Klinisk kemi - VFU TD - Malmö högskola

KLINISK KEMI
PROVTAGNINGEN
SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS MALMÖ
T D
Biomedicinsk laboratorievetenskap IV, tillämpad metodik, 27hp Malmö Högskola
Biomedicinska analytikerprogrammet Hälsa och Samhälle
20130318 – 20130405 205 06 Malmö

INLEDNING
På provtagningen i Malmö tas blodprover för rutin-och akutanalys samt för specialanalys.
Även funktionsundersökningar som glukos- och laktosbelastning, iohexol-clearance samt
mindre omfattande laborativt arbete som detektion av kalprotektin i faeces och mätning av
sänkor, utförs på mottagningen.
Hygienrutiner
Arbete vid provtagningen innebär daglig kontakt med patienter. För att minska smittspridning
ska en kortärmad arbetsdräkt bäras vid provtagning och arbetskläderna byts dagligen. Händer
och armar ska vara fria från smycken och klockor så att en god handhygien kan ombesörjas.
Handsprit ska alltid användas före och efter möte med patienter. Långt hår ska sättas upp så
att det inte hänger ner i ansiktet och stör arbetet. Under provtagning samt vid hantering av
blodprodukter ska handskar användas då risk för smitta alltid finns [1].
Patientkontakt
Vid arbete där patientkontakt förekommer är det viktigt att värna om patientens integritet.
Patientinformation ska hanteras på ett korrekt sätt så att uppgifter rörande patienten inte
kommer i orätta händer. Det är också viktigt att tänka på hur man bemöter patienten och då
varje nytt möte är unikt gäller det som provtagare att vara lyhörd. Många patienter är
stickrädda eller vet med sig att de brukar må dåligt vid provtagning. Att få ligga ner under
provtagningen kan underlätta för de patienter som tidigare upplevt yrsel/illamående. Patienten
känner sig lugnare och risken för att patienten ska svimma minimeras. Efter provtagningen
försäkrar sig provtagaren om att patienten mår bra innan patienten lämnar provtagningsrummet.
PROVTAGNING
När patienten kommer till provtagningen får patienten först träffa en receptionist.
Receptionisten kontrollerar så att personnummer och namn angivet på remissen stämmer
överens med patientens legitimation. Patienten får därefter en nummerlapp och ombeds att
sitta ner och vila i 15 minuter innan provtagning. Vilan är viktigt för att ett tillförlitligt resultat
ska fås, då de flesta referensintervaller är erhållna på blodprover tagna efter 15 minuters vila i
sittandes ställning [2]. Patienten kallas därefter in på provtagningsrummet.
Förberedelser
Innan provtagning kontrolleras patientens identitet av provtagaren med hjälp av identitets
handling. När det gäller barn, där legitimation ofta saknas, uppger föräldern barnets namn och
personnummer till provtagaren som gör en avstämning mot remissen. Provtagaren
kontrollerar även att beställare finns angivet på remissen samt vilka prover som ska tas. Olika
analyser fordrar olika provtagningsrör och vilka rör som ska användas framgår av
laboratoriets provtagningsföreskrifter. Vissa prover kräver tillexempel tillsatser i form av
antikoagulantia som EDTA, citrat eller heparin [2]. Om flera rör tas vid samma tillfälle ska
proverna tas i en speciell ordningsföljd; koagulationsrör, serumrör, heparinrör, EDTA-rör,
glukosrör och därefter övriga rör [3]. Samtliga prover märks direkt i samband med
provtagning för att minimera risken att prover från olika patienter blandas ihop. På remissens
framsida finns ett specifikt nummer angivet, ett så kallat LID-nummer. LID-numret finns
även angivet på de etiketter som medföljer remissen och som placeras på de tagna
Biomedicinsk laboratorievetenskap IV, tillämpad metodik, 27hp Malmö Högskola
Biomedicinska analytikerprogrammet Hälsa och Samhälle
20130318 – 20130405 205 06 Malmö

