Penningmängds- och bankstatistik - Suomen Pankki

Finlands Banks 

regler för motparter 

och kunder 

4 Penningmängds- och bankstatistik 

4.1 Allmänna förordningar 

Penningmängds- och 

bankstatistik 

4.1.1 EU-rådets förordning (EG/2533/98) om Europeiska centralbankens 

insamling av statistiska uppgifter 

4.2 Förordningar avseende balansräkning 

4.2.1 ECB:s förordning (ECB/2001/13) om konsoliderade balansräkningar 

för monetära finansinstitut 

4.2.2 ECB:s förordning (ECB/2002/4) om rättelse av förordning 

ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära 

finansinstitut 

4.2.3 ECB:s förordning (ECB/2002/8) om ändring av förordning 






Bilaga 1 Kalender för rapportering, godkännande och korrigering av 

kassakrav 



finansinstitut och förordning ECB/2001/18 om statistik över 

räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och 

utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag 




4.2.7 Meddelande (2004/C 195/10) från ECB avseende föreläggandet av 

sanktioner vid åsidosättande av rapporteringskraven för 

balansräkningsstatistik 

Bilaga 2 System för efterlevnadskontroll av rapporteringskraven för 

balansstatistik för monetära finansinstitut, Finlands Banks promemoria 

4.2.8 ECB:s förordning (ECB/2008/32) om de monetära 

finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) 

4 • 1



och kontohavare 

4.3 Förordningar avseende räntor 

Penningmängds- 

och bankstatistik 

4.3.1 ECB:s förordning (ECB/2001/18) om statistik över 

räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på 

inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och ickefinansiella 

företag 

ECB:s förordning (ECB/2009/7) om ändring av 

förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om 

statistik över räntesatser som tilllämpas av monetära 

finansinstitut på inlåning och utlåning i 

förhållande till hushåll och icke-finansiella företag 

4.4 Förordningar avseende investeringsfonder 

4.4.1 ECB:s förordning (ECB/2007/8) om statistik över 

tillgångar och skulder hos investeringsfonder 

2

L 318/8 

SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 27. 11. 98 

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2533/98 

av den 23 november 1998 

om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter 

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA 

FÖRORDNING 

med beaktande av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska 

centralbankssystemet och Europeiska centralbanken 

(nedan kallad stadgan), särskilt artikel 5.4 i denna, 

med beaktande av Europeiska centralbankens (nedan 

kallad ECB) rekommendation ( 1 ), 

med beaktande av Europaparlamentets yttrande ( 2 ), 

med beaktande av kommissionens yttrande ( 3 ), 

i enlighet med det förfarande som anges i artikel 106.6 i 

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen 

samt i artikel 42 i stadgan, och 

av följande skäl: 

(1) I artikel 5.1 i stadgan krävs det att ECB, med de 

nationella centralbankernas stöd, skall samla in de 

statistiska uppgifter som behövs, antingen från de 

behöriga nationella myndigheterna eller direkt från 

de ekonomiska aktörerna, för att Europeiska centralbankssystemets 

(nedan kallat ECBS) uppgifter 

skall kunna utföras. För att underlätta utförandet av 

dessa uppgifter, enligt artikel 105 i fördraget, och 

då särskilt den monetära politiken, skall dessa 

statistiska uppgifter främst användas för att ta fram 

aggregerad statistik där de ekonomiska aktörernas 

identitet är irrelevant, men de kan även användas 

på nivån enskilda ekonomiska aktörer. I artikel 5.2 

i stadgan krävs det att de nationella centralbankerna 

så långt som möjligt skall utföra de uppgifter 

som anges i artikel 5.1 i stadgan. I artikel 5.4 i 

stadgan krävs det att rådet skall fastställa kretsen av 

uppgiftsskyldiga fysiska och juridiska personer, 

sekretessföreskrifter samt lämpliga bestämmelser 

om genomförande och påföljder. De nationella 

centralbankerna får samarbeta med andra behöriga 

myndigheter, däribland nationella statistiska organ 

och andra aktörer som reglerar marknaden, för 

ändamålen i artikel 5.1 i stadgan. 

(2) För att statistiska uppgifter skall kunna bli ett 

effektivt instrument för genomförandet av ECBS:s 

uppgifter måste formerna och förfarandena för 

( 1 ) EGT C 246, 6.8.1998, s. 12. 

( 2 ) EGT C 328, 26.10.1998. 

( 3 ) Yttrandet avgivet den 8 oktober 1998 (ännu inte offentliggjort 

i EGT). 

insamling av dessa uppgifter struktureras så att 

ECB snabbt och smidigt skall kunna använda statistik 

av hög kvalitet som speglar växlande ekonomiska 

och finansiella villkor samt tar hänsyn till 

uppgiftslämnarnas arbetsbörda. När detta görs 

måste uppmärksamhet riktas inte bara mot ECBS:s 

uppgifter och dess oavhängighet utan också mot att 

hålla nere de rapporterande tjänstemännens arbetsbörda 

så mycket som möjligt. 

(3) Det är därför önskvärt att fastställa en referenspopulation 

av uppgiftslämnare, dvs. de kategorier av 

berörda ekonomiska enheter och statistiktillämpningar 

till vilka ECB:s befogenheter på området 

statistik skall begränsas och bland vilka ECB 

genom sina föreskrivande befogenheter skall fastställa 

kretsen av faktiska uppgiftslämnare. 

(4) En homogen population av uppgiftslämnare är 

nödvändig för upprättandet av en konsoliderad 

balansräkning för sektorn monetära finansinstitut i 

de deltagande medlemsstaterna, vars främsta syfte 

är att förse ECB med en heltäckande statistisk bild 

av den monetära utvecklingen i de deltagande 

medlemsstaterna, sedda som ett ekonomiskt 

område. ECB har upprättat och håller i en ”förteckning 

över monetära finansinstitut för statistikändamål” 

som grundar sig på en gängse definition av 

dessa institut. 

(5) I nämnda gängse definition för statistikändamål 

specificeras det att monetära finansinstitut omfattar 

kreditinstitut som de definieras i gemenskapslagstiftningen 

och alla andra finansinstitut med 

hemvist i gemenskapen som mottager inlåning 

och/eller närbesläktade substitut för inlåning från 

andra enheter än monetära finansinstitut och, för 

egen räkning (åtminstone i ekonomiska termer), 

beviljar krediter och/eller gör investeringar i värdepapper. 

(6) De postgiroinstitut som inte är monetära finansinstitut 

enligt den gängse definitionen för statistiska 

ändamål kan ändå underkastas ECB:s krav på 

rapportering av statistiska uppgifter på området 

penning- och bankverksamhetsstatistik samt betalningssystemsstatistik, 

eftersom de i betydande

27. 11. 98 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 

L 318/9 

utsträckning kan mottaga inlåning och/eller närbesläktade 

substitut för inlåning och företa betalningssystemsaffärer. 

(7) I Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet 

1995 ( 1 ) (nedan kallat ENS 95) omfattar 

därför de monetära finansinstituten underavdelningarna 

”centralbanken” och ”andra monetära 

finansinstitut” och kan endast utvidgas genom att 

kategorier av institut från underavdelningen ”övriga 

finansinstitut, utom försäkringsföretag och 

pensionsinstitut” tas med. 

(8) Statistik om betalningsbalansen, den internationella 

investeringspositionen, värdepapper, elektroniska 

pengar och betalningssystem är nödvändiga för att 

ECBS skall kunna genomföra sina uppgifter på ett 

oavhängigt sätt. 

(9) Användningen av begreppen ”fysiska och juridiska 

personer” i artikel 5.4 i stadgan måste tolkas på ett 

sätt som stämmer överens med medlemsstaternas 

praxis på området för penning-, bank- betalningsstatistik 

och omfattar därför även objekt som 

varken är fysiska eller juridiska personer enligt 

respektive nationell lagstiftning, men ändå faller 

inom de relevanta underavdelningarna i ENS 95. 

Uppgiftsskyldighet kan därför åläggas enheter som 

handelsbolag, filialer, företag för kollektiv investering 

i värdepapper och fonder som enligt respektive 

lands nationella lagstiftning inte åtnjuter status 

som juridisk person. I dessa fall åläggs uppgiftsskyldigheten 

de personer som enligt tillämplig nationell 

lagstiftning företräder de berörda enheterna i 

juridiska frågor. 

(10) De statistiska balansräkningsrapporterna för de 

institut som nämns i artikel 19.1 i stadgan kan även 

användas för beräkning av de minimireserver som 

de kan krävas hålla. 

(11) ECB-rådets uppgift är att fördela uppgifterna 

mellan ECB och de nationella centralbankerna när 

det gäller att insamla och verifiera statistiska 

uppgifter och deras genomförande och påföljder, 

med beaktande av principen i artikel 5.2 i stadgan, 

samt de uppgifter som kommer att skötas av nationella 

myndigheter inom ramen för deras behörighet, 

för att kunna ta fram statistik med jämn och 

hög kvalitet. 

( 1 ) EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. ( 2 ) Se sida 4 i denna tidning. 

(12) Under de första åren efter införandet av den 

gemensamma valutan kan kostnadseffektiviteten 

kräva att ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska 

uppgifter tillfredsställs genom övergångsförfaranden 

beroende på begränsningar i insamlingssystemen. 

Detta kan under de första åren av det 

gemensamma valutaområdet eventuellt medföra att, 

särskilt när det gäller den finansiella redogörelsen 

för betalningsbalansen, uppgifter om s.k. crossborderpositioner 

eller cross-bordertransaktioner i 

de deltagande medlemsstaterna kan sammanställas 

med användande av alla positioner eller transaktioner 

mellan de som har sin hemvist i en deltagande 

medlemsstat och de som har sin hemvist i 

andra länder. 

(13) Gränserna och villkoren för ECB:s rätt att förelägga 

sanktioner för åsidosättande av kraven i ECB:s 

förordningar och beslut har fastställts i rådets 

förordning (EG) nr 2532/98 av den 23 november 

1998 om Europeiska centralbankens rätt att förelägga 

sanktioner ( 2 ) i överensstämmelse med artikel 

34.3 i stadgan. Nämnda förordning är underordnad 

den här förordningen när det gäller ECB:s rätt att 

införa sanktioner. Sanktionerna för åsidosättande av 

kraven i den här förordningen påverkar inte 

ECBS:s möjlighet att fastställa lämpliga bestämmelser 

för genomförande och påföljder i förhållande 

till sina motparter, inklusive partiell eller 

total utestängning av en uppgiftslämnare från 

penningpolitiska transaktioner i händelse av ett 

allvarligt åsidosättande av kravet på att rapportera 

statistiska uppgifter. 

(14) Förordningar utfärdade av ECB enligt artikel 34.1 i 

stadgan ger inte icke-deltagande medlemsstater 

några rättigheter eller skyldigheter. 

(15) Med hänvisning till punkt 1 i protokoll nr 12 om 

vissa bestämmelser angående Danmark har 

Danmark i Edinburghbeslutet av den 12 december 

1992 meddelat att det inte kommer att delta i den 

tredje etappen av Ekonomiska och monetära 

unionen. I enlighet med punkt 2 i sagda protokoll 

kommer därför alla artiklar och bestämmelser i 

fördraget och stadgan som avser undantag att tilllämpas 

på Danmark.

L 318/10 


(16) Enligt punkt 8 i protokoll nr 11 om vissa bestämmelser 

angående Förenade konungariket Storbritannien 

och Nordirland, är inte artikel 34 i stadgan 

tillämplig på Förenade kungariket såvida det inte 

deltar i tredje etappen av Ekonomiska och monetära 

unionen. 

(17) De statistiskuppgifter som behövs för att uppfylla 

ECB:s rapporteringskrav är inte desamma för deltagande 

som för icke-deltagande medlemsstater, men 

artikel 5 i stadgan gäller såväl deltagande som ickedeltagande 

medlemsstater. Detta förhållande och 

artikel 5 i fördraget medför en skyldighet att på 

nationell nivå utforma och genomföra alla de 

åtgärder som medlemsstaterna anser lämpliga för 

att kunna inhämta de statistiska uppgifter som 

behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och 

för att i rätt tid fullborda förberedelserna på statistikområdet 

för att de skall bli deltagande medlemsstater. 

(18) Insynsskyddade statistiska uppgifter som ECB och 

de nationella centralbankerna måste erhålla för att 

kunna genomföra ECBS:s åligganden måste 

skyddas för att vinna och behålla uppgiftslämnarnas 

förtroende. När denna förordning är 

utfärdad kommer det inte längre att finnas anledning 

att åberopa bestämmelser om insynsskydd 

vilka hindrar utbyte av insynsskyddade statistiska 

uppgifter som rör ECBS:s åligganden enligt 

bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets 

direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om 

skydd för enskilda personer med avseende på 

behandling av personuppgifter och om det fria 

flödet av sådana uppgifter ( 1 ). 

(19) I artikel 38.1 i stadgan föreskrivs det att ledamöterna 

i de beslutande organen och personalen i 

ECB och de nationella centralbankerna, även efter 

det att deras uppdrag har upphört, är förpliktade att 

inte lämna ut upplysningar som omfattas av sekretess, 

och i artikel 38.2 i stadgan föreskrivs det att för 

personer som har tillgång till uppgifter som enligt 

gemenskapsföreskrifter omfattas av sekretess skall 

de föreskrifterna gälla. 

(20) Varje brott mot de regler som gäller för ECB:s 

personal, antingen de begåtts med uppsåt eller av 

försumlighet, kan medföra disciplinära sanktioner 

och eventuellt laga straff för brott mot tystnadsplikten, 

enligt bestämmelserna i artiklarna 12 och 

( 1 ) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. ( 2 ) EGT L 52, 22.2.1997, s. 1. 

18 i protokollet om Europeiska gemenskapernas 

immunitet och privilegier. 

(21) Den möjliga användningen av statistiska uppgifter 

för utförandet av de uppgifter ECBS har i enlighet 

med artikel 105 i fördraget, samtidigt som den 

samlade rapporteringsbördan minskas, medför att 

föreskrifterna om insynsskydd i denna förordning i 

viss utsträckning måste skilja sig från allmänna 

gemenskapsprinciper och internationella principer 

gällande insynsskyddade statistiska uppgifter, och 

särskilt från bestämmelserna om insynsskyddade 

statistiska uppgifter i rådets förordning (EG) nr 

322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik 

( 2 ). Med förbehåll för denna punkt skall ECB 

ta hänsyn till de grundläggande principerna för 

gemenskapsstatistiken enligt artikel 10 i förordning 

(EG) nr 322/97. 

(22) Föreskrifterna om insynsskydd i denna förordning 

gäller endast insynsskyddade statistiska uppgifter 

som lämnats till ECB för att ECBS skall kunna 

utföra sina uppgifter, och påverkar inte särskilda 

nationella bestämmelser eller gemenskapsbestämmelser 

som rör överlämnandet av andra typer 

av uppgifter till ECB. De regler för insynsskydd av 

statistiska uppgifter som tillämpas av nationella 

statistikinstitut och kommissionen på de uppgifter 

de samlar in för egen del måste respekteras. 

(23) När det gäller artikel 5.1 i stadgan skall ECB 

samarbeta på statistikområdet med gemenskapsinstitutioner 

och gemenskapsorgan, med behöriga 

myndigheter i medlemsstaterna eller i tredje land 

och med internationella organisationer. ECB och 

kommissionen kommer att fastställa lämpliga 

samarbetsformer på statistikområdet för att kunna 

utföra sina uppgifter på effektivast möjliga sätt i ett 

försök att begränsa uppgiftslämnarnas arbetsbelastning. 

(24) ECBS och ECB har anförtrotts uppgiften att utarbeta 

kraven på statistikrapportering så att denna 

kan vara i full gång vid den tredje etappen av den 

ekonomiska och monetära unionen (nedan kallat 

den tredje etappen). Förberedelser gjorda i tid på 

statistikområdet är av väsentlig betydelse för att 

ECBS skall kunna fullfölja sina uppgifter vid tiden 

för den tredje etappen. Ett väsentligt inslag i dessa 

förberedelser är antagandet före den tredje etappen


L 318/11 

av ECB:s statistikförordningar. Det är önskvärt att 

under 1998 underrätta marknadsaktörer om de 

detaljerade bestämmelser som ECB kan anse sig 

behöva anta för att genomföra kraven på statistikrapportering. 

Det är därför nödvändigt att från och 

med dagen för den här förordningens ikraftträdande 

utrusta ECB med föreskrivande befogenheter. 

(25) Bestämmelserna i denna förordning kan endast tilllämpas 

effektivt om alla deltagande medlemsstater i 

enlighet med artikel 5 i fördraget har antagit de 

åtgärder som behövs för att deras myndigheter skall 

ha befogenhet att fullt ut bistå och samarbeta med 

ECB i genomförandet av den kontroll av och den 

obligatoriska insamlingen av statistiska uppgifter. 

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. 

Artikel 1 

Definitioner 

I denna förordning avses med 

1) ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska 

uppgifter: de statistiska uppgifter som uppgiftslämnarna 

skall tillhandahålla och som är nödvändiga för 

att ECBS:s uppgifter skall kunna utföras, 

2) uppgiftslämnare: de fysiska och juridiska personer 

som anges i artikel 2.3 och som är uppgiftsskyldiga 

enligt ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska 

uppgifter, 

3) deltagande medlemsstat: en medlemsstat som har 

infört den gemensamma valutan i enlighet med 

fördraget, 

4) som har sin hemvist: den som har ett ekonomiskt 

intressecentrum i ett lands ekonomiska område som 

det beskrivs i bilaga A. I detta sammanhang avser s.k. 

cross-borderpositioner respektive cross-bordertransaktioner 

positioner respektive transaktioner i tillgångar 

och/eller skulder hos dem som har sin hemvist i deltagande 

medlemsstater, sedda som ett ekonomiskt 

område, gentemot de som har sin hemvist i icke-deltagande 

medlemsstater och/eller i tredje land, 

5) internationell investeringsposition: balansräkningen 

mellan samtliga finansiella cross-bordertillgångar och 

-skulder, 

6) elektroniska pengar: valuta som lagrats elektroniskt 

med hjälp av en teknisk anordning, däribland kontantkort, 

som i omfattande utsträckning kan användas för 

betalningar till andra enheter än utställaren utan att ett 

bankkonto nödvändigtvis ingår i transaktionen; dessa 

kort fungerar som instrument där inbetalning gjorts i 

förväg av innehavaren. 

Artikel 2 

Referenspopulation av uppgiftslämnare 

1. För att ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska 

uppgifter skall efterlevas har ECB rätt att med hjälp av de 

nationella centralbankerna i överensstämmelse med 

artikel 5.2 i stadgan insamla statistiska uppgifter inom 

ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare och 

för vad som krävs för att utföra ECBS:a uppgifter. 

2. Referenspopulationen skall omfatta följande 

uppgiftslämnare: 

a) Fysiska och juridiska personer som kan hänföras till 

underavdelningarna ”centralbanken”, ”andra monetära 

finansinstitut” och ”övriga finansinstitut, utom försäkringsföretag 

och pensionsinstitut” såsom de beskrivs i 

bilaga B och har sin hemvist i en medlemsstat i den 

utsträckning som är nödvändig för fullgörandet av 

ECB:s rapporteringskrav i fråga om penning-, bankoch 

betalningssystemsstatistik. 

b) Postgiroinstitut i den utsträckning som är nödvändig 

för att fullgöra ECB:s rapporteringskrav i fråga om 

penning-, bankoch betalningssystemsstatistik. 

c) Fysiska och juridiska personer som har sin hemvist i 

en medlemsstat, om de innehar s.k. cross-borderpositioner 

eller utför s.k. cross-bordertransaktioner och om 

de statistiska uppgifter som hänför sig till sådana positioner 

eller transaktioner är nödvändiga för att efterleva 

ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter 

som rör betalningsbalans och internationell investeringsposition. 

d) Fysiska och juridiska personer som har sin hemvist i 

en medlemsstat om statistiska uppgifter rörande de 

värdepapper eller de elektroniska pengar som ges ut av 

dem är nödvändiga för att efterleva ECB:s rapporteringskrav 

ifråga om statistiska uppgifter.

L 318/12 


3. En enhet som annars skulle omfattas av definitionen 

i punkt 2, men, som enligt den nationella lagstiftningen i 

det land där den har sin hemvist, varken är en juridisk 

person eller en samling fysiska personer, fastän den kan 

ha rättigheter och skyldigheter, skall vara uppgiftslämnare. 

En sådan enhets rapporteringsplikt skall fullgöras av 

dess rättsliga företrädare. 

När en juridisk person, en samling av fysiska personer 

eller en enhet enligt första stycket i denna punkt har en 

filial i ett annat land, skall filialen vara uppgiftslämnare i 

sig själv, oavsett var huvudkontoret är beläget, så länge 

som filialen uppfyller villkoren i punkt 2, med undantag 

av kravet att inneha självständig rättskapacitet. Alla filialer 

i samma medlemsland skall betraktas som en enda filial 

när de tillhör samma underavdelning i ekonomin. En 

filials rapporteringsskyldighet skall fullgöras av de som är 

dess företrädare i juridiska frågor. 

Artikel 3 

Närmare bestämmelser för definitionen av kravet 

på rapportering av statistiska uppgifter 

I utformningen och åläggandet av rapporteringskrav skall 

ECB specificera den faktiska rapporteringspopulationen 

inom ramarna för referenspopulationen av uppgiftslämnare 

som den definieras i artikel 2. Utan hinder för fullgörandet 

av ECB:s rapporteringskrav 

a) skall ECB så långt som möjligt begränsa rapporteringsbördan, 

bl.a. genom att i görligaste mån använda 

befintlig statistik, 

b) skall ECB ta hänsyn till statistiska standarder på såväl 

gemenskapsnivå som internationell nivå, 

c) får ECB helt eller delvis befria särskilda klasser av 

uppgiftslämnare från sina krav på rapportering av 

statistiska uppgifter. 

Artikel 4 

Medlemsstaternas förpliktelser 

Medlemsstaterna skall organisera sig själva på statistikområdet 

och skall helt och fullt samarbeta med ECBS för att 

garantera att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs. 

Artikel 5 

ECB:s föreskrivande befogenheter 

1. ECB får anta förordningar som gäller utformning 

och genomförande av de rapporteringskrav på statistiska 

uppgifter som den ålägger den faktiska rapporteringspopulationen 

i deltagande medlemsstater. 

2. Närhelst det finns anknytning till kommissionens 

krav på statistiska uppgifter, skall ECB samråda med 

kommissionen om förslag till förordningar för att garantera 

den enhetlighet som krävs för framtagandet av statistik 

som uppfyller deras respektive krav. Kommittén för 

valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik skall inom 

ramen för sin behörighet delta i samarbetet mellan 

kommissionen och ECB. 

Artikel 6 

Rätt till verifikation och inhämtning av statistiskuppgifter 

1. Om en uppgiftslämnare som har sin hemvist i en 

deltagande medlemsstat misstänks för åsidosättande, 

enligt artikel 7, av ECB:s rapporteringskrav ifråga om 

statistiska uppgifter, skall ECB, och i överensstämmelse 

med artikel 5.2 i stadgan, den nationella centralbanken i 

den berörda deltagande medlemsstaten, ha rätt att verifiera 

korrektheten och kvaliteten på de statistiska uppgifterna 

och att inhämta dem. Skulle de statistiska uppgifterna 

däremot vara nödvändiga för att visa att kraven på 

minimireserver efterlevs, skall verifikationen utföras i 

överensstämmelse med artikel 6 i rådets förordning (EG) 

nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska 

centralbankens tillämpning av minimireserver ( 1 ). Rätten 

att verifiera statistiska uppgifter och inhämta sådana skall 

omfatta rätten att 

a) begära att dokument överlämnas, 

b) granska uppgiftslämnarens räkenskaper och register, 

c) ta kopior av eller göra utdrag ur sådana räkenskaper 

och register, och 

d) begära skriftliga eller muntliga förklaringar. 

( 1 ) Se sida 1 i denna tidning.


L 318/13 

2. ECB eller den behöriga nationella centralbanken 

skall skriftligen meddela uppgiftslämnaren sitt beslut om 

verifikation av de statistiska uppgifterna eller om inhämtning; 

beslutet skall också ange tidsgränsen för efterkommande 

av verifikationskravet, de sanktioner som tillämpas 

i händelse av att kraven ej följs samt rätten till överprövning. 

ECB och den berörda nationella centralbanken skall 

underrätta varandra innan de begär sådana verifikationer. 

3. För verifikation och inhämtning av statistiska 

uppgifter skall nationella förfaranden följas. Kostnaderna 

för förfarandet skall bäras av den berörda uppgiftslämnaren 

om det slås fast att uppgiftslämnaren har brutit mot 

kraven på rapportering av statistiska uppgifter. 

4. ECB får utfärda förordningar som specificerar villkoren 

för att rätten att verifiera eller inhämta statistiska 

uppgifter skall få utövas. 

5. Inom ramen för sin behörighet skall deltagande 

medlemsstaters nationella myndigheter ge nödvändigt 

bistånd till ECB och de nationella centralbankerna vid 

utövandet av de befogenheter som föreskrivs i denna 

artikel. 

6. När en uppgiftslämnare motsätter sig eller hindrar 

verifikationsprocessen eller inhämtningen av de begärda 

statistiska uppgifterna, skall den deltagande medlemsstat i 

vilken uppgiftslämnarens lokaler är belägna ge nödvändigt 

bistånd, däribland tillförsäkra ECB eller den nationella 

centralbanken tillträde till uppgiftslämnarens lokaler 

för att de rättigheter som nämns i punkt 1 skall kunna 

utövas. 

Artikel 7 

Sanktioner 

1. ECB skall ha rätt att förelägga de sanktioner som 

återfinns i denna artikel mot de uppgiftslämnare som har 

sin hemvist i den deltagande medlemsstaten och som inte 

efterlever kraven i denna förordning eller i ECB:s förordningar 

eller beslut om utformning och fastställande av 

ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter. 

2. Skyldigheten att överlämna vissa statistiska uppgifter 

till ECB eller till de nationella centralbankerna skall anses 

ha åsidosatts om 

a) inga statistiska uppgifter erhålls av ECB eller den 

nationella centralbanken inom utsatt tid, eller 

b) de statistiska uppgifterna är oriktiga, ofullständiga eller 

har en form som inte överensstämmer med kraven. 

3. Skyldigheten att tillåta ECB och de nationella centralbankerna 

att verifiera korrektheten och kvaliteten på de 

statistiska uppgifter som uppgiftslämnarna översänder till 

ECB eller den nationella centralbanken skall anses ha 

åsidosatts närhelst en uppgiftslämnare hindrar denna 

verksamhet. Sådana hinder omfattar, men är inte begränsade 

till, undanröjande av dokument och att ECB eller 

den nationella centralbanken nekas sådant fysiskt tillträde, 

vilket är nödvändigt för dem för utförandet av verifikationen 

eller inhämtningen. 

4. ECB kan införa sanktioner enligt följande: 

a) Vid åsidosättande som det definieras i punkt 2 a, vite 

som inte överstiger 10 000 euro per dag, totalt inte 

överstigande 100 000 euro. 

b) Vid åsidosättande som det definieras i punkt 2 b, böter 

inte överstigande 200 000 euro. 

c) Vid åsidosättande som det definieras i punkt 3, böter 

inte överstigande 200 000 euro. 

5. Sanktionerna i punkt 4 i denna förordning gäller 

utöver uppgiftslämnarens skyldighet att bära kostnaderna 

för verifikation och inhämtning enligt artikel 6.3. 

6. Vid utövandet av de befogenheter som föreskrivs i 

denna artikel skall ECB agera i överensstämmelse med de 

principer och förfaranden som anges i förordning (EG) nr 

2532/98. 

Artikel 8 

Föreskrifter om insynsskydd 

1. I denna förordning och för de föreskrifter om insynsskydd 

vilka gäller de statistiska uppgifter som är nödvändiga 

för att ECB:s uppgifter skall kunna utföras, skall 

statistiska uppgifter vara insynsskyddade när de kan identifiera 

uppgiftslämnare eller andra juridiska eller fysiska 

personer, enheter eller filialer, antingen direkt genom 

namn, adress eller genom en officiellt tilldelad identitetskod, 

eller indirekt genom deduktion, och därvid röja 

uppgifter om individer. För att avgöra huruvida en 

uppgiftslämnare eller annan fysisk eller juridisk person, 

enhet eller filial går att identifiera skall hänsyn tas till allt 

som en tredje part kan använda för att identifiera sagda 

uppgiftslämnare eller juridiska person, fysiska person,

L 318/14 


enhet eller filial. Statistiska uppgifter som hämtats från 

källor som är tillgängliga för allmänheten i enlighet med 

nationell lagstiftning är inte insynsskyddade. 

2. Översändande från de nationella centralbankerna till 

ECB av insynsskyddade statistiska uppgifter skall äga rum 

i den utsträckning och med den typ av uppgifter som är 

nödvändigt för att ECB:s uppgifter skall kunna utföras av 

ECBS enligt artikel 105 i fördraget. 

3. Uppgiftslämnare skall underrättas om vad de statistiska 

uppgifter som de lämnat kan komma att användas 

till på det statistiska området liksom övriga administrativa 

områden. Uppgiftslämnare skall ha rätt att erhålla information 

om den rättsliga grunden för överlämnandet och 

de vidtagna skyddsåtgärderna. 

4. De insynsskyddade statistiska uppgifter som överlämnats 

till ECB skall uteslutande användas för ECBS 

utom i följande fall: 

a) Om uppgiftslämnaren eller annan juridisk eller fysisk 

person, enhet eller filial som kan identifieras, uttryckligen 

har givit sitt samtycke till att sagda statistiska 

uppgifter får användas för andra ändamål. 

b) För att framställa särskild gemenskapsstatistik, till följd 

av en överenskommelse mellan kommissionen och 

ECB i överensstämmelse med artikel 9 i förordning 

(EG) nr 322/97. 

c) För att bevilja vetenskapliga forskningsorgan tillgång 

till insynsskyddade statistiska uppgifter som inte 

medger direkt identifiering, utan att det påverkar tilllämpningen 

av den nationella lagstiftningen, och med 

ett i förväg uttryckligen givet samtycke från den nationella 

myndighet som tillhandahöll uppgifterna. 

5. De nationella centralbankerna skall använda de 

insynsskyddade statistiska uppgifter som samlats in för att 

uppfylla ECB:s rapporteringskrav uteslutande för utförandet 

av ECBS:s uppgifter utom i följande fall: 

a) Om uppgiftslämnaren eller den juridiska eller fysiska 

person, enhet eller filial som kan identifieras uttryckligen 

har givit sitt samtycke till att sagda statistiska 

uppgifter används för andra ändamål. 

b) Om de används på nationell nivå för statistiska 

ändamål till följd av en överenskommelse mellan de 

nationella statistikmyndigheterna och den nationella 

centralbanken, eller för framställning av gemenskapsstatistik 

i enlighet med artikel 9 förordning (EG) nr 

322/97. 

c) Om den används på tillsynsområdet eller för utövande, 

i överensstämmelse med artikel 14.4 i stadgan, av 

andra uppgifter än de som nämns i stadgan. 

d) För att bevilja vetenskapliga forskningsorgan tillgång 

till insynsskyddade statistiska uppgifter som inte 

medger direkt identifiering. 

6. Denna artikel hindrar inte att insynsskyddade statistiska 

uppgifter som samlats in för andra ändamål än att 

uppfylla ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska 

uppgifter, eller förutom detta ändamål, används för dessa 

andra ändamål. 

7. Denna artikel gäller endast insamling och överförande 

av insynsskyddade statistiska uppgifter för uppfyllandet 

av ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska 

uppgifter. Den berör inte särskilda nationella föreskrifter 

eller gemenskapsföreskrifter om överförande av annan 

information till ECB. 

8. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av 

direktiv 95/46/EG. 

I de fall då uppgifter inhämtade av nationella statistiska 

organ samt kommissionen överlämnas till ECB skall den 

här förordningen i fråga om insynsskydd för statistiska 

uppgifter, gälla utan att det påverkar förordning (EG) nr 

322/97. 

9. ECB och de nationella centralbankerna skall vidta 

alla nödvändiga rättsliga, administrativa, tekniska och 

organisatoriska åtgärder för att säkerställa skyddet av 

insynsskyddade statistiska uppgifter. ECB skall utforma 

gemensamma regler och miniminormer för att förhindra 

olagligt röjande och otillåten användning av uppgifter. 

Skyddsåtgärderna gäller alla insynsskyddade statistiska 

uppgifter såsom de definieras i punkt 1. 

10. Medlemsstaterna skall anta alla nödvändiga åtgärder 

för att säkra skyddet för insynsskyddade statistiska 

uppgifter, inklusive lämpliga åtgärder för genomförande 

och påföljder vid eventuellt åsidosättande. 

Artikel 9 

Slutbestämmelser 

Denna förordning träder i kraft samma dag som den 

offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella 

tidning. 

Artikel 5, artikel 6.4 och artikel 8.9 skall tillämpas från 

och med den dag då denna förordning träder i kraft. 

Övriga artiklar skall tillämpas från och med den 1 januari 

1999.


L 318/15 

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. 

Utfärdad i Bryssel den 23 november 1998. 

På rådets vägnar 

R. EDLINGER 

Ordförande

17.12.2001 L 333/1 

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 

SV 

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING 

I 

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 2423/2001 

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 

23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling 

av statistiska uppgifter ( 1 ), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4 i denna, 


23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning 

av minimireserver ( 2 ), särskilt artikel 6.4 i denna, och 


(1) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2819/98 

av den 1 december 1998 angående en konsoliderad 

balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut 

(ECB/1998/16) ( 3 ) har redan ändrats genom förordning 

(EG) nr 1921/200 (ECB/2000/8) ( 4 ). Eftersom nya omfattande 

ändringar nu görs är det önskvärt att sammanföra 

bestämmelserna i en enda rättsakt genom den här förordningen. 

(2) För att kunna utföra sina uppgifter är Europeiska centralbankssystemet 

(ECBS) beroende av att det framställs 

konsoliderade balansräkningar för de monetära finansinstituten 

(MFI). Huvudsyftet med en sådan balansräkning 

är att Europeiska centralbanken (ECB) skall få en 

heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen 

i de deltagande medlemsstaterna, vilka ses som ett enda 

ekonomiskt område. Statistiken omfattar de sammanlagda 

finansiella tillgångarna och skulderna, i form av 

stocksiffror (utestående belopp), tillförlitliga uppgifter i 

fråga om låneflöden samt förbättrad flödesstatistik för 

MFI:s värdepappersinnehav. 

(3) Enligt bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av 

Europeiska gemenskapen (nedan kallat fördraget) och 

enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och 

Europeiska centralbanken (nedan kallad stadgan) skall 

( 1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 

( 2 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 1. 

( 3 ) EGT L 356, 30.12.1998, s. 7. 

( 4 ) EGT L 229, 9.9.2000, s. 34. 


om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut 

(ECB/2001/13) 

ECB utfärda förordningar i den utsträckning som behövs 

för att genomföra ECBS uppgifter sådana dessa anges i 

stadgan, och i vissa fall, i bestämmelser som antagits av 

rådet i enlighet med artikel 107.6 i fördraget. 

(4) Enligt artikel 5.1 i stadgan skall ECB med stöd från de 

nationella centralbankerna samla in de statistiska uppgifter 

som behövs för utförandet av ECBS uppgifter, 

antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller 

direkt från de ekonomiska aktörerna. Enligt artikel 5.2 i 

stadgan skall de nationella centralbankerna så långt som 

möjligt utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1. 

(5) Det kan bli nödvändigt, och minskar eventuellt rapporteringsbördan, 

att låta insamlingen av de statistikuppgifter 

från den faktiska uppgiftslämnande populationen 

som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra 

en del av en mer omfattande datainsamling, som de 

nationella centralbankerna organiserar inom sitt eget 

ansvarsområde för andra syften i enlighet med gemenskapsrätten, 

nationell lag eller vedertagen praxis. Detta 

gäller under förutsättning att det inte finns risk för att 

ECB:s statistikkrav åsidosätts. För att främja öppenhet 

och insyn är det i sådana fall lämpligt att uppgiftslämnarna 

underrättas om att uppgifter samlas in även för 

andra statistikändamål. I särskilda fall kan ECB använda 

sig av sådan statistik för att uppfylla statistikkraven. 

(6) Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 skall ECB 

specificera den faktiska uppgiftslämnande populationen 

inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare. 

Enligt samma artikel har ECB rätt att helt eller delvis 

befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från kraven 

på rapportering av statistiska uppgifter. Enligt artikel 

6.4 i samma förordning får ECB utfärda förordningar 

som anger under vilka förutsättningar rätten att verifiera 

eller inhämta statistiska uppgifter skall få utövas.

L 333/2 17.12.2001 


SV 

(7) Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB 

rätt att anta förordningar och beslut i syfte att undanta 

institut från kassakrav (kravet på minimireserver), att 

närmare ange hur skulder gentemot andra institut får 

uteslutas eller avräknas från kassakravsbasen och att 

fastställa skilda kassakravskvoter för vissa kategorier av 

skulder. Enligt artikel 6 har ECB rätt att från instituten 

samla in den information som behövs för tillämpningen 

av kassakravet och att kontrollera riktigheten och tillförlitligheten 

på den information som instituten tillhandahåller 

för att visa att de uppfyller kassakraven. För att 

minska den sammanlagda rapporteringsbördan för instituten 

är det önskvärt att de statistiska uppgifterna från 

de månatliga balansräkningarna även används för den 

återkommande beräkningen av kassakravsbasen för kreditinstitut 

som omfattas av ECBS kassakravssystem. 

(8) Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 skall medlemsstaterna 

organisera sig själva på statistikområdet 

och samarbeta helt och fullt med ECBS för att garantera 

att förpliktelserna enligt artikel 5 i stadgan fullgörs. 

(9) Även om de förordningar som ECB utfärdar med stöd 

av artikel 34.1 i stadgan inte medför några rättigheter 

eller skyldigheter för icke deltagande medlemsstater är 

ändå artikel 5 i stadgan tillämplig på såväl deltagande 

som icke deltagande medlemsstater. I förordning (EG) nr 

2533/98 erinras om att artikel 5 i stadgan tillsammans 

med artikel 5 i fördraget medför en skyldighet för de 

icke deltagande medlemsstaterna att på nationell nivå 

utforma och genomföra alla de åtgärder som de anser 

lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter 

som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och 

för att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet 

för att de skall bli deltagande medlemsstater. 

(10) För att underlätta ECB:s och kreditinstitutens likviditetshantering 

skall kassakraven bekräftas senast den första 

dagen av uppfyllandeperioden. I undantagsfall kan 

behov uppstå för kreditinstitut att rapportera om ändringar 

av kassakravsbasen eller av kassakrav som har 

bekräftats. Förfarandena för att bekräfta eller godkänna 

kassakrav påverkar inte uppgiftslämnarnas skyldighet att 

alltid rapportera korrekta statistiska uppgifter eller ändra 

felaktiga statiska uppgifter som de eventuellt redan rapporterat. 

(11) Det är nödvändigt att fastställa särskilda förfaranden för 

fusioner och uppdelningar som rör kreditinstitut för att 

klargöra institutens skyldigheter i fråga om kassakrav. 

Definitionerna av fusioner och uppdelningar i denna förordning 

baseras på definitioner som redan finns i 

gemenskapens sekundärrätt rörande publika aktiebolag. 

Dessa definitioner har anpassats för denna förordning. 

Dessa förfaranden påverkar inte möjligheten att inneha 

kassakravsmedel genom ombud. 

(12) ECB:s monetära statistik grundar sig på balansräkningsstatistik 

som samlas in från MFI i enlighet med förordning 

(EG) nr 2819/98 (ECB/1998/16). Den utformades 

under den andra etappen av Ekonomiska och monetära 

unionen och ansågs innefatta endast ett minimum av de 

uppgifter som behövs för penningpolitiska ändamål. 

Förordningen omfattade dessutom bara insamling av 

balansräkningsstatistik över stockar, däremot inte sådana 

uppgifter om justeringar för omvärderingar som behövs 

för sammanställning av flödesstatistik för motposterna i 

det breda penningmängdsaggregatet M3, på vilken tillväxttakten 

beräknas. Eftersom dessa sammanställningar 

var så begränsade, har det blivit nödvändigt med en förbättring 

av MFI:s balansräkningsstatistik. 

(13) Det är nödvändigt att utöka kraven på månadsvisa uppgifter 

till att omfatta en uppdelning av inlåning på 

undersektorer och dessutom på löptid/valuta och av 

utlåning på undersektorerna löptid och ändamål, eftersom 

dessa uppdelningar anses viktiga för penningpolitiska 

ändamål. Häri skall även ingå uppgifter som 

tidigare endast lämnats kvartalsvis. 

(14) Det är nödvändigt att snabbt utarbeta stock- och flödesstatistik 

för penningmängdsaggregaten och motposterna. 

Utifrån den konsoliderade balansräkningen över stockar 

skall flödesstatistik tas fram med hjälp av kompletterande 

statistiska uppgifter om växelkursförändringar, 

övriga värdeförändringar på värdepapper, avoch nedskrivningar 

på lån och övriga justeringar såsom omklassificeringar. 

(15) Det är nödvändigt att säkra tillgången på tillräckligt 

överensstämmande och högkvalitativa uppgifter om avoch 

nedskrivningar på lån genom att begära rapporter 

härom från uppgiftslämnarna. Även prisförändringar på 

värdepapper behöver rapporteras. 

(16) Den särskilda kategorin penningmarknadspapper i 

balansräkningen tas bort och slås samman med uppgiftskategorin 

emitterade värdepapper under skulder. Instrument 

som hänförs till den kategorin kommer att föras 

in under emitterade skuldebrev och fördelas efter 

ursprunglig löptid. En motsvarande omfördelning har 

gjorts på tillgångssidan i MFI:s balansräkning.

17.12.2001 L 333/3 


SV 

(17) När termen inlåning definieras bör hänsyn även tas till 

saldon på kontantkort avseende elektroniska pengar. 


Artikel 1 

Definitioner 

I denna förordning används termerna uppgiftslämnare, deltagande 

medlemsstat, hemvist/hemmahörande/inhemsk med den betydelse 

som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98 avseende 

uppgiftslämnare, deltagande medlemsstat och som har sin 

hemvist. 

Artikel 2 

Faktisk uppgiftslämnande population 

1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen skall bestå 

av MFI med hemvist i de deltagande medlemsstaternas territorium. 

För statistiska ändamål avses med sådana MFI kreditinstitut 

enligt gemenskapsrättens definition samt alla andra finansinstitut 

vilkas verksamhet består i att de tar emot inlåning eller 

nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI och i att 

de för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) 

beviljar krediter eller placerar i värdepapper. 

2. De nationella centralbankerna får bevilja undantag för 

små MFI med det förbehållet att de MFI som bidrar till den 

månatliga konsoliderade balansräkningen skall utgöra minst 

95 % av den sammanlagda MFI-balansräkningen avseende 

stocksiffror i varje deltagande medlemsstat. De nationella centralbankerna 

skall kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så 

god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag 

med verkan från varje års början. 

Artikel 3 

Lista över MFI för statistiska ändamål 

1. ECB skall upprätta och underhålla en lista över MFI för 

statistiska ändamål i enlighet med de klassifikationsprinciper 

som anges i del 1.I i bilaga I och med beaktande av de krav i 

fråga om frekvens och tidsramar som följer av att listan skall 

användas i samband med ECBS kassakravssystem. ECB:s direktion 

skall vara behörig att upprätta och uppdatera listan. 

2. De nationella centralbankerna och ECB skall se till att listan 

över MFI för statistiska ändamål och uppdaterade versioner 

därav på lämpligt sätt hålls tillgänglig för de berörda instituten, 

bland annat på elektronisk väg, över Internet eller – på begäran 

av berörda uppgiftslämnare – på papper. 

3. Listan över MFI för statistiska ändamål skall tjäna enbart 

som informationskälla. Om den senast tillgängliga versionen av 

listan enligt punkt 2 är felaktig skall ECB emellertid inte besluta 

om sanktioner för enheter som underlåtit att på ett korrekt sätt 

fullgöra sin rapporteringsskyldighet i den mån som underlåtenheten 

beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga 

listan. 

Artikel 4 

Skyldigheter i fråga om statistikrapportering 

1. För att konsoliderade balansräkningar skall kunna upprättas 

regelbundet avseende stocksiffror och flöden för MFI-sektorn 

skall den faktiska uppgiftslämnande populationen varje 

månad lämna statistiska uppgifter om sin balansräkning vid 

månadens slut tillsammans med månadsvisa justeringar av flödessiffror 

för avoch nedskrivningar på lån samt justeringar 

för prisförändringar på innehav av värdepapper under rapporteringsperioden 

till den nationella centralbanken i den medlemsstat 

där MFI har sitt hemvist. Ytterligare detaljuppgifter om 

vissa av balansräkningens poster skall lämnas varje kvartal i 

form av stocksiffror. 

2. De statistiska uppgifter som krävs anges i bilaga I till den 

här förordningen. 

3. De nödvändiga statistiska uppgifterna skall lämnas i 

enlighet med de minimistandarder för överföring, noggrannhet, 

begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i 

bilaga IV till den här förordningen. 

4. De nationella centralbankerna skall fastställa och genomföra 

de förfaranden som skall användas när den faktiska uppgiftslämnande 

populationen skall lämna sina uppgifter och därvid 

ta hänsyn till nationella förhållanden. De nationella centralbankerna 

skall säkerställa att de nödvändiga statistiska uppgifterna 

tillhandahålls genom dessa förfaranden och att de ger 

möjlighet till vederbörlig kontroll av att minimistandarderna 

enligt punkt 3 för överföring, noggrannhet, begreppsmässig 

överensstämmelse och revidering följs. 

5. De undantag som avses i artikel 2.2 skall minska MFI:s 

skyldigheter i fråga om statistikrapportering enligt följande: 

— Kreditinstitut som omfattas av sådana undantag skall fullgöra 

de begränsade rapporteringsskyldigheter som anges i 

bilaga II till den här förordningen. 

— Små MFI som inte är kreditinstitut skall fullgöra de begränsade 

rapporteringsskyldigheter som anges i bilaga III till 

den här förordningen. 

Små MFI kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället 

fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna. 

6. Utan att det påverkar tillämpningen av undantaget enligt 

artikel 2.2 kan de nationella centralbankerna medge undantag 

för penningmarknadsfonder från rapporteringen om justeringar 

för omvärderingar och slopa skyldigheten för dem att rapportera 

om justeringar för omvärderingar.

L 333/4 17.12.2001 


SV 

7. De nationella centralbankerna kan medge undantag avseende 

tidsintervallet och tidsramarna för rapportering om prisomvärderingar 

avseende värdepapper och begära in dessa uppgifter 

kvartalsvis och enligt samma tidsramar som för stockuppgifter, 

under förutsättning att följande tvingande minimikrav 

uppfylls: 

— Uppgiftslämnare skall lämna relevanta uppgifter till de 

nationella centralbankerna om värderingspraxis, inbegripet 

siffror på hur stor procentuell del av innehavet av dessa 

instrument som omfattas av de olika värderingsmetoderna. 

— Om det görs en betydande prisomvärdering, skall de nationella 

centralbankerna ha rätt att begära kompletterande 

upplysningar från uppgiftslämnaren rörande den månad då 

detta inträffade. 

8. Om det sker en fusion, en uppdelning eller någon annan 

omorganisation som kan påverka uppgiftslämnandet skall den 

berörda uppgiftslämnaren – så snart avsikten att genomföra en 

sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan fusionen, 

uppdelningen eller omorganisationen träder i kraft – underrätta 

berörd nationell centralbank om de förfaranden som planeras 

för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen. 

Artikel 5 

Användning av inrapporterade statistiska uppgifter inom 

ramen för förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15) 

1. De uppgifter som kreditinstitut lämnar enligt den här förordningen 

skall användas av respektive kreditinstitut för att 

beräkna dess kassakravsbas i enlighet med Europeiska centralbankens 

förordning (EG) nr 2818/98 av den 1 december 1998 

angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav) 

(ECB/1998/15) ( 1 ), ändrad genom förordning (EG) nr 

1921/2000 (ECB/2000/8). Varje kreditinstitut skall särskilt 

använda uppgifterna för att kontrollera att det har uppfyllt sitt 

kassakrav under uppfyllandeperioden. 

2. Utan att det påverkar tillämpningen av uppgiftslämnarnas 

skyldigheter enligt artikel 4 och bilaga IV i den här förordningen 

får kreditinstitut som omfattas av kassakrav rapportera 

ändringar av kassakravsbasen och kassakravet enligt förfarandet 

i artikel 5 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15). 

3. Särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser för 

tillämpningen av ECBS kassakravssystem anges i bilaga II till 

( 1 ) EGT L 356, 30.12.1998, s. 1. 

den här förordningen. De särskilda bestämmelserna i den bilagan 

skall gälla framför bestämmelserna i förordning (EG) nr 

2818/98 (ECB/1998/15). 

Artikel 6 

Kontroll och tvångsvis insamling 

Rätten att kontrollera och att tvångsvis samla in de uppgifter 

som uppgiftslämnarna skall lämna i enlighet med kraven i 

fråga om statistikrapportering i den här förordningen skall 

utövas av de nationella centralbankerna, utan att detta påverkar 

ECB:s rätt att själv utöva denna rätt. Rätten skall särskilt utövas 

då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen 

inte uppfyller de minimistandarder för överföring, 

noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering 

som anges i bilaga IV till den här förordningen. 

Artikel 7 

Övergångsbestämmelser 

Övergångsbestämmelser för tillämpningen av delar av förordningen 

har tagits in i bilaga V till den här förordningen. 

Artikel 8 

Upphävande 

1. Förordning (EG) nr 2819/98 (ECB/1998/16) skall upphöra 

att gälla. 

2. Hänvisningar till den upphävda förordningen skall gälla 

som hänvisningar till den här förordningen. 

Artikel 9 


Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari 2002. 

Utfärdad i Frankfurt am Main den 22 november 2001. 

För ECB-rådet 

Willem F. DUISENBERG 

Ordförande

17.12.2001 L 333/5 


SV 

BILAGA I 

KRAV PÅ STATISTIKRAPPORTERING SAMT KLASSIFIKATIONSPRINCIPER 

DEL 1 

Statistikkrav för de monetära finansinstituten 

Inledning 

Syftet är att en ändamålsenligt uppställd konsoliderad balansräkning regelbundet skall tas fram för penningskapande 

finansinstitut i de deltagande medlemsstaterna, sedda som ett enda ekonomiskt område. Balansräkningen skall anges i 

stockar och flöden samt bygga på en heltäckande och homogen monetär sektor och uppgiftslämnande population. 

Statistiksystemet för de deltagande medlemsstaterna avseende den konsoliderade balansräkningen för MFI-sektorn har 

därför följande två huvudkomponenter: 

— En lista över MFI för statistiska ändamål. 

— En specifikation av den statistik som dessa MFI skall lämna varje månad respektive varje kvartal. 

Statistiken från MFI samlas in av de nationella centralbankerna enligt nationella förfaranden som bygger på de harmoniserade 

definitioner och klassifikationsprinciper som anges i den här bilagan. 

I. Monetära finansinstitut 

1. Europeiska centralbanken (ECB) skall upprätta och regelbundet uppdatera listan över MFI för statistiska ändamål 

enligt klassifikationsprinciperna nedan. En viktig aspekt i sammanhanget är innovationer på det finansiella området, 

vilka i sig är påverkade av den inre marknadens utveckling och övergången till den ekonomiska och monetära 

unionen. Båda dessa faktorer påverkar de finansiella instrumentens egenskaper och kan medföra att instituten 

ändrar inriktning på sin verksamhet. Rutiner för övervakning och fortlöpande kontroll säkerställer att MFIlistan 

alltid är aktuell, exakt, så homogen som möjligt och tillförlitlig för statistiska ändamål. I listan anges också 

huruvida de enskilda instituten enligt gällande regler omfattas av Europeiska centralbankssystemets (ECBS) kassakravssystem 

(krav på att hålla minimireserver). 

2. Enligt definitionen i artikel 2.1 i den här förordningen inbegriper följaktligen MFI-sektorn två stora grupper av 

inhemska finansinstitut utöver centralbankerna, nämligen dels kreditinstitut enligt gemenskapslagstiftningens 

definition (”ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara 

medel ( 1 ) och att bevilja krediter för egen räkning eller institut för elektroniska pengar i enlighet med Europaparlamentets 

och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärsverksamhet 

i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet”) (EGT L 275, 27.10.200, 

s.39) ( 2 ), dels andra MFI, dvs. andra inhemska finansinstitut som uppfyller kriterierna för ett MFI, oavsett vilken 

verksamhet de bedriver. Avgörande för klassificeringen är i vilken utsträckning instrument emitterade av sådana 

andra MFI kan räknas som substitut till sådan inlåning som kreditinstitut tar emot, detta förutsatt att instituten i 

övrigt uppfyller kriterierna för MFI. 

3. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet 

i kreditinstitut undantas vissa enheter från fullständig tillämpning av direktivet. Dessa undantagna enheter 

skall omfattas av den här förordningen, förutsatt att de uppfyller kriterierna för MFI. 

4. I vilken utsträckning instrument emitterade av andra finansinstitut än kreditinstitut kan räknas som substitut till 

inlåning beror på instrumentens likviditet, definierad som en kombination av faktorerna överförbarhet, konvertibilitet, 

värdesäkerhet och omsättningsbarhet, och där så är lämpligt även instrumentens löptid. 

5. Vid fastställandet av i vilken utsträckning ett instrument kan utgöra substitut till inlåning enligt punkten ovan 

skall begreppen nedan användas med följande betydelser: 

— överförbarhet: innebär att de medel som är bundna i ett finansiellt instrument kan lösgöras med hjälp av 

betalningsmedel som check, girering, direktdebitering eller liknande. 

( 1 ) Inklusive medel som härrör från försäjning till allmänheten av bankers skuldförbindelser. 

( 2 ) Artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 200/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut 

(EGT L 126, 26.5.2000, s. 1), ändrat genom direktiv 2000/28/EG av den 18 september 2000 (EGT L 275, 27.10.2000, s. 

37).

L 333/6 17.12.2001 


SV 

— konvertibilitet: avser möjligheten till och kostnaden för konvertering av instrumentet mot kontanter eller 

överförbar inlåning. De skattemässiga fördelar som går förlorade genom konverteringen kan ses som en 

straffavgift som minskar graden av likviditet. 

— värdesäkerhet: innebär att ett finansiellt instruments exakta kapitalvärde i nationell valuta är känt i förväg. 

— omsättningsbarhet: anses föreligga om värdepapper är föremål för offentlig notering och regelbunden handel 

på en reglerad marknad. För andelar i öppna värdepappersfonder finns det ingen marknad i sedvanlig 

mening. Placerarna får emellertid information om den dagliga noteringen för fondandelarna och kan ta ut 

sina andelar till den kursen. 

6. Bland värdepappersfonderna (collective investment undertaking) uppfylls likviditetskravet av penningmarknadsfonder 

(money market funds), vilka därför räknas till MFI-sektorn. En penningmarknadsfond definieras som en 

värdepappersfond, vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning, och som huvudsakligen 

investerar i penningmarknadsinstrument, andelar i penningmarknadsfonder, andra överförbara skuldförbindelser 

med en återstående löptid upp till ett år, insättningar i bank, eller strävar efter en avkastning som ligger nära 

räntorna på penningmarknadsinstrument. De upplysningar som behövs för att fastställa om det rör sig om en 

penningmarknadsfond skall kunna utläsas av värdepappersfondens offentliga emissionsprospekt, liksom av fondregler, 

stiftelseurkund, stadgar, lokala bestämmelser, teckningsdokumentation, placeringsavtal, marknadsföringsmaterial 

eller andra handlingar med liknande status. 

7. Vid fastställandet av om det rör sig om en penningmarknadsfond enligt punkt 6 skall begreppen nedan användas 

med följande betydelser: 

— värdepappersfond: ett företag vars enda syfte är att företa kollektiva investeringar med kapital från allmänheten 

och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses direkt eller indirekt med medel ur 

företagets tillgångar. Sådana företag kan bildas med stöd av lag, antingen på avtalsrättslig grund (värdepappersfonder 

som förvaltas av fondbolag), enligt trustlagstiftning (unit trusts) eller på bolagsrättslig grund (investmentbolag). 

— bankinlåning: kontantinsättningar hos kreditinstitut som återbetalas på anfordran eller efter en uppsägningstid 

upp till tre månader, eller efter en överenskommen löptid upp till två år, inbegripet belopp som betalas 

till kreditinstitut vid överlåtelse av värdepapper inom ramen för återköpstransaktioner eller i samband med 

värdepapperslån. 

— nära substitut till inlåning likviditetsmässigt: möjligheten att under normala marknadsförhållanden på begäran 

av innehavaren kunna återköpa, inlösa eller överföra andelar i värdepappersfonder på ett sådant sätt att 

andelarnas likviditet är jämförbar med likviditeten hos inlåning. 

— huvudsakligen: minst 85 % av investeringsportföljen. 

— penningmarknadsinstrument: de kategorier av överförbara skuldförbindelser som normalt är föremål för handel 

på penningmarknaden (t.ex. bankcertifikat, företagscertifikat, bankväxlar och statliga och kommunala skuldförbindelser) 

eftersom de har följande egenskaper: 

i) De är likvida, dvs. de kan återköpas, inlösas eller säljas till begränsad kostnad (låg provision och liten 

marginal mellan köp- och säljkurs) och avvecklas snabbt. 

ii) De har en djup marknad, dvs. de är föremål för handel på en marknad som kan absorbera stora transaktionsvolymer, 

och handel med sådana stora volymer får bara begränsad inverkan på instrumentens 

pris. 

iii) De har värdesäkerhet, dvs. deras värde kan exakt fastställas vid varje tid eller minst en gång i månaden. 

iv) De medför en låg ränterisk, dvs. de har en återstående löptid på upp till ett år eller är föremål för regelbundna 

räntejusteringar mot bakgrund av utvecklingen på penningmarknaden minst en gång om året. 

v) De medför en låg kreditrisk i den bemärkelsen att de antingen 

— är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser 

som bedriver regelbunden verksamhet och som är öppna för allmänheten, 

— har emitterats enligt bestämmelser om skydd för investerare och insättningar, 

— har emitterats 

— av stater, delstater eller kommuner, centralbanker i deltagande medlemsstater, Europeiska unionen, 

ECB, Europeiska investeringsbanken, en icke-medlemsstat – eller om denna är en federal 

stat – även en av dess delstater, eller offentliga internationella organisationer som en eller flera 

medlemsstater tillhör,

17.12.2001 L 333/7 


SV 

— av enheter som är föremål för tillsyn enligt kriterier fastställda i gemenskapslagstiftningen, eller 

av enheter som omfattas av och efterlever tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna 

anses vara minst lika stränga som gemenskapslagstiftningens, eller med garanti från en sådan 

enhet, eller 

— av företag vilkas värdepapper är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra 

reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och är öppna för allmänheten. 

8. I det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 95) indelas finansinstitut klassificerade som MFI 

i två undersektorer, nämligen centralbanker (S.121) ( 1 ) och andra monetära finansinstitut (S.122). 

II. Redovisningsregler 

De redovisningsregler som MFI tillämpar finns i de nationella genomförandereglerna av rådets direktiv 86/635/EEG av 

den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut ( 2 ) och 

övriga tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i 

medlemsstaterna skall alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål. 

