Integrationsveckan var händelserik - LIFS

Lunds IntegrationsFrämjande Samarbetsorganisation - Lunds Cooperative Association for Integration Development 

● Grundad: 2002 ● Årgång 7 ● Nr. 26 ● ISSN 1653 9524 ● 2009 / 2 ● 

Integrationsveckan var händelserik 

men inte välbesökt 

LIFS egen musikensemble fick Lundaborna att dansa till folktoner från olika delar av världen. 

Årets integrations- och mångfaldsrundan var händelserik. 

Den som bläddrar i programmet imponeras säkert över att 

alla olika aktiviteter som erbjöds Lundaborna. LIFS invigde 

veckan på Stortorget med flaggknytning, dans och mu- 

Vi måste alltid välja 

Den sjunde juni fick vi välja våra 

delegater till EU-parlamentet. Det blev 

också klart hur pass viktigt det var för 

oss att delta i valet. Vad vi inte vet är 

hur hög andel invandrare i övriga 

Värt att veta 

• I Lund finns invånare från 164 olika födelseländer och här talas minst 200 

språk. 

• Några av de stora språken förutom svenska är till exempel arabiska, polska, 

persiska, teckenspråk, spanska, thai, engelska och tyska. 

• Exempel på mindre språk som talas i Lund är den kurdiska dialekten badinani 

samt wolof som talas i Senegal, Gambia och Mauretanien. 

sik från olika delar av världen. Politikerna var också inbjudna 

att debattera integrationsfrågor. Trots ett bra program var veckan 

publikfattig och det är något att fundera över inför nästa år. 

Läs mer om integrationsveckan sidorna 5-7 

länder som gick till valurnorna. Låt 

oss ta tillfället i akt och fundera 

utifrån invandrarnas perspektiv på 

vikten av ett gemensam Europa. 

Läs vidare sidan 3 

Tamam prisas för 

gräsrotsarbete 

Tamam fick Lunds kommuns integrationspris. 

Volontären Kerstin Jurlander 

berättar om sitt arbete i organisationen. 

Läs vidare sidorna 8-9 

Innehåll 

2-3 Aktualiteter, föreningsaktiviteter 

4-5 Integrationsveckan 

6-7 Integrationskonferens, skrivupprop, 

Eslövs FN-förening 

8-9 Tamam 

10-11 Lifskraft, föreningen POLKA 

12 LIFS mediacentral informerar

Aktualiteter 

*** POLKA - Ideel Kulturförening 

Alla är välkomna att fira midsommar 

med Kulturföreningen Polka. I år är 

det samling på restaurang Lillis Tallrik 

i Dalby. Det blir midsommarbuffé, 

men inte någon midsommarstång. I 

stället görs kransar att ha på huvudet 

och klockan tolv på natten släpps de 

ner i vatten med ljus på. Det är så midsommar 

firas i Polen, till minnet av 

Johannes Döparens födelse. 

Mer information om arrangemangethittar 

du på: 

www.polka.nu 

***Ághegy-Liget Vänskapsförening 

Ághegy-Liget och tidskriften Ághegy 

som arbetar med svensk och ungersk 

litteratur, har fått det ungerska priset 

Ex Libris. Priset delas ut den 30:e 

september av Ungerska Riksförbundet 

i Sverige och utdelningen sker på 

Ungerska Huset i Stockholm. 

*** Konferens “Horn Of Africa” 

För åttonde gången hålls konferensen 

“Horn Of Africa” i Lund. Fokus ligger 

den här gången på miljö. 

I många utvecklingsländer i Afrika är 

klimatförändringarna redan kännbara. 

Framtida miljöutmaningar som till 

exempel markförstöring, skogsskövling, 

vattenbrist och föroreningar hotar 

att förvärra konflikter och fördjupa 

fattigdomen. Viktiga frågor som därför 

kommer att diskuteras är om miljösamarbete 

kan bidra till fred och vara 

en katalysator för att minska spänningar. 

Konferensen hålls på Stadshallen 

den 7-9 augusti. 

***Utställning 

Grafik utan papper 

India Däck Bokcafé, på Stora Algatan 

3 i Lund, har nu en konstutställning 

gjord av asylsökande. Ett drygt 40-tal 

grafiska verk har skapats genom ett 

samarbete mellan konsthögskolan Valand, 

nätverket Ingen människa är illegal 

och papperslösa flyktingar. Det 

finns möjlighet att köpa verken och 

intäkterna går till Asylgruppen Lund. 

Över 2 Gränser 

Några aktiviteter från 

medlemsföreningarna 

Jedinstvo-Enighet 

Jugoslavisk-Svenska förening Jedinstvo-Enighet 

samlades på Järnåkraskolan 

i Lund för traditionellt firande av 

första maj. Det var festligheter med 

mat, dans och musik. 

I forna Jugoslavien firades dagen med 

att människor tidigt på morgonen samlades 

för utflykt med sitt företag eller 

skola ut i naturen. I Belgrad var det 

militärparad, organisationer samlades 

och företag fick visa upp sina framgångar. 

Nu är militärparaderna bara ett bleknande 

minne, men traditionen att folk 

tar sig ut i naturen för att fira första 

maj den lever kvar. 

Togo Kommittén 

Den 2:a maj ordnade Togo Kommittén 

nationaldagsfirande på Stadshallen. 

Bland annat uppträdde musikgruppen 

Akpe och capoeragruppen Novisi. 

Povi Lawson berättade också om ett 

HIV-projekt som föreningen driver. 

Irakiska kvinnoföreningen 

I mitten av april var Thareya Bati, Irakiska 

kvinnoföreningen i Lund , på 

konferensen ”Dialog med fokus på 

Irak. Konferensen handlar om vad 

irakier i Sverige kan göra för Irak och 

anordnas av Svenska Röda Korset och 

migrationsverket. 

Det som framförallt behövs för att 

bygga upp Irak igen är kunskapsöverföring. 

– Alla irakier som bott länge i utomlands 

och utbildat sig har stor möjlighet 

att delta i landets uppbyggnad, men 

det kommer ta tid, säger Thareya Bati. 

