Klinisk kemi - VFU TD - Malmö högskola
Klinisk kemi - VFU TD - Malmö högskola
Klinisk kemi - VFU TD - Malmö högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
INLEDNING<br />
På provtagningen i <strong>Malmö</strong> tas blodprover för rutin-och akutanalys samt för specialanalys.<br />
Även funktionsundersökningar som glukos- och laktosbelastning, iohexol-clearance samt<br />
mindre omfattande laborativt arbete som detektion av kalprotektin i faeces och mätning av<br />
sänkor, utförs på mottagningen.<br />
Hygienrutiner<br />
Arbete vid provtagningen innebär daglig kontakt med patienter. För att minska smittspridning<br />
ska en kortärmad arbetsdräkt bäras vid provtagning och arbetskläderna byts dagligen. Händer<br />
och armar ska vara fria från smycken och klockor så att en god handhygien kan ombesörjas.<br />
Handsprit ska alltid användas före och efter möte med patienter. Långt hår ska sättas upp så<br />
att det inte hänger ner i ansiktet och stör arbetet. Under provtagning samt vid hantering av<br />
blodprodukter ska handskar användas då risk för smitta alltid finns [1].<br />
Patientkontakt<br />
Vid arbete där patientkontakt förekommer är det viktigt att värna om patientens integritet.<br />
Patientinformation ska hanteras på ett korrekt sätt så att uppgifter rörande patienten inte<br />
kommer i orätta händer. Det är också viktigt att tänka på hur man bemöter patienten och då<br />
varje nytt möte är unikt gäller det som provtagare att vara lyhörd. Många patienter är<br />
stickrädda eller vet med sig att de brukar må dåligt vid provtagning. Att få ligga ner under<br />
provtagningen kan underlätta för de patienter som tidigare upplevt yrsel/illamående. Patienten<br />
känner sig lugnare och risken för att patienten ska svimma minimeras. Efter provtagningen<br />
försäkrar sig provtagaren om att patienten mår bra innan patienten lämnar provtagningsrummet.<br />
PROVTAGNING<br />
När patienten kommer till provtagningen får patienten först träffa en receptionist.<br />
Receptionisten kontrollerar så att personnummer och namn angivet på remissen stämmer<br />
överens med patientens legitimation. Patienten får därefter en nummerlapp och ombeds att<br />
sitta ner och vila i 15 minuter innan provtagning. Vilan är viktigt för att ett tillförlitligt resultat<br />
ska fås, då de flesta referensintervaller är erhållna på blodprover tagna efter 15 minuters vila i<br />
sittandes ställning [2]. Patienten kallas därefter in på provtagningsrummet.<br />
Förberedelser<br />
Innan provtagning kontrolleras patientens identitet av provtagaren med hjälp av identitets<br />
handling. När det gäller barn, där legitimation ofta saknas, uppger föräldern barnets namn och<br />
personnummer till provtagaren som gör en avstämning mot remissen. Provtagaren<br />
kontrollerar även att beställare finns angivet på remissen samt vilka prover som ska tas. Olika<br />
analyser fordrar olika provtagningsrör och vilka rör som ska användas framgår av<br />
laboratoriets provtagningsföreskrifter. Vissa prover kräver tillexempel tillsatser i form av<br />
antikoagulantia som EDTA, citrat eller heparin [2]. Om flera rör tas vid samma tillfälle ska<br />
proverna tas i en speciell ordningsföljd; koagulationsrör, serumrör, heparinrör, EDTA-rör,<br />
glukosrör och därefter övriga rör [3]. Samtliga prover märks direkt i samband med<br />
provtagning för att minimera risken att prover från olika patienter blandas ihop. På remissens<br />
framsida finns ett specifikt nummer angivet, ett så kallat LID-nummer. LID-numret finns<br />
även angivet på de etiketter som medföljer remissen och som placeras på de tagna<br />
Biomedicinsk laboratorievetenskap IV, tillämpad metodik, 27hp <strong>Malmö</strong> Högskola<br />
Biomedicinska analytikerprogrammet Hälsa och Samhälle<br />
20130318 – 20130405 205 06 <strong>Malmö</strong>