III. En konsoliderad balansräkning byggd på månadsvisa ställningsuppgifter 

Syfte 

1. Syftet med balansräkningen är att tillhandahålla månadsdata om MFI:s verksamhet när det gäller ställningsuppgifter. 

Uppgifterna skall vara tillräckligt detaljerade för att ECB skall få en heltäckande statistisk bild av den 

monetära utvecklingen i de deltagande medlemsstaterna, sedda som ett enda ekonomiskt område, och få möjlighet 

att beräkna penningmängdsaggregat och motposter för hela området på ett flexibelt sätt. Den månadsstatistik 

avseende enskilda ställningsuppgifter som lämnas av kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem 

används dessutom för beräkning av kassakravsbasen för dessa institut i enlighet med Europeiska centralbankens 

förordning (EG) nr 2818/98 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav) 

(ECB/1998/15) ( 3 ), ändrad genom förordning (EG) nr 1921/2000 (ECB/2000/8) ( 4 ). Den månadsvisa rapporteringen 

av ställningsuppgifter skall ske enligt tabell 1. De uppgifter som skall redovisas i de tunnstreckade cellerna 

( 5 ) lämnas endast av kassakravspliktiga kreditinstitut (se bilaga II för ytterligare detaljer). Denna rapportering 

är obligatorisk med undantag för rapporteringen avseende inlåning med uppsägningstid över två år, som 

tills vidare är frivillig. I del 3 i den här bilagan finns detaljerade definitioner av de instrument som omfattas. 

Krav 

2. ECB skall sammanställa penningmängdsaggregaten för de deltagande medlemsstaternas territorium i form av 

utestående belopp (stockar). Penningmängden omfattar sedlar och mynt i omlopp och MFI:s övriga monetära 

skulder (inlåning och andra finansiella instrument som är nära substitut till inlåning). Övriga poster i MFI-balansräkningen 

är motposter till penningmängden. ECB sammanställer även flöden som härrör från stockarna och 

från andra uppgifter, inklusive sådana som ges in av MFI (se avsnitt V). 

3. ECB vill ha statistiken uppdelad på kategorier avseende instrument/löptider, valutor och motparter. Eftersom kraven 

är olika för skulder och tillgångar behandlas de båda sidorna i MFI-balansräkningen var för sig – se tabell A 

i del 2 av den här bilagan. 

i) Instrument- och löptidskategorier 

a) Skulder 

4. För att penningmängdsaggregat skall kunna beräknas för de deltagande medlemsstaterna måste instrumenten 

klassificeras i lämpliga kategorier. Dessa är följande: utelöpande sedlar och mynt, inlåning, utgivna andelar i penningmarknadsfonder, 

emitterade värdepapper, eget kapital och reserver och övriga skulder. För att särskilja 

monetära och icke-monetära skulder delas inlåningen dessutom in i inlåning över natten, inlåning med överenskommen 

löptid, inlåning med uppsägningstid och återköpsavtal (repor). 

( 1 ) Denna hänvisning liksom hänvisningarna längre fram avser sektorer och undersektorer enligt klassificeringen i ENS 95. 

( 2 ) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. 

( 3 ) EGT L 356, 30.12.1998, s. 1. 

( 4 ) EGT L 229, 9.9.2000, s. 34. 

( 5 ) Kreditinstituten får rapportera positioner gentemot ”MFI exklusive kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er” i stället för 

gentemot ”MFI ” och ”kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er”, förutsatt att detta inte innebär att detaljuppgifter går förlorade 

och att inga rubriker i fet stil påverkas.

L 333/8 17.12.2001 


SV 

5. Uppdelning efter ursprunglig löptid kan användas i stället för klassificering efter instrumenttyp i de fall där de 

finansiella instrumenten på de olika marknaderna inte är fullt jämförbara. Indelningen efter ursprunglig löptid 

(eller uppsägningstid) är följande: för inlåning med överenskommen löptid upp till ett år, över ett år och upp till 

två år och över två år, och för inlåning med uppsägningstid upp till tre månader, över tre månader och upp till 

två år och över två år. Repor delas inte upp efter löptid eftersom de i regel är mycket kortfristiga (oftast med en 

ursprunglig löptid under tre månader). Skuldebrev emitterade av MFI delas upp på löptidskategorierna upp till 

ett år, över ett år och upp till två år och över två år. Andelar i penningmarknadsfonder behöver inte delas upp 

efter löptid. 

b) Tillgångar 

6. MFI:s tillgångar indelas i följande kategorier: kassa, utlåning, obligationer och andra räntebärande värdepapper, 

andelar i penningmarknadsfonder, aktier och andra andelar, anläggningstillgångar och övriga tillgångar. En uppdelning 

efter ursprunglig löptid (upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år) skall göras av 

MFI-lån till motparter med hemvist i deltagande medlemsstater (andra än MFI och offentliga sektorn), allt efter 

underkategorier, och dessutom efter ändamål när det gäller MFI-lån till hushållen. En uppdelning efter löptid 

skall även göras av MFI:s innehav av skuldförbindelser emitterade av övriga MFI i de deltagande medlemsstaterna. 

Innehavet skall delas upp i löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år 

för att möjliggöra nettning av inbördes MFI-innehav av instrumentet i fråga vid beräkningen av penningmängdsaggregaten. 

ii) Valutor 

7. ECB måste ha möjlighet att definiera penningmängdsaggregaten på ett sådant sätt att de inbegriper saldon i 

samtliga valutor tillsammans eller endast saldon uttryckta i euro. Eurosaldon skall därför redovisas separat för de 

balansräkningsposter som kan användas för beräkning av penningmängdsaggregaten. 

iii) M o t p a r t e r 

8. För beräkningen av penningmängdsaggregat och deras motposter för samtliga deltagande medlemsstater måste 

det fastställas vilka av motparterna i de deltagande medlemsstaternas territorium som bildar innehavarsektorn 

för penningmängden. Inhemska motparter och motparter i andra deltagande medlemsstater redovisas separat 

och behandlas på exakt samma sätt i alla statistikuppdelningar. Motparter utanför de deltagande medlemsstaternas 

territorium behöver inte delas upp efter land i månadsstatistiken. 

9. Motparter i de deltagande medlemsstaterna särredovisas enligt ländernas nationella sektorsklassificering eller 

enligt deras indelning i institutionella enheter i enlighet med listan över MFI för statistiska ändamål och de 

riktlinjer för statistisk klassificering av kunder som ges i ECB:s ”Money and Banking Statistics Sector Manual” 

(”Guidance for the statistical classification of customers”), som följer klassificeringsprinciper som överensstämmer 

med ENS 95 så långt det är möjligt. För att innehavarsektorn för penningmängden i de deltagande medlemsstaterna 

skall kunna avgränsas delas motpartsgruppen icke-MFI upp på offentlig sektor (S.13), varvid staten 

(S.1311) redovisas separat under inlåning totalt, och övriga inhemska sektorer. För att kunna beräkna en månatlig 

sektorsvis uppdelning av penningmängdsaggregaten och motposterna delas övriga inhemska sektorer upp i 

följande undersektorer: andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124), försäkringsföretag och 

pensionsinstitut (S.125), icke-finansiella företag (S.11) och hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer 

(S.14 + S.15). För inlåning totalt och kategorierna inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning 

med uppsägningstid över två år och repor görs en ytterligare uppdelning på kreditinstitut, övriga MFI-motparter 

och staten. Denna uppdelning behövs för ECBS kassakravssystem. 

iv) Angivande av ändamål 

10. Lån till hushållen (inklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer) delas upp efter typ av lån (konsumtionskrediter, 

bostadslån, övriga krediter). En detaljerad beskrivning av konsumtionskrediter och bostadslån finns 

i del tre av den här bilagan, under rubriken Detaljbeskrivning av instrumentkategorier i den aggregerade 

månadsbalansräkningen för MFI-sektorn, under kategori 2 ”Utlåning”. 

v) Inbördes förhållanden mellan instrument- och löptidskategorier respektive valutor 

och motparter 

11. För sammanställning av penningstatistiken för de deltagande medlemsstaterna och för beräkning av kassakravsbasen 

för kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem är det nödvändigt att balansräkningen innehåller 

vissa uppgifter om inbördes förhållanden mellan instrument/löptidskategorier/valutor och motpartskategorier 

samt för lån till hushållen även om ändamålet.

17.12.2001 L 333/9 


SV 

12. De mest detaljerade uppgifterna krävs för motparter som ingår i innehavarsektorn. Statistiska uppgifter om inlåning, 

uppdelade efter underkategori och löptid samt ytterligare efter valuta, är nödvändiga för att möjliggöra en 

närmare analys av utvecklingen för de utländska valutakomponenter som ingår i M3. Särskilt valutaanalysen av 

dessa komponenter underlättar undersökningar rörande i vilken utsträckning utländska valutor kan utgöra substitut 

för komponenter denominerade i euro i M3. Positioner gentemot andra MFI delas upp endast i den 

utsträckning som detta behövs för nettning av MFI-saldon inbördes eller för beräkning av kassakravsbasen. 

13. Positioner gentemot övriga utlandet behöver uppges i fråga om inlåning med överenskommen löptid över två 

år, inlåning med uppsägningstid över två år och repor (för beräkning av den kassakravsbas för vilken kassakravsprocenten 

är större än noll) samt i fråga om inlåning totalt (för beräkning av externa motposter). När det gäller 

betalningsbalansen och finansräkenskaperna delas inlåning från och utlåning till övriga utlandet även upp på 

ursprunglig löptid upp till ett år och över ett år. 

Tidsramar 

14. En aggregerad månadsbalansräkning över MFI-positioner i varje deltagande medlemsstat skall vara ECB till handa 

före stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella 

centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från de uppgiftslämnande instituten 

för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid. De bör då även beakta tidsramarna för ECBS kassakravssystem. 

IV. Balansräkningsstatistik byggd på kvartalsvisa ställningsuppgifter 

Syfte 

1. Vissa uppgifter behövs för närmare analys av den monetära utvecklingen och för andra statistikändamål, t.ex. 

för finansräkenskaperna och betalningsbalansen. Syftet är att ytterligare detaljer om vissa balansräkningsposter 

skall redovisas för dessa ändamål. 

Krav 

2. Kvartalsvisa uppdelningar skall redovisas endast avseende de viktigaste posterna i den aggregerade balansräkningen. 

ECB kan dessutom tillåta viss flexibilitet vad gäller beräkningen av aggregat i fall där inrapporterade 

uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att de berörda uppgifterna sannolikt inte är signifikanta. 

a) Uppdelning efter underkategori och löptid av utlåningen till icke-MFI i de deltagande 

medlemsstaterna 

3. För uppföljning av den totala underkategori- och löptidsstrukturen hos MFI:s totala kreditgivning (utlåning och 

värdepapper) till innehavarsektorn skall utlåningen till offentliga sektorn med undantag för staten kvartalsvis 

delas upp efter ursprunglig löptid upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år, och innehavet 

av värdepapper emitterade av offentliga sektorn med undantag för staten delas upp efter ursprunglig löptid upp 

till ett år och över ett år, samtliga korsvis relaterade till en uppdelning efter underkategori (delstater (S.1312), 

kommuner (S.1313) och socialförsäkringsfonder (S.1314). En korsvis uppdelning av underkategorier med löptid 

upp till ett år och över ett år skall också göras av innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, 

utställda av andra inhemska sektorer än MFI och offentliga sektorn. En uppdelning av MFI:s innehav av aktier 

och andra andelar efter undersektor skall göras efter följande undersektorer: andra finansinstitut + finansiella serviceföretag 

(S.123 + S.124), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125) och icke-finansiella företag (S.11). 

4. Totala beloppet för MFI:s lån och MFI:s innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper gentemot 

staten (S.1311) skall också rapporteras. 

b) Uppdelning på undersektorer av MFI:s inlåning från den offentliga sektorn i de deltagande 

medlemsstaterna med undantag av staten 

5. Inlåning från offentliga sektorn i de deltagande medlemsstaterna med undantag för staten skall delas upp på delstater 

(S.1312), kommuner (S. 1313) och socialförsäkringsfonder (S.1314).

L 333/10 17.12.2001 


SV 

c) Uppdelning efter land 

6. En uppdelning av motparter efter medlemsstat görs för en vidare analys av den monetära utvecklingen och av 

skäl som sammanhänger med övergångskraven och kvalitetskontrollen rörande uppgifterna. För att få bättre 

information om de innehav av skuldförbindelser fördelade på utställande land som ingår i penningmängdsaggregaten 

krävs uppgifter om löptid upp till ett år, över ett år och upp till två år samt över två år. 

d) Uppdelning efter valuta 

7. De viktigaste balansräkningsposterna skall delas upp på de icke deltagande medlemsstaternas valutor och de viktigaste 

internationella valutorna (US-dollar, yen och schweiziska franc). Detta behövs för beräkningen av flödesstatistik 

för penningmängdsaggregat och motposter justerade för valutakursförändring i de fall aggregaten definieras 

så att de omfattar alla valutorna tillsammans. För betalningsbalansen och finansräkenskaperna ges uppdelning 

på valutor för inlåning från och utlåning till övriga utlandet tillsammans med en uppdelning på ursprunglig 

löptid upp till ett år och över ett år. 

e) Uppdelning efter sektor av positioner gentemot motparter utanför de deltagande 

medlemsstaterna (icke deltagande medlemsstater och övriga utlandet) 

8. Vad gäller MFI:s positioner gentemot motparter utanför de deltagande medlemsstaternas territorium måste positioner 

gentemot banker (eller MFI i icke deltagande medlemsstater) och icke-banker kunna särskiljas. Icke-bankerna 

skall indelas ytterligare i offentlig sektor och övriga inhemska sektorer. Sektorsindelning enligt ENS 93 tilllämpas 

där ENS 95 inte gäller. 

Tidsramar 

9. Kvartalsstatistiken skall lämnas in till ECB av de nationella centralbankerna före stängningsdags den tjugoåttonde 

arbetsdagen räknat från utgången av den månad som statistiken avser. De nationella centralbankerna bestämmer 

själva när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i 

tid. 

V. Sammanställning av flödesstatistik 

Syfte 

1. För att flödesstatistik över penningmängdsaggregat och motposter skall kunna sammanställas måste uppgifter 

om värdet av genomförda transaktioner ges in i god tid från de konsoliderade balansräkningarna i form av 

stockar som ger information om utestående tillgångar och skulder, och ytterligare statistiska uppgifter rörande 

omklassificeringar, valutaförändringar, andra värdeförändring och vissa justeringar som avskrivning av lån. 

Krav 

2. Finansiella transaktioner redovisas som skillnaden mellan stockuppgifterna vid utgången av respektive rapportmånad 

med avräkning för effekterna av förändringar som beror på andra faktorer än genomförda transaktioner. 

ECB behöver därför statistik över sådana faktorer för ett flertal poster i MFI-balansräkningen. Statistiken skall 

redovisas som justeringar uppdelade på omklassificeringar och andra justeringar, justering för valutakursförändringar 

och omvärderingar och avoch nedskrivningar på lån. ECB behöver också förklaringar till justeringar i 

kategorin omklassificeringar och andra justeringar. 

3. De krav som genom den här förordningen ställs på den faktiska uppgiftslämnande populationen gäller uteslutande 

justeringar för omvärderingar, innefattande både avoch nedskrivningar på lån och prisomvärderingar 

rörande värdepappersinnehav under referensperioden. 

4. För uppgiftslämnarna gäller de s.k. minimikrav i fråga om rapportering som anges i tabell 1A i del 2 av den här 

bilagan. Dessa minimikrav anses utgöra det minimum som behövs för en sammanställning och bedömning av 

justeringar avseende de samlade uppgifter som ECB behöver. De nationella centralbankerna kan samla in ytterligare 

uppgifter som inte omfattas av minimikravet. Dessa uppgifter kan gälla sådana uppdelningar i tabell A som 

inte ingår i minimikravet.

17.12.2001 L 333/11 


SV 

5. I de krav som ställs på uppgiftslämnarna ingår inte växelkursförändringar och justeringar för omklassificering. 

ECB beräknar den månadsvisa växelkursförändringen utifrån stockuppgifter valuta för valuta, som ges in av uppgiftslämnarna. 

Dessa uppgifter ges in kvartalsvis i enlighet med tabell 4 i del 2 i den här bilagan. De omklassificeringar 

som anges i punkt 1 undantas också, eftersom de nationella centralbankerna själva samlar in dessa uppgifter 

med hjälp av olika informationskällor som de redan har tillgång till. 

Av- och nedskrivningar på lån 

6. Uppgifter om avoch nedskrivningar på lån skall ges in för att flödesstatistiken skall kunna rensas från verkan 

av värdeförändringar av lånen på balansräkningen, som orsakas av av- eller nedskrivningar. Uppgifterna bör 

också visa förändringar av reserveringar för lån för de fall där en nationell centralbank beslutar att utestående 

stockar skall redovisas utan reserveringar. Av- och nedskrivningar som noteras när lån säljs eller överförs till 

tredje man skall också tas upp om de är kända. 


7. Av- och nedskrivningar hänför sig till tillgångsposten utlåning. I minimikravet ingår ingen uppdelning på löptid. 

De nationella centralbankerna kan emellertid begära kompletterande uppgifter från uppgiftslämnarna om den 

uppdelning på löptider som anges för de månadsvisa stockuppgifterna. 

ii) Valutor 

8. En uppdelning av justeringar för omvärderingar efter lånevaluta (euro/övriga) ingår inte i minimikravet, men de 

nationella centralbankerna kan begära en uppdelning efter valuta. 


9. I minimikravet ingår särskiljande av av- eller nedskrivna belopp, och förändringar i reserveringar om lånen rapporteras 

netto utan reservering, allt efter motpartens geografiska hemvist. Motparter i de deltagande medlemsstaterna 

delas dessutom upp efter sektor med separata uppgifter för MFI och övriga inhemska sektorer, varvid den 

senare delas upp ytterligare i andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124), försäkringsföretag 

och pensionsinstitut (S.125), icke-finansiella företag (S.11) och hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer 

(S.14 + S.15). Hushållssektorn delas dessutom upp efter ändamålet med lånen, dvs konsumtionskrediter, 

bostadslån och övriga (restpost). Totalbelopp anges för utlåning till övriga utlandet, utan någon ytterligare uppdelning. 

iv) Tidsramar 

10. Uppgifter om de sammanlagda justeringarna för omvärderingar avseende avoch nedskrivningar på lån för uppgiftslämnarna 

i varje deltagande medlemsstat skall ges in till ECB före stängningsdags den femtonde arbetsdagen 

räknat från utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när 

de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna ge in sina uppgifter till ECB i tid. 

Prisförändringar rörande värdepapper 

11. Justeringar för prisförändringar rörande värdepapper avser värdeförändring som uppkommer på grund av ändringar 

av det pris till vilket värdepapper noteras eller handlas. Däri ingår förändringar som uppkommer över 

tiden i stockarnas balansräkningsvärde på grund av vinster/förluster. Justeringarna kan även innefatta värdeförändringar 

till följd av värdepapperstransaktioner, dvs. vinster/förluster. 


a) Skulder 

12. Det antas att justeringar för övriga värdeförändringar endast kan avse tillgångssidan på grund av de allmänt tilllämpade 

redovisningsreglerna när det gäller att sammanställa stockuppgifter. Därför anges inga minimikrav för 

rapportering rörande balansräkningens skuldsida.

L 333/12 17.12.2001 


SV 


13. Justeringar för prisförändringar hämtas från MFI för posterna obligationer och andra räntebärande värdepapper 

och aktier och andra andelar. Minimikravet gäller obligationer och andra räntebärande värdepapper med en 

ursprunglig löptid över två år. De nationella centralbankerna kan emellertid gå utöver minimikraven och begära 

uppgifter rörande samma uppdelning på valuta och löptid som för de månadsvisa stockuppgifterna. För posten 

aktier och andra andelar avser minimikravet totalbelopp per sektor och sammanfaller med kraven i fråga om 

stockuppgifter. 

ii) Valutor 

14. En uppdelning av prisförändringarna ingår inte i minimikravet. De nationella centralbankerna kan gå utöver 

minimikravet vad gäller uppdelningen på valutor (euro/övriga). 


15. När det gäller prisförändringar för posten obligationer och andra räntebärande värdepapper avser minimikravet 

en uppdelning av inhemska motparter respektive motparter hemmahörande i andra deltagande medlemsstater 

efter sektorer, dvs. MFI, offentlig sektor och övriga inhemska sektorer. För övriga utlandet anges totalbeloppet 

för justeringarna. De nationella centralbankerna kan gå utöver minimikravet och begära in samma uppdelningar 

som för de månadsvisa stockuppgifterna. 

16. När det gäller prisförändringar för aktier och andra andelar avser minimikravet en uppdelning av inhemska och 

andra deltagande medlemsstater efter sektorer, dvs. MFI och övriga inhemska sektorer, och totalbelopp för justeringarna 

avseende övriga utlandet. Här sammanfaller minimikravet med de uppgifter som de nationella centralbankerna 

lämnar till ECB. 

iv) Tidsramar 

17. De sammanlagda justeringarna för omvärderingar som täcker prisförändringar på värdepapper avseende uppgiftslämnarna 

i respektive deltagande medlemsstat skall ges in till ECB före stängningsdags den femtonde arbetsdagen 

räknat från utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer 

själva när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i 

tid.

17.12.2001 L 333/13 


SV 

1. Kassa* 

2. Utlåning* 

upp till 1 år ( 1 )* 

DEL 2 

Begärda uppdelningar 

Tabell A 

Översikt över uppdelningar för den aggregerade balansräkningen i MFI-sektorn 

över 1 år och upp till 5 år ( 1 )* 

över5år( 1 )* 

Instrument, löptidskategorier, motparter och valutor 

(Månadsdata anges i fetstil med *) 

INSTRUMENT- OCH LÖPTIDSKATEGORIER 

Tillgångar Skulder 

3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper* 


över 1 år och upp till 2 år ( 2 )* 

över2år( 2 )* 

4. Andelar i penningmarknadsfonder* 

5. Aktier och andra andelar* 

6. Anläggningstillgångar* 

7. Övriga tillgångar* 

8. Utelöpande sedlar och mynt 

9. Inlåning* 


över 1 år ( 3 )* 

9.1 Inlåning över natten ( 4 )* 

9.2 Inlåning med överenskommen löptid* 

upp till 1 år* 

över 1 år och upp till 2 år* 

över 2 år ( 5 )* 

9.3 Inlåning med uppsägningstid* 

upp till 3 månader ( 6 )* 

över 3 månader* 

varav över 2 år ( 9 )* 

9.4 Repoavtal* 

10. Utgivna andelar i penningmarknadsfonder* 

11. Emitterade värdepapper* 

upp till 1 år* 

över 1 år och upp till 2 år* 

över 2 år * 

12. Eget kapital och reserver* 

13. Övriga skulder*

L 333/14 17.12.2001 


SV 

MOTPARTER 

Tillgångar Skulder 

A. Inhemska motparter* 

MFI* 

Icke-MFI* 

Offentlig sektor* 

staten 

delstater 

kommuner 

socialförsäkringsfonder 

Övriga inhemska sektorer ( 10 )* 

andra finansinstitut, etc. 

(S. 123 + S. 124) ( 7 ), ( 10 )* 

försäkringsföretag och pensionsinstitut 

(S. 125) ( 10 )* 

icke-finansiella företag (S. 11) ( 10 )* 

hushåll, etc. (S. 14 + S. 15) ( 8 ), ( 10 )* 

B. Motparter i andra deltagande medlemsstater* 

MFI* 

Icke-MFI* 


staten 

delstater 

kommuner 



andra finansinstitut, etc. (S. 123 + 

S. 124) ( 7 ), ( 10 )* 


(S. 125) ( 10 )* 

icke-finansiella företag (S. 11) 

( 10 )* 

hushåll, etc. (S. 14 + S. 15) ( 8 ), 

( 10 A. Inhemska motparter* 

MFI* 

varav Kreditinstitut 

Icke-MFI* 


staten* 

delstater 

kommuner 


Övriga inhemska sektorer ( 

)* 

C. Motparter i övriga utlandet* 

banker 

icke-banker 

offentlig sektor 

övriga motparter 

D. Ofördelat 

10 )* 


(S. 123 + S. 124) ( 7 ), ( 10 )* 


(S. 125) ( 10 )* 

icke-finansiella företag 

(S. 11) ( 10 )* 

hushåll, etc. (S. 14 + S. 15) ( 8 ), ( 10 )* 

B. Motparter i andra deltagande medlemsstater* 

MFI* 

Varav Kreditinstitut* 

Icke-MFI * 


staten* 

delstater 

kommuner 




(S. 123 + S. 124) ( 7 ), ( 10 )* 


(S. 125) ( 10 )* 

icke-finansiella företag (S. 11) ( 10 )* 

hushåll, etc. (S. 14 + S. 15) ( 8 ), ( 10 )* 

C. Motparter i övriga utlandet* 

banker 

icke-banker 



D. Ofördelat

17.12.2001 L 333/15 


SV 

e euro 

Valutor 

x utländska valutor andra valutor än euro (övriga medlemsstaters valutor, USD, JPY, CHF, övriga) 

( 

Anmärkningar 

1 ) Månadsvis uppdelning efter löptid tillämpas endast för lån till andra inhemska sektorer än MFI och offentliga sektorn i deltagande 

medlemsstater, samt månadsvis uppdelning efter löptid per år för lån till övriga utlandet. Kvartalsvis uppdelning efter löptid för lån 

till offentliga sektorn med undantag för staten i deltagande medlemsstater. 

( 2 ) Krav på månatlig uppdelning gäller endast innehav av värdepapper emitterade av MFI i deltagande medlemsstater. Innehav av värdepapper 

emitterade av icke-MFI i deltagande medlemsstater delas i kvartalsdata upp på upp till ett år och över ett år. 

( 3 ) Endast gentemot övriga utlandet. 

( 4 ) Inklusive svävande saldon, som representerar belopp lagrade på kontantkort som utfärdats i MFI:s namn samt andra skulder på 

grund av utställda elektroniska pengar. 

( 5 ) Inklusive administrativt reglerad inlåning. 

( 6 ) Inklusive icke överförbar avistainlåning. 

( 7 ) Andra finansinstitut (S.123) + finansiella serviceföretag (S.124). 

( 8 ) Hushåll (S.14) + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.15). 

( 9 ) Rapporteringen av posten inlåning med uppsägningstid över två år är frivillig tills annat anges. 

( 10 ) Månadsvis uppdelning på undersektorer krävs för ut- och inlåning.

Balansräkningsposter 

Tabell 1 

Stockar 

Uppgifter som skall lämnas varje månad 

— Uppgifter i rutor med tunna linjer lämnas endast av kassakravspliktiga kreditinstitut ( 5 )— 

A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater 

Icke-MFI 

Icke-MFI 

Offentlig sektor Övriga inhemska sektorer 


MFI (3) 

varav kassakravspliktigakreditinstitut, 

ECB 

och NCB 

Staten 

Övrig 


Totalt 

Andra 

Hushåll + 

finansinstitFörsäkrings- hushållens 

ut + finansiföretag och Icke-finansi- icke vinstdriellaservicepensionsinella 

företag vandeorgaföretag (S. stitut (S. (S. 11) nisationer 

123 + 125) 

(S. 14 + S. 

MFI (3) 

Varav kassakravspliktigakreditinstitut, 

ECB 


Staten 

Övrig 


Totalt 

Andra 

Hushåll + C. Övriga 

finansinstitFörsäkrings- hushållens utlandet 


företag vandeorgaföretagstitut (S. (S. 11) nisationer 

(S.123 + 125) 

(S. 14 + S. 

D. Ofördelat 

S.124) 

15) 

S.124) 

15) 

(a) (b) (c) (d) (e) (f) (g) (h) (i) (j) (k) (l) (m) (n) (o) (p) (q) (r) (s) (t) 

SKULDER 


9. Inlåning * * * * * * * 

9e. 

upp till 1 år 

över 1 år 

Euro * * * * 

9.1e Över natten * * * * 

9.2e Med överenskommen löptid 

upp till 1 år * * * * 

över 1 år och upp till 2 år * * * * 

över 2 år ( 1 ) * * * * * * * * * * * 

9.3e Med uppsägningstid 

upp till 3 månader ( 2 ) * * * * 

över 3 månader * * * * 

varav över 2 år ( 4 ) * * * * * * * * * * * 

9.4e Repoavtal * * * * * * * * * * * 

9x. Utländska valutor 

9.1x Över natten * * * * 

9.2x Med överenskommen löptid 


över 1 år och upp till 2 år * * * * 

över 2 år ( 1 ) * * * * * * * * * * * 

9.3x Med uppsägningstid 

upp till 3 månader ( 2 ) * * * * 


varav över 2 år ( 4 ) * * * * * * * * * * * 

9.4x Repoavtal * * * * * * * * * * * 

10. Utgivna andelar i penningmarknadsfonder 

11. Emitterade värdepapper 

11e. Euro 

upp till 1 år * 

över 1 år och upp till 2 år * 

över 2 år * 




över 2 år * 

12. Eget kapital och reserver 

13. Övriga skulder 

L 333/16 SV 


17.12.2001

17.12.2001 L 333/17 


SV 


Icke-MFI 

Icke-MFI 

Övriga inhemska sektorer 


Andra 

Hushåll + hushållens icke vinstdri- 

Andra 


C. Övriga D. OförfinansinstitFörsäkringsvande 

organisationer (S. 14 + S. 15) 

finansinstitFörsäkringsvande organisationer (S. 14 + S. 15) 

MFI Offentliga 

MFI Offentliga 

utlandet delatut 

+ finansiföretag och Icke-finansiut 

+ finansiföretag och Icke-finansi- 

sektorn Totalt ellaservicepensionsinella företag 

sektoren Totalt ellaservicepensionsinella företag 

företag (S. stitut (S. (S. 11) Konsum- 

Övrigt (restföretag 

(S. stitut (S. (S. 11) Konsum- 

Övrigt (rest- 

Bostadslån Bostadslån 

123 + S. 125) 

tionskrediterpost) 123 + 125) 

tionskrediterpost) 124) 

S. 124) 


BALANSRÄKNINGSPOSTER 

TILLGÅNGAR 

1. Kassa 

1e. varav euro 

2. Utlåning 


över 1 år och upp till 5 år 

över 5 år 

2e. varav euro 

3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 

3e. Euro 



över 2 år 




över 2 år 

4. Andelar i penningmarknadsfonder 

5. Aktier och andra andelar 

6. Anläggningstillgångar 

7. Övriga tillgångar

Noter: 

Rutor markerade med * används vid beräkningen av kassakravsbasen. Beträffande värdepapper skall kreditinstitut antingen styrka att de har skulder som skall dras av från kassakravsbasen eller göra ett schablonavdrag med en viss procent 

som anges av ECB. 

Anmerkningen 

(1) 

(2) 

(3) 

(4) 

(5) 

Inklusive administrativt reglerad inlåning. 

Inklusive icke överförbar avistainlåning. 

Kreditinstitut kan rapportera positioner gentemot ”MFI exklusive kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB” i stället för gentemot ”MFI” och ”kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB”, förutsatt att det inte medför någon informationsförlust 

och att inga positioner i fetstil berörs. 

Rapportering av den här posten är frivillig tills annat anges. 

Beroende på det nationella insamlingssystemet och utan att det påverkar den fullständiga överensstämmelsen med definitionerna och de klassificeringsprinciper för MFI-balansräkningen som anges i den här förordningen, kan kassakravspliktiga 

kreditinstitut alternativt rapportera de uppgifter som är nödvendiga för beräkning av kassakravsbasen (celler markerade med *), utom de för överlåtbara instrument, i enlighet med tabellen nedan, förutsatt att inga positioner 

i festil berörs. I den här tabellen bör sträng överensstämmelse med tabell 1 eftersträvas, som beskrivs nedan. 

SKULDER 

(Euro och utländska valutor tillsammans) 

INLÅNING TOTALT 

9.1e + 9.1x 

9.2e + 9.2x 

9.3e + 9.3x 

9.4e + 9.4x 

varav 

9.2e + 9.2x med överenskommen löptid över 2 

år 

varav 

9.3e + 9.3x Med uppsägningstid över 2 år Rapportering är frivillig 

varav 

9.4e + 9.4x repoavtal 

Kassakravsbas (utom överlåtbara instrument), beräknad som 

summan av följande kolumner i tabell 1 (Skulder): (a) ¯ (b) + 

(c) + (d) + (e) + (j) ¯ (k) + (l) + (m) + (n) + (s) 

L 333/18 SV 


17.12.2001


Totalt 

Staten 

(S.1311) 

Tabell 2 

Uppdelning efter sektorer 

Uppgifter som skall lämnas varje kvartal 

A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater C. Övriga utlandet 

Icke-MFI Icke-MFI Totalt 

Offentlig sektor (S. 13) Övriga inhemska sektorer Offentlig sektor (S. 13) Övriga inhemska sektorer 

Icke-banker 

Totalt 

Övrig offentlig sektor 

Delstater 

(S.1312) 

Kommuner 

(S.1313) 

Socialförsäkringsfonder 

(S.1314) 

Totalt 

Andra 


+ 

finansiellaserviceföretag 

(S. 123 + 

S. 124) 

Försäkringsföretag 

och 

pensionsinstitut 

(S. 125) 

Icke-finansiella 

företag 

(S. 11) 

Hushåll- 

+ hushållens 

icke 

vinstdrivandeorganisationer 

(S. 14 + 

S. 15) 

Totalt 

Staten 

(S.1311) 

Övrig offentlig sektor 

(a) (b) (c) (d) (e) (f) (g) (h) (i) (j) (k) (l) (m) (n) (o) (p) (q) (r) (s) (t) (u) (v) (w) (x) (y) (z) 

SKULDER 


9. Inlåning M M M 

9.1 Över natten M M M M M M M M M M M M 

9.2 Med överenskommen löptid ( 1 ) M M M M M M M M M M M M 

9.3 Med uppsägningstid ( 2 ) M M M M M M M M M M M M 

9.4 Repoavtal M M M M M M M M M M M M 





TILLGÅNGAR 

1. Kassa 

2. Utlåning M M M M M 

upp till 1 år M M M M M M M M 

över 1 år och upp till 5 år M M M M M M M M 

över 5 år M M M M M M M M 



över 1 år 

M M M M M 


5. Aktier och andra andelar M M M 


7. Övriga tillgångar 

M ”Uppgifter som skall lämnas varje månad”, se tabell 1. 

( 1 ) Inklusive administrativt reglerad inlåning. 

( 2 ) Inklusive icke överförbar avistainlåning. 

Totalt 

Delstater 

(S.1312) 

Kommuner 

(S.1313) 

Socialförsäkringsfonder 

(S.1314) 

Totalt 

Andra 


+ 

finansiellaserviceföretag 

(S. 123 + 

124) 




(S. 125) 


företag 

(S. 11) 

Hushåll- 

+ hushållens 

icke 

vinstdrivandeorganisationer 

(S. 14 + 

S. 15) 

Banker 

Offentligsektor 

Övriga 

inhemskasektorer 

17.12.2001 SV 


L 333/19

L 333/20 17.12.2001 


SV 

Tabell 3 

Uppdeling efter land 


Del av C. Övriga utlandet 

(med undtag för medlemmsstater) 

B. Övriga deltagande medlemsstater (med undantag för inhemska sektorer) + del av C. Övriga utlandet (medlemsstater) ( 1 ) 


BE DK DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI SE GB Totalt ( 2 ) 

SKULDER 


9. Inlåning 

a. från MFI 

b. från Icke-MFI 





TILLGÅNGAR 

1. Kassa 

2. Utlåning 

a. till MFI 

b. till icke-MFI 


a. emitterade av MFI 



över 2 år 

b. emitterade av icke-MFI 





( 1 ) En beräkning av de konsoliderade balansräkningsaggregaten kräver en uppdelning av MFI-motparternas hemvistland efter varje potentiell deltagande medlemsstat. 

( 2 ) En uppdelning på enskilda länder för övriga utlandet (med undantag för medlemsstater) skulle kunna vara av interesse, men har ansetts gå utöver den aktuella uppgiften. Beträffande MFI se ENS 93 avsnitten S.121 +S.122.

Tabell 4 

17.12.2001 L 333/21 


SV 

Uppdelning efter valuta 


Övriga medlemsstaters valutor Övriga valutor 

Euro 

Alla valutor sammanlagt 


Äterstående valutor 

sammanlagt 

Totalt DKK SEK GBP Totalt USD JPY CHF 

SKULDER 

9. Inlåning 

A. Inhemska motparter 

a. till MFI M M 

b. till icke-MFI M 

B. Övriga deltagande medlemsstater 

a. till MFI M M 

b. till icke-MFI M 

C. Övriga utlandet 

i. upp till 1 år M 

ii. över 1 år M 

a. till banker 

b. till icke-banker 

10. Utgivna andelar i penningmarknadsfonder M 

11. Emitterade värdepapper M M 

12. + 13. Övriga skulder M

L 333/22 17.12.2001 


SV 

Övriga medlemsstaters valutor Övriga valutor 

Euro 

Alla valutor sammanlagt 


Äterstående valutor 

sammanlagt 

Totalt DKK SEK GBP Totalt USD JPY CHF 

TILLGÅNGAR 

2. Utlåning 


a. till MFI M 

b. till icke-MFI M M 


a. till MFI M 





a. till banker 




a. emitterade av MFI M M 

b. emitterade av icke-MFI M M 








A. Inhemska motparter M 

B. Övriga deltagande medlemsstater M 

C. Övriga utlandet M 

5. + 6. + 7. Övriga tillgångar M 

M ”Uppgifter som skall lämnas varje månad”, se tabell 1.


Tabelle 1A 

(Justeringar för omvärderingar) 

Uppgifter som skall lämnas varje månad 


Icke-MFI 

Icke-MFI 



MFI 


ECB 


Staten 

Övrig 


Totalt 

Andra 

Hushåll + 



företag vandeorgaföretagstitut (S. 11) nisationer 

(S. 123 + (S. 125) 

(S. 14 + 

MFI 


ECB 


Staten 

Övrig 


Totalt 

Andra 

Hushåll + 

C. Övriga 


utlandet 


företag vandeorgaföretagstitut (S. 11) nisationer 

(S. 123 + (S. 125) 

(S. 14 + 

D. Ofördelat 

S. 125) 

S. 15) 

S. 125) 

S. 15) 


SKULDER 


9. Inlåning 


över 1 år 

9e. Euro 

9.1e Över natten 




över 2 år 


upp till 3 månader 

över 3 månader 

varav över 2 år 

9.4e Repoavtal 


9.1x Över natten 




över 2 år 





9.4x Repoavtal 



11e. Euro 



över 2 år * 




över 2 år * 



Anmärkning: MFI skall lämna uppgifter om serier som markerats med ordet MINIMUM. De nationella centralbankerna får utöka detta till att omfatta även serier som markerats med tomma vita eller skuggade rutor (dvs. som inte innehåller 

ordet MINIMUM). 

De nationella centralbankerna skall lämna uppgifter till ECB om tomma rutor (vita och skuggade) och om rutor markerade men MINIMUM. De tomma rutorna med en * på skuldsidan antas vara noll om inte annat 

påvisas. 

17.12.2001 SV 


L 333/23

L 333/24 17.12.2001 


SV 


Icke-MFI 

Icke-MFI 



Andra 


Andra 


C. Övriga D. OförfinansinstitFörsäkringsvande 

organisationer (S. 14 + S. 15) 

finansinstitFörsäkringsvande organisationer (S. 14 + S. 15) 

MFI Offentlig 

MFI Offentlig 

utlandet delatut 

+ finansiföretag och Icke-finansiut 

+ finansiföretag och Icke-finansi- 

sektor Totalt ellaservicepensionsinella företag 

sektor Totalt ellaservicepensionsinella företag 

företagstitut (S. 11) Konsum- 

Övrigt (restföretagstitut 

(S. 11) Konsum- 

Övrigt (rest- 

Bostadslån Bostadslån 

(S. 123 + (S. 125) 

tionskrediterpost) (S. 123 + (S. 125) 

tionskrediterpost) S. 124) 

S. 124) 



TILLGÅNGAR 

1. Kassa 

1e. Varav euro 

2. Utlåning MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 



över 5 år 

2e. Varav euro 


Varav över 2 år ( 1 ) MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

3e. Euro 



över 2 år 




över 2 år 


5. Aktier och andra andelar MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 



Anmerkning: MFI skall lämna uppgifter om serier som markerars med ordert MINIMUM. De nationella centralbankerna får utöka detta till att omfatta även serier som markerats med tomma vita eller skuggade rutor (dvs. som inte innehåller 

ordet MINIMUM). 

De nationella centralbankerna skall lämna uppgifter till ECB om tomma rutor (vita och skuggade) och om rutor markerade med MINIMUM. 

( 1 ) De nationella centralbankerna kan begära att MFI lämnar uppgift om dessa poster varje kvartal i stället för varje månad.

17.12.2001 L 333/25 


SV 

DEL 3 

Definitioner av begrepp i den konsoliderade balansräkning som skall lämnas till ECB – klassificering av tillgångar 

och skulder 

Allmänna definitioner 

För sammanställningen av den konsoliderade balansräkningen för monetära finansinstitut (MFI) inom de deltagande 

medlemsstaterna består den uppgiftslämnande populationen av de MFI som är upptagna på listan över MFI för statistiska 

ändamål och som har hemvist inom de deltagande medlemsstaternas territorium ( 1 ). Dessa institut är följande: 

— Institut som är inregistrerade och belägna inom territoriet, inbegripet dotterbolag till moderbolag utanför territoriet. 

— Filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför territoriet. 

Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till, medan 

filialer är oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget. 

MFI skall för statistikändamål sammanställa verksamheten vid alla sina kontor (inregistrerade kontor, huvudkontor eller 

filialer) inom samma nationella territorium. Sammanställning över nationsgränser är inte tillåten för statistiska ändamål. 

Om ett moderbolag och dess dotterbolag är MFI och belägna inom samma nationella territorium får moderbolaget sammanställa 

dotterbolagens verksamhet i statistikmaterialet. Verksamheten i kreditinstitut och i andra MFI måste emellertid 

hållas isär för att kunna användas för ECBS kassakravssystem. 

Om ett institut har filialer inom andra deltagande medlemsstaters territorium skall det inregistrerade kontoret eller 

huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot 

hemmahörande i andra deltagande medlemsstater. Omvänt skall en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner 

gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer inom de övriga 

deltagande medlemsstaternas territorium som positioner gentemot hemmahörande i andra deltagande medlemsstater. 

Om ett institut har filialer utanför de deltagande medlemsstaternas territorium skall det inregistrerade kontoret eller 

huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot 

hemmahörande i utlandet. Omvänt skall en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot det inregistrerade 

kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer utanför de deltagande medlemsstaterna 

som positioner mot hemmahörande i utlandet. 

Institut i offshore-finanscentrum räknas statistiskt som hemmahörande inom det territorium där dessa finanscentrum är 

belägna. 

Ursprunglig löptid avser den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. värdepapper) 

eller kan inlösas endast mot något slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). Uppsägningstid är den tid 

som förflyter från det att innehavaren aviserar sin avsikt att lösa in instrumentet och det datum då innehavaren har rätt 

att byta ut instrumentet mot kontanter utan att behöva betala någon straffavgift. Endast då ett finansiellt instrument saknar 

överenskommen löptid klassificeras det efter uppsägningstid. 

Definitioner av sektorer 

Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 95) ligger till grund för sektorsindelningen. Sektorsindelningen 

av motparter som inte är MFI och som är belägna utanför det nationella territoriet beskrivs närmare i ECB:s statistikriktlinjer 

”Money and Banking Statistics Sector Manual”. 

Banker utanför medlemsstaterna kallas banker i stället för MFI. På samma sätt hänför sig icke-MFI bara till medlemsstaterna. 

För andra länder gäller termen icke-banker. Kategorin icke-MFI omfattar följande sektorer och undersektorer: 

( 1 ) I tabellerna i del 2 av den här bilagan klassificeras ECB som ett MFI med hemvist i det land där ECB fysiskt är beläget.

L 333/26 17.12.2001 


SV 

— offentlig sektor: inhemska enheter vilkas primära uppgift är att producera icke marknadsförda varor och tjänster som 

är avsedda för individuell och kollektiv konsumtion eller att omfördela nationella inkomster och förmögenhet (ENS 

95, 2.68–2.70). 

— staten: administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vilkas behörighet sträcker sig över hela 

det ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.71). 

— delstater: separata institutionella enheter som utövar några av en regerings funktioner på en nivå mellan stat och 

kommun, utom vad beträffar socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.72). 

— kommuner: allmänna administrativa enheter vilkas behörighet sträcker sig endast över en lokal del av det ekonomiska 

territoriet, och undantar lokala avdelningar av socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.73). 

— socialförsäkringsfonder: statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter, vilkas huvudsakliga aktivitet är att 

tillhandahålla sociala förmåner (ENS 95, 2.74). 

Sektorn övriga inhemska sektorer, dvs. andra inhemska icke-MFI än offentlig sektor, omfattar följande undersektorer: 

— andra finansinstitut + finansiella serviceföretag: icke-monetära finansiella företag och företagsliknande enheter (utom 

försäkringsföretag och pensionsinstitut), som främst ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former 

än valuta, inlåning eller nära substitut till inlåning från andra institutionella enheter än MFI (ENS 95, 

2.53–2.56). Häri ingår även finansiella serviceföretag, som utgörs av alla finansiella företag och företagsliknande 

enheter vars verksamhet huvudsakligen utgörs av finansiell serviceverksamhet (ENS 95, 2.57–2.59). 

— försäkringsföretag och pensionsinstitut: icke-monetära finansiella företag och företagsliknande enheter, som främst 

ägnar sig åt finansförmedling som en följd av riskspridning (ENS 95, 2.60–2.67). 

— icke-finansiella företag: företag och företagsliknande enheter, som inte ägnar sig åt finansförmedling utan främst åt 

produktion av marknadsförda varor och icke-finansiella tjänster (ENS 95, 2.21–2.31). 

— hushåll: individer eller grupper av individer i deras egenskap av konsumenter och producenter av varor och icke-finansiella 

tjänster uteslutande för egen slutlig användning, och som producenter av marknadsförda varor och icke-finansiella 

och finansiella tjänster, förutsatt att deras aktiviteter inte är sådana som utförs av företagsliknande enheter. 

Hit räknas de av hushållens icke vinstdrivande organisationer som främst ägnar sig åt produktion av icke marknadsförda 

varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll (ENS 95, 2.75–2.88). 

Definitioner av instrumentkategorier 

I definitionerna av kategorierna tillgångar och skulder i den konsoliderade balansräkningen har de olika finansiella systemens 

särdrag beaktats. Uppdelning efter löptid kan ersätta klassificering efter instrumenttyp i de fall där instrumenten 

inte är fullt jämförbara mellan olika finansmarknader. 

I tabellerna nedan ges en detaljerad beskrivning av instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet 

med den här förordningen skall omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå ( 1 ). 

( 1 ) Dessa tabeller är således inte förteckningar över enskilda finansiella instrument.

17.12.2001 L 333/27 


SV 

Detaljbeskrivning av instrumentkategorier i den aggregerade månadsbalansräkningen för MFI-sektorn 

KATEGORIER AV TILLGÅNGAR 

Kategori Viktigare egenskaper 

1. Kassa Innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt 

används som betalningsmedel 

2. Utlåning I datainsamlingen omfattar denna post medel som uppgiftslämnarna har lånat till 

låntagare och som inte förekommer i form av något dokument eller som förekommer 

i form av ett enda dokument (även om det har blivit överlåtbart). Här ingår 

tillgångar i form av insättningar: 

— Lån till hushåll i form av konsumentkrediter (lån som har beviljats för personlig 

konsumtion av varor och tjänster), bostadslån (lån som har beviljats för 

bostadsförvärv inklusive lån för byggnation och renovering) och övriga lån 

(affärskrediter, konsolidering av skulder, studielån etc.). Lån till bostadsförvärv 

innefattar lån mot säkerhet i bostad som innehas med äganderätt och som 

används för bostadsförvärv samt andra lån för bostadsförvärv – om de kan 

särskiljas – som görs i form av personliga lån eller mot säkerhet i form av 

andra tillgångar 

— Insättningar hos andra MFI 

— Finansiell leasing till tredje man 

Finansiell leasing är avtal varigenom den lagliga ägaren till en kapitalvara (leasegivaren) 

hyr ut varan till tredje man (leasetagaren) för större delen av eller 

hela varans ekonomiska livslängd mot delbetalningar som täcker varukostnaden 

och en beräknad ränta. Avsikten är att alla med varan förbundna förmåner 

skall komma leasetagaren till del samt att denne skall stå för kostnader 

och risker som sammanhänger med äganderätten. I statistiksammanhang 

behandlas finansiell leasing som lån från leasegivaren till leasetagaren (som 

möjliggör för leasetagaren att förvärva kapitalvaran). Leasing från ett MFI (som 

leasegivare) skall tas upp i MFI:s balansräkning under tillgångsposten utlåning. 

De tillgångar (kapitalvaror) som hyrts ut till leasetagaren skall inte tas upp i 

MFI:s balansräkning 

— Osäkra fordringar som ännu inte återbetalats eller avskrivits 

Med osäkra fordringar avses lån där återbetalningen är försenad eller på annat 

sätt bedöms som osäker. De nationella centralbankerna avgör om osäkra fordringar 

skall anges med eller utan reserveringar 

— Innehav av icke-överlåtbara värdepapper 

Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, som inte är 

överlåtbara och som inte har någon andrahandsmarknad, se även under överlåtbara 

lån 

— Överlåtbara lån 

Lån som de facto blivit överlåtbara skall tas upp under tillgångsposten utlåning 

så länge de förekommer i form av ett enda dokument och som regel endast 

handlas tillfälligtvis 

— Efterställda fordringar i form av in- eller utlåning

L 333/28 17.12.2001 


SV 


3. Obligationer och andra räntebärande 

värdepapper 

3a. Obligationer och andra räntebärande 

värdepapper 

med ursprunglig löptid 

upp till ett år 

Efterställda fordringar medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, 

som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (exempelvis 

in- och utlåning) tillgodosetts, vilket gör att de får liknande egenskaper som 

aktier och andra andelar. I statistiksammanhang skall efterställda fordringar 

följa det finansiella instrumentet, dvs. de klassificeras som antingen utlåning 

eller obligationer och andra räntebärande värdepapper beroende på vilket 

instrument det gäller. Om det i statistiken anges en enda siffra för MFI-innehav 

av samtliga former av efterställda fordringar skall den tas upp under posten 

obligationer och andra räntebärande värdepapper, eftersom efterställda 

fordringar oftare utgörs av värdepapper än av lån 

— Fordringar enligt omvända repor 

Beträffande motpost till kontant betalning för värdepapper som förvärvats av 

uppgiftslämnare – se skuldpost 9.4 

Följande post skall inte behandlas som lån: 

— Lån som ges på förtroendebasis 

Lån som ges på förtroendebasis (förtroendelån/lån utan säkerhet) görs i ena 

partens namn (förvaltaren) för tredje mans räkning (mottagaren). Lån på förtroendebasis 

skall för statistikändamål inte tas upp i förvaltarens balansräkning 

om de risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger 

kvar hos mottagaren. De risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten 

ligger kvar hos mottagaren om: i) mottagaren står kreditrisken för 

lånet (dvs. förvaltaren ansvarar endast för den administrativa hanteringen av 

lånet), eller ii) mottagarens investering är säkrad mot förluster, om förvaltaren 

skulle träda i likvidation (dvs. förtroendelånet ingår inte i de av förvaltarens 

tillgångar som kan tas i anspråk vid eventuell konkurs) 

Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, som är överlåtbara 

och vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på 

marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut 

som har emitterat värdepapperen. I posten inräknas 

— innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast 

eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar eller en bestämd fast 

summa på en given dag (eller givna dagar) eller räknat från en vid emissionen 

bestämd dag 

— överförbara lån som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument 

och har en andrahandsmarknad (se även överlåtna lån under kategori 2) 

— efterställda fordringar i form av skuldförbindelser (se även efterställda fordringar 

i form av in- eller utlåning under kategori 2) 

— värdepapper som lånas ut mot säkerhet skall stå kvar i den ursprungliga ägarens 

balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens 

balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka 

(och inte endast en option att låta det återgå). Avsikten härmed är att 

behandla dessa transaktioner på samma sätt som repo- och liknande transaktioner 

— Innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med 

ursprunglig löptid upp till ett år 

— Överlåtbara lån med ursprunglig löptid upp till ett år som omstrukturerats till 

ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader 

— Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid upp 

till ett år

17.12.2001 L 333/29 


SV 


3b. Obligationer och andra räntebärande 

värdepapper med 

ursprunglig löptid över ett 

år och upp till tva år 

3c. Obligationer och andra räntebärande 

värdepapper med 

ursprunglig löptid över två 

år 



ursprunglig löptid över ett år och upp till två år 

— Överlåtbara lån med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år som 

omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel 

på andrahandsmarknader 

— Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över 

ett år och upp till tva år 


ursprunglig löptid över två år 

— Överlåtbara lån med ursprunglig löptid över två år som omstrukturerats till 

ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader 

— Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över 

två år 

I posten inräknas innehav av andelar som har emitterats av penningmarknadsfonder. 

Dessa är värdepappersfonder, vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut 

till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, 

andelar i penningmarknadsfonder, andra överförbara skuldförbindelser med en 

återstående löptid upp till ett år, insättning i bank eller som strävar efter en avkastning 

som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument (se även kategorierna 

5 och 10) 

5. Aktier och andra andelar Innehav av värdepapper som medför äganderätt till aktiebolag eller liknande juridiska 

personer. Värdepapperen ger vanligen innehavaren rätt till en andel av bolagens 

eller de juridiska personernas vinster och till en andel av deras egna kapital 

vid likvidation. Andelar i aktiefonder (utom andelar i penningmarknadsfonder) 

ingår här 

6. Anläggningstillgångar I datainsamlingen består posten av icke-finansiella materiella och immateriella tillgångar 

som är avsedda att fortlöpande användas av uppgiftslämnare under en 

längre period än ett år. Här ingår mark och byggnader som disponeras av MFI liksom 

maskiner och inventarier, programvara och övrig infrastruktur. Finansiella 

anläggningstillgångar tas inte upp här utan under utlåning/obligationer och andra 

räntebärande värdepapper/aktier och andra andelar beroende på instrumenttyp 

7. Övriga tillgångar Posten ”övriga tillgångar” är en restpost på balansräkningens tillgångssida och definieras 

som tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori 

Häri kan ingå: 

— Finansiella derivatpositioner med positivt bruttomarknadsvärde 

Finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen skall föras hit när 

det gäller sammanställningen av statistik 

— Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till svävande 

poster 

Svävande poster är tillgångssaldon i MFI:s balansräkning, som inte är kontoförda 

under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel 

som skall investeras, överföras eller avvecklas) 

— Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till poster 

på väg 

Dessa poster (som oftast tillhör kunder) är medel som håller på att överföras 

mellan olika MFI. I posten ingår checkar och andra typer av betalning som 

sänts till andra MFI för mottagande

L 333/30 17.12.2001 


SV 


— Upplupna räntor på utlåning 

Upplupna räntor på lån avser ränta som utgör en fordran när bokslutet skall 

rapporteras, men som inte kommer att inflyta förrän senare (dvs. inte förrän 

efter rapporteringsdagen). Upplupen ränta på lån skall tas upp brutto under 

kategorin övriga tillgångar. Upplupen ränta skall särskiljas från det lån den 

hör till, vilket bör tas upp till det utestående nominella beloppet på rapporteringsdagen 

— Upplupen vinstutdelning 

— Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som inte hänför sig till den primära 

MFI-verksamheten 

— Motpost till mynt som ges ut av staten (endast på NCB-balansräkningar) 

— Från övriga tillgångar kan uteslutas finansiella instrument i form av finansiella 

tillgångar (som tas upp under andra balansräkningsposter), vissa finansiella 

instrument som inte utgör finansiella tillgångar, såsom garantier, åtaganden, 

administrerade och anförtrodda medel (som tas upp utanför balansräkningen) 

och icke-finansiella tillgångar, såsom mark och kapitalutrustning (som tas upp 

under anläggningstillgångar) 

KATEGORIER AV SKULDER 


8. Utelöpande sedlar och mynt Skuldkategorin utelöpande sedlar och mynt definieras som utelöpande sedlar och 

mynt som allmänt används som betalningsmedel. Häri ingår sedlar som utgivits av ECB 

och NCB:er. Utelöpande mynt är inte en skuldkategori för MFI i de deltagande 

medlemsstaterna utan för staten. Mynt är emellertid en del av penningmängdsaggregaten 

och enligt praxis skall denna skuld tas upp under kategorin utelöpande 

sedlar och mynt. Motposten till denna skuld skall tas upp under övriga tillgångar 

9. Inlåning Belopp som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare, exklusive belopp som 

hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper. För datainsamlingen skall kategorin 

delas upp i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning 

med uppsägningstid och repor 

Inlåning täcker även upplåning som skulder för MFI. Begreppsmässigt står upplåning 

för belopp som mottagits av MFI och som inte har formen av inlåning. I 

ENS 95 skiljer man mellan utlåning och inlåning utifrån vilken part som tar initiativet 

(om detta är låntagaren, så utgör det en utlåning, men om det är långivaren, 

så är det en inlåning). I praktiken varierar emellertid betydelsen av den här distinktionen 

allt efter den nationella finansstrukturen. För datainsamlingen behandlas 

inte upplåning som en separat kategori på balansräkningens skuldsida. Saldon 

som ses som upplåning skall i stället utan uppdelning klassificeras under posten 

inlåning, såvida de inte har formen av överlåtbara instrument. Detta är i linje med 

definitionen ovan av inlåning. Upplåning till MFI som klassificeras som inlåning 

skall delas upp i enlighet med kraven för datainsamlingen (dvs. efter sektor, instrument, 

valuta och löptid) 

Icke-överlåtbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare skall i allmänhet 

klassificeras som inlåning. Instrument kan betecknas som icke-omsättningsbara i 

den meningen att det finns restriktioner för överlåtelse av äganderätten till instrumentet, 

vilket innebär att de inte kan handlas eller att de – även om de formellt 

sett är överlåtbara – inte kan omsättas eftersom det saknas en reglerad marknad. 