I höst hålls nästa konferens. 

LIFS har fått en egen musikensemble 

Interkulturella musikgruppen bildades strax innan integrationsveckan och 

spelade under invigningen och på kulturbalen. Gruppen består nu av 10-tal 

personer och kommer på sikt att utökas med dans. Intresserad folkmusiker 

välkomnas!


LIFS välkomnar en ny 

medlem 

I april blev Lunds Naturskyddsförening medlemmar i Lifs. Margit Anderberg 

är ordförande i föreningen. ÖverGränser har träffat henne. 

Hur kommer det sig att ni blivit medlemmar 

i LIFS? 

– Vi vill verka för att alla människor 

ska upptäcka naturen, men har märkt 

att det inte är så många invandrare som 

kommer till oss i här i Lund. Kanske 

beror det på att man inte vet att vi 

finns. 

Varför är ni så dåliga på att nå ut till 

människor med annan bakgrund är 

svensk? 

– Det är väl med oss som med 

många andra föreningar. Vi informerar 

våra medlemmar genom föreningsblad 

och liknande. De 

som inte ens vet att det 

finns en Naturskyddsförening 

tar ju inte del 

av den informationen. 

Genom Lifs hoppas 

jag att vi får fler 

ko ntakter, 

men också 

att vi får 

veta vad ni 

vill ha av 

oss. 

Hur försöker ni få mer mångfald i 

föreningen? 

– Sedan ett tag tillbaka har vi 

guidningar på lätt svenska som vänder 

sig till invandrare och vi marknadsför 

dem via SFI-klasserna. 

Har ni några andra aktiviteter på 

gång? 

– Vi har exkursioner och vandringar 

i naturen där man lyssnar på 

fåglar eller tittar på insekter och växter. 

Vi håller också på med opinionsarbete 

och upplyser om klimathotet. 

Vad betyder 

integration för 

dig? 

–Jag tycker att 

det framförallt 

handlar om mänskliga 

rättigheter. Alla 

människor ska kunna 

utvecklas utifrån 

sina egna förutsättningar 

oavsett var 

de bor. Det innebär 

bland annat att de 

ska kunna ta del av 

föreningsutbudet som 

så många andra människor. 

Då får språk inte vara ett 

hinder. 

Sofia Lindh 

FAKTA 

Naturskyddsföreningen 

• Är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation 

• Föreningen har 181 000 medlemmar runt om i Sverige och fyller 100 år i år 

• I Lunds finns cirka 3 400 medlemmar 

• Lokalföreningen i Lund har olika aktiviteter och jobbar opinionsbildande, 

bland annat är man emot neotronforskningsanläggningen ESS 

Vi måste alltid 

välja 

Fortsättning från sida 1 

Vi vill, liksom alla andra, känna oss 

hemmastadgade någonstans. Att hitta 

ett hem går emellertid enbart där man 

är välkommen. Välkomnandet i 

Sverige prövar jämt både invandrare 

liksom invånare, en process som 

ledsagas och övervakas av LIFS - en 

föreningen sammansatt av diverse 

nationalieter - med stöd från 

kommunens förvaltning. 

I detta nummer tar vi upp frågan på 

en framträdande plats i syfte att göra 

våra läsare medvetna om sina känslor 

av att ”höra hit” vilket givetvis medför 

både skyldigheter och rättigheter. Alla 

fick vi ett humanitärt välkomnande när 

vi anlände i Sverige, men vi kom inte 

tomhänta. Vårt hemspråk, våra seder 

och vår kultur förde vi med oss hit. 

Med allt detta önskar vi berika 

Sverige. Det till och med förväntas av 

oss, vilket gör oss glada. På det viset 

känner vi hemhörighet i vårt nya 

hemland. Det torde dock vara självklart, 

att vårt riktiga hem är landet där 

vi av ödets oberäknelighet en gång 

föddes. 

Med EU:s utvidgning och tillökning 

av medlemsländer fick många av oss 

uppleva att i Sverige lever vi i en enda 

stort gemenskap tillsammans med folk 

från våra ursprungsländer. Med viktiga 

steg framåt år efter år bidrar EUparlamentet 

till allt bättre samordning 

av livet i detta jättehemland. Vi finns 

här i Sverige, men med en känsla av 

hemmavid, som om man går till 

grannhuset eller rent av till vännens 

bostad i grannskapet. Det är en väldigt 

tillfredställande känsla. 

Låt oss vara rädda om denna 

fantastiska känsla.Världen här vill icke 

smälta oss ner till en slags identitetslös 

deg, men vi är också skyldiga att 

anpassa oss till omgivningen. Vi får 

lov att bevara våra sedvanor, beteende, 

religon - men får icke lova att 

tränga dem på vår omgivning. Vi får 

inte göra saker och ting som kan väcka 

anstöt hos andra. En europeisk miljö 

blir på det viset fridfull och framför 

allt fullkomligt human. 

Károly Tar 

Albert Békássy


En vecka med stolthet och glädje 

Under integrationsveckan kunde 

Lundaborna njuta av många arrangemang 

av bland annat LIFS medlemsföreningar, 

Komvux Lund och 

Unicef. Det var en vecka att minnas. 

Invigningen 

Årets integrationsvecka pågick mellan 

den 25:e och 31:a maj. LIFS öppnade 

officiellt veckan på måndagen med 

musikaliska talanger från våra medlemsföreningar. 

Människor från den 

politiska arenan var inbjudna för att 

debattera/diskutera integrationspolitiken 

i Lund, och vår folkloregrupp från 

Jugoslavisk-Svenska förening Jedinstvo-Enighet 

deltog med dans. 

Flera människor från Lund, andra 

delar av Sverige och världen anslöt sig 

till oss. Jag var glad över att få dansa 

vår traditionella dans med dem och 

dansade inte bara med benen på marken 

utan också med glädje i min själ. 

Jag var stolt och mina tankar gick till 

forna Jugoslavien som jag aldrig kommer 

att glömma. 

