ATT SKRIVA BRA RAPPORTER - Högskolan i Halmstad

HÖGSKOLAN I HALMSTAD 

Sektionen för ekonomi och teknik 2006-08-28 

Gunnar Weber 

ATT SKRIVA BRA RAPPORTER 

Tips då du skall skriva rapporter och brev 

Gunnar Weber

Att tänka på inledningsvis _________________________________ 1 

Vem skall läsa rapporten och varför? ________________1 

Hur lyckas jag med informationsöverföringen? __________________1 

Löpsedelsteknik och logisk tankekedja ______________________________ 1 

Hur kommer man igång? Tips! _______________________________2 

Rubrikmetoden ________________________________________________ 2 

Kompletterande metoder _________________________________________ 3 

Rapportens innehåll och uppbyggnad _______________________ 4 

Hur utformas de olika avsnitten?______________________________5 

Försättsblad ___________________________________________________ 5 

Sammanfattning ________________________________________________ 6 

Förord _______________________________________________________ 7 

Innehållsförteckning ____________________________________________ 7 

Figurförteckning _______________________________________________ 7 

Förkortningar/ Begrepp __________________________________________ 7 

Introduktion (inledning)__________________________________________ 8 

Metodval / teori / modell _________________________________________ 8 

Avhandling (används ej som rubrik i rapporten) _______________________ 8 

Resultat ______________________________________________________ 8 

Slutsatser / rekommendationer / diskussion / framtida arbete / visioner _____ 8 

Referenser ____________________________________________________ 9 

Bilagor ______________________________________________________ 10 

Formatmall - Vad är det? ___________________________________10 

Matematiska uttryck _______________________________________10 

SYNPUNKTER PÅ SPRÅK OCH DISPOSITION ____________ 11 

Minneslista _______________________________________________11 

Något om Att skriva affärsbrev ___________________ 14 

Referenser ____________________________________________ 15 

Litteraturtips __________________________________________ 15 

BILAGOR ____________________________________________ 15 

Bilaga I. Exempel på försättsblad _________________________________ 15 

Bilaga II. Titelsidans innehåll ____________________________________ 15 

Bilaga III. Exempel på innehållsförteckning _________________________ 15 

Rapportskrivning för M 


© Gunnar Weber 2006-08-28

ATT TÄNKA PÅ INLEDNINGSVIS 

Vem skall läsa rapporten och varför? 

Vad är syftet med med informationen? Skall rapporten övertyga, informera, 

påverka eller redovisa ett resultat. Tänk kritiskt under hela skrivfasen. Försök 

analysera innehållet och svara på tänkbara frågor som läsaren kan förväntas att 

ställa. Försök att undvika luckor i fakta och resonemang. 

För att skapa intresse måste rapporten naturligtvis anpassas till målgruppens 

behov. Därför inleder vi alltid skrivprocessen med en noggrann målgruppsanalys. 

Hur lyckas jag med informationsöverföringen? 

En bra rapport skall lyckas förmedla och sälja ett givet budskap. Detta förutsätter 

bland annat en rak och enkel informationsöverföring. Tänk därför på följande: 

• Använd löpsedelteknik för att göra texten intressantare 

• Ha en strukturerad och logisk tankegång 

• Se till att målgruppen är i centrum 

• Använd konkreta exempel som gör det lättare att förstå budskapet 

Eftersom en person normalt börjar med att läsa sammanfattningen för att bilda sig 

sig en uppfattning om innehållet, måste ett intresse väckas redan där. I annat fall 

har förmodligen en potentiell läsare gått förlorad. Det finns en devis som säger att 

inom försäljning har man ungefär 30 sekunder på sig att sälja ett budskap. 

Ungefär samma förhållande gäller här. 

Löpsedelsteknik och logisk tankekedja 

För att väcka och bibehålla läsarens intresse är löpsedelstekniken en effektiv 

metod som journalister och andra professionella skribenter ofta använder sig av. 

Se till att det viktigaste lyfts fram först, så att slutet på avsnitten skall kunna 

utelämnas utan att budskap och syfte går förlorat. Följande struktur för 

dispositionen kan vara användbar... 