Icke- omsättningsbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare och som i ett 

senare skede blir omsättningsbara och kan handlas på andrahandsmarknaden bör 

omklassificeras som skuldförbindelser

17.12.2001 L 333/31 


SV 


Marginalbetalningar i samband med derivat skall klassificeras som inlåning om de 

utgör säkerhet i form av kontanter till MFI och de förblir insättarens egendom och 

skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas. Med hänsyn till rådande praxis 

föreslås även att marginalinsättningar som tas emot av uppgiftslämnare skall klassificeras 

som inlåning endast i den mån MFI får tillgång till medel som fritt kan 

vidareutlånas. Om en del av den marginalinsättning som MFI tar emot måste vidarebefordras 

till en annan deltagare på derivatmarknaden (exempelvis en clearingcentral) 

skall i princip endast den återstående delen, som MFI kan förfoga över, 

klassificeras som inlåning. De stora skillnaderna i rådande praxis kan göra det 

svårt att fastställa vilka marginalinsättningar som verkligen skall återbetalas, eftersom 

olika typer av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, 

och vilka marginalinsättningar som förser MFI med medel för vidareutlåning. I 

dessa fall kan det godtas att dessa marginalinsättningar klassificeras som övriga 

skulder eller som inlåning, allt beroende på nationell praxis 

Öronmärkta saldon i samband med exempelvis leasingavtal klassificeras som inlåning 

under inlåning med överenskommen löptid eller inlåning med uppsägningstid, 

beroende på löptid/bestämmelser i det underliggande avtalet 

Medel (insättningar) som mottagits på förtroendebasis skall inte tas upp på MFI:s 

statistikbalansräkning (se lån som ges på förtroendebasis under kategori 2) 

9.1 Inlåning över natten Insättningar som kan tas ut i kontanter eller på begäran kan överföras utan uppsägningstid 

med check, girering, debitering eller liknande utan större dröjsmål, 

begränsningar eller straffavgift. I denna kategori ingår saldon avseende belopp i 

form av elektroniska pengar, antingen hårdvarubaserade elektroniska pengar (exempelvis 

kontantkort) eller mjukvarubaserade elektroniska pengar, som ställts ut 

av MFI. I posten skall inte inräknas icke överförbara insättningar som tekniskt sett 

kan tas ut vid anfordran, men där avsevärd straffavgift tas ut: 

9.2 Inlåning med överenskommen 

löptid 

— saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som kan överföras genom check, 

girering, debitering eller liknande utan större straffavgift eller begränsningar 

— saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som på anfordran omedelbart 

kan tas ut i kontanter eller före stängningsdags dagen efter insättningen utan 

större straffavgift eller begränsningar, men som inte är överförbara 

— saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som utgörs av förbetalda belopp 

som hårdvarubaserade eller mjukvarubaserade elektroniska pengar (exempelvis 

kontantkort) 

— lån som skall återbetalas före stängningsdags dagen efter det att lånet beviljats 

Icke överförbara insättningar som inte kan tas ut i kontanter före den överenskomna 

förfallodagen, eller som kan tas ut i kontanter under löptiden endast mot 

någon form av straffavgift. Posten innehåller också administrativt reglerad sparinlåning, 

där löptidskriteriet är irrelevant (klassificeras som tillhörande löptidskategorin 

över två år). Finansiella produkter med roll over-bestämmelser skall klassificeras 

efter den kortaste löptiden. Även om inlåning med överenskommen löptid kan tilllåta 

tidigare inlösen efter uppsägning, eller kan inlösas på anfordran mot viss straffavgift, 

kan dessa omständigheter inte anses avgörande för klassificeringen

L 333/32 17.12.2001 


SV 


9.2a Inlåning med överenskommen 

löptid upp till ett år 

9.2b Inlåning med överenskommen 

löptid över ett år och 

upp till två år 

9.2c Inlåning med överenskommen 

löptid över två år 

— Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år (med undantag för inlåning 

med en urpsrunglig löptid på en dag), som varken är överförbara eller 

kan tas ut i kontanter före förfallodagen 

— Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år, som inte är överförbara 

men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. Om uppsägning har skett 

bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a eller 9.3b beroende 

på vilket som är tillämpligt 

— Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år, som inte är överförbara 

men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift 

— Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt, som stängs inom ett år, i 

form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir 

insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas 

— Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid 


— Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller 

inte) med ursprunglig löptid upp till ett år 

— MFI:s efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid 


— Saldon som placerats med fast löptid mellan et och två år, som varken är 

överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen 

— Saldon som placerats med fast löptid mellan ett och två år, som inte är överförbara 

men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. Om uppsägning 

har skett bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a eller 

9.3b beroende på vilket som är tillämpligt 

— Saldon som placerats med ursprunglig fast löptid mellan ett och två år, som 

inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift 

— Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt som stängs inom ett till 

två år, i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men 

som förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet 

avvecklas 


mellan ett och två år 


inte) med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år 


över ett år och upp till två år 

— Saldon som placerats med fast löptid över två år, som varken är överförbara 

eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen 

— Saldon som placerats med ursprunglig fast löptid över två år, som inte är 

överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. I fall där uppsägning 

har skett bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a 

eller 9.3b, beroende på vilket som är tillämpligt

17.12.2001 L 333/33 


SV 


9.3 Inlåning med uppsägningstid 

9.3a Inlåning med uppsägningstid 

upp till tre månader 

9.3b Inlåning med uppsägningstid 

över tre månader varav 

över två år (i förekommande 

fall) 

— Saldon som placerats med ursprunglig fast löptid över två år, som inte är 

överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift 

— Saldon (oavsett löptid) för vilka ränta och/eller villkor fastställs i nationell 

lagstiftning och som är avsedda för specifika ändamål (t.ex. bostadsfinansiering) 

med löptider över två år (även om de tekniskt sett kan lyftas vid anfordran) 

— Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt, som stängs efter mer än 

två år, i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men 

som förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet 

avvecklas 


över två år 


inte) med ursprunglig löptid över två år 



Icke överförbara insättningar utan överenskommen löptid, som inte kan tas ut i 

kontanter utan uppsägningstid och som inte kan tas ut i kontanter före uppsägningstidens 

utgång eller endast mot viss straffavgift. I posten ingår inlåning som, 

trots att insättningarna i vissa fall juridiskt sett kan tas ut utan uppsägningstid, 

enligt nationell praxis skulle träffas av straffavgifter och avsevärda begränsningar 

(klassificerade under löptidskategorin upp till tre månader), liksom placeringskonton 

utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med restriktiva uttagsvillkor 

(klassificerade under löptidskategorin över tre månader) 

— Saldon som placerats utan fast löptid, som endast kan lyftas efter en uppsägningstid 

på upp till tre månader. I fall där pengarna kan lyftas före uppsägningstidens 

utgång (eller vid anfordran) medför det att en straffavgift tas ut 

— Icke överförbara avistasparkonton och andra former av insättningar från allmänheten 

som kan tas ut bara mot en avsevärd straffavgift även om de juridiskt 

sett kan lyftas vid anfordran 

— Saldon som placerats med fast löptid, som inte är överförbara, men för vilka 

en uppsägningstid under tre månader för förtida återbetalning har inletts 

— Saldon som placerats utan fast löptid, som endast kan lyftas efter en uppsägningstid 

över tre månader. I fall där pengarna kan lyftas före uppsägningstidens 

utgång (eller vid anfordran) tas en straffavgift ut 

— Placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med 

restriktiva uttagsvillkor 

— Saldon som placerats med fast löptid, som inte är överförbara, men för vilka 

en uppsägningstid av mer än tre månader för förtida återbetalning har inletts

L 333/34 17.12.2001 


SV 


9.4 Repor Motposten till kontanter, som mottagits i utbyte mot värdepapper/guld, som sålts 

av uppgiftslämnare till ett givet pris med ett bindande åtagande att återköpa 

samma (eller motsvarande) värdepapper/guld till ett fast pris på en viss dag i framtiden. 

Belopp som uppgiftslämnare mottagit i utbyte mot värdepapper/guld, som 

överlåtits till tredje man (tillfällig förvärvare) skall klassificeras som repoavtal, om 

det finns ett bindande åtagande att låta transaktionen gå tillbaka och inte endast 

en option att låta den återgå. Detta innebär att uppgiftslämnare behåller den faktiska 

(ekonomiska) äganderätten till de underliggande värdepapperen/guldet under 

transaktionen. I det avseendet är inte den rent juridiska äganderättsövergången 

avgörande för behandlingen av repo-liknande transaktioner. Om den tillfälliga förvärvaren 

säljer de mottagna värdepapperen genom en repa, skall den försäljningen 

ses som en outright värdepappers/guld-transaktion och tas upp i den tillfälliga förvärvarens 

balansräkning som en negativ post i portföljen för värdepapper/guld 


De följande tre varianterna av repo-liknande transaktioner är alla utformade så att 

de skall uppfylla de villkor som gäller för att behandlas som lån mot säkerhet. 

Belopp som mottagits av uppgiftslämnare (som utbyte för värdepapper/guld som 

tillfälligt överlåtits till tredje man) skall således behandlas som repoavtal 

— Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper/guld, som tillfälligt överlåtits 

till tredje man i form av repoavtal 


till tredje man i form av obligationslån (mot säkerhet i form av kontanter) 


till tredje man i form av återköpsavtal (sale/buy-back) 

Andelar emitterade av penningmarknadsfonder. En penningmarknadsfond definieras 

som en värdepappersfond, vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut 

till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, i 

andelar i penningmarknadsfonder, i andra överförbara skuldförbindelser med en 

återstående löptid upp till ett år, i insättningar i bank eller som strävar efter en 

avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument. 

11. Emitterade värdepapper Värdepapper – utom aktier – som emitterats av uppgiftslämnare och som vanligen 

är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller kan användas för avräkning 

på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det 

institut som har emitterat värdepapperet. I posten inräknas värdepapper som ger 

innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av 

kupongbetalningar och/eller en bestämd fast summa på en given dag (eller dagar) 

eller räknat från en vid emissionen bestämd dag. Icke-överlåtbara instrument som 

emitteras av uppgiftslämnare och som senare blir överlåtbara bör omklassificeras 

som skuldebrev (se även kategori 9) 

Efterställda skulder som emitterats av MFI skall, när det gäller finansmarknadsstatistik, 

behandlas på samma sätt som andra skulder som MFI ådragit sig. Efterställda 

skulder som emitterats i form av värdepapper skall alltså klassificeras som emitterade 

värdepapper, medan efterställda skulder som emitterats av MFI i form av in 

eller utlåning skall klassificeras som inlåning. Om de nationella centralbankerna i 

statistiken fastställer alla efterställda skulder som emitterats av MFI som en enda 

post skall siffran tas upp under posten emitterade värdepapper, eftersom efterställda 

skulder oftare utgörs av värdepapper än av lån. Efterställda skulder bör inte 

föras in under skuldposten eget kapital och reserver

17.12.2001 L 333/35 


SV 


11a Värdepapper med 

ursprunglig löptid upp till 

ett år 

11b Värdepapper med 

ursprunglig löptid över ett 

år och upp till två år 

11c Värdepapper med 

ursprunglig löptid över två 

år 

— Överlåtbara skuldförbindelser som emitterats av MFI (dokumenterade eller 

inte) med en ursprunglig löptid upp till ett år 

— Efterställda skulder som emitterats av MFI i form av skuldförbindelser med en 

ursprunglig löptid upp till ett år 

— Överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) 

med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år 

— Efterställda skulder emitterade av MFI i form av skuldförbindelser med 

ursprunglig löptid över ett år och upp till två år 

— Överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) 

med ursprunglig löptid över två år 

— Efterställda skulder emitterade av MFI i form av skuldförbindelser med 

ursprunglig löptid över två år 

12. Eget kapital och reserver I datainsamlingen redovisas här de poster som härrör från emissionen av aktiekapital 

i uppgiftslämnande MFI till aktieägare eller andra ägare och som för innehavaren 

medför äganderätt till institutet och vanligen rätt till en del av institutets 

vinst och av dess egna kapital vid likvidation. Hit räknas också outdelade förmåner 

och medel som uppgiftslämnare avsatt för väntade framtida betalningar och åtaganden. 

Häri ingår: 

— Aktiekapital 

— Outdelade förmåner och medel 

— Specifika och allmänna reserver mot förluster i samband med utlåning, värdepapper 

och andra typer av tillgångar (kan redovisas enligt bokföringsreglerna) 

13. Övriga skulder Posten övriga skulder är en restpost på balansräkningens skuldsida för skulder 

som inte kan hänföras till någon annan kategori 

Den här posten kan innefatta: 

— Finansiella derivatpositioner med negativa bruttomarknadsvärden 

Finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen skall föras hit när 

det gäller sammanställningen av statistik 

— Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till svävande 

poster 

Svävande poster är saldon i MFI:s balansräkning som inte är kontoförda under 

kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel som skall 

investeras, överföras eller avvecklas) 

— Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till poster 

på väg 

Poster på väg är medel (oftast tillhörande kunder) som är under överföring 

mellan MFI. Posterna innefattar överföringar som har debiterats på kunders 

konton och övriga poster för vilka uppgiftslämnarna ännu inte betalat motsvarande 

belopp 

— Upplupna räntor på inlåning 

Upplupna räntor på inlåning avser ränta som utgör en skuld när bokslutet 

skall rapporteras, men som inte kommer att betalas förrän senare (dvs. inte 

förrän efter rapporteringsdagen). I enlighet med allmänna principer för periodiserad 

redovisning skall ränta på lån tas upp i balansräkningen allt eftersom 

den uppkommer.(dvs. enligt bokföringsmässiga grunder) i stället för när den 

betalas (kontantprincipen). Upplupen ränta på lån skall tas upp brutto under 

kategorin övriga skulder. Upplupen ränta skall särskiljas från den inlåningskategori 

den hör till, vilken bör tas upp till det utestående nominella beloppet 

på rapporteringsdagen

L 333/36 17.12.2001 


SV 


— Upplupen vinstutdelning 

— Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som inte hänför sig till den primära 

MFI-verksamheten (belopp som skall betalas till leverantörer, för skatter, 

löner, sociala avgifter, etc.) 

— Reserver för åtaganden gentemot tredje man (pensioner, utdelning, etc.) 

— Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt 

Marginalbetalningar som görs enligt derivatkontrakt skall normalt klassificeras 

som inlåning (se kategori 9) 

De stora skillnaderna i rådande praxis gör det svårt att fastställa vilka marginalbetalningar 

som verkligen skall återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar 

sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar 

som förser MFI med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det 

godtas att dessa marginalbetalningar klassificeras som övriga skulder eller som 

inlåning, allt beroende på nationell praxis 

— Nettopositioner som härrör från värdepapperslån utan säkerhet i form av 

kontanter 

— Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter netto som hänför sig till framtida 

avveckling av värdepapperstransaktioner eller valutatransaktioner 

Från posten övriga skulder kan uteslutas i det närmaste alla finansiella instrument 

i form av finansiella skulder (som tas upp under andra balansräkningsposter), 

finansiella instrument som inte utgörs av finansiella skulder, såsom 

garantier, åtaganden, administrerade lån och förtroendelån, icke-finansiella 

skulder såsom kapitalposter på skuldsidan (som tas upp under eget kapital 

och reserver)

17.12.2001 L 333/37 


SV 

BILAGA II 

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH BESTÄMMELSER RÖRANDE 

FUSIONERANDE KREDITINSTITUT I FRÅGA OM TILLÄMPNINGEN AV KASSAKRAVSSYSTEMET 

I. Kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet 

DEL 1 

Särskilda bestämmelser 

1. För en korrekt beräkning av en kassakravsbas på vilken en positiv kassakravsprocent tillämpas krävs en månadsvis 

uppdelning på kreditinstituts inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över 

två år och skulder avseende repoavtal gentemot (inhemska och andra deltagande medlemsstaters) MFI, kassakravspliktiga 

kreditinstitut, ECB och NCB:er samt staten och gentemot motparter i övriga utlandet. Kreditinstituten kan 

också rapportera positioner mot andra MFI än kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er i stället för gentemot 

MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er, förutsatt att uppgifterna är tillräckligt detaljerade 

och att inga poster i fetstil påverkas. Dessutom kan kreditinstitut som omfattas av kassakrav – beroende på de 

nationella systemen för insamling av statistiska uppgifter och förutsatt att de definitioner och klassifikationsprinciper 

för MFI-balansräkningen som anges i den här förordningen följs helt och fullt – alternativt välja att lämna de 

uppgifter som behövs för beräkning av kassakravsbasen, med undantag av uppgifter om omsättningsbara instrument, 

i enlighet med fotnot 5 till tabell 1 i bilaga I, förutsatt att inga poster i fetstil påverkas. 

II. Rapporteringskrav för små kreditinstitut behandlade som ”tail” 

2. Små ”tail”-klassificerade kreditinstitut skall som ett minimikrav rapportera de kvartalsdata som behövs för att i 

enlighet med tabellen i den här bilagan beräkna kassakravsbasen inom Europeiska centralbankssystemets (ECBS) 

kassakravssystem. ”Tail”-klassificerade kreditinstitut skall säkerställa att rapporteringen i enlighet med tabellen överensstämmer 

helt med de definitioner och klassificeringar som används i tabell 1. Kassakravsbasen för tre (enmånaders) 

uppfyllandeperioder för de ”tail”-klassificerade instituten beräknas på de kvartalsdata enligt ställningen vid 

utgången av kvartalet som samlas in av de nationella centralbankerna (NCB) med en rapporteringsfrist på 28 arbetsdagar 

från utgången av det kvartal som statistiken avser. 

III. Rapportering av konsoliderade data på koncernbasis från kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem 

3. Efter tillstånd från Europeiska centralbanken (ECB) får kassakravspliktiga kreditinstitut tillämpa konsoliderad statistikrapportering 

för en koncern av kassakravspliktiga kreditinstitut inom samma nationella territorium, förutsatt att 

alla de berörda instituten har avstått från möjligheten att avräkna ett engångsavdrag från kassakravet. Avdragsmöjligheten 

kvarstår dock för koncernen som helhet. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s lista över MFI. 

4. Om samtliga kreditinstitut i koncernen räknas som ”tail” behöver den endast lämna in data enligt förenklade rapporteringskrav 

för sådana institut. Annars gäller full rapporteringsskyldighet för hela koncernen. 

IV. Tabellkolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er” 

5. Kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er” skall inte innehålla uppgiftslämnarnas skulder 

mot institut som beviljats undantag från ECBS kassakravssystem, dvs. institut som har undantagits av andra orsaker 

än rekonstruktion. 

6. Listan över undantagna institut innehåller endast institut som beviljats undantag av andra skäl än rekonstruktion. 

Institut som tillfälligt medgetts undantag från kassakrav på grund av att de är föremål för rekonstruktion behandlas 

som kassakravspliktiga institut, och skulder mot sådana institut skall därför ingå i kolumnen ”varav kassakravspliktiga 

kreditinstitut, ECB och NCB:er”. Skulder mot institut som i praktiken inte behöver hålla kassakravsmedel hos 

ECBS till följd av det generella avdraget skall också inräknas under den kolumnen.

L 333/38 17.12.2001 


SV 

DEL 2 


7. Rapportering om inlåning med uppsägningstid över två år är tills vidare frivillig. Uppgiftslämnare har valfrihet, dvs. 

de får antingen rapportera verkliga siffror (inkl. nollpositioner) eller ”uppgifter saknas” (med respektive symbol). De 

som en gång valt att rapportera verkliga siffror har inte längre möjlighet att rapportera ”uppgifter saknas”. 

DEL 3 

Fusioner där kreditinstitut ingår 

8. I denna bilaga har termerna fusion, fusionerande institut och förvärvande institut den betydelse som anges i Europeiska 

centralbankens förordning (EG) nr 2818/98 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver 

(kassakrav) (ECB/1998/15) ( 1 ), ändrad genom förordning (EG) nr 1921/200 (ECB/2000/8) ( 2 ). 

9. För den uppfyllandeperiod under vilken en fusion träder i kraft skall kassakraven för det förvärvande institutet 

beräknas och fullgöras i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15). 

10. För de följande uppfyllandeperioderna skall kassakravet för det förvärvande institutet i tillämpliga fall beräknas på 

grundval av en kassakravsbas och av statistiska uppgifter som lämnats i enlighet med reglerna i tillägget till den här 

bilagan. I annat fall skall de vanliga reglerna för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakrav i 

artikel 3 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15) gälla. 

11. Tillfälligt undantag från det förvärvande institutets normala rapportering 

Utan att det påverkar skyldigheterna i föregående punkter kan berörd NCB ge det förvärvande institutet tillstånd att 

uppfylla sin skyldighet att lämna statistiska uppgifter genom ett tillfälligt förfarande, exempelvis separat för vart 

och ett av de fusionerande instituten under ett antal perioder efter det att fusionen trätt i kraft. Detta undantag från 

normala rapporteringsförfaranden måste begränsas till att gälla kortast möjliga tid och får inte överskrida sex månader 

räknat från det att fusionen trätt i kraft. Detta undantag påverkar inte det förvärvande institutets skyldighet att 

uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt den här förordningen och, i förekommande fall, dess skyldighet att 

uppfylla de fusionerande institutens rapporteringsskyldigheter i enlighet med den här bilagan. 

( 1 ) EGT L 356, 30.12.1998, s. 1. 

( 2 ) EGT L 229, 9.9.2000, s. 34.

17.12.2001 L 333/39 


SV 

TABELL 1A 

Uppgifter för kassakravssystemet som skall lämnas kvartalsvis av små kreditinstitut 

INLÅNING 

(euro och utländska valutor sammanlagt) 

9. INLÅNING TOTALT 

9.1e + 9.1x 

9.2e + 9.2x 

9.3e + 9.3x 

9.4e + 9.4x 

varav: 

9.2e + 9.2x Med överenskommen löptid 

över 2 år 

varav: 

9.3e + 9.3x Med uppsägningstid 

över 2 år 

varav: 

9.4e + 9.4x Repor 

OMSÄTTNINGSBARA INSTRUMENT 


11. EMITTERADE VÄRDEPAPPER 

11e + 11x Med överenskommen löptid 


11. EMITTERADE VÄRDEPAPPER 

11e + 11x Med överenskommen löptid 

över 2 år 

Kassakravsbasen beräknas som summan av följande kolumner 

i tabell 1 (Skulder): 

(a)¯(b)+(c)+(d)+(e)+(j)+(k)+(l)+(m)+(n)+(s) 

Frivillig uppgift 

Utelöpande emissioner, kolumn (t) i tabell 1 (Skulder)

L 333/40 17.12.2001 


SV 

TILLÄGG 

Särskilda bestämmelser för beräkning av kassakrav för fusionerande kreditinstitut ( 1 ) 

Fall nr Typ av fusion Skyldigheter 

1 En fusion, varigenom ett kreditinstitut med 

full rapporteringsskyldighet (det förvärvande 

institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut 

med full rapporteringsskyldighet (de 

fusionerande instituten), träder i kraft efter 

utgången av den tidsfrist som berörd NCB 

fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska 

uppgifter för föregående månad i 

enlighet med artikel 4 i den här 

förordningen 



institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade 

institut och eventuellt ett eller 

flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet 

(de fusionerande instituten), träder 

i kraft efter utgången av den tidsfrist 

som berörd NCB fastställer för inlämnande 

av statistiska uppgifter för föregående kvartal 

i enlighet med artikel 4 i den här 

förordningen 



institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut 

med full rapporteringsskyldighet (de 

fusionerande instituten), träder i kraft mellan 

utgången av en månad och den tidsfrist 


av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående 

månad i enlighet med artikel 4 i den 

här förordningen 



institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade 

kreditinstitut och eventuellt ett 

eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet 

(de fusionerande instituten), 

träder i kraft mellan utgången av ett 

kvartal och den sista dag som berörd NCB 

fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter 

för föregående kvartal i enlighet med 

artikel 4 i den här förordningen 

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen 

skall kassakravet för det förvärvande institutet 

beräknas på grundval av en kassakravsbas som 

omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för 

det förvärvande institutet och för de fusionerande 

instituten. De kassakravsbaser som skall läggas 

samman är de som skulle ha varit relevanta för 

den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte 

ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges 









ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges 









ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. 

Det förvärvande institutet skall, utöver sin egen 

rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande 

institutens skyldighet att lämna statistiska 

uppgifter för den månad som föregår fusionen 









ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. 

Det förvärvande institutet skall, utöver sin egen 

rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande 

institutens skyldighet att lämna statistiska 

uppgifter för den månad eller, beroende på institutet, 

det kvartal som föregår fusionen 

( 1 ) I tabellen speciferas sådana mera omfattande förfaranden som gäller för vissa fall. Vanliga regler för rapportering av statistiska uppgifter 

och beräkning av kassakravet enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15) skall gälla för fall som inte tas upp 

i tabellen.

17.12.2001 L 333/41 


SV 


5 En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat 

kreditinstitut (det förvärvande institutet) 

förvärvar ett eller flera kreditinstitut med 

full rapporteringsskyldighet och eventuellt 

ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut 

(de fusionerande instituten), träder i 

kraft efter utgången av den tidsfrist som 

berörd NCB fastställer för inlämnande av 

statistiska uppgifter för föregående månad i 


förordningen 



förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade 

kreditinstitut (de fusionerande instituten), 

träder i kraft efter utgången av den tidsfrist 



i enlighet med artikel 4 i den här 

förordningen 





träder i kraft efter utgången av den tidsfrist 



i enlighet med artikel 4 i den här förordningen 

och det ”tail”-klassificerade institutet, 

i och med fusionen, blir ett institut med full 

rapporteringsskyldighet 





träder i kraft mellan utgången av ett kvartal 

och den sista dag som berörd NCB fastställer 

för inlämnande av statistiska uppgifter för 

föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i 

den här förordningen 

Samma förfarande som för fall 1 

Från och med den uppfyllandeperiod som följer 

på fusionen och intill dess det förvärvande institutet 

första gången har lämnat kvartalsuppgifter i 

enlighet med de förenklade rapporteringskrav för 

”tail”-klassificerade institut som anges i bilaga II till 

den här förordningen skall kassakravet för det förvärvande 

institutet beräknas på grundval av en 

kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna 

för det förvärvande institutet och 

för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser 

som skall läggas samman är de som skulle ha varit 

relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om 

fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag 

skall medges 










för det förvärvande institutet och 

för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser 




skall medges. Det förvärvande institutet skall, 

utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla 

de fusionerande institutens skyldighet att 

lämna statistiska uppgifter för det kvartal som 

föregår fusionen

L 333/42 17.12.2001 


SV 




förvärvar ett eller flera kreditinstitut med 

full rapporteringsskyldighet och eventuellt 

ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut 

(de fusionerande instituten), träder i 

kraft mellan utgången av en månad och den 

sista dag som berörd NCB fastställer för 

inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter 

för föregående månad i enlighet med 






träder i kraft mellan utgången av ett kvartal 




den här förordningen och det ”tail”-klassificerade 

institutet, i och med fusionen, blir ett 

institut med full rapporteringsskyldighet 



institutet) bildas av kreditinstitut med full 

rapporteringsskyldighet (de fusionerande 

instituten), träder i kraft mellan utgången av 

en månad och den sista dag som berörd NCB 


uppgifter för föregående månad i 


förordningen 

12 En fusion. varigenom ett kreditinstitut med 


institutet) bildas av ett eller flera ”tail”-klassificerade 

kreditinstitut och eventuellt ett 


(de fusionerande instituten), 

träder i kraft mellan utgången av ett 

kvartal och den sista dag som berörd NCB 

fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter 

för föregående kvartal i enlighet med 








de fusionerande instituten. De kassakravsbaser 




skall medges. Det förvärvande institutet skall uppfylla 


lämna statistiska uppgifter för den månad som 

föregår fusionen 





de fusionerande instituten. De kassakravsbaser 




skall medges. Det förvärvande institutet skall uppfylla 


lämna uppgifter för den månad eller, beroende på 

institutet, det kvartal som föregår fusionen

17.12.2001 L 333/43 


SV 



kreditinstitut (det förvärvande institutet) bildas 

av ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut 

(de fusionerande instituten), träder 

i kraft mellan utgången av ett kvartal 




den här förordningen 









för de fusionerande instituten. De 

kassakravsbaser som skall läggas samman är de 

som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden 

om fusionen inte ägt rum. Endast 

ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande 

institutet skall uppfylla de fusionerande institutens 

skyldighet att lämna statistiska uppgifter för det 

kvartal som föregår fusionen

L 333/44 17.12.2001 


SV 

BILAGA III 

STATISTIKKRAV FÖR SMÅ MFI SOM INTE ÄR KREDITINSTITUT 

Nationella centralbanker som beslutar medge små MFI som inte är kreditinstitut undantag från full rapporteringsskyldighet 

skall informera de undantagna instituten om sitt beslut, men fortsätta att som ett minimikrav årligen samla in uppgifter 

över institutens balansomslutning, så att storleken på rapporterande ”tail”-klassificerade institut kan följas upp.

17.12.2001 L 333/45 


SV 

BILAGA IV 

MINIMISTANDARDER SOM SKALL TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE 

POPULATIONEN 

Uppgiftslämnarna skall tillämpa följande minimistandarder för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav: 

1. Minimistandarder för dataöverföring 

a) Rapporteringen till de nationella centralbankerna skall ske snabbt och inom de tidsramar som fastställts av centralbankerna. 

b) Rapporterna skall till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av de nationella centralbankerna. 

c) Kontaktperson(er) hos uppgiftslämnarna skall namnges. 

d) De tekniska specifikationerna för dataöverföringen till de nationella centralbankerna skall följas. 

e) De statistiska uppgifterna skall vara exakta: 

2. Minimistandarder för noggrannhet 

— uppgifterna skall stämma lineärt (t.ex. balansräkningarna måste gå jämnt ut, delsummorna skall sammanräknade 

stämma med totalsumman), och 

— uppgifter som inrapporteras med olika frekvens skall stämma sinsemellan. 

f) Uppgiftslämnarna skall kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar. 

g) Statistiken skall vara fullständig, luckor i uppgifterna skall påpekas och förklaras för de nationella centralbankerna 

och i förekommande fall snarast möjligt rättas till. 

h) Statistiken får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor. 

i) Uppgiftslämnarna skall använda de enheter och antal decimaler som föreskrivits av de nationella centralbankerna 

för den tekniska överföringen av data. 

j) Uppgiftslämnarna skall tillämpa de avrundningsregler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska 

överföringen av data. 

3. Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse 

k) Statistiken skall överensstämma med definitioner och klassificeringar i den här förordningen. 

l) Vid avvikande definitioner och klassificeringar skall uppgiftslämnarna i förekommande fall regelbundet följa upp 

och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt ECB:s förordning. 

m) Uppgiftslämnarna skall kunna förklara avbrott i inrapporterade data jämfört med uppgifterna för föregående 

period. 

4. Minimistandarder för revidering 

n) De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och de nationella centralbankerna skall följas. Avvikelser 

från normala revideringsförfaranden skall förklaras i noter.

L 333/46 17.12.2001 


SV 

BILAGA V 

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR TILLÄMPNINGEN AV FÖRORDNINGEN 

1. Förordningen skall tillämpas från och med rapporteringen av månadsuppgifterna för januari 2003. 

2. Under en övergångsperiod på tolv månader kan de nya månadsvisa stockuppgifterna rapporteras till ECB med en 

förskjutning på en extra månad från och med stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter utgången av den 

månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer när de senast behöver få in uppgifterna 

för att kunna lämna dem till ECB i tid. 

3. Under en övergångsperiod på tolv månader kan uppgifter om avoch nedskrivningar på lån och prisförändringar 

på värdepapper rapporteras till ECB med en förskjutning på en extra månad från och med stängningsdags den femtonde 

arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer 

när de senast behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB i tid. 

4. För den månadsvisa uppdelningen på löptid av utlåning/inlåning gentemot övriga utlandet och den extra kvartalsvisa 

uppdelningen efter valuta av denna utlåning/inlåning som behövs för statistiken rörande betalningsbalansen, 

har varje medlemsstat möjlighet att utifrån sina egna behov fastställa en tidtabell för användningen av MFI:s balansräkningsuppgifter 

för betalningsbalansstatistiken. 

5. En särskild övergångsföreteelse är övriga medlemsstaters införande av euron. MFI beaktar detta genom att behålla 

möjligheten att dela upp positioner gentemot hemmahörande i icke deltagande medlemsstater efter land. I princip 

borde dessa saldon även delas upp efter respektive valutor, och särskilja icke deltagande medlemsstaters valuta, 

euron och övriga valutor. För att minska den tämligen tunga rapporteringsbördan kan eventuellt uppgifterna 

rörande tiden före det att en ändring av sammansättningen av de deltagande medlemsstaterna blir känd framställas 

på ett mer flexibelt sätt, förutsatt att ECB gett sitt godkännande. 

6. När utbytet av sedlar och mynt genomförs i samband med att en medlemsstat inför euron skall de poster i rapporteringsschemat 

som är uttryckta i medlemsstatens nationella valuta inkluderas i de poster som anges i euro från 

och med den dag medlemsstaten går in i den monetära unionen och innan utbytet av den berörda valutan till euro 

har avslutats.

11.6.2002 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 

L 151/11 


av den 6juni 2002 

om rättelse av ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut ( 1 ) 




av statistiska uppgifter ( 2 ), särskilt artikel 5.1 och artikel 6.4 i 

denna, 



av minimireserver ( 3 ), ändrad genom förordning (EG) nr 134/ 

2002 ( 4 ), särskilt artikel 6.4 i denna, 

och av följande skäl: 

(1) Förordning ECB/2001/13 avsågs från och med den 1 

januari 2003 ersätta Europeiska centralbankens förordning 

ECB/1998/16 av den 1 december 1998 angående 

en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära 

finansinstitut ( 5 ), ändrad genom förordning ECB/2000/ 

8( 6 ). Rapportering av uppgifter enligt den nya förordningen 

skall ske första gången för januari månad 2003. 

Skyldigheterna i fråga om statistikrapportering enligt 

förordning ECB/1998/16 skulle därför ha kvarstått till 

den 1 januari 2003. Datum för ikraftträdande av förordning 

ECB/2001/13 sattes emellertid felaktigt till den 1 

januari 2002, vilket fick till följd att förordning ECB/ 

1998/16 upphävdes ett år för tidigt, eftersom denna 

enligt bestämmelserna i förordning ECB/2001/13 

upphör att gälla i och med att den förordningen träder i 

kraft. Förordning ECB/2001/13 skall därför rättas för att 

klargöra att den träder i kraft den 1 januari 2003. 

(2) Skyldighet för uppgiftslämnarna att rapportera statistik 

enligt förordning ECB/1998/16 infördes den 1 januari 

1999. De har fortsatt att rapportera dessa statistiska 

uppgifter även efter utgången av 2001. En fortsatt 

( 1 ) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 (EGT L 

333, 17.12.2001. s. 1). 

( 2 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 

( 3 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 1. 

( 4 ) EGT L 24, 26.1.2002, s. 1. 


356, 30.12.1998, s. 7). 


229, 9.9.2000. S. 34). 

(ECB/2002/4) 

tillämpning av den förordningen till och med den 31 

december 2002, och särskilt skyldigheten att tillämpa 

den från och med den 1 januari 2002, dvs. innan den 

här förordningen träder i kraft, kan inte anses stå i strid 

med uppgiftslämnarnas berättigade förväntningar. 


Artikel 1 

Förordning ECB/2001/13 rättas på följande sätt: 

— Artikel 8.1 skall ersättas med följande: 

”1. Förordning (EG) nr 2819/98 (ECB/1998/16) upphör 

att gälla den 1 januari 2003.” 

— Artikel 9 skall ersättas med följande: 

”Artikel 9 

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.” 

Artikel 2 

Slutbestämmelse 

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs 

i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. 

Utfärdad i Frankfurt am Main den 6 juni 2002. 



Ordförande

6.12.2002 SV 


L 330/29 



om ändring av förordning ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut 




av statistiska uppgifter ( 1 ), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4 i 

denna, och 


(1) Enligt förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 

november 2001 om konsoliderade balansräkningar för 

monetära finansinstitut (ECB/2001/13) ( 2 ), med rättelse 

enligt förordning (EG) nr 993/2002 (ECB/2002/4) ( 3 ), 

skall statistiska uppgifter rörande de monetära finansinstitutens 

(MFI) balansräkningar rapporteras med angivande 

av motpartens hemvist, för att det skall bli möjligt 

att sammanställa penningmängdsaggregat och andra 

mått på likviditet och utlåning, exklusive sådana MFI-tillgångar 

och -skulder som innehas av aktörer med 

hemvist utanför de deltagande medlemsstaterna. 

(2) Enligt förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) 

skall uppgifter rörande skuldposten utgivna andelar i 

penningmarknadsfonder endast rapporteras som totalsummor 

istället för uppdelade efter motpartens hemvist. 

(3) För att sammanställa penningmängdsaggregat behöver 

ECB ändå uppgifter om hemvist för innehavare av 

andelar ipenningmarknadsfonder. Det måste därför utarbetas 

regler enligt vilka uppgiftslämnarna skall förse de 

nationella centralbankerna med relevanta statistiska 

uppgifter. Det är inte nödvändigt att samla in statistiska 

uppgifter om prisomvärderingar för andelar i penningmarknadsfonder, 

eftersom värdeförändringar på dessa 

instrument när det gäller penningmängds- och bankstatistik 

behandlas som ränta som återinvesterats i samma 

instrument. 

(4) För att få fram uttömmande uppgifter om MFI:s 

balansräkningar är det nödvändigt att ålägga andra 

finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut 

(S.123) viss rapporteringsskyldighet, när dessa 

deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder. 

För att fastställa skyldigheterna för 

dessa institut att lämna uppgifter enligt den här förordningen 

kan det bli nödvändigt att sammanställa en lista 

över dessa andra uppgiftslämnande finansinstitut. 

( 1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 

( 2 ) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1. 

( 3 ) EGT L 151, 11.6.2002, s. 11. 

(ECB/2002/8) 


Artikel 1 

Förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ändras enligt 

följande: 

1. Artikel 2 skall ändras på följande sätt: 

Följande punkt 3 skall läggas till: 

”3. Den faktiska uppgiftslämnande populationen enligt 

bilaga I del 1 avsnitt III underavsnitt vi skall även omfatta 

andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut 

i enlighet med artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 

2533/98. De nationella centralbankerna får bevilja dessa 

enheter undantag om de nödvändiga statistiska uppgifterna 

kan erhållas från andra källor enligt bilaga I del 1 avsnitt III 

underavsnitt vi. De nationella centralbankerna skall kontrollera 

att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov, 

efter godkännande från ECB, kan bevilja eller återkalla 

undantag med verkan från varje års början. De nationella 

centralbankerna får enligt den här förordningen upprätta 

och underhålla en lista över uppgiftslämnande andra finansinstitut 

utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i 

enlighet med principerna i bilaga I del 1 avsnitt III underavsnitt 

vi).” 

2. Bilaga I del 1 ”Inledning” skall ändras på följande sätt: 

a) Följande stycke skall införas före det sista stycket. 

”För att få fram uttömmande uppgifter om MFI:s 

balansräkningar är det nödvändigt att ålägga andra 

finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut 

(S.123) viss rapporteringsskyldighet, när dessa 

deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder.” 

b) Det sista stycket skall ersättas med följande: 

”Dessa statistiska uppgifter skall samlas in av de nationella 

centralbankerna från MFI och andra finansinstitut 

utom försäkringsföretag och pensionsinstitut enligt 

avsnitt I punkt 6 i enlighet med nationella förfaranden 

som beaktar de harmoniserade definitionerna och klassifikationerna 

i den här bilagan.”

L 330/30 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 

SV 

3. Bilaga I del 1 avsnitt I skall ändras på följande sätt: 

a) Följande mening skall införas i slutet av punkt 6: 

”En penningmarknadsfond skall antingen själv eller via 

sina lagliga företrädare säkerställa att de krav som ställs 

på penningmarknadsfonder i fråga om statistikrapportering 

uppfylls. Om det är nödvändigt av praktiska skäl 

kan uppgifterna lämnas av någon av de enheter som 

deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder, 

exempelvis registeransvariga.” 

b) Följande punkt 9 skall läggas till: 

”9. I denna ECB-förordning avses med 

— registrerade andelar i penningmarknadsfonder: andelar i 

penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, 

finns upptagna i ett register med personuppgifter och 

uppgift om hemvist för innehavarna av fondens 

andelar, 

— innehavarandelar i penningmarknadsfonder: andelar i 

penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, 

inte finns upptagna i något register med uppgifter 

om innehavarna av andelar i fonderna, eller som 

finns upptagna i ett register utan uppgift om innehavarnas 

hemvist.” 

4. Bilaga I del 1 avsnitt III skall ändras på följande sätt: 

Följande underavsnitt vi skall införas: 

”vi) Uppgift om hemvist för innehavare av 

andelar ipenningmarknadsfonder 

13a Uppgiftslämnare skall månadsvis minst rapportera 

uppgifter om hemvist för innehavare av 

andelar i penningmarknadsfonder utgivna av MFI 

ide deltagande medlemsstaterna med uppdelning 

på inhemska motparter/övriga deltagande 

medlemsstater/övriga utlandet. Härigenom 

kommer det att bli möjligt för de nationella centralbankerna 

att förse ECB med uppgifter om 

hemvist för innehavare av dessa instrument och 

att utesluta andelar som innehas av aktörer med 

hemvist utanför de deltagande medlemsstaterna, 

när det gäller sammanställningen av penningmängdsaggregat. 

13b Enligt artikel 4.4 får de nationella centralbankerna 

begära in uppgifter med sådana ytterligare 

uppdelningar som inte krävs enligt den här 

förordningen, inbegripet uppdelning efter 

motpartssektor, valuta eller löptid. 

13c I fråga om registrerade andelar skall utgivande 

penningmarknadsfonder, deras lagliga företrädare 

eller de enheter som avses i bilaga I del 1 avsnitt 

I punkt 6 i den månadsvisa balansräkningen 

lämna uppgifter med uppdelning efter hemvist 

för innehavare av utgivna andelar i fonderna. 

13d I fråga om innehavarandelar skall uppgiftslämnarna 

rapportera uppgifter med uppdelning efter 

hemvist för innehavare av andelar i penningmarknadsfonder 

på det sätt som respektive nationell 

centralbank fastställt efter godkännande från 

ECB. Detta krav begränsas till ett eller en kombination 

av nedanstående alternativ, som skall antas 

med beaktande av organisationen av de relevanta 

marknaderna och de nationella rättsliga förutsättningarna 

imedlemsstaten ifråga. Detta kommer 

att återkommande följas upp av de nationella 

centralbankerna och ECB. 

a) Utgivande penningmarknadsfonder 

6.12.2002 

Utgivande penningmarknadsfonder, deras lagliga 

företrädare eller de enheter som avses ibilaga I 

del 1 avsnitt I punkt 6 skall lämna uppgifter med 

uppdelning efter hemvist för innehavarna av 

andelar i fonderna. Om en utgivande penningmarknadsfond 

inte direkt kan ange en innehavares 

hemvist, skall den rapportera de relevanta 

uppgifter som finns tillgängliga. Sådana uppgifter 

kan komma från en mäklare som förmedlar 

andelarna eller från någon annan enhet som 

deltagit i utgivningen, återköpen eller överföringen 

av andelarna. 

b) MFI och andra finansinstitut utom 

försäkringsföretag och pensionsinstitut i 

egenskap av depåhållare för andelar i 

penningmarknadsfonder 

Som uppgiftslämnare skall monetära finansinstitut 

och andra finansinstitut utom försäkringsföretag 

och pensionsinstitut i egenskap av depåhållare 

för andelar ipenningmarknadsfonder 

rapportera uppgifter med uppdelning efter 

hemvist för innehavare av andelar som utgivits 

av inhemska penningmarknadsfonder, och som 

förvaras på depå för innehavarens räkning eller 

för sådan annan mellanhands räkning som också 

fungerar som depåhållare. Detta alternativ kan 

väljas om följande villkor är uppfyllda: För det 

första skall depåhållaren skilja ut andelar i 

penningmarknadsfonder som förvaras för innehavarens 

räkning från dem som förvaras för andra 

depåhållares räkning. För det andra skall 

merparten av andelarna ipenningmarknadsfonderna 

förvaras av inhemska institut som klassificeras 

som finansinstitut (MFI eller andra finansinstitut 

utom försäkringsföretag och pensionsinstitut). 

c) MFI och andra finansinstitut utom 

försäkringsföretag och pensionsinstitut i 

egenskap av uppgiftslämnare i fråga om 

inhemska aktörers transaktioner med 

utländska motparter rörande andelar ien 

inhemsk penningmarknadsfond 

Som uppgiftslämnare skall MFI och andra finansinstitut 

utom försäkringsföretag och pensionsinstitut 

i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om 

inhemska aktörers transaktioner med utländska

6.12.2002 L 330/31 


SV 

motparter rörande andelar i en inhemsk penningmarknadsfond, 

rapportera uppgifter med uppdelning 

efter hemvist för innehavare av sådana 

andelar i inhemska penningmarknadsfonder som 

de köper och säljer för innehavarens eller för 

sådan annan mellanhands räkning som också 

deltar i transaktionen. Detta alternativ kan väljas 

om följande villkor är uppfyllda: För det första 

skall rapporteringen vara uttömmande, dvs. 

omfatta idet närmaste uppgiftslämnarnas samtliga 

genomförda transaktioner. För det andra skall 

precisa uppgifter inrapporteras om köp och 

försäljningar med motparter utanför de deltagande 

medlemsstaterna. För det tredje skall skillnaden 

mellan utgivningsvärdet och lösenvärdet 

för samma typ av andelar, exklusive avgifter, vara 

obetydlig. För det fjärde skall värdet på de andelar 

– utgivna av inhemska penningmarknadsfonder – 

som innehas av aktörer utanför de deltagande 

medlemsstaterna vara lågt. Om uppgiftslämnaren 

inte direkt kan ange en innehavares hemvist, skall 

de relevanta uppgifter som finns tillgängliga 

lämnas in. 

13e De nationella centralbankerna får bevilja 

undantag för ett år från kraven ipunkt 13c och 

13d, om registrerade andelar eller innehavarandelar 

ges ut första gången, eller om det finns 

behov av nya alternativval på grund av utvecklingen 

på marknaden.”. 

5. Bilaga I del 2 tabell 1 (Stockar) skall ändras på följande sätt: 

a) Rad 10 (Utgivna andelar i penningmarknadsfonder) skall 

ersättas med raden i bilagan till den här förordningen. 

b) En fotnot 6, kopplad till rad 10 (Utgivna andelar i 

penningmarknadsfonder) skall läggas till: 

”Uppgifter rörande den här posten kan samlas in enligt 

olika statistiska metoder, som beslutats av en nationell 

centralbank iöverensstämmelse med reglerna idel 1 

avsnitt III.”. 

6. Bilaga V skall ändras på följande sätt: 

Följande punkt 7 skall läggas till: 

”7. Från och med den 1 maj 2003 till och med den 31 

december 2003 kan månadsvisa uppgifter om hemvist för 

innehavare av andelar i penningmarknadsfonder som utgivits 

av MFI i de deltagande medlemsstaterna med uppdelning 

på inhemska motparter/övriga deltagande medlemsstater/övriga 

utlandet rapporteras till ECB med en månads 

förskjutning från och med stängningsdags den 15:e arbetsdagen 

efter utgången av den månad som uppgifterna avser. 

De nationella centralbankerna bestämmer när de senast 

behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB 

itid.”. 

Artikel 2 

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2003. 

Utfärdad iFrankfurt am Main den 21 november 2002. 



Ordförande

BILAGA 

L 330/32 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 

SV 

6.12.2002

2.10.2003 SV 

Europeiska unionens officiella tidning 

L 250/17 


av den 18 september 2003 

om ändring av förordning (EG) nr 2423/2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära 

finansinstitut (ECB/2001/13) 




av statistiska uppgifter ( 1 ), särskilt artikel 5.1 och artikel 6.4 i 



(1) Enligt Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 

2423/2001 ECB/2001/13 av den 22 november 2001 

om konsoliderade balansräkningar för monetära 

finansinstitut (ECB/2001/13) ( 2 ) skall monetära finansinstitut 

(MFI) kvartalsvis lämna statistiska uppgifter uppdelade 

efter land och valuta. Enligt förordningen krävs 

sådana uppgifter för närvarande dock endast i förhållande 

till de stater som var medlemmar i Europeiska 

unionen (EU) när förordningen antogs. Den måste därför 

ändras så att rapporteringskraven utsträcks till att 

omfatta uppgifter avseende de länder som ansluter sig till 

EU den 1 maj 2004. 

(2) De flesta uppgifter beträffande de ovannämnda länderna 

är för närvarande sannolikt inte signifikanta. Fördelarna 

med att separat identifiera uppgifter som inte är signifikanta 

är sannolikt mindre än kostnaderna för insamlingen 

av dem. I enlighet med den flexibilitet som redan 

tillåts enligt förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/ 

13) vid beräkningen av kvartalsvisa uppgifter i fall där 

inrapporterade uppgifter som insamlats på en högre 

aggregeringsnivå visar att de berörda uppgifterna sannolikt 

inte är signifikanta, bör principen om flexibilitet 

också tillämpas när det gäller rapporteringen av de nya 

uppgifterna. Mot bakgrund av detta undersöker de nationella 

centralbankerna regelbundet huruvida uppgifterna 

är signifikanta. 

( 1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 

( 2 ) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1 i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 

2174/2002 (ECB/2002/8) (EGT L 330, 6.12.2002, s. 29). 

(ECB/2003/10) 

(3) På grund av kodifieringen av förordning (EG) nr 2434/ 

2001 av den 1 december 1998 angående tillämpningen 

av minimireserver (kassakrav) (ECB/1998/15) krävs ytterligare 

ändringar i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/ 

2001/13) ( 3 ). 


Artikel 1 

Förordning ECB/2001/13 ändras på följande sätt: 

1. I artikel 4.2 skall följande mening läggas till: 

”Varje NCB skall med hänvisning till punkterna 6a och 7a i 

bilaga I del 1 avsnitt IV undersöka om uppgifter i rutor som 

är markerade med ’#’-tecknet i tabellerna 3 och 4 i bilaga I 

del 2 inte är signifikanta och skall informera uppgiftslämnarna 

när de inte behöver rapporteras.” 

2. Artikel 5.2 skall utgå. 

3. Bilagorna I och V skall ändras i enlighet med bilagan till den 

här förordningen. 

4. Bilaga II skall ändras i enlighet med bilagan till den här 

förordningen. 

Artikel 2 

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det 

att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 

Artikel 1.1 och 1.3 skall gälla från och med den 1 maj 2004. 

Artikel 1.2 och 1.4 skall gälla från och med den 10 mars 2004. 

Utfärdad i Frankfurt am Main den 18 september 2003. 

På ECB-rådets vägnar 


( 3 ) EGT L 356, 30.12.1998, s. 1, i dess lydelse enligt Europeiska centralbankens 

förordning (EG) nr 690/2002 (ECB/2002/3) (EGT L 

106, 23.4.2002, s. 9).

L 250/18 Europeiska unionens officiella tidning 

SV 

BILAGA 

Bilagorna I, II och V till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) skall ändras på följande sätt: 

1. Bilaga I skall ändras på följande sätt: 

a) Del 1 avsnitt IV skall ändras på följande sätt: 

i) Följande punkt 6a skall läggas till: 

”6a. Uppgiftslämnarna skall lämna uppgifter avseende de rutor som inte är markerade med #-tecknet i del 2 

tabell 3. 

Uppgiftslämnarna skall också lämna uppgifter avseende de rutor som är markerade med #-tecknet. Om 

uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att dessa uppgifter inte är signifikanta får de 

nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras. Varje nationell centralbank skall 

underrätta uppgiftslämnarna om ett sådant beslut.” 

ii) Följande punkt 7a skall läggas till: 

”7a. Uppgiftslämnarna skall lämna uppgifter avseende de rutor som inte är markerade med #-tecknet i del 2 

tabell 4. 

Uppgiftslämnarna skall också lämna uppgifter avseende de rutor som är markerade med #-tecknet. Om 

uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att dessa uppgifter inte är signifikanta får de 

nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras. Varje nationell centralbank skall 

underrätta uppgiftslämnarna om ett sådant beslut.” 

iii) Följande punkt 9a skall läggas till: 

”9a. När uppgifter i fråga om rutor markerade med ’#’-tecknet inte är signifikanta men de nationella centralbankerna 

ändå beslutar att de skall rapporteras, kan de nationella centralbankerna rapportera dem till 

ECB med en förskjutning på en extra månad från och med stängningsdags den 28:e arbetsdagen efter 

utgången av det kvartal som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer när de senast 

behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB i tid.” 

b) Del 2 skall ändras på följande sätt: 

i) I tabell 3 (Uppdelning efter land): 

— Under rubriken ”B. Övriga deltagande medlemsstater (med undantag för inhemska sektorer) + del av C. 

Övriga utlandet (medlemsstater)” skall kolumner införas för varje land som ansluter sig till EU den 1 maj 

2004. Varje ruta i var och en av dessa kolumner skall markeras med tecknet ”#”. 

— I rubriken till den sista kolumnen skall orden ”(med undantag för medlemsstater)” ersättas med ”(med 

undantag för DK, SE, GB)”. 

— Följande ”Allmän anmärkning” skall läggas till tabellen: ”Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå 

visar att uppgifter i rutor som är markerade med ’#’-tecknet inte är signifikanta får de nationella 

centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras.” 

ii) I tabell 4 (Uppdelning efter valuta): 

— Under rubriken ”Övriga medlemsstaters valuta” skall kolumner införas för varje land som ansluter sig till 

EU den 1 maj 2004. Varje ruta i var och en av dessa kolumner skall markeras med tecknet ”#”. 

— Den första raden skall ersättas med följande text: 

”BALANS 

RÄK- 

NINGS- 

POSTER 

(…) 

Alla 

valutor 

sammanlagt 

Euro 

Övriga medlemsstaters 

valuta 

[Rutor som representerar 

valutan i 

varje medlemsstat] 

Övriga valutor 

Totalt USD JPY CHF 

( 1 ) Övriga medlemsstaters valuta (exklusive DKK, SEK och GBP) inkluderas i denna kolumn.” 

Återstående 

valutor 

sammanlagt 

( 1 ) 

— Följande ”Allmän anmärkning” skall läggas till tabellen: ”Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå 

visar att uppgifter i rutor som är markerade med ’#’-tecknet inte är signifikanta får de nationella 

centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras.” 

2. I bilaga II del 1 punkt 2 skall ordet ”(enmånaders)” strykas. 

2.10.2003

2.10.2003 L 250/19 


SV 

3. I bilaga V skall följande punkt 1a, punkt 1b och punkt 2a läggas till: 

”1a. Utan hinder av punkt 1 skall den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor markerade med 

’#’-tecknet börja med kvartalsvisa uppgifter för den period som upphör med utgången av juni 2004. 

1b. Om den berörda nationella centralbanken beslutar att inte kräva att rapporteringen av icke signifikanta uppgifter 

börjar med de kvartalsvisa uppgifterna för den period som upphör med utgången av juni 2004, skall den första 

rapporteringen ske tolv månader efter det att den nationella centralbanken underrättat uppgiftslämnarna om att 

uppgiftsrapportering skall ske. 

2a. Under de första tolv månaderna som de rapporteras kan signifikanta uppgifter med avseende på rutor markerade 

med ’#’-tecknet rapporteras till ECB med en förskjutning på en extra månad från stängningsdags den tjugoåttonde 

arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna 

bestämmer när de senast behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB i tid.”

Bilaga 1. 






Kalender för rapportering, godkännande och korrigering av kassakrav 2010 

Av nedanstående tabell framgår tidsfristerna för rapportering, godkännande och korrigering 

av kassakrav. Tidsplanen för uppfyllandeperioderna visas också i tabellen. 

Den motpart som utför beräkningen rapporterar till den andra motparten det beräknade 

kassakravet senast tre centralbanksdagar innan uppfyllandeperioden börjar. Den 

mottagande motparten skall godkänna det beräknade kassakravet senast 

centralbanksdagen före uppfyllandeperiodens början. Det beräknade kassakravet för 

uppfyllandeperioden i fråga anses ha godkänts om den mottagande motparten inte har 

reagerat på rapporten senast centralbanksdagen före uppfyllandeperiodens början. 

Korrigerad statistik skall lämnas in till Finlands Bank senast sex centralbanksdagar före 

uppfyllandeperiodens början för att bli beaktad i kassakravet. 

Uppfyllandeperioden 

börjar 


slutar 

Kassakravsbas 

för kreditinstitut 

som rapporterar 

månadsvis 

Kassakravsbas 

för kreditinstitut 

som rapporterar 

kvartalsvis 

Sista dag för 

korrigering 

av statistiken 

Rapport 

om 

kassakrav 

Godkännande 

av 

beräknat 

kassakrav 

20.1.2010 9.2.2010 November 2009 September 2009 12.1.2010 15.1.2010 19.1.2010 

10.2.2010 9.3.2010 December 2009 September 2009 2.2.2010 5.2.2010 9.2.2010 

10.3.2010 13.4.2010 Januari 2010 December 2009 2.3.2010 5.3.2010 9.3.2010 

14.4.2010 11.5.2010 Februari 2010 December 2009 6.4.2010 9.4.2010 13.4.2010 

12.5.2010 15.6.2010 Mars 2010 December 2009 4.5.2010 7.5.2010 11.5.2010 

16.6.2010 13.7.2010 April 2010 Mars 2010 8.6.2010 11.6.2010 15.6.2010 

14.7.2010 10.8.2010 Maj 2010 Mars 2010 6.7.2010 9.7.2010 13.7.2010 

11.8.2010 7.9.2010 Juni 2010 Mars 2010 3.8.2010 6.8.2010 10.8.2010 

8.9.2010 12.10.2010 Juli 2010 Juni 2010 31.8.2010 3.9.2010 7.9.2010 

13.10.2010 9.11.2010 Augusti 2010 Juni 2010 5.10.2010 8.10.2010 12.10.2010 

10.11.2010 7.12.2010 September 2010 Juni 2010 2.11.2010 5.11.2010 9.11.2010 

8.12.2010 18.1.2011 Oktober 2010 September 2010 29.11.2010 2.12.2010 7.12.2010 

Bilaga 1 • 1

Bilaga 1. 






Kalender för rapportering, godkännande och korrigering av kassakrav 2011 

Av nedanstående tabell framgår tidsfristerna för rapportering, godkännande och korrigering 

av kassakrav. Tidsplanen för uppfyllandeperioderna visas också i tabellen. 

Den motpart som utför beräkningen rapporterar till den andra motparten det beräknade 

kassakravet senast tre centralbanksdagar innan uppfyllandeperioden börjar. Den 

mottagande motparten skall godkänna det beräknade kassakravet senast 

centralbanksdagen före uppfyllandeperiodens början. Det beräknade kassakravet för 

uppfyllandeperioden i fråga anses ha godkänts om den mottagande motparten inte har 

reagerat på rapporten senast centralbanksdagen före uppfyllandeperiodens början. 

Korrigerad statistik skall lämnas in till Finlands Bank senast sex centralbanksdagar före 

uppfyllandeperiodens början för att bli beaktad i kassakravet. 


börjar 


slutar 

Kassakravsbas för 

kreditinstitut som 

rapporterar 

månadsvis 

Kassakravsbas för 

kreditinstitut som 

rapporterar 

kvartalsvis 

Sista dag 

för 

korrigering 

av 

statistiken 

Rapport om 

kassakrav 

Godkännande 

av beräknat 

kassakrav 

19.1.2011 8.2.2011 November 2010 September 2010 11.1.2011 14.1.2011 18.1.2011 

9.2.2011 8.3.2011 December 2010 September 2010 1.2.2011 4.2.2011 8.2.2011 

9.3.2011 12.4.2011 Januari 2011 December 2010 1.3.2011 4.3.2011 8.3.2011 

13.4.2011 10.5.2011 Februari 2011 December 2010 5.4.2011 8.4.2011 12.4.2011 

11.5.2011 14.6.2011 Mars 2011 December 2010 3.5.2011 6.5.2011 10.5.2011 

15.6.2011 12.7.2011 April 2011 Mars 2011 7.6.2011 10.6.2011 14.6.2011 

13.7.2011 9.8.2011 Maj 2011 Mars 2011 5.7.2011 8.7.2011 12.7.2011 

10.8.2011 13.9.2011 Juni 2011 Mars 2011 2.8.2011 5.8.2011 9.8.2011 

14.9.2011 11.10.2011 Juli 2011 Juni 2011 6.9.2011 9.9.2011 13.9.2011 

12.10.2011 8.11.2011 Augusti 2011 Juni 2011 4.10.2011 7.10.2011 11.10.2011 

9.11.2011 13.12.2011 September 2011 Juni 2011 1.11.2011 4.11.2011 8.11.2011 

14.12.2011 17.1.2012 Oktober 2011 September 2011 5.12.2011 9.12.2011 13.12.2011 

Bilaga 1 • 1

SV 

L 371/42 Europeiska unionens officiella tidning 18.12.2004 


av den 16 december 2004, 

om ändring av förordning (EG) nr 2423/2004 (ECB/2001/13) om konsoliderade balansräkningar för 

monetära finansinstitut och förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser 

som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och ickefinansiella 

företag 


med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 

november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av 

statistiska uppgifter ( 1 ), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4 i denna, 



(1) I Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 

2423/2001 (ECB/2001/13) av den 22 november 2001 


( 2 ) föreskrivs att monetära finansinstitut (MFI) varje 

månad skall lämna bl.a. statistiska uppgifter om sin balansräkning 

vid månadens slut för att den konsoliderade 

balansräkningen för MFI-sektorn skall kunna upprättas. 

