Ju fler vi är tillsammans! - Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ju fler vi är tillsammans!
- samverkan och partnerskap med anhöriga i Hässleholm
Del II
Anhörigrådet
För att underlätta beslutsgången inom
anhörigstödet togs en organisationsskiss
fram – en slags omvänd pyramid med
anhöriga i fokus längst upp, där man utgår
från deras behov och önskemål, som
går nedåt genom anhörigombuden från
omsorgens verksamheter och genom
arbetsgruppen och längst ner i botten
finns styrgrupp med bland annat förvaltningsledning.
I toppen av pyramiden, där
anhöriga finns, fanns det också många
anhöriga som man inte nådde. Det var
då idén om ett anhörigråd kom till.
– Tanken med anhörigrådet var att
få med de föreningar som möter de
anhöriga som vi inte når i vår ordinarie
verksamhet. Det är i anhörigrådet
all utveckling sker och här lägger
jag budgeten på bordet. Det är
här som det beslutas vilka frågor vi
skickar vidare till styrgruppen, säger
Kerstin Beyhammar.
Anhörigrådet startade runt 2009 i den
form det drivs idag och man träffas var
tredje månad. I rådet diskuteras alla planer
på utveckling. Exempelvis arbetar
man aktivt på att få till ett föreningsstöd,
något man inte får från kommunen idag.
Ett annat exempel är att kommunen drog
in parkeringstillstånd för de handikappades
anhöriga, men tack vare påtryckningar
från rådet fick dessa personer tillbaks
tillstånden igen. I rådet ingår tretton
ideella föreningar samt två politiker
från vård- och omsorgsnämnden. En utvidgning
av föreningarna har skett för att
få in de som inte har ett äldreperspektiv,
såsom X-Cons och Föräldraföreningen
mot Narkotika. I varje förening finns ett
anhörigombud som deltagit i processdagarna
– på det sätt har man, inte bara
fört in anhörigperspektivet i föreningarna,
utan också gjort handlingsplaner för
hur de ska jobba med anhöriga, fångat
upp nya anhöriga som kommunen tidigare
inte nått och fört deras frågor vidare
in i anhörigrådet. Förutom att anhörigrådet
är en arena för diskussion - samverkar
föreningarna sinsemellan för att
hjälpa och stötta varandra på olika sätt.
Anhörigrådets betydelse för föreningarna
Bodil Johansson är diakon i Svenska Kyrkan,
och en av föreningarna som ingår i
anhörigrådet.
– Det finns en
fördel att vi i
föreningarna
lär känna
varandra. När
man behöver
tyngd bakom
en fråga eller
synpunkt
är det lättare
när man har
ett ansikte på
en människa.
Man har personligkänne-
En produkt från Nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Bodil Johansson, diakon,
Svenska Kyrkan.
dom om varandra och det är mycket
lättare att ta kontakt. Är det många
föreningar som tycker likadant då är
det enklare att få igenom något. Anhörigrådet
fungerar som en påtryckningsgrupp,
säger Bodil Johansson.
Kerstin Beyhammar är spindeln i nätet
som håller ihop alla delar, sammankallar
och sätter upp dagordningen för mötet
och hon för information tillbaka till anhörigrådet
när beslut fattats i vissa frågor,
förklarar Bodil.
– Vi känner att vi har hennes stöd
och vi i rådet är ett stöd för henne.
Vi fungerar som ett bollplank där
hon kan bolla idéer och tankar. I det

här sammanhanget känner jag verkligen
att ord blir till handling. Jag
nämnde för Kerstin att vi i kyrkan
arbetar mot unga människor och
bjöd in personer från olika föreningar
som jobbar med dessa unga.
Nu är vi på gång att tillsammans
med kommunen starta något liknande
för de som arbetar mot äldre.
Genom nätverk minskar vi avståndet
till varandra och det blir lättare
att arbeta tillsammans, säger Bodil
Johansson.
Genom att samverka upplever Bodil att
anhörigstödet i Hässleholms kommun
spirar och den information och de lärdomar
och erfarenheter hon får från anhörigrådet
tar hon med sig in i kyrkans
verksamhet.
– Den här typen av arbete som vi
utför är till för att rasera murar och
ta bort fördomar. Ju fler murar vi
kan rasera desto bättre är det. Då
kan vi mötas - människa mot människa,
konstaterar Bodil Johansson.
Anders Karlsson är från föreningen
X-Cons, en förening som hjälper och
stöttar missbrukare och kriminella i
samhället.
– Det som är
bra med anhörigrådet
är att
vi är starka och
får tyngd bakom
våra åsikter.
Jag tycker det
är häftigt att få
träffa de politiker
som är
med i rådet. Det
känns som att
Anders Karlsson, föreningen de tar oss på all-
X-Cons.
var och att man
kan påverka blir mycket mer verkligt
när man sitter där. Jag känner att
jag är delaktig och att man ser på
mig som en resurs. Man får en himla
energikick, säger Anders Karlsson.
Det Anders tar tillvara från anhörigrådet
är att få träffa de andra föreningarna, ta
del av deras kunskaper och erfarenheter
som han tar med sig in i sin förening och
att det faktiskt finns möjligheter att påverka
genom anhörigrådet. Han berättar
att X-Cons varit en förening som inte varit
synlig och funnits i bakgrunden i samhället.
Anhöriga till kriminella och missbrukare
har farit illa och lidit i det tysta.
