En introduktion till integrering av Hållbar Utveckling i ...
En introduktion till integrering av Hållbar Utveckling i ...
En introduktion till integrering av Hållbar Utveckling i ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Introduktion <strong>till</strong> <strong>Hållbar</strong> <strong>Utveckling</strong> i Högre Utbildning<br />
Vad innebär <strong>Hållbar</strong> <strong>Utveckling</strong>? <strong>En</strong> utvecklad definitionsdiskussion Denna text är ett utdrag ur<br />
”Att lära för hållbar utveckling”, ett betänkande <strong>av</strong> Kommittén för utbildning för hållbar<br />
utveckling ( SOU 2004:104). Hela utredningen kan du få tag i via följande länk:<br />
http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/41/44/0fe2bc94.pdf<br />
Utdraget här nedanför är från kapitlet "Om lärande, utbildning och hållbar utveckling (s. 70-73).<br />
Den innehåller en utvecklad definitionsdiskussion kring hållbar utveckling.<br />
3.3 Lärande, utbildning och hållbar utveckling<br />
I detta <strong>av</strong>slutande <strong>av</strong>snitt sammanfattar vi framställningen i kapitel 1, 2 och 3 genom att dra<br />
slutsatser om hur samspelet mellan lärande, utbildning och hållbar utveckling kan förstås.<br />
Begreppet hållbar utveckling har definierats på många olika sätt såväl i forskning och<br />
politik som i vardagliga sammanhang. Dobson har funnit att över 300 definitioner<br />
formulerats. Vi har tidigare refererat Brundtlandkommissionens definition <strong>av</strong> hållbar<br />
utveckling:” en utveckling som <strong>till</strong>fredsställer dagens behov utan att äventyra kommande<br />
generationers möjligheter att <strong>till</strong>fredsställa sina behov”. Denna definition har otvivelaktigt<br />
fått den största acceptansen i den globala debatten. Förmodligen är det definitionens öppna<br />
och inkluderande karaktär som har möjliggjort dess genomslag. <strong>En</strong> sådan bred definition<br />
medger att begreppet kan konkretiseras och förstås på vitt skilda sätt i olika sociala och<br />
kulturella sammanhang. Många <strong>av</strong> dem som har deltagit i den internationella debatten<br />
menar att en vid definition är nödvändig, eftersom det varken är möjligt eller önskvärt att en<br />
gång för alla slå fast en betydelse <strong>av</strong> begreppet som är <strong>till</strong>ämpbart i alla sammanhang.<br />
De som argumenterar för denna uppfattning brukar framhålla att de utmaningar som världen<br />
står inför varierar över tid och att det lokala sammanhanget är (och måste få vara)<br />
<strong>av</strong>görande för hur utvecklingsfrågorna förstås och hanteras. Givet behovet <strong>av</strong> lokala<br />
tolkningar och <strong>till</strong>ämpningar är enigheten stor om att hållbar utveckling vilar på tre pelare<br />
bestående <strong>av</strong> ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Det är få som ifrågasätter<br />
att dimensionerna har intrikata orsakssamband och att hållbar utveckling handlar om att<br />
hitta balansen mellan dem.<br />
Även begreppet lärande har givits många definitioner i olika sammanhang. <strong>En</strong>ighet råder<br />
om att lärandet sker under en människas hela liv och i alla de sammanhang som människan<br />
befinner sig i. Med andra ord är lärande livslångt och livsvitt. Utbildning är försök att i<br />
varierande former styra och organisera individuellt och kollektivt lärande. Det innebär att<br />
utbildning endast svarar för en delmängd <strong>av</strong> människors lärande. Något som är viktigt att ha<br />
i åtanke när lärande och hållbar utveckling diskuteras.<br />
Utbildningens förhållande <strong>till</strong> hållbar utveckling kan vara paradoxalt. Relationen mellan<br />
utbildning, födelsetal och uttag <strong>av</strong> resurser från naturen får illustrera detta. När flertalet<br />
invånare i ett land, kvinnor såväl som män, får utbildning så leder detta ofta <strong>till</strong> minskade<br />
2