ARBETSMARKNAD OCH FÖRETAGANDE Karin Bengtsson Lina ...

GENUS
ARBETSMARKNAD
OCH FÖRETAGANDE
Karin Bengtsson
Lina Nilsson

Karin Bengtsson och Lina Nilsson
Författarna utbildar och föreläser inom
områdena jämställdhet och mångfald.
Tillsammans driver de genusgruppen, ett
nätverk för jämställdhetskonsulter. De har
varit projektledare för flera jämställdhetsprojekt
och varvar gärna sina föreläsningar
med värderingsövningar. På så vis blir
kunskapen om jämställdhetsarbete både
begriplig och användbar. Karin Bengtsson
har en bakgrund som kulturvetare
och Lina Nilsson som beteendevetare.
Båda har en filosofie kandidatexamen i
genusvetenskap.
Genus
arbetsmarknad och företagande
Karin Bengtsson
Lina Nilsson

© Karin Bengtsson & Lina Nilsson
Vill du beställa häftet kontakta:
lina.nilsson@genusgruppen.se
Häftet finns även att ladda ner i pdf-format på:
http://www.genusgruppen.se
ISBN 978-91-633-1188-8
Layout: inanna publishing, Lund
Tryckt av: JMS Mediasystem, Malmö
Foto omslag: Karin Bengtsson
Foto: Karin Bengtsson & Lina Nilsson
I samarbete med:
Välkommen!
Detta häfte vänder sig till dig som är studie- och
yrkesvägledare och vill arbeta för att bryta den
ojämställdhet som fortfarande präglar den svenska
arbetsmarknaden. Med hjälp av fakta och övningar
vill vi inspirera till nya tankar kring genus,
arbetsmarknad och företagande. Som studie- och
yrkesvägledare har du en unik position – du träffar
människor som står inför livsval, och är därmed
en viktig länk i förändringsarbetet för en jämställd
arbetsmarknad.
VentureLab – Lunds universitets entreprenörssatsning,
fungerar som ett stöd för nya företagare,
det vill säga studenter som vill starta eget företag.
Vid en granskning av verksamheten blev det tydligt
vilken mansdominans som rådde och att det
var få kvinnor som sökte kontorsplatser. Sett ur ett
bredare perspektiv är det likadant på andra ställen
i landet. De flesta företag drivs av män och endast
en fjärdedel av Sveriges egenföretagare är kvinnor.
För att göra något åt situationen valde Venture-
Lab att i samarbete med Europeiska socialfonden
genomföra en utbildningssatsning riktad till studie-
och yrkesvägledare. Under läsåret 06/07 gavs
en seminarieserie där studie- och yrkesvägledare
från olika delar av Lunds universitet deltog. Under
året besöktes vi av gästföreläsare, gjorde värderingsövningar
och diskuterade kring genus, studier,
arbetsmarknad, företagande och studie- och
yrkesvägledarens roll.
Detta häfte bygger på kunskaper och erfarenheter
från seminarieseriens diskussioner och föreläsningar
och utgår från frågeställningar som kommit upp
under året.
5

Ett varmt tack till alla deltagare i seminarieserien
samt till gästföreläsarna och egenföretagarna Ann-
Katrin Rooth, Maria Nilson, Birgitta Andersson,
Anna Haupt, Terese Alstin, Fanny Davidsson,
Catharina Larsson samt studievägledare Miia Toriikka.
Tack även till Karin Aase, dåvarande projektkoordinator
på VentureLab för ditt fantastiska stöd och
kloka ord.
Juni 2007
Karin Bengtsson
Lina Nilsson
Så här använder du häftet
Tanken med häftet är att uppmärksamma de mekanismer
och strukturer som orsakar att män och
kvinnor dels gör olika val och dels ges olika möjligheter
på den svenska arbetsmarknaden. Fokus
ligger på arbetsmarknaden i allmänhet och på företagande
i synnerhet.
Häftet kan med fördel användas som diskussionsunderlag
i din arbetsgrupp eftersom genus är ett
ämne du lär dig enklast genom diskussion. Samtal
och övningar ihop med kollegor hjälper dig att reflektera
över vem du är i mötet med studenterna.
Vilken bakgrund och vilka värderingar du har spelar
roll i möten, och för ett aktivt förhållningssätt
krävs att du reflekterar kring hur du gör och tänker
idag.
Övningarna i häftet kan du läsa igenom och tänka
kring på egen hand, men bäst blir det att göra dem
i grupp. Frågeställningarna är utformade för att
uppmuntra till att olika åsikter uttrycks och tanken
är att man lär sig och vidgar sina vyer genom
att ta del av varandras erfarenheter. Det är viktigt
att alla deltagare tillåts ta plats i diskussionen.
Längst bak i häftet hittar du de källor vi använt.
De kan också fungera som lästips för dig som vill
lära dig mer.
6 7