(2) Enligt förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) 

skall de redovisningsregler som skall tillämpas för denna 

rapportering vara de som finns i de nationella genomförandereglerna 

av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 

december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning 

för banker och andra finansiella institut ( 3 ) och i 

övriga tillämpliga internationella standarder. Både nationell 

redovisningslagstiftning och internationella standarder 

har ändrats sedan förordning (EG) nr 2423/2001 

(ECB/2001/13) antogs. Direktiv 86/635/EEG har ändrats 

så att vissa finansiella instrument kan värderas till verkligt 

värde. Internationella redovisningsstandarder kan också 

föreskriva värdering av vissa finansiella instrument till 

verkligt värde. 

(ECB/2004/21) 

(3) Med avseende på den statistiska information som Europeiska 

centralbanken (ECB) behöver för att kunna utföra 

sina uppgifter, måste inlåning och utlåning rapporteras 

till nominellt värde. 

(4) Med beaktande av det ovannämnda, är det nödvändigt att 

ändra förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) för 

att införa ett uttryckligt krav avseende rapportering av 

inlåning och utlåning till nominellt värde. 

(5) Med tanke på det skede i harmoniseringsprocessen på 

statistikområdet som nu har uppnåtts genom förordning 

(EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13), är det dock önskvärt 

att fortsätta tillämpa de värderingsregler som har gällt 

fram till nu för lån med reserveringar och köpta lån. 

De nationella centralbankerna får därför tillåta att nuvarande 

värderingsregler tillämpas på sådana lån tills ECB 

uppdaterar dessa regler för att ytterligare harmonisera 

uppgiftslämnandet. 

(6) Med beaktande av att det är möjligt att vissa MFI värderar 

emitterade värdepapper till verkligt värde är det nödvändigt 

att klargöra omfattningen av rapporteringen av justeringar 

för ”övriga värdeförändringar” avseende prisförändringar 

rörande värdepapper. 

(7) Som en följd av detta, bör också förordning (EG) nr 

63/2002 (ECB/2001/18) av den 20 december 2001 om 

statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut 

på inlåning och utlåning i förhållande till 

hushåll och icke-finansiella företag ( 4 ( 

) ändras. 

1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 

( 2 ) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 

förordning (EG) nr 1746/2003 (ECB/2003/10) (EUT L 250, 

2.10.2003, s. 17). 

( 3 ) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets 

och rådets direktiv 2003/51/EG (EUT L 178, 

17.7.2003, s. 16). ( 4 ) EGT L 10, 12.1.2002, s. 24.

SV 

18.12.2004 Europeiska unionens officiella tidning L 371/43 


Artikel 1 

Förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ändras enligt 

följande: 

Bilaga I skall ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen. 

Artikel 2 

Förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) ändras enligt följande: 

Bilaga II skall ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen. 

Artikel 3 

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005. 

Utfärdad i Frankfurt am Main den 16 december 2004. 


Jean-Claude TRICHET 

ECB:s ordförande

SV 


BILAGA I 

Bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ändras på följande sätt: 

1) Del 1 avsnitt II skall ersättas med följande: 

”II. Redovisningsregler 

Om inget annat anges i den här förordningen skall de redovisningsregler som MFI tillämpar när de lämnar uppgifter i 

enlighet med den här förordningen vara de som finns i de nationella genomförandereglerna av rådets direktiv 

86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella 

institut (*), liksom i övriga tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och 

nettningsrutiner i medlemsstaterna skall alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål. 

___________ 

(*) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.” 

2) I del I avsnitt III skall följande punkter läggas till: 

”Värdering av inlåning och utlåning för statistiska ändamål 

15. Inlåning och utlåning skall inom ramen för den här förordningen redovisas brutto till det utestående nominella 

beloppet vid slutet av månaden. Med det nominella beloppet avses det kapitalbelopp som en gäldenär enligt avtal 

är skyldig att återbetala till borgenären. 

16. De nationella centralbankerna får tillåta att lån med reserveringar rapporteras netto utan reserveringar och att 

köpta lån rapporteras till det vid förvärvet överenskomna priset förutsatt att sådan rapporteringspraxis tillämpas 

av alla inhemska uppgiftslämnare och är nödvändig för att upprätthålla kontinuiteten i värderingen av utlåning för 

statistiska ändamål i förhållande till uppgifter som rapporteras för perioder före januari 2005.” 

3) I del I avsnitt IV skall följande punkt 10 läggas till: 

”Värdering av inlåning och utlåning för statistiska ändamål 

10. Inlåning och utlåning skall rapporteras i enlighet med bestämmelserna för månadens stockar i punkterna 15 och 

16 i avsnitt III.” 

4) Punkt 11 i del 1 avsnitt V skall ersättas med följande: 

”11. Justeringar för prisförändringar rörande värdepapper avser värdeförändring som uppkommer på grund av ändringar 

av det pris till vilket värdepapper noteras eller handlas. Däri ingår förändringar som uppkommer över 

tiden i stockarnas balansvärde på grund av förändringar i det referensvärde till vilket värdepapper noteras, dvs. 

möjliga vinster/förluster. Justeringarna kan även innefatta värdeförändringar till följd av värdepapperstransaktioner, 

dvs. realiserade vinster/förluster.” 

5) Punkt 12 i del 1 avsnitt V skall ersättas med följande: 

”12. Inga minimikrav anges för rapportering av balansräkningens skuldsida. Men om den värderingspraxis som tilllämpas 

av uppgiftslämnarna på emitterade värdepapper resulterar i ändringar av stockarna vid periodens slut, 

kan de nationella centralbankerna samla in uppgifter om sådana ändringar. Sådana uppgifter skall rapporteras 

som justeringar för ’övriga värdeförändringar’.”

SV 


6) Tabellen som kallas ”Detaljbeskrivning av instrumentkategorier i den aggregerade månadsbalansräkningen för MFIsektorn” 

i del 3 ändras på följande sätt: 

a) Den fjärde strecksatsen i punkt 7 (”övriga tillgångar”) skall ersättas med följande: 

”— Upplupna räntor på utlåning 

I enlighet med allmänna principer för periodiserad redovisning skall ränta på utlåning tas upp i balansräkningen 

allt eftersom den uppkommer (dvs. enligt bokföringsmässiga grunder) i stället för när den mottas 

(kontantprincipen). Upplupen ränta på lån tas upp brutto under kategorin ’övriga tillgångar’. Upplupen ränta 

särskiljs från det lån den hör till.” 

b) Den fjärde strecksatsen i punkt 13 (”övriga skulder”) skall ersättas med följande: 

”— Upplupna räntor på inlåning 

I enlighet med allmänna principer för periodiserad redovisning skall ränta på inlåning tas upp i balansräkningen 

allt eftersom den uppkommer (dvs. enligt bokföringsmässiga grunder) i stället för när den betalas 

(kontantprincipen). Upplupen ränta på inlåning tas upp brutto under kategorin ’övriga skulder’. Upplupen 

ränta särskiljs från den inlåning den hör till.” 

BILAGA II 

Bilaga II till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) ändras på följande sätt: 

Punkt 42 i del 4 avsnitt XIII skall ersättas med följande: 

”42. Såvida inte annat föreskrivs i följande punkter, skall uppdelningen efter instrument för MFI:s räntor och 

definitionerna av olika typer av instrument följa de kategorier för tillgångar och skulder som fastställs i bilaga 

I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13).”

SV 




om ändring av förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) om konsoliderade balansräkningar för 

monetära finansinstitut 

(ECB/2007/18) 




statistiska uppgifter ( 1 ), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4, och 


(1) Enligt Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 

2423/2001 (ECB/2001/13) av den 22 november 2001 


( 2 ) ska monetära finansinstitut (MFI) kvartalsvis 

lämna statistiska uppgifter uppdelade efter land och valuta. 

Eftersom Europeiska unionen utvidgas med nya 

medlemsstater behöver förordningen ändras. 

(2) Av förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) framgår 

även en skyldighet att rapportera kvartalsvisa uppgifter 

om positioner gentemot motparter med hemvist i 

sådana medlemsstater som har infört euron. Eftersom 

ytterligare medlemsstater inför euron bör förordningen 

ändras. 

(3) Med beaktande av principen om likabehandling bör de 

nationella centralbankerna i vissa situationer få bevilja 

undantag från rapporteringskraven för individuella institut 

för elektroniska pengar. I situationer där institut för 

elektroniska pengar uppfyller vissa villkor kan det underliggande 

syftet med insamlingen av statistiska uppgifter 

enligt förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) 

uppnås utan att sådana institut åläggs några statistikrapporteringskrav. 

Genom att kontrollera de undantag som 

beviljas vill Europeiska centralbanken (ECB) säkerställa att 

likvärdiga konkurrensvillkor råder. 

(4) Reglerna enligt vilka aktier som emitteras av monetära 

finansinstitut (MFI) ska klassificeras som inlåning i stället 

för eget kapital och reserver behöver förtydligas. 

( 1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 


förordning (EG) nr 4/2007 (ECB/2006/20)(EUT L 2, 5.1.2007, s. 3). 


Artikel 1 

Förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ska ändras på 

följande sätt: 

1. I artikel 1 ska följande stycke läggas till: 

”I denna förordning ska termerna ’institut för elektroniska 

pengar’ och ’elektroniska pengar’ ha samma betydelse som 

i artikel 1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 

2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta 

och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar 

samt om tillsyn av sådan verksamhet (*). 

___________ 

(*) EGT L 275, 27.10.2000, s. 39.” 

2. I artikel 2 ska följande punkt 4 läggas till: 

”4. Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets 

och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 

2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut 

(omarbetning) (*) och artikel 2 i Europeiska centralbankens 

förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) av den 12 

september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) 

(**) får nationella centralbanker, om inte annat följer av 

de villkor som anges i punkterna 2–4 i bilaga III, bevilja 

undantag för individuella institut för elektroniska pengar. 

De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren 

enligt punkt 2 i bilaga III är uppfyllda i så god tid att de 

vid behov kan bevilja eller återkalla undantag. Varje nationell 

centralbank som beviljar ett sådant undantag ska informera 

ECB om detta. 

___________ 

(*) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. 

(**) EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.” 

3. Bilaga I ska ändras enligt bilagorna I och II till den här 


4. Bilaga III ska ersättas med texten i bilaga III till den här 


5. Bilaga V ska ändras enligt bilaga V till den här förordningen.

SV 


Artikel 2 

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens 

officiella tidning. 

Utfärdad i Frankfurt am Main den 29 november 2007. 



ECB:s ordförande

SV 


BILAGA I 

Bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ska ändras på följande sätt: 

1. Del 1 ska ändras på följande sätt: 

a) Avsnitt I ska ändras på följande sätt: 

i) Följande mening ska läggas till i slutet av punkt 4: 

”Kriterierna för att instrument ska räknas som substitut till inlåning ska också tillämpas när man fastställer 

huruvida skulder ska klassificeras som inlåning, utom i fall då det finns en separat kategori för sådana skulder.” 

ii) Punkt 5 första meningen ska ersättas med följande: 

”Vid fastställandet av i vilken utsträckning ett instrument kan utgöra substitut till inlåning enligt punkten ovan, 

och vid klassificeringen av skulder som inlåning, ska begreppen nedan användas med följande betydelser:” 

b) Avsnitt IV ska ändras på följande sätt: 

i) Punkt 6 a ska ersättas med följande: 

”6a. Om ett land ansluter sig till EU efter den 31 december 2007 måste därför uppgiftslämnarna rapportera 

positioner gentemot motparter med hemvist i dessa nya medlemsstater i enlighet med tabell 3 i del 2. 

Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att positioner gentemot motparter med 

hemvist i en medlemsstat som inte har infört euron inte är signifikanta, får de nationella centralbankerna 

besluta att dessa ej behöver rapporteras avseende en sådan medlemsstat. De nationella centralbankerna ska 

informera uppgiftslämnarna om ett sådant beslut.” 

ii) Punkt 7 a ska ersättas med följande: 

”7a. Om en medlemsstat inför euron efter den 31 december 2007 måste därför uppgiftslämnarna rapportera 

positioner gentemot valutan i den nya deltagande medlemsstaten i enlighet med tabell 4 i del 2. 

I sådana fall är den kolumn i tabell 4 i del 2 som motsvarar den tidigare valutan i den nya deltagande 

medlemsstaten inte längre tillämplig. 

Om ett land ansluter sig till EU efter den 31 december 2007 måste därför uppgiftslämnarna rapportera 

positioner gentemot valutan i den nya medlemsstaten i enlighet med tabell 4 i del 2. 

Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att positioner gentemot valutan i en 

medlemsstat som inte har infört euron inte är signifikanta, får de nationella centralbankerna besluta att 

dessa ej behöver rapporteras avseende en sådan medlemsstat. De nationella centralbankerna ska informera 

uppgiftslämnarna om ett sådant beslut.” 

iii) Punkt 9 a ska ersättas med följande: 

”9a. När positioner i fråga om rutor som motsvarar medlemsstater som inte har infört euron inte är signifikanta 

men de nationella centralbankerna ändå samlar in dem, kan de nationella centralbankerna rapportera 

dem till ECB med en förskjutning på en extra månad från och med stängningsdags den 28:e 

arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna får själva 

bestämma när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna lämna sina uppgifter 

till ECB i tid.” 

2. I del 2 ska tabellerna 3 och 4 ersättas med tabellerna i bilaga II till den här riktlinjen. 

3. I del 3 ska tabellen ändras på följande sätt: 

a) I tillgångskategori 2 (utlåning) ska andra strecksatsen efter första stycket ersättas med följande: 

”— insättningar, enligt definitionen i skuldkategori 9 (inlåning)”.

SV 


b) I skuldkategori 9 (inlåning): 

i) Den första meningen ska ersättas med följande: 

”Belopp (aktier, inlåning eller annat) som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare och som uppfyller 

kriterierna i femte stycket i avsnitt I i del 1, utom sådana som hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper 

eller andelar i penningmarknadsfonder.” 

ii) Nedanstående stycken ska läggas till efter det sista stycket: 

”Andelar som emitterats av MFI klassificeras som inlåning istället för eget kapital och reserver om a) det finns 

en ekonomisk borgenärs-/gäldenärsrelation mellan emitterande MFI och innehavaren (oavsett eventuell äganderätt 

till aktierna) och b) dessa andelar kan omvandlas till kontanter eller tas ut utan avsevärda begränsningar 

eller straffavgifter. En uppsägningstid utgör inte någon avsevärd begränsning. 

Därutöver ska sådana andelar uppfylla följande villkor: 

— De berörda nationella regleringarna ger inte ett emitterande MFI någon ovillkorlig rätt att vägra inlösen av 

sina andelar. 

— Andelarna är ’värdesäkrade’, dvs. under normala omständigheter kommer de att återbetalas till nominellt 

värde i samband med inlösen. 

— Om ett MFI hamnar på obestånd har andelsinnehavarna inte någon rättslig skyldighet att betala utestående 

skulder utöver andelarnas nominella värde (dvs. ägarnas andel i tecknat kapital) och har ej eller några andra 

betungande ytterligare skyldigheter. Att andelar är efterställda andra instrument som MFI emitterat utgör 

inte någon betungande ytterligare skyldighet. 

Uppsägningstiderna innan sådana andelar kan omvandlas till kontanter används för att klassificera dessa andelar 

enligt uppdelningen efter uppsägningstid inom instrumentkategorin ’inlåning’. Dessa uppsägningsperioder gäller 

också vid beräkningen av kassakravsprocenten enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). 

Eventuella öronmärkta andelar avseende lån som lämnats av MFI ska klassificeras som inlåning med samma 

uppdelning efter ursprunglig löptid som det underliggande lånet, dvs. som ’inlåning med överenskommen 

löptid’ eller ’inlåning med uppsägningstid’ beroende på bestämmelserna om löptid i det underliggande låneavtalet. 

När sådana andelar som emitterats av MFI och som klassificerats som inlåning i stället för eget kapital och 

reserver innehas av MFI, ska de hos innehavaren klassificeras som lån på tillgångssidan i balansräkningen.”

SV 


BILAGA II 

Tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 2 till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ska ersättas med följande: 

”Tabell 3 

Uppdelning efter land 

Uppgifter som ska lämnas varje kvartal 

Varje annan deltagande medlemsstat (exkl. inhemska sektorer) och varje annan EU-medlemsstat 

Övriga utlandet (exkl. EU) 

Balansräkningspost 

Medlemsstat Medlemsstat Medlemsstat Medlemsstat 

SKULDER 


9. Inlåning 

a. från MFI 

b. från icke-MFI 


11. Emitterade skuldförbindelser 

12. Kapital och reserver 


TILLGÅNGAR 

1. Kassa 

2. Lån 

a. till MFI 

b. till icke-MFI 

3. Värdepapper andra än aktier 




över 2 år 



5. Aktier och andra ägarandelar 

6. Fasta tillgångar 

7. Övriga tillgångar

SV 


Tabell 4 ( 1 ) 

Uppdelning efter valuta 

Uppgifter som ska lämnas varje kvartal 

Varje annan EU-medlemsstats valuta Andra valutor än EU-medlemsstaters valutor, sammanlagt 

Övriga 

valutor 

sammantaget 

EU-medlemsstats 

valuta 


valuta 


valuta 


valuta 

Balansräkningspost Alla valutor sammanlagt Euro 

Summa USD JPY CHF 

SKULDER 

9. Inlåning 


a. från MFI M M 

b. från icke-MFI M 


a. från MFI M M 

b. från icke-MFI M 




a. från banker Kvartalsvisa uppgifter 

från tabell 2 

b. från icke-banker 


11. Emitterade skuldförbindelser M M 

12. Kapital och reserver M 

13. Övriga skulder M 

TILLGÅNGAR 

2. Lån 


a. till MFI M 

b. till icke-MFI M M

SV 


Varje annan EU-medlemsstats valuta Andra valutor än EU-medlemsstaters valutor, sammanlagt 

Övriga 

valutor 

sammantaget 


valuta 


valuta 


valuta 


valuta 

Balansräkningspost Alla valutor sammanlagt Euro 

Summa USD JPY CHF 


a. till MFI M 





a. till banker Kvartalsvisa uppgifter 











a. emitterade av banker Kvartalsvisa uppgifter 


b. emitterade av icke-banker 





5. Aktier och andra ägarandelar M 

6. Fasta tillgångar M 

7. Övriga tillgångar M 

( 1 ) ’M’ betyder uppgifter som ska lämnas varje månad (se tabell 1).”

SV 


BILAGA III 

”BILAGA III 

STATISTIKKRAV FÖR SMÅ MFI SOM INTE ÄR KREDITINSTITUT OCH KLASSIFICERINGSRIKTLINJER FÖR 

INDIVIDUELLA INSTITUT FÖR ELEKTRONISKA PENGAR 

1. Nationella centralbanker som beviljar små MFI som inte är kreditinstitut undantag från full rapporteringsskyldighet ska 

informera de undantagna instituten om sitt beslut, men fortsätta att som ett minimikrav årligen samla in uppgifter 

över institutens balansomslutning så att storleken på rapporterande ’tail’-klassificerade institut kan följas upp. 

2. Enligt artikel 2.4 får de nationella centralbankerna bevilja undantag från sina statistikrapporteringskrav för individuella 

institut för elektroniska pengar om åtminstone ett av följande villkor uppfylls: 

a) De elektroniska pengarna som de ger ut bara accepteras som betalningsmedel av ett begränsat antal företag som 

klart kan identifieras genom att 

i) de är belägna i samma fastighet eller inom något annat begränsat lokalt område, och/eller 

ii) de har en nära ekonomisk eller affärsmässig relation till det utgivande institutet, som t.ex. gemensamma ägare, 

marknadsförings- eller distributionsstrukturer, 

även om det utgivande institutet och det institut som accepterar betalningsmedlet är separata juridiska personer. 

b) över tre fjärdedelar av deras totala balansomslutning inte har något samband med utgivning eller administrering av 

elektroniska pengar och de skulder som hör samman med utestående elektroniska pengar inte överstiger 

100 miljoner euro. 

3. Om ett individuellt institut för elektroniska pengar som uppfyller de villkor som framgår av punkt 2 inte är undantaget 

från kassakravet ska det, som ett minimikrav, rapportera de kvartalsdata som behövs för att i enlighet med bilaga 

II beräkna kassakravsbasen. Institutet får välja att rapportera den begränsade uppsättningen uppgifter om kassakravsbasen 

månadsvis. 

4. När ett individuellt institut för elektroniska pengar beviljas ett undantag enligt artikel 2.4 kommer ECB för statistiska 

ändamål att ta upp institutet som ett icke-finansiellt företag i listan över MFI. Institutet kommer också att behandlas 

som ett icke-finansiellt företag i situationer där det är motpart till ett MFI. När det gäller Eurosystemets kassakrav 

kommer institutet dock även fortsättningsvis att behandlas som ett kreditinstitut.”

SV 


BILAGA IV 

Bilaga V till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ska ändras på följande sätt: 

1. Punkt 1 a ska ersättas med följande: 

”1a. Utan hinder av punkt 1 ska den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor, som avser 

medlemsstater som inte har infört euron, i tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 2 börja med de första kvartalsvisa 

uppgifterna efter dagen för deras anslutning till EU.” 

2. Punkt 1 b ska ersättas med följande: 

”1b. Om den berörda nationella centralbanken beslutar att inte kräva att rapporteringen av icke signifikanta uppgifter 

ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för den relevanta medlemsstatens eller medlemsstaternas 

anslutning till EU, ska den första rapporteringen ske tolv månader efter det att den nationella centralbanken 

underrättat uppgiftslämnarna om att uppgiftsrapportering ska ske.” 

3. Punkt 1 c ska ersättas med följande: 

”1c. Utan hinder av punkt 1 ska den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor, som avser 

medlemsstater som har infört euron, i tabell 3 i bilaga I del 2 börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter 

dagen då de infört euron.” 

4. Punkterna 1 d och 1 e ska strykas. 

5. Punkt 2 a ska ersättas med följande: 

”2a. Under de första tolv månaderna som de rapporteras får signifikanta uppgifter avseende rutor, som motsvarar 

medlemsstater som inte har infört euron, i tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 2 rapporteras till ECB med en 

förskjutning på ytterligare en månad från stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det 

kvartal som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna får själva bestämma när de senast behöver få in 

materialet från uppgiftslämnarna för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid.”

C 195/8 Europeiska unionens officiella tidning 

SV 

1. Inledning 

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 

MEDDELANDE FRÅN EUROPEISKA CENTRALBANKEN AVSEENDE FÖRELÄGGANDET AV 

SANKTIONER VID ÅSIDOSÄTTANDE AV RAPPORTERINGSKRAVEN FÖR BALANSRÄKNINGS- 

STATISTIK 

I artikel 7.1 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 


statistiska uppgifter ( 1 ) anges att Europeiska centralbanken 

(ECB) skall ha rätt att förelägga sanktioner mot de uppgiftslämnare 

som har sin hemvist i den deltagande medlemsstaten och 

som inte efterlever kraven i förordningen eller i ECB:s förordningar 

eller beslut om utformning och fastställande av ECB:s 

rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter. 

I artikel 7.4 i förordning (EG) nr 2533/98 fastställs de högsta 

sanktionsbelopp som ECB kan förelägga uppgiftslämnarna: vid 

åsidosättande av skyldigheten att överlämna uppgifterna inom 

utsatt tid, vite som inte överstiger 10 000 euro per dag, totalt 

inte överstigande 100 000 euro; om de överlämnade statistiska 

uppgifterna är oriktiga, ofullständiga eller har en form som inte 

överensstämmer med kraven, böter inte överstigande 200 000 

euro; och vid åsidosättande av skyldigheten att tillåta ECB och 

de nationella centralbankerna att verifiera korrektheten och 

kvaliteten på de överlämnade statistiska uppgifterna, böter inte 

överstigande 200 000 euro. 

Inom de ovan angivna gränserna och för att tillförsäkra öppenheten 

i ECB:s sanktionspolitik, skall detta meddelande klargöra 

de principer som ECB skall följa från referensperioden 

december 2004 för månatliga rapporteringskrav och från det 

fjärde kvartalet 2004 för kvartalsvisa rapporteringskrav när den 

förelägger sanktioner för åsidosättande av rapporteringskraven 

för balansräkningsstatistik som beror på underlåtenhet att 

uppfylla minimistandarderna i bilaga IV till förordning ECB/ 

2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar 

för monetära finansinstitut ( 2 ). 

2. Allmänna principer 

Sanktioner kan föreläggas för åsidosättande av skyldigheten att 

uppfylla minimistandarderna för överföring, inbegripet rapportering 

inom utsatt tid (se artikel 7.2 a i förordning (EG) 

(2004/C 195/10) 

( 1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 


förordning ECB/2003/10 (EUT L 250, 2.10.2003, s. 17). ( 3 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 4. 

31.7.2004 

nr 2533/98 och avsnitt 1 i bilaga IV till förordning ECB/2001/ 

13) och minimistandarderna för noggrannhet och begreppsmässig 

överensstämmelse (se artikel 7.2 b i förordning (EG) 

nr 2533/98 och avsnitten 2–4 i bilaga IV till förordning ECB/ 

2001/13). 

En uppgiftslämnare uppfyller minimistandarderna för rapportering 

inom utsatt tid genom att inge sina balansräkninguppgifter 

inom de tidsramar som fastställts av den relevanta nationella 

centralbanken (se avsnitt 1 a i bilaga IV). Endast om balansräkningen 

uppfyller de tekniska rapporteringskrav som fastställts 

av den nationella centralbanken (t.ex. vad gäller formatet), (se 

avsnitt 1 b–d i bilaga IV), verifieras huruvida minimistandarderna 

för rapportering inom utsatt tid har uppfyllts. 

En uppgiftslämnare uppfyller minimistandarderna för 

noggrannhet om balansräkningsuppgifterna stämmer lineärt 

(dvs. delsummorna skall sammanräknade stämma med totalsumman), 

och om uppgifterna som inrapporteras med olika 

frekvens stämmer sinsemellan. 

En uppgiftslämnare uppfyller minimistandarderna för begreppsmässig 

överensstämmelse om balansräkningsuppgifterna 

överensstämmer med definitionerna och klassificeringarna i 

förordning ECB/2001/13. 

För dessa typer av åsidosättanden skall metoden för att avgöra 

vilken sanktion som är tillämplig baseras på de principer som 

framgår av avsnitten 3 och 4. Först beräknas ett grundbelopp 

som sedan antingen kan sänkas eller höjas beroende på om det 

förekommit förmildrande eller försvårande omständigheter i 

enlighet med vad som framgår av artikel 2.3 i rådets förordning 

(EG) nr 2532/98 av den 23 november 1998 om Europeiska 

centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner ( 3 ). 

Om särskilt viktiga förmildrande omständigheter föreligger kan 

ECB i undantagsfall besluta att inte förelägga någon sanktion 

för ett åsidosättande.

31.7.2004 C 195/9 


SV 

Vid allvarliga försummelser kommer ECB inte att följa de 

principer som framgår av avsnitten 3 och 4 utan istället, med 

beaktande av proportionalitetsprincipen och den övre beloppsgränsen 

på 200 000 euro som framgår av artikel 7.4 i förordning 

(EG) nr 2533/98, bestämma sanktionen individuellt från 

fall till fall. Uttrycket ”allvarlig försummelse” avser fall då 

uppgiftslämnare åsidosätter sin rapporteringsskyldighet och 

t.ex. medvetet lämnar inkorrekta uppgifter och/eller tydligt 

visar prov på bristande noggrannhet och samarbetsvilja. 

Allvarlig försummelse omfattar bl.a. följande situationer: 

a) Systematisk underlåtenhet att uppfylla minimistandarderna 

för revideringar. 

b) Rapportering av inkorrekta uppgifter, vilket beror på 

bedrägligt förfarande. 

c) Systematisk rapportering av inkorrekta uppgifter 

d) Uppenbar underlåtenhet att samarbeta med den berörda 

nationella centralbanken och/eller ECB. 

3. Grundbelopp för sanktioner avseende andra åsidosättanden 

än allvarliga försummelser 

Hur hög sanktionen blir beräknas med utgångspunkt från ett 

grundbelopp. Detta belopp reflekterar kvantitativa aspekter. 

Grundbeloppet höjs beroende på hur allvarligt åsidosättandet 

är. 

Hur allvarligt åsidosättandet av skyldigheten att överlämna 

uppgifter inom utsatt tid anses vara, beror på hur många 

arbetsdagar efter utgången av den nationella centralbankens 

fastställda tidsfrist som uppgifterna inkommit. Därutöver 

kommer sanktionsbeloppet att variera beroende på uppgiftslämnarens 

ekonomiska storlek, beräknad efter summa tillgångar/skulder 

i balansräkningen. 

När det gäller bristande noggrannhet och/eller bristande 

begreppsmässig överensstämmelse görs bedömningen av hur 

allvarligt åsidosättandet är med utgångspunkt i hur stor diskrepansen 

är mellan de inkorrekta och/eller bristande begreppsmässigt 

överensstämmande uppgifterna i balansräkningen och 

korrekta och/eller begreppsmässigt överensstämmande 

uppgifter. Sanktionsbeloppet kommer också att variera 

beroende på uppgiftslämnarens ekonomiska storlek. Vid 

bedömningen av åsidosättande rörande bristande noggrannhet 

och/eller bristande begreppsmässig överensstämmelse, kommer 

ECB inte att beakta avrundningsfel eller obetydliga fel. 

Dessutom kommer inte heller normala revideringar, dvs. ickesystematiska 

revideringar till de serier som rapporteras inom 

perioden (månaden eller kvartalet) efter den första rapporteringen 

att anses innebära bristande begreppsmässig överensstämmelse. 

4. Försvårande eller förmildrande omständigheter 

avseende 

melser 

andra åsidosättanden än allvarliga försum- 

Grundbeloppet kan höjas eller sänkas beroende på försvårande 

och/eller förmildrande omständigheter. 

Enligt artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2532/98 kan försvårande 

omständigheter omfatta följande: 

a) Upprepade och/eller ofta förekommande åsidosättanden. 

b) Vägran att samarbeta eller otillräckligt samarbete. 

c) Tidigare sanktioner som förelagts samma uppgiftslämnare 

av andra myndigheter, baserade på samma fakta. 

d) Vinster som uppgiftslämnaren gjort på grund av åsidosättandet. 

Enligt artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2532/98 kan förmildrande 

omständigheter omfatta följande: 

a) Uppgiftslämnarens noggrannhet och goda samarbete, i 

synnerhet om uppgiftslämnaren fortsätter att rapportera 

uppgifter till den nationella centralbanken. 

b) God tro. 

c) Uppgiftslämnarens öppenhet när denne tolkat och fullgjort 

sin rapporteringsskyldighet. 

d) Då åsidosättandet inte fått några följder (t.ex. när det gäller 

åsidosättande av skyldigheten att överlämna uppgifterna 

inom utsatt tid kommer en mildare sanktion att föreläggas 

då t.ex. uppgiftslämnaren, trots att denne rapporterat sina 

balansräkningsuppgifter för sent, ändå inkommit med dem i 

så god tid att den nationella centralbanken hunnit inkludera 

dem i överföringen av de nationella aggregaten till ECB). 

e) Antalet åsidosättanden är litet.

FINLANDS BANK 

Statistikavdelningen 

PROMEMORIA 1 (3) 

11.2.2005 

SYSTEM FÖR EFTERLEVNADSKONTROLL AV RAPPORTERINGSKRAVEN FÖR 

BALANSSTATISTIK FÖR MONETÄRA FINANSINSTITUT 

Finlands Banks rätt att samla in statistik från monetära finansinstitut baserar sig på rådets 

förordning om Europeiska centralbankens (ECB) insamling av statistiska uppgifter 1 , 

medan rapporteringen av balansstatistik för monetära finansinstitut baserar sig på ECB:s 

förordning om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut 2 . De nationella 

centralbankerna har från och med september 1999 fört bok över fullgörandet av 

rapporteringsskyldigheten. På basis av dessa erfarenheter har ECB infört ett system för 

efterlevnadskontroll (non-compliance-system) för hela euroområdet. 

Syftet med ECB:s statistikproduktion är att snabbt ta fram högkvalitativ statistik över 

monetära finansinstitut. Alla monetära finansinstitut i euroområdet är 

rapporteringsskyldiga, och med stöd av rådets förordning kan ECB förelägga monetära 

finansinstitut som inte uppfyller rapporteringsskyldigheten enligt förordningen 

sanktioner till högst det maximibelopp som anges i förordningen 3 . 

För att garantera lika behandling av de monetära finansinstituten i euroområdet har ECB 

upprättat ett system för efterlevnadskontroll av rapporteringskraven för balansstatistiken. 

Syftet är att producera tillräckliga och jämförbara uppgifter över samtliga åsidosättanden 

av rapporteringskraven. Dessa uppgifter ligger till grund för eventuella sanktioner som 

ECB:s direktion beslutar förelägga rapportören. Finlands Bank tillämpar systemet från 

och med balansstatistiken för januari 2005. Uppgifterna om försummelserna är inte 

offentliga men Finlands Bank underrättar respektive rapportör om åsidosättanden som 

rapportören gjort sig skyldig till. 

Genom systemet kontrolleras att rapportörerna uppfyller minimistandarderna för 

dataöverföring, noggrannhet och begreppsmässig överensstämmelse. 4 Ett åsidosättande 

inträffar om 

1 

Rådets förordning (EG) nr 2533/98 om Europeiska centralbankens insamling av 

statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s.8). 

2 

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 om konsoliderade 

balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13) (EGT L 333, 17.12.2001, s. 1) 

sådan den lyder ändrad genom ECB:s förordning (EG) nr 2181/2004 (ECB/2004/21) (EUT 

L 371, 18.12.2004, s. 42). 

3 

Enligt artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 kan ECB förelägga rapportörer som 

inte lämnar in uppgifterna inom utsatt tid vite på högst 10 000 euro per dag och totalt högst 

100 000 euro. För annat åsidosättande kan ECB förelägga böter på högst 200 000 euro. 

Om föreläggande av sanktioner föreskrivs också i rådets förordning (EG) nr 2532/98 om 

Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (EGT L 318, 27.11.1998, 

s. 4) och Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2157/1999 om Europeiska 

centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (ECB/1999/4). 

4 

Se bilaga IV till bifogade förordning om konsoliderade balansräkningar för monetära 

finansinstitut (ECB/2001/13), s. 45. 

1.1.2005

FINLANDS BANK 



11.2.2005 

− balansräkningsuppgifterna inte rapporteras inom den utsatta tiden enligt Finlands 

Banks rapporteringskalender eller om det tekniska formatet inte överensstämmer 

med Finlands Banks specifikationer 

− summa tillgångar/skulder inte stämmer eller underposterna (och kvartalsdata) inte 

stämmer sammanräknade/med annan inrapportering 

− balansräkningsuppgifterna inte överensstämmer med definitionerna och 

klassificeringarna i förordningen om konsoliderade balansräkningar för monetära 

finansinstitut eller om revideringarna av statistiken är ovanligt stora. 

En försummelse kan klassificeras som allvarlig om den gäller 

− systematisk underlåtenhet att uppfylla minimistandarderna för revideringar 

− rapportering av inkorrekta uppgifter, vilket beror på bedrägligt förfarande 

− systematisk rapportering av inkorrekta uppgifter 

− uppenbar försummelse att samarbeta med Finlands Bank och/eller ECB. 

Monetära finansinstitut som inte uppfyller minimistandarderna kan föreläggas sanktioner 

i form av böter. Sanktionen för rapportering som inte sker inom utsatt tid är beroende av 

rapportörens balansomslutning och antalet förseningsdagar. Sanktionen för bristande 

noggrannhet eller bristande begreppsmässig överensstämmelse är beroende av 

diskrepansen mellan de inkorrekta och de korrigerade balansräkningsuppgifterna. ECB 

kan höja eller sänka beloppet beroende på försvårande eller förmildrande 

omständigheter. 

För att undgå sanktioner bör rapportören framför allt se till att rapporteringen till 

Finlands Bank sker inom utsatt tid. Finlands Bank kan i undantagsfall på rapportörens 

begäran bevilja förlängning av den i rapporteringskalendern angivna tidsfristen. Begäran 

bör framställas före tidsfristens utgång. 

Rapportören är skyldig att lämna korrekta statistiska uppgifter till Finlands Bank. 

Systemet för efterlevnadskontroll syftar inte till att förhindra korrigering av uppgifterna. 

Därför registreras inga smärre korrigeringar eller korrigeringar under perioden efter den 

första rapporteringen 5 . Bristande noggrannhet i sammanräkningen av 

balansräkningsuppgifterna kan helt undvikas om kontrollräkningen i arbetsboken 

stämmer. 

5 I systemet registreras inga korrigeringar som rapporteras samtidigt med uppgifterna för 

månaden (eller kvartalet) t och gäller månaden (eller kvartalet) t-1. 

1.1.2005

L 15/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 20.1.2009 




23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av 

statistiska uppgifter ( 1 ), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4, 



av minimireserver ( 2 ), särskilt artikel 6.4, 

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/ 

48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva 

verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) ( 3 ), 


25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet 

i gemenskapen ( 4 ), och 


av den 19 december 2008 

om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) 

(1) Vid flera tillfällen har omfattande ändringar gjorts av 

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 

av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar 

för monetära finansinstitut (ECB/2001/13) ( 5 ). 

Eftersom ytterligare ändringar nu måste göras i denna 

förordning bör den omarbetas så att den blir mer tydlig och 

översiktlig. 

(2) För att kunna utföra sina uppgifter är Europeiska centralbankssystemet 

(ECBS) beroende av att det framställs 

konsoliderade balansräkningar för de monetära finansinstituten 

(MFI). Huvudsyftet med en sådan balansräkning är 

att Europeiska centralbanken (ECB) ska få en heltäckande 

statistisk bild av den monetära utvecklingen i de deltagande 

medlemsstaterna, vilka ses som ett enda ekonomiskt 

område. Statistiken omfattar de sammanlagda finansiella 

tillgångarna och skulderna, i form av stockar och transaktioner, 

och bygger på en heltäckande och homogen 

monetär sektor och uppgiftslämnande population. Denna 

statistik produceras regelbundet. Statistiska uppgifter som 

är tillräckligt detaljerade behövs också för att man även 

fortsättningsvis ska kunna garantera analytiskt relevanta 

penningmängdsaggregat och motposter för detta område. 

(3) ECB ska, i enlighet med fördraget och på de villkor som 

anges i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och 

Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), 

utfärda förordningar i den utsträckning som behövs för 

( 1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 

( 2 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 1. 

( 3 ) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. 

( 4 ) EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. 

( 5 ) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1. 

(ECB/2008/32) 

att genomföra ECBS uppgifter såsom dessa anges i 

ECBS-stadgan, och i vissa fall enligt vad som framgår av 

sådana bestämmelser som antagits av rådet med stöd av 

artikel 107.6 i fördraget. 

(4) Artikel 5.1 i ECBS-stadgan föreskriver att ECB, för att utföra 

ECBS uppgifter, med stöd av de nationella centralbankerna, 

ska samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen 

från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från 

de ekonomiska aktörerna. I artikel 5.2 i ECBS-stadgan 

föreskrivs att de nationella centralbankerna, så långt som 

möjligt, ska utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1. 

(5) Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB 

specificera den faktiska uppgiftslämnande populationen 

inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare, 

och ECB ges en rätt att helt eller delvis befria särskilda 

kategorier av uppgiftslämnare från kraven på rapportering 

av statistiska uppgifter. Enligt artikel 6.4 får ECB utfärda 

förordningar som specificerar villkoren för att rätten att 

verifiera eller inhämta statistiska uppgifter ska få utövas. 

(6) Artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 föreskriver att 

medlemsstaterna själva ska organisera sig på statistikområdet 

och helt och fullt samarbeta med ECBS för att 

garantera att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs. 

(7) Under förutsättning att ECB:s statistikkrav inte äventyras 

kan det vara lämpligt att låta insamlingen av de 

statistikuppgifter från den faktiska uppgiftslämnande 

populationen som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav 

utgöra en del av en mer omfattande datainsamling 

som de nationella centralbankerna, även för andra 

statistiksyften, organiserar inom sitt eget ansvarsområde i 

enlighet med gemenskapsrätten, nationell lag eller vedertagen 

praxis. Detta kan också minska rapporteringsbördan. 

För att främja öppenhet och insyn är det i sådana fall 

lämpligt att informera uppgiftslämnarna om att uppgifter 

samlas in för att uppfylla andra statistiska ändamål. I vissa 

fall kan ECB använda sig av sådan statistik för att uppfylla 

sina statistikkrav. 

(8) De mest detaljerade statistiska uppgifterna krävs för 

motparter som ingår i innehavarsektorn. Detaljerade uppgifter 

krävs för a) uppgifter om inlåning, uppdelade efter 

undersektor och löptid samt ytterligare efter valuta för att 

möjliggöra en närmare analys av utvecklingen för de

20.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 15/15 

utländska valutakomponenterna som ingår i M3 samt för 

att underlätta granskningen rörande i vilken utsträckning 

utländska valutor kan utgöra substitut för eurodenominerade 

komponenter i M3; b) utlåning efter undersektor, 

löptid, ändamål, ändring av räntesats och valuta, eftersom 

dessa uppgifter är viktiga för analysen av penningpolitiken; 

c) positioner gentemot andra MFI om dessa behövs för 

nettning av MFI-saldon inbördes eller för att beräkna 

kassakravsbasen; d) positioner gentemot övriga utlandet i 

fråga om inlåning med överenskommen löptid över två år, 

inlåning med uppsägningstid över två år samt repor (för 

beräkning av den kassakravsbas för vilken kassakravsprocenten 

är större än noll); e) positioner gentemot övriga 

utlandet i fråga om inlåning totalt (för beräkning av externa 

motposter); f) inlåning från och utlåning till övriga utlandet 

med under och över ett års ursprunglig löptid för 

betalningsbalansen och finansräkenskaperna. 

(9) I fall där detta kan minska rapporteringsbördan för 

kreditinstituten och främja utvecklingen av bättre statistik, 

uppmuntras de nationella centralbankerna att främja 

rapporteringssystem värdepapper för värdepapper för 

insamling av de statistiska uppgifter om MFI:s värdepapper 

som krävs enligt denna förordning. För att minska 

rapporteringsbördan för fondförvaltarna får de nationella 

centralbankerna tillåta penningmarknadsfonder att rapportera 

i enlighet med Europeiska centralbankens förordning 

(EG) nr 958/2007 av den 27 juli 2007 om statistik över 

tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2007/ 

8) ( 1 ). 

(10) Finansiella transaktioner beräknas av ECB som skillnaden 

mellan stockuppgifterna vid utgången av respektive rapporteringsmånad 

med avräkning för effekterna av förändringar 

som beror på andra faktorer än transaktioner. De krav som 

ställs på uppgiftslämnarna omfattar inte växelkursförändringar 

som ECB beräknar utifrån stockuppgifter valuta för 

valuta som rapporteras av uppgiftslämnarna, och ej heller 

de justeringar för omklassificeringar som de nationella 

centralbankerna själva samlar in med hjälp av olika 

informationskällor som de redan har tillgång till. 

(11) Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt 

att anta förordningar eller beslut för att undanta institut 

från kassakrav (kravet på minimireserver), att närmare ange 

hur skulder gentemot andra institut får uteslutas eller 

avräknas från kassakravsbasen och att fastställa skilda 

kassakravskvoter för specifika kategorier av skulder. Enligt 

artikel 6 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att från 

instituten inhämta de uppgifter som behövs för tillämpningen 

av kraven på minimireserver samt att kontrollera 

korrektheten och kvaliteten på den information som 

instituten tillhandahåller för att visa att de uppfyller de 

krav som ställs. För att minska den sammanlagda rapporteringsbördan 

är det önskvärt att de statistiska uppgifterna 

( 1 ) EUT L 211, 11.8.2007, s. 8. 

från de månatliga balansräkningarna även används för den 

återkommande beräkningen av kassakravsbasen för kreditinstitut 

som omfattas av ECB:s kassakravssystem i enlighet 

med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/ 

2003 av den 12 september 2003 om tillämpningen av 

minimireserver (kassakrav) (ECB/2003/9) ( 2 ). 

(12) Det är nödvändigt att fastställa särskilda förfaranden för 

fusioner som rör kreditinstitut för att klargöra institutens 

skyldigheter i fråga om kassakrav. 

(13) För att kunna tolka utvecklingen inom området krediter 

och lån i euroområdet behöver ECB uppgifter om den 

värdepapperisering som MFI bedriver. Sådan information 

kompletterar också uppgifter som rapporteras under Europeiska 

centralbankens förordning (EG) nr 24/2009 av den 

19 december 2008 om tillgångar och skulder hos 

finansiella företag (FVC) som deltar i värdepapperiseringstransaktioner 

(ECB/2008/30) ( 3 ). 

(14) Även om de förordningar som ECB utfärdar inte medför 

några rättigheter eller skyldigheter för icke deltagande 

medlemsstater, är ändå artikel 10 i stadgan tillämplig på 

såväl deltagande som icke deltagande medlemsstater. 

I förordning (EG) nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i 

ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 5 i fördraget, 

medför en skyldighet för de icke deltagande medlemsstaterna 

att på nationell nivå utforma och genomföra alla de 

åtgärder som de anser lämpliga för att kunna inhämta de 

statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s 

rapporteringskrav och för att i tid fullborda förberedelserna 

på statistikområdet för att de ska bli deltagande medlemsstater. 



Artikel 1 

Definitioner 

— monetära finansinstitut (MFI): inhemska kreditinstitut enligt 

gemenskapsrättens definition samt andra inhemska finansinstitut 

vars verksamhet består i att ta emot inlåning 

och/eller nära substitut till inlåning från andra enheter än 

MFI och för att för egen räkning (åtminstone i ekonomisk 

bemärkelse) bevilja krediter och/eller placera i värdepapper, 

MFI-sektorn omfattar ( 4 ) a) centralbanker, b) kreditinstitut 

enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG (ett 

företag vars verksamhet består i att från allmänheten ( 5 ) ta 

( 2 ) EUT L 250, 2.10.2003, s. 10. 

( 3 ) Se sidan 1 i detta nummer av EUT. 

( 4 ) I europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) delas finansinstitut 

som klassificeras som MFI upp i två undersektorer: centralbanker 

(S.121) och andra MFI (S.122). 

( 5 ) Inklusive medel som härrör från försäljning av bankers skuldförbindelser 

till allmänheten.


emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att 

bevilja krediter för egen räkning eller ett institut för 

elektroniska pengar i enlighet med Europaparlamentets och 

rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om 

rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för 

elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet 

( 1 ); c) andra MFI, dvs. andra inhemska finansinstitut som 

uppfyller kriterierna för ett MFI, oavsett vilken verksamhet 

de bedriver. Avgörande för klassificeringen är i vilken 

utsträckning instrument emitterade av sådana andra MFI 

kan räknas som substitut till sådan inlåning som 

kreditinstitut tar emot, detta förutsatt att instituten i övrigt 

uppfyller kriterierna för MFI. Bland företagen för kollektiva 

investeringar uppfyller penningmarknadsfonderna likviditetskravet 

av och räknas därför till MFI-sektorn (se 

principerna för identifiering av MFI i bilaga I, del 1). 

— deltagande medlemsstat: en deltagande medlemsstat enligt 

definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98, 

— icke-deltagande medlemsstat: en medlemsstat som inte har 

infört euron, 

— uppgiftslämnare: en uppgiftslämnare enligt definitionen i 

artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98, 

— hemvist: hemvist enligt definitionen i artikel 1 i förordning 

(EG) nr 2533/98, 

— finansiellt företag (FVC): ett finansiellt företag enligt definitionen 

i artikel 1 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/ 

30), 

— värdepapperisering: en transaktion som är antingen a) en 

traditionell värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4 

i direktiv 2006/48/EG, och/eller b) en värdepapperisering 

enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 25/2009 

(ECB/2008/30) som innefattar avyttring av de lån som 

värdepapperiseras till ett finansiellt företag (FVC), 

— institut för elektroniska pengar och elektroniska pengar: ett 

institut för elektroniska pengar och elektroniska pengar 

enligt definitionen i artikel 1.3 i direktiv 2000/46/EG, 

— nedskrivning: en direkt minskning i balansräkningen av ett 

låns bokförda värde p.g.a. att dess värde minskat, 

— ansvarigt institut: det MFI som administrerar lånen som 

ligger till grund för värdepapperiseringen och ansvarar för 

att ränta och amorteringar inkommer från gäldenärerna 

och sedan vidarebefordrar dessa belopp till dem som 

investerat i de värdepapperiserade produkterna, 

— avyttring av lån: den ekonomiska överföringen av ett lån eller 

en pool av lån från uppgiftslämnaren till ett icke-MFI, 

antingen genom överlåtelse av äganderätten eller genom 

sekundärt deltagande, 

( 1 ) EGT L 275, 27.10.2000, s. 39.. 

— förvärv av lån: den ekonomiska överföringen av ett lån eller 

en pool av lån från ett icke-MFI till uppgiftslämnaren, 

antingen genom överlåtelse av äganderätten eller genom 

sekundärt deltagande. 

Artikel 2 


1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska bestå av 

MFI med hemvist i de deltagande medlemsstaternas territorium 

(i linje med bilaga II, del 1). 

2. Om inget undantag beviljats enligt artikel 8 ska MFI i den 

faktiska uppgiftslämnande populationen ha full rapporteringsskyldighet. 

3. Enheter som uppfyller definitionen av MFI ska omfattas av 

denna förordning även om de inte omfattas av direktiv 2006/48/ 

EG. 

4. För insamlingen av information om hemvist på innehavarna 

av andelar i penningmarknadsfonder enligt vad som framgår av 

bilaga I, del 2, punkt 5.5 ska, om det inte föreligger några 

undantag, den faktiska uppgiftslämnande populationen även 

omfatta andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut 

i enlighet med artikel 2.2 a i förordning 

(EG) nr 2533/98. 

Artikel 3 

Listan över MFI för statistiska ändamål 

1. ECB:s direktion ska upprätta och underhålla en förteckning 

över MFI för statistiska ändamål som beaktar de krav i fråga om 

frekvens och tidsramar som följer av att förteckningen ska 

användas i samband med ECB:s kassakravssystem. Denna 

MFI-förteckning för statistiska ändamål innehåller en uppgift 

om huruvida instituten omfattas av ECB:s kassakrav eller inte. 

MFI-förteckningen ska alltid vara aktuell, riktig, så homogen som 

möjligt samt vara tillräckligt stabil för statistiska ändamål. 

2. De nationella centralbankerna och ECB ska se till att 

förteckningen över MFI för statistiska ändamål och uppdaterade 

versioner därav på lämpligt sätt görs tillgänglig för uppgiftslämnarna, 

bland annat på elektronisk väg, över Internet eller – på 

begäran av uppgiftslämnarna – på papper. 

3. Förteckningen över MFI för statistiska ändamål ska enbart 

fungera som informationskälla. Om den senast tillgängliga 

versionen av förteckningen är felaktig, ska ECB dock inte besluta 

om sanktioner mot de enheter som inte fullgjort sin rapporteringsskyldighet 

på ett korrekt sätt, förutsatt att underlåtenheten 

beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga 

förteckningen.


Artikel 4 

Skyldigheter i fråga om statistikrapportering 

1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska rapportera 

månadsvisa stocksiffror om sin balansräkning per månadens slut, 

tillsammans med månadsvisa aggregerade justeringar för omvärderingar, 

till den nationella centralbanken i den medlemsstat där 

ett MFI har sitt hemvist. Uppgifter om de aggregerade 

justeringarna för omvärderingar avseende avoch nedskrivningar 

på lån som beviljats av uppgiftslämnarna samt även prisförändringar 

på värdepapper ska rapporteras. Ytterligare uppgifter 

om vissa balansräkningsposter och annan information ska 

rapporteras kvartalsvis eller årsvis. De statistiska uppgifter som 

efterfrågas framgår av bilaga I. 

2. De nationella centralbankerna kan samla in nödvändiga 

statistiska uppgifter om värdepapper som emitterats och innehas 

av MFI värdepapper för värdepapper i den utsträckning som de 

uppgifter som avses i punkt 1 kan härledas i enlighet med de 

statistiska minimistandarder som framgår av bilaga IV. 

3. MFI ska, i enlighet med de minimikrav som framgår av tabell 

1A i del 5 i bilaga I, rapportera månatliga justeringar för 

omvärderingar avseende den hela uppsättningen uppgifter som 

ECB behöver. De nationella centralbankerna får samla in 

ytterligare uppgifter som inte omfattas av minimikravet. Dessa 

uppgifter kan gälla sådana uppdelningar i tabell 1A som inte 

ingår i minimikravet. 

4. ECB kan också behöva förklaringar till justeringar i 

kategorin ”omklassificeringar och andra justeringar” som 

insamlats av de nationella centralbankerna. 

Artikel 5 

Ytterligare skyldigheter i fråga om statistikrapportering 

avseende värdepapperisering av lån och överföringar av lån 

I enlighet med del 6 i bilaga I ska MFI rapportera 

1. nettoflödet av värdepapperisering och överföring av lån 

som skett under rapporteringsperioden, 

2. utestående belopp vid kvartalsslut avseende alla lån för 

vilka MFI är ansvarigt institut i en värdepapperisering, 

3. utestående belopp vid periodens utgång avseende lån som 

avvecklats genom en värdepapperisering som inte längre 

ingår i balansräkningen, om man använder Internationell 

redovisningsstandard 39 (IAS 39) eller liknande nationella 

redovisningsregler. 

Artikel 6 

Tidsramar 

1. Med beaktande av tidsramarna för ECB:s kassakravssystem 

ska de nationella centralbankerna själva bestämma när de 

behöver få in uppgifter från uppgiftslämnarna för att i sin tur 

klara av nedanstående tidsfrister, och detta ska meddelas 

uppgiftslämnarna. 

2. De nationella centralbankerna ska överföra månadsstatistik 

till ECB senast vid slutet av den femtonde arbetsdagen efter 

utgången av den månad vilken uppgifterna avser. 

3. De nationella centralbankerna ska överföra kvartalsstatistik 

till ECB senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen efter 

utgången av det kvartal som uppgifterna avser. 

4. De nationella centralbankerna ska översända årsvis statistik 

till ECB i enlighet med artikel 17.2 i riktlinje ECB/2007/9 av den 

1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över 

finansinstitut och finansmarknader (omarbetning) ( 1 ). 

Artikel 7 

Redovisningsregler för statistikrapporteringen 

1. Om inget annat anges i den här förordningen ska de 

redovisningsregler som MFI tillämpar när de lämnar uppgifter i 

enlighet med den här förordningen vara de som finns i de 

nationella genomförandereglerna av rådets direktiv 86/635/EEG 

av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd 

redovisning för banker och andra finansiella institut ( 2 ), liksom i 

övriga tillämpliga internationella standarder. 

2. Inlåning och utlåning ska redovisas med utestående 

kapitalbelopp vid slutet av månaden. Nedskrivningar som sker 

enligt gällande redovisningsregler ska exkluderas från detta 

belopp. Inlåning och utlåning ska inte nettas mot andra tillgångar 

eller skulder. 

3. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och 

nettningsrutiner i medlemsstaterna, ska alla finansiella tillgångar 

och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål. 

4. De nationella centralbankerna får tillåta att lån med 

reserveringar rapporteras netto utan reserveringar och att köpta 

lån rapporteras till det vid förvärvet överenskomna priset, 

förutsatt att sådan rapporteringspraxis tillämpas av alla inhemska 

uppgiftslämnare och är nödvändig för att upprätthålla kontinuiteten 

i värderingen av utlåning för statistiska ändamål i 

förhållande till uppgifter som rapporteras för perioder före 

januari 2005. 

Artikel 8 

Undantag 

1. Undantag får beviljas för de minsta MFI (MFI som ingår i 

”tail”). 

a) De nationella centralbankerna får bevilja undantag för små 

MFI förutsatt att deras bidrag till den sammanlagda 

nationella MFI-balansräkningen inte överstiger 5 procent. 

( 1 ) EUT L 341, 27.12.2007, s. 1. 

( 2 ) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.


b) Avseende kreditinstitut ska undantag enligt punkt a minska 

kreditinstitutets rapporteringsbörda utan att detta påverkar 

de rapporteringskrav som avser beräkningen av minimireserver 

enligt bilaga III. 

c) Nationella centralbanker som beviljar små MFI som inte är 

kreditinstitut undantag enligt punkt a ska fortsätta att som 

ett minimikrav årligen samla in uppgifter om institutens 

balansomslutning, så att storleken på rapporterande ”tail”klassificerade 

institut kan följas upp. 

d) Utan att det påverkar tillämpningen av punkt a får de 

nationella centralbankerna bevilja undantag för kreditinstitut 

som inte utnyttjar de regler som framgår av 

punkterna a och b för att minska deras rapporteringsbörda 

till den nivå som framgår av del 7 i bilaga I, förutsatt att 

deras samlade bidrag till den nationella MFI-balansräkningen 

i form av stockar varken överstiger 10 procent av 

den nationella MFI-balansräkningen eller 1 procent av 

euroområdets MFI-balansräkning. 

e) De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren 

enligt punkterna a och d är uppfyllda i så god tid att de vid 

behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från 

varje års början. 

f) Små MFI kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället 

fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna. 

2. Undantag får beviljas för penningmarknadsfonder. 

Under nedanstående förutsättningar får de nationella centralbankerna 

bevilja undantag för penningmarknadsfonder från de 

rapporteringskrav som framgår av artikel 4.1 förutsatt att 

penningmarknadsfonderna i stället rapporterar balansräkningsuppgifter 

i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 958/2007 

(ECB/2007/8): 

— Penningmarknadsfonder rapporterar sådana uppgifter 

månadsvis i enlighet med den ”kombinerade metoden” 

som framgår av bilaga I till förordning (EG) nr 958/2007 

(ECB/2007/8) samt i överensstämmelse med de tidsfrister 

som framgår av artikel 9 i den förordningen. 

— Penningmarknadsfonder rapporterar stockuppgifter om 

fondernas andelar per månadsslutet i överensstämmelse 

med de tidsfrister som framgår av artikel 6.2. 

3. Undantag får beviljas för andelar i penningmarknadsfonder. 

a) Registrerade andelar i penningmarknadsfonder är andelar i 

penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, finns 

upptagna i ett register med personuppgifter och uppgift om 

hemvist för innehavarna av fondens andelar. Innehavarandelar 

i penningmarknadsfonder är andelar i penningmarknadsfonder 

som, enligt nationell lag, inte finns 

upptagna i något register med uppgifter om innehavarna 

av andelar i fonderna, eller som finns upptagna i ett register 

utan uppgift om innehavarnas hemvist. 

b) De nationella centralbankerna får under ett år bevilja 

undantag från kraven i avsnitt 5.5, del 2 i bilaga I, om 

registrerade andelar eller innehavarandelar ges ut första 

gången (enligt definitionen i avsnitt 5.5, del 2 i bilaga I) eller 

om det finns behov av nya alternativ eller en kombination 

av alternativ på grund av utvecklingen på marknaden. 

c) När det gäller hemvisten för innehavarna av andelar i 

penningmarknadsfonder får de nationella centralbankerna 

bevilja undantag för uppgiftslämnarna om de nödvändiga 

statistiska uppgifterna samlas in från andra källor enligt 

avsnitt 5.5 i del 2 i bilaga I. De nationella centralbankerna 

ska kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de 

vid behov, efter godkännande från ECB, kan bevilja eller 

återkalla undantag med verkan från varje års början. De 

nationella centralbankerna får upprätta och underhålla en 

lista över uppgiftslämnande andra finansinstitut utom 

försäkringsföretag och pensionsinstitut i enlighet med 

principerna i avsnitt 5.5, del 2 i bilaga I. 

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får undantag 

beviljas institut för elektroniska pengar. 

a) Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2006/48/ 

EG, artikel 2 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) 

samt om inte annat följer av punkt b, får de nationella 

centralbankerna bevilja undantag för enskilda institut för 

elektroniska pengar. De nationella centralbankerna ska 

kontrollera att villkoren enligt punkt b är uppfyllda i så god 

tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag. 

