Läs skriften i fulltext (pdf-dokument, sökbar version)
Läs skriften i fulltext (pdf-dokument, sökbar version)
Läs skriften i fulltext (pdf-dokument, sökbar version)
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kritiken växte sig allt starkare mot 1800talets<br />
dåliga bostadsförhållanden. Den<br />
drabbade också det rådande stadsbyggnadsidealet<br />
med kasernhusbyggande på<br />
malmarna, som gjort Stockholm till en oerhört<br />
tät stenstad. Som alternativ förordades<br />
nyutbyggnader i ytterområden med lägre<br />
och mer utspridd bebyggelse. Planen visar<br />
delar av Östermalm med Karlaplan uppe t h.<br />
Ur Malmarna, del I, Stockholms stadsbyggnadskontor.<br />
För ny innerstadsbebyggelse växte idéer om<br />
så kallade storgårdskvarter fram. Dessa<br />
kännetecknades av mjukare gatudragningar<br />
och stora sammanhängande gårdar utan<br />
bebyggelse i kvarterens inre. Planen visar<br />
delar av Vasastaden med Röda Bergen.<br />
Ur Malmarna, del I, Stockholms stadsbyggnadskontor.<br />
Karta över Södra Ängby 1933. En direkt<br />
överföring av engelska trädgårdsstadsideal<br />
till Sverige låg till grund för flera områden<br />
runt Stockholm, däribland Södra Ängby.<br />
18<br />
Bostadsfrågan ansågs dock fortfarande av många vara en uteslutande<br />
privat eller filantropisk verksamhet. När staden började<br />
göra markförvärv i ytterområden skedde det dock utan större<br />
motstånd och politiska strider. Syftet med förvärven var att säkra<br />
mark för framtida utbyggnader och tillgodose behov av rekreationsområden,<br />
vattentäkter liksom mark för sophantering, allt inom<br />
rimligt avstånd från innerstaden. Samtidigt handlade det om<br />
att förhindra markspekulation.<br />
Trädgårdsstäder och småstugor<br />
Det första ytterområde som Stockholm stad sålunda införskaffade<br />
var Enskede år 1904, och följande år Ulvsunda, Traneberg,<br />
Åkeshov och Stora Ängby. Till ytan var dessa områden tillsammans<br />
större än hela det dåtida Stockholm. När staden år 1931<br />
förvärvade det som återstod av Hässelby slotts ägor var det det<br />
dittills största köpet. Det var över huvud taget i stor utsträckning<br />
gamla gods och gårdar som lades under stadens kontroll. En förutsättning<br />
för Stockholms expansion var kommunikationerna<br />
och spårvägsnätet växte hastigt ut till allt fler ytterområden.<br />
Vid seklets början hade privata markexploatörer redan börjat<br />
anlägga områden med tät stenstadsbebyggelse i Stockholms när-
Change language