Bra att veta
Svensk lagstiftning som berör
förbud mot diskriminering på
grund av kön utgår ifrån det
socialt konstruerade könet
och fokuserar därmed på
det som går att förändra i
samhället.
Vad är kön och genus?
Det finns olika sätt att se på och forska kring kön
och kategorierna kvinna och man. Medan naturvetenskaplig
forskning anlägger ett biologiskt
perspektiv på kön fokuserar genusvetenskap på de
språkliga och sociala dimensionerna av kön, vanligen
kallat genus.
I detta häfte använder vi begreppet kön oftare än
genus, och vi använder dem som synonymer. Häftet
har en genusvetenskaplig utgångspunkt som
bygger på att manlighet och kvinnlighet är socialt
konstruerat och därmed också föränderligt.
Häftet fokuserar på kön, men det är viktigt att
tänka på att kön inte är den enda grunden för diskriminering
och segregation. Andra betydelsefulla
faktorer är etnicitet, klass, ålder, sexuell läggning
etcetera.
Att göra kön
Simone de Beauvoirs välkända formulering ”Man
föds inte till kvinna, man blir det” hämtat från
Det andra könet från 1947 illustrerar genusvetenskapens
kärna och utgångspunkt. Kategorierna
kvinna respektive man är något vi ständigt skapar.
Inom genusvetenskapen talar man om att vi gör
genus genom hur vi går, hur vi talar, hur vi klär oss,
om vi sminkar oss, vilka förväntningar vi har på
oss själva och andra och så vidare. Kön görs även
på arbetsmarknaden, där en del yrken och arbetsuppgifter
förknippas med kvinnlighet, medan andra
ses som manliga.
9

Hur gör vi kön?
Denna övning kopplar ihop genusvetenskapliga
resonemang med det egna livet.
Genomförande: Sätt er två och två. Berätta för
varandra hur ni har gjort kön den senaste veckan
(det vill säga vilka stereotypt manliga respektive
kvinnliga aktiviteter/egenskaper ni har praktiserat).
Berätta sedan för resten av gruppen vad ni har
kommit fram till. Har ni svårt att komma på vad
som har med kön att göra kan ni vända på frågan:
Finns det något ni har gjort den senaste veckan
som inte har med kön att göra?
Reflektion: Det som vi förknippar med egenskaper/aktiviteter
som tillhör det manliga respektive
kvinnliga könet är ofta sådant som både män och
kvinnor kan göra. Vilket kön gör du?
Genusperspektiv på den svenska
arbetsmarknaden
Genom historien har kvinnors och mäns arbetsuppgifter
varierat, men det har alltid funnits någon
slags arbetsfördelning baserat på kön. Idag är
segregeringen på arbetsmarknaden avseende kön
fortfarande stor även i internationell jämförelse.
Den ojämna arbetsfördelningen visar sig på flera
olika plan. En aspekt är uppdelningen mellan hemarbete
och förvärvsarbete där kvinnor tar störst ansvar
för det förstnämnda. Ute på arbetsmarknaden
är skillnaderna också stora. Dels befinner sig män
och kvinnor på olika arbetsplatser, dels finns det
stora skillnader mellan män och kvinnor inom yrkesgrupper,
exempelvis vad gäller position och lön.
Övning
Exempel på att göra...
...manligt kön – betala notan,
köra snabbt, ha slips, bygga
saker, vara ordförande, rapa,
makt och status, bygga
muskler.
...kvinnligt kön – gråta, fnittra,
banta, använda smink, noppa
ögonbrynen, tvivla på sig själv,
vara vice ordförande, agera
sekreterare, koka kaffe.
Detta brukar benämnas kvantitativ jämställdhet/
ojämställdhet. Man kan också tala om kvalitativ
jämställdhet/ojämställdhet, som bland annat berör
det sociala klimatet på arbetsplatsen.
De 30 största yrkena 2005
Ordnade efter antal personer i yrket
Systemerare och programmerare
Lastbils- och långtradarförare
Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl.
Verktygsmaskinoperatörer
Lagerassistenter m.fl.
Revisorer m.fl.
Försäljare,
dagligvaror
Kockar och kokerskor
Fastighetsskötare
Maskiningenjörer och maskintekniker
Figuren är hämtad från På tal
om kvinnor och män. Lathund
om jämställdhet 2006.0 80 60 40 20
Kvinnor: 1 095 300
Män: 801 400
% 100 80 60 40
0 20 40 60 80 100 %
Motorfordonsmekaniker och -reparatörer
Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker
Chefer för mindre företag
Övrig kontorspersonal
Förskollärare och fritidspedagoger
Barnskötare m.fl.
Hotell- och kontorsstädare m.fl.
Bokförings- och redovisningsassistenter
Skötare och vårdare
Köks- och restaurangbiträden
Administrativa assistenter
Datatekniker
Journalister, författare,
informatörer m.fl.
Läkare
Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl.
% 100 0 20 40 60 80 100 %
10 11
Företagssäljare
Källa: Arbetskraftsundersökningar, SCB
0 20
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl.
Vårdbiträden,
personliga assistenter m.fl.
Grundskollärare
Försäljare, fackhandel

