Beredskap mot skadlig kod - Myndigheten för samhällsskydd och ...

i systemen verkar därmed vara de
externa komponenterna i systemet.
Detta gäller givetvis inte de specifika
mailvirus som framför allt kommer in
via nätverket/Internet. Utöver de problem
som nämnts med klassiska exempel
på skadlig kod verkar även SPAM
vara ett ökande problem. För att
hantera SPAM på ett bra sätt i framtiden
behövs externa leverantörer som filtrerar
dessa mail på ett intelligent sätt.
Ett gemensamt problem med virus
är att Internet och de interna näten får
tung belastning och slutar fungera.
Detta gör att både intern och extern
kommunikation bryts, även om det
ofta inte finns ett virus i den egna organisationen.
Hur stora skadorna var efter
de olika angreppen skiljer sig mycket
beroende på kärnverksamhetens inriktning,
tidpunkt för intrånget, spridningshastighet
och givetvis incidenthanteringsrutiner.
Alla incidenter innebär
åtminstone en omprioritering av
IT-personalens uppgifter och ett visst
produktionsbortfall av dem som inte
kan jobba som vanligt. I mer allvarliga
fall kan det röra sig om mycket övertid
för IT-personalen och ett massivt produktionsbortfall,
vilket innebär stora
problem.
Om man i efterhand tittar på alla de
incidenter som ägt rum de senaste åren
kan man konstatera att de flesta exempel
på lyckade intrång av skadlig kod
verkar ha haft en mellan- till hög grad
av allvar, men tack vare snabba åtgärder
har de flesta klarat sig relativt bra. Att
systemet står still i tre- fyra timmar
(vilket verkar vara en vanlig tidslängd)
är visserligen allvarligt men inte katastrofalt.
Många organisationer klarar
upp till ett dygn, i alla fall så länge det
inte är de livsviktiga systemen som går
ner. Detta har i de flesta fall inte hänt
och både servrar och stordatorsystem
har klarat sig.
En erfarenhet som många IT-chefer
och IT-säkerhetschefer delar är att de
efter allvarliga incidenter har fått gehör
hos ledningen för vissa säkerhetsbefrämjande
åtgärder som tidigare inte har
godkänts, mestadels beroende på att
det skulle innebära för stora begränsningar
in funktionalitet. På så sätt kan
man säga att många incidenter har fungerat
som en väckarklocka. Under själva
krishanteringen följdes i många fall de
rutiner som fanns eller så gjordes det
marginella förändringar under resans
gång. Många som drabbats har i efterhand
förstärkt sina rutiner för incidenthantering
och investerat i utrustning
för att öka säkerheten i framtiden.
Bilden på nästa sida visar de viktigaste
förändringarna.
En av de vanligaste åtgärderna som
vidtas efter incidenter med skadlig kod
är att se över rutiner kring virusskydd,
exempelvis genom en frekventare uppdatering
av virusdefinitioner. Paradoxalt
nog ställer denna rutin i sig stora krav
på nätverket och det blir mycket trafik
när det kommer nya definitioner som
ska laddas ner. Om den tidigare frekvensen
var en uppdatering per dag
eller en uppdatering per tolv eller sex
timmar innebär det en stor omställning
beredskap mot intrång av skadlig kod | 65