Det hände mycket på Stadshallen 

Under veckan visade Komvux upp 

vilka kurser man kan läsa, det var föreläsningar 

med olika akademiker och 

FN ställde ut mattor till försäljning för 

att samla in stöd till fattiga. Under 

veckan sålde också UNICEF vackra 

vykort och leksaker. 

Min förening Jedinstvo hade inte 

bara äran att få vara med under öppnandet 

av integrationsveckan, vi informerade 

också om vår förening och 

ansvarade för serveringen på Stadshallen. 

Vi höll en mycket god service och 

var välkomnande mot alla våra gäster. 

Miladin Vuković spelade serbisk 

folkmusik under Kulturbalen. 

Folkdans från forna Jugoslavien satte fart på flera Lundabor. 

Under hela veckan ställde också flera 

konstnärer från vår förening ut vackra 

konstnärliga verk på Stadshallen. 

Aktiviteter på andra ställen 

Jag personligen skickades av min 

förening att besöka biblioteket på 

Nöbbelöv. Här var det loppis, musik, 

barnteater, dans och andra kulturevenemang 

i samband med integrationsveckan. 

På biblioteket informerade 

jag om Jedinstvos aktiviteter. Det var 

ett bra besök och jag träffade många 

trevliga människor. Barnen som uppträdde 

imponerade på mig. 

Kulturbalen 

På fredagen ordnade LIFS kulturbal 

på Stadshallen. Många musiker, 

bland annat från Ungern, Serbien, 

Montenegro, Sydamerika och Kambodja 

spelade. Publiken var glad och 

På Stadshallen var det utställning 

under hela integrationsveckan. 

speciellt mycket glädje väckte en 

familj från Zimbabwe som uppträdde. 

Den yngsta familjemedlemmen 

var inte ens var 1 år fyllda. 

Jag vill också framhålla en poet 

från Makedonien som läste en av 

sina dikter på tre olika språk – 

serbiska, svenska och makedonska. 

Jedinstvo dansade även på 

kulturbalen. På lördagen avslutades 

firandet av integrationsveckan 

på Sankt Hans backar för alla som 

ville umgås. 

En unik vecka 

Jugoslavisk-Svenska förening 

Jedinstvo-Enighet tackar alla våra 

medlemmar som på något sätt 

bidragit till att förverkliga den här 

veckan. Jag tycker också att LIFS 

har organiserat allt bra. Ändå var 

det mycket färre besökare än förväntat. 

Därför vill jag avslutningsvis 

säga att möjligheten att 

ha en integrationsvecka är unikt 

för Lund. Jag har frågat runt 

bland mina vänner som inte bor 

här och det finns inte något liknande 

i Amerika, Europa eller ens 

i någon annan svensk stad. 

Därför har vi all alnledning till att 

vara stolta över att vi har en integrationsvecka 

i Lund. 

Vesna Pavićević

”Integration idag, 

imorgon och alltid” 

Galo Espinoza, 

musiker 

På Stadshallen ställde flera 

konstnärer ut sina verk. 

”Det är jättetrevligt 

och jag blir glad” 

Jojić Ankica, 

besökare 

LIFS dokumenterade det mesta. 

Vojislav Pajovic och sonen Marco 

invigde Integrationsveckan. 

”Jag jämför integration 

med att skaffa barn. 

Båda pater måste vilja 

ha barnet.” 

Qudos Shaur, 

föreläsare integrationsveckan 


Channy Khon sjöng sånger från Kambodja 

Klostergårdsskolans elever deltog också i integrationsveckan. 

”Jag är brun, du är vit. Hur 

kan vi smälta allt och tillsammans 

skapa en ny 

färg?” 

Hannan Awad, medlem LIFS 

Så klart fanns det mat under Kulturbalen. 

”Jag förväntade mig 

mer folk och var är 

alla föreningar?” 

Stanka Sjekloća, 

medlem LIFS 

Galo Espinosa sjöng latinamerikanska 

sånger. 

”Spännande, intressant, 

lärorikt, många olika 

människor och god mat” 

Tommy Håkansson, 

lärare Komvux

Eslövs FN-förening visade Kelimvävnader 

från kurdiska väverskor i sydöstra 

Turkiet under integrationsveckan. 

Utställningen är en del av vårt arbete 

med de 8 punkterna i FN:s Milennieprogram 

som bland annat ska halvera 

fattigdom och svält fram till 2015. Det 

innebär att man koncentrerar sig kring 

vissa frågor som är centrala för att 

förbättra livet för människor och för 

att förebygga konflikter och krig. 

De punkter som vi särskilt jobbar 

med är att alla barn ska få gå i grundskola. 

De ska ha en full skolgång. I 


Stora frågor lyftes under konferens 

I mitten av maj hölls för första gången 

integrationskonferens i Lund. Bland 

föreläsarna fanns både teoretiker från 

universitetsvärlden och praktiker som 

Behrang Miri, uppväxt i Lund men 

med rötter i Iran. Nu bor han i Malmö 

och har varit med att starta upp gräsrotsrörelsen 

Gatans Röst och Ansikte 

som jobbar för 

att ge unga en 

plattform. 

– Ju längre du 

bor i ett land, ju 

svenskare borde 

du bli, men för 

mig har det nästan 

varit tvärtom. 

Dalia Mukhtar 

Landgren 

KG Hammar 

När jag var liten 

var jag ultrasvensk 

med 

Malmö IF hockeytröja. 

Men när 

det till exempel 

var mångfaldsdagar 

i skolan 

blev jag hela 

tiden påmind av 

de vuxna om 

min bakgrund. 

Behrang kan inte 

du ta med dig persisk musik eller laga 

persisk mat kunde lärarna fråga mig 

som var hiphoppare och som gillade 

pasta och pizza som alla andra ungar, 

berättar Behrang. 