Cirkeldiagrammet visar
fördelningen av manliga och
kvinnliga företagare. 75 % av
alla företagare är män och 25
% är kvinnor. På samma sätt
som fördelningen av män och
kvinnor i olika yrken på arbetsmarknaden
skiljer sig åt, så
skiljer sig även fördelningen av
män och kvinnor inom olika
sektorer av företagande. Bland
annat är det betydligt fler
män än kvinnor inom sektorn
industri och byggnadsverksamhet
och betydligt fler kvinnor
än män inom sektorn personlig
service. (källa: SCB)
Figuren till höger är hämtad
från På tal om kvinnor och män.
Lathund om jämställdhet 2006.
Medellön i de tio största yrkesgrupperna 2004
Månadslön i 1 000-tal kronor
Könsmärkning
Kvinnor 1 000-tal
40
Män
Företagsekonomer,
personaltjm, m.fl.
Säljare, inköpare,mäklare m.fl.
Ingenjörer och tekniker
Grundskollärare
Övrig kontorspersonal
Fordonsförare
Försäljare, detaljhandel,
demonstratörer
Vård och omsorgspersonal
Byggnadshantverkare
Städare m.fl.
39
38
37
36
35
34
33
32
31
30
29
28
27
26
25
24
23
22
21
20
19
18
17
16
Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet
0
Företagsekonomer,
personaltjm, m.fl.
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Ingenjörer och tekniker
Grundskollärare
Övrig kontorspersonal
Byggnadshantverkare
Försäljare, detaljhandel,
demonstratörer
Fordonsförare
Vård och omsorgspersonal
Städare m.fl.
Könsmärkning innebär att yrkesroller och positioner
på arbetsmarknaden förknippas med ett visst
kön. Chef är en roll som är starkt förknippad med
män. Det är så vanligt att män dominerar på ledande
poster att vår bild av manlighet och ledarskap
lätt blir samma sak. En annan manligt kodad
roll är entreprenören och egenföretagaren. Kvinnligt
kodade yrken är exempelvis sjuksköterska och
sekreterare. Dessa uppdelningar är en onödig begränsning
av både män och kvinnors handlingsutrymme.
I uppdelningen ryms dessutom en orättvisa,
eftersom det som är manligt kodat värderas
högre än det kvinnliga, vilket visar sig i mäns högre
löner och positioner på arbetsmarknaden.
13