Men tack vare samverkan med kommunen
har föreningen vuxit sig starkare.
– Kommunen är positivt inställd till
oss och vi har ett oerhört gott samarbete.
Det rullar på bra med nya
lokaler. Organisationen har lyfts upp
i rampljuset och vi är mer accepterade
i samhället idag, säger Anders
Karlsson.
Anhörigföreningen var tidigare en interimsförening
men har varit ordinarie
sedan 2008 och har 78 medlemmar.
Målet med föreningen är att hjälpa och
stödja anhöriga. Föreningen verkar för
att anhöriga ska känna sig delaktiga och
få möjlighet att påverka sin situation,
förmedla information, ge råd, arbeta för
samverkan och förtroende mellan vårdgivare,
anhöriga och närstående samt påverka
och föra dialog med beslutsfattare
och andra ansvariga. Föreningen tittar
också på möjligheterna att starta upp ett
anhörigcafé och föreningen vänder sig
till alla anhöriga oavsett den närståendes
diagnos.
– Anhörigrådet
är viktigt för
oss. Genom att
vara med där
kan vi ta upp
olika frågor och
föra en dialog
med personal
från kommunensverksamheter,
andra
föreningar och
politiker. Hade
inte rådet fun-
En produkt från Nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Siv Nilsson, ordförande i
anhörigföreningen.
nits ser jag många frågor som säkert
inte skulle nått fram till beslutsfattarna.
I anhörigföreningen finns
det stora chanser att kunna påverka,
inte minst genom anhörigrådet,
säger Siv Nilsson.
Siv menar att det är svårt att nå alla an

höriga. Men de anhöriga som man når
har bra förutsättningar i kommunen för
att få stöd och hjälp och att kunna påverka
sin situation. När anhörigföreningen
startade kände man dock inget stöd
från kommunen.
– Det fanns några i föreningen som
hade en ganska aggressiv framtoning.
Vi tog hjälp av riksförbundet
som var med på några möten och
så småningom löste sig situationen.
Vi hade heller inget samarbete med
anhörigkonsulenten. Men det har vi
nu och det betyder jättemycket. Vi
klarar oss inte utan henne och hon
klarar sig inte utan oss! Samverkan
med kommunen har inneburit att
flera i föreningen deltagit i processdagarna
och vi har också varit delaktiga
i att ta fram handlingsplanen,
säger Siv Nilsson.
Olof Hedberg är med
i anhörigrådet genom
föreningen NHR, NeurologisktHandikappades
Riksförbund.
– Jag ser anhörigrådet
som ett
bollplank där man
tillsammans med
föreningarna kan
diskutera frågor
och skicka tillbaks
synpunkter till kom-
Olof Hedberg,
föreningen NHR.
munen med lite tyngd bakom – det
är den största vinsten. Men också
att vi får träffas över föreningsgränserna
och får kännedom om varandras
verksamheter. Att samverka
med andra innebär att man får en
förståelse för andras situation, som
i grund och botten påminner mycket
om ens egen. Min medverkan i
anhörigrådet har inneburit att jag
startat en anhörigförening i vår förening.
Jag har även lyft anhörigfrågan
på förbundsnivå. Att vara med i
anhörigrådet har varit ett lyft både
för mitt liv och för min förening, säger
Olof Hedberg.
Anhörigrådet är en bra träffpunkt med
en samlad kompetens och man jobbar
gemensamt åt samma håll, förklarar Olof
och för honom ger arbetet ny energi och
framtiden är hoppfull.
– Jag tror att vi i framtiden kommer
att ha ännu mera samarbete
över föreningsgränserna. Vårt gemensamma
mål är ju att stötta de
anhöriga, vilket innebär att vi kan
göra mer saker tillsammans med aktiviteter,
föreläsningar och liknande,
säger Olof Hedberg.
På rätt väg?
En produkt från Nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Huruvida Hässleholms kommuns sätt
att arbeta med anhörigstödet är framgångsrikt
eller inte - det får framtiden
utvisa. Däremot kan det konstateras att
det finns väldigt många inom kommunen
som har en bra grund att stå på med en
gedigen kunskap om anhöriga. Uppdraget
växer hela tiden med fler enheter och
förvaltningar, och processen lever således
vidare.
– Vi får många positiva reaktioner
på hur vi arbetar med anhörigstödet
i kommunen, medan andra kanske
ser på att arbeta med processer
som lite konstigt eller inte alls gillar
vårt sätt att jobba. Men vi är väldigt
stolta över vårt arbete och tror på
en framtid. Anhörigstöd angår oss
alla, säger Kerstin Beyhammar.
Inom anhörigstödet definierar man partnerskap
enligt följande: Med partnerskap
menas att samarbetsparterna arbetar
på lika och jämbördiga villkor, för att
tillsammans skapa de bästa förutsättningarna
för anhöriga och närstående.
Samarbetet ska utveckla en dialog och
relation mellan anhöriga, kommun, region,
föreningar, ideella organisationer och
frivilligorganisationer.
Det är inte bara en definition, utan det
är precis så man arbetar med anhöriga i
Hässleholms kommun. g
Kontakt anhörigstödet i Hässleholm:
Kerstin Beyhammar
E-post: kerstin.beyhammar@hassleholm.se
Text och foto: Fredrik Jansson
Foton på Siv Nilsson, Lars-Göran Wiberg och
Cecilia Tornerefelt - externa fotografer.