– Jag började titta på mig själv i 

spegeln och reflektera över att jag var 

annorlunda. Nu för tiden brukar jag 

Kurdiska väverskor får ett bättre liv 

Skådespelaren, krönikören , musikpedagogen och projektledaren Behrang Miri 

tar det bästa av alla världar. 

säga att jag varken är iranier eller 

svensk. Jag är en kosmopolit och hela 

världen är min, fortsätter han. 

Dalia Mukhtar Landgren, doktorand 

och stadsvetare, har tittat på Malmös 

och andra kommuners visionsarbete 

utifrån ett integrationsperspektiv. 

– Ibland ser man att det är ett glapp 

mellan visionsarbetet och hur de människor 

som bor i kommunen faktiskt 

är. Man måste ju kunna känna igen sig 

i beskrivningen av sin stad. Annars är 

det lätt att utesluta grupper som står 

utanför samhället och då kan visionsarbetet 

i stället öka klyftorna och dela 

städerna ännu mer, berättar hon. 

Före detta ärkebiskopen KG Ham- 

många byar idag är det vanligt att barnen 

slutar studera efter 5 år eftersom 

föräldrarna inte har pengar till att betala 

resorna till skolan i stan. 

Kvinnornas rätt ska också stärkas. 

De har rätt till medbestämmande och 

arbete med en tryggad försörjning. 

Fattigdom och hunger ska minska. Vi 

vill därför ge de kurdiska kvinnorna 

möjlighet att försörja sig på sitt konsthantverk 

som de är experter på. Det 

gör det möjligt för dem att kunna leva 

kvar med sina familjer i hembygden i 

stället för att tvingas flytta in till stor- 

mar pratade om vikten av att mötas 

och det kräver respekt.. 

– Respekt är ett latinskt ord som 

betyder titta en gång till. Det handlar 

om att människan du träffar är så 

mycket mer än du först ser. För att 

kunna mötas måste du tittar en gång 

till, men det kräver tid, närvaro, öppenhet 

och att du lyssnar. 

Helena Jacobsson, integrationssamordnare 

på Lunds kommun, är nöjd 

med dagen 

.– Här har varit deltagare från både 

näringslivet, föreningar, politiker och 

universitetet. Det är roligt att det fått 

så bred spridning, säger hon. 

Sofia Lindh 

stadens slum. 

Rent vatten och bra toaletter är också 

mycket viktigt. Vi arbetar för att 

skolorna på landsbygden i sydöstra 

Turkiet ska få det. Goda hygieniska 

förhållanden är ett viktigt led i att förebygga 

sjukdomar och minska barnadödligheten. 

Lilian H Gari

MIN DRÖM 

Av Julita Zelle 

Den blåa himlen och första grönskan 

ger mig ro i själen och härlig känsla. 

När jag står på mossan mjuk som siden 

då njuter jag verkligen den ljuva tiden. 

Jag ler mot solen på vattenbryggan 

där vilar fjärilen, springer nyckelpigan. 

När natten är kort och dagen är lång 

samlas alla vid en midsommarstång, 

jag plockar jordgubbar, gör en krans, 

sen glömmer jag mig i en sinnlig dans. 

Vid gryningen hör jag på fin fågelsång, 

då drömmer jag om och önskar varje gång 

att sommaren stannar och bara varar, 

sprider vackra dofter och varma solstrålar, 

skapar efter regnet en stor regnbåge 

ovanför ängar med blåklint och prästkrage. 

Vallmoblommor alltid glädjer mig mest, 

ger mig lusten att leva för stunden, 

stanna och känna när det är som bäst ! 


Din historia är viktig! 

Mattias Frihammar på Mångkulturellt centrum i 

Fittja var i Lund under integrationsveckan för att 

hitta skribenter. Tillsammans med Nordiska museet 

har man startat ett skrivupprop. 

Alla som flyttat till Sverige uppmanas att skriva 

ner sina historier. 

Varför har ni startat skrivuppropet? 

– Nordiska museet har en lång tradition 

av att samla in de vanliga människornas 

berättelser. Sverige är inte 

bara midsommarstänger. Erfarenheten 

av migration är en vanlig svensk upplevelse, 

så de här historierna är en viktig 

del av vårt kulturarv och bör leva 

kvar och bevaras. 

Vad kommer hända med texterna? 

– De hamnar i Nordiska museets 

arkiv. Det som händer nu är framtidens 

historia. Därför kan man säga att arkivet 

är samhällets minne. Just Nordiska 

museets arkiv är ett av de mest använda 

av forskarna. I höst ska vi också ha 

en utställning med alla bidrag som 

kommit in och förmodligen kommer 

det att tryckas en antologi. 

Vem uppmanar ni till att skriva? 

– Vi är inte ute efter författare, utan 

berättelser från människor själva 

som på något sätt har upplevt migration. 

Den kortaste texten vi har fått 

in hittills är 10 rader och den längsta 

några 100 sidor. Alla historier är 

intressanta, för den som har gjort en 

resa har alltid något att berätta. Det 

är också viktigt att säga att man får 

skriva på sitt eget modersmål. 

Lyckades du hitta några skribenter i 

Lund? 

– Jag träffade några personer på 

Träffpunkt Laurentiigatan som var 

intresserade av att skriva. De vill 

starta en skrivarcirkel genom ABF 

och det kan vem som helst göra som 

är intresserad. 

Sofia Lindh 

Läs mer om skrivuppropet på 

LIFS hemsida. 

En tidning värd 

att fira 

Tidskriften Magyar Liget har fyllt 10 

år. Det firades i mitten av maj på Sankt 

Hans backar med ungersk gulyás, musik 

och umgänge i det gröna. 

Tidningens grundades av författaren 

och journalisten Karoly Tar. Till en 

början hade tidningen en blygsam 

spridning i Lund. Med åren har den 

fått en allt större läsarskara och finns 

numera även i Köpenhamn och Oslo. 

Bakom tidningen står organisationen 

Ághegy-Liget Vänskapsföreningen 

som är medlemmar i Lifs. 