1. Vad blev det för resultat? Konsekvens? 

2. Vad hände? 

3. Vad var orsaken till det som hände? Bakgrund? 

Löpsedelstekniken i kombination med logisk tankekedja är en given vinnare! 

Påståenden och slutsatser behöver för den skull inte staplas på rad för att bli 

begripliga. Bind gärna samman texten med exempelvis 

• Till följd av detta... 

• .., eftersom.. 

• ..därför att.. 

• Konsekvensen av detta..osv 



© Gunnar Weber 2006-08-28 

1

2 

Hur kommer man igång? Tips! 

Att skriva rapporter är för en ovan skribent oftast en mödosam och tung uppgift. 

För att underlätta arbetet skrivs allt som sker i projektet ner i en dagbok, som 

sedan ligger till grund för rapportskrivningen. För att arbetet skall kunna ske 

enligt en dynamisk modell är det viktigt att rapporten skrivs under den senare 

delen av projektet. Annars finns det en risk för tidiga låsningar och därmed 

onödiga begränsningar under processen. Att slutsatserna följaktligen skall 

formuleras allra sist är därför uppenbart. 

Det är inte rimligt att allt som skrivs blir rätt från början. Acceptera istället att det 

kommer att bli ändringar under hela skrivprocessen. Det finns en uppenbar risk 

för att text och disposition finjusteras in absurdum, så att rapporten aldrig blir 

klar. Detta är naturligtvis oacceptabelt. Därför måste det alltid fastställas ett 

datum då rapporten skall vara färdig. 

Ett allmänt bra tips är att gå från en grov till en alltmer detaljerad beskrivning. 

Detta innebär att man från början enbart sätter upp rubriker och stolpar. Därefter 

broderas texten ut successivt. En vanlig metod är rubrikmetoden som beskrivs 

nedan. 

Rubrikmetoden 

Rubrikmetoden är en strukturerad metod som påminner lite om programmering 

eller tekniskt utvecklingsarbete. Metoden kan sägas ha två faser. 

I den första fasen (faktainsamlingen) skrivs tänkbara arbetsrubriker ner på ett 

papper, kapitel för kapitel. I det här skedet är dagboken ett ovärderligt hjälpmedel. 

Därefter skrivs varje kapitelrubrik högst upp på ett eget blad. Under varje rubrik 

samlas sedan innehållet i form av stolpar/avsnittsrubriker. Successivt växer en 

grov disposition för rapporten fram. Glöm inte löpsedelstekniken! 

Den andra fasen (finslipningen) innebär en systematisk genomgång av en 

checklista. Se nedan! (Walla 1990) 

• Strukturera materialet och numrera arbetsrubrikerna. Disponera 

materialet så att löpsedelstekniken kan användas. 

• Kontrollera att materialet är anpassat mot målgrupp och syfte. 

• Författa en råtext genom att göra om stolpar till fullständiga meningar. 

Läs och analysera råtexten flera gånger och beakta nedanstående punkter. 

(I-VII) 




I. Formulera huvud- och underrubriker samt styckeindela genom 

att bearbeta arbetsrubriker och råtext. 

II. Gör texten lättläst genom att utnyttja syftningsord eller 

bindeord. Ta bort onödiga ord och meningslösa formuleringar. 

Se till att den logiska tankekedjan håller.




III.Kontrollera stavningen och slå upp alla ord du är 

osäker på. Tänk på att i de flesta ordbehandlare finns det 

inbyggda stavningskontroller och ordlistor. Utnyttja dessa! 

IV.Granska ordval och fackord med tanke på aktuell målgrupp. 

Översätt främmande ord till svenska i den mån det är möjligt. 

Förklara svåra ord och förkortningar (vid behov kan en ordlista 

ingå i rapporten). 

V. Kontrollera att beräkningar, tabeller och diagram är korrekta. 

VI.Fingranska textmassan genom att söka efter språkliga fel och 

krångliga meningskonstruktioner. 