Könsmärkningar uppfattas ofta som självklara och
naturliga vilket innebär ett hinder för att förändring
ska kunna ske. Men det finns exempel på hur
yrken bytt kön. Aktuella yrken som just nu håller
på att förändras är läkare och präst. Traditionellt
sett är båda dessa mansdominerade, men fler och
fler kvinnor läser nu medicin och teologi.
Hur kan du förändra?
• Bli medveten om dina egna föreställningar om
olika yrkesgrupper. Först då kan du tänka bort
den invanda könsmärkningen och agera på ett
medvetet sätt när du vägleder studenter.
• Presentera förebilder som bryter mot könsmönstren.
Studenter har redan sett en mängd
manliga representanter för exempelvis ingenjörer
och sotare. Detsamma gäller kvinnliga representanter
för förskollärare och sekreterare. Var därför
inte orolig över att dina könsöverskridande exempel
ger en för ensidig bild.
Glashuset
Den könsuppdelade arbetsmarknaden brukar ibland
beskrivas som ett glashus. De osynliga väggarna
och taken hindrar kvinnor att röra sig i såväl sidled
som uppåt på arbetsmarknaden.
Väggarna i glashuset innebär att könen hålls åtskilda
på arbetsmarknaden. Att män och kvinnor
befinner sig i olika yrkesgrupper och på olika arbetsplatser
illustreras i figuren på sidan 11. Av de
30 största yrkena i Sverige är endast fem stycken
numerärt jämställda, vilket innebär proportionen
40 % kvinnor och 60 % män eller omvänt enligt
14
Tips! Läs mer om könsmärkning
i Charlotte Holgerssons
bok Rekrytering av företagsledare.
En studie i homosocialitet.

SCB:s definition. Det behöver dock inte innebära
att de är jämställda enligt andra definitioner.
Kvinnor som gör traditionellt manliga yrkesval
möts ofta av både misstänksamhet och öppen
misstro under vägen. Känslan av att gång på gång
behöva bevisa och försvara sig själv är vanlig. Män
kan däremot röra sig relativt obehindrat genom
glashusets väggar. De möts oftare av välkomnande
om de väljer ett traditionellt kvinnojobb.
Taket i glashuset handlar om att män och kvinnor
befinner sig på olika positioner inom sektorer.
Kvinnor återfinns systematiskt på lägre befattningar
och mindre prestigefyllda jobb och män är
i större utsträckning chefer. Ofta är glastaket inget
det talas om, utan första gången man upptäcker
det är dagen då ens eget huvud slår i. Tystnaden
om och förnekandet av denna diskriminerande
mekanism gör den svår att förändra.
Homosocialitet
Att män dominerar på ledande poster i samhället
leder till att män identifierar sig med och riktar sig
mot andra män i sitt yrkesliv. Det är hos männen
resurserna och makten finns vilket gör att de kan
tillfredsställa de flesta av sina behov genom andra
män. Män är därmed ofta så kallat homosociala,
ett fenomen som får till följd att de helst väljer
andra män när poster ska tillsättas. Mäns homosocialitet
innebär alltså att kvinnor utesluts från
maktposter.
Kvinnor å andra sidan uppvisar oftast ett heterosocialt
beteende, eftersom de som grupp har mindre
resurser och makt. Därför tvingas kvinnor att socialt
orientera sig mot män vilket innebär att även
Diskutera!
Diskriminerande mekanismer
såsom glastaket och homosocialitet
är något som många
av dina studenter kommer att
stöta på i arbetslivet. Eftersom
mekanismerna ofta är
dolda kan det vara svårt att
sätta ord på sina upplevelser.
Risken är stor att skuldbelägga
sig själv för strukturer
man drabbas av. Kunskap om
mekanismerna kan därför vara
ett användbart verktyg för att
förstå situationer på arbetsmarknaden,
och nödvändig för
att kunna förändra den.
Hur kan du som studievägle-
dare ta upp dessa frågor med
studenter?
Tips! Läs mer om könskodade
egenskaper och ord
i Fredrik Bondestams bok Positiv
särbehandling och akademin.
Tjugofem år av ideologi, retorik
och praktik.
kvinnor väljer män, och därmed konserveras den
manliga dominansen på betydelse fulla poster ytterligare.
Kompetens är manligt kodat
Precis som yrkesroller kan också egenskaper vara
könskodade, det vill säga kopplade till det ena eller
det andra könet. Kompetens är ett begrepp som
till synes verkar neutralt, men som i själva verket
hänger ihop med vår bild av manlighet.
Både män och kvinnor tolkar kompetens som
manligt. Detta har synliggjorts i studier där bedömare
fått sätta betyg på till exempel uppsatser.
Om bedömarna trott att det är en man som skrivit
uppsatsen får den ett bättre omdöme än om
en kvinna antas ha skrivit den. Likaså beskrivs en
man som har lyckats med något som kompetent,
medan en kvinna anses ha haft tur. Exempel där
kvinnan respektive mannen misslyckats, förklaras
med att mannen haft otur och att kvinnan varit
inkompetent.
Varför är det såhär?
Demokrati, rättvisa, kunskap, individ, kompetens
och vetenskap är alla begrepp som på ytan inte har
något kön, men som är skapade i en miljö dominerad
av män. Innebörden i dessa ord har definierats
och formats under lång tid då endast en viss grupp
män varit delaktiga i det offentliga samtalet.
I jämställdhetsdebatten hör vi ofta att det är kompetens
som ska avgöra, och inte kön. Det är problematiskt
att använda begreppet kompetens på
ett så lättvindigt vis. Begreppet kompetent ligger
inbakat i begreppet man och blir ofta bara aktuellt
för diskussion när kvinnor kommer på tal.
16 17