Namnet Magyar Liget kan översättas 

med Ungerska Lund och vill du ta 

en titt i tidningen så hittar du den på: 

www.hhrf.org/magyarliget 

Julita Zella, kulturföreningen Polka, har bidragit med dikten ”Min 

dröm”. I nästa nummer av ÖverGränser läser du fler dikter av henne.


Tamams gräsrotsarbete får pris 

Det var Tamam som fick Lunds kommuns integrationspris. Ordförande Philip Sandberg tror på småskalighet 

när det gäller integrationsarbete. Och den tanken är Tamam verkligen ett exempel på. 

Ja, det var alltså biståndsorganisationen 

Tamam som belönades med Lunds 

kommuns integrationspris. Philip 

Sandberg, ordförande i organisationen, 

berättar att han tror på småskalighet 

när det gäller integrationsarbete. 

− Det behöver inte vara stora projekt 

som kostar massor av pengar. Alla 

kan bidra med något för att underlätta 

mötet för de som kommer nya till Sverige. 

Ofta räcker det med små medel, 

säger han. 

Den tanken är Tamam ett gott exempel 

på. 

Under sin egen uppväxt flyttade 

Philip Sandberg mycket och under 

långa perioder bodde han i Mexiko. 

När han kom till nya ställen kände han 

ofta att det var svårt att lära känna nya 

människor. Med den insikten flyttade 

han till Lund för 6 år sedan. Här såg 

han att det finns en stor grupp nyanlända 

barn och ungdomar som inte har 

något vettigt att göra på sin fritid. 

I stället för att vänta på att någon 

annan skulle ta tag i problemet knackade 

han på hos en IVIK-klass en eftermiddag. 

(IVIK är som SFI fast för 

gymnasieungdomar.) Philip berättade 

att han bokat några banor på bowlinghallen 

och att den som ville var välkommen 

att bowla med honom. 

− Jag hade ingen aning om jag skulle 

få stå där själv och bowla, men det 

kom kanske åtta tjejer och killar den 

gången och efteråt frågade de när det 

skulle hända något igen, säger Philip. 

Så fortsatte det att rulla på med aktiviteter 

varje vecka och IVIK-gruppen 

bildades som sedan bytte namn och 

blev Tamam. 

Nu har Tamam omkring 35 frivilliga 

volontärer i Lund. Flera av dem är 

unga som börjat som deltagare, men 

som nu hjälper andra nyanlända barn. 

En av dem är Ehab Zahroun som är 20 

år och kom till Sverige från Irak 2003. 

Genom några kompisar fick han höra 

talas om Tamam och började delta i 

aktiviteter. Nu är han frivillig och håller 

på att starta upp ett fotbollslag. 

Tamams ordförande Philip Sandberg tar emot en check på 20 000 kronor. 

– Det är svårt att komma till ett nytt 

land. Man flyttar inte för att det är kul 

utan för att man är tvingad till det. Jag 

kände ingen här i Sverige, men genom 

Tamam fick jag kontakt med folk från 

olika länder och kulturer. Nu har jag 

vänner som är svenskar och invandrare. 

Det är jätteroligt att lära känna så 

mycket folk, tycker han. 

Ehabs syster Hind är 16 år och började 

också som deltagare. Nu är hon ansvarig 

för volontärgruppen som gör aktiviteter 

för barn. 

– Tamam har förändrat nästan hela 

mitt liv. Det var svårt för mig i början i 

Sverige, men allt det glömde jag med 

tiden när jag började med Tamam. Då 

fick jag vänner och träffade andra som 

var i samma situation som jag. Nu 

känner jag mig jättetrygg i Sverige och 

det känns som mitt andra hemland, 

berättar hon. 

Philip säger att det är lätt att hamna 

snett när man kommer till ett helt nytt 

land och inte har några kontakter. 

− Det viktigt att du tidigt slussas ut i 

föreningslivet, får kompisar och möter 

de positiva förebilderna innan de negativa 

förebilderna hinner före, säger 

han. 

Här har Tamam en viktig roll att spela. 

Nu har det gått 6 år sedan Philip 

bokade de där bowlingbanorna och 

Tamam har spridit sig från Lund 

till flera svenska städer, men också 

Paraguay, Mexiko och Albanien. 

– Det låter kanske som att allt 

har gått så lätt under de här 6 åren, 

men visst har 

jag gått på ett 

par minor. En 

erfarenhet som 

jag verkligen 

lärt mig är att 

man måste delegera 

och bygga 

en organisation 

med bred 

bas. Allt kan 

inte hänga på 

en person utan 

många måste få 

ta ansvar. Annars 

blir det är 

en väldigt sårbar 

organisation, säger Philip. 

Hind Zahroun 

Ehab Zahroun 

Det är erfarenheter som han har 

tagit fasta på. 

– I dag gör det inget om jag är 

borta längre perioder. Det spelar 

ingen roll för verksamhetens skull. 

Den fungerar lika bra i alla fall, 

konstaterar han. 

Sofia Lindh

Att arbeta som volontär i Tamam är 

att möta världen. Ena dagen läser du 

läxor med en kille från Irak. Nästa 

gång spelar du kanske volleyboll och 

passar till en tjej från Eritrea. Till hel- 

gen kan du finna dig sittande mitt i en 

afghansk förlovningsfest och bli bju- 

den på söta bakverk. Och allt detta 

utan att ha lämnat Lund. 

Tamams verksamhet i Lund har 

växt otroligt det senaste året. För till- 

fället har vi fem olika grupper som 

arbetar för att förbättra livssituationen 

för nyanlända flyktingungdomar. Är 

det något jag har lärt mig av att jobba 

med Tamam så är det att man kan göra 

mycket med små medel. Det krävs inte 

särskilt mycket för att hjälpa nyanlän- 

da familjer. Ett spontanbesök med lite 

tedrickande i vardagsrummet kan bety- 

da mycket för en familj som inte har 

hunnit få några svenska vänner. Eller 

att du som volontär avsätter två tim- 

mar i veckan för att hjälpa en kille 

eller tjej som kämpar för att komma i 

kapp i skolan. En utflykt till Dalby 

stenbrott kanske inte slår särskilt högt 

hos en svensk 12-åring, men för Ta- 

mams deltagare och volontärer skapar 

det minnen för livet. 

