Skyldig eller sjuk? Om valet av påföljd för narkotikabruk
Skyldig eller sjuk? Om valet av påföljd för narkotikabruk
Skyldig eller sjuk? Om valet av påföljd för narkotikabruk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>av</strong> handlingen samt hos den som<br />
beskriver den. Svensson använder<br />
olika definitioner <strong>av</strong> såväl straff<br />
som behandling <strong>för</strong> att resonera<br />
kring huruvida olika handlingar<br />
ska ses som straff <strong>eller</strong> behandling.<br />
I fråga om straff innehåller definitionerna<br />
subjektiva upplevelser<br />
som till exempel ”lidande” <strong>eller</strong><br />
”obehag”. Där<strong>för</strong> blir individernas<br />
upplevelse <strong>av</strong> handlingarna<br />
det som till sist <strong>av</strong>gör hur de ska<br />
betraktas. Därmed behövs andra,<br />
tydligare begrepp <strong>för</strong> att beskriva<br />
handlingar. Svensson är i slutet <strong>av</strong><br />
sitt kapitel inne på samma spår<br />
som Sahlin, nämligen att den<br />
”vårdande makten … möjliggör<br />
en flexibilitet som döljer intentioner<br />
och sammanhang” och hon<br />
menar att den individualiserade<br />
variationen <strong>för</strong>svårar motståndet<br />
och att makten därmed kan<br />
fortsätta att verka diffust.<br />
För att bena lite i det som Kerstin<br />
Svensson skriver om tänker jag<br />
mig att det finns tre aspekter utifrån<br />
vilka handlingar blir straff<br />
och/<strong>eller</strong> behandling, nämligen<br />
(1) ut<strong>för</strong>arens (kan vara behandlaren/bestraffaren<br />
och/<strong>eller</strong> lagstiftaren)<br />
intentioner, vilka kan<br />
uttryckas på ett sätt som döljer de<br />
verkliga intentionerna, (2) mottagarens<br />
upplevelse och (3) den<br />
utomstående beskrivarens synsätt.<br />
Det Svensson gör är att genom<br />
mottagarens upplevelse visa att<br />
o<strong>av</strong>sett om ut<strong>för</strong>arens intentioner<br />
är att straffa <strong>eller</strong> behandla kan<br />
handlingen vara densamma och<br />
att o<strong>av</strong>sett om handlingen har en<br />
viss <strong>av</strong>sikt kommer den att upplevas<br />
olika <strong>av</strong> olika mottagare och<br />
därmed beskrivas på olika sätt <strong>av</strong><br />
den utomstående beskrivaren.<br />
Ut<strong>för</strong>arens intentioner tycks intressanta<br />
<strong>för</strong> Svensson främst på<br />
så vis att hon kan visa att ut<strong>för</strong>arens<br />
retorik blir en form <strong>av</strong> maktmedel<br />
som verkar disciplinerande.<br />
Disciplineringen <strong>av</strong> själen innebär<br />
också att vi kontrollerar/<br />
straffar oss själva <strong>eller</strong>, liksom en<br />
<strong>av</strong> personerna i Svenssons fallbeskrivningar,<br />
ut<strong>för</strong> integritetskränkande<br />
handlingar mot oss<br />
själva. Frågan är hur vi ska kunna<br />
bedöma om en disciplinering är<br />
negativ? När kan en handling<br />
anses ha gett upphov till att<br />
exempelvis vårdtagaren ser på sitt<br />
behov <strong>av</strong> kontroll precis som den<br />
vårdande makten ser på kontrollbehovet?<br />
För att ta ett exempel:<br />
Utgör urinprover inom metadonprogrammet<br />
ett stöd <strong>för</strong> patienten,<br />
vilket det ofta beskrivs<br />
som <strong>av</strong> ut<strong>för</strong>aren, <strong>eller</strong> i huvudsak<br />
tänkt som en kontroll <strong>av</strong><br />
vårdtagarna? Hur ska vi se på de<br />
metadonpatienter som vill ha<br />
urinprov och de som inte vill det,<br />
men ändå tvingas lämna urinprov<br />
<strong>för</strong> att få metadon? Det är<br />
inga enkla frågor, men Kerstin<br />
Svensson ger oss en utgångspunkt<br />
som kan vara användbar.<br />
Inom olika forskningsprojekt<br />
har jag stött på skillnader just i<br />
hur klienter/patienter/intagna/<br />
vårdtagare å ena sidan och behandlare/bestraffare/vårdgivare<br />
å<br />
andra sidan talar om och beskriver<br />
vad behandling är. Det verkar<br />
som om vårdkonsumenterna<br />
tycks vara i linje med Kerstin<br />
Svenssons diskussion.<br />
Slutligen<br />
Antologins <strong>för</strong>fattare tycks befinna<br />
sig en liten bit från mittpunkten,<br />
där pendeln slagit över från<br />
behandlingstanke till strafftänkande.<br />
Det <strong>för</strong>efaller som om<br />
nordiska forskare i dag i huvudsak<br />
bekymrar sig över den rättsosäkerhet<br />
som smyger sig in i systemet<br />
vid allt <strong>för</strong> mycket behandlingstänkande.<br />
Kanske är det inte så<br />
<strong>för</strong>vånande i en tid då vi alltmer<br />
talar om ”evidence-based” och<br />
”what works?”. Det är också på<br />
behandlingssidan, enligt min<br />
mening, som disciplinering och<br />
gränskontroll möts och den diffusa<br />
maktutövningen får utrymme.<br />
Även om det märks att <strong>för</strong>fattarna<br />
kommer från olika discipliner<br />
och har olika utgångspunkter<br />
bildar antologin en spännande<br />
blandning där olika <strong>av</strong>snitt kompletterar<br />
varandra. Det man inte<br />
får i ett kapitel får man i ett annat.<br />
Jag vill där<strong>för</strong> rekommendera<br />
denna antologi till alla som är intresserade<br />
<strong>av</strong> våra samhällens hantering<br />
<strong>av</strong> drogproblem.<br />
Jessica Palm<br />
Referens<br />
Kühlhorn, E. (2002): Sluten<br />
ungdomsvård. Rättsliga reaktioner<br />
på de ungas brott <strong>för</strong>e och efter<br />
in<strong>för</strong>andet. Forskningsrapport<br />
nr. 5, 2002. Statens institutionsstyrelse.<br />
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 2–3 ) 203
Change language