Kvotering av män
Det offentliga samtalet om kvotering handlar nästan
bara om kvinnor. Detta döljer vad kvotering
har handlat om i vår historia och fortfarande i hög
grad handlar om, nämligen kvotering av män.
Homosocialitet som du kunde läsa om på sidan 16
är ett uttryck för kvotering som brukar beskrivas
som informell kvotering av män till ledande poster.
Förutom denna dolda mekanism finns många exempel
på hur öppen och uttalad kvotering av män
förkommit.
Lärarutbildningen är en av de utbildningar där
staten hjälpt manliga sökande att slippa konkurrens
från de bättre meriterade kvinnorna. Under
större delen av 1900-talet tillämpades kvoten 60 %
män och 40 % kvinnor. Detta trots att de kvinnor
som sökte var fler än männen. Så sent som år 2003
meddelade Karlstads universitet stolt att man lyckats
få in fler manliga studenter på sjuksköterskeutbildningen
än tidigare. Förklaringen var enkel
– man hade en lägre betygs gräns för manliga än
för kvinnliga sökande. Veterinär och förskollärare
är ytterligare exempel på utbildningar där män
kvoterats in.
Kvotering av kvinnor anses kontroversiellt och
i det sammanhanget talas det i allvarlig ton om
kompetenssänkning. De fall där män kvoteras in
går däremot oftast obemärkt och odebatterat förbi.
Det höjs få, om ens några, röster som varnar för
kompetenssänkning hos förskollärare eller sjuksköterskor.
Snarare framhålls vikten av att män
finns i yrkena på grund av de speciella saker de kan
bidra med.
19

Övning
Din roll som studie- och yrkesvägledare
Inom genusvetenskap är makt ett centralt begrepp.
Makt är närvarande i någon form i varje möte, därmed
även i dina vägledningssamtal. Ordet makt
tolkas ofta som ett starkt ord med negativ klang,
och som något vi bör ta avstånd ifrån. Men faktum
är att du själv sällan kan bestämma om du ska ha
makt eller inte utan det är situationen som avgör.
Ett aktivt förhållningssätt kan göra makt till en positiv
kraft. Om du blir medveten om vilken slags
påverkan du har på studenterna har du större möjlighet
att använda den på ett konstruktivt sätt.
Som studie- och yrkesvägledare har du makt bland
annat genom att du besitter kunskap som studenten
inte har. Du kan utöva makt genom det urval
av information du förmedlar. Att öppna upp studentens
blick för en mångfald av möjligheter är ett
sätt att ge makt till studenten, och öka hans eller
hennes möjligheter att välja fritt.
Hur stor makt respektive hur mycket
inflytande har jag över studenters karriärval?
Denna övning uppmanar till reflektion över din
position som studie- och yrkesvägledare ur ett
maktperspektiv.
Instruktion: Föreställ dig att det går en linje från
vänstra till högra delen av rummet. I den högra
änden av linjen ska du ställa dig om du menar att
studie- och yrkesvägledare inte har någon makt att
påverka studenterna. I den vänstra änden ställer du
dig om du anser att studie- och yrkesvägledare har
21