Tamams grundtanke är att man 

genom lek och gemenskap kan förbätt- 

ra förutsättningarna för de nyanlända 

ungdomarna. Det är mycket som de 


Med små medel kan man göra mycket 

Kerstin Jurlander är en av volontärerna som arbetar med Tamam i 

Lund. I ÖverGränser berättar hon om sitt arbete och om organisationen. 

måste tillgodogöra sig för att klara 

av kraven i det nya landet. Språket är 

så klart det mest akuta och något 

som hämmar mycket i början. Men 

man behöver inte kunna svenska för 

att spela fotboll, kasta frisbee eller 

dansa, och när man väl vill börja 

samtala, då finns det något naturligt 

och gemensamt att prata om. 

I Tamam försöker vi också ge 

ungdomarna en chans att skapa kon- 

taktnät och få kunskaper som svens- 

ka ungdomar tar för givet eller åt- 

minstone kan få hjälp med av släkt 

eller vänner. Hur gör man om man 

vill börja i en förening? Hur hittar 

man ett sommarjobb? Hur fyller man 

i just den här blanketten? 

Jag känner mig lyckligt lottad 

som har möjlighet att lägga en del av 

min tid på frivilligarbete. Det man 

lär sig i Tamam går inte att lära sig i 

någon skolbok. Att lägga några tim- 

mar i veckan i en ideell förening 

erbjuder definitivt större upplevelser 

än TV-soffan och ger många spän- 

nande möten. Att det också är lätt att 

arbeta som volontär i Sverige blev 

jag medveten om när jag nyligen 

besökte våra volontärer i Tirana. 

Flera volontärer vittnade om hur 

attityderna till ideellt arbete i landet 

sätter käppar i hjulet för verksamhe- 

ten. Att presentera sig som volontär 

Kerstin Jurlander 

mottas ofta med misstanke i ett land 

där frivilligarbete för inte alls länge 

sedan var en del av kommunistregi- 

mens program. Korruptionen är hög, 

vilket betyder att man ofta måste ta till 

mutor för att få något gjort. 

I Lund ser såklart situationen 

helt annorlunda ut. Jag tycker att det är 

tänkvärt att uppmärksamma attityderna 

till frivilligarbete här, eftersom det är 

en stor förutsättning för hur Tamam 

har kunnat bli så framgångsrik. Det 

märks att många i den här staden tyck- 

er att integration är viktigt. Genom 

åren har otaliga sportledare ställt upp 

med introduktionsträningar, vi har ett 

nära samarbete med kommun och sko- 

lor och får ofta saker gratis eller billi- 

gare med motiveringen att det är för en 

”bra sak”. Allt detta, tillsammans med 

det fantastiska arbete som våra volon- 

tärer och deltagare lägger ner varje 

vecka, är det som skapar Tamam! 

Kerstin Jurlander,

Vem vill du ge ett 

integrationspris? 

Elias Espinoza 

föreningen Epoca 

– Det finns så 

många människor 

som hela tiden gör 

saker utan att det får 

uppmärksamhet 

eller syns i tidningarna. 

Jag tänker till exempel på en 

person som Gösta Petersen. Han är 

musiklärare och körledare. Varenda 

gång man vill att de ska delat i arrangemang 

så ställer han upp med sin kör. 

Vesna Pavićević 

Jedinstvo-Enighet 

– Birgitta, Ingrid 

och Elsa. Det är tre 

kvinnor från Maria 

Magdalena kyrkan 

som jobbar i en 

organisation som heter Kvinnor möter 

Kvinnor. De hjälper kvinnor från alla 

möjliga länder och informerar till exempel 

om hälsa, mat och samhället. 

De är mycket duktiga och förtjänar ett 

pris. 

Elias Safar 

anställd LIFS 

– Ljubomir Mladenovic’ 

på LIFS. 

Han är den mest 

engagerade personen 

jag vet och han 

gör det helt frivilligt, utan att behöva 

ha en förtroendepost eller få betalt för 

det. 

Povi Lawson, 

Togokommittén 

– Jag säger LIFS. 

Ni syns väldigt 

mycket i Lund nu, 

är ute på fältet och 

möter de invandrare 

som är engagerade. Jag tycker att det 

är viktigt att se att resurserna finns och 

att lyfta fram dem. 


Visst går det att hitta 

inre kraft 

Efter år av med arbetslöshet och sjukskrivning fick Nettan chans att 

börja på programmet Livskraft. Nu ser hon ljust på tillvaron igen. 

Kan man stärka sin självkänsla och 

självförtroende? Och i så fall hur? 

Det här är frågor som jag ofta har 

funderat på, särskilt när jag ser vänner 

och andra runt om mig som mår 

bra, får sina liv att fungera och som 

lyckas uppnå sina mål. Varför kan 

jag inte lyckas med detta? Är jag för 

velig? Eller har jag inte några mål? 

Hösten 2008 fick jag höra talas 

om Lunds Kvinnoforum. Först tänkte 

jag att det kanske hade varit något 

för mig, men ändrade mig när jag 

såg en lista över deras aktiviteter. 

Det var inte så mycket det som stod 

på listan, utan det kändes jobbigt att 

åka till ett ställe där jag inte kände 

någon. Nu, några månader senare, 

har jag helt ändrat uppfattning och 

åsikt. I februari i år fick jag återigen 

höra talas om Lunds Kvinnoforum. 

Genom en kontakt på socialförvaltningen 

blev jag erbjuden att börja ett 

program som heter Livskraft. 

Ändamålet med Livskraft är att 

hjälpa kvinnor som är långtidsarbetslösa 

eller långtidssjukskrivna att 

upptäcka sin energi och glädje och 

närma sig de mål som blivit uppsatta 

för dem. Det gör man genom att se 

hur man med nya beteendemönster 

och livsvägar kan närma sig målen. 