VII.Avslutningsvis är det alltid lämpligt att låta andra personer 

läsa rapporten och ge sina spontana synpunkter. Välj helst ut 

ett par personer inom den tänkta målgruppen och gärna någon 

med lite sämre ämneskunskaper inom det aktuella området. För 

att försäkra sig om att faktainnehållet stämmer bör någon 

kunnig kollega kontrollera detta. 

Om rapporten skrivs med hjälp av ordbehandlare är dispositionsverktygsfältet 

mycket användbart. Här finns det en möjlighet att bestämma hur mycket av 

dokumentet som skall visas genom att begränsa antalet rubriknivåer. På så sätt 

kan dispositionen successivt växa fram utan att du tappar greppet om helheten. 

Dessutom kan ändringar i text och flyttning av avsnitt och kapitel ske på ett 

överskådligt sätt. Prova gärna denna funktion! 

Kompletterande metoder 

Andra metoder som också kan vara lämpliga att använda presenteras nedan. 

Tankekarta (mindmap) 

Mindmapping (Buzan 1983) är en kreativ metod som kräver stort vitt papper, 

färgglada pennor och en del träning. En tankekarta framställs med pilar, siffror 

och rubriker. Inledningsvis placeras huvudtiteln (uppgift som skall lösas/ 

problemställning) i centrum. Därefter ritas grenar ut till kapitel- och 

avsnittsrubriker som sedan kan delas upp ytterligare. Metoden kombineras ofta 

med rubrikmetoden. Denna metod är också användbar vid idégenerering för att 

struturera tankar och förslag. 

Frågemetoden 

Frågemetoden innebär att 20-30 frågor ställs som läsaren kan antas vilja ha svar 

på. 

3

4 

RAPPORTENS INNEHÅLL OCH UPPBYGGNAD 

En rapport kan exempelvis se ut på följande sätt: 

Inledande del 1. Försättsblad 

2. Sammanfattning 

• Paper / Essay 

• Abstract 

3. (Förord) 

4. Innehållsförteckning / bilageförteckning / 

figurförteckning 

5. (Förkortningar, begrepp) 

Huvuddel 1. Introduktion (inledning) 

2. Metodval / teori / modell 

3. Avhandling (Får ej användas som rubrik i rapporten) 

4. Resultat 

5. Slutsatser / rekommendationer / diskussion / framtida 

arbete / visioner 

Avslutande del 1. Referenser 

2. Bilagor 

Observera att detta bara är ett exempel på hur en disposition kan se ut. För varje 

rapport som skrivs, bör det noga övervägas vilka rubriker och avsnitt som kan 

anses relevanta i detta specifika fall. 




Hur utformas de olika avsnitten? 

Här presenteras rapportens innehåll och disposition mer i detalj. 

Försättsblad 

Försättsbladet skall informera läsaren om vad rapporten handlar om, den skall 

också väcka intresse. Titeln/ huvudrubriken har också till uppgift att klart 

avgränsa ämnet. Viktig information kommer i början av titeln, onödiga ord typ 

Rapport avseende… undviks. Ett bra knep är att inledningsvis ange ämne och 

sedan efter ett tankstreck förtydliga rapportens inriktning: 

Rubriker - vägvisare och intresseväckare 

Försättsbladet skall innehålla följande information (utformningen är fri). 

Rapportens titel / Projektnamn 

Författarens namn (och personnummer då det gäller interna rapporter) 

Institutionens namn 

Utgivningsort 

Utgivningsår (datum) 

Kursrubrik 

Uppdragsgivare 

Nivå (B-, C-, D- eller magisteruppsats) 

Högskolan i Halmstads logotyp (i övre vänstra hörnet) 

Se bilaga I. Exempel på försättsblad 

När det gäller vetenskapliga rapporter och böcker bör det även ingå en s.k. 

titelsida. Denna behöver ej finnas med när du skriver en teknisk rapport. 

Se bilaga II. Titelsidans innehåll. 