väldigt mycket makt. Du kan också välja någon
punkt däremellan på linjen.
Diskussion: När alla har placerat sig på linjen får
var och en som vill redogöra för varför de ställt sig
just där på skalan.
Anställd eller egenföretagare?
Rubrikens fråga ställs sällan av studenter, eftersom
det ses som självklart att studier ska leda till anställning.
Möjligheten att starta eget och bli sin
egen arbetsgivare är något som glöms bort. Kvinnor
överväger egenföretagande i ännu mindre utsträckning
än män, vilket är viktigt att vara medveten
om i en vägledningssituation.
En anledning till att så få kvinnor, men även män,
väljer egenföretagande kan vara de många myter och
föreställningar som finns om vem som kan vara företagare.
En vanlig missuppfattning är att egenföretagande
bara innebär ett sätt att jobba, och att
bara en viss sorts person passar som företagare.
Under seminarieserien uttryckte studie- och yrkesvägledarna
ofta en strävan efter att låta studenterna
själva ta ansvar för sina val. Att tala om egenföretagande
upplevdes då som ett sätt att styra stu-
22
Att vara genusmedveten antas
ibland vara överensstämmande
med att förhålla sig
könsneutralt. Men att hävda sin
egen neutralitet eller objektivitet
är ofta förrädiskt. När vi
tror att vi agerar neutralt eller
objektivt är det i själva verket
vanligt att vi än en gång återskapar
mannen som norm.
Att vara genusmedveten
handlar istället om just det
som ordet beskriver: Att vara
medveten om genus. Det
handlar om att uppmärksamma
att genus alltid spelar roll.
Först då kan du börja påverka
på vilket sätt genus får spela
roll i dina möten.

denten. Det som är viktigt att tänka på är att om
man berör egenföretagande i ett vägledningssamtal
innebär det inte mer styrning än att nämna anställning.
Det finns nämligen inte bara ett sätt att vara
egenföretagare på, utan en mångfald av situationer.
Precis som det finns olika sorters anställningar
finns det också flera sätt att driva företag. De olika
företagsformerna innebär olika villkor, risker och
möjligheter.
Det finns många stereotypa bilder av vem företagaren
är och hur denne lever. Vanliga föreställningar
är att egenföretagare har ett stressigt liv med jobb
dygnet runt utan fasta rutiner och att de är självständiga
och utåtriktade personer med många järn
i elden. Sanningen är att det mellan olika företagare
finns stora skillnader i personlighet, intressen,
arbetstempo och så vidare, precis som dessa saker
skiljer sig åt mellan personer som har en anställning.
24
På samma sätt som det
finns olika sätt att praktiskt
organisera sitt arbete som
anställd eller egenföretagare,
kan också arbetssituationen
variera mycket inom grupperna.

Analysera ditt eget vägledningssamtal
Hur ser du på företagande kontra anställning och vad förmedlar du till dina
manliga respektive kvinnliga studenter? Analysera dina kommande vägledningssamtal.
Markera för varje gång påståendet stämmer in på vad som togs upp/ägde
rum i samtalet.
När samtalet berör företagande
Företagande berördes
Företagande berördes på ditt initiativ
Studenten tog själv upp ämnet företagande
Företagande diskuterades som ett alternativ till
anställning
Företagande diskuterades som en sista utväg
Eget påstående:
När samtalet berör anställning
Anställning berördes
Anställning berördes på ditt initiativ
Studenten tog själv upp ämnet anställning
Anställning diskuterades som ett alternativ till
anställning
Anställning diskuterades som en sista utväg
Eget påstående:
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏
❏

