Forskning, innovation och intellektuella äganderätter - Intertic

Eller för att uttrycka det med dr Johnsons ord: ”When a man knows he is to be hanged in a
fortnight, it concentrates his mind wonderfully.”
Avslutande diskussion
Intellektuella äganderätter är en förutsättning för att möjliggöra stora FoU-investeringar
och bidrar substantiellt till värdeskapandet i en ekonomi. Om detta råder i princip ingen
större konflikt, åtminstone inte mellan dem som studerat frågan närmare. De kritiker som
ifrågasätter hela ordningen med intellektuella äganderätter har ofta osystematiska och
svaga empiriska argument samt tenderar att föra en onyanserad diskussion om den faktiska
funktionen och de faktiska effekterna av en intellektuell ensamrätt.
Onyanserat är det också att inte erkänna att nuvarande ordning har svagheter och att alla
intellektuella äganderätter också har negativa aspekter. I centrum står problemet med
teknikspridningens hastighet. Som tidigare diskuterats är detta problem mindre än vad
kritikerna befarar. Marknaden för ny teknik i dag skiljer sig mycket från hur den fungerade
för några decennier sedan. Avvägningen mellan incitament till nya innovationer och spridningen
av dessa innehåller betydligt fler nyanser än tidigare och hastigheten i teknikspridningen
har ökat.
Det intressanta och relevanta nu är att närmare studera och diskutera vilken typ av reformer
som patent och upphovsrätt – de två områden som varit föremål för diskussion hittills – behöver
genomgå. En sådan diskussion pekar ofta på en rad klassiska avvägningar i utformningen
av intellektuella äganderätter. 48
– Vad ska vara patenterbart? Behöver starkare krav på öppenhet (disclosure) ställas för att
patent ska beviljas? Vilka krav ska ställas beträffande nyhetsvärde och uppfinningshöjd för
att ett patent ska tillåtas? Vilken institution kan lämpligast bedöma vad som är patenterbart?
Hur undvika att patentsystemet politiseras? Hur kan patentsystemets integritet skyddas
bättre? Hur kan patentblockering undvikas?
– Hur kan de administrativa rutinerna förändras för att patentsystemet skall bli effektivare?
Skall patentkostnaden öka för att hindra patentansökningar som har svårt att klara kraven?
Hur påverkar en sådan ansökningskostnad möjligheterna för småföretag att få ett patent?
– Är upphovsrättens längd verkligen ekonomiskt motiverad? Hur kan de ”administrativa”
transaktionskostnaderna för upphovsrättsligt skapande minska? Hur kan de skadliga intrången
i upphovsrättsskyddad egendom effektivt minska?
I alla dessa frågor finns det goda skäl för reformer, men reformerna handlar inte bara om
att göra den intellektuella äganderätten svagare. Det är tvärtom viktigt att stärka ordningen
i en rad väsentliga avseenden.
15