Forskning, innovation och intellektuella äganderätter - Intertic

26. Läkemedelsbranschen anses vara mest patentberoende. Det beror dels på att utvecklingskostnaderna
är mycket höga, men också för att det är så lång tid mellan den tidpunkt då ett patent tilldelas
och den då en ny medicin når marknaden. Myndigheter kräver lång tid för att kontrollera och
godkänna nya mediciner. Här finns med andra ord en möjlighet för konkurrenterna att hämta upp
ett first mover advantage om innovationen inte är patentskyddad. Se t e x Cohen, Nelson & Walsh
(2000). Läkemedelsbranschen möter också en annan svårighet. Läkemedel i många länder, särskilt
i Europa, är prisreglerade och marknaden kännetecknas av ett fåtal köpare (monopsoni). Med möjlighet
till prisdifferentiering kan läkemedelsbolag med försäljningen täcka utvecklingskostnaderna,
men prisregleringar innebär i princip minskad möjlighet till detta.
27. Lessig (2005).
28. Posner (2005) hävdar att långa upphovsrättstider dock kan vara ekonomiskt motiverade. Ett
skäl kan vara att undvika en ”stockning” (congestion) i konsumtionen som uppstår om kreationen
fritt kan kopieras – precis som fri konsumtion av en väg kan skapa trafikstockning. Om till exempel
Musse Pigg var fri att använda för vem som helst skulle intresset för kreationen minska och på det
sättet minska framtida förädlingsvärde för produktion där Musse Pigg figurerar. Ett annat skäl kan
vara att kostnaden för att skapa – den redan ådragna kostnaden – behöver hållas vid liv med nya
resurser för att marknaden för kreationen skall finnas kvar. Med andra ord: det finns möjligtvis en
överskattning av dikotomin mellan kostnaden för att skapa och kostnaden för att sprida den.
29. Posner (2005), sid 66.
30. Corrigan & Rogers (2005) diskuterar bristerna i synen på upphovsrätt som ekonomiskt
omotiverade.
31. Det bör i sammanhanget naturligtvis påpekas att långt ifrån allt kreativt skapande skyddas av
upphovsrätt eller att det behöver skyddas av sådan för att bli kommersiellt intressant. Det gäller
också verksamheter med signifikanta fasta kostnader och där altruism inte är något som primärt
kännetecknar aktörerna. Open source-rörelsen är ett exempel på detta.
32. Som Towse (2003) visar tenderar upphovsrätten – när data från musikindustrin studeras (studier
på andra områden finns inte) – att ge en sned inkomstfördelning där ett antal personer (superstars)
har mycket stora intäkter medan det stora flertalet upphovsrättsinnehavare har små intäkter. Det
är en avspegling av flera faktorer: musikens kvalitet och popularitet o s v, men en av faktorerna är
också utvecklingskostnaderna.
33. Shapiro (2002).
34. Varumärkesdominans, nätverksexternaliteter, skalfördelar och stora initiala investeringskostnader
för potentiella konkurrenter är några förklaringar till bibehållna marknadsandelar.
35. Lerner & Tirole (2000) gör intressanta iakttagelser av belöningar också i allmänningar, t ex
”peer recognition” och ett bättre framtida jobb.
36. Baumol (2002), ssk kap 6, går närmare in på varför vinstintresset kan motivera att innovationer
ges bort till konkurrenterna.
37. Se t ex von Hippel (2005). Det finns naturligtvis olika aktivister som driver frågan mycket längre
och hävdar just universell tillämpning av allmänningar, men deras analyser och argument saknar i
regel perspektiv och systematisk empiri.
31