5

6 

Sammanfattning 

Sammanfattningen är oerhört viktig. Här gäller det att få läsaren nyfiken och 

intresserad av det som presenteras. Glöm därför inte bort vikten av 

målgruppsanpassning. Det finns två typer av sammanfattningar - deskriptiva och 

informativa. Den deskriptiva sammanfattningen talar bara om vad rapporten 

behandlar, medan den informativa är en rapport i miniatyr och behandlar innehåll, 

fakta och resultat. Informativ typ bör användas då projekt skall sammanfattas, 

eftersom läsaren vanligtvis vill få en helhetsbild av arbetet. 

För att sammanfatta en rapport som behandlar en experimentell undersökning kan 

följande disposition vara gångbar: 

1. Syfte med undersökningen 

2. Viktigaste resultat och slutsatser 

3. Betydelse eller tillämpning av resultat 

4. Metod som använts 

Sammanfattningen skall vara kortfattad (100 - 150 ord), bestå av fullständiga 

meningar och skall dessutom kunna läsas separat med full behållning av 

rapportens innehåll. Man får därför inte hänvisa till andra källor i 

sammanfattningen. Sammanfattningen får dessutom inte innehålla uppgifter som 

inte finns med i själva rapporten. 

På samma sätt som omslagssidan skrivs sammanfattningen när rapporten är 

färdig. 

SKOLANS KRAV PÅ PROJEKTSAMMANFATTNING 

Projekten på högskolan i Halmstad skall sammanfattas på två skilda sätt. Detta kan 

tyckas märkligt, men respektive typ av sammanfattning har sin speciella funktion. 

Paper / Essay 

För att registrera uppsatser och projekt, i en för högskolan gemensam databas, 

används en standardiserad blankett där ett antal uppgifter skall anges. Uppgifterna, 

som skrivs in på engelska, matas in direkt vid en datorterminal. En fysisk kopia skall 

finnas efter försättsbladet i rapporten. 

OBS! Eftersom databasen kommer att vara tillgänglig för ett stort antal personer är 

det viktigt att språkligt granska sammanfattningen på engelska. 

Abstract 

Ett abstract bör inte innehålla mer än 150 ord. Denna sammanfattning är en oerhört 

viktig del av rapporten (kanske den viktigaste) eftersom dess primära syfte är, som 

tidigare nämnts, att väcka intresse och göra läsaren nyfiken. Ett abstract placeras 

direkt efter paper / essay och bör innehålla syfte, metodval, resultat samt slutsatser. 




Förord 

I förordet återfinns information om rapportens tillkomst som inte har med det 

tekniska innehållet att göra. Syftet med förordet kan vara att tacka medarbetare, 

tala om vem som bekostat projektet eller ange anledningen till varför rapporten 

finns t.ex. Examensarbete vid institutionen för…. 

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckningen hjälper läsaren hitta i rapporten, visar hur rapporten är 

uppbyggd samt upplyser om rapportens innehåll och omfattning. 

Se bilaga III. Exempel på innehållsförteckning. 

Använd högst tre rubriknivåer, exempelvis: 

1. KAPITELRUBRIK 

1.1 Avsnittsrubrik 

1.1.1 Underrubrik 

De olika delarna i rapporten skall klart framgå av rubrikindelningen. Rubriker på 

en viss nivå skall ha samma utformning. Var konsekvent! 

Genom att utnyttja ordbehandlarens dokument- och formatmallar kan datorn själv 

automatgenerera en innehållsförteckning. En dokumentmall innehåller ofta 

förproducerad text, formatmall, text som kan hämtas in vid behov, fältkoder som 

automatiskt ger datum och sida m.m. En formatmall innehåller normalt 

standardformateringar för stycken och tecken. Använd gärna denna möjlighet! 

Figurförteckning 

I det fall rapporten innehåller många illustrationer, figurer eller tabeller, brukar 

dessa nämnas i en separat förteckning eller i slutet av innehållsförteckningen. 

Figurer och tabeller skall numreras i ordningsföljd och ha anknuten text som 

förklarar vad figuren eller tabellen visar. Hänvisningar till figurer och tabeller 

skall finnas med i texten. Tänk på att de skall innehålla relevant information som 

anknyter till resonemang. 

