma<br />

funktioner vid <strong>Högskolan</strong>, i samarbete med övriga verksamheter.<br />

• All information ska ha en utsedd informationsägare. Informationsägaren ansvarar för att<br />

informationen är riktig, tillförlitlig och har rätt spridning.<br />

Användande av IT<br />

• <strong>Högskolan</strong>s IT-system ska användas för att utveckla och effektivisera utbildning, forskning och<br />

annan högskoleverksamhet.<br />

• IT-användningen ställer krav på personal och studenter. Var och en har ett eget ansvar att följa de<br />

regler som tagits fram kring detta.<br />

• Vid missbruk av <strong>Högskolan</strong>s IT-tjänster kan personal anmälas till personalansvarsnämnden och<br />

studenter till disciplinnämnden. Vid misstanke om lagbrott kan även polisanmälan göras.<br />

• Alla studenter och all personal ska ha tillgång till sitt arbetsmaterial (t. ex. filer och e-post) på<br />

distans, om arbetsuppgiften eller studier så kräver.<br />

• <strong>Högskolan</strong> ska sträva efter att tillgängligheten till och i <strong>Högskolan</strong>s IT-tjänster är sådan att<br />

<strong>Högskolan</strong> kan fungera som en 24-timmarsmyndighet.<br />

• Allmän information om <strong>Högskolan</strong> och dess verksamhet ska vara tillgänglig t.ex. via Internet för<br />

allmänheten.<br />

• Studenterna ska under utbildningen få den ämnesspecifika betydelsen av IT belyst, hur IT kan<br />

användas och goda kunskaper i de vanligaste IT-stöd som används i den verksamhet utbildningen<br />

sker mot. Undervisningen ska även beröra de möjligheter och risker som IT erbjuder, så att en<br />

kritisk kunskapssyn utvecklas.<br />

• Användandet och tillgången till IT ska följa <strong>Högskolan</strong>s policies för jämställdhet och mångfald<br />

samt arbetsmiljö.<br />

• Jämställdhet, mångfald, funktionshinder och arbetsmiljö ska särskilt beaktas vid utbildning och<br />

kompetensutveckling inom IT samt vid anskaffning av IT-tjänster och IT-utrustning.<br />

• Personal ska erbjudas utbildning för att uppnå den IT-kunskap som krävs för att utföra sina<br />

arbetsuppgifter.<br />

• Nyanställd personal och nya studenter ska erhålla relevant information om det IT-stöd som<br />

<strong>Högskolan</strong> erbjuder.<br />

Utveckling och inköp av IT<br />

• IT-tjänster ska utformas för att uppnå en hög grad av användbarhet och ge möjlighet till<br />

anpassning utifrån den enskilde individens behov.<br />

• Ett regelverk ska finnas och följas när det gäller utveckling, inköp och förvaltning av IT.<br />

• Den blivande systemägaren har ett ansvar för att utveckling och inköp av IT styrs av<br />

verksamheternas behov.<br />

IT-säkerhet<br />

• IT-säkerhetsarbetet ska syfta till att skydda såväl <strong>Högskolan</strong> som omvärlden mot t. ex. dataintrång<br />

och dataförlust och även till att skydda och värna studenternas och de anställdas integritet.<br />

• Det ska finnas ett särskilt regelverk för IT-säkerhet med tillhörande riktlinjer för teknisk ITsäkerhet<br />

inom <strong>Högskolan</strong>.<br />

• IT-säkerhets-, åtkomst- och tillgänglighetsfrågor ska prioriteras och kontinuerligt övervakas.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!