Varje nationell centralbank som beviljar ett sådant undantag 

ska informera ECB om detta. 

b) De nationella centralbankerna får bevilja undantag för 

enskilda institut för elektroniska pengar om åtminstone ett 

av följande villkor uppfylls: 

i) de elektroniska pengarna som de ger ut bara 

accepteras som betalningsmedel av ett begränsat antal 

företag som klart kan identifieras genom att 

— de är belägna i samma fastighet eller inom ett 

begränsat lokalt område, och/eller 

— de har en nära ekonomisk eller affärsmässig 

relation med det utgivande institutet, som t.ex. 

gemensamma ägare, marknadsförings- och distributionsstrukturer, 

även om det utgivande 

institutet och det institut som accepterar betalningsmedlet 

är separata juridiska personer; eller 

ii) över tre fjärdedelar av deras totala balansomslutning 

inte har något samband med utgivning eller administrering 

av elektroniska pengar och de skulder som 

hör samman med utestående elektroniska pengar inte 

överstiger 100 miljoner euro.


c) Om ett institut för elektroniska pengar som beviljas ett 

undantag inte är undantaget från kassakravet ska det, som 

ett minimikrav, rapportera de kvartalsdata som behövs för 

att i enlighet med bilaga III beräkna kassakravsbasen. 

Institutet får välja att rapportera den begränsade uppsättningen 

uppgifter om kassakravsbasen månadsvis. 

d) När ett institut för elektroniska pengar beviljas ett undantag 

kommer ECB för statistiska ändamål att ta upp institutet 

som ett icke-finansiellt företag i listan över MFI. Institutet 

kommer också att behandlas som ett icke-finansiellt företag 

i situationer där det är motpart till ett MFI. När det gäller 

ECB:s kassakrav kommer institutet dock även fortsättningsvis 

att behandlas som ett kreditinstitut. 

5. Undantag får beviljas för justeringar för omvärderingar. 

a) Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, får de 

nationella centralbankerna medge undantag för penningmarknadsfonder 

från rapporteringen om justeringar för 

omvärderingar och slopa skyldigheten för dem att 

rapportera om justeringar för omvärderingar. 

b) De nationella centralbankerna får medge undantag avseende 

tidsintervallet och tidsramarna för rapportering om 

prisomvärderingar avseende värdepapper och begära in 

dessa uppgifter kvartalsvis och enligt samma tidsramar som 

för stockuppgifter, under förutsättning att följande minimikrav 

uppfylls: 

i) Uppgiftslämnare som använder olika värderingsmetoder 

ska lämna relevanta uppgifter till de nationella 

centralbankerna om värderingspraxis, inbegripet siffror 

på hur stor procentuell andel deras innehav i dessa 

instrument utgör. 

ii) Om det görs en betydande prisomvärdering, ska de 

nationella centralbankerna ha rätt att begära kompletterande 

upplysningar från uppgiftslämnaren 

rörande den månad då detta inträffade. 

c) Enligt följande villkor får de nationella centralbankerna 

bevilja undantag från rapporteringen av prisomvärderingar 

avseende värdepapper, inklusive fullständig befrielse från 

rapporteringsskyldigheten, till kreditinstitut som rapporterar 

månadsvisa stockuppgifter värdepapper för värdepapper: 

i) Den information som rapporteras inkluderar det 

bokförda värdet för varje enskilt värdepapper i 

balansräkningen. 

ii) Den information som rapporteras för värdepapper 

utan offentligt tillgängliga identifikationskoder inkluderar 

information om intrumentkategori, löptid och 

emittent som är tillräcklig för att härleda de uppdelningar 

som definieras som ”minimikrav” i del 5 i 

bilaga I. 

6. Undantag får beviljas för statistikrapportering som avser lån 

som avvecklats genom en värdepapperisering. 

De nationella centralbankerna får tillåta att MFI, som tillämpar 

IAS 39 eller liknande nationella redovisningsregler, exkluderar 

sådana lån som avvecklats genom en värdepapperisering i 

enlighet med nationell praxis från de stockar som krävs enligt del 

2 och del 3 i bilaga I, förutsatt att denna praxis tillämpas av alla 

inhemska MFI. 

7. Undantag får beviljas avseende vissa kvartalsvisa stockar 

som avser medlemsstater utanför euroområdet. 

Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar 

att positioner gentemot motparter med hemvist i någon 

medlemsstat eller positioner gentemot valutan i en medlemsstat 

som inte har infört euron inte är signifikanta, får de nationella 

centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras 

avseende en sådan medlemsstat. De nationella centralbankerna 

ska informera uppgiftslämnarna om sådana beslut. 

Artikel 9 

Minimistandarder och nationella rapporteringsarrangemang 

1. De nödvändiga statistiska uppgifterna ska lämnas i enlighet 

med de minimistandarder för överföring, noggrannhet, 


bilaga IV. 

2. De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra 

de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska 

uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella 

särdrag. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa 

förfaranden medför att de begärda statistiska uppgifterna 

rapporteras och att det är möjligt att kontrollera huruvida 

minimistandarderna enligt bilaga IV för överföring, noggrannhet, 

begreppsmässig överensstämmelse och revidering har följts. 

Artikel 10 

Fusioner, uppdelningar och omorganisationer 

Om en fusion, uppdelning eller någon annan omorganisation 

som kan påverka fullgörandet av dess skyldigheter på statistikområdet 

inträffar ska den berörda uppgiftslämnaren – så snart 

avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i 

god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen 

träder i kraft – underrätta den berörda nationella centralbanken 

om de åtgärder som planeras för att uppfylla rapporteringskraven 

enligt den här förordningen.


Artikel 11 

Användning av inrapporterade statistiska uppgifter inom 

ramen för kassakrav 

1. De statistiska uppgifter som kreditinstitut lämnar enligt den 

här förordningen ska användas av respektive institut för att 

beräkna dess kassakravsbas i enlighet med förordning 

(EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Varje kreditinstitut ska särskilt 

använda uppgifterna för att kontrollera att det har uppfyllt sitt 

kassakrav under uppfyllandeperioden. 

2. Kassakravsbasen för tre uppfyllandeperioder för de små 

”tail”-klassificerade instituten ska beräknas på de kvartalsdata 

enligt ställningen vid utgången av det kvartal som samlas in av de 

nationella centralbankerna senast 28 arbetsdagar efter utgången 

av det kvartal som statistiken avser. 

3. Dessa särskilda bestämmelser om tillämpningen av ECB:s 

kassakrav som framgår av bilaga III ska ha företräde före sådana 

bestämmelser som framgår av förordning (EG) nr 1745 (ECB/ 

2003/9). 

4. För att underlätta ECB:s och kreditinstitutens likviditetshantering 

ska kassakraven bekräftas senast första dagen i 

uppfyllandeperioden. I undantagsfall kan dock behov uppstå 

för kreditinstitut att rapportera om revideringar av kassakravsbasen 

eller av kassakrav som har bekräftats. Förfarandena för att 

bekräfta eller godkänna kassakrav påverkar inte uppgiftslämnarnas 

skyldighet att alltid rapportera korrekta statistiska uppgifter 

och så snart som möjligt revidera felaktiga statistiska uppgifter 

som redan har rapporterats. 

Artikel 12 

Kontroll och obligatorisk insamling 

Rätten att kontrollera och samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna 

ska lämna i enlighet med denna förordning ska 

utövas av de nationella centralbankerna utan att detta påverkar 

ECB:s rätt att själv utöva denna rätt. De nationella centralbankerna 

ska särskilt utöva denna rätt då ett institut som ingår i 

den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de 

minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig 

överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV. 


Artikel 13 

Första rapporteringen 

1. Den första rapporteringen enligt den här förordningen ska 

börja med uppgifterna för juni 2010, inklusive historiska 

uppgifter som sträcker sig till december 2009 för tabell 5. 

2. Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende 

rutor som avser syndikerade lån i tabell 1 i bilaga I del 2 ska 

börja med uppgifterna för december 2011. 


rutor, som avser medlemsstater som har infört euron, i tabell 3 i 

bilaga I del 3, ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna 

efter dagen då de infört euron. 


rutor, som avser medlemsstater som inte har infört euron, i 

tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 3, ska börja med de första 

kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för deras anslutning till EU. 

Om den berörda nationella centralbanken beslutar att inte kräva 

att rapporteringen av icke signifikanta uppgifter ska börja med 

de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för den relevanta 

medlemsstatens eller medlemsstaternas anslutning till EU, ska 

rapporteringen börja 12 månader efter det att den nationella 

centralbanken informerat uppgiftslämnarna om att uppgifter ska 

rapporteras. 

Artikel 14 

Upphävande 

1. Förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ska upphöra 

att gälla den 1 juli 2010. 

2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som 

hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet 

med tabellen i bilaga V. 

Artikel 15 


Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att 

den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2010. 



ECB:s ordförande


BILAGA I 

MONETÄRA FINANSINSTITUT OCH KRAV PÅ STATISTIKRAPPORTERING 

Inledning 

Statistiksystemet för de deltagande medlemsstaterna avseende balansräkningen för MFI-sektorn består av följande två 

huvudkomponenter: 

a) En förteckning över MFI för statistiska ändamål (se del 1 för identifiering av vissa MFI). 

b) En specifikation av den statistik som dessa MFI ska lämna varje månad, kvartal respektive år (se del 2, 3, 4, 5, 6 och 7). 

För att erhålla fullständiga uppgifter om MFI:s balansräkningar är det också nödvändigt att ålägga övriga finansinstitut utom 

försäkringsföretag och pensionsinstitut (övriga finansinstitut) viss rapporteringsskyldighet när dessa deltar i finansiella 

aktiviteter som berör andelar i penningmarknadsfonder. De nationella centralbankerna samlar in de statistiska uppgifterna 

från MFI och övriga finansinstitut i enlighet med del 2 och enligt nationella förfaranden som bygger på de harmoniserade 

definitioner och klassifikationer som framgår av artikel 1 och bilaga II. 

Penningmängden omfattar sedlar och mynt i omlopp och MFI:s övriga monetära skulder (inlåning och andra finansiella 

instrument som är nära substitut till inlåning). Övriga poster i MFI-balansräkningen är motposter till penningmängden. ECB 

sammanställer även finansiella transaktioner som härleds från stockarna och från andra uppgifter, inklusive justeringarna för 

omvärderingar som rapporteras av MFI (se del 5). 

De statistiska uppgifter som ECB behöver sammanfattas i del 8. 

DEL 1 

Identifiering av vissa MFI 

Avsnitt 1: Identifiering av vissa MFI med utgångspunkt i principen om inlånings utbytbarhet 

1.1 Andra finansinstitut än kreditinstitut som emitterar finansiella instrument som är nära substitut för inlåning 

klassificeras som MFI förutsatt att de uppfyller andra kriterier för MFI. Klassificeringen baseras på huruvida inlåningen 

är substituerbar (t.ex. huruvida skulder klassificeras som inlåning) vilket avgörs av instrumentens likviditet, definierad 

som en kombination av faktorerna överförbarhet, konvertibilitet, värdesäkerhet och omsättningsbarhet, och där så är 

lämpligt även instrumentens löptid. 

Kriterierna för att instrument ska räknas som substitut till inlåning ska också tillämpas när man beslutar om huruvida 

skulder ska klassificeras som inlåning, utom i fall då det finns en separat kategori för sådana skulder. 

1.2 Vid fastställandet av huruvida ett instrument är ett substitut till inlåning och vid klassificeringen av skulder som 

inlåning, ska begreppen nedan användas med följande betydelser: 

— överförbarhet: att de medel som är placerade i ett finansiellt instrument kan omvandlas med hjälp av 

betalningsmedel som check, girering, direktdebitering eller liknande. 

— konvertibilitet: möjligheten till, och kostnaden för, att omvandla instrumentet till kontanter eller överförbar 

inlåning. De skattemässiga fördelar som går förlorade genom omvandlingen kan bedömas som en straffavgift 

som minskar graden av likviditet. 

— värdesäkerhet: att ett finansiellt instruments exakta värde i nationell valuta är känt i förväg. 

— omsättningsbarhet: att värdepapper är föremål för offentlig notering och regelbunden handel på en reglerad 

marknad. För andelar i öppna värdepappersfonder finns det ingen marknad i sedvanlig mening. Placerarna får 

emellertid information om den dagliga noteringen för fondandelarna och kan lösa in sina andelar till den 

kursen.


Avsnitt 2: Principer för identifiering av penningmarknadsfonder 

2.1 Penningmarknadsfonder definieras som företag för kollektiva investeringar vars andelar i fråga om likviditet utgör 

nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, och/eller andelar i 

penningmarknadsfonder, och/eller i andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, 

och/eller i insättningar i bank, och/eller som strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på 

penningmarknadsinstrument. De upplysningar som behövs för att bedöma huruvida det rör sig om en 

penningmarknadsfond framgår av det offentliga emissionsprospektet liksom av fondregler, stiftelseurkund, antagna 

stadgar eller andra interna regler, teckningsdokumentation, placeringsavtal, marknadsföringsmaterial eller annan 

dokumentation av liknande sort. 

En penningmarknadsfond ska antingen själv eller via sina lagliga företrädare säkerställa att de krav som ställs på 

penningmarknadsfonder i fråga om statistikrapportering uppfylls. Om det är nödvändigt av praktiska skäl kan 

uppgifterna lämnas av någon av de enheter som deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder, 

exempelvis registeransvariga. 

2.2 Vid fastställandet av huruvida det rör sig om en penningmarknadsfond ska begreppen nedan användas med följande 

betydelser: 

— företag för kollektiva investeringar: ett företag vars enda syfte är att företa kollektiva investeringar med kapital från 

allmänheten och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses direkt eller indirekt med medel ur 

företagets tillgångar. Sådana företag kan bildas med stöd av lag, antingen på avtalsrättslig grund 

(värdepappersfonder som förvaltas av förvaltningsbolag) eller enligt trustlagstiftning (s.k. unit trusts) eller på 

bolagsrättslig grund (värdepappersföretag). 

— bankinlåning: kontantinsättningar hos kreditinstitut som återbetalas på anfordran eller efter en uppsägningstid 

upp till tre månader, eller efter en överenskommen löptid upp till två år, inbegripet belopp som betalas till 

kreditinstitut vid överlåtelse av värdepapper inom ramen för återköpstransaktioner eller i samband med 

värdepapperslån. 

— ur likviditetssynpunkt nära substitut till inlåning: möjligheten att under normala marknadsförhållanden på begäran 

av innehavaren kunna återköpa, inlösa eller överföra andelar i företag för kollektiva investeringar på ett sådant 

sätt att andelarnas likviditet är jämförbar med likviditeten för inlåning. 

— huvudsakligen: minst 85 procent av investeringsportföljen. 

— penningmarknadsinstrument: de kategorier av överförbara skuldförbindelser som normalt är föremål för handel på 

penningmarknaden (t.ex. bankcertifikat, företagscertifikat, bankväxlar och statliga och kommunala skuldförbindelser) 

eftersom de har följande egenskaper: 

a) De är likvida, dvs. de kan återköpas, inlösas eller säljas till begränsad kostnad (låg provision och liten 

marginal mellan köp- och säljkurs) och avvecklas snabbt. 

b) De har en djup marknad, dvs. de är föremål för handel på en marknad som kan absorbera stora 

transaktionsvolymer, och handel med sådana stora volymer får bara begränsad inverkan på instrumentens 

pris. 

c) De har värdesäkerhet, dvs. deras värde kan exakt fastställas vid varje tidpunkt eller minst en gång i 

månaden. 

d) De medför en låg ränterisk, dvs. de har en återstående löptid på upp till ett år eller är föremål för 

regelbundna räntejusteringar mot bakgrund av utvecklingen på penningmarknaden minst en gång per år. 

e) De medför en låg kreditrisk i den bemärkelsen att de antingen 

1. är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser 

som bedriver regelbunden verksamhet och som är öppna för allmänheten, 

2. har emitterats enligt bestämmelser om skydd för investerare och insättningar, eller 

3. har emitterats av 

— stater, delstater eller kommuner, centralbanker i medlemsstater, Europeiska unionen, ECB, 

Europeiska investeringsbanken, en icke-medlemsstat eller – om denna är en federal stat – även 

en av dess delstater, eller offentliga internationella organisationer som en eller flera 

medlemsstater tillhör, 

eller


— enheter som är föremål för tillsyn enligt kriterier fastställda i gemenskapslagstiftningen, eller 

av enheter som omfattas av och efterlever tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna 

anses vara minst lika stränga som gemenskapslagstiftningens, eller med garanti från en sådan 

enhet, 

eller 

— företag vars värdepapper är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra 

reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och är öppna för 

allmänheten. 

DEL 2 

Balansräkning (månadsvisa ställningsuppgifter) 

För att sammanställa penningmängdsaggregaten och motparterna för de deltagande medlemsstaternas territorium behöver 

ECB uppgifterna ur tabell 1 enligt följande: 

1. Instrumentkategorier 

a) Skulder 

De relevanta instrumentkategorierna är följande: utelöpande sedlar och mynt, inlåning, utgivna andelar i 

penningmarknadsfonder, emitterade värdepapper, eget kapital och reserver samt övriga skulder. För att särskilja 

monetära och icke-monetära skulder delas inlåningen dessutom upp i inlåning över natten, inlåning med 

överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid samt återköpsavtal (repor). Definitionerna framgår av 

bilaga II. 


De relevanta instrumentkategorierna är följande: kassa, utlåning, obligationer och andra räntebärande 

värdepapper, andelar i penningmarknadsfonder, aktier och andra andelar, anläggningstillgångar och övriga 

tillgångar. Definitionerna framgår av bilaga II. 

2. Uppdelning efter löptid 

Uppdelning efter ursprunglig löptid kan användas i stället för klassificering efter instrumenttyp i de fall där de 

finansiella instrumenten på de olika marknaderna inte är fullt jämförbara. 

a) Skulder 

Indelningen efter ursprunglig löptid (eller uppsägningstid) är följande: för inlåning med överenskommen löptid 

upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år, och för inlåning med uppsägningstid upp till tre 

månader, över tre månader och upp till två år och över två år. Repor delas inte upp efter löptid eftersom de i 

regel är mycket kortfristiga (oftast med en ursprunglig löptid under tre månader). Skuldebrev emitterade av MFI 

delas upp på löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år. Andelar i 

penningmarknadsfonder behöver inte delas upp efter löptid. 


Indelningen efter ursprunglig löptid är följande: MFI-lån till motparter med hemvist i deltagande medlemsstater 

(andra än MFI och offentliga sektorn) efter underkategorier, och dessutom efter ändamål när det gäller MFI-lån 

till hushållen, upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år); MFI:s innehav av skuldförbindelser 

emitterade av övriga MFI i de deltagande medlemsstaterna i löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och 

upp till två år och över två år för att möjliggöra nettning av inbördes MFI-innehav av instrumentet i fråga vid 

beräkningen av penningmängdsaggregaten. 

3. Uppdelning efter ändamål och separat identifiering av lån till enmansföretagare/ej registrerade företag 

Lån till hushållen och hushållens icke vinstdrivande organisationer delas upp ytterligare efter ändamålet med lånet 

(konsumtionskrediter, bostadslån, övriga krediter). Inom kategorin ”övriga krediter” ska lån som beviljats 

enmansföretagare/ej registrerade företag identifieras separat (se definitioner av instrumentkategorier i del 2 i bilaga 

II och definitioner av sektorer i del 3 i bilaga II). Nationella centralbanker får befria uppgiftslämnarna från kravet att 

lån som beviljats enmansföretagare/ej registrerade företag ska identifieras separat om sådana lån utgör mindre än 

5 procent av den deltagande medlemsstatens samlade utlåning till hushållen.


4. Uppdelning efter valuta 

För balansräkningsposter som kan användas för sammanställningen av penningmängdsaggregat måste saldon i euro 

redovisas separat så att ECB har möjlighet att definiera penningmängdsaggregaten på ett sådant sätt att de inbegriper 

saldon i samtliga valutor tillsammans eller endast saldon uttryckta i euro. 

5. Uppdelning efter motpartssektor och hemvist 

5.1 För sammanställningen av penningmängdsaggregat och motparter som omfattar de deltagande medlemsstaterna 

måste det fastställas vilka av motparterna inom de deltagande medlemsstaternas territorium som utgör 

innehavarsektorn. För detta ändamål delas motpartsgruppen icke-MFI upp enligt ENS 95 (se bilaga II, del 3) på 

offentlig sektor (S.13), varvid staten (S.1311) redovisas separat under inlåning totalt, och övriga inhemska sektorer. 

För att månadsvis kunna beräkna en sektorsvis uppdelning av penningmängdsaggregaten och motposterna delas 

övriga inhemska sektorer upp ytterligare i följande undersektorer: andra finansinstitut + finansiella serviceföretag 

(S.123 + S.124), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125), icke-finansiella företag (S.11) och hushåll + 

hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15). För enmansföretagare/ej registrerade företag se avsnitt 3. 

För inlåning totalt och kategorierna inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid 

över två år och repor görs en ytterligare uppdelning på kreditinstitut, övriga MFI-motparter och staten, en uppdelning 

som behövs för ECB:s kassakravssystem. 

5.2 För inlåning totalt, inlåning med en överenskommen löptid på upp till två år samt tillgångskategorin ”värdepapper 

andra än aktier” görs ytterligare en uppdelning för motparter som är FVC. 

5.3 Viss inlåning/lån från repor/omvända repor eller liknande transaktioner med ”andra finansinstitut (S.123) + finansiella 

serviceföretag (S.124)” kan avse transaktioner med centrala motparter. En central motpart är en enhet som juridiskt 

fungerar som mellanhand mellan motparter i transaktioner med avtal som handlas på de finansiella marknaderna, och 

som blir köpare gentemot varje säljare och säljare gentemot varje köpare. Eftersom sådana transaktioner ofta är 

substitut för bilaterala transaktioner mellan MFI görs en ytterligare uppdelning inom inlåningskategorin återköpsavtal 

vad gäller transaktioner med sådana motparter. På liknande sätt görs en ytterligare uppdelning inom 

tillgångskategorin ”utlåning” när det gäller omvända repor med sådana motparter. 

5.4 Inhemska motparter och motparter i andra deltagande medlemsstater redovisas separat och behandlas på samma sätt i 

alla statistikuppdelningar. Motparter utanför de deltagande medlemsstaternas territorium behöver inte delas upp efter 

land. Motparter i de deltagande medlemsstaterna särredovisas enligt ländernas nationella sektorsklassificering eller 

enligt deras indelning i institutionella enheter i enlighet med listan över MFI för statistiska ändamål och ECB:s Sector 

Manual ( 1 ) som följer klassificeringsprinciper som överensstämmer med ENS 95 så långt det är möjligt. 

5.5 När det gäller andelar i penningmarknadsfonder utgivna av MFI i de deltagande medlemsstaterna ska 

uppgiftslämnarna åtminstone rapportera uppgifter om innehavarens hemvist med uppdelning på inhemska 

motparter/övriga deltagande medlemsstater/övriga utlandet, så att andelar som innehas av aktörer med hemvist 

utanför de deltagande medlemsstaterna kan uteslutas. I fråga om registrerade andelar ska emitterande investeringsfonder 

eller deras lagliga företrädare i den månadsvisa balansräkningen rapportera uppgifter med uppdelning efter 

hemvist för innehavarna av de emitterade andelarna. I fråga om innehavarandelar ska uppgiftslämnarna rapportera 

uppgifter om hemvist avseende innehavare av andelar i penningmarknadsfonder på det sätt som respektive nationell 

centralbank fastställt efter samråd med ECB. Detta krav begränsas till ett eller en kombination av följande alternativ, 

som ska väljas med beaktande av förutsättningarna på de relevanta marknaderna och utformningen av den nationella 

rätten i medlemsstaten i fråga. De nationella centralbankerna kommer regelbundet att följa upp detta krav. 

a) Utgivande penningmarknadsfonder 

Utgivande penningmarknadsfonder eller deras lagliga företrädare ska rapportera uppgifter med uppdelning efter 

hemvist för innehavarna av fondandelarna. Sådana uppgifter kan komma från det ombud som förmedlar 

andelarna eller från någon annan enhet som deltar i utgivning, återköp eller överföring av andelar. 

b) MFI och andra finansinstitut som depåhållare av andelar i penningmarknadsfonder 

Som uppgiftslämnare ska MFI och andra finansinstitut som fungerar som depåhållare av andelar i 

penningmarknadsfonder rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av andelar som 

getts ut av inhemska penningmarknadsfonder och som förvaras i depå för innehavarens räkning eller för sådan 

( 1 ) Manual för monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader. Guidance for the statistical classification of customers, 

mars 2007, i dess aktuella lydelse.


annan mellanhands räkning som också fungerar som depåhållare. Denna variant är tillämplig om 

i) depåhållaren skiljer ut andelar i penningmarknadsfonder som förvaras för innehavarens räkning från dem 

som förvaras för andra depåhållares räkning och ii) merparten av andelarna i penningmarknadsfonderna 

förvaras av inhemska institut som klassificeras som finansinstitut (MFI eller OFI). 

c) MFI och OFI i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska 

motparter rörande andelar i en inhemsk penningmarknadsfond 

Som uppgiftslämnare ska MFI och övriga finansinstitut, i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska 

aktörers transaktioner med utländska motparter rörande andelar i en inhemsk penningmarknadsfond, 

rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av sådana andelar i inhemska 

penningmarknadsfonder som de köper och säljer för innehavarens eller för sådan annan mellanhands räkning 

som också deltar i transaktionen. Denna möjlighet gäller om i) rapporteringens täckning är uttömmande, 

dvs. att den omfattar i det närmaste samtliga transaktioner som utförs av uppgiftslämnarna, ii) precisa uppgifter 

om köp och försäljning med aktörer som inte har sin hemvist i de deltagande medlemsstaterna tillhandahålls, iii) 

skillnaden mellan utgivningsvärdet och lösenvärdet, exklusive avgifter, för samma andelar är minimalt, och iv) 

antalet andelar som utgivits av inhemska penningmarknadsfonder och som innehas av aktörer med hemvist 

utanför de deltagande medlemsstaterna är lågt. 

d) Om alternativen a till c inte är tillämpliga, ska uppgiftslämnarna, inklusive MFI och OFI, rapportera relevanta 

uppgifter på grundval av tillgänglig information.

Tabell 1 

Månadsvisa stockar ( 1 ) 

BALANSRÄKNINGSPOSTER A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater C. Övriga utlandet D. 

MFI ( 

Ofördelat 

3 ) Icke-MFI MFI ( 3 Kredit- varav: Offentlig sektor 


) 

Kredit- varav: Offentlig sektor 

Icke-MFI 


Totalt Banker Ickebankerinstitutkassa- 

(S.13) 

institutkassa- (S.13) 

kravspliktigakreditinstitut, 

ECB och 

NCB 

Staten 

(S.1311) 

Övrig 

offentlig 

sektor 

Totalt Andra finansinstitut + finansiella 

serviceföretag (S.123 + 

S.124) 

varav: 

centrala 

motparter 

( 

FörsäkIcke- Hushåll 

ringsföfinansi + husretag 

och ellaförehållenspentag icke 

sionsin (S.11) vinstdristitutvande 

(S.125) 

organisationerkravspliktigakreditinstitut, 


NCB 

Staten 

(S.1311) 

Övrig 

offentlig 

sektor 


serviceföretag (S.123 

+S.124) 




sions (S.11) vinstdriinstitutvande 

(S.125) 

organisationer 

(S.14 

(S.14 + 

+S.15) 

S.15) 

4 varav: 

FVC 

) 

varav: 

centrala 

motparter 

( 4 varav: 

FVC 

) 


SKULDER 


9. Inlåning 

— upp till 1 år 

— över 1 år 

varav överförbar inlåning 

varav upp till 2 år 

varav syndikerade lån 

* * * * * * * 

9e Euro * * * * 


Varav överförbar inlåning 


* * * * 


över 1 och upp till 2 år * * * * 

över 2 år 


* * * * * * * * * * * 

upp till 3 månader * * * * 


varav över 2 år ( 2 ) * * * * * * * * * * * 

9.4e Repoavtal * * * * * * * * * * * 

9x Utländska valutor 



* * * * 


över 1 och upp till 2 år * * * * 

över 2 år 


* * * * * * * * * * * 

upp till 3 månader * * * * 


varav över 2 år ( 2 ) * * * * * * * * * * * 

9.4x Repoavtal * * * * * * * * * * * 


( 2 ) 


11e Euro 

— upp till 1 år * 

L 15/26 SV Europeiska unionens officiella tidning 20.1.2009

BALANSRÄKNINGSPOSTER A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater C. Övriga utlandet D. 

MFI ( 

Ofördelat 

3 ) Icke-MFI MFI ( 3 Kredit- varav: Offentlig sektor 


) 

Kredit- varav: Offentlig sektor 

Icke-MFI 


Totalt Banker Ickebankerinstitutkassa- 

(S.13) 

institutkassa- (S.13) 

kravspliktigakreditinstitut, 


NCB 

Staten 

(S.1311) 

Övrig 

offentlig 

sektor 



S.124) 

varav: 

centrala 

motparter 

( 




sionsin (S.11) vinstdristitutvande 

(S.125) 

organisationerkravspliktigakreditinstitut, 


NCB 

Staten 

(S.1311) 

Övrig 

offentlig 

sektor 


serviceföretag (S.123 

+S.124) 




sions (S.11) vinstdriinstitutvande 

(S.125) 


(S.14 

(S.14 + 

+S.15) 

S.15) 

4 varav: 

FVC 

) 

varav: 

centrala 

motparter 

( 4 varav: 

FVC 

) 


— över 1 och upp till 2 år 


* 

varav upp till 2 år och nominell 

kapitalgaranti under 100 % 


* 

— upp till 1 år * 

— över 1 och upp till 2 år 


* 

varav upp till 2 år och nominell 

kapitalgaranti under 100 % 

* 



Tabell 1 Skulder 

20.1.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 15/27

BALANSRÄKNINGSPOSTER A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater C. 

Övriga 

MFI Icke-MFI MFI Icke-MFI 

fordringar 

TILLGÅNGAR 

1. Kassa 

1e varav euro 

2. Lån 

— upp till 1 år 

— över 1 år och upp till 5 

år 


varav: syndikerade lån 

varav: repor 

2e varav euro 

varav: revolverande lån och 

checkräkningskrediter 

varav oäkta kreditkortskredit 

varav äkta kreditkortskredit 


3e Euro 


över 1 och upp till 2 år 

över 2 år 




över 2 år 





Offentlig 

sektor 

(S.13) 



S.124) 

varav: 

centrala 

motparter 

( 4 ) 

varav: 

FVC 

Övriga inhemska sektorer Offentlig 

sektor 




(S.125) 

Ickefinansiellaföretag 

(S.11) 

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer 

(S.14+S.15) 

Totalt Konsumtionskrediter 

Bostadslån 

(S.13) 



S.124) 

Övriga fordringar varav: 

centrala 

varav: 

SP/UP ( 5 ) 

Tabell 1 Tillgångar 

motparter 

( 4 ) 

varav: 

FVC 





(S.125) 

Ickefinansiellaföretag 

(S.11) 

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer 

(S.14+S.15) 

Totalt Konsumtionskrediter 

Bostadslån 

Övriga fordringar 

( 1 ) Rutor markerade med * används vid beräkningen av kassakravsbasen. Beträffande skuldförbindelser ska kreditinstitut antingen styrka att de har skulder som ska dras av från kassakravsbasen eller göra ett schablonavdrag med en viss procent som anges av ECB. Uppgifter i rutor med tunna linjer lämnas endast av kassakravspliktiga kreditinstitut. 

Se även speciella regler vid tillämpning av minimireserver i bilaga III. 

( 2 ) Rapportering av den här posten är frivillig tills annat anges. 

( 3 ) Uppgifter rörande den här posten kan samlas in enligt olika statistiska metoder som beslutats av en nationell centralbank i överensstämmelse med reglerna i bilaga I, del 2. 

( 4 ) Centrala motparter. 

( 5 ) Enmansföretag och enkla bolag. 

varav: 

SP/UP ( 5 ) 

D. 

Ofördelat 



DEL 3 

Balansräkning (kvartalsvisa ställningsuppgifter) 

För en närmare analys av den monetära utvecklingen och för andra statistikändamål behöver ECB följande information om 

viktiga aspekter: 

1. Uppdelning efter undersektor, löptid och fast egendom som säkerhet för utlåningen till icke-MFI i de deltagande 

medlemsstaterna (se tabell 2). 

Uppgifterna behövs för en uppföljning av den totala underkategori- och löptidsstrukturen hos MFI:s totala 

kreditgivning (utlåning och värdepapper) till innehavarsektorn. För icke-finansiella företag och hushåll krävs ytterligare 

”varav”-uppgifter för att identifiera de lån som beviljats mot säkerhet i fast egendom. 

För utlåning i euro med ursprunglig löptid över ett år och över två år gentemot hushåll och icke-finansiella företag 

krävs ytterligare ”varav”-uppgifter avseende vissa andra löptider och tidpunkter för ändring av räntesatser (se tabell 2). 

Med ändring av räntesats menas en sådan förändring av räntesatsen för ett lån som ska ske enligt låneavtalet. Lån där 

en ändring av räntesatsen kan ske omfattar bl.a. lån vars räntesats regelbundet anpassas till utvecklingen av ett index 

(t.ex. Euribor), lån vars räntesats anpassas kontinuerligt (s.k. floating rates) samt lån vars räntesats kan ändras efter ett 

MFI:s gottfinnande. 

2. Uppdelning på undersektorer av MFI:s inlåning från den offentliga sektorn de deltagande medlemsstaterna med 

undantag av staten (se tabell 2). 

Denna information krävs som komplement till den månadsvisa rapporteringen. 

3. Uppdelning efter sektor av positioner gentemot motparter utanför de deltagande medlemsstaterna (icke deltagande 

medlemsstater och övriga utlandet) (se tabell 2). 

Sektorindelningen enligt Nationalräkenskapssystemet 93 (SNA 93) tillämpas där ENS 95 inte gäller. 

4. Uppdelning efter land (se tabell 3). 

Denna uppdelning är nödvändig för en vidare analys av den monetära utvecklingen och av skäl som sammanhänger 

med övergångskraven och kvalitetskontrollen av uppgifterna. 

5. Uppdelning efter valuta (se tabell 4). 

Denna uppdelning är nödvändig för beräkningen av transaktioner för penningmängdsaggregat och motposter 

justerade för valutakursförändring i de fall aggregaten definieras så att de omfattar alla valutor tillsammans.

Tabell 2 

Kvartalsvisa stockar (uppdelning efter sektor) 

BALANSRÄKNINGSPOSTER A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater C. Övriga utlandet 


Offentlig sektor (S.13) Övriga inhemska sektorer Offentlig sektor (S.13) Övriga inhemska sektorer Banker icke-banker 

Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Andra Försäk- Icke-finansiella Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Andra Försäk- Icke-finansiella Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + 

Offentlig Övriga 

(S.1311) 

finansinringsfö företag (S.11) 

+S.15) 

(S.1311) 


S.15) 

sektor inhemska 

Totalt Delstater KomSocialstitut + 

finansiretag 


Totalt Konsumtions- Bostadslån Övriga ford- 


finansiretag 



sektorer 

(S.1312) munerförsäkellaserpenkrediterringar (S.1312) munerförsäkellaserpenkrediterringar (S.1313) ring 

(S.1314) 

viceföresionsintagstitut (S.123 + (S.125) 

S.124) 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

(S.1313) ring 

(S.1314) 


S.124) 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

säkerhet 

säkerhet säkerhet säkerhet 

säkerhet 


SKULDER 

8. Utelöpande sedlar 

och mynt 

9. Inlåning M M M 

9.1 Över natten M M M M M M M M M M M M 

9.2 Med överenskommen 

löptid 

M M M M M M M M M M M M 

9.3 Med uppsägningstid 


9.4 Repor M M M M M M M M M M M M 





TILLGÅNGAR 

1. Kassa 

2. Lån M M M M M 

upp till 1 år M M M M M M M M 

över 1 och upp till 

5 år 

M M M M M M M M 

över 5 år M M M M M M M M 

2e Euro 

Lån med 

ursprunglig löptid 

över 1 år 

varav: utlåning 

med återstående 

löptid på maximalt 

1 år 



löptid över 1 år 

där räntebindningstiden 

går ut 

inom 12 månader 


BALANSRÄKNINGSPOSTER A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater C. Övriga utlandet 


Offentlig sektor (S.13) Övriga inhemska sektorer Offentlig sektor (S.13) Övriga inhemska sektorer Banker icke-banker 

Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Andra Försäk- Icke-finansiella Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Andra Försäk- Icke-finansiella Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + 

Offentlig Övriga 

(S.1311) 


+S.15) 

(S.1311) 


S.15) 

sektor inhemska 


finansiretag 




finansiretag 



sektorer 

(S.1312) munerförsäkellaserpenkrediterringar (S.1312) munerförsäkellaserpenkrediterringar (S.1313) ring 

(S.1314) 


S.124) 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

(S.1313) ring 

(S.1314) 


S.124) 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

Fast 

egendom 

som 

säkerhet 


säkerhet 


Lån med 

ursprunglig löptid 

över 2 år 



löptid på maximalt 

2 år 




där räntebindningstiden 

går ut 

inom 24 månader 

3. Värdepapper 

andra än aktier 


över 1 år 


5. Aktier och andra 

ägarandelar 



M M M M M 

M Uppgifter som ska lämnas varje månad, se tabell 1. 

M M M 


Tabell 3 

Kvartalsvisa stockar (uppdelning efter land) 

BALANSRÄKNINGSPOSTER Varje annan deltagande medlemsstat (exklusive inhemska sektorer) och varje annan EU-medlemsstat Övriga utlandet (exklusive EU) 

Medlemsstat Medlemsstat Medlemsstat Medlemsstat 

SKULDER 


9. Inlåning 

från MFI 

från icke-MFI 





TILLGÅNGAR 

1. Kassa 

2. Lån 

till MFI 

till icke-MFI 


emitterade av MFI 



över 2 år 

emitterade av icke-MFI 






BALANSRÄKNINGSPOSTER Alla valutor 

sammanlagt 

SKULDER 

9. Inlåning 


från MFI M M 

från icke-MFI M 


från MFI M M 

från icke-MFI M 


upp till 1 år M 

över 1 år M 

från banker Q 

från icke-banker 


11. Emitterade skuldförbindelser M M 

12. Kapital och reserver M 

13. Övriga skulder M 

TILLGÅNGAR 

2. Lån 


till MFI M 

till icke-MFI M M 


till MFI M 

till icke-MFI M M 


upp till 1 år M 

över 1 år M 

till banker Q 

till icke-banker 



emitterade av MFI M M 

emitterade av icke-MFI M M 


emitterade av MFI M M 

emitterade av icke-MFI M M 


emitterade av banker Q 

emitterade av banker 





5. + 6. + 7. Övriga tillgångar M 

M Uppgifter som ska lämnas varje månad, se tabell 1. 

Q Uppgifter som ska lämnas varje kvartal, se tabell 2. 

Tabell 4 

Kvartalsvisa stockar (uppdelning efter valuta) 

Euro Andra EU-valutor än euro Andra valutor än EU-medlemsstaters valutor sammanlagt 

Totalt EU-medlemsstats 

valuta 


valuta 


valuta 

GBP Totalt USD JPY CHF Övriga valutor sammantaget 



DEL 4 

Uppgifter utanför balansräkningen (årsvisa uppgifter) 

För betalningsbalansstatistiken och andra ändamål behöver ECB information om följande två poster: 

1. Antal konton med inlåning över natten som är överförbar. 

Denna post avser antalet konton med inlåning över natten som är överförbar (se definitioner av instrumentkategorier i 

del 2 i bilaga II) hos det rapporterande institutet. 

2. Antal konton med inlåning över natten som är överförbar: Internet/PC-anslutna. 

Denna post avser antalet konton hos det rapporterande institutet med inlåning över natten som innehavaren kan 

använda elektroniskt via Internet eller PC med hjälp av speciell programvara och speciella telekommunikationsförbindelser 

för att utföra betalningar. Detta omfattar inte överlåtbar inlåning över natten som nås via telefon eller 

mobiltelefon, om denna inte också är tillgänglig via Internet- eller PC-banktjänster. 

POSTER UTANFÖR BALANSRÄK- 

NINGEN 

Antal konton med överförbar 

inlåning över natten 

Antal konton med överförbar 

inlåning över natten som är 

Internet/PC-anslutna 

( 1 ) Icke-banker för övriga utlandet. 

A. Inhemska 

motparter 

Ickebanker 

Tabell 

Årsvisa uppgifter 

B. Övriga deltagandemedlemsstater 

DEL 5 

Ickebanker 


Ickebanker 

Rapportering av justeringar för omvärdering för sammanställningen av transaktioner 

D. Ofördelat 

Icke-banker 

( 1 ) 

För att sammanställa penningmängdsaggregaten och motparterna för de deltagande medlemsstaternas territorium behöver 

ECB information om justeringar för omvärdering avseende avoch nedskrivningar på lån samt prisförändringar på 

värdepapper: 

1. Avskrivningar/nedskrivningar av lån 

Uppgifter om avoch nedskrivningar på lån rapporteras för att ECB ska kunna sammanställa finansiella transaktioner 

från de stockuppgifter som rapporteras under två på varandra följande rapporteringsperioder. Justeringarna speglar 

förändringar i de lånestockar som rapporteras i enlighet med del 2 och 3 som är följden av nedskrivningar, inklusive 

nedskrivningar av hela det utestående lånebeloppet (avskrivning). Justeringen bör också visa förändringar av 

reserveringar för lån för de fall där en nationell centralbank beslutar att utestående stockar ska redovisas utan 

reserveringar. Av- och nedskrivningar av lån som noteras när lånet säljs eller överförs till tredje man ska också tas upp 

om de är kända. 

De minimikrav som gäller för avoch nedskrivningar framgår av tabell 1A. 

2. Prisförändringar av värdepapper 

Justeringar för prisförändringar rörande värdepapper avser värdeförändring som uppkommer på grund av ändringar 

av det pris till vilket värdepapper noteras eller handlas. Däri ingår förändringar som uppkommer över tiden i


stockarnas balansvärde på grund av förändringar i det referensvärde till vilket värdepapper noteras, dvs. möjliga 

vinster/förluster. Justeringarna kan även innefatta värdeförändringar till följd av värdepapperstransaktioner, dvs. 

vinster/förluster. 

De minimikrav som gäller för prisomvärdering av värdepapper framgår av tabell 1A. 

Inga minimikrav anges för rapportering av balansräkningens skuldsida. Men om den värderingspraxis som tillämpas 

av uppgiftslämnarna på emitterade värdepapper resulterar i ändringar av stockarna vid periodens slut, kan de 

nationella centralbankerna samla in uppgifter om sådana ändringar. Sådana uppgifter ska rapporteras som justeringar 

för ”övriga värdeförändringar”.

Tabell 1A 

Månadsvisa justeringar för omvärdering ( 1 ) 


Övriga 


utlandet 


ECB 


Offentlig sektor Övriga inhemska sektorer varav kassakravsplik 

Staten Övrig 

offentlig 

sektor 

Totalt Andra 


+ finansiellaserviceföretag 

(S.123 + 

S.124) 




(S.125) 


företag 

(S.11) 

Hushåll + 

hushållens 

icke vinstdrivandeorganisationer 

(S.14 + 

S.15) 

tigakreditinstitut, ECB och 

NCB 


Staten Övrig 

offentlig 

sektor 

Totalt Andra 



(S.123 + 

S.124) 

SKULDER 


9. Inlåning 


över 1 år 

9e Euro 





över 2 år 





9.4e Repoavtal 

9.x Utländska valutor 





över 2 år 





9.4x Repoavtal 



11e Euro 


över 1 och upp till 2 år * 

över 2 år * 



över 1 och upp till 2 år * 

över 2 år * 



Tabell 1A. Skulder 




(S.125) 


företag 

(S.11) 

Hushåll + 

hushållens 

icke vinstdrivandeorganisationer 

(S.14 + 

S.15) 

D. Ofördelat 



Övriga 


utlandet 

Offentlig 

sektor 

Totalt Andra 



(S.123 + 

S.124) 




(S.125) 

Övriga inhemska sektorer Offentlig 

sektor 

Icke-finansiellaföretag 

(S.11) 


Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisa- 

Totalt Andra FörsäkIcke-finan- Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer 

(S.14+S.15) 

finansinstiringsföresiellaföretioner (S.14+S.15) 

tut + finantag och tag (S.11) 

Konsumtionskrediter 

Bostadslån Övriga fordringar 

varav: SP/ 

UP 

siellaserviceföretag (S.123 + 

S.124) 


(S.125) 



varav: SP/ 

UP 

TILLGÅNGAR 

1. Kassa 

1e varav euro 

2. Lån 



över 5 år 

MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

varav: syndikerade lån MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

2e varav euro 


varav: över 2 år ( 2 ) MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

3e Euro 



över 2 år 

(inger ruta) 




över 2 år 

(inger ruta) 


5. Aktier och andra andelar ( 2 ) MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 



Tabell 1A. Tillgångar 

( 1 ) MFI ska lämna uppgifter om serier som markerats med ordet MINIMUM. De nationella centralbankerna får utöka detta till att omfatta även serier som markerats med tomma vita eller skuggade rutor (dvs. som inte innehåller ordet MINIMUM). De nationella centralbankerna ska lämna uppgifter till ECB om tomma rutor och om rutor markerade med 

MINIMUM. De tomma rutorna med en * på skuldsidan antas vara noll om inte annat visas. 

( 2 ) De nationella centralbankerna kan begära att MFI lämnar uppgift om dessa poster varje kvartal i stället för varje månad. 

D. 

Ofördelat 



1. Definitioner 

DEL 6 

Rapporteringsskyldigheter avseende värdepapperisering av lån och andra överföringar av lån 

I denna del avses med ”som inte längre ingår i” att ett lån, eller en del av ett lån, tas bort från de stockar som 

rapporteras i enlighet med del 2 och 3 i bilaga I, inklusive att de tas bort genom tillämpningen av ett sådant undantag 

som avses i artikel 8.6. 

2. Allmänna krav 

Uppgifter ska rapporteras i enlighet med artikel 7.2, vid behov kvalificerade enligt artikel 7.4. Alla poster delas upp 

efter gäldenärens hemvist och undersektor enligt rubrikerna i tabell 5. Lån som avyttrats under den förberedande fasen 

av en värdepapperisering (när värdepapperiseringen ännu inte fullbordats t.ex. på grund av att värdepapper eller 

liknande instrument ännu ej emitterats till investerarna) behandlas som om de redan har värdepapperiserats. 

3. Rapporteringskrav avseende nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån 

3.1 Inom ramen för artikel 5.1 ska MFI beräkna posterna i del 1 och 2 av tabell 5 som nettoflöden av värdepapperiserade 

eller på annat sätt överförda lån under den relevanta perioden minus lån som anskaffats under perioden. Lån som 

överförs till, eller förvärvas från, ett annat MFI inom euroområdet samt lån vars överföring sker som resultat av en 

sammanslagning, ett övertagande eller en uppdelning av uppgiftslämnaren, ska inte inkluderas i denna beräkning. 

3.2 Posterna som avses i avsnitt 3.1 fördelas till del 1 och del 2 i tabell 5 på följande sätt: 

— Avyttringar och anskaffningar med betydelse för den rapporterade lånestocken ska rapporteras i enlighet med 

del 2 och del 3 i bilaga I och allokeras till del 1; avyttringar implicerar att lånen inte längre ingår och 

anskaffningar implicerar att lånen ingår, respektive återigen ingår. 

— Avyttringar och anskaffningar utan betydelse för den rapporterade lånestocken ska rapporteras i enlighet med 

del 2 och del 3 i bilaga I och allokeras till del 2; avyttringar implicerar inte att lånen inte längre ingår och 

anskaffningar implicerar inte att lånen ingår, respektive återigen ingår. 

3.3 Posterna i del 1 av tabell 5 ska månadsvis delas upp ytterligare efter motparten i transaktionen, varvid åtskillnad ska 

göras mellan FVC, varav FVC med hemvist i euroområdet, och andra motparter. Ytterligare uppdelning efter 

ursprunglig löptid och lånets ändamål krävs kvartalsvis för vissa poster som framgår av tabell 5 b. 

4. Rapporteringskrav avseende utestående belopp på de lån som omfattas av en värdepapperisering 

4.1 De krav som avses i artikel 5.2 gäller oavsett om de underliggande lånen eller de rättigheter som dessa omfattas av tas 

upp i uppgiftslämnarens balansräkning. Dessa uppgifter rapporteras på det sätt som anges i del 3 av tabell 5. 

4.2 Vad gäller administreringen av de underliggande lånen för FVC med hemvist i euroområdet, ska MFI göra ytterligare 

uppdelningar genom att aggregera de underliggande lånen separat för varje medlemsstat där ett FVC har sitt hemvist. 

4.3 Nationella centralbanker får insamla de uppgifter som avses i artikel 5.2, eller delar av dessa, FVC för FVC från 

inhemska MFI som fungerar som ansvarigt institut för värdepapperiserade lån. Om en nationell centralbank anser att 

de uppgifter som avses i punkt 4.1 och de uppdelningar som avses i punkt 4.2 får samlas in FVC för FVC, ska den 

informera MFI huruvida, och i vilken utsträckning, den rapportering som avses punkt 4.1 och punkt 4.2 är nödvändig. 

5. Rapporteringskrav för MFI som tillämpar IAS 39 eller liknande nationella redovisningsregler 

5.1 MFI som tillämpar IAS 39 eller liknande redovisningsregler ska rapportera utestående lånebelopp vid månadens slut 

som avser lån som avvecklats genom en värdepapperisering men som fortfarande ingår i deras balansräkning. 

5.2 MFI som omfattas av undantaget enligt artikel 8.6 ska rapportera utestående belopp vid kvartalsslut avseende lån som 

avvecklats genom en värdepapperisering och som inte längre ska ingå men som fortfarande finns med i deras 

redovisning i enlighet med del 4 i tabell 5.

Tabell 5 

Värdepapperisering och överföringar av lån: Månadsvisa uppgifter 

BALANSRÄKNINGSPOSTER A. Inhemska motparter B. Övriga deltagande medlemsstater C. Övriga 

utlandet 

Offentlig sektor (S.13) Övriga inhemska sektorer Offentlig sektor (S.13) Övriga inhemska sektorer 

1. Nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat 

sätt överförda lån: transaktioner med konsekvenser 

för rapporterade lånestockar beräknade som 

avyttringar minus förvärv 

1.1 Motparten i överföringen är en FVC 

1.1.1 varav: motparten i överföringen är en FVC i euroområdet 

1.2 övriga motparter i överföringen 

2. Nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat 

sätt överförda lån: transaktioner utan konsekvenser 

för rapporterade lånestockar beräknade som 

avyttringar minus förvärv 

2.1 Samtliga motparter i överföringen 

3. Utestående lånebelopp i en värdepapperisering som 

förvaltas ( 1 ) 

4. Utestående lånebelopp i en värdepapperisering som 

inte förvaltas ( 2 ) 

4.1 Totalt 

4.1.1 varav: värdepapperiserade genom en FVC i euroområdet 

Totalt Övrig offentlig 

sektor (S.1312 

+ S.1313 + 

S.1314) 

Totalt Andra finansinstitut 


(S.123 + 

S.124) 


och pensionsinstitut 

(S.125) 


företag (S.11) 

Hushåll + hushållens 

icke 

vinstdrivande 


(S.14 + S.15) 

Totalt Övrig offentlig 

sektor (S.1312 

+ S.1313 + 

S.1314) 

Totalt Andra finansinstitut 


(S.123 + 

S.124) 



(S.125) 


företag (S.11) 

Hushåll + hushållens 

icke 

vinstdrivande 


(S.14 + S.15) 


Tabell 5 

Värdepapperisering och överföringar av lån (fortsättning): Kvartalsvisa uppgifter 


Övriga 

utlandet 

Offentlig sektor (S.13) Övriga inhemska sektorer Offentlig sektor (S.13) Övriga inhemska sektorer 

Totalt Övrig 

offentlig 

sektor 

(S.1312 + 

S.1313 + 

S.1314) 

Totalt Andra 



(S.123 + 

S.124) 




(S.125) 

Icke-finansi- Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisatio- Totalt Övrig Totalt Andra FörsäkringsIcke-finansi- Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisatioella 

företag 

ner (S.14 + S.15) 

offentlig 

finansinstiföretag och ella företag 

ner (S.14 + S.15) 

(S.11) 

sektor 

tut + finanpensionsin- (S.11) 



SP/UP ( 

(S.1312 + 

S.1313 + 

S.1314) 

siellaserviceföretag (S.123 + 

S.124) 

stitut 

(S.125) 



3 ) SP/UP ( 3 ) 

1. Nettoflöden av värdepapperiserade eller 

på annat sätt överförda lån: transaktioner 

med konsekvenser för rapporterade 

lånestockar beräknade som avyttringar 

minus förvärv 

1.1 Motparten i överföringen 

är en FVC 

Ändamål med lånet upp till 1 år 


över 5 år 

M M M M M M M M M M M M M 

1.1.1 varav: motparten i överföringen 

är en FVC i euroområdet 

upp till 1 år över 1 och upp till 5 år 

över 5 år 


1.2 Övriga motparter i överföringen 

Ändamål med lånet 

M M M M M M M M M M M M M 

2. Nettoflöden av värdepapperiserade eller 

på annat sätt överförda lån: transaktioner 

utan konsekvenser för rapporterade 

lånestockar beräknade som avyttringar 

minus förvärv 

2.1 Alla motparter i överföringen M M M M M M M M M M M M M 

3. Utestående lånebelopp i en värdepapperisering 

som förvaltas 

3.1 Lån som förvaltas: alla FVC 



över 5 år 

3.1.1 Lån som förvaltas: varav FVC i euroområdet 



över 5 år 

M Uppgifter som ska lämnas varje månad, se tabell 5a. 

( 1 ) Del 3 krävs endast varje kvartal, se tabell 5b för rapporteringsordning. 

( 2 ) Avseende rapporteringsskyldigheten som avses i bilaga I, del 6, avsnitt 5.2, rapporteras endast raden ”Totalt” (kvartalsvis). 

( 3 ) Enmansföretag och enkla bolag. 



DEL 7 

Förenklad rapportering för små kreditinstitut 

Kreditinstitut som omfattas av undantaget i artikel 8.1 d får undantas från följande rapporteringskrav: 

1. Uppdelning efter valuta som avses i del 2, avsnitt 4. 

2. Den separata identifieringen av 

— positioner med centrala motparter som avses i del 2, avsnitt 5.3, 

— syndikerade lån såsom framgår av del 2, tabell 1, 

— skuldförbindelser med en löptid på upp till två år och nominell kapitalgaranti under 100 %, såsom framgår av 

del 2, tabell 1. 

3. Uppdelning efter sektor som avses i del 3, avsnitt 3. 

4. Uppdelning efter land som avses i del 3, avsnitt 4. 

5. Uppdelning efter valuta som avses i del 3, avsnitt 5. 

Därutöver får dessa kreditinstitutet uppfylla de rapporteringskrav som avses i delarna 2, 5 och 6 genom att rapportera 

uppgifter kvartalsvis och i enlighet med de tidsfrister som gäller för kvartalsstatistik enligt artikel 6.3. 

DEL 8 

Sammanfattning 

Sammanfattning av uppdelningar för den aggregerade balansräkningen i MFI-sektorn ( 1 ) 


Instrument och löptidskategorier 

TILLGÅNGAR SKULDER 

1. Kassa 

2. Utlåning 

upp till 1 år ( 2 ) 

över 1 år och upp till 5 år ( 2 ) 

över 5 år ( 2 ) 

varav: syndikerade lån 

varav: repor 

varav: revolverande lån och checkräkningskrediter (euro) 

varav: oäkta kreditkortskredit (euro) 

varav: äkta kreditkortskredit (euro) 

varav: säkerhet i form av fast egendom ( 3 ) 

Utlåning med ursprunglig löptid över 1 år (euro) 

varav: utlåning med återstående löptid på mindre än 1 år 

varav: utlåning med återstående löptid över 1 år där räntebindningstiden 

går ut inom 12 månader 

Utlåning med ursprunglig löptid över 2 år (euro) 

varav: utlåning med återstående löptid på mindre än 2 år 

varav: utlåning med återstående löptid över 2 år där räntebindningstiden 

går ut inom 24 månader 



över 1 år och upp till 2 år ( 4 ) 

över 2 år ( 4 ) 





POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN 

Antal konton med överförbar inlåning över natten 

Antal konton med överförbar inlåning över natten som är Internet/PC-anslutna 


9. Inlåning 


över 1 år ( 5 ) 


varav upp till 2 år 

varav syndikerade lån 

9.1 Inlåning över natten 


9.2 Inlåning med överenskommen löptid 



över 2 år 

9.3 Inlåning med uppsägningstid 



varav över 2 år ( 6 ) 

9.4 Repoavtal 





varav upp till 2 år och nominell kapitalgaranti under 100 % 

över 2 år 


13. Övriga skulder


Motparter och uppdelning efter ändamål 

TILLGÅNGAR SKULDER 


MFI 

Icke-MFI 

Offentlig sektor 

staten 

delstater 

kommuner 


Övriga inhemska sektorer ( 7 ) 

andra finansinstitut och finansiella serviceföretag (S.123 

+ S.124) ( 7 ) 

varav: centrala motparter ( 3 ) 

varav: FVC ( 3 ) 

försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125) ( 7 ) 

icke-finansiella företag (S.11) 

hushållen och hushållens ideella organisationer (S.14 + 

S.15) ( 7 ) 

konsumentkrediter ( 3 ) 

bostadslån ( 3 ) 

övriga lån ( 3 ) 

varav: enmansföretag/företag med delägare ( 3 A. Inhemska motparter 

MFI 

varav: Kreditinstitut 

Icke-MFI 


staten 

övrig offentlig sektor 

delstater 

kommuner 


Övriga inhemska sektorer ( 

) 

7 ) 


+ S.124) ( 7 ) 



försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125) 

icke-finansiella företag (S.11) ( 7 ) 


S.15) ( 7 ), ( 3 ) 

B. Hemmahörande i andra deltagande medlemsstater 

MFI 

Icke-MFI 


staten 

delstater 

kommuner 


Övriga inhemska sektorer ( 7 ) 


+ S.124) ( 7 ) 






S.15) ( 7 ) 

konsumentkrediter ( 3 ) 

bostadslån ( 3 ) 

övriga lån ( 3 ) 

varav: enmansföretag/företag med delägare ( 3 B. Hemmahörande i andra deltagande medlemsstater 

MFI 

varav: Kreditinstitut 

Icke-MFI 


staten 

övrig offentlig sektor 

kommuner 


Autres secteurs résidents ( 

) 

7 ) 

autres intermédiaires financiers, et auxiliaires financiers 

(S.123 + S.124) ( 7 ) 






S.15) ( 3 ) ( 7 ) 

C. Hemmahörande i övriga utlandet 

C. Hemmahörande i övriga utlandet 

banker 

banker 

icke-banker 

icke-banker 



D. 


Ofördelat D. 


Ofördelat 

Valutor 

e euro 

x x utländska valutor – andra valutor än euro (övriga medlemsstaters valutor, USD, JPY, CHF, övriga) ( 8 ) 

Noter 

( 1 ) Månadsdata anges i fet stil, kvartalsdata anges i normal stil och årlig data utanför balansräkningen anges i kursiv stil. 

( 2 ) Månadsvis uppdelning efter löptid gäller endast lån till inhemska huvudsektorer andra än MFI och offentliga sektorn i deltagande medlemsstater. Kvartalsvis uppdelning efter 

löptid för lån till offentliga sektorn med undantag för staten i deltagande medlemsstater. 