Förkortningar/ Begrepp 

Tekniska rapporter innehåller oftast förkortningar, symboler, termer och begrepp 

som kan ha olika betydelse i olika sammanhang. Det underlättar för läsaren om 

dessa finns förklarade i en förteckning. Dessutom kan de förklaras inom parentes i 

rapporten första gången de dyker upp. Ibland kan kan det vara lämpligt att 

sammanställa en ordlista som medföljer i bilagedelen. 




7

8 

Introduktion (inledning) 

Syftet med inledningen är att sätta in läsaren i ämnet och bör innehålla 

1. Problemdefinition 

2. Teoretisk eller historisk bakgrund 

3. Rapportens syfte och omfattning/ avgränsning 

Var saklig i inledningen, inga överflödiga yttranden som medför att läsaren tappar 

intresse. Fundera noga igenom problemdefinitionen. Om teorin och historiken är 

omfattande, kan denna istället tas upp i huvuddelen. De tre punkterna ovan kan 

med fördel kombineras i mindre rapporter. Ibland räcker det med några få 

meningar för att allt skall komma med. 

Metodval / teori / modell 

Avsnittet skall ge en bild av hur arbetet har genomförts. Exempelvis kan det ingå 

en presentation av de verktyg (metoder/systematik) som använts liksom tidplaner 

och budgets. 

Här beskrivs vanligtvis också kortfattat de teorier och modeller som ligger till 

grund för arbetet. För att läsaren skall kunna finna mer stoff inom aktuellt 

ämnesområde skall referenser anges, vanligtvis författarnamn och år inom 

parentes t.ex. (Björk 1995). 

Avhandling (används ej som rubrik i rapporten) 

Detta är vanligtvis det mest omfattande avsnittet och redogör för arbetet som 

ligger till grund för rapporten. Hur detta avsnitt disponeras bestäms till stor del av 

ämne och syfte, vilka således kan variera. 

Resultat 

Tänk på att läsaren oftast är mest intresserad av resultatet. Därför är det rimligt att 

anta att läsaren går direkt till resultatavsnittet efter att ha läst sammanfattningen. 

Åter igen, med risk för att bli tjatig, formulera resultat så att det väcker intresse 

hos läsaren. Visa också att resultatet är relevant med hänsyn till rapportens syfte 

och att beskrivningen är konkret och tydlig. 

Slutsatser / rekommendationer / diskussion / framtida arbete / 

visioner 

Slutsatser och rekommendationer skall formuleras klart och tydligt, så att läsaren 

lätt kan förstå innehållet. 

Avslutningen kan bestå av en eller flera av nedanstående punkter 

1. Slutsatser 

2. Begränsningar och fördelar 

3. Sammanfattning 

4. Tillämpning 

5. Rekommendationer beträffande fortsatt arbete 

6. Visioner 




Referenser 

Det finns i huvudsak två typer av källhänvisningar i tekniska rapporter. Den första 

är en lista över referenser, d.v.s. publikationer som hänvisas till i rapporten. I detta 

fall anges författaren och eventuellt årtal i den löpande texten (Walla 1993), 

medan de fullständiga uppgifterna finns i referenslistan eller källförteckningen. 

Den andra typen utgör förslag på böcker, artiklar och liknande där det finns mer 

information att hämta om ämnet (bibliografi eller litteraturtips). 

Referenslistan placeras före bilagorna. Den ordnas i bokstavsordning efter 

huvudförfattarens efternamn. 

Böcker och rapporter anges med författare, titel, förlag eller utgivare, 

utgivningsort, tryckår samt eventuellt ISBN-nummer. 

Personliga referenser anges med namn, befattning, företag och adress eller 

telefonnummer. Allt övrigt material som kan förekomma anges tydligt och 

fullständigt för att underlätta sökning. 

Artikel 

Carlsson. S-O, ”Pytteplan spionerar över fiendeland”, Ny Teknik, 1997, nr 24, 

sid. 31-33. 

Bok eller rapport 

Anderberg. L, Informationsteknik - rapportskrivning, Studentlitteratur, Lund, 

1996. 