Programmet Livskraft pågår i 20 

veckor och innehåller flera mindre 

klasser som alla är viktiga för att 

hitta den inre ro man behöver för att 

kunna ta sig förbi de svårigheter man 

stöter på i livet Det kan till exempel 

vara sorgbearbetning, vägar till avspänning 

och bildcoaching. 

Inget är lätt, men genom de här 

klasserna lär man sig hur man kan 

hantera sina besvikelser, men även 

glädje. Och man får också metal 

träningen genom Qigong och mindfulnesspromenader, 

då går man i 

egen takt, under tystnad och fokuserar 

på till exempel ljud eller synintryck 

i stället för alla vardagliga saker 

som annars far runt i huvudet. 

Genom Livskraft har jag lärt känna 

Nettan går på programmet Livskraft 

människor, både svenskar och invandrare 

som är både yngre och äldre än 

mig, som jag aldrig skulle träffat annars. 

Jag får höra invandrarkvinnorna 

berätta hur det är i deras hemländer, 

om erfarenheter och deras syn på olika 

saker. Och jag får ta del av de svenska 

kvinnornas erfarenheter och åsikter. 

Det här är kunskaper som är så otroligt 

viktiga i dagens samhälle. 

Innan jag började på Lunds Kvinnorforum 

hade jag varit sjukskriven i 

flera år och sedan arbetslös, och gick 

därmed hemma och var ganska isolerad. 

Jag gick inte ut mycket och hade 

ett begränsat socialt liv. Men genom 

Lunds Kvinnoforum så har jag fått en 

ny syn på saker och ting. Jag har blivit 

gladare, den där energin de pratar om 

har börjat infinna sig. Jag har insett att 

jag har mål i mitt liv och börjar så 

smått förstå att det är möjligt att nå 

dem. Det är inget lätt jobb, och det är 

inget som kommer att gå över en natt, 

men det är inte omöjligt och jag kommer 

klara det! 

Nettan, deltar i Livskraft på 

Kvinnoforum

Föreningen Polka bildades för 9 år 

sedan. Vi har cirka 50 medlemmar och 

är registrerade inom Lunds Kommun 

sedan 2 år tillbaka. Genom att ordna 

mindre och större kulturella arrangemang 

samlar vi in pengar till välgörande 

mål. Vi skickar pengar och medicinska 

hjälpmedel till svårt sjuka och 

handikappade barn i vårt hemland Polen 

och till deras familjer. Ibland händer 

det att vi tar hand om våra landsmän 

som kommer till Sverige och som 

måste hitta en bostad eller arbete. 

Fem gånger om året ordnar vi stora 


LIFS medlemsförening 

POLKA Ideell Kulturförening 

fester som har en permanent plats i 

vårt kalenderschema: 

• Maskerad slutet på februari 

• Midsommar fest på midsommarafton 

• After Sommar Party i slutet av 

september /"Babie Lato"/ 

• Andrejs namnsdag firande den 

30 november /"Andrzejki"/ 

• Nyårsbal den 31 december 

Två gånger under året, vår och 

höst, håller vi Öppet Hus" för alla 

medlemmar och sympatisörer. Då 

brukar vi bjuda in någon trevlig gäst 

Diskussionen om Förintelsen fortsätter 

I förra numret av ÖverGränser skrev Jerzy Wieckowski att många offer i 

Förintelsen glöms bort och att det råder förvirring kring själva begreppet. 

Diskussionen fortsätter... 

Sydsvenska Dagbladet skrev tidigare i 

år att Förintelsen var "ett folkmord på 

judar". Det gjorde också museet Kulturen 

i Lund, men nu har de lagt till 6 

miljoner slaver på sin lista över Förintelsens 

offer. 

Svenska Dagbladet skriver att förintelsen 

var ”ett försök att utplåna det 

judiska folket” och tidningen Metro att 

det berörde ”6 miljoner judar”. Detta 

gör de med Nationalencyklopedin i 

sina händer. Enligt den är Förintelsen 

”nazisternas folkmord på judar och 

vissa andra grupper”. 

Tittar vi tillexempel i en svenska 

skolbok i ämnet Historia skriven av 

professor Birgitta Almgren kan vi 

konstatera att Förintelse omfattar 12- 

13 miljoner människor. Bland offren 

fanns cirka 6 miljoner judar, 6 miljoner 

slaver och omkring 1 miljon från 

olika minoriteter som tillexempel 

romer, politiska motståndare, religiösa 

grupper och homosexuella. 

Också i boken ” …om detta må ni 

berätta… En bok om förintelsen i 

Europa 1933-1945” som trycktes på 

uppdrag av svenska regeringen, saknas 

de här uppgifterna. 

13 miljoner människor är inte det 

samma som 6 miljoner människor. 

Leon Serdce 

och har föredrag av olika tema. Det 

kan vara allt från hälsa, kultur till samhällsproblem 

och politik. Oftast är de 

här tillställningarna intressanta och 

mycket givande. 

Vår förening är öppen för alla som 

vill stödja oss och som vill göra något 

för de mest behövande. Människan är 

ju värd så mycket och det finns så 

mycket man kan ge till andra. 

Mer om vår välgörenhet och om oss 

kan du hitta på vår hemsida: 

www.polka.nu 

Julita Zelle 

Till LIFS styrelse 

I museet Kulturens text och Sydsvenskans 

text har offer för Förintelsen försvunnit. 

Närmare sagt har omkring 7 

miljoner människor tappats bort. Slaviska 

folkgrupper utgör 6 miljoner av 

dessa offer enligt svenska officiella 

källor. Därför ber vi härmed Lifs styrelse 

och andra auktoriteter, om hjälp i 

form av ett enkelt offentligt uttalande 

att sådana här avvikelser eller ”förkortningar” 

av officiella texter inte kan 

accepteras. 

”Det är oacceptabel” har imam Kielan 

sagt till oss. ”Jag håller med Er” sa 

tidigare ärkebiskop KG Hammar. 