( 3 ) För lån finns ytterligare en uppdelning efter ändamål för undersektorn S.14 + S.15. För ett begränsat antal instrument krävs det dessutom ytterligare ”varav”-uppgifter för 

vissa undersektorer: ”varav centrala motparter” och ”varav FVC-företag” för undersektorn S.123; ”varav enmansföretag/företag med delägare” för lån till undersektorn S.14; 

”varav säkerhet i form av fast egendom” för lån till undersektorn S.11 och S.14 + S.15 (endast kvartalsvisa uppgifter). 

( 4 ) Krav på månatlig uppdelning gäller endast innehav av värdepapper emitterade av MFI i deltagande medlemsstater. Innehav av värdepapper emitterade av icke-MFI i 

deltagande medlemsstater delas upp i kvartalsdata på upp till ett år och över ett år. 

( 5 ) Endast gentemot övriga utlandet. 

( 6 ) Rapporteringen av posten inlåning med uppsägningstid över två år är frivillig tills annat anges. 

( 7 ) Månadsvis uppdelning på undersektorer krävs för ut- och inlåning. 

( 8 ) Kvartalsvis uppdelning efter EU:s medlemsländers valutor krävs endast för vissa poster.


BILAGA II 

PRINCIPER FÖR KONSOLIDERING OCH DEFINITIONER 

DEL 1 

Konsolidering för statistiska ändamål inom samma nationella territorium 

1. För varje deltagande medlemsstat består den uppgiftslämnande populationen av de MFI som är upptagna på listan 

över MFI för statistiska ändamål och som har sitt hemvist inom de deltagande medlemsstaternas territorium ( 1 ). Dessa 

institut är följande: 

— Institut som är inregistrerade och belägna inom territoriet, inbegripet dotterbolag ( 2 ) till moderbolag utanför 

territoriet. 

— Filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför territoriet. 

Institut i offshore-finanscentrum räknas statistiskt som hemmahörande inom det territorium där dessa finanscentrum 

är belägna. 

2. MFI ska för statistikändamål sammanställa verksamheten vid alla sina kontor (inregistrerade kontor, huvudkontor eller 

filialer) inom samma nationella territorium. Sammanställning över nationsgränser är inte tillåten för statistiska 

ändamål. 

a) Om ett moderbolag och dess dotterbolag är MFI och belägna inom samma nationella territorium får 

moderbolaget sammanställa dotterbolagens verksamhet i statistikmaterialet. Verksamheten i kreditinstitut och i 

andra MFI måste emellertid hållas isär. 

b) Om ett institut har filialer inom andra deltagande medlemsstaters territorium ska det inregistrerade kontoret 

eller huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som 

positioner gentemot hemmahörande i andra deltagande medlemsstater. Omvänt ska en filial i en viss deltagande 

medlemsstat betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot 

institutets övriga filialer inom de övriga deltagande medlemsstaternas territorier som positioner gentemot 

aktörer med hemvist i andra deltagande medlemsstater. 

c) Om ett institut har filialer utanför de deltagande medlemsstaternas territorium ska det inregistrerade kontoret 

eller huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som 

positioner gentemot hemmahörande i utlandet. Omvänt ska en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta 

positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer 

utanför de deltagande medlemsstaterna som positioner mot hemmahörande i utlandet. 

DEL 2 


1. Tabellen ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i 

enlighet med den här förordningen ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå ( 3 ) Definitionerna 

avser ENS 95. 

2. Ursprunglig löptid avser den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas 

(t.ex. skuldförbindelser) eller endast kan inlösas mot någon slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). 

Uppsägningstid är den tid som förflyter från det att innehavaren aviserar sin avsikt att lösa in instrumentet och det 

datum då innehavaren har rätt att byta ut instrumentet mot kontanter utan att behöva betala någon straffavgift. Endast 

då ett finansiellt instrument saknar överenskommen löptid klassificeras det efter uppsägningstid. 

( 1 ) I tabellerna i den här bilagan klassificeras ECB som ett MFI med hemvist i det land där ECB fysiskt är beläget. 

( 2 ) Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till, medan filialer är 

oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget. 

( 3 ) Denna tabell är således inte någon förteckning över enskilda finansiella instrument.


Tabell 

Instrumentkategorier 



1. Kassa Innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt 

används som betalningsmedel 

2. Lån med ursprunglig löptid upp 

till ett år/över ett år och upp till 

fem år/över fem år 

I datasamlingen omfattar denna post medel som uppgiftslämnarna har lånat till 

låntagare och som inte förekommer i form av något dokument eller som 

förekommer i form av ett enda dokument (även om det har blivit överlåtbart). Här 

ingår tillgångar i form av insättningar. Nationella centralbanker får även kräva en 

fullständig sektor uppdelning för denna post. I posten inräknas 

a) lån till hushåll och hushållens icke vinstdrivande organisationer, fördelade 

på: 

— Konsumtionskrediter (lån som har beviljats för huvudsakligen 

personlig konsumtion av varor och tjänster). Konsumtionskrediter till 

enmansföretagare/ej registrerade företag omfattas av denna kategori 

om rapporterande MFI känner till att lånet främst används för 

personlig konsumtion. 

— Bostadslån (lån som har beviljats för bostadsförvärv för eget bruk eller 

uthyrning, inklusive lån för byggnation och renovering). Lån till 

bostadsförvärv innefattar lån mot säkerhet i bostad som innehas med 

äganderätt och som används för bostadsförvärv samt andra lån för 

bostadsförvärv som görs i form av personliga lån eller mot säkerhet i 

form av andra tillgångar. Bostadslån till enmansföretagare/ej registrerade 

företag omfattas av denna kategori utom i fall där rapporterande 

MFI känner till att fastigheten huvudsakligen används för affärsverksamhet; 

i sådana fall ska lånet rapporteras som ”övrig utlåning till 

enmansföretagare/ej registrerade företag”. 

— Övriga lån (lån som har beviljats för annat än konsumtion och 

bostadsförvärv, t.ex. affärskrediter, konsolidering av skulder, studielån 

etc.). Denna kategori får även omfatta lån för konsumtion till 

enmansföretagare/ej registrerade företag (se bilaga II, del 3) om dessa 

inte rapporteras under kategorin ”konsumtionskrediter”. En ”varav” 

-position som anger de lån som beviljats enmansföretagare/ej 

registrerade företag ska rapporteras inom denna kategori utom i fall då 

förutsättningarna för förenklad rapportering uppfylls (se bilaga II, 

del 3). 

b) kreditkortsfordringar 

I denna förordning omfattar denna kategori kredit som beviljats hushåll och 

icke-finansiella företag antingen via kort med fördröjd debetfunktion 

(dvs. kort som ger komfortkredit enligt definitionen nedan) eller via 

kreditkort (dvs. kort som ger komfortkredit samt utökad kredit enligt 

definitionen nedan). Kreditkortsskulder bokförs på särskilda kreditkortskonton 

och syns därför inte på girokonton eller konton som ger möjlighet 

till övertrassering. Komfortkredit definieras som kredit som erbjuds till 0 % 

ränta under perioden från betalningstransaktionen med kortet fram till dess 

att de belopp som betalats med kortet under en viss kreditperiod förfaller till 

betalning. Utökad kredit definieras som sådan kredit som beviljas efter 

utgången av föregående kreditperiod, dvs. det debetbelopp på kreditkortskontot 

som inte betalats vid första möjliga tillfälle, för vilket det normalt 

utgår ränta som överstiger 0 %. I allmänhet måste avbetalningar varje månad 

så att åtminstone en del av krediten återbetalas. 

Motparten till denna typ av kredit är den person som i slutänden är skyldig 

att återbetala utestående belopp i enlighet med avtalet. För privatpersoner är 

detta kortinnehavaren, när det gäller företagskort är det företaget;



c) revolverande lån och checkräkningskrediter 

Vanligtvis karaktäriseras revolverande lån av alla följande egenskaper: 

1) gäldenären får använda medel upp till en avtalad kreditlimit utan att i 

förväg informera borgenären, 2) den tillgängliga krediten kan öka eller 

minska allteftersom medel lånas och återbetalas, 3) krediten kan användas 

upprepade gånger, 4) det ställs inga krav på regelbundna återbetalningar. 

Revolverande lån inkluderar de belopp som erhållits genom en kreditlinje 

och ännu ej återbetalats (utestående belopp). En kreditlinje är en överenskommelse 

mellan en borgenär och en gäldenär som tillåter gäldenären att 

förfoga över medel, under en viss period och upp till ett visst belopp, och 

efter eget gottfinnande återbetala dessa medel före ett visst datum. Belopp 

som står till förfogande enligt en kreditlinje men som inte använts eller som 

redan återbetalts ska inte tas med under någon BSI-kategori. Checkräkningskrediter 

är debetsaldon på avistakonton. Både revolverande lån och 

checkräkningskrediter exkluderar lån som tillhandahålls genom kreditkort. 

Det sammanlagda belopp som gäldenären är skyldig ska rapporteras, oavsett 

huruvida det ligger inom eller utanför de begränsningar avseende lånets 

storlek och löptid som borgenär och gäldenär avtalat om; 

d) syndikerade lån (enskilda låneavtal i vilka flera institut deltar som 

gäldenärer). 

Syndikerade lån omfattar endast fall där gäldenären, genom låneavtalet, 

känner till att lånet ges av flera borgenärer. För statistiska ändamål ska 

endast sådana belopp som faktiskt lånats ut (snarare än den totala 

kreditlinjen) betraktas som syndikerade lån. Det syndikerade lånet 

samordnas normalt av ett institut (som ofta kallas ”lead manager”) men ges 

de facto av de olika medlemmarna i syndikatet. Deltagarna, inklusive lead 

managern, rapporterar alla sina andelar av lånet som tillgångar i sina 

balansräkningar (alltså inte gentemot lead managern); 

e) insättningar, enligt definitionen i skuldkategori 9 (inlåning); 

f) finansiell leasing till tredje man 

Finansiell leasing är avtal varigenom den lagliga ägaren till en kapitalvara 

(leasegivaren) hyr ut varan till tredje man (leasetagaren) för större delen av 

eller hela varans ekonomiska livslängd mot delbetalningar som täcker 

varukostnaden och en beräknad ränta. Avsikten är att alla med varan 

förbundna förmåner ska komma leasetagaren till del samt att denne ska stå 

för kostnader och risker som sammanhänger med äganderätten. 

I statistiksammanhang behandlas finansiell leasing som lån från leasegivaren 

till leasetagaren (som möjliggör för leasetagaren att förvärva kapitalvaran). 

De tillgångar (kapitalvaror) som hyrts ut till leasetagaren ska inte tas upp i 

MFI:s balansräkning; 

g) osäkra fordringar som ännu inte återbetalats eller avskrivits 

Det sammanlagda beloppet för lån avseende vilka återbetalningen är 

försenad eller på något annat sätt bedöms vara nödlidande, helt eller delvis, i 

enlighet med definitionen av fallissemang i direktiv 2006/48/EG; 

h) innehav av icke-överlåtbara värdepapper 

Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, som inte är 

överlåtbara och som inte har någon andrahandsmarknad, se även under 

överlåtbara lån; 

i) överlåtbara lån 

Lån som de facto blivit överlåtbara ska tas upp under tillgångsposten utlåning 

så länge de förekommer i form av ett enda dokument och som regel endast 

handlas tillfälligtvis; 

j) efterställda fordringar i form av in- eller utlåning 

Efterställda fordringar medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, 

som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar 

(exempelvis in- och utlåning) tillgodosetts, vilket för att de får liknande 

egenskaper som aktier och andra andelar. I statistiksammanhang ska 

efterställda fordringar följa det finansiella instrumentet, dvs. de klassificeras 

som antingen utlåning eller obligationer och andra räntebärande värdepapper 

beroende på vilket instrument det gäller. Om det i statistiken anges 

en enda siffra för MFI-innehav av samtliga former av efterställda fordringar 

ska den tas upp under posten obligationer och andra räntebärande 

värdepapper, eftersom efterställda fordringar oftare utgörs av värdepapper 

än av lån; 

k) fordringar enligt omvända repor eller lån av värdepapper mot kontant 

säkerhet 

Beträffande motpost till kontant betalning för värdepapper som förvärvats 

av uppgiftslämnare, eller lån av värdepapper mot kontant säkerhet, se 

skuldpost 9.4;



3. Obligationer och andra räntebärande 

värdepapper 

3a/3b/3c Obligationer och andra 

räntebärande värdepapper 

med ursprunglig löptid upp 

till ett år/över ett år och 

upp till två år/över två år 


I denna rapporteringsordning ska uppdelningen av lån som beviljats mot säkerhet 

i fast egendom inkludera det totala utestående lånebeloppet för vilket säkerhet 

ställts i enlighet med bilaga VIII, del 1, avsnitt 13–19 i direktiv 2006/48/EG, med 

en utestående lån/säkerhetskvot på högst 1. Om dessa regler inte tillämpas av den 

uppgiftsskyldige ska bedömningen av vilka lån som ska inkluderas i denna 

uppdelning baseras på det tillvägagångssätt som valts för att uppfylla 

kapitalkraven. 

Följande post ska inte behandlas som lån: 

— lån som ges på förtroendebasis 

Lån som ges på förtroendebasis (förtroendelån/lån utan säkerhet) görs i ena 

partens namn (förvaltaren) för tredje mans räkning (mottagaren). Lån på 

förtroendebasis ska för statistikändamål inte tas upp i förvaltarens 

balansräkning om de risker och förmåner som sammanhänger med 

äganderätten ligger kvar hos mottagaren. De risker och förmåner som 

sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren om: i) 

mottagaren står för kreditrisken för lånet 

(dvs. förvaltaren ansvarar endast för den administrativa hanteringen av 

lånet), eller ii) mottagarens investering är säkrad mot förluster, om 

förvaltaren skulle träda i likvidation (dvs. förtroendelånet ingår inte i de av 

förvaltarens tillgångar som kan tas i anspråk vid eventuell konkurs). 

Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper som är överlåtbara 

och vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på 


som har emitterat värdepapperen. I posten inräknas 

a) innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast 

eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar eller en bestämd 

fast summa på en given dag (eller givna dagar) eller räknat från en vid 

emissionen bestämd dag, 

b) överförbara lån som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument 

och har en andrahandsmarknad (se även överlåtna lån under kategori 2i), 

c) efterställda fordringar i form av skuldförbindelser (se även efterställda 

fordringar i form av in- eller utlåning under kategori 2j). 

Värdepapper som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal ska stå kvar i 

den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga 

förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet 

gå tillbaka (och inte endast en option att låta det återgå). Om den tillfälliga 

förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen, ska denna försäljning ses som en 

direkt värdepapperstransaktion och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning 

som en negativ post i värdepappersportföljen. 

I posterna inräknas 

a) innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med 

ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år, 

b) överlåtbara lån med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till 

två år/över två år som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument 

och är föremål för handel på andrahandsmarknader, 

c) efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid 

upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år. 

I posten inräknas innehav av andelar som har emitterats av penningmarknadsfonder. 

Se även definition i Bilaga I, del 1, avsnitt 2 (se även skuldkategori 5 och 

tillgångskategori 10) 

5. Aktier och andra andelar Innehav av värdepapper som medför äganderätt till aktiebolag eller liknande 

juridiska personer. Värdepapperen ger vanligen innehavaren rätt till en andel av 

bolagens eller de juridiska personernas vinster och till en andel av deras egna 

kapital vid likvidation. Andelar i aktiefonder (utom andelar i penningmarknadsfonder) 

ingår här. 

6. Anläggningstillgångar I datainsamlingen består posten av icke-finansiella materiella och immateriella 

tillgångar som är avsedda att fortlöpande användas av uppgiftslämnare under en 

längre period än ett år. Här ingår mark och byggnader som disponeras av MFI 

liksom maskiner och inventarier, programvara och övrig infrastruktur. 

Finansiella anläggningstillgångar tas inte upp här utan under utlåning/obligationer 

och andra räntebärande värdepapper/aktier och andra andelar beroende på 

instrumenttyp.



7. Övriga tillgångar Posten ”övriga tillgångar” är en restpost på balansräkningens tillgångssida och 

definieras som tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori. 

Nationella centralbanker får kräva rapportering av specifika underpositioner 

inkluderade i denna post. I posten kan ingå: 

a) Finansiella derivatpositioner med positivt bruttomarknadsvärde. 

Finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen ska föras hit när 

det gäller sammanställningen av statistik. 

b) Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till 

svävande kostnader. 

Svävande poster är tillgångssaldon i MFI:s balansräkning, som inte är 

kontoförda under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel 

(dvs. medel som ska investeras, överföras eller avvecklas). 

c) Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till 

poster på väg. 

Dessa poster (som oftast tillhör kunder) är medel som håller på att överföras 

mellan olika MFI. I posten ingår checkar och andra typer av betalning som 

sänts till andra MFI för mottagande. 

d) Upplupna räntor på utlåning. 

Upplupna räntor på lån avser ränta som utgör en fordran när bokslutet ska 

rapporteras, men som inte kommer att inflyta förrän senare (dvs. inte förrän 

efter rapporteringsdagen). Upplupen ränta på lån ska tas upp brutto under 

kategorin övriga tillgångar. Upplupen ränta ska särskiljas från det lån den 

hör till. 

e) Upplupen vinstutdelning. 

f) Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som inte hänför sig till den 

primära MFI-verksamheten. 

g) Motpost till mynt som ges ut av staten (endast på NCB-balansräkningar). 

Från övriga tillgångar utesluts finansiella instrument i form av finansiella tillgångar 

(som tas upp under andra balansräkningsposter), vissa finansiella instrument som 

inte utgör finansiella tillgångar, såsom garantier, åtaganden, administrerade och 

anförtrodda medel (som tas upp utanför balansräkningen) och icke-finansiella 

tillgångar, såsom mark och kapitalutrustning (som tas upp under anläggningstillgångar). 



8. Utelöpande sedlar och mynt Skuldkategorin utelöpande sedlar och mynt definieras som ”utlöpande sedlar och 

mynt som allmänt används som betalningsmedel”. Häri ingår sedlar som utgivits 

av ECB och NCB:er. Utelöpande mynt är inte en skuldkategori för MFI i de 

deltagande medlemsstaterna utan för staten. Mynt är emellertid en del av 

penningmängdsaggregaten och enligt praxis ska denna skuld tas upp under 

kategorin utelöpande sedlar och mynt. Motposten till denna skuld ska tas upp 

under övriga tillgångar. 

9. Inlåning Belopp som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare och som överensstämmer 

med features i bilaga I, del 1, avsnitt 1, exklusive belopp som hänför sig 

till emitterande överlåtbara värdepapper eller andelar i penningmarknadsfonder. 

För datainsamlingen ska kategorin delas upp i inlåning över natten, inlåning med 

överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid och repor. 

a) inlåning och upplåning 

Inlåning täcker även upplåning som skulder för MFI. Begreppsmässigt står 

upplåning för belopp som mottagits av MFI och som inte har formen av 

inlåning. I ENS 95 skiljer man mellan utlåning och inlåning utifrån vilken 

part som tar initiativet (om detta är låntagaren, så utgör det en utlåning, men 

om det är långivaren, så är det en inlåning). För datainsamlingen behandlas 

inte upplåning som en separat kategori på balansräkningens skuldsida. 

Saldon som ses som upplåning ska i stället utan uppdelning klassificeras 

under posten inlåning, såvida de inte har formen av överlåtbara instrument. 

Detta är i linje med definitionen ovan av inlåning. Upplåning till MFI som 

klassificeras som inlåning ska delas upp i enlighet med kraven för 

datainsamlingen (dvs. efter sektor, instrument, valuta och löptid); syndikerade 

lån mottagna av MFI ingår i den här kategorin.



b) icke-överlåtbara instrument 

Icke-överlåtbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare ska i 

allmänhet klassificeras som inlåning. Instrument kan betecknas som 

icke-omsättningsbara i den meningen att det finns restriktioner för 

överlåtelse av äganderätten till instrumentet, vilket innebär att de inte kan 

handlas eller att de – även om de formellt sett är överlåtbara – inte kan 

omsättas eftersom det saknas en reglerad marknad. Icke-omsättningsbara 

instrument som emitterats av uppgiftslämnare och som i ett senare skede 

blir omsättningsbara och kan handlas på andrahandsmarknaden bör 

omklassificeras som skuldförbindelser. 

c) marginalbetalningar 

Marginalbetalningar i samband med derivat ska klassificeras som inlåning 

om de utgör säkerhet i form av kontanter till MFI och de förblir insättarens 

egendom och ska återbetalas till denne när kontraktet avvecklas. Med hänsyn 

till rådande praxis föreslås även att marginalinsättningar som tas emot av 

uppgiftslämnare ska klassificeras som inlåning endast i den mån MFI får 

tillgång till medel som fritt kan vidareutlånas. Om en del av den 

marginalinsättning som MFI tar emot måste vidarebefordras till en annan 

deltagare på derivatmarknaden (exempelvis en clearingcentral) ska i princip 

endast den återstående delen, som MFI kan förfoga över, klassificeras som 

inlåning. De stora skillnaderna i rådande praxis gör det svårt att fastställa 

vilka marginalbetalningar som verkligen ska återbetalas, eftersom olika typer 

av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka 

marginalinsättningar som förser MFI med medel för vidareutlåning. I dessa 

fall kan det godtas att dessa marginalinsättningar klassificeras som övriga 

skulder eller som inlåning, allt beroende på nationell praxis. Öronmärkta 

saldon i samband med exempelvis leasingavtal klassificeras som inlåning 

under inlåning med överenskommen löptid eller inlåning med uppsägningstid, 

beroende på löptid/bestämmelser i det underliggande avtalet. Medel 

(insättningar) som mottagits på förtroendebasis ska inte tas upp på MFI:s 

statistikbalansräkning (se lån som ges på förtroendebasis under kategori 2). 

d) andelar som emitterats av MFI 

Andelar som emitterats av MFI klassificeras som inlåning i stället för eget 

kapital och reserver om: 1) det finns en ekonomisk borgenärs-/gäldenärsrelation 

mellan emitterade MFI och innehavaren (oavsett eventuell äganderätt 

till aktierna) och 2) dessa andelar kan omvandlas till kontanter eller tas 

ut utan avsevärda begränsningar eller straffavgifter. En uppsägningstid utgör 

inte någon avsevärd begränsning. Därutöver ska sådana andelar uppfylla 

följande villkor: 

— de berörda nationella regleringarna ger inte ett emitterande MFI någon 

ovillkorlig rätt att vägra inlösen av sina andelar, 

— andelarna är ”värdesäkrade”, dvs. under normala omständigheter 

kommer de att återbetalas till nominellt värde i samband med inlösen 


— om ett MFI hamnar på obestånd har andelsinnehavarna inte någon 

rättslig skyldighet att betala utestående skulder utöver andelarnas 

nominella värde (dvs. ägarnas andel i tecknat kapital) och har ej heller 

några andra betungande ytterligare skyldigheter. Att andelar är 

efterställda andra instrument som MFI emitterat utgör inte någon 

betungande ytterligare skyldighet. 

Uppsägningstiderna innan sådana andelar kan omvandlas till kontanter 

används för att klassificera dessa andelar enligt uppdelningen efter 

uppsägningstid inom instrumentkategorin ”inlåning”. Dessa uppsägningsperioder 

gäller också vid beräkningen av kassakravsprocenten enligt artikel 4 

i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Eventuella öronmärkta 

andelar avseende lån som lämnats av MFI ska klassificeras som inlåning med 

samma uppdelning efter ursprunglig löptid som det underliggande lånet, 

dvs. som ”inlåning med överenskommen löptid” eller ”inlåning med 

uppsägningstid” beroende på bestämmelserna om löptid i det underliggande 

låneavtalet. 

När sådana andelar som emitterats av MFI och som klassificerats som 

inlåning i stället för eget kapital och reserver innehas av MFI, ska de hos 

innehavaren klassificeras som lån på tillgångssidan i balansräkningen. 

e) skulder avseende värdepapperisering 

Motparten av lån och/eller andra tillgångar som avvecklats genom en 

värdepapperisering men som fortfarande ingår i balansräkningen. 

Följande post ska inte behandlas som lån: 

— Medel (insättningar) som mottagits på förtroendebasis (se ”Lån som ges på 

förtroendebasis” under kategori 2)



9.1. Inlåning över natten Insättningar som kan tas ut i kontanter eller på begäran kan överföras utan 

uppsägningstid med check, girering, debitering eller liknande utan större dröjsmål, 

begränsningar eller straffavgift. I posten inräknas 

— saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som på anfordran omedelbart 

kan tas ut i kontanter eller före stängningsdags dagen efter insättningen utan 

större straffavgift eller begränsningar, men som inte är överförbara, 

— saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som utgörs av förbetalda 

belopp som hårdvarubaserade eller mjukvarubaserade elektroniska pengar 

(exempelvis kontantkort), 

— lån som ska återbetalas före stängningsdags dagen efter det att lånet beviljats. 

9.1a Överförbara insättningar Överförbar inlåning är sådan inlåning inom kategorin ”inlåning över natten” som 

på begäran kan överföras utan uppsägningstid för att göra betalningar till andra 

ekonomiska aktörer genom vanligt förekommande betalningssätt, t.ex. kreditöverföringar 

och direktdebiteringar, eller genom kredit- eller betalkort, transaktioner 

i e-pengar, check eller liknande sätt utan större dröjsmål, begränsningar 

eller straffavgift. Insättningar som endast kan användas för kontantuttag och/eller 

insättningar från vilka medel endast kan tas ut eller transfereras via ett annat konto 

som samma ägare har, ingår inte i gruppen överförbar inlåning. 

9.2. Inlåning med överenskommen 

löptid 

9.2a/9.2b/9.2c Inlåning med överenskommen 

löptid 

upp till ett år/över ett 

år och upp till två år/ 


Icke överförbara insättningar som inte kan tas ut i kontanter före den 

överenskomna förfallodagen, eller som kan tas ut i kontanter under löptiden 

endast mot någon form av straffavgift. Posten innehåller också administrativt 

reglerad sparinlåning, där löptidskriteriet är irrelevant (klassificeras som tillhörande 

löptidskategorin över två år). Finansiella produkter med roll overbestämmelser 

ska klassificeras efter den kortaste löptiden. Även om inlåning med 

överenskommen löptid kan tillåta tidigare inlösen efter uppsägning, eller kan 

inlösas på anfordran mot viss straffavgift, kan dessa omständigheter inte anses 

avgörande för klassificeringen. 

Dessa poster inkluderar för varje löptidsuppdelning: 

a) Saldon som placerats med fast löptid upp till ett år/över ett år och upp till två 

år/över två år som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före 

förfallodagen. 

b) Saldon som placerats med fast löptid upp till ett år/över ett år och upp till två 

år/över två år som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter 

uppsägning. Om uppsägning har skett klassificeras sådana saldon som 

tillhörande kategori 9.3a eller 9.3b beroende på vilket som är tillämpligt. 

c) Saldon som placerats med fast löptid upp till ett år/över ett år och upp till två 

år/över två år som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss 

straffavgift. 

d) Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt som stängs inom ett år/ 

mellan ett och två år/efter två år i form av kontanter som ställts som 

säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och ska 

återbetalas till denne när kontraktet avvecklas. 

e) Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid 

upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år. 

f) Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller 

inte) med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över 

två år. 

g) MFI:s efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig 

löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år. 

h) Skulder avseende värdepapperisering 

Motparten av lån och/eller andra tillgångar som avvecklats genom en 

värdepapperisering men som fortfarande ingår i balansräkningen. Dessa 

skulder ska inordnas i löptidskategorin ”med överenskommen löptid över 

två år”. 

Därutöver ska inlåning med överenskommen löptid över två år inkludera: 

— – Saldon (oavsett löptid) för vilka ränta och/eller villkor fastställs i nationell 

lagstiftning och som är avsedda för specifika ändamål (t.ex. bostadsfinansiering) 

med löptider över två år (även om de tekniskt sett kan lyftas vid 

anfordran).



9.3. Inlåning med uppsägningstid Icke överförbara insättningar utan överenskommen löptid som inte kan tas ut i 

kontanter utan uppsägningstid och som inte kan tas ut i kontanter före 

uppsägningstidens utgång eller endast mot viss straffavgift. I posten ingår inlåning 

som, trots att insättningarna i vissa fall juridiskt sett kan tas ut utan 

uppsägningstid, enligt nationell praxis skulle träffas av straffavgifter och avsevärda 

begränsningar (klassificerade under löptidskategorin upp till tre månader), liksom 

placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med 

restriktiva uttagsvillkor (klassificerade under löptidskategorin över tre månader) 

9.3a/9.3b Inlåning med uppsägningstid 

upp till tre månader/över 

tre månader varav 


I posterna inräknas: 

a) Saldon som placerats utan fast löptid, som endast kan lyftas efter en 

uppsägningstid på upp till tre månader/över tre månader, varav över två år. I 

fall där pengarna kan lyftas före uppsägningstidens utgång (eller vid 

anfordran) medför det att en straffavgift tas ut. 

b) Saldon som placerats med fast löptid, som inte är överförbara, men för vilka 

en uppsägningstid under tre månader/över tre månader för förtida 

återbetalning har inletts. 

Därutöver inkluderar inlåning med uppsägningstid upp till tre månader: 

— Icke överförbara avistasparkonton och andra former av insättningar från 

allmänheten som kan tas ut mot avsevärd straffavgift även om de juridiskt 

sett kan lyftas vid anfordran. 

Inlåning med uppsägningstid över tre månader varav över två år (i förekommande 

fall) innehåller 

— placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men 

med uttagsvillkor. 

9.4. Repor Motposten till kontanter, som mottagits i utbyte mot värdepapper, som sålts av 

uppgiftslämnare till ett givet pris med ett bindande åtagande att återköpa samma 

(eller motsvarande) värdepapper till ett fast pris på en viss dag i framtiden. Belopp 

som uppgiftslämnare mottagit i utbyte mot värdepapper, som överlåtits till tredje 

man (tillfällig förvärvare) ska klassificeras som repoavtal, om det finns ett bindande 

åtagande att låta transaktionen gå tillbaka och inte endast en option att låta den 

återgå. Detta innebär att uppgiftslämnare behåller alla risker och fördelar till de 

underliggande värdepapperen under transaktionen. 

Följande varianter av repo-liknande transaktioner klassificeras som repoavtal: 

— belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till 

tredje man i form av värdepapperslån mot kontant säkerhet, 

— belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till 

tredje man i form av återköpsavtal (sale/buy-back). 

De värdepapper som är föremål för repoliknande transaktioner ska redovisas enligt 

reglerna i tillgångspost 3 ”Värdepapper andra än aktier”. Transaktioner som 

innebär en tillfällig överföring av guld mot kontant säkerhet inkluderas också 

under denna post. 


Andelar emitterade av penningmarknadsfonder. Se definition i bilaga I, del 1, 

avsnitt 2. 

11. Emitterade värdepapper Värdepapper – utom aktier – som emitterats av uppgiftslämnare och som vanligen 

är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller kan användas för avräkning på 


som har emitterat värdepapperet. I posten inräknas: 

a) Värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller 

avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar och/eller en bestämd fast 

summa på en given dag (eller dagar) eller räknat från en vid emissionen 

bestämd dag. 

b) Icke-överlåtbara instrument som emitteras av uppgiftslämnare och som 

senare blir överlåtbara bör omklassificeras som skuldebrev (se även 

kategori 9).



11a/11b/11c Obligationer och andra 

räntebärande värdepapper 

med ursprunglig 

löptid upp till ett år/ 

över ett år och upp till 

två år/över två år 

11d Varav skuldförbindelser med en 

löptid på upp till två år och 

nominell kapitalgaranti under 

100 % 

c) Efterställda skulder som emitterats av MFI ska, när det gäller finansmarknadsstatistik, 

behandlas på samma sätt som andra skulder som MFI ådragit 

sig. Efterställda skulder som emitterats i form av värdepapper ska alltså 

klassificeras som emitterade värdepapper, medan efterställda skulder som 

emitterats av MFI i form av in- eller utlåning ska klassificeras som inlåning. 

Om de nationella centralbankerna i statistiken fastställer alla efterställda 

skulder som emitterats av MFI som en enda post ska siffran tas upp under 

posten emitterade värdepapper, eftersom efterställda skulder oftare utgörs av 

värdepapper än av lån. Efterställda skulder bör inte föras in under 

skuldposten eget kapital och reserver. 

d) Hybridinstrument. Omsättningsbara instrument med en kombination av 

skuld- och derivatkomponenter, inklusive 

— överlåtbara instrument som innefattar derivat, 

— överlåtbara instrument vars lösenvärdet och/eller kupong är knuten till 

utvecklingen i en underliggande referenstillgång, ett tillgångspris eller 

annat referensvärde under instrumentets löptid. 

Dessa poster inkluderar för varje löptidsuppdelning 

a) överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) 

med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två 

år, 

b) efterställda fordringar emitterade av MFI i form av skuldförbindelser med 

ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år. 

Hybridinstrument emitterade av MFI med ursprunglig löptid upp till två år som på 

förfallodagen, på grund av kombinationen av skuld- och derivatkomponenterna, 

kan ha ett avtalsenligt lösenvärde i emissionsvalutan som understiger det belopp 

som ursprungligen investerats. 

12. Eget kapital och reserver I datainsamlingen redovisas här de poster som härrör från emissionen av 

aktiekapital i uppgiftslämnande MFI till aktieägare eller andra ägare och som för 

innehavaren medför äganderätt till institutet och vanligen rätt till en del av 

institutets vinst och av dess egna kapital vid likvidation. Hit räknas också ej 

utdelade förmåner och medel som uppgiftslämnare avsatt för väntade framtida 

betalningar och åtaganden. Häri ingår 

a) aktiekapital, 

b) ej utdelade förmåner och medel, 

c) specifika och allmänna reserver mot förluster i samband med utlåning, 

värdepapper och andra typer av tillgångar (kan redovisas enligt bokföringsreglerna). 

13. Övriga skulder Posten övriga skulder är en restpost på balansräkningens skuldsida för skulder som 

inte kan hänföras till någon annan kategori. Nationella centralbanker får kräva 

rapportering av specifika underpositioner inkluderade i denna post. Övriga skulder 

kan innefatta 

a) finansiella derivatpositioner med negativa bruttomarknadsvärden 

Finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen ska föras hit när 

det gäller sammanställningen av statistik; 

b) upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till 

svävande poster 

Svävande poster är saldon i MFI:s balansräkning som inte är kontoförda 

under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel som 

ska investeras, överföras eller avvecklas); 

c) upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till 

poster på väg 

Poster på väg är medel (oftast tillhörande kunder) som är under överföring 

mellan MFI. Posterna innefattar överföringar som har debiterats på kunders 

konton och övriga poster för vilka uppgiftslämnarna ännu inte betalat 

motsvarande belopp;



d) upplupna räntor på inlåning 

Upplupna räntor på inlåning avser ränta som utgör en skuld när bokslutet 

ska rapporteras, men som inte kommer att betalas förrän senare (dvs. inte 

förrän efter rapporteringsdagen). Upplupen ränta på lån ska tas upp brutto 

under kategorin övriga skulder. Upplupen ränta ska särskiljas från den 

inlåningskategori den hör till; 

e) upplupen vinstutdelning; 

f) upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som inte hänför sig till den 

primära MFI-verksamheten (belopp som ska betalas till leverantörer, för 

skatter, löner, sociala avgifter, etc.); 

g) reserver för åtaganden gentemot tredje man (pensioner, utdelning, etc.); 

h) marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt 

Marginalbetalningar som görs enligt derivatkontrakt ska normalt klassificeras 

som inlåning (se kategori 9). De stora skillnaderna i rådande praxis 

gör det svårt att fastställa vilka marginalbetalningar som verkligen ska 

återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar sätts in utan 

åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar som förser MFI 

med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det godtas att dessa 

marginalbetalningar klassificeras som övriga skulder eller som inlåning, allt 

beroende på nationell praxis; 

i) upplupna kostnader och förutbetalda intäkter netto som hänför sig till 

framtida avveckling av värdepapperstransaktioner eller valutatransaktioner. 

Från posten övriga skulder kan uteslutas i det närmaste alla finansiella instrument i 

form av finansiella skulder (som tas upp under andra balansräkningsposter), 

finansiella instrument som inte utgörs av finansiella skulder, såsom garantier, 

åtaganden, administrerade lån och förtroendelån, icke-finansiella skulder såsom 

kapitalposter på skuldsidan (som tas upp under eget kapital och reserver). 

DEL 3 


ENS 95 ligger till grund för sektorsindelningen. Motparter som befinner sig på de deltagande medlemsstaternas territorium 

identifieras efter sin sektor i enlighet med förteckningen över MFI avseende statistikkraven och ledningen för den statistiska 

klassificeringen av motparter som anges i ECB:s Sector Manual. Bankinstitut utanför medlemsstaterna kallas ”banker” i stället 

för MFI. På samma sätt hänför sig uttrycket ”icke-MFI” bara till medlemsstaterna; för andra länder används termen 

”icke-banker”. 

Tabell 


Sektor Definition 

MFI Se artikel 1 i denna förordning. 

Offentlig sektor (S.13) (ENS 95, 2.68–2.70) Institutionella enheter vars primära uppgift är att producera varor 

och tjänster som är avsedda för enskild och kollektiv konsumtion 

och/eller omfördelning av inkomster och förmögenhet. 

Staten (S.1311) (ENS 95, 2.71) Administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter 

vars behörighet normalt sträcker sig över hela det 

ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkring. 

Delstater (S.1312) (ENS 95, 2.72) Separata institutionella enheter som utövar några av en regerings 

funktioner på en nivå under statens men över de styrande 

institutionella enheter som finns på lokal nivå, förutom 

administration av socialförsäkring.



Kommuner (S.1313) (ENS 95, 2.73) Allmän administration vars behörighet sträcker sig endast över en 

lokal del av det ekonomiska territoriet, förutom lokala avdelningar 

av socialförsäkring. 

Socialförsäkring (S.1314) (ENS 95, 2.74) Statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter vars 

huvudsakliga aktivitet är att tillhandahålla sociala förmåner. 

Övriga finansinstitut (S.123) + finansiella serviceföretag 

(S.124) (ENS 95, 2.53–2.59) 

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125) 

(ENS 95, 2.60–2.67) 

Finansiella företag och kvasibolag (exklusive försäkringsbolag och 

pensionsfonder) som främst ägnar sig åt finansförmedling genom 

att ta upp lån i andra former än betalningsmedel, insättningar 

och/eller nära substitut till inlåning från andra institutionella 

enheter än monetära finansinstitut eller tekniska försäkringsreserver. 

Här ingår FVC, centrala motparter som är icke-monetära 

finansinstitut och finansiella serviceföretag som består av alla 

finansiella företag och kvasibolag som huvudsakligen ägnar sig åt 

finansiell serviceverksamhet. 

Finansiella företag och kvasibolag som främst ägnar sig åt 

finansförmedling som en följd av spridning av risker. 

Icke-finansiella företag (S.11) (ENS 95, 2.21–2.31) Företag och kvasibolag som inte ägnar sig åt finansförmedling 

utan främst åt produktion av handelsvaror och icke-finansiella 

tjänster. 

Hushåll (S.14) och hushållens ideella organisationer 

(S.15) (ENS 95, 2.75–2.88) 

Enmansföretag och enkla bolag (under ”Hushåll”) 

(ENS 95, 2.76d) 

Individer eller grupper av individer som konsumenter, som 

producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för 

egen slutlig användning och som producenter av handelsvaror och 

icke-finansiella och finansiella tjänster, såvida verksamheten inte 

liknar den som bedrivs av kvasibolag. Här ingår hushållens ideella 

organisationer som betjänar hushåll och som främst ägnar sig åt 

produktion av varor och tjänster avsedda för specifika grupper av 

hushåll. 

Enmansföretag och enkla bolag utan ställning som juridisk person 

– andra än de som betraktas som kvasibolag – som är 

marknadsproducenter. Hit räknas enkla bolag, (sammanslutningar 

av) jurister, läkare, etc. som är egenföretagare. När det gäller 

enmansföretagare är affärsverksamheten fast knuten till den 

fysiska personen som är ägare, och alla rättigheter och skyldigheter 

från den privata och den affärsmässiga delen kombineras.


BILAGA III 

TILLÄMPNINGEN AV KRAVEN PÅ MINIMIRESERVER OCH TILLHÖRANDE SPECIALREGLER 

DEL 1 

Krav på minimireserver för kreditinstitut: allmänna regler 

1. Rutor markerade med * i tabell 1 i bilaga I används vid beräkningen av kassakravsbasen. Beträffande skuldförbindelser 

ska kreditinstitut antingen styrka att de har skulder som ska dras av från kassakravsbasen eller göra ett schablonavdrag 

med en viss procent som anges av ECB. Uppgifterna i de tunnstreckade cellerna behöver bara rapporteras av 

kassakravspliktiga kreditinstitut. 

2. Kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB” ska inte innehålla uppgiftslämnarnas skulder 

gentemot institut som beviljats undantag från ECB:s kassakravssystem, dvs. institut som har undantagits av andra 

orsaker än att de är föremål för rekonstruktion. Institut som tillfälligt medgetts undantag från kassakrav på grund av 

att de är föremål för rekonstruktion behandlas som kassakravspliktiga institut, och skulder gentemot sådana institut 

ska därför ingå i kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er”. Skulder gentemot institut som i 

praktiken inte behöver hålla kassakravsmedel hos ECBS till följd av det generella avdraget ska också inräknas under 

den här kolumnen. 

3. Institut med full rapporteringsskyldighet kan också rapportera positioner mot andra MFI än kassakravspliktiga 

kreditinstitut, ECB och NCB, i stället för gentemot MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB, förutsatt att 

uppgifterna är tillräckligt detaljerade och att inga poster i fetstil påverkas. Därutöver kan kreditinstitut som omfattas av 

kassakrav – beroende på de nationella systemen för insamling av statistiska uppgifter och förutsatt att de definitioner 

och klassifikationsprinciper för MFI-balansräkningen som anges i den här förordningen följs helt och fullt – alternativt 

välja att rapportera de uppgifter som behövs för beräkning av kassakravsbasen, med undantag av uppgifter om 

omsättningsbara instrument, i enlighet med tabellen nedan, förutsatt att inga poster i fetstil påverkas i tabell 1 i bilaga 

I påverkas. 

4. Små ”tail”-klassificerade kreditinstitut ska som ett minimikrav rapportera de kvartalsdata som behövs för att i enlighet 

med tabellen nedan beräkna kassakravsbasen. 

5. För rapportering i enlighet med tabellen nedan ska sträng överensstämmelse med tabell 1 i bilaga I eftersträvas. 

INLÅNING 


9. Inlåning totalt 

9.1e + 9.1.x 

9.2e + 9.2.x 

9.3e + 9.3.x 

9.4e + 9.4. x 

varav: 

9.2e + 9.2.x med överenskommen löptid 

över 2 år 

Tabell 

Uppgifter om kassakrav som ska lämnas 

Kassakravsbasen beräknas som summan av följande kolumner i 

tabell 1 (skulder): (a) - (b) + (c) + (d) + (e) + (j) - (k) + (l) + (m) + (n) 

+ (s)


varav: 

9.3e + 9.3.x med uppsägningstid Frivillig uppgift ( 1 ) 

över 2 år 

varav: 

9.4e + 9.4.x repor 

OMSÄTTNINGSBARA INSTRUMENT 



11e + 11x med överenskommen löptid 


över 2 år 

Kassakravsbasen beräknas som summan av följande kolumner i 

tabell 1 (skulder): (a) - (b) + (c) + (d) + (e) + (j) - (k) + (l) + (m) + (n) 

+ (s) 

Utelöpande emissioner, kolumn (t) i tabell 1 (skulder) 

( 1 ) Uppgiftslämnare har valfrihet, dvs. de får antigen rapportera verkliga siffror (inkl. nollpositioner) eller ”uppgifter saknas” (med 

respektive symbol). De som en gång valt att rapportera verkliga siffror har inte längre möjlighet att rapportera ”uppgifter saknas”. 

DEL 2 

Specialregler 

Avsnitt 1: Rapportering av aggregerade uppgifter på koncernbasis från kreditinstitut som omfattas av ECB:s 

kassakravssystem 

1.1 Förutsatt att kraven enligt artikel 11 i förordning (EG)nr 1745/2003 (ECB/2003/9) uppfylls, får ECB:s direktion tillåta 

att kassakravspliktiga kreditinstitut tillämpar aggregerad statistikrapportering som en grupp inom samma nationella 

territorium. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s lista över MFI. 

1.2 Om kreditinstitut getts tillstånd att inneha kassakravsmedel genom ombud i enlighet med artikel 10 i förordning 

(EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9), och inte omfattas av den gruppvisa rapporteringen som nämns i detta avsnitt, får 

den berörda nationella centralbanken ge ombudet tillstånd att genomföra den aggregerade rapporteringen (annan än 

den som avser kassakraven) åt ett kreditinstitut. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s lista över MFI. 

1.3 Om samtliga kreditinstitut i gruppen räknas som ”tail” behöver den endast lämna in uppgifter enligt de förenklade 

rapporteringskraven för sådana institut. Annars gäller full rapporteringsskyldighet för hela gruppen. 

Avsnitt 2: Kassakrav i fall där fusioner involverar kreditinstitut 

2.1 I denna bilaga har termerna ”fusion”, ”fusionerande institut” och ”förvärvande institut” den betydelse som anges i 

artikel 1 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). 

2.2 För den uppfyllandeperiod under vilken en fusion träder i kraft ska kassakraven för det förvärvande institutet beräknas 

och fullgöras i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).


2.3 För de därpå följande uppfyllandeperioderna ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en 

kassakravsbas och statistiska uppgifter som rapporteras i enlighet med de regler som framgår av tabellen nedan. 

I annat fall ska de vanliga reglerna för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakrav enligt artikel 3 i 

förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) gälla. 

2.4 Utan att det påverkar skyldigheterna i föregående punkter får den berörda nationella centralbanken ge det förvärvande 

institutet tillstånd att uppfylla sin skyldighet att rapportera statistiska uppgifter genom ett tillfälligt förfarande, 

exempelvis separat för vart och ett av de fusionerande instituten under ett antal perioder efter det att fusionen trätt i 

kraft. Längden på detta undantag från normala rapporteringsförfaranden måste i möjligaste mån begränsas och bör 

inte överstiga sex månader räknat från det att fusionen trätt i kraft. Detta undantag påverkar inte det förvärvande 

institutets skyldighet att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt den här förordningen och, i förekommande fall, 

dess skyldighet att uppfylla de fusionerande institutens rapporteringsskyldigheter i enlighet med den här bilagan. 

Tabell 

Särskilda bestämmelser för beräkning av kassakrav för fusionerande kreditinstitut ( 1 ) 


1 En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full 

rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) 

förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full 

rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), 

träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som 

berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa 

statistiska uppgifter för föregående månad. 



förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade institut 

och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full 


träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som 

berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska 

uppgifter för föregående kvartal. 



förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full 


träder i kraft mellan utgången av en månad och den 

tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande 

av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående 

månad. 



förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut 

och eventuellt ett eller flera kreditinstitut 

med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande 

instituten), träder i kraft mellan utgången av ett 

kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer 

för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående 

kvartal. 

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska 

kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på 

grundval av en kassakravsbas som omfattar de 

sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande 

institutet och för de fusionerande instituten. De 

kassakravsbaser som ska läggas samman är de som 

skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod 

om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag 

ska medges. 









ska medges. 









ska medges. Det förvärvande institutet ska, 


de fusionerande institutens skyldighet att lämna 

statistiska uppgifter för den månad som föregår 

fusionen. 









ska medges. Det förvärvande institutet ska, 


de fusionerande institutens skyldighet att lämna 

statistiska uppgifter för den månad eller, beroende på 

institutet, det kvartal som föregår fusionen. 

( 1 ) I tabellen anges sådana mer omfattande förfaranden som gäller för specifika fall. Vanliga regler för rapportering av statistiska uppgifter 

och beräkning av kassakravet enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) ska gälla för fall som inte tas upp i tabellen.



5 En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut 

(det förvärvande institutet) förvärvar ett eller 


och eventuellt ett eller flera ”tail”-klassificerade 

kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i 

kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd 

NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter 

för föregående månad. 


(det förvärvande institutet) förvärvar ett 

eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de 

fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången 

av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för 

inlämnande av statistiska uppgifter för föregående 

kvartal. 




fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången 

av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för 

inlämnande av statistiska uppgifter för föregående 

kvartal och det ”tail”-klassificerade institutet, i och 

med fusionen, blir ett institut med full rapporteringsskyldighet. 





utgången av ett kvartal och den sista dag som 






och eventuellt ett eller flera ”tail”klassificerade 


träder i kraft mellan utgången av en månad 

och den sista dag som berörd NCB fastställer för 

inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för 

föregående månad. 







uppgifter för föregående kvartal, och det ”tail”klassificerade 

institutet, i och med fusionen, blir ett 

institut med full rapporteringsskyldighet. 

Samma förfarande som för fall 1. 

Från och med den uppfyllandeperiod som följer på 

fusionen och intill dess det förvärvande institutet 

första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet 

med de förenklade rapporteringskrav för ”tail”klassificerade 

institut som anges i bilaga III till den här 

förordningen ska kassakravet för det förvärvande 

institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas 

som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för 


instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman 

är de som skulle ha varit aktuella för denna 

uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. 

Endast ett engångsavdrag ska medges. 














Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande 

institutet ska, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, 

även uppfylla de fusionerande institutens 

skyldighet att lämna statistiska uppgifter för det 

kvartal som föregår fusionen. 


Samma förfarande som för fall 4.





uppstår genom förvärv av ett eller flera kreditinstitut 

med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande 

instituten), träder i kraft mellan utgången av 

en månad och den tidsfrist som berörd NCB 


uppgifter för föregående månad. 



uppstår genom förvärv av ett eller flera ”tail”klassificerade 

kreditinstitut och eventuellt ett eller 


(de fusionerande instituten), träder i kraft mellan 





(det förvärvande institutet) uppstår genom 

förvärv av ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut 

(de fusionerande instituten), träder i kraft 

mellan utgången av ett kvartal och den sista dag 

som berörd NCB fastställer för inlämnande av 

statistiska uppgifter för föregående kvartal. 




sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande 





institutet ska uppfylla de fusionerande institutens 

skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den 

månad som föregår fusionen. 




sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande 





institutet ska uppfylla de fusionerande institutens 

skyldighet att lämna uppgifter för den månad 

eller, beroende på institutet, det kvartal som föregår 

fusionen. 









de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som 

ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella 

för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade 

ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det 

förvärvande institutet ska uppfylla de fusionerande 

institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter 

för det kvartal som föregår fusionen.


BILAGA IV 

MINIMISTANDARDER SOM SKA TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN 

Uppgiftslämnarna ska tillämpa nedanstående minimistandarder för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav. 

1. Minimistandarder för uppgiftsöverföring: 

a) Rapporteringen till de nationella centralbankerna ska ske snabbt och inom de tidsramar som fastställs av den 

relevanta nationella centralbanken. 

b) Statistikrapporterna ska till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av de 

nationella centralbankerna. 

c) Kontaktperson(er) hos uppgiftslämnarna ska namnges. 

d) De tekniska specifikationerna för uppgiftsöverföringen till de nationella centralbankerna ska följas. 


a) De statistiska uppgifterna ska vara exakta: 

— uppgifterna ska stämma lineärt (t.ex. tillgångar och skulder måste gå jämnt ut, delsummorna ska 

sammanräknade motsvara totalsumman), och 

— uppgifter som inrapporteras med olika frekvens ska stämma sinsemellan. 

b) Uppgiftslämnarna ska kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar. 

c) De statistiska uppgifterna måste vara fullständiga. Existerande luckor i uppgifterna ska påpekas och förklaras för 

de nationella centralbankerna, och i förekommande fall snarast möjligt rättas till. 

d) Statistiken får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor. 

e) Uppgiftslämnarna ska använda de enheter och antal decimaler som föreskrivits av de nationella centralbankerna 

för den tekniska överföringen av uppgifter. 

f) Uppgiftslämnarna ska tillämpa de avrundningsregler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den 

tekniska överföringen av uppgifter. 


a) Statistiken ska överensstämma med definitioner och klassificeringar i den här förordningen. 

b) Vid avvikande definitioner och klassificeringar ska uppgiftslämnarna i förekommande fall regelbundet följa upp 

och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt ECB:s förordning. 

c) Uppgiftslämnarna ska kunna förklara brott i inrapporterade uppgifter jämfört med uppgifterna för föregående 

period. 


De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och de nationella centralbankerna ska följas. Avvikelser från 

normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter.


BILAGA V 

JÄMFÖRELSETABELL 

Förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) Denna förordning 

Artikel 1 Artikel 1 

Artikel 2.1 Artikel 1 första strecksatsen; artikel 2.1 

Artikel 2.2 Artikel 8.1 

Artikel 2.3 Artikel 8.1 e 








Artikel 4.5 Artikel 8.1 b; artikel 8.1 c 

Artikel 4.6 Artikel 8.5 a 

Artikel 4.7 Artikel 8.5 b 

Artikel 4.8 Artikel 10 



Artikel 7 — 



Bilaga I, del 1, inledning Bilaga I, inledning 

Bilaga I, del 1, I, punkt 1 Artikel 3.1 

Bilaga I, del 1, I, punkt 2 Artikel 1 första strecksatsen 

Bilaga I, del 1, I, punkt 3 Artikel 2.3 

Bilaga I, del 1, I, punkt 4 Bilaga 1, del 1, avsnitt 1, punkt 1.1 


Bilaga I, del 1, I, punkt 6 Artikel 1 första strecksatsen; bilaga 1, del 1, avsnitt 2, punkt 

2.1 


Bilaga I, del 1, I, punkt 8 Artikel 1 första strecksatsen 

Bilaga I, del 1, I, punkt 9 Artikel 8.3 a 

Bilaga I, del 1, II Artikel 7 

Bilaga I, del 1, III, punkt 1 Skäl 2, skäl 10, bilaga III, del 1, punkt 1 

Bilaga I, del 1, III, punkt 2 Bilaga I, inledning; bilaga I, del 2 

Bilaga I, del 1, III, punkt 3 Bilaga I, del 2 

Bilaga I, del 1, III, i), a), punkt 4 Bilaga I, del 2, punkt 1 a 

Bilaga I, del 1, III, i), a), punkt 5 Bilaga I, del 2, punkt 2 

Bilaga I, del 1, III, i), b), punkt 6 Bilaga I, del 2, punkt 1 b 

Bilaga I, del 1, III, ii), punkt 7 Bilaga I, del 2, punkt 4 

Bilaga I, del 1, III, iii), punkt 8 Bilaga I, del 2, punkt 5.1 

Bilaga I, del 1, III, iii), punkt 9 Bilaga I, del 2, punkt 5.1 

Bilaga I, del 1, III, iv), punkt 10 Bilaga I, del 2, punkt 3 

Bilaga I, del 1, III, v), punkt 11 — 

Bilaga I, del 1, III, v), punkt 12 Skäl 8 

Bilaga I, del 1, III, punkt 13 Skäl 8 

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 13 a Bilaga I, del 2, punkt 5.5 

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 13 b — 

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 13 c Bilaga I, del 2, punkt 5.5



Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 13 d Bilaga I, del 2, punkt 5.5 

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 13 e Artikel 8.3 b 

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 14 Artikel 6 

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 15 Artikel 7.2 

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 16 Artikel 7.4 

Bilaga I, del 1, IV, punkt 1 Bilaga I, del 3 

Bilaga I, del 1, IV, punkt 2 Bilaga I, del 3 

Bilaga I, del 1, IV, a), punkt 3 Bilaga I, del 3, punkt 1 

Bilaga I, del 1, IV, a) punkt 4 — 

Bilaga I, del 1, IV, b), punkt 5 Bilaga I, del 3, punkt 2 

Bilaga I, del 1, IV, c), punkt 6 Bilaga I, del 3, punkt 4 

Bilaga I, del 1, IV, c) punkt 6 a Artikel 8.6 

Bilaga I, del 1, IV, d), punkt 7 Bilaga I, del 3, punkt 5 

Bilaga I, del 1, IV, d) punkt 7 a Artikel 8.6 

Bilaga I, del 1, IV, e), punkt 8 Bilaga I, del 3, punkt 3 

Bilaga I, del 1, IV, e) punkt 9 Artikel 6 

Bilaga I, del 1, IV, e) punkt 9 a — 

Bilaga I, del 1, IV, punkt 10 Artikel 7 

Bilaga I, del 1, V, punkt 1 Skäl 9 

Bilaga I, del 1, V, punkt 2 Skäl 9; artikel 4 

Bilaga I, del 1, V, punkt 3 Artikel 4.1 

Bilaga I, del 1, V, punkt 4 Artikel 4.2 

Bilaga I, del 1, V, punkt 5 Skäl 9 

Bilaga I, del 1, V, punkt 6 Bilaga I, del 5, punkt 1 

Bilaga I, del 1, V, i) punkt 7 Bilaga I, del 5, tabell 1A 

Bilaga I, del 1, V, ii), punkt 8 Bilaga I, del 5, tabell 1A 

Bilaga I, del 1, V, iii), punkt 9 Bilaga I, del 5, tabell 1A 

Bilaga I, del 1, V, iv), punkt 10 Artikel 6 

Bilaga I, del 1, V, punkt 11 Bilaga I, del 4, punkt 2 

Bilaga I, del 1, V, i), punkt 12 Bilaga I, del 5, tabell 1A 

Bilaga I, del 1, V, punkt 13 Bilaga I, del 5, tabell 1A 

Bilaga I, del 1, V, ii), punkt 14 Bilaga I, del 5, tabell 1A 

Bilaga I, del 1, V, iii), punkt 15 Bilaga I, del 5, tabell 1A 

Bilaga I, del 1, V, punkt 16 Bilaga I, del 5, tabell 1A 

Bilaga I, del 1, V, iv), punkt 17 Artikel 6 

Bilaga I, del 2, tabell A Bilaga I, del 8 

Bilaga I, del 2, tabell 1 Bilaga I, del 2 

Bilaga I, del 2, tabell 1, fotnot 5 Bilaga III, del 1, punkt 3 




Bilaga I, del 2, tabell 1A Bilaga I, del 5 

Bilaga I, del 3, Allmänna definitioner Bilaga II, del 1 

Bilaga I, del 3, Definitioner av sektorer Bilaga II, del 3 

Bilaga I, del 3, Definitioner av instrumentkategorier Bilaga II, del 2 

Bilaga I, del 3, tabell Bilaga II, del 2 

Bilaga II, del 1, I, punkt 1 Artikel 2.2; 

bilaga III, del 1, punkt 3 

Bilaga II, del 1, II, punkt 2 Bilaga III, del 1, punkt 4 

Bilaga II, del 1, III, punkt 3 Bilaga III, del 2, avsnitt 1, punkt 1.1 

Bilaga II, del 1, III, punkt 4 Bilaga III, del 2, avsnitt 1, punkt 1.2 

Bilaga II, del 1, IV, punkt 5 Bilaga III, del 1, punkt 2 

Bilaga II, del 1, IV, punkt 6 Bilaga III, del 1, punkt 2



Bilaga II, del 2, punkt 7 Bilaga III, del 1, tabell, fotnot 

Bilaga II, del 3, punkt 8 Bilaga III, del 2, avsnitt 2, punkt 2.1 




Bilaga II, del 3, tabell Bilaga III, del 1, tabell 

Bilaga II, tillägg, tabell Bilaga II, del 2, tabell 

Bilaga III Artikel 8 

Bilaga IV Bilaga IV 

Bilaga V Artikel 13

FINLANDS BANK 



11.2.2005 

Frågor om efterlevnadskontrollen kan ställas till Rahoitustilastot@bof.fi. 

BILAGOR 

Meddelande från Europeiska centralbanken avseende föreläggandet av sanktioner vid 

åsidosättande av rapporteringskraven för balansräkningsstatistik, EUT C 195, 31.7.2004, 

s. 8. 