För artiklar anges författare, artikelrubrik, tidskrift, år, nummer eller datum samt 

sida. 

Elektroniska referenser - citering 

När man citerar elektroniska dokument på Internet gäller i stort sett samma regler 

som för tryckta källor. Dokumentets trovärdighet värderas och beskrivs så att det 

går att finna. 

Ett problem i sammanhanget är att dokument ofta flyttas eller försvinner från 

nätet. Tag därför alltid en kopia på dokumentet som du citerar (på papper eller 

diskett). Försök att bedöma om det är original eller kopior från andra sajter. 

Att citera Webb-sajter: 

Ange författare, titel, datum för senaste uppdatering av dokumentet, URL och 

datum när du hämtade dokumentet. 

Exempel: 

Walker, Janice R, MLA-style citations of electronic sources. Jan, 1995, 1996 

(rev 8/96). http://www.cas.usf.edu./english/walker/mla.html 

Citerar men ur usenet-grupper eller listserver anges också författarens epostadress. 

Kontrollera med författaren vad som är tillåtet att citera. Gränser 

mellan privata och offentliga brev kan vara flytande. 

Exempel: 

Hedman, Claes ; LIBRIS Websök har öppnat! 

1997-03-07. BIBLIST SEGATE.SUNET.SE (1997-05-16) 




9

10 

Personreferens 

Persson. X, säljare IMAB, tel.nr. 035 - XX XX XX 

Bilagor 

Bilagorna skall bestå av information som läsaren inte behöver i rapporten för att 

fortfarande kunna följa resonemanget. Programkod till dataprogram, omfattande 

scheman, tabeller med mätvärden, omfattande beräkningar eller detaljerade 

metodbeskrivningar förläggs till bilagor. Bilagorna får däremot inte innehålla 

bilder och diagram som skulle kunna underlätta läsarens förståelse av texten i 

rapportens huvuddel. Onödig information gallras bort från bilagorna. Bilagorna 

sitter sist i rapporten och numreras fristående från övriga rapporten, exempelvis 

Bilaga C, eller Bilaga III. 

Exempel på material som kan förekomma i bilagedelen 

• Datablad 

• Broschyrer 

• Programlistningar 

• Diagram 

• Matematiska härledningar • Ritningar 

• Kretsschema 

• Tidplan 

• Kretskortslayout 

• Budget / utfall (tillsammans!) m.m. 

Formatmall - Vad är det? 

Moderna ordbehandlingsprogram innehåller färdiga formatmallar, där en 

varierande mängd parametrar finns definierade. Som exempel kan nämnas 

utseende på rubriker, textformat, sidhuvud, sidfot m.m. Genom att använda en 

redan färdig mall underlättas ändringar i formatering, innehållsförteckning kan 

lätt automatgenereras m.m.! 

Det finns ett antal Word-baserad formatmallar att tillgå. Sök i Word-menyn under 

rubriken Format och därefter Style Gallery. Välj en lämplig formatmall och 

modifiera den efter behag. Det går alltid att byta formatmall om man inte är nöjd 

med den nuvarande. 

Matematiska uttryck 

Alla ekvationer skrivs på egen rad och numreras i ordningsföljd. Ekvationer bör 

föregås av inledande text, t.ex. härav följer sambandet. Ekvationsnumret sätts 

inom parentes, även vid hänvisning i texten. 

Ange alltid beräkningsformler i generell form och förklara ingående variabler. 

Först därefter kan insättning ske och numeriska värden beräknas. 




SYNPUNKTER PÅ SPRÅK OCH DISPOSITION 

Målsättningen vid utformning av en rapport är att den skall vara kort, enkel och 

lättläst. För att uppnå detta tänk på följande. 

• Skriv klart. Använd enkla påståendesatser. Variera meningslängden. 

Undvik långa komplicerade meningar. Skriv i aktiv form. 

• Skriv tydligt och kortfattat. Undvik vaga, mångtydiga samt tomma ord 

och uttryck. Använd inte fler ord än nödvändigt. Använd alltid samma 

fackterm för en sak eller företeelse. Undvik slang och fackjargong. 