Föreningen Polonia Lundensis 

LIFS medlemsföreningar i Lund 

Afrikana Network 046-211526 • Ághegy-Liget Vänskapsföreningen 046-157154 • Al Mandeiska Föreningen i Skåne 073- 

9521626 • De Demokratiska Irakiernas Förening 073-5097061• Etiopiska Kulturföreningen i Lund 046-304213 • Föreningen 

Atlanten 073-6341502 •Föreningen Epoca 070-4877903 • Föreningen Lovara 046-158380 • Irakiska Kvinnoförbundet 073- 

7700853 • ITEK – Institutet för Tillämpning av Total Etno Kultur 070-2150927 • Jugoslavisk-Svenska Föreningen JE- 

DINSTVO-ENIGHET 046-139216 • Kulturföreningen Transylvania 046-57953 • Lunds Kvinnoforum 046-146410 • Lunds 

Naturskyddsförening 046-184140 • Mandaeska Kulturföreningen 046-305301 • POLKA – Ideel Kulturförening 046-139181 • 

Polonia Lundensis 070-0244956 • SIMON Svenska Invandrare Mot Narkotika 046-121346 • Somaliska Internationella Rehablitering 

Center, SIRC 046-2114502 • Stödgruppen för Kurdiska Barn, SFKB 046-125175 • Sudanesiska Föreningen 070- 

4947057 • SKV – Svenska Kvinnors Vänsterförbund 046-189919 • Togo Kommittén 046-137231 • Ungerskt Kulturforum i 

Lund 040-465581 • Vietnamesiska Kulturföreningen 046-700007 • W.O.T 073-7419861

Lunds IntegrationsFrämjande Samarbetsorganisation 

Stora Gråbrödersgatan 14, 222 22 LUND 

Tel: 046-121414 

E-post: lifs@telia.com 

Mediacentralen ÖverGränser: 

046-374404 


Lyssna på LIFS Radio 99,1 Mhz 

LIFS har en mediacentral som förutom tidskriften ÖverGränser också består av 

radio, tv och webb. 

Måndagar: 

17:00-18:00 LIFS Radio ÖverGränser – Nyheter från LIFS, reportage och intervjuer 

20:00-21:00 Ethiopian Cultural Union in Lund – Etiopiskt radioprogram 

21:00-22:00 JEDINSTVO Ungdoms Radio – LIFS och Jedinstvos ungdomsradio 

i samarbete med 10 olika ungdomsradioprogram. 

Lördagar: 


16:00-17:00 Radio Ághegy – Ungerskt radioprogram fullspäckat med litteratur, 

musik och konst hämtat från tidskriften Ághegy 

17:00-18:00 Radio Transylvania - Mångkulturellt radioprogram från Kulturföreningen 

Transylvania 

Söndagar: 

10:00-14:00 Un Programa para Todos – Kulturradiomagasin med världsmusik, 

aktualiteter och fokus på Latinamerika 

14:00-15:00 DIF Radio - Radioprogram från De Demokratiska Irakiernas Förening 

med svenska nyheter på arabiska och aktualiteter från Irak 

15:00-16:00 Radio Romano Hango – Romsk radio med presentationer och intervjuer 

16:00-17:00 Ungerska Föreningen – Ungersk radio 

17:00-18:00 YU Radio JEDINSTVO - Ett radioprogram av Jugoslavisk-Svenska 

Föreningen JEDINSTVO-ENIGHETS kvinnoorganisation 

18:00-19:00 YU Radio JEDINSTVO - Information och debatt från Jugoslavisk- 

Svenska Föreningen JEDINSTVO-ENIGHET 

19.00-20:00 YU Radio JEDINSTVO - Musik från forna Jugoslavien 


22:00-24:00 Radio Ansoye Marzha - Persiskt program med intervjuer, information 

samt musik 

På LIFS TV kan du bland annat se program om våra medlemsföreningars aktiviteter 

och mångkulturella arrangemang i Lund. Vi vill också lyfta viktiga frågor 

som vanligtvis inte får utrymme i det vanliga mediabruset. 

Titta på LIFS TV 

Tisdagar:19:00-20:00 Lördagar: 20:00-21:00 (repris) 

Vi sänder i samarbete med Student-TV i Lund. 

Besök gärna vår hemsida. Här kan du få nyheter från LIFS, läsa alla nummer av 

tidskriften ÖverGränser, ta del av vårt radio- och TV-arkiv samt länkar till våra 

medlemsförereningar. Du hittar oss på www.lifs.org 

Redaktion 

LIFS egen TV 

LIFS mediacentral har nu utökats 

med tv-sändningar. Fahim Ebrahimi, 

producent, berättar vad som är på 

gång. 

Hur går det med LIFS TV? 

– Vi har fullt upp. Det händer massor 

av aktiviteter och tyvärr hinner vi inte 

dokumentera allt eftersom vi har begränsat 

med tid. Jag tycker att vi bör utveckla 

oss ännu mer, ser ljust på framtiden 

och på samarbetet med våra medlemsföreningar. 

Vad har LIFS TV gjort hittills? 

– Den senaste filmen handlar om integrationspriset 

som delades ut till Tamam. 

Den filmen är vi väldigt nöjda 

med. De flesta programmen finns på vår 

hemsida. Så där kan man gå in och titta. 

Vad har ni mer på gång? 

– Vi kommer att dokumentera LIFS 

medlemsföreningars kommande aktiviteter. 

Vi har också varit på en integrationskonferens 

med intressanta föreläsare 

och filmat massor under integrationsveckan. 

Varför tycker du att man ska man titta 

på LIFS TV? 

– Vi är inte som andra tv-program, 

utan går djupare och låter de vi intervjuar 

verkligen ta plats och förklara hur de 

tänker och jobbar med integration. 

Sofia Lindh 

Ansvarig utgivare: Awad Abdalla 

(awadabdallah@hotmail.com) 

Chefredaktör och layout: Károly Tar 

(tar.karoly@gmail.com) 

Redaktör: Sofia Lindh 

(overgranser.tidning@gmail.com) 

Webbtidning: www.lifs.org/overgranser

Integrationsveckan var händelserik - LIFS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?