Kunskap om företagande
Det finns olika vägar att gå för den som startar
eget. Olika företagsformer innebär olika stort risktagande
och möjligheter. För att lättare kunna svara
på frågor i en vägledningssituation, och för att
själv kunna visa på möjligheter, finns det kunskap
att hämta. Lär dig mer om företagande, hur det går
till att starta företag, vilka olika företagsformer det
finns, vilka regler som gäller vid föräldraledighet
och så vidare.
Gissa företagaren!
Instruktion: Kopiera bilderna som är utspridda i
häftet och lägg ut på ett bord till allmän beskådan.
Alla deltagare ska sedan plocka med sig en bild på
en person som de tror är egenföretagare. Därefter
går ni en runda där alla får förklara sitt val, och
berätta vilket slags företag personen har, och hur
han eller hon jobbar.
Diskussion: Övningen syftar till att synliggöra
vad vi har för föreställningar kring företagare och
entreprenörer. Vem kan vara egenföretagare?
Bra webbplatser
Skatteverket
www.skatteverket.se
Verket för näringslivsutveckling
www.nutek.se
Nationellt resurscentrum
för kvinnor
www.nrckvinnor.org
VentureLab
www.venturelab.lu.se
Övning
Övning
Tänk på! Män och kvinnor
kan ha olika förväntningar
på sig själva och från sin
omgivning. Tänk därför på att
uppmärksamma flera sorters
argument. Det finns många
olika anledningar och vägar till
att starta eget.
Vilken egenskap är viktigast för att bli
egenföretagare?
Instruktion: Den som leder övningen ställer frågan
om vilken egenskap som är viktigast för att
bli egenföretagare och läser därefter upp olika alternativ
som hör till var sitt hörn. Deltagarna får
ställa sig i det hörn som stämmer bäst överens med
deras inställning. När alla bestämt sig får de också
möjlighet att motivera varför de valt just det hörn
de står i. Om inget av påståendena passar kan man
ställa sig i hörnet eget förslag. De fyra hörnen är:
Strävan att tjäna
mycket pengar
Drivkraften i att vara
sin egen chef
Viljan att förändra
världen genom att
förverkliga sin idé
Eget förslag
28 29

Källor och litteraturtips
Ambjörnsson, Fanny, 2006. Vad är queer? Stockholm:
Natur och Kultur
Beauvoir, Simone de, 2002. Det andra könet.
Stockholm: P A Norstedt & söner
Bondestam, Fredrik, 2003. Positiv särbehandling
och akademin. Tjugofem år av ideologi, retorik och
praktik. Uppsala: Universitetstryckeriet
Connell, Robert W., 1997. Maskuliniteter. Göteborg:
Daidalos
Cox, Roland, 2005. Jämställt vägval: Studie- och
yrkesvägledning med genusperspektiv.
Davies, Bronwyn, 2003. Hur flickor och pojkar gör
kön. Stockholm: Liber
Elwin-Novak, Ylva & Thomsson, Heléne, 2003.
Att göra kön. Om vårt våldsamma behov att vara
kvinnor och män. Albert Bonnier förlag
Gothlin, Eva, 1999. Kön eller genus? Göteborg:
Nationella sekretariatet för genusforskning
Hirdman, Yvonne, 2001. Genus – om det stabilas
föränderliga former. Stockholm: Liber
Holgersson, Charlotte, 2003. Rekrytering av företagsledare.
En studie i homosocialitet. Handelshögskolan
i Stockholm
Josefsson, Helena, 2006. Genus – hur påverkar det
dig? Stockholm: Natur och Kultur
31

Roth, Ann-Katrine, 2002. Nya jämställdhetsboken
– Från teori till praktik. Stockholm: Norstedts juridik
SCB 2006. På tal om kvinnor och män. Lathund
om jämställdhet. Örebro: SCB-tryck
Wahl, Anna m. fl., 2001. Det ordnar sig. Teorier om
organisation och kön. Lund: Studentlitteratur
Wahl, Anna & Holgersson, Charlotte, 2004. Det
ordnar sig alltid: Arbetsbok kring frågor om organisation
och kön. Lund: Studentlitteratur
Wold, Agnes & Chrapkowska, Cecilia, 2004. ”Vi
män har tusen knep att hindra en kvinna
att komma fram”, i Fridh-Haneson, Britt Marie
och Haglund, Ingegerd (red): Förbjuden frukt på
kunskapens träd. Kvinnliga akademiker under 100
år. Stockholm: Atlantis
33

Detta häfte vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare
och vill arbeta för att bryta den ojämställdhet som fortfarande
präglar den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av fakta och
övningar vill vi inspirera till nya tankar kring genus, arbetsmarknad
och företagande. Som studie- och yrkesvägledare har du en
unik position – du träffar människor som står inför livsval, och
är därmed en viktig länk i förändringsarbetet för en jämställd
arbetsmarknad.