• Skriv fullständigt. Var noga med att argumenteringen är fullständig, 

logisk och kontinuerlig. Tänk dessutom på att oväsentlig information 

distraherar. 

Välj en lämplig dispositionsmodell och följ den. Exempel på detta är 

• logisk följd vid beskrivning av komplexa tekniska samband. 

• löpsedelsteknik för att fånga läsarens intresse. 

Minneslista 

Följande punkter bidrar till en lyckad rapport 

Omfattning 

• Ger rapporten tillräckligt underlag för bedömning av hela arbetet? Har 

tillräcklig information tagits med? 

• Är alla val som gjorts (mellan alternativa modeller, avgränsningar, 

alternativa uppläggningar) motiverade i rapporten? 

• Innehåller rapporten något som skulle kunna uteslutas? 

Disposition 

• Är rapporten logiskt uppdelad i kapitel och stycken? 

• Är fördelningen av tabeller och figurer mellan löpande text och bilagor 

väl avvägd? 

• Har figurer och tabeller behandlats utförligt? 

• Används teorier/ modeller som presenteras? 




11

12 

Läsbarhet 

• Kan läsaren klart skilja mellan vad som är fakta och vad som är 

påståenden? 

• Kan läsaren klart skilja mellan författarnas och andras åsikter? 

• Är alla onödiga upprepningar av resonemang, argument, etc. borta? 

• Är avsnitten klart formulerade, väl disponerade och lagom långa? 

• Är rapporten rent tekniskt läsbar? 

• Används det onödigt komplicerade tecken som inte är nödvändiga? 

Språkbehandling 

• Är alla begrepp förklarade första gången de uppträder? 

• Är alla återkommande uttryck konsekvent använda? 

• Har rätt tempus använts? 

• Förekommer det långa och krångliga meningar? 

• Är använda förkortningar allmänt accepterade och förklarade? 

• Är förkortningar, typografiska tecken etc konsekvent använda? 

• Är alla tabeller och figurer omnämnda i texten? 

• Är stavningen rätt? 

• Är avstavningen lämplig? 

Innehållsförteckning 

• Uppfyller innehållsförteckningen de formella kraven? 

• Ger innehållsförteckningen en överblick över rapportens disposition och 

innehåll? 

• Stämmer innehållsförteckningen med rubrikerna i texten? (Ges 

automatiskt med i ordbehandlaren om denna funktion används!) 

Rubriker 

• Är rubriknivåer logiskt uppbyggda och konsekvent genomförda? 

• Är rubrikerna sådana att de klart och tydligt anger vad avsnittet, tabellen 

eller figuren handlar om? 

• Är texten över kolumner i tabeller, på axlar i diagram etc konsekvent 

konstruerad? 




Referenser 

• Finns litteraturhänvisningar i texten? 

• Är källhänvisningarna och litteraturförteckningen i enlighet med de 

formella kraven? 

• Används alla referenser i texten? Om inte, stryk dem! 

• Är alla hänvisningar kontrollerade? 

• Är alla sakuppgifter kontrollerade? 

• Är alla beräkningar kontrollerade? 

Övrigt 

• Är sidnumreringen kontrollerad? 

• Är titeln kort och informativ? 

• Ger inledningen läsaren nödvändig bakgrundsinformation för att förstå 

rapporten? 

• Speglar sammanfattningen innehållet i rapporten? 

• Framgår rapportens syfte entydigt? 

• Har metod, utrustning och försök beskrivits? 

• Är resultaten klart och fullständigt rapporterade? 

• Har rapporten korrekturlästs? 

Det är extra viktigt att den engelska texten i Paper / Essay har granskats 

noga, eftersom den kommer att bli tillgänglig på internet i framtiden! 