Bilaga IV "Minimistandarder som skall tillämpas av den faktiska uppgiftslämnande 

populationen" till Europeiska centralbankens förordning om konsoliderade 

balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13). 

SÄNDLISTA 

Monetära finansinstitut 

FÖR KÄNNEDOM 

Bankföreningen i Finland 

1.1.2005

L 10/24 

SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 12.1.2002 

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING nr 63/2002 

av den 20 december 2001 

om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i 

förhållande till hushåll och icke-finansiella företag 




av statistiska uppgifter ( 1 ), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4 i 



(1) För att kunna fullgöra sina uppgifter är Europeiska 

centralbankssystemet (ECBS) beroende av att det framställs 

statistik över räntesatser som tillämpas av monetära 

finansinstitut (MFI) på inlåning och utlåning i 

förhållande till hushåll och icke-finansiella företag. Det 

främsta syftet är att ge Europeiska centralbanken (ECB) 

en omfattande, detaljerad och samordnad statistisk bild 

över nivån på de räntesatser som tillämpas av MFI och 

hur de förändras över tiden. Dessa räntesatser utgör sista 

ledet i den mekanism som överför den monetära politiken 

i form av ändringar i officiella räntesatser och är 

därför en nödvändig förutsättning för en tillförlitlig 

analys av den monetära utvecklingen i de deltagande 

medlemsstaterna. Samtidigt behöver ECBS information 

om räntesatsernas utveckling för att medverka till att de 

behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin 

politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det 

finansiella systemets stabilitet. 

(2) ECB skall, i enlighet med bestämmelserna i Fördraget om 

upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat 

fördraget) och på de villkor som anges i Stadgan för 

Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken 

(nedan kallad stadgan) utfärda förordningar i den 

utsträckning som behövs för att genomföra ECBS 

uppgifter som anges i stadgan, och som i vissa fall anges 

i de bestämmelser antagna av rådet som avses i artikel 

107.6 i fördraget. 

(3) Artikel 5.1 i stadgan föreskriver att ECB för att utföra 

ECBS uppgifter, med stöd av de nationella centralbankerna, 

skall samla in de statistiska uppgifter som behövs 

antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller 

direkt från de ekonomiska aktörerna. I artikel 5.2 i 

( 1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 

(ECB/2001/18) 

stadgan föreskrivs att de nationella centralbankerna, så 

långt som möjligt, skall utföra de uppgifter som anges i 

artikel 5.1. 

(4) Det kan bli nödvändigt, och minska rapporteringsbördan, 

att låta insamlingen av de statistikuppgifter från 

den faktiska rapporterande populationen som behövs för 

att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra en del av en mer 

omfattande uppgiftsinsamling, som de nationella centralbankerna 

organiserar inom sitt eget ansvarsområdet för 

andra syften i enlighet med gemenskapsrätten, nationell 

lag eller vedertagen praxis. Detta gäller under förutsättning 

att uppfyllelsen av ECB:s statistikkrav inte äventyras. 

För att främja öppenhet och insyn är det lämpligt 

att, i sådana fall, informera uppgiftslämnarna om att 

uppgifter samlas in för att uppfylla andra statistiska 

ändamål. I specificerade fall kan ECB använda sig av 

sådan statistik för att uppfylla statistikkraven. 


ECB skall specificera den faktiska rapporterande populationen 

inom ramarna för referenspopulationen av 

uppgiftslämnare och begränsa den ifrågavarande rapporteringsbördan. 

När det gäller MFI:s räntestatistik kommer 

den faktiska rapporterande populationen antingen att 

omfatta samtliga relevanta MFI eller ett urval av MFI 

efter vissa angivna kriterier. Eftersom MFI-sektorn är 

olika utformad i de olika medlemsländerna överlåts till 

de nationella centralbankerna att välja urvalsmetod. 

Syftet är att minska rapporteringsbördan, samtidigt som 

tillförlitlig statistik säkerställs. Enligt artikel 5.1 får ECB 

anta förordningar som gäller utformning och genomförande 

av de rapporteringskrav rörande statistiska 

uppgifter som den ålägger den faktiska rapporterande 

populationen i deltagande medlemsstater. Artikel 6.4 

föreskriver att ECB får utfärda förordningar som specificerar 

villkoren för att rätten att verifiera eller inhämta 

statistiska uppgifter skall få utövas. 


medlemsstaterna själva skall ordna sitt statistikområde 

och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera 

att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs.


L 10/25 

(7) Även om de förordningar som ECB utfärdar i enlighet 

med artikel 34.1 i stadgan inte medför några rättigheter 

eller skyldigheter för icke deltagande medlemsstater, är 

ändå artikel 5 i stadgan tillämplig på såväl deltagande 

som icke deltagande medlemsstater. I förordning (EG) 

nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i stadgan, tillsammans 

med artikel 5 i fördraget, medför en skyldighet att 

på nationell nivå utforma och genomföra alla de 

åtgärder som de icke deltagande medlemsstaterna anser 

lämpliga för att samla in de statistiska uppgifter som 

behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för 

att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för 

att de skall bli deltagande medlemsstater. 


I denna förordning skall 

Artikel 1 

Definitioner 

1. uppgiftslämnare, deltagande medlemsstat, och hemvist/inhemsk 

ha den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) 

nr 2533/98 avseende uppgiftslämnare, deltagande medlemsstat 

och som har sin hemvist, 

2. hushåll och icke-finansiella företag avse alla icke-finansiella 

sektorer utom offentliga sektorn enligt definitionen i det 

europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) 1995, som 

återges i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av 

den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet 

i gemenskapen ( 1 ). Detta inbegriper 

hushållssektorn och sektorn för hushållens icke vinstdrivande 

organisationer (S.14 + S.15) och sektorn icke-finansiella 

företag (S.11), 

3. kreditinstitut och andra institut avse alla MFI utom centralbanker 

och penningmarknadsfonder i enlighet med de klassifikationsprinciper 

som anges i punkt I i del 1 i bilaga I till 

Europeiska centralbankensförordning (EG) nr 2423/2001 av 

den 22 november om konsoliderade balansräkningar för 

monetära finansinstitut (ECB/2001/13) ( 2 ), 

4. MFI:s räntestatistik avse statistik över de räntesatser som 

tillämpas av inhemska kreditinstitut och andra institut på 

eurodenominerad inlåning och utlåning i förhållande till 

hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i deltagande 

medlemsstater, 

( 1 ) EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. 

( 2 ) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1. 

5. potentiell rapporterande population avse inhemska kreditinstitut 

och andra institut som mottar eurodenominerad inlåning 

från och/eller beviljar eurodenominerad utlåning till hushåll 

och/eller icke-finansiella företag med hemvist i deltagande 

medlemsstater. 

Artikel 2 

Faktisk rapporterande population 

1. Den faktiska rapporterande populationen skall utgöras av 

kreditinstitut och andra institut bland den potentiella rapporterande 

populationen som utses av de nationella centralbankerna 

enligt det förfarande som anges i bilaga I till denna förordning. 

2. Varje nationell centralbank skall informera sina inhemska 

uppgiftslämnare om deras rapporteringsskyldighet enligt nationella 

förfaranden. 

3. ECB-rådet skall kontrollera efterlevnaden av bilaga I till 

denna förordning efter dess genomförande och därefter åtminstone 

vartannat år. 

Artikel 3 

Skyldighet att lämna uppgifter 

1. I syfte att erhålla en regelbunden statistik över MFI:s 

räntesatser skall den faktiska rapporterande populationen, till 

den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat i 

vilken uppgiftslämnaren har sin hemvist, varje månad rapportera 

statistiska uppgifter som rör nya avtal och utestående 

belopp. De statistiska uppgifter som skall lämnas specificeras i 

bilaga II till denna förordning. 

2. De nationella centralbankerna skall definiera och genomföra 

den rapporteringsordning som skall följas av den faktiska 

rapporterande populationen i enlighet med nationella förhållanden. 

De skall säkerställa att denna rapporteringsordning tillhandahåller 

begärda statistiska uppgifter och medger noggrann 

kontroll av efterlevnaden av de minimistandarder för överföring, 

noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och 

revidering som anges i artikel 3.3. 

3. Begärda statistiska uppgifter skall rapporteras i enlighet 



bilaga III till denna förordning. 

4. De nationella centralbankerna skall rapportera de 

månadsvisa, aggregerade nationella statistiska uppgifterna till 

ECB före stängningsdags den 19:e arbetsdagen efter referensmånadens 

slut.

L 10/26 


Artikel 4 

Kontroll och tvångsvis insamling 

Rätten att kontrollera och att tvångsvis samla in de uppgifter 

som uppgiftslämnarna skall lämna i enlighet med kraven i fråga 

om statistikrapportering i denna förordning skall utövas av de 

nationella centralbankerna, utan att detta påverkar ECB:s rätt 

att själv utöva denna rätt. Rätten skall särskilt utövas då ett 

institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen 

inte uppfyller de minimistandarder för överföring, 

noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering 

som anges i bilaga III till denna förordning. 

Artikel 5 


Uppgiftslämnande enligt denna förordningen skall inledas med 

den månadsvisa statistiken för januari 2003. 

Artikel 6 


Övergångsbestämmelser för tillämpning av delar av denna 

förordning fastställs i bilaga IV till denna förordning. 

Artikel 7 


Denna förordning träder i kraft den 31 januari 2002. 




Ordförande


L 10/27 

BILAGA I 

URVALSFÖRFARANDE OCH UPPRÄTTHÅLLANDE AV KONSISTENTA URVAL AVSEENDE DEN FAKTISKA 

RAPPORTERANDE POPULATIONEN FÖR STATISTIK ÖVER MONETÄRA FINANSINSTITUTS RÄNTESATSER 

I. Övergripande urvalsförfarande 

DEL 1 

urval avseende den faktiska rapporterande populationen 

1. De nationella centralbankerna skall tillämpa det förfarande som återges i bilden nedan för att välja ut uppgiftslämnare. 

Förfarandet definieras i detalj i denna bilaga. 

II. Census eller urval 

2. Varje nationell centralbank skall välja sina uppgiftslämnare bland kreditinstitut och andra institut inom den potentiella 

rapporterande populationen som har sin hemvist i samma deltagande medlemsstat som den nationella centralbanken. 

3. För att välja uppgiftslämnare, skall den nationella centralbanken antingen tillämpa census eller följa en urvalsmetod 

som är i linje med de kriterier som fastställs i följande punkter. 

4. Om census används, skall den nationella centralbanken begära att varje inhemskt kreditinstitut och andra institut 

inom den potentiella rapporterande populationen rapporterar statistik över monetära finansinstituts (MFI:s) räntesatser. 

Variablerna som skall insamlas genom census är räntesatserna och beloppen för nya avtal och räntesatserna på 

utestående belopp. 

5. Om urval används, skall endast ett urval av kreditinstitut och andra institut inom den potentiella rapporterande 

populationen uppmanas lämna uppgifter. De variabler som skall uppskattas genom urval är räntesatserna och 

beloppen för nya avtal och räntesatserna på utestående belopp. De anges som urvalsvariabler. För att minimera risken 

för att resultatet av en urvalsundersökning avviker från de verkliga (okända) värdena i den potentiella rapporterande 

populationen, skall urvalet konstrueras på ett sådant sätt att det är representativt för den potentiella rapporterande 

populationen. Med avseende på MFI:s räntestatistik skall ett urval anses representativt om alla de kännetecken som är 

av betydelse för statistiken över MFI:s räntesatser och som hör till den potentiella rapporterande populationen, också 

avspeglas i urvalet. Vid det första urvalet får de nationella centralbankerna använda lämpliga proxies och modeller för 

att ta fram urvalssystemet även om underliggande uppgifter, som härrör från befintliga källor, kanske inte helt och 

hållet stämmer med definitionerna i denna förordning.

L 10/28 


III. Stratifiering av den potentiella rapporterande populationen 

6. För att säkerställa att urvalet är representativt, skall varje nationell centralbank som väljer urvalsmetoden för 

statistiken över MFI:s räntesatser på lämpligt sätt stratifiera den potentiella rapporterande populationen innan någon 

uppgiftslämnare tas ut. Stratifiering inbegriper att den potentiella rapporterande populationen N indelas i underpopulationer 

eller strata N 1 ,N 2 ,N 3 ,..., N L . Dessa indelningar i underpopulationer eller strata skall inte överlappa varandra 

och skall tillsammans omfatta den potentiella rapporterande populationen: 

N 1 +N 2 +N 3 +... + N L =N 

7. De nationella centralbankerna skall definiera stratifieringskriterier som möjliggör indelning av den potentiella rapporterande 

populationen i homogena strata. Strata skall anses vara homogena om variationen inom strata av urvalsvariabler 

är lägre än variationen mellan strata ( 1 ). Stratifieringskriterierna skall kopplas till statistiken över MFI:s räntesatser, 

dvs. det skall finnas ett förhållande mellan stratifieringskriterierna och de räntesatser och belopp som skall 

uppskattas utifrån urvalet. 

8. De nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden skall identifiera åtminstone ett stratifieringskriterium för att 

säkerställa att urvalet kreditinstitut och andra institut är representativt för den deltagande medlemsstaten och att 

urvalsfelet är litet. Under idealiska förhållanden definierar de nationella centralbankerna en hierarki av stratifieringskriterier. 

Dessa skall ta hänsyn till de nationella omständigheterna och följaktligen vara specifika för varje deltagande 

medlemsstat. 

9. Urvalet av uppgiftslämnare skall göras i form av urval från icke klassindelad population efter det att alla strata 

definierats. Först på detta stadium dras uppgiftslämnare från den potentiella rapporterande populationen. Ingen 

mellanliggande dragning får utföras. 

IV. Minsta nationella urvalsstorlek 

10. Den minsta nationella urvalsstorleken skall vara sådan att det maximala slumpmässiga felet ( 2 ) för räntesatser på nya 

avtal i genomsnitt över alla instrumentkategorier inte överskrider 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 % ( 3 ). Att 

detta krav uppfylls skall visas antingen direkt med lämpliga uppgifter, eller i avsaknad av sådana uppgifter, genom ett 

antagande att om något av följande kriterier uppfylls, är urvalsstorleken tillräckligt stor för att uppfylla minimikravet. 

a) Den minsta nationella urvalsstorleken skall omfatta minst 30 % av den inhemska potentiella rapporterande 

populationen. Om 30 % av den inhemska potentiella rapporterande populationen är större än 100, kan den 

minsta nationella urvalsstorleken ändå begränsas till 100 uppgiftslämnare. 

b) Den minsta nationella urvalsstorleken skall vara sådan att uppgiftslämnarna i det nationella urvalet täcker 

åtminstone 75 % av beståndet eurodenominerad inlåning erhållen från – och åtminstone 75 % av beståndet 

eurodenominerad utlåning beviljad till – hushåll och icke-finansiella företag i de deltagande medlemsstaterna. 

11. Lämpliga uppgifter skall förstås som uppgifter som är tillräckligt detaljerade och kopplade till statistiken över MFI:s 

räntesatser i den meningen att de undersökningar från vilka dessa uppgifter härrör tillämpar definitioner som är 

förenliga med statistiken över MFI:s räntesatser. Sådana uppgifter kanske inte är tillgängliga för de nationella 

centralbankerna före genomförandet av undersökningen av MFI:s räntesatser och uppgiftslämnarnas tillhandahållande 

av de första uppsättningarna uppgifter. 

12. Den minsta nationella urvalsstorleken skall hänföra sig både till det minsta första urvalet och det minsta urvalet efter 

upprätthållandet av konsistenta urval enligt punkt 21. På grund av fusioner och utgående, kan urvalet komma att bli 

mindre över tiden till nästa upprätthållandeperiod. 

13. De nationella centralbankerna får välja fler uppgiftslämnare än vad som anges som den minsta nationella urvalsstorleken, 

särskilt när representativiteten för det nationella urvalet behöver ökas på grund av det nationella finansiella 

systemets struktur. 

14. Det skall finnas överensstämmelse mellan antalet kreditinstitut och andra institut i den potentiella rapporterande 

populationen och den minsta urvalsstorleken. De nationella centralbankerna får tillåta kreditinstitut och andra 

institut, som har sin hemvist i en enda deltagande medlemsstat och är individuellt uppförda på listan över MFI, som 

upprättats och uppdaterats i enlighet med de klassificeringsprinciper som anges i punkt I i del 1 i bilaga I till 

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar 

för monetära finansinstitut ECB/2001/13 ( 4 ), att rapportera MFI:s räntestatistik tillsammans som en grupp. 

Gruppen blir en nominell uppgiftslämnare. Detta betyder att gruppen rapporterar MFI:s räntestatistik som om den 

vore ett enda MFI, dvs. den rapporterar en genomsnittlig räntesats per instrumentkategori som täcker hela gruppen i 

stället för en sats för varje MFI som är uppfört på listan över MFI. Samtidigt skall kreditinstituten och de andra 

instituten i gruppen räknas som individuella institut i den potentiella rapporterande populationen och i urvalet. 

( 1 ) Nedbrytningen av den totala variationen i en variation inom och en mellan strata är känd som Huygens teorem. 

( 2 ) 

med D som maximalt slumpmässigt fel, z α/2 som faktorn beräknad från den normala fördelningen eller från en annan lämplig 

fördelning beroende på uppgiftsstrukturen (exempelvis t-fördelningen), som förutsätter en konfidensnivå på 1-α, var(θ) som variationen 

av estimatorn för parametern θ och vâr(θ) som den skattade variationen av estimatorn för parametern θ. 

( 3 ) De nationella centralbankerna kan direkt översätta det absoluta måttet av 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 % till ett relativt 

mått för den högsta godtagbara variationskoefficienten enligt den skattningsansvarige. 

( 4 ) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.


L 10/29 

V. Fördelning av urvalet över strata och val av uppgiftslämnare 

15. Efter definitionen av nationella strata i enlighet med punkterna 6 och 7 och den nationella urvalsstorleken n i 

enlighet med punkt 10, skall de nationella centralbanker som valt urvalsmetoden dra urvalet genom att välja de 

faktiska uppgiftslämnarna från varje stratum. Den totala nationella urvalsstorleken n skall vara summan av urvalsstorlekarna 

n 1 ,n 2 ,n 3 ,…,n L för varje stratum: 

n 1 +n 2 +n 3 +... + n L =n. 

16. Varje nationell centralbank skall välja den lämpligaste fördelningen av den nationella urvalsstorleken n bland strata. 

Följaktligen skall varje nationell centralbank definiera urvalsprocenten n h /N h för varje stratum h, dvs. hur många 

uppgiftslämnare n h som skall dras från totala antalet kreditinstitut och andra institut N h i varje stratum. Urvalsprocenten 

för varje stratum h skall motsvara 0 < n h /N h ≤ 1, dvs. urvalsprocenten skall vara högre än 0, innebärande att 

åtminstone en uppgiftslämnare skall väljas från varje stratum. Därigenom är inte något stratum helt uteslutet från den 

faktiska rapporterande populationen. Dessutom skall den högsta urvalsprocent vara 1, vilket innebär att alla 

kreditinstitut och andra institut i ett stratum blir uppgiftslämnare. 

17. I syfte att välja faktiska uppgiftslämnare inom varje stratum, skall de nationella centralbankerna antingen ta med alla 

institut i ett stratum, göra ett slumpmässigt urval eller välja de största instituten per stratum. Om det görs ett 

slumpmässigt urval skall det slumpmässiga valet av institut inom varje stratum antingen utföras med lika sannolikhet 

för alla institut eller med sannolikhet i proportion till institutets storlek. De nationella centralbankerna får välja att ta 

med alla institut i vissa strata, slumpmässigt urval för andra och urval av de största instituten för ytterligare andra 

strata. 

18. Information om storleken på varje kreditinstitut eller annat institut inom den potentiella rapporterande populationen 

är tillgänglig på nationell nivå från MFI:s balansräkningsstatistik som insamlas i enlighet med förordning (EG) 

nr 2423/2001 (ECB/2001/13). De nationella centralbankerna skall använda den totala eurodenominerade inlåningen 

och utlåningen i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag som har hemvist inom de deltagande medlemsstaterna, 

vilket är den del av balansräkningen som är av betydelse för statistiken över MFI:s räntesatser eller motsvarande 

uppgifter. 

19. Statistiken över MFI:s räntesatser skall baseras på ett urval utan återläggning, dvs. varje kreditinstitut och annat 

institut i den potentiella rapporterande populationen skall bara bli valda en gång. 

20. Om en nationell centralbank beslutar sig för census av alla kreditinstitut och andra institut i ett stratum kan den göra 

ett urval inom detta stratum på nivån filialer. Förutsättningen är att den nationella centralbanken har en fullständig 

lista över filialer som täcker hela verksamheten inom kreditinstituten och de andra instituten i detta stratum, samt 

nödvändiga uppgifter för att kunna bedöma variationen mellan filialerna vad gäller räntesatser för nya avtal med 

hushållen och de icke-finansiella företagen. För valet av filialer skall samtliga förutsättningar i den här bilagan gälla. 

De valda filialerna skall bli nominella uppgiftslämnare, underkastade samtliga krav på uppgiftslämnande som anges i 

bilaga II. Detta förfarande skall inte inverka på den skyldighet att lämna uppgifter som gäller för de kreditinstitut och 

andra institut till vilka filialerna hör. 

DEL 2 

upprätthållande av konsistenta urval i den faktiska rapporterande populationen 

VI. Upprätthållande av konsistenta urval över tiden 

21. Nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden skall säkerställa att urvalet förblir representativt över tiden. 

22. De nationella centralbankerna skall därför åtminstone en gång per år kontrollera representativiteten i sina urval. Om 

det finns signifikanta förändringar i den potentiella rapporterande populationen skall dessa återspeglas i urvalet efter 

denna årliga kontroll. 

23. De nationella centralbankerna skall åtminstone vartannat år se över urvalet och därvid ta hänsyn till tillkommande till 

den potentiella rapporterande populationen, utgående i den potentiella och faktiska rapporterande populationen 

liksom övriga förändringar rörande uppgiftslämnarna. De nationella centralbankerna får emellertid kontrollera och 

uppdatera urvalen oftare. 

24. Över tiden skall urvalet justeras för att hänsyn skall tas till tillkommande till den potentiella rapporterande 

populationen i syfte att det skall förbli representativt för den potentiella rapporterande populationen. De nationella 

centralbankerna skall därför göra ett urval n b från populationen av samtliga tillkommande N b . Det kompletterande 

urvalet av tillkommande institut n b bland det totala antalet tillkommande N b skall benämnas stegvisa urval över tiden.

L 10/30 


25. Över tiden skall urvalet även justeras för att hänsyn skall tas till utgående från den potentiella och den faktiska 

rapporterande populationen. Ingen justering är nödvändig om det föreligger proportionalitet mellan de utgående i 

den potentiella rapporterande populationen Nd och de utgående i urvalet nd (fall 1). Om institut lämnar den 

potentiella rapporterande populationen och dessa institut inte finns med i urvalet, blir urvalet för stort i förhållande 

till storleken på den potentiella rapporterande populationen (fall 2). Om flera institut lämnar urvalet än den 

potentiella rapporterande populationen, blir urvalet för litet över tiden och kan komma att upphöra att vara 

representativt (fall 3). I fall 2 och 3 skall den vikt som är förenad med varje institut i urvalet justeras med hjälp av en 

vedertagen statistisk metod, härledd från urvalsteorin. Den vikt som är förenad med varje uppgiftslämnare är motsatt 

till dennes sannolikhet att väljas och följaktligen uppräkningsfaktorn. I fall 2, där urvalet relativt sett är för stort för 

populationen, skall inte någon uppgiftslämnare tas ut ur urvalet. 

26. Över tiden skall urvalet justeras för förändringar hos uppgiftslämnarna. Dessa förändringar kan uppstå till följd av 

fusioner, uppdelningar, tillväxt hos ett institut, etc. Vissa uppgiftslämnare kan komma att byta stratum. Liksom i fall 2 

och 3 för utgående institut, skall urvalet justeras med hjälp av en vedertagen statistisk metod, härledd från 

urvalsteorin. Ny urvalssannolikhet och, följaktligen, vikt skall fördelas. 

DEL 3 

ytterligare urvalsfrågorere 

VII. Överensstämmelse 

27. I syfte att uppnå överensstämmelse mellan statistiken över MFI:s räntesatser för utestående belopp avseende inlåning 

och utlåning och nya avtal avseende inlåning och utlåning, skall de nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden 

använda samma uppgiftslämnare för insamlande av båda dessa uppgiftstyper. De nationella centralbankerna får 

också använda urvalsmetoden för vissa uppgifter till statistiken för MFI:s räntesatser och census för resten. De 

nationella centralbankerna får emellertid inte använda två eller flera olika urval. 

VIII. Finansiella innovationer 

28. De nationella centralbankerna behöver inte låta urvalet omfatta varje produkt som finns på den nationella nivån. 

Emellertid får de inte undanta en hel instrumentkategori på den grunden att de inblandade volymerna är mycket små. 

Följaktligen, om en instrumentkategori endast erbjuds av ett institut, så skall detta institut representeras i urvalet. Om 

en instrumentkategori inte existerade i en deltagande medlemsstat vid tiden för den första dragningen av urvalet, men 

därefter introduceras av ett institut, skall detta institut väljas in i urvalet vid tiden för nästa kontroll av representativiteten. 

Om en ny produkt skapas, skall instituten i urvalet ta med den i nästa rapport, eftersom alla uppgiftslämnare 

ombeds rapportera om alla sina produkter.


L 10/31 

BILAGA II 

RAPPORTERINGSSYSTEM FÖR STATISTIK ÖVER MONETÄRA FINANSINSTITUTS RÄNTESATSER 

I. Överenskommen årlig ränta 

Allmän princip 

DEL 1 

Typ av ränta 

1. Den typ av ränta som uppgiftslämnare skall tillhandahålla för alla kategorier av instrument för inlåning och utlåning 

som avser nya avtal och utestående belopp är den överenskomna årliga räntan. Den skall definieras som den räntesats 

som har avtalats individuellt mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget för en in- eller 

utlåning, omräknad till årlig basis och noterad i procent per år. Den överenskomna årliga räntan skall omfatta alla 

räntebetalningar på inlåning och utlåning, men inga andra avgifter som eventuellt tillämpas. Underkurs, definierad 

som skillnaden mellan det nominella beloppet på lånet och det belopp som erhålls av kunden, skall betraktas som en 

räntebetalning vid avtalets början (tid t 0 ) och skall därför återspeglas i den överenskomna årliga räntan. 

2. Om räntebetalningar som avtalats mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget kapitaliseras 

vid regelbundna intervall under ett år, till exempel per månad eller kvartal snarare än per år, skall den 

överenskomna räntan annualiseras med hjälp av följande formel för att erhålla överenskommen årlig ränta: 

med: 

x som överenskommen årlig ränta, 

r ag 

som den årliga ränta som avtalats mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke finansiella företaget för 

en in- eller utlåning, där datum för räntekapitaliseringen av inlåningen och alla betalningar och återbetalningar 

av lånet är vid regelbundna intervall under året, och 

n som antalet räntekapitaliseringsperioder för inlåningen och (åter)betalningsperioder för utlåningen per år, dvs. 1 

för årliga betalningar, 2 för halvårsbetalningar, 4 för kvartalsbetalningar och 12 för månadsbetalningar. 

3. En nationell centralbank får också begära att dess uppgiftslämnare tillhandahåller en snävt definierad effektiv ränta 

(narrowly defined effective rate, NDER) för alla eller vissa kategorier av instrument för inlåning och utlåning som 

avser nya avtal eller utestående belopp i stället för överenskommen årlig ränta. NDER skall definieras som den ränta, 

på årlig basis, som motsvarar nuvärdet av alla åtaganden, framtida eller befintliga (inlåning och utlåning, ut- eller 

återbetalningar, räntebetalningar), exklusive avgifter, som överenskommits mellan uppgiftslämnaren och hushållet 

eller det icke-finansiella företaget. NDER skall motsvara räntekomponenten effektiv ränta (annual percentage rate of 

charge, APRC) som denna definieras i artikel 1.2 e i rådets direktiv 87/102/EEG av den 22 december 1986 om 

tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter ( 1 ), senast ändrat genom 

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/7/EG ( 2 ). Den enda skillnaden mellan NDER och överenskommen årlig 

ränta skall vara den underliggande metoden för annualisering av räntebetalningarna. NDER använder successiv 

approximation och kan därför tillämpas på alla typer av in- eller utlåning, medan den överenskomna årliga räntan 

använder den algebraiska formel som definieras i punkt 2 och är därför endast tillämplig på inlåning och utlåning 

med regelbunden kapitalisering av räntebetalningar. Alla övriga krav skall vara identiska, vilket medför att när det i 

fortsättningen anges överenskommen årlig ränta, skall det också gälla NDER. 

Behandling av skatter, bidrag och reglerande åtgärder 

4. Räntebetalningar som omfattas av överenskommen årlig ränta skall återspegla vad uppgiftslämnaren erlägger för 

inlåning och erhåller för utlåning. I fall då beloppet som erlagts av ena parten och som erhållits av den andra skiljer 

sig, skall uppgiftslämnarens synpunkt avgöra vilken räntebetalning som omfattas av statistik över de monetära 

finansinstitutens (MFI) räntesatser. 

5. Till följd av denna princip, skall räntor registreras brutto före skatt, eftersom räntor före skatt återspeglar vad 

uppgiftslämnarna erlägger för inlåning och erhåller för utlåning. 

( 1 ) EGT L 42, 12.2.1987, s. 48. 

( 2 ) EGT L 101, 1.4.1998, s. 17.

L 10/32 


6. Bidrag som beviljats hushåll eller icke-finansiella företag av tredje part skall inte tas med i beräkningen vid 

fastställandet av räntebetalningen, eftersom bidragen inte erläggs eller erhålls av uppgiftslämnaren. 

7. Förmånliga räntor som uppgiftslämnare tillämpar för sina anställda skall omfattas av statistiken över MFI:s räntesatser. 

8. När reglerande åtgärder påverkar räntebetalningar, till exempel räntetak eller förbud mot ersättning vid inlåning över 

natten, skall dessa återspeglas i statistiken över MFI:s räntesatser. Alla förändringar av regler som fastställer reglerande 

åtgärder, till exempel nivån på administrativt satta räntor eller räntetak, skall framgå av statistiken över MFI:s 

räntesatser som en förändring av räntan. 

II. Effektiv ränta 

9. Utöver överenskommen årlig ränta, skall uppgiftslämnare för nya avtal som avser konsumentkrediter och bostadslån 

tillhandahålla den effektiva räntan (APRC) i enlighet med definitionen i artikel 1.2 e i direktiv 87/102/EEG, dvs.: 

— en effektiv ränta för nya konsumentkrediter (se indikator 30 i tillägg 2), och 

— en effektiv ränta för nya bostadslån till hushåll (se indikator 31 i tillägg 2) ( 1 ). 

10. Den effektiva räntan täcker ”konsumentens sammanlagda kreditkostnad”, enligt definitionen i artikel 1.2 d i direktiv 

87/102/EEG. Dessa sammanlagda kostnader inkluderar en komponent ränta och en komponent andra (relaterade) 

avgifter, till exempel kostnader för undersökningar, administration, förberedelse av dokument, garantier, kreditförsäkring, 

etc. 

11. Sammansättningen av komponenten andra avgifter kan variera mellan de olika länderna, eftersom definitionerna i 

direktiv 87/102/EEG tillämpas olika och eftersom nationella finansiella system och förfaranden för kreditsäkerhet är 

olika. 

III. Konvention 

12. Uppgiftslämnarna skall tillämpa ett standardår på 365 dagar för sammanställningen av överenskommen årlig ränta, 

dvs. skottår skall lämnas utan avseende. 

DEL 2 

Täckning 

13. Uppgiftslämnarna skall tillhandahålla MFI:s räntestatistik avseende utestående belopp och nya avtal. 

IV. Räntor på utestående belopp 

14. Utestående belopp skall definieras som stockarna av all inlåning som hushåll och icke-finansiella företag placerat hos 

uppgiftslämnaren och stockarna av all utlåning som uppgiftslämnaren beviljat hushåll och icke-finansiella företag. 

15. En ränta på utestående belopp skall återspegla den viktade genomsnittliga räntenivån som tillämpas på stockarna av 

inlåning och utlåning i den relevanta instrumentkategorin vid referenstidpunkten enligt punkt 26. Den skall täcka alla 

utestående avtal som ingåtts under alla perioder före rapporteringsdagen. 

16. Nödlidande lån och lån för omstrukturering av lånefordran till räntor som understiger marknadsvillkoren skall inte 

inräknas i den viktade genomsnittliga räntan på utestående belopp. Nödlidande lån och lån för omstrukturering av 

lånefordran skall definieras i enlighet med nationell praxis, vilken kan variera i olika deltagande medlemsstater. 

V. Nya avtal avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter 

17. För inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter som definieras i punkterna 42–44 

skall begreppet nya avtal omfatta hela stockarna. Följaktligen skall debet- eller kreditsaldot, dvs. utestående belopp, 

vid den referenstidpunkt som definieras i punkt 29 användas som indikator för nya avtal avseende inlåning över 

natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter. 

( 1 ) De nationella centralbankerna får bevilja hushållens icke vinstdrivande organisationer undantag för konsumtionskrediter och 

bostadslån.


L 10/33 

18. Räntorna för inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter skall återspegla den 

viktade genomsnittliga räntenivå som tillämpas på stockarna för dessa konton vid referenstidpunkten enligt punkt 29. 

De skall täcka alla utestående avtal som ingåtts under alla perioder före rapporteringsdagen. 

19. I syfte att beräkna MFI:s räntesatser på konton som, beroende på saldot, antingen kan vara en in- eller utlåning, skall 

uppgiftslämnarna skilja mellan perioder med kreditsaldo och perioder med debetsaldo. Uppgiftslämnarna skall 

rapportera viktade genomsnittliga räntor som avser kreditsaldon som inlåning över natten och viktade genomsnittliga 

räntor som avser debetsaldon som checkräkningskrediter. De skall inte rapportera viktade genomsnittliga räntor som 

kombinerar (låga) räntor för inlåning över natten och (höga) checkräkningskrediträntor. 

VI. Nya avtal avseende andra instrumentkategorier än inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och 

checkräkningskrediter 

20. Följande punkter 21–25 avser alla kategorier av instrument utom inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid 

och checkräkningskrediter, dvs. inlåning med överenskommen löptid, repor och all utlåning utom checkräkningskrediter 

enligt definitioner i punkterna 42 samt 45–48. 

21. Nya avtal skall definieras som alla nya avtal mellan hushåll eller icke-finansiella företag och uppgiftslämnaren. Nya 

avtal skall vara: 

— alla finansiella avtal, villkor och förutsättningar som för första gången specificerar räntan på in- eller utlåningen, 


— alla nya förhandlingar rörande existerande inlåning och utlåning. 

Förlängningar av existerande avtal avseende inlåning och utlåning som sker automatiskt, dvs. utan någon aktiv 

inblandning från hushållet eller det icke-finansiella företaget, och som inte innebär några omförhandlingar av villkor 

och förutsättningar i avtalet, inklusive räntan, skall inte betraktas som nya avtal. 

22. Räntan för nya avtal skall återspegla den viktade genomsnittliga räntenivå som tillämpas på inlåning och utlåning i 

den relevanta instrumentkategori som avser nya avtal som ingåtts mellan hushåll eller icke-finansiella företag och 

uppgiftslämnaren under den referenstidsperiod som avses i punkt 32. 

23. Förändringar i rörlig ränta i betydelsen automatiska justeringar av räntan som utförs av uppgiftslämnaren utgör inte 

nya avtal och skall därför inte betraktas som nya avtal. För existerande avtal skall dessa förändringar i rörlig ränta 

därför inte tas med i räntorna för nya avtal utan endast i räntor på utestående belopp. 

24. Ett byte från fast till rörlig ränta eller vice versa (vid tiden t 1 ) under avtalets löptid, som har avtalats vid avtalets början 

(tiden t 0 ), är inte ett nytt avtal utan en del av villkoren och förutsättningarna för utlåningen som fastställts vid tiden t 0 . 

Det skall därför inte betraktas som ett nytt avtal. 

25. Ett hushåll eller ett icke-finansiellt företag förväntas vanligen ta ut hela lånet vid avtalets början (med undantag för 

checkräkningskrediter). Det finns emellertid möjlighet att ta ut ett lån i delar vid olika tider, t 1 ,t 2 ,t 3 , etc. i stället för 

att göra ett uttag av hela beloppet vid avtalets början (tiden t 0 ). Att andra lån än checkräkningskrediter tas ut i delar är 

irrelevant för statistiken över MFI:s räntesatser. Avtalet mellan hushållet eller det icke-finansiella företaget och 

uppgiftslämnaren vid tiden t 0 , som inkluderar räntan och hela lånebeloppet, skall tas in i statistiken över MFI:s 

räntesatser. 

DEL 3 

Referenstidpunkt 

VII. Referenstidpunkt för MFI:s räntesatser på utestående belopp 

26. De nationella centralbankerna skall ange huruvida MFI:s räntesatser på utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–14 i 

tillägg 1, på den nationella nivån skall ställas samman som observationer vid periodens slut eller som implicit ränta 

som avser periodens medeltal. Den period som omfattas skall vara en månad. 

27. Räntor på utestående belopp i form av observationer vid månadens slut skall beräknas som viktade medeltal av räntor 

tillämpade på stockarna av inlåning och utlåning vid en viss tidpunkt den sista dagen i månaden. Vid den tidpunkten 

skall uppgiftslämnaren samla in de berörda räntorna och beloppen för all utestående inlåning och utlåning som avser 

hushåll och icke-finansiella företag och utarbeta en viktad genomsnittlig ränta för varje instrumentkategori. I motsats 

till medeltal per månad skall MFI:s räntesatser på utestående belopp som sammanställs i form av observationer vid 

månadens slut, endast omfatta sådana avtal som fortfarande gäller vid tiden för insamlandet av uppgifter.

L 10/34 


28. Räntor på utestående belopp i form av implicita räntor som avser medeltalen för månaden skall beräknas som kvoter, 

med täljaren som det ackumulerade ränteflödet under referensmånaden, dvs. upplupen ränta att erlägga för inlåning 

och att erhålla för utlåning, och nämnaren som medeltalet av stockarna för månaden. Vid slutet av referensmånaden 

skall uppgiftslämnaren för varje instrumentkategori rapportera den upplupna räntan att erlägga eller att erhålla under 

månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad. I motsats till observationer vid 

månadens slut skall MFI:s räntesatser på utestående belopp, sammanställda som medeltal för månaden, även inkludera 

avtal som var gällande vid någon tidpunkt under månaden, men som inte längre är det vid slutet av månaden. 

Medeltalet av stockarna av inlåning och utlåning under referensmånaden skall helst sammanställas av medeltalet av de 

dagliga stockarna under månaden. Åtminstone för lättrörliga instrumentkategorier, dvs. inlåning över natten, inlåning 

med uppsägningstid och checkräkningskrediter, skall medeltalet för månadens stockar härröra från dagliga saldon. 

För alla andra instrumentkategorier skall medeltalet för stockarna för månaden härröra från saldon som registreras 

varje vecka eller oftare. Under en övergångstid på högst två år skall observationer vid månadens slut godtas för 

utlåning med överenskommen löptid över fem år. 

VIII. Referenstidpunkt för nya avtal avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter 

29. De nationella centralbankerna skall ange huruvida MFI:s nationella räntesatsnivåer på inlåning över natten, inlåning 

med uppsägningstid och checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 och 23 som beskrivs i tillägg 2, skall 

ställas samman som observationer vid periodens slut eller som implicit ränta som anger periodens medeltal. Den 

period som omfattas skall vara en månad. 

30. I överensstämmelse med vad som anges i tillägg 1 för räntor på utestående belopp skall räntor på inlåning över 

natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter ställas samman på ett av följande sätt: 

a) Observationer vid månadens slut skall beräknas, dvs. viktade medeltal av de räntesatser som tillämpas på 

stockarna av denna inlåning och utlåning vid en viss tidpunkt den sista dagen i månaden. Vid den tidpunkten skall 

uppgiftslämnarna samla in de berörda räntorna och beloppen för all inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid 

och checkräkningskrediter som avser hushåll och icke-finansiella företag och utarbeta en viktad genomsnittlig 

ränta för varje instrumentkategori. I motsats till medeltal per månad skall MFI:s räntor på utestående 

belopp, sammanställda till en observation vid månadens slut, endast omfatta sådana avtal som fortfarande gäller 

vid tiden för insamlandet av uppgifter. 

b) Implicita räntor som avser medeltal per månad skall beräknas, dvs. kvoter, med täljaren som det ackumulerade 

ränteflödet under månaden, dvs. upplupen ränta att erlägga för inlåning och att erhålla för utlåning, och nämnaren 

som ett dagligt medeltal av stockarna. Vid slutet av månaden skall uppgiftslämnaren för inlåning över natten, 

inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter rapportera det upplupna räntebeloppet att erlägga eller att 

erhålla under månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad. För inlåning över 

natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter skall månadens medeltal av stockarna härröra från 

dagliga saldon. I motsats till observationer vid månadens slut, skall MFI:s räntor på utestående belopp, sammanställda 

som medeltal per månad, även inkludera avtal som var gällande vid någon tid under månaden, men som 

inte längre är det vid slutet av månaden. 

31. För att beräkna MFI:s räntor på konton som beroende på saldot antingen kan vara en inlåning eller en utlåning, skall 

uppgiftslämnarna enligt punkt 19 skilja mellan perioder med kreditsaldo och perioder med debetsaldo. Om MFI:s 

räntor ställs samman som observationer vid månadens slut, skall endast saldot vid en viss tidpunkt den sista dagen i 

månaden uppskattas i syfte att avgöra huruvida kontot den månaden är en inlåning över natten eller en checkräkningskredit. 

Om MFI:s räntor beräknas som implicita räntor som avser medeltal per månad, skall det bedömas varje 

dag huruvida kontot är en inlåning eller en utlåning. Ett medeltal av de dagliga kreditsaldona och de dagliga 

debetsaldona skall sedan beräknas för att få fram månadens stockar i medeltal för nämnaren i den implicita räntan. 

Dessutom skall flödena i täljaren skilja mellan ränta att erlägga på inlåning och ränta att erhålla på utlåning. 

Uppgiftslämnare skall inte rapportera viktade genomsnittliga räntor som kombinerar (låga) räntor för inlåning över 

natten och (höga) checkräkningskrediträntor. 

IX. Referenstidpunkt för nya avtal (utom inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter) 

32. MFI:s räntor på nya avtal utom inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, dvs. 

alla indikatorer som beskrivs i tillägg 2 med undantag för 1, 5, 6, 7, 12 och 23, skall beräknas som periodens 

medeltal. Den period som omfattas skall vara en (hel) månad. 

33. För varje instrumentkategori skall uppgiftslämnarna beräkna räntan på nya avtal som ett viktat medeltal för alla 

räntor på nya avtal i instrumentkategorin under referensmånaden. Dessa räntor avseende medeltalet för månaden 

skall vidarebefordras till den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin 

hemvist, tillsammans med viktade uppgifter för varje instrumentkategori om volymen på nya avtal som förvaltats 

under rapporteringsmånaden. Uppgiftslämnare skall beakta de nya avtal som förvaltats under hela månaden.


L 10/35 

X. Allmänna bestämmelser 

DEL 4 

Instrumentkategorier 

34. Uppgiftslämnare skall tillhandahålla MFI:s räntestatistik på utestående belopp för de instrumentkategorier som 

specificeras i tillägg 1 och MFI:s räntestatistik på nya avtal för de instrumentkategorier som anges i tillägg 2. Såsom 

anges i punkt 17 skall räntorna avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter 

vara räntor på nya avtal, och ingår därför i tillägg 2 som avser nya avtal. Eftersom emellertid sammanställningsmetoden 

och referenstidpunkten för räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter 

skall vara desamma som för övriga indikatorer på utestående belopp, upprepas indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 

och 23 i tillägg 2 även i tillägg 1. 

35. I vissa deltagande medlemsstater erbjuder eventuellt inhemska kreditinstitut och andra institut inte vissa av de 

instrumentkategorier som anges i tillägg 1 och tillägg 2 till hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i den 

deltagande medlemsstaten. I sådana fall skall den instrumentkategori som inte är tillämplig på nationell nivå inte 

beaktas i denna deltagande medlemsstat. En instrumentkategori skall vara icke tillämplig på nationell nivå, om 

inhemska kreditinstitut och andra institut inte alls erbjuder produkter som hör hemma i denna kategori till hushåll 

och icke-finansiella företag med hemvist i den deltagande medlemsstaten. Uppgifter skall tillhandahållas om några 

avtal existerar, oavsett hur få dessa avtal är. 

36. För varje instrumentkategori som definieras i tilläggen 1 och 2 och som tillämpas i inhemska kreditinstituts och 

andra instituts bankverksamhet i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i de deltagande 

medlemsstaterna, skall MFI:s räntestatistik baseras på alla räntor tillämpade på alla produkter som passar in i denna 

instrumentkategori. Detta skall innebära att de nationella centralbankerna inte får definiera en uppsättning nationella 

produkter inom varje instrumentkategori för vilka MFI:s räntestatistik skall insamlas. I stället skall räntorna på alla 

produkter som erbjuds av varje uppgiftslämnare tas med. Såsom anges i sista stycket i bilaga I, behöver de nationella 

centralbankerna inte i urvalet ta med varje produkt som existerar på nationell nivå. De får emellertid inte undanta en 

hel instrumentkategori på den grunden att de berörda volymerna är mycket små. Om en instrumentkategori enbart 

erbjuds av ett institut, skall följaktligen det institutet representeras i urvalet. Om en instrumentkategori inte existerade 

i en deltagande medlemsstat vid tidpunkten för dragningen av det första urvalet, men en ny produkt inom denna 

kategori därefter introduceras av ett institut, skall detta institut innefattas i urvalet vid tiden för nästa kontroll av 

representativiteten. Om en ny produkt skapas inom en befintlig instrumentkategori på nationell nivå, skall instituten i 

urvalet ta med den i nästa rapportering, eftersom alla uppgiftslämnare är skyldiga att rapportera om alla sina 

produkter. 

37. Undantaget från principen att alla räntor tillämpade på alla produkter skall tas med är räntor på nödlidande lån och 

lån för omstrukturering av lånefordran. Såsom anges i punkt 16, skall nödlidande lån och lån för omstrukturering av 

lånefordran till räntor som understiger marknadsvillkoren inte ingå i statistiken över MFI:s räntesatser. 

XI. Uppdelning efter valuta 

38. Statistiken över MFI:s räntesatser skall omfatta de räntor som tillämpas av den potentiella rapporterande populationen. 

Uppgifter om inlåning och utlåning i andra valutor än euro skall inte krävas på aggregerad nivå för deltagande 

medlemsstater. Detta återspeglas i tilläggen 1 och 2, där alla indikatorer hänvisar till utlåning och inlåning 

denominerad i euro. 

XII. Uppdelning efter sektor 

39. Med undantag för repor, skall en sektoriell uppdelning tillämpas på all inlåning och utlåning som erfordras för 

statistiken över MFI:s räntesatser. Tillägg 1 för utestående belopp och tillägg 2 för nya avtal skiljer därför mellan 

indikatorer som avser hushåll (inklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer) ( 1 ) och indikatorer som avser 

icke-finansiella företag ( 2 ). 

40. Indikator 5 i tillägg 1 och indikator 11 i tillägg 2 avser repor. Även om ersättning för repor inte i alla deltagande 

medlemsstater är oberoende av innehavarsektorn, skall det inte krävas någon uppdelning på hushåll och icke-finansiella 

företag när det gäller repor för deltagande medlemsstater. Dessutom, skall det inte krävas någon uppdelning efter 

löptid för deltagande medlemsstater, eftersom repor övervägande förutsätts vara mycket kortfristiga. MFI:s räntor på 

repor skall inte hänföras till en sektor utan skall i stället utan åtskillnad hänföras till båda sektorerna. 

( 1 ) S.14 och S.15 sammanslagna, enligt definitionen i Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS) 1995, som finns 

intaget i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet 

i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1). 

( 2 ) S.11 enligt definitionen i ENS 1995.

L 10/36 


41. Indikatorerna 5 och 6 i tillägg 2 avser inlåning med uppsägningstid som innehas av hushåll. Räntorna och vikten för 

inlåning med uppsägningstid skall emellertid för alla deltagande medlemsstater hänvisa till inlåning med uppsägningstid 

som innehas både av hushåll och av icke-finansiella företag, dvs. båda sektorerna skall slås ihop och hänföras 

till hushåll. Det skall inte krävas någon uppdelning efter sektor för deltagande medlemsstater. 

XIII. Uppdelning efter typ av instrument 

42. Såvida inte annat föreskrivs i följande punkter, skall uppdelningen efter instrument för MFI:s räntor och definitionerna 

av olika typer av instrument följa de kategorier för tillgångar och skulder som fastställs i del 3 i bilaga I till 

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar 

för monetära finansinstitut (ECB/2001/13) ( 1 ). 

43. MFI:s räntor på inlåning över natten, dvs. indikatorerna 1 och 7 i tillägg 2, skall avse all inlåning över natten, oavsett 

om den är räntebärande eller inte. Noll-ränta på inlåning över natten skall därför ingå i statistiken över MFI:s 

räntesatser. 

44. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser skall checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 12 och 23 i tillägg 

2, definieras som debetsaldon på checkräkningar. Räntan på checkräkningskrediter skall avse den ränta som debiteras 

när en inlåning över natten blir negativ, dvs. inlåning över natten och checkräkningskrediten är knutna till samma 

konto. I motsats till utlåning till företag upp till ett år, konsumentkrediter och annan utlåning till hushåll upp till ett 

år, skall checkräkningskrediter inte ha någon definierad löptid och, i allmänhet, vara godkänd men utnyttjas utan 

föregående underrättelse till banken. Vanligtvis anger kreditinstitut eller andra institut en övre beloppsgräns och 

längsta tiden för hushållets eller det icke-finansiella företagets utnyttjande av checkräkningskrediten. Statistiken över 

MFI:s räntesatser skall omfatta alla checkräkningskrediter oberoende av om de håller sig inom eller överskrider den 

gräns som avtalats mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget. Straffavgift för övertrassering 

som tillämpas som en del av övriga avgifter, till exempel i form av speciella avgifter, skall inte innefattas i 

överenskommen årlig ränta som definieras i punkt 1, eftersom denna typ av ränta endast skall innehålla utlåningens 

räntekomponent. 

45. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser skall övrig ny utlåning till icke-finansiella företag, dvs. indikatorerna 

24–29 i tillägg 2, omfatta all övrig utlåning än checkräkningskrediter till företag oavsett storlek. Utlåning till 

icke-finansiella företag i tillägg 1 som avser utestående belopp skall följa definitionerna i del 3 i bilaga I till förordning 

(EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) och skall innefatta checkräkningskrediter. 

46. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser skall nya konsumtionskrediter till hushåll, dvs. indikatorerna 13, 

14, 15 och 30 i tillägg 2, definieras som annan utlåning än checkräkningskrediter som beviljas för personlig 

användning till konsumtion av varor och tjänster. Konsumentkrediter i tillägg 1 som avser utestående belopp skall 

följa definitionerna i del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) och skall innefatta checkräkningskrediter. 

47. Bostadslån till hushållen, dvs. indikatorerna 6–8 i tillägg 1 och indikatorerna 16–19 och 31 i tillägg 2, kan ges med 

eller utan säkerhet. I fall av utlåning mot säkerhet, kan säkerheten utgöras av själva bostaden eller av andra tillgångar. 

Statistiken över MFI:s räntesatser skall utan åtskillnad innefatta bostadslån till hushållen med och utan säkerhet. Med 

avseende på statistiken över MFI:s räntesatser skall nya bostadslån till hushållen, dvs. indikatorerna 16–19 och 31 i 

tillägg 2 definieras som andra krediter än checkräkningskrediter som ges för bostadsförvärv, inbegripet byggnation 

och renovering. Bostadslån till hushållen i tillägg 1 som avser utestående belopp skall följa definitionerna i del 3 av 

bilaga I till förordning ECB/2001/13 och skall innefatta checkräkningskrediter. 

48. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser skall ny utlåning till hushåll för andra ändamål, dvs. indikatorerna 

20–22 i tillägg 2, definieras som annan utlåning än checkräkningskrediter som beviljas för sådana ändamål som 

affärsverksamhet, omstrukturering av lånefordran, utbildning, etc. Övrig utlåning till hushåll i tillägg 1 som avser 

utestående belopp skall följa definitionerna i del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) och 

skall innefatta checkräkningskrediter. 

49. För MFI:s räntor på utestående belopp skall konsumtionskrediter, bostadslån och övriga krediter till hushållen 

sammanlagt omfatta all utlåning beviljad till hushåll av inhemska kreditinstitut och andra institut. 

50. För MFI:s räntor på nya avtal skall checkräkningskrediter, utlåning till hushållen för konsumtion, bostadslån och lån 

för andra ändamål omfatta all utlåning beviljad till hushåll av inhemska kreditinstitut och andra institut. 

( 1 ) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.


L 10/37 

XIV. Uppdelning efter belopp 

51. För annan utlåning till icke-finansiella företag, dvs. indikatorerna 24–29 i tillägg 2, skall två kategorier av belopp 

urskiljas, dvs. ”upp till en miljon euro” och ”över en miljon euro”. Beloppet skall hänföra sig till det enskilda lånet, 

som betraktas som ett nytt avtal, snarare än till alla avtal mellan det icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren. 

XV. Uppdelning efter ursprunglig löptid, uppsägningstid och första räntebestämning 

52. Beroende på typen av instrument och om MFI:s räntor avser utestående belopp eller nya avtal, skall statistiken göra 

en uppdelning efter ursprunglig löptid, uppsägningstid, eller tidsperioden för första räntebestämningen. Dessa 

uppdelningar skall avse givna tidsperioder eller tidsband. Exempelvis skall en ränta på inlåning med ursprunglig 

överenskommen löptid upp till två år avse en genomsnittlig ränta på all inlåning med en ursprunglig överenskommen 

löptid mellan två dagar och upp till två år. 

53. Uppdelningen efter ursprunglig löptid och uppsägningstid skall följa de definitioner som anges i del 3 i bilaga I till 

förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13). En uppdelning efter ursprunglig löptid skall tillämpas för alla 

inlåningskategorier avseende utestående belopp, utom repor, och för alla utlåningskategorier avseende utestående 

belopp såsom anges i tillägg 1. En uppdelning efter ursprunglig löptid skall också tillämpas på nya inlåningsavtal med 

överenskommen löptid, samt en uppdelning efter uppsägningstid för nya inlåningsavtal med uppsägningstid såsom 

anges i tillägg 2. 

54. Utlåningsräntan på nya avtal i tillägg 2 skall uppdelas efter tidsperioden för första bestämning av räntan i avtalet. För 

statistiken över MFI:s räntesatser skall tidsperioden för första räntebestämning definieras som en i förväg bestämd 

tidsperiod vid början av avtalet under vilken räntesatsen inte kan ändras. Tidsperioden för första räntebestämningen 

kan vara kortare än eller motsvara utlåningens ursprungliga löptid. Räntesatsen skall endast anses vara oföränderlig 

om den anges som en exakt nivå, till exempel 10 %, eller som en differens till en referensränta vid en viss tidpunkt, 

till exempel som sex-månader Euribor plus 2 procentenheter på en viss dag och tidpunkt. Om hushållet eller det 

icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren vid början av avtalet kommer överens om ett förfarande för att 

beräkna utlåningsräntan för en viss tidsperiod, till exempel sex-månader Euribor plus 2 procentenheter för tre år, skall 

detta inte anses vara en första räntebestämning, eftersom räntesatsen kan ändras under de tre åren. Statistiken över 

MFI:s räntesatser på nya utlåningsavtal skall endast återspegla den ränta som har avtalats för tidsperioden för första 

räntebestämningen vid början av avtalet eller efter omförhandling av lånet. Om räntan efter denna första tidsperiod 

för räntebestämningen ändras automatiskt till en rörlig ränta, skall detta inte återspeglas i MFI:s räntor på nya avtal 

utan enbart i de som avser utestående belopp. 

55. Följande tre perioder av första räntebestämning skall särskiljas när det gäller utlåning till hushåll för konsumtion och 

för andra ändamål, och när det gäller annan utlåning till icke-finansiella företag upp till en miljon euro och över en 

miljon euro: 

— Rörlig ränta och en tidsperiod för första räntebestämning på upp till (och inklusive) ett år. 

— En tidsperiod för första räntebestämning på över ett och upp till (och inklusive) fem år. 

— En tidsperiod för första räntebestämning på över fem år. 

56. Följande fyra tidsperioder för första räntebestämning skall särskiljas när det gäller bostadslån till hushåll: 



— En tidsperiod för första räntebestämning på över fem och upp till (och inklusive) tio år. 

— En tidsperiod för första räntebestämning på över tio år. 

57. Utlåning utan någon tidsperiod för första räntebestämning skall ingå som rörlig ränta i kategorin en tidsperiod för 

första räntebestämning på upp till ett år. 

DEL 5 

Rapporteringsskyldigheter 

58. I syfte att erhålla aggregat som avser alla deltagande medlemsstater för varje instrumentkategori som anges i tilläggen 

1 och 2, skall tre nivåer av aggregering tillämpas. 

XVI. Uppgiftslämnarnas statistiska uppgifter 

59. Uppgiftslämnarna skall svara för den första aggregeringsnivån i enlighet med punkterna 60–65 nedan. De nationella 

centralbankerna får emellertid också begära in uppgifter från uppgiftslämnarna om enskilda inlåningar och utlåningar. 

Uppgifterna skall rapporteras till den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstaten där uppgiftslämnaren 

har sin hemvist.

L 10/38 


60. För varje instrumentkategori som avser utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–14 i tillägg 1, sammanställda som 

observationer vid månadens slut, skall uppgiftslämnarna tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta som avser den 

sista dagen i månaden, genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning. 

61. För varje instrumentkategori som avser utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–14 i tillägg 1, sammanställda som en 

implicit ränta som avser medeltalet för månaden, skall uppgiftslämnarna rapportera upplupen ränta att erlägga eller 

erhålla under månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad, genom tillämpning 

av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning. 

62. För varje instrumentkategori som avser räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, 

dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 och 23 i tillägg 2, sammanställda som observationer vid månadens 

slut, skall uppgiftslämnarna tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta som avser den sista dagen i månaden, genom 

tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning. För checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 

12 och 23 i tillägg 2, skall uppgiftslämnarna dessutom rapportera utestående belopp vid slutet av månaden. 

63. För varje instrumentkategori som avser räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, 

dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 och 23, sammanställda som en implicit ränta som avser medeltalet för 

månaden, skall uppgiftslämnarna rapportera upplupen ränta att erlägga eller erhålla under månaden och stockarna av 

inlåning och utlåning i medeltal under samma månad, genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs 

i denna förordning. För checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 12 och 23 i tillägg 2, skall uppgiftslämnarna 

dessutom rapportera utestående belopp vid slutet av månaden. 

64. För varje instrumentkategori som avser nya avtal, dvs. indikatorerna 2–4, 8–11, 13–22 och 24–31 i tillägg 2, skall 

uppgiftslämnarna tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta med tillämpning av de definitioner och regler som 

fastställs i denna förordning. Därutöver skall uppgiftslämnarna för var och en av indikatorerna 2–4 och 8–11, 13–22 

och 24–29 i tillägg 2 rapportera antalet nya avtal som förvaltats under månaden för varje instrumentkategori. 