lodproverna. LID-numret ger provet en unik streckkodsidentitet och följer provet genom
hela analysen från det att provet tas till dess att analysen är slutförd. Provet tas genom
venpunktion eller som kapillär prov.
Venpunktion
Vid venpunktion tas provet vanligen i ett av armens ytliga vener, men även handryggens
vener kan användas. För att lokalisera lämplig ven för punktion, kan provtagaren lägga ett
stasband runt armen som bidrar till att blodkärlen framträder tydligare [4]. Stas bör dock i
största möjliga mån undvikas alternativt användas så kort tid som möjligt. Långvarig stas
medför lokal syrgasbrist i blodet, samt påverkar blodkoncentrationen av proteiner och
högmolekylära substanser vilken kan leda till felaktiga analysresultat [2]. Då provtagaren
hittat lämpligt punktionsställe, desinficeras huden. Venen punkteras därefter med hjälp av en
kanyl som sticks in under huden och in i kärlet med cirka 30 graders vinkel. När kanylen är
rätt placerad sätts provröret till hållaren på kanylen. Om stas använts tas denna av så snart
röret börjar fyllas med blod. Direkt efter provtagning i rör med tillsats ska provröret vändas,
fem gånger för hand alternativt tio gånger i vagga. Detta är viktigt för att tillsatsen ska
blandas med provet och ha avsedd verkan[4]. När det sista röret är fyllt, hålls en torr tvättduk
över kanylspetsen och instickstället varpå kanyl med hållare snabbt dras ut. Tvättduken hålls
kvar tills det slutat blöda. Efter provtagning etiketterar provtagaren samtliga provrör.
Provtagaren signerar remissen samt fyller i provtagningsdatum och vid vilken tid som
provtagningen utfördes. Således kan två prover tagna samma dag på en och samma patient
skiljas från varandra [2]. Prov och remiss placeras sedan i avsett provtagningsställ för vidare
analys.
Kapillär provtagning
Kapillära prov tas vanligen i fingret (långfingret eller ringfingret). Ett bra blodflöde i
patientens fingrar är viktigt för att få ut tillräcklig mängd blod så att önskad analys kan
utföras. Inför provtagningen brukar patienten därför få en värmedyna av receptionisten.
Värmedynan hålls mellan händerna för att värma och därigenom förbättra blodcirkulationen.
Under provtagningen är det bra om patienten vilar underarmen mot ett fast underlag.
Provtagaren tar grepp om fingrets övre del och stasar. Huden desinficeras och får därefter
lufttorka. En steril engångs lancett används för att göra ett snabbt stick. Den första
bloddroppen som kommer torkas alltid bort. Detta beror på att blod kan innehålla rester av
desinfektionsmedel [4]. Därefter fångas blodet upp antingen med hjälp av en kapillärpipett
alternativt direkt i röret avsedd för provet. Efter provtagning får patienten trycka med en torr
tvättduk över instickstället tills blödningen avstannat. Provtagaren etiketterar provrören och
fyller i remissen. Prov och remiss samlas tillsammans med övriga blodprover i väntan på
fortsatt analys. Vanliga analyser som tas kapillärt är B-Hb, B-Leukocyter, B-glukos samt Bkoagulationsfaktorer
[4].
Biomedicinsk laboratorievetenskap IV, tillämpad metodik, 27hp Malmö Högskola
Biomedicinska analytikerprogrammet Hälsa och Samhälle
20130318 – 20130405 205 06 Malmö

REFERENSER
1. Vårdhandboken (2012) Översikt, Basala hygienrutiner och personalhygien
> http://www.vardhandboken.se/Texter/Basala-hygienrutiner-och
personalhygien/Oversikt/< (2013-4-01)
2. Nilsson-Ehle, P (red) (2003) Laurells klinisk kemi i praktisk medicin. Lund:
Studentlitteratur, 8:e upplagan.
3. Vårdhandboken (2012) Förberedelser- Blodprov, venös provtagning.
>http://www.vardhandboken.se/Texter/Blodprov-venos-provtagning/Forberedelser/<
(2013-04-03)
4. Laborationer i Provtagning (2009). Kapillär provtagning, Venprovtagning
Biomedicinsk laboratorievetenskap I, Delkurs 1 (BA111A), Malmö Högskola
Biomedicinsk laboratorievetenskap IV, tillämpad metodik, 27hp Malmö Högskola
Biomedicinska analytikerprogrammet Hälsa och Samhälle
20130318 – 20130405 205 06 Malmö