13

14 

NÅGOT OM ATT SKRIVA AFFÄRSBREV 

Brev som skall skickas till ett företag eller en enskild person bör formuleras med 

omsorg. Först och främst måste brevets syfte bestämmas. Är det frågan om att ge 

eller begära information? Är det ett säljbrev som skall formuleras? Vill vi påverka 

i någon speciell riktning? Oberoende av vilket syfte brevet har finns det regler att 

ta hänsyn till. Tänk igenom vilket budskap som brevet skall förmedla. Se till så att 

det viktiga lyfts fram tidigt och att det förmedlas på ett intresseväckande sätt 

(säljande). 

Här följer några tips när det gäller disposition och språk.. 

• Kontrollera att uppställningen är tydlig och överskådlig. Ur ekonomisk 

synvinkel kan det vara lämpligt att utnyttja en standardiserad disposition. För 

att underlätta brevskrivandet används med fördel färdiga dokumentmallar 

som oftast finns med i ordbehandlingsprogrammet. 

• Skriv enkelt, naturligt och lättfattligt och undvik att uttrycka dig alltför 

hurtfriskt. Att använda sig av kanslisvenska är högst olämpligt. 

• För att inte några missförstånd skall uppstå, se till att budskapet är tydligt 

och klart. 

• Om stilen och språket ger ett omoget intryck, betraktas du därefter. Visa 

respekt för den du skriver till. 

• Var inte alltför översvallande när du avslutar brevet. Exempelvis kan du 

avsluta brevet med: 

• Med vänlig hälsning (EJ högaktningsfullt) 

• Om du ej lagt bort titlarna med personen ifråga använd Ni respektive Er 

(obs! Versaler) som tilltal i brevet. 




REFERENSER 

Buzan. T, Använd huvudet bättre, Svenska Management-Gruppen, Stockholm, 

1982 

Walla. E, Så skriver du bättre tekniska rapporter, Studentlitteratur, Lund, 1993. 

ISBN 91-44-29271-6. 

LITTERATURTIPS 

Anderberg. L, Informationsteknik - Rapportskrivning, Studentlitteratur, Lund, 

1996 

Ehrenberg-Sundin. B m.fl., Att skriva bättre i jobbet, Publica, Fritzes förlag AB, 

Stockholm, 1996, ISBN 91-38-92309-2. 

Nordin. L, Några tankar om rapportskrivning, kompendium, Högskolan i 

Halmstad, 1997. 

Omander. G m.fl., Svensk Affärskommunikation, Esselte studium, Göteborg, 1986, 

ISBN 91-24-16170-5. 

Posten Utrikes, 100 affärsbrev på engelska, Exportrådet Förlaget, Göteborg, 

1992, 

ISBN 91-7548-142-1 

TNC:s skrivregler (TNC83) Tekniska nomenklaturcentralen, Stockholm, 1986. 

BILAGOR 

Bilaga I. Exempel på försättsblad 

Bilaga II. Titelsidans innehåll 

Bilaga III. Exempel på innehållsförteckning 




15




Bilaga I. Exempel på försättsblad 

Högskolan i Halmstad 

2003-05-05 

MUTTERDRAGARE 

Examensarbete (C-nivå), utfört i samarbete med Kalmar Industries i Lidhult, för 

Maskiningenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad, SET. 

Utfört av: Anton Sandén 

Gustav Jansson 

I

II 




Bilaga II. Titelsidans innehåll 

Titelsidan är den viktigaste sidan ur katalogiserings- och arkiveringssynpunkt. Den 

innehåller i stort sett samma information som omslagssidan med vissa förbehåll. 

Exempelvis får det inte förekomma några figurer eller bilder. Syftet är i första hand 

att informera och inte att skapa intresse. Följande bör finnas med: 

Rapportens titel / Projektnamn (officiell sökbar rubrik) 

Författarens namn 

Institutionens namn 

Utgivningsort 

Utgivningsår (datum) 

Kursrubrik 

Uppdragsgivare 

Nivå (B-, C-, D- eller magisteruppsats) 

Eventuellt sök- eller beställningsnummer typ ISBN-nr alt. ISSN-nr. 

Titelsidan placeras efter omslagssidan / försättsbladet.

Bilaga III. Exempel på innehållsförteckning 




III

ATT SKRIVA BRA RAPPORTER - Högskolan i Halmstad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?