65. De kreditinstitut och andra institut som har fått tillåtelse av den nationella centralbanken att rapportera MFI:s 

räntestatistik tillsammans som en grupp, skall betraktas som en nominell uppgiftslämnare och tillhandahålla de 

uppgifter som anges i punkterna 60–62 hänförliga till gruppen som helhet. Därutöver skall den nominella uppgiftslämnaren 

varje år för varje instrumentkategori tillhandahålla antalet uppgiftslämnande institut inom gruppen och 

variationen i räntor mellan dessa institut. Antalet uppgiftslämnande institut inom gruppen och variationen skall avse 

oktober månad och vidarebefordras med oktoberuppgifterna. 

XVII. Nationella viktade genomsnittliga räntesatser 

66. De nationella centralbankerna skall svara för den andra aggregeringsnivån. De skall aggregera räntorna och berörda 

avtalsbelopp för alla sina nationella uppgiftslämnare till en nationell viktad genomsnittlig ränta för varje instrumentkategori. 

Uppgifterna skall rapporteras till ECB. 

67. För varje instrumentkategori som avser utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–14 i tillägg 1, skall de nationella 

centralbankerna tillhandahålla en nationell viktad genomsnittlig ränta genom tillämpning av de definitioner och regler 

som fastställs i denna förordning. 

68. För varje instrumentkategori som avser nya avtal, dvs. indikatorerna 1–31 i tillägg 2, skall de nationella centralbankerna 

tillhandahålla en nationell viktad genomsnittlig ränta genom tillämpning av de definitioner och regler som 

fastställs i denna förordning. Därutöver skall de nationella centralbankerna för var och en av indikatorerna 2–4 och 

8–29 i tillägg 2 rapportera den volym nya avtal som förvaltats på nationell nivå under referensmånaden för varje 

instrumentkategori. Dessa volymer nya avtal skall hänföra sig till populationstotalen Ŷ, dvs. till hela den potentiella 

rapporterande populationen. När urvalsmetod väljs för urval av uppgiftslämnare, skall därför uppräkningsfaktorer 

användas på nationell nivå för att erhålla populationstotalen ( 1 ). Uppräkningsfaktorerna skall vara de omvända mot 

urvalssannolikheten π i , dvs. 1/π i . Populationstotalen Ŷ för volymen nya avtal skall sedan skattas med hjälp av följande 

formel ( 2 ): 

med: 

y Ι 

π i 

som volymen nya avtal för institutet i, och 

som sannolikhet för att välja institutet i. 

( 1 ) Det krävs inte några uppräkningsfaktorer för de viktade genomsnittliga räntorna där det skall förutsättas att skattningen från urvalet 

är skattningen för hela den potentiella rapporterande populationen. 

( 2 ) Känd som Horwitz Thompson-skattning.


L 10/39 

69. De nationella centralbankerna skall tillhandahålla ECB uppgifter om MFI:s räntesatser på utestående belopp och nya 

avtal, angivna med fyra decimaler. Detta skall inte påverka tillämpningen av det beslut som tagits av de nationella 

centralbankerna när det gäller på vilken detaljnivå de önskar insamla uppgifterna. De offentliggjorda resultaten skall 

inte innehålla mer än två decimaler. 

70. De nationella centralbankerna skall dokumentera alla reglerande åtgärder som påverkar statistiken över MFI:s 

räntesatser i de metodkommentarer som skall tillhandahållas tillsammans med de nationella uppgifterna. 

71. De nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden för valet av uppgiftslämnare skall tillhandahålla en skattning av 

urvalsfel för det första urvalet. En ny skattning skall tillhandahållas efter varje upprätthållande av konsistenta urval. 

XVIII. Aggregerade resultat för de deltagande medlemsstaterna 

72. ECB skall ombesörja den slutliga aggregeringen av varje deltagande medlemsstats instrumentkategorier till den nivån 

som omfattar samtliga deltagande medlemsstater. 

DEL 6 

Behandling av specifika produkter 

73. Behandlingen av de produkter som definieras i punkterna 74–82 skall användas som referens för produkter med 

liknande egenskaper. 

74. In- eller utlåning med möjlighet till utökning (eller neddragning) (step up/step down) är en inlåning eller en utlåning 

med fastställd löptid för vilken en ränta tillämpas som höjs (sänks) från år till år med ett i förväg bestämt antal 

procentenheter. In- eller utlåning med möjlighet till utökning (neddragning) är instrument med fastställd ränta över 

hela löptiden. Räntan för inlåningens eller utlåningens hela löptid och övriga villkor och förutsättningar avtalas i 

förväg vid tidpunkten t 0 när avtalet undertecknas. Ett exempel på en inlåning med möjlighet till utökning är en 

inlåning med en överenskommen löptid om fyra år, som erhåller 5 % ränta under det första året, 7 % under det 

andra, 9 % under det tredje och 13 % under det fjärde året. Överenskommen årlig ränta på nya avtal, som skall tas 

med vid tiden t 0 i statistiken över MFI:s räntesatser, skall vara det geometriska medeltalet av faktorerna ”1 + räntan”. I 

enlighet med punkt 3, får de nationella centralbankerna begära att uppgiftslämnare tillämpar NDER på denna typ av 

produkter. Överenskommen årlig ränta på utestående belopp som skall tas med från tiden t 0 till t 3 är den ränta som 

tillämpas av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor, dvs. i exemplet med inlåningen med en 

överenskommen löptid om fyra år 5 % vid tiden t 0 , 7 % vid tiden t 1 , 9 % vid tiden t 2 och 13 % vid tiden t 3 . 

75. Ramavtal för kreditkort kan vara knutna till inlåning över natten. Vid undertecknandet av kreditkortsavtalet med ett 

kreditinstitut eller annat institut, kan hushållet eller det icke-finansiella företaget ha valmöjlighet att regelbundet 

erlägga en del eller hela beloppet som används i kreditkortsavtalet med hjälp av en automatisk debitering av en 

inlåning över natten (bankomat eller check är också möjligt). Om det konto som hushållet eller det icke-finansiella 

företaget använder för detta ändamål har tillräcklig täckning, kommer inte någon ränta att krävas. Om det inte har 

tillräcklig täckning, och om kreditinstitutet eller det andra institutet godkänner uttagen, så övergår inlåningen över 

natten till att bli en övertrassering. Den ränta som debiteras av uppgiftslämnaren för denna övertrassering skall 

innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser. 

76. Kreditlimiter är vanligen kopplade till checkräkningskrediter. De kan även beviljas på grundval av ett paraplyavtal, 

som tillåter kunden att låna på olika typer av lånekonton upp till ett visst högsta belopp som beräknas för alla 

lånekontona tillsammans. När ett sådant paraplyavtal ingås är inte typen av lån eller lånetiden eller räntan angivna, 

utan avtal kan slutas om en rad olika möjligheter. Sådana paraplyavtal skall inte ingå i statistiken över MFI:s 

räntesatser. Så snart ett lån enligt ett sådant paraplyavtal tas ut skall det ingå som nytt avtal och tas med i de 

utestående beloppen. Hur lånet skall behandlas i statistiken över nya avtal beror på vilken typ av konto som kunden 

väljer att dra sitt lån från i enlighet med punkterna 17, 20 och 21. 

77. Reglerad sparinlåning med en grundränta plus premie för trogna kunder och/eller tillväxt kan förekomma. När 

inlåningen görs är det oklart om någon premie kommer att erläggas. Betalningen är beroende av den framtida okända 

inställningen till sparande hos hushållet eller det icke-finansiella företaget. Enligt vedertagen uppfattning skall sådana 

premier för trogna kunder eller tillväxt, vilka inte är givna för hushållet eller det icke-finansiella företaget vid den 

tidpunkt då inlåningen placeras, inte inkluderas i den överenskomna årliga räntan på nya avtal. Överenskommen årlig 

ränta på utestående belopp skall alltid omfatta de räntesatser som tillämpades av uppgiftslämnaren vid tiden för 

beräkningen av MFI:s räntor. Följaktligen, för det fall sådana premier för trogna kunder eller tillväxt beviljas av 

uppgiftslämnaren, skall detta återspeglas i statistiken över utestående belopp. 

78. Utlåning med tillhörande derivatavtal, dvs. med räntesvapp/tak/golv etc., kan erbjudas till hushåll eller icke-finansiella 

företag. Enligt vedertagen uppfattning skall inte sådana tillhörande derivatavtal inkluderas i den överenskomna årliga 

räntan på nya avtal. Överenskommen årlig ränta på utestående belopp skall alltid omfatta räntor tillämpade av 

uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Följaktligen, för det fall sådana derivatavtal används och 

uppgiftslämnaren justerar räntan som debiteras hushållet eller det icke-finansiella företaget, skall detta återspeglas i 

statistiken över utestående belopp.

L 10/40 


79. Inlåning kan erbjudas som innehåller två komponenter: en inlåning med överenskommen löptid för vilken en fast 

ränta tillämpas och ett inbyggt derivat med en avkastning som är kopplad till utvecklingen av ett definierat 

fondbörsindex eller en bilateral växelkurs, men med en garanterad minsta avkastning på 0 %. Löptiden för båda 

komponenterna kan vara densamma eller kan skilja sig åt. Överenskommen årlig ränta på nya avtal skall innefatta 

räntan för inlåning med överenskommen löptid, eftersom den återspeglar avtalet mellan insättaren och uppgiftslämnaren 

och är känd när beloppet placeras. Avkastningen på den andra komponenten av inlåningen, kopplad till 

utvecklingen av ett fondbörsindex eller en bilateral växelkurs, är bara känd i efterhand vid förfall och kan således inte 

innefattas i räntan på nya avtal. Endast den garanterade minsta avkastningen på 0 % skall därför ingå. Överenskommen 

årlig ränta på utestående belopp skall alltid omfatta den ränta som tillämpas av uppgiftslämnaren vid tiden 

för beräkningen av MFI:s räntor. Till förfallodagen skall räntan på inlåningen med överenskommen löptid räknas in 

liksom den garanterade minsta avkastningen på derivatinlåningen. Först på förfallodagen skall MFI:s räntor på 

utestående belopp återspegla den överenskomna årliga ränta som erläggs av uppgiftslämnaren. 

80. Inlåning med en löptid om över två år, som definieras i del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 

(ECB/2001/13), kan innehålla konton för pensionssparande. Huvuddelen av pensionssparandet placeras i värdepapper 

och är därför beroende av avkastningen på underliggande värdepapper. Den återstående delen av innehavet på 

kontona för pensionssparande består av kontanter och räntan bestäms av kreditinstitut eller annat institut på samma 

sätt som för övrig inlåning. Vid den tid då inlåningen placeras, är den totala avkastningen från kontot för 

pensionssparande okänd för hushållet och den kan också bli negativ. Då inlåningen placeras är dessutom ingen ränta 

överenskommen mellan hushållet och kreditinstitutet eller annat institut för den del som investeras i värdepapper, 

utan enbart för den återstående inlåningsdelen. Följaktligen skall endast den inlåningsdel som inte investeras i 

värdepapper innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser. Den överenskomna årliga räntan på nya avtal som skall 

rapporteras är den ränta som avtalats mellan hushållet och uppgiftslämnaren på inlåningsdelen vid den tid då 

inlåningen placeras. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp skall vara den ränta som tillämpas av 

uppgiftslämnaren på inlåningsdelen av kontona för pensionssparande vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. 

81. Program för bostadssparande är långfristigt sparande med låg avkastning som, efter en viss tidsperiod av sparande, 

ger hushållet eller det icke-finansiella företaget rätt till ett bostadslån till en rabatterad ränta. I enlighet med del 3 i 

bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) skall dessa sparprogram klassificeras som inlåning med 

överenskommen löptid över två år så länge de fungerar som inlåning. Så snart de förvandlas till ett lån, skall de 

klassificeras som bostadslån. Den ränta som avtalas vid den tid då den första inlåningen placeras skall uppgiftslämnarna 

rapportera som nytt inlåningsavtal. Den motsvarande volymen nya avtal skall vara det belopp som har 

placerats. Ökningen av denna volym av inlåningen över tiden skall endast tas med under utestående belopp. Vid den 

tid då inlåningen förvandlas till ett lån, skall detta nya lån registreras som ett nytt utlåningsavtal. Räntan skall vara 

den rabatterade ränta som erbjuds av uppgiftslämnaren. Vikten skall vara det totala lånebeloppet som beviljats till 

hushållet eller det icke-finansiella företaget. 

82. Enligt del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) skall den franska reglerade bostadsplanen 

plan d'épargne-logement (PEL) klassificeras som inlåning med en överenskommen löptid över två år. Regeringen 

reglerar villkoren för PEL och fastställer räntan, som förblir oförändrad under inlåningens hela löptid, dvs. varje 

”generation” av PEL har samma ränta kopplad till sig. PEL är reglerade långfristiga sparprogram som skall hållas under 

åtminstone fyra år och kunden bör varje år sätta in det minsta belopp i PEL som föreskrivs i förordningen, men får 

öka betalningarna när som helst under programmets löptid. Uppgiftslämnarna skall som nytt avtal rapportera den 

första insättningen vid öppnandet av en ny PEL. Det belopp som placeras initialt i PEL kan vara mycket lågt, vilket 

betyder att vikten knuten till räntan på det nya avtalet också kommer att vara relativt låg. Detta tillvägagångssätt skall 

säkerställa att räntan på nya avtal alltid återspeglar villkoren för den nuvarande generationen PEL. Förändringar i 

räntan som tillämpas på nya PEL skall återspeglas i räntan på nya avtal. Kundernas reaktion i form av ett portföljbyte 

från andra långfristiga inlåningar till redan existerande PEL skall inte återspeglas i räntan på nya avtal utan enbart i 

räntorna på utestående belopp. Vid slutet av fyraårsperioden, kan kunden antingen begära en utlåning till en 

rabatterad ränta eller förnya avtalet. Eftersom denna förnyelse av PEL utförs automatiskt utan någon aktiv inblandning 

från kundens sida, och eftersom villkoren och förutsättningarna för avtalet inklusive räntorna inte omförhandlas, 

skall denna förnyelse i enlighet med punkt 21 inte betraktas som nya avtal. Vid förnyandet av avtalet, får kunden 

göra ytterligare insättningar, förutsatt att det utestående beloppet inte överskrider ett definierat tak och avtalet inte 

överskrider ett definierat maximalt antal år avseende löptid. Om taket eller den maximala löptiden uppnås, skall 

avtalet frysas. Hushållet eller det icke-finansiella företaget behåller upplåningsrättigheterna och beviljas fortfarande en 

ränta som följer de villkor som rådde vid öppnandet av PEL så länge som beloppet finns kvar i bankens räkenskaper. 

För PEL beviljar regeringen en subvention i form av en räntebetalning utöver den ränta som erbjuds av kreditinstitut 

eller andra institut. I enlighet med punkt 6, skall endast den del av räntebetalningen som erbjuds av kreditinstitut eller 

andra institut innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser. Regeringens subvention, som erläggs genom, men inte av, 

kreditinstitutet eller annat institut, skall inte beaktas.


L 10/41 

Tillägg 1 

Instrumentkategorier för räntor på utestående belopp 

En överenskommen årlig ränta (AAR) ( 1 ) skall ställas samman för var och en av följande instrumentkategorier ( 2 )( 3 ). För 

observationer vid månadens slut, skall uppgiftslämnarna för varje indikator tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta, 

medan uppgiftslämnarna däremot för implicita räntor som avser månadens medeltal, skall – för varje indikator – 

tillhandahålla det upplupna räntebeloppet och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal genom tillämpning av de 

definitioner och regler som fastställs i denna förordning: 

Sektor Typ av instrument Ursprunglig löptid 

Sektor Typ av instrument Uppsägningstid 

Utestående 

belopp 

indikator 

nummer 

Inlåning i euro Till hushåll (*) Med överenskommen löptid Upp till 2 år 1 AAR 

Nya avtal 

indikator 

nummer 

Rapporteringsskyldighet 

Över 2 år 2 AAR 

Till icke-finansiella företag Med överenskommen löptid Upp till 2 år 3 AAR 


Repoavtal 5 AAR 

Utlåning i euro Till hushåll (*) Bostadslån Upp till 1 år 6 AAR 

Över 1 år och upp till 5 år 7 AAR 


Konsumtionskrediter och andra Upp till 1 år 9 AAR 

lån 



Till ickefinansiella företag Upp till 1 år 12 AAR 

(*) Inbegripet hushållens icke vinstdrivande organisationer. 



För följande instrumentkategorier som ingår i tillägg 2, skall begreppet nya avtal utvidgas till att avse hela stocken, dvs. 

utestående belopp ( 2 )( 3 ), och en överenskommen årlig ränta (AAR) ( 1 ) skall sammanställas. För observationer vid månadens 

slut, skall uppgiftslämnarna för varje indikator tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta, medan de däremot för 

implicita räntor, som avser månadens medeltal, för varje indikator skall tillhandahålla det upplupna räntebeloppet och 

stockarna av inlåning och utlåning i medeltal genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna 

förordning. För indikatorerna 12 och 23 skall samtliga uppgiftslämnare dessutom rapportera utestående belopp vid 

månadens slut. 

Rapporterings 

skyldighet 

Inlåning i euro Till hushåll (*) Lån över natten 1 AAR 

Med uppsägningstid (**) Upp till 3 månader 5 AAR 

Över 3 månader 6 AAR 

Till icke-finansiella företag Lån över natten 7 AAR 

( 1 ) Eller snävt definierad effektiv ränta (NDER). 

( 2 ) I en deltagande medlemsstat där en av följande instrumentkategorier inte används i inhemska kreditinstituts eller andra instituts bankverksamhet med hushåll och 

icke-finansiella företag med hemvist i den deltagande medlemsstaten, skall instrumentkategorin inte beaktas. 

( 3 ) I tabellen nedan skall ”upp till” avse ”upp till och innefattande”.

L 10/42 


Sektor Typ av instrument Uppsägningstid 

Nya avtal 

indikator 

nummer 

Rapporterings 

skyldighet 

Utlåning i euro Till hushåll (*) Checkräkningskrediter 12 AAR, belopp 

Till icke-finansiella företag Checkräkningskrediter 23 AAR, belopp 


(**) För denna instrumentkategori, skall hushåll och icke-finansiella företag slås ihop och tilldelas sektorn hushåll, eftersom den äger omkring 98 % av utestående belopp av 

inlåning med uppsägningstid i alla deltagande medlemsstater förenade.


L 10/43 

Sektor Typ av instrument 

Tillägg 2 

Instrumentkategorier för räntor på nya avtal 

En överenskommen årlig ränta (AAR) ( 1 ) skall ställas samman för följande instrumentkategorier ( 2 )( 3 ). Om det sammanställs 

räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 

12 och 23 i form av 

— observationer vid månadsslutet skall uppgiftslämnarna för var och en av indikatorerna 1–29 tillhandahålla en viktad 

genomsnittlig ränta och dessutom för indikatorerna 2–4, 8–11, 13–22 och 24–29 även volymen nya avtal som 

förvaltats under referensmånaden genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning, 

eller som 

— implicit ränta som avser periodens medeltal skall uppgiftslämnarna för var och en av indikatorerna 2–4, 8–11, 13–22 

och 24–31 tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta och dessutom volymen nya avtal som förvaltats under 

månaden. För indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 och 23 skall de rapportera det upplupna räntebeloppet och stockarna av 

inlåning och utlåning genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning. 

Alla uppgiftslämnare skall för checkräkningskrediterna, dvs. indikatorerna 12 och 23, rapportera utestående belopp vid 

slutet av månaden. 

Ursprunglig löptid, uppsägningstid, 

första räntebestämning 

Nya avtal 

indikator 

nummer 


Inlåning i euro till hushåll (*) Över natten (***) 1 AAR 

Med överenskommen Upp till 1 års löptid 2 AAR, belopp 

löptid 

Över 1 års och upp till 2 löptid 3 AAR, belopp 

Över 2 års löptid 4 AAR, belopp 

Med uppsägningstid Upp till 3 månaders uppsägningstid 5 AAR 

(**) (***) 

Över 3 månaders uppsägningstid 6 AAR 

Till ickefinansiella Över natten (***) 7 AAR 

företag 

Med överenskommen Upp till 1 års löptid 8 AAR, belopp 

löptid 

Över 1 års och upp till 2 års löptid 9 AAR, belopp 


Repoavtal 11 AAR, belopp 

Utlåning i euro Till hushåll (*) Checkräkningskrediter (***) 12 AAR, belopp 

För konsumtion Rörlig ränta och första räntebestämning för 


Första räntebestämning för över 1 år och upp 

till 5 år 

13 AAR, belopp 


Första räntebestämning för över 5 år 15 AAR, belopp 

Bostadslån Rörlig ränta och första räntebestämning för 



till 5 år 



( 1 ) Eller snävt definierad effektiv ränta (NDER). 

( 2 ) I en deltagande medlemsstat där en av följande instrumentkategorier inte används i inhemska kreditinstituts eller andra instituts bankversamhet med hushåll och 

icke-finansiella företag med hemvist i den deltagande medlemsstaten, skall instrumentkategorin inte beaktas. 

( 3 ) I tabellen nedan skall ”upp till” avse ”upp till och innefattande”.

L 10/44 







till 10 år 

Nya avtal 

indikator nummer 

Nya avtal 

indikator 

nummer 



18 AAr, belopp 


Andra lån Rörlig ränta och första räntebestämning för 



till 5 år 




Till 

företag 

ickefinansiella Checkräkningskrediter (***) 23 AAR, belopp 

Andra lån upp till 1 Rörlig ränta och första räntebestämning för 24 AAR, belopp 

miljon euro upp till 1 år 

Andra lån över 1 

miljon euro 


till 5 år 



Rörlig ränta och första räntebestämning för 



till 5 år 





(**) För denna instrumentkategori, skall hushåll och icke-finansiella företag slås ihop och tilldelas sektorn hushåll, eftersom den äger omkring 98 % av utestående belopp av 

inlåning med uppsägningstid i alla deltagande medlemsstater förenade. 

(***) För denna instrumentkategori skall nya avtal utsträckas till att avse hela stocken, dvs. utestående belopp. 

Den årliga omkostnadsräntan (APRC) skall sammanställas för följande instrumentkategorier. För varje indikator skall 

uppgiftslämnarna tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta genom tillämpning av de definitioner och regler som 

fastställs i denna förordning: 

Utlåning i euro Till hushåll (*) Konsumtionskrediter 30 APRC 

Bostadslån 31 APRC 

(*) Omfattar vanligen hushållens icke vinstdrivande oragnisationer, men de nationella centralbankerna kan medge undantag härför.


L 10/45 

BILAGA III 

MINIMISTANDARDER SOM SKALL TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN 

Uppgiftslämnarna skall tillämpa följande minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporteringskrav: 

Minimistandarder för dataöverföring 

a) Uppgiftslämnarnas rapportering till de nationella centralbankerna skall ske snabbt och inom de tidsramar som 

fastställts av den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist. 

b) Rapporterna skall till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av den nationella 

centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist. 

c) Kontaktperson(er) hos uppgiftslämnarna skall namnges. 

d) De tekniska specifikationerna för dataöverföringen till den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där 

uppgiftslämnaren har sin hemvist skall följas. 

Minimistandarder för noggrannhet 

e) Uppgiftslämnarnas statistiska uppgifter skall vara exakta, konsekventa och fullständiga. Luckor i uppgifterna skall 

påpekas och förklaras för den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin 

hemvist och snarast möjligt rättas till. 

f) De statistiska uppgifter som tillhandahålls av uppgiftslämnarna får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor. 

g) Uppgiftslämnarna skall kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade uppgifter visar. 

h) Uppgiftslämnarna skall använda de enheter och antal decimaler som den nationella centralbanken i den deltagande 

medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist har föreskrivit för den tekniska dataöverföringen. 

i) Uppgiftslämnarna skall tillämpa de avrundningsregler som den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin 

hemvist har föreskrivit för den tekniska dataöverföringen. 

Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse 

j) De statistiska uppgifterna skall överensstämma med definitioner, konventioner, klassificeringar och metoder som 

anges i den här förordningen. 

k) Vid avvikelser från dessa definitioner, konventioner, klassificeringar och metoder skall uppgiftslämnarna i förekommande 

fall regelbundet följa upp och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten i denna förordning. 

l) Uppgiftslämnarna skall kunna förklara avbrott i inrapporterade data jämfört med uppgifterna för föregående period. 

Minimistandarder för revidering 

m) De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och de nationella centralbankerna skall följas. Avvikelser 


L 10/46 

( 1 ) 


BILAGA IV 

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR TILLÄMPNINGEN AV FÖRORDNINGEN 

1. Till och med referensmånaden december 2003 kan de nationella aggregerade statistiska månadsuppgifterna rörande 

nya avtal och utestående belopp rapporteras till Europeiska centralbanken (ECB) med en förskjutning på två extra 

arbetsdagar från och med stängningsdags den 19:e arbetsdagen efter utgången av referensmånaden enligt artikel 3.4 i 

denna förordning. De nationella aggregerade statistiska månadsuppgifterna rörande utestående belopp kan alternativt 

rapporteras endast kvartalsvis till ECB, med en förskjutning på två extra arbetsdagar från och med stängningsdags 

den 19:e arbetsdagen efter utgången av kalenderkvartalet. ECB låter de nationella centralbankerna genomföra denna 

övergångsperiod nationellt på ett flexibelt sätt. 

2. Från och med referensmånaden januari 2004 skall uppgifterna, inklusive de nationella aggregerade statistiska 

månadsuppgifterna rörande utestående belopp, ges in den 19:e arbetsdagen efter utgången av referensmånaden enligt 

artikel 3.4 i denna förordning. 

3. Till och med referensmånaden december 2006 skall punkt 10 i bilaga I ha följande lydelse: 

”10. Den minsta nationella urvalsstorleken skall vara sådan att 

a) det maximala slumpmässiga felet ( 1 ) för räntesatser på nya avtal i genomsnitt över alla instrumentkategorier 

inte överskrider 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 % ( 2 ), 

b) det omfattar minst 30 % av den inhemska potentiella rapporterande populationen. Om 30 % av den 

inhemska potentiella rapporterande populationen är större än 100, kan den minsta nationella urvalsstorleken 

ändå begränsas till 100 uppgiftslämnare, eller 

c) uppgiftslämnarna i det nationella urvalet täcker åtminstone 75 % av beståndet eurodenominerad inlåning 

erhållen från – och åtminstone 75 % av beståndet eurodenominerad utlåning beviljad till – inhemska hushåll 

och icke-finansiella företag i de deltagande medlemsstaterna.” 

med D som maximalt slumpmässigt fel, z α/2 som faktorn beräknad från den normala fördelningen eller från en annan lämplig 

fördelning beroende på uppgiftsstrukturen (exempelvis t-fördelningen), som förutsätter en konfidensnivå på 1-α, var(θ) som variationen 

av estimatorn för parametern θ och vâr(θ) som den skattade variationen av estimatorn för parametern θ. 


mått för den högsta godtagbara variationskoefficienten enligt den skattningsansvarige.

SV 



av den 31 mars 2009 

om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som 

tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och ickefinansiella 

företag 



23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av 



(1) Sedan ECB:s förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) 

av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser 

som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och 

utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag 

( 2 ) trädde i kraft har ett antal aspekter identifierats i 

rapporteringssystemet för ny utlåning till hushåll och 

icke-finansiella företag som bör förbättras. De nuvarande 

rapporteringskraven behöver därför ändras. 

(2) Genom att inkludera en allmän uppdelning av ny utlåning, 

där man separat identifierar den aktuella räntesatsen 

samt volymerna på de lån som skett mot säkerhet och/eller 

garantier, underlättas sammanställningen av mer harmoniserade 

uppgifter för euroområdet och jämförelser 

mellan olika länder. 

(3) Genom att inkludera en uppdelning efter storleken på ny 

utlåning till icke-finansiella företag uppnås ytterligare förståelse 

för finansieringen av små och medelstora företag. 

(4) Genom att inkludera en uppdelning efter tidsperiod för 

första räntebestämning för ny utlåning erhåller man mer 

homogena uppgifter om räntesatserna eftersom antalet 

kategorier av tidsperioder för räntebestämning ökar vilket 

i sin tur gör varje kategori mer homogen. 

(5) Genom att rapportera räntesatser avseende kreditkortsfordringar 

(även kallade krediter relaterade till kreditkort) 

separat ökar möjligheterna att bevaka räntesatserna och 

säkerställa en konsekvent behandling av detta instrument 

i alla länder i euroområdet. 

(ECB/2009/7) 

(6) En ny kategori avseende ny utlåning till enmansföretagare 

inom kategorin ”utlåning till hushåll för andra ändamål” 

kommer att ge ytterligare information om hur ej 

registrerade företag finansieras samt stödja analysen av 

den allmänna utvecklingen av utlåningen till hushåll. 

(7) Den extra rapporteringen av ny utlåning till icke-finansiella 

företag efter löptid kommer att göra det lättare att 

urskilja de räntesatser som tillämpats på kort- och långfristig 

finansiering. 

(8) När det gäller revolverande lån och checkräkningskrediter 

behöver man förtydliga, omdefiniera och skapa en mer 

direkt koppling till Europeiska centralbankens förordning 

(EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) av den 19 december 

2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar 

(omarbetning) ( 3 ). 

(9) Det är också nödvändigt att anta tydligare regler för de 

nationella centralbankernas stratifiering och urval av uppgiftslämnare 

och specificera ECB-rådets rätt att kontrollera 

dessa rutiner. 


Artikel 1 

Förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) ska ändras på följande 

sätt: 

1. Artikel 2.3 ska ersättas med följande: 

( 1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 

( 2 ) EGT L 10, 12.1.2002, s. 24. ( 3 ) EUT L 15, 20.1.2009, s. 14. 

”3. ECB-rådet får kontrollera efterlevnaden av bilaga I.” 

2. Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning. 

3. Bilaga II ska ersättas med bilaga II till denna förordning. 

4. Bilaga IV ska ersättas med bilaga III till denna förordning.

SV 


Artikel 2 

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens 

officiella tidning. 

Artikel 1.3 ska gälla från den 1 juni 2010. 

Utfärdad i Frankfurt am Main den 31 mars 2009. 



ECB:s ordförande

SV 


BILAGA I 

Bilaga I till förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) ska ändras på följande sätt: 

1. Punkt 7 i del 1 avsnitt III ska ersättas med följande: 

”7. De nationella centralbankerna definierar stratifieringskriterier som möjliggör indelning av den potentiella 

rapporterande populationen i homogena strata. Strata anses vara homogena om summan av variationen 

inom strata av urvalsvariablerna är betydligt lägre än den totala variationen i hela den faktiska rapporterande 

populationen (*). Stratifieringskriterierna är kopplade till statistiken över MFI:s räntesatser, dvs. det finns ett 

förhållande mellan stratifieringskriterierna och de räntesatser och belopp som ska skattas utifrån urvalet. 

___________ 

1 

(*) Summan av variationen inom strata definieras somΣ h Σ ieh n x i –x – 

h 2 och ska vara avsevärt lägre än den sammanlagda 

variationen för den rapporterande populationen definierad som Σ n 

i¼l 1 

n x i –x –2 , där h anger varje strata, x i räntesatsen 

för institut i, x – 

– 

h ett enkelt medelvärde för räntesatsen i strata h, n det sammanlagda antalet institut i urvalet och x 

det enkla medelvärdet för räntesatsen för alla institut i urvalet.” 

2. Punkt 16 i del 1 avsnitt V ska ersättas med följande: 

”16. Varje nationell centralbank väljer den lämpligaste fördelningen av den nationella urvalsstorleken n bland strata. 

Varje nationell centralbank definierar följaktligen hur många uppgiftslämnare n h som kommer från det totala 

antalet kreditinstitut och andra institut N h i varje stratum. Urvalsprocenten n h /N h för varje stratum h möjliggör 

en skattning av variationen för varje stratum. Detta innebär att minst två uppgiftslämnare väljs ut från varje 

stratum.” 

3. Punkt 20 i del 1 avsnitt V ska ersättas med följande: 

”20. Om en nationell centralbank beslutar sig för census av alla kreditinstitut och andra institut i ett stratum kan 

den göra ett urval inom detta stratum på nivån filialer. Förutsättningen är att den nationella centralbanken har 

en fullständig lista över filialer som täcker hela verksamheten inom kreditinstituten och de andra instituten i 

detta stratum, samt nödvändiga uppgifter för att kunna bedöma variationen mellan filialerna vad gäller 

räntesatser för nya avtal med hushållen och de icke-finansiella företagen. För urvalet och upprätthållande av 

filialer gäller samtliga förutsättningar i den här bilagan. De utvalda filialerna blir nominella uppgiftslämnare, 

underkastade samtliga krav på uppgiftslämnande som anges i bilaga II. Detta förfarande påverkar inte rapporteringsskyldigheten 

för kreditinstitut eller andra institut till vilka filialerna hör.”

SV 


BILAGA II 

”BILAGA II 

RAPPORTERINGSSYSTEM FÖR STATISTIK ÖVER MONETÄRA FINANSINSTITUTS RÄNTESATSER 

DEL 1 

TYP AV RÄNTA 

I. Överenskommen årlig ränta 

Allmän princip 

1. Den typ av ränta som uppgiftslämnare tillhandahåller för alla instrumentkategorier för inlåning och utlåning som 

avser nya avtal och utestående belopp är den överenskomna årliga räntan (AAR). Den definieras som den räntesats som 

har avtalats individuellt mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget för en in- eller 

utlåning, omräknad till årlig basis och noterad i procent per år. Den överenskomna årliga räntan omfattar alla 

räntebetalningar på inlåning och utlåning, men inga andra avgifter som eventuellt tillämpas. Underkurs, definierad 

som skillnaden mellan det nominella beloppet på lånet och det belopp som erhålls av kunden, betraktas som en 

räntebetalning vid avtalets början (tid t 0 ) och återspeglas därför i den överenskomna årliga räntan. 

2. Om räntebetalningar som avtalats mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget kapitaliseras 

vid regelbundna intervall under ett år, till exempel per månad eller kvartal snarare än per år, annualiseras den 

överenskomna räntan med hjälp av följande formel för att erhålla överenskommen årlig ränta: 

med: 

x som den överenskomna årliga räntan, 

Í 

x ¼ 1 þ r Î 

ag 

– 1 

n 

r ag som den årliga ränta som avtalats mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke finansiella företaget för en 

in- eller utlåning, där datum för räntekapitaliseringen av inlåningen och alla betalningar och återbetalningar av 

lånet är vid regelbundna intervall under året, och 

n som antalet räntekapitaliseringsperioder för inlåningen och (åter)betalningsperioder för utlåningen per år, dvs. 

1 för årliga betalningar, 2 för halvårsbetalningar, 4 för kvartalsbetalningar och 12 för månadsbetalningar. 

3. En nationell centralbank får begära att dess uppgiftslämnare tillhandahåller en snävt definierad effektiv ränta (narrowly 

defined effective rate, NDER) för alla eller vissa kategorier av instrument för inlåning och utlåning som avser nya 

avtal och utestående belopp, i stället för överenskommen årlig ränta. NDER definieras som den ränta, på årlig basis, 

som motsvarar nuvärdet av alla åtaganden, framtida eller befintliga (inlåning och utlåning, ut- eller återbetalningar, 

räntebetalningar), exklusive avgifter, som överenskommits mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke- 

finansiella företaget. NDER motsvarar räntekomponenten effektiv ränta (annual percentage rate of charge, APRC) 

som denna definieras i artikel 3 i i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 

om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG ( 1 ). Den enda skillnaden mellan NDER 

och överenskommen årlig ränta är den underliggande metoden för annualisering av räntebetalningarna. NDER 

använder successiv approximation och kan därför tillämpas på alla typer av in- eller utlåning, medan den överenskomna 

årliga räntan använder den algebraiska formel som definieras i punkt 2 och är därför endast tillämplig på 

inlåning och utlåning med regelbunden kapitalisering av räntebetalningar. Alla övriga krav är identiska, vilket betyder 

att hänvisningar i återstoden av denna bilaga till den överenskomna årliga räntan (AAR) även gäller för den snävt 

definierade effektiva räntan (NDER). 

Behandling av skatter, bidrag och reglerande åtgärder 

4. Räntebetalningar som omfattas av överenskommen årlig ränta återspeglar vad uppgiftslämnaren erlägger för inlåning 

och erhåller för utlåning. I fall då beloppet som erlagts av ena parten och som erhållits av den andra skiljer sig, avgör 

uppgiftslämnarens synpunkt vilken räntebetalning som omfattas av statistik över de monetära finansinstitutens (MFI) 

räntesatser. 

5. Till följd av denna princip, registreras räntor brutto före skatt, eftersom räntor före skatt återspeglar vad uppgiftslämnarna 

erlägger för inlåning och erhåller för utlåning. 

6. Bidrag som beviljats hushåll eller icke-finansiella företag av tredje part tas inte med i beräkningen vid fastställandet av 

räntebetalningen, eftersom bidragen inte erläggs eller erhålls av uppgiftslämnaren. 

( 1 ) EUT L 133, 22.5.2008, s. 66.

SV 


7. Förmånliga räntor som uppgiftslämnare tillämpar för sina anställda omfattas av statistiken över MFI:s räntesatser. 

8. När reglerande åtgärder påverkar räntebetalningar, till exempel räntetak eller förbud mot ersättning vid inlåning över 

natten, återspeglas dessa i statistiken över MFI:s räntesatser. Alla förändringar av regler som fastställer reglerande 

åtgärder, till exempel nivån på administrativt satta räntor eller räntetak, framgår av statistiken över MFI:s räntesatser 

som en förändring av räntan. 

II. Effektiv ränta 

9. Utöver överenskommen årlig ränta ska uppgiftslämnare för nya avtal ange den effektiva räntan (APRC) för konsumentkrediter 

och bostadslån till hushåll dvs. 

— en effektiv ränta för nya konsumentkrediter (se indikator 30 i tillägg 2), och 

— en effektiv ränta för nya bostadslån till hushåll (se indikator 31 i tillägg 2) ( 1 ). 

10. Den effektiva räntan täcker ”konsumentens sammanlagda kreditkostnad”, enligt definitionen i artikel 3 g i direktiv 

2008/48/EG. Dessa sammanlagda kostnader inkluderar en komponent ränta och en komponent andra (relaterade) 

avgifter, till exempel kostnader för undersökningar, administration, förberedelse av dokument, garantier, kreditförsäkring, 

etc. 

11. Sammansättningen av komponenten andra avgifter kan variera mellan de olika länderna, eftersom definitionerna i 

direktiv 2008/48/EG tillämpas olika och eftersom nationella finansiella system och förfaranden för kreditsäkerhet är 

olika. 

III. Konvention 

12. Uppgiftslämnarna tillämpar ett standardår på 365 dagar för sammanställningen av överenskommen årlig ränta, dvs. 

skottår lämnas utan avseende. 

DEL 2 

TÄCKNING 

13. Uppgiftslämnarna tillhandahåller MFI:s räntestatistik avseende utestående belopp och nya avtal. 

IV. Räntor på utestående belopp 

14. Utestående belopp definieras som stockarna av all inlåning som hushåll och icke-finansiella företag placerat hos 

uppgiftslämnaren och stockarna av all utlåning som uppgiftslämnaren beviljat hushåll och icke-finansiella företag. 

15. En ränta på utestående belopp återspeglar den viktade genomsnittliga räntenivån som tillämpas på stockarna av 

inlåning och utlåning i den relevanta instrumentkategorin vid referenstidpunkten enligt punkt 26. Den viktade 

genomsnittliga räntenivån är summan av den överenskomna årliga räntan multiplicerad med motsvarande utestående 

belopp, dividerat med de totala utestående beloppen. Den täcker alla utestående avtal som ingåtts under alla perioder 

före rapporteringsdagen. 

16. Nödlidande lån är inte inräknade i de viktade genomsnittliga räntenivåerna. Nödlidande lån definieras i enlighet med 

bilaga II till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) av den 19 december 2008 om de 

monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) ( 2 ). Den totala summan av ett lån som helt eller delvis 

klassificeras som ett nödlidande lån räknas inte med i räntestatistiken. Lån för omstrukturering av lånefordran till 

räntor som understiger marknadsvillkoren, dvs. en omstrukturering av lånen hos en låntagare som har betalningssvårigheter, 

räknas inte heller med i räntestatistiken. 

V. Nya avtal avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, kreditkortsfordringar och revolverande 

lån samt checkräkningskrediter 

17. För inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, kreditkortsfordringar (utökade och komfort, även kallade 

krediter relaterade till kreditkort) och revolverande lån samt checkräkningskrediter enligt definitionerna i punkterna 

42–45 och 51 omfattar begreppet nya avtal hela stockarna. Följaktligen används debet- eller kreditsaldot, dvs. 

utestående belopp, vid den referenstidpunkt som definieras i punkt 29 som indikator för nya avtal avseende inlåning 

över natten, inlåning med uppsägningstid, kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter. 

18. Räntorna för inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, kreditkortsfordringar och revolverande lån samt 

checkräkningskrediter speglar den viktade genomsnittliga räntenivå som tillämpas på stockarna för dessa konton vid 

referenstidpunkten enligt definitionen i punkt 29. De omfattar de aktuella balansräknings-uppgifterna avseende alla 

utestående avtal som ingåtts under alla perioder som föregår referensdagen. 

( 1 ) De nationella centralbankerna får bevilja hushållens icke vinstdrivande organisationer undantag för konsumentkrediter och bostadslån 

till hushåll. 

( 2 ) EUT L 15, 20.1.2009, s. 14.

SV 


19. I syfte att beräkna MFI:s räntesatser på konton som, beroende på saldot, antingen kan vara en in- eller utlåning, 

skiljer uppgiftslämnarna mellan perioder med kreditsaldo och perioder med debetsaldo. Uppgiftslämnarna rapporterar 

viktade genomsnittliga räntor som avser kreditsaldon som inlåning över natten och viktade genomsnittliga räntor 

som avser debetsaldon som checkräkningskrediter. De rapporterar inte viktade genomsnittliga räntor som kombinerar 

(låga) räntor för inlåning över natten och (höga) checkräkningskrediträntor. 

VI. Nya avtal avseende andra instrumentkategorier än inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, 

kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter 

20. De nedanstående punkterna 21–25 avser inlåning med överenskommen löptid, repoavtal och alla andra lån än 

revolverande lån, checkräkningskrediter och kreditkortsfordringar enligt definitionerna i punkterna 42–45 och 51. 

21. Nya avtal definieras som alla nya avtal mellan hushåll eller icke-finansiella företag och uppgiftslämnaren. Nya avtal 

innefattar 

— alla finansiella avtal, som för första gången specificerar räntan på in- eller utlåningen, och 

— alla nya förhandlingar rörande existerande inlåning och utlåning. 

Förlängningar av existerande avtal avseende inlåning och utlåning som sker automatiskt, dvs. utan någon aktiv 

inblandning från hushållet eller det icke-finansiella företaget, och som inte innebär några omförhandlingar av villkor 

och förutsättningar i avtalet, inklusive räntan, betraktas inte som nya avtal. 

22. Räntan för nya avtal återspeglar den viktade genomsnittliga räntan som tillämpas på inlåning och utlåning i den 

relevanta instrumentkategori som avser nya avtal som ingåtts mellan hushåll eller icke-finansiella företag och uppgiftslämnaren 

under den referenstidsperiod som avses i punkt 32. 

23. Förändringar i rörlig ränta i betydelsen automatiska justeringar av räntan som utförs av uppgiftslämnaren utgör inte 

nya avtal och betraktas därför inte som nya avtal. För existerande avtal tas dessa förändringar i rörlig ränta därför inte 

med i räntorna för nya avtal utan endast i de genomsnittliga räntorna på utestående belopp. 

24. Ett byte från fast till rörlig ränta eller vice versa (vid tiden t 1 ) under avtalets löptid, som har avtalats vid avtalets 

början (tiden t 0 ), är inte ett nytt avtal utan en del av villkoren och förutsättningarna för utlåningen som fastställts vid 

tiden t 0 . Det betraktas därför inte som ett nytt avtal. 

25. Ett hushåll eller ett icke-finansiellt företag förväntas vanligen ta ut hela lånet vid avtalets början (med undantag för 

checkräkningskrediter). Det finns emellertid möjlighet att ta ut ett lån i delar vid olika tider, t 1 , t 2 , t 3 , etc. i stället för 

att göra ett uttag av hela beloppet vid avtalets början (tiden t 0 ). Att ett lån tas ut i delar är irrelevant för statistiken 

över MFI:s räntesatser. Avtalet mellan hushållet eller det icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren vid tiden t 0 , 

som inkluderar räntan och hela lånebeloppet, innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser på nya avtal. 

DEL 3 

REFERENSTIDPUNKT 

VII. Referenstidpunkt för MFI:s räntesatser på utestående belopp 

26. De nationella centralbankerna bestämmer huruvida MFI:s räntesatser på utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–14 i 

tillägg 1, ska sammanställas som observationer vid periodens slut eller som implicit ränta som avser periodens 

medeltal. Den period som omfattas är en månad. 

27. Räntor på utestående belopp i form av observationer vid månadens slut beräknas som viktade medeltal av räntor 

tillämpade på stockarna av inlåning och utlåning vid en viss tidpunkt den sista dagen i månaden. Vid den tidpunkten 

samlar uppgiftslämnaren in de berörda räntorna och beloppen för all utestående inlåning och utlåning som avser 

hushåll och icke-finansiella företag och utarbeta en viktad genomsnittlig ränta för varje instrumentkategori. I motsats 

till medeltal per månad omfattar MFI:s räntesatser på utestående belopp som sammanställs i form av observationer vid 

månadens slut, endast sådana avtal som fortfarande gäller vid tiden för insamlandet av uppgifter.

SV 


28. Räntor på utestående belopp i form av implicita räntor som avser medeltalen för månaden beräknas som kvoter, med 

täljaren som det ackumulerade ränteflödet under referensmånaden, dvs. upplupen ränta att erlägga för inlåning och 

att erhålla för utlåning, och nämnaren som medeltalet av stockarna för månaden. Vid slutet av referensmånaden 

rapporterar uppgiftslämnaren för varje instrumentkategori den upplupna räntan att erlägga eller att erhålla under 

månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad. I motsats till observationer vid 

månadens slut, inkluderar MFI:s räntor på utestående belopp, sammanställda som medeltal per månad, även avtal 

som var gällande vid någon tid under månaden, men som inte längre är det vid slutet av månaden. Medeltalet av 

stockarna av inlåning och utlåning under referensmånaden ska helst sammanställas av medeltalet av de dagliga 

stockarna under månaden. Åtminstone för lättrörliga instrumentkategorier, dvs. inlåning över natten, inlåning med 

uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter, ska medeltalet för 

månadens stockar härröra från dagliga saldon. För alla andra instrumentkategorier härrör medeltalet för stockarna för 

månaden från saldon som registreras varje vecka eller oftare. Under en övergångstid på högst två år godtas observationer 

vid månadens slut för utlåning med överenskommen löptid över fem år. 

VIII. Referenstidpunkt för nya avtal avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökade 

kreditkortsfordringar samt revolverande lån och checkräkningskrediter 

29. De nationella centralbankerna bestämmer huruvida MFI:s nationella räntesatsnivåer på inlåning över natten, inlåning 

med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräknings-krediter, dvs. indikatorerna 

1, 5, 6, 7, 12, 23, 32 och 36 som beskrivs i tillägg 2, sammanställs som observationer vid periodens slut eller 

som implicit ränta som anger periodens medeltal. Den period som omfattas är en månad. 

30. I analogi med sammanställningen av räntor på utestående belopp som finns i tillägg 1, sammanställs räntesatser 

avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån samt 

checkräkningskrediter på något av följande sätt: 

a) observationer vid månadens slut beräknas, dvs. viktade medeltal av de räntesatser som tillämpas på stockarna av 

denna inlåning och utlåning vid en viss tidpunkt den sista dagen i månaden. Vid denna tidpunkt samlar uppgiftslämnarna 

in de berörda räntorna och beloppen för all inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, 

utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter som avser hushåll och icke-finansiella 

företag och sammanställer en viktad genomsnittlig ränta för varje instrumentkategori. I motsats till medeltal 

per månad omfattar MFI:s räntesatser på utestående belopp som sammanställs i form av observationer vid 

månadens slut endast sådana avtal som fortfarande gäller vid tiden för insamlandet av uppgifter. 

b) implicita räntor som avser medeltal per månad ska beräknas, dvs. kvoter, med täljaren som upplupen ränta som ska 

erläggas för inlåning och utlåning, och nämnaren som ett dagligt medeltal av stockarna. Vid slutet av månaden 

rapporterar uppgiftslämnaren, för inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar 

och revolverande lån samt checkräkningskrediter, det upplupna räntebeloppet att erlägga eller att erhålla 

under månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad. För inlåning över natten, 

inlåning med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter 

härrör månadens medeltal av stockarna från dagliga saldon. I motsats till observationer vid månadens slut, 

inkluderar MFI:s räntor på utestående belopp, sammanställda som medeltal per månad, även avtal som var 

gällande vid någon tid under månaden, men som inte längre är det vid slutet av månaden. 

31. Avseende konton som, beroende på saldot, kan vara antingen inlåning eller utlåning ska endast saldot vid en viss 

tidpunkt den sista dagen i månaden avgöra huruvida kontot den månaden är en inlåning över natten eller en 

checkräkningskredit; detta gäller om MFI:s räntor ställs samman som observationer vid månadens slut. Om MFI:s 

räntor beräknas som implicita räntor som avser medeltal per månad, görs det en bedömning varje dag huruvida 

kontot är en inlåning eller en utlåning. Ett medeltal av de dagliga kreditsaldona och de dagliga debetsaldona beräknas 

sedan för att få fram månadens stock i medeltal för nämnaren i den implicita räntan. Dessutom skiljer flödet i täljaren 

mellan ränta att erlägga på inlåning och ränta att erhålla på utlåning. Uppgiftslämnare rapporterar inte viktade 

genomsnittliga räntor som kombinerar (låga) räntor för inlåning över natten och (höga) checkräkningskrediträntor. 

IX. Referenstidpunkt för nya avtal (utom inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar 

och revolverande lån samt checkräkningskrediter) 

32. MFI:s räntor på nya avtal utom inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar och 

revolverande lån samt checkräkningskrediter, dvs. alla indikatorer som beskrivs i tillägg 2 med undantag för 1, 5, 6, 

7, 12, 23, 32 och 36 beräknas som periodens medeltal. Den period som omfattas är en (hel) månad. 

33. För varje instrumentkategori beräknar uppgiftslämnarna räntan på nya avtal som ett viktat medeltal för alla räntor på 

nya avtal i instrumentkategorin under referensmånaden. Dessa räntor avseende medeltalet för månaden vidarebefordras 

till den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist, tillsammans 

med viktade uppgifter för varje instrumentkategori om volymen på nya avtal som förvaltats under rapporteringsmånaden. 

Uppgiftslämnare beaktar de nya avtal som förvaltats under hela månaden.

SV 


DEL 4 

INSTRUMENTKATEGORIER 

X. Allmänna bestämmelser 

34. Uppgiftslämnare tillhandahåller MFI:s räntestatistik på utestående belopp för de instrumentkategorier som specificeras 

i tillägg 1 och MFI:s räntestatistik på nya avtal för de instrumentkategorier som anges i tillägg 2. Såsom anges i 

punkt 17 ska räntorna avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, revolverande lån och checkräkningskrediter 

och utökade kreditkortsfordringar, vara räntor på nya avtal och ingår därför i tillägg 2. Eftersom 

sammanställningsmetoden och referenstidpunkten för räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, 

utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån samt checkräkningskrediter emellertid är desamma som för övriga 

indikatorer avseende utestående belopp, upprepas indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12, 23, 32 och 36 i tillägg 2 även i 

tillägg 1. 

35. En instrumentkategori som framgår av tilläggen 1 och 2 är inte tillämplig på nationell nivå i vissa deltagande 

medlemsstater och beaktas därför inte om inhemska kreditinstitut och andra institut inte erbjuder någon av de 

produkter som hör till denna kategori till hushåll och icke-finansiella företag. Uppgifter ska tillhandahållas om några 

avtal existerar, oavsett hur få dessa avtal är. 

36. För varje instrumentkategori som definieras i tilläggen 1 och 2 och som tillämpas i inhemska kreditinstituts och 

andra instituts bankverksamhet i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i de deltagande 

medlemsstaterna, baseras MFI:s räntestatistik på alla räntor tillämpade på alla produkter som passar in i denna 

instrumentkategori. Detta innebär att de nationella centralbankerna inte får definiera en uppsättning nationella 

produkter inom varje instrumentkategori för vilka MFI:s räntestatistik insamlas. I stället tas räntorna på alla produkter 

som erbjuds av varje uppgiftslämnare med. Såsom anges i punkt 28 i bilaga I, behöver de nationella centralbankerna 

inte i urvalet ta med varje produkt som existerar på nationell nivå. De får emellertid inte undanta en hel instrumentkategori 

på den grunden att de berörda volymerna är mycket små. Om en instrumentkategori enbart erbjuds av 

ett institut, representeras följaktligen det institutet i urvalet. Om en instrumentkategori inte existerade i en deltagande 

medlemsstat vid tidpunkten för dragningen av det första urvalet, men en ny produkt inom denna kategori därefter 

introduceras av ett institut, innefattas detta institut i urvalet vid tiden för nästa kontroll av representativiteten. Om en 

ny produkt skapas inom en befintlig instrumentkategori på nationell nivå, ska instituten i urvalet ta med den i nästa 

rapportering, eftersom alla uppgiftslämnare är skyldiga att rapportera om alla sina produkter. 

37. Undantaget från principen att alla räntor tillämpade på alla produkter tas med är räntor på nödlidande lån och lån 

för omstrukturering av lånefordran. Såsom framgår av punkt 16, ingår inte nödlidande lån och lån för omstrukturering 

av lånefordran till räntor som understiger marknadsvillkoren, dvs. lån till låntagare med betalningssvårigheter, i 

statistiken över MFI:s räntesatser. 

XI. Uppdelning efter valuta 

38. Statistiken över MFI:s räntesatser omfattar de räntor som tillämpas av den rapporterande populationen. Uppgifter om 

inlåning och utlåning i andra valutor än euro ska inte krävas på aggregerad nivå för deltagande medlemsstater. Detta 

återspeglas i tilläggen 1 och 2, där alla indikatorer hänvisar till utlåning och inlåning denominerad i euro. 

XII. Uppdelning efter sektor 

39. Med undantag för repor, ska en sektoriell uppdelning tillämpas på all inlåning och utlåning som erfordras för 

statistiken över MFI:s räntesatser. Tilläggen 1 och 2 skiljer därför mellan indikatorer som avser hushåll (inklusive 

hushållens icke vinstdrivande organisationer) ( 1 ) och indikatorer som avser icke-finansiella företag ( 2 ). Dessutom 

rapporteras separata uppgifter för enmansföretagare/ej registrerade företag inom ramen för hushållen, men endast 

med avseende på nya avtal för ”andra ändamål”. De nationella centralbankerna får bortse från kravet om separat 

identifiering av lån till enmansföretagare när sådana lån utgör mindre än 5 procent av den deltagande medlemsstatens 

totala utlåning till hushåll i form av utestående belopp, såsom beräknas i enlighet med förordning (EG) nr 

25/2009 (ECB/2008/32). 

40. Indikator 5 i tillägg 1 och indikator 11 i tillägg 2 avser repor. Även om ersättning för repor inte i alla deltagande 

medlemsstater är oberoende av innehavarsektorn, krävs det inte någon uppdelning på hushåll och icke-finansiella 

företag när det gäller repor för deltagande medlemsstater. Dessutom krävs det inte någon uppdelning efter löptid för 

deltagande medlemsstater, eftersom repor övervägande förutsätts vara mycket kortfristiga. MFI:s räntesats på repoavtal 

ska utan åtskillnad hänföras till båda sektorerna. 

41. Indikatorerna 5 och 6 i tillägg 2 avser inlåning med uppsägningstid som innehas av hushåll. Räntorna och vikten för 

inlåning med uppsägningstid hänvisar emellertid för alla deltagande medlemsstater till inlåning med uppsägningstid 

som innehas både av hushåll och av icke-finansiella företag, dvs. båda sektorerna slås ihop men hänförs till hushåll. 

Det krävs inte någon uppdelning efter sektor för deltagande medlemsstater. 

( 1 ) S.14 och S.15 sammanslagna, enligt definitionen i Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS) 1995, som finns intaget 

i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i 

gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. 

( 2 ) S.11 enligt definitionen i ENS 1995.

SV 


XIII. Uppdelning efter typ av instrument 

42. Såvida inte något annat föreskrivs i punkterna 43–52, följer uppdelningen efter instrument för MFI:s räntor och 

definitionerna av olika typer av instrument de tillgångs- och skuldkategorier som fastställs i del 2 i bilaga II till 

förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32). 

43. MFI:s räntor på inlåning över natten, dvs. indikatorerna 1 och 7 i tillägg 2, avser all inlåning över natten, oavsett om 

den är räntebärande eller inte. Noll-ränta på inlåning över natten ingår därför i statistiken över MFI:s räntesatser. 

44. För statistiken över MFI:s räntesatser har revolverande lån och checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 12 och 23 i 

tillägg 2, samma betydelse som framgår i del 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) oavsett 

tidsperioden för första räntebestämningen. Straffavgift för övertrassering som tillämpas som en del av övriga avgifter, 

till exempel i form av speciella avgifter, innefattas inte i överenskommen årlig ränta som definieras i punkt 1, 

eftersom denna typ av ränta endast innehåller utlåningens räntekomponent. Lån som rapporteras under denna 

kategori ska inte rapporteras under någon annan kategori avseende nya avtal. 

45. För statistiken över MFI:s räntesatser har kreditkortsfordringar samma betydelse som framgår i del 2 i bilaga II till 

förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32). Uppgifter om räntan rapporteras endast med avseende på utökade 

kreditkortsfordringar, i indikatorerna 32 och 36. Räntan på komfortkredit rapporteras inte separat, eftersom den per 

definition är noll. Det utestående beloppet avseende komfortkrediten ingår dock i MFI:s räntestatistik över utestående 

belopp, tillsammans med det utestående beloppet avseende de utökade kreditkortsfordringarna. Varken komfortkredit 

eller utökade kreditkortsfordringar rapporteras under någon annan indikator över nya lån. 

46. För statistiken över MFI:s räntesatser inkluderar nya lån till icke-finansiella företag (förutom revolverande lån och checkräkningskrediter 

samt kreditkortsfordringar), dvs. indikatorerna 37–54 i tillägg 2, alla lån förutom kreditkortsfordringar (både 

utökad kredit och komfortkredit) och revolverande lån samt checkräkningskrediter till företag, oavsett belopp, medan 

indikatorerna 62–85 hänför sig till utlåning mot säkerhet enligt punkt 60. Lån till icke-finansiella företag i tillägg 1 

som avser utestående belopp följer definitionen i del 2 av bilaga II till förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) 

och innefattar revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit). 

47. För statistiken över MFI:s räntesatser definieras ny utlåning till hushåll för konsumtion, dvs. indikatorerna 13–15, 30 och 

55–57 i tillägg 2, som lån, med undantag för kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit) eller 

revolverande lån och checkräkningskrediter som beviljas för personlig användning till konsumtion av varor och 

tjänster, medan indikatorerna 55–57 hänför sig till utlåning mot säkerhet enligt punkt 60. Lån för konsumtion i 

tillägg 1 som avser utestående belopp följer definitionen i del 2 av bilaga II till förordning (EG) nr 25/2009 

(ECB/2008/32) och innefattar revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar (både utökad 

kredit och komfortkredit). 

48. Bostadslån till hushåll, dvs. indikatorerna 6–8 i tillägg 1 och indikatorerna 16–19 samt 31 i tillägg 2, kan ges med eller 

utan säkerhet, medan indikatorerna 58–61 hänför sig till utlåning mot säkerhet i enlighet med punkt 60. Statistiken 

över MFI:s räntesatser innefattar utan åtskillnad bostadslån till hushåll med och utan säkerhet i indikatorerna 16–19 

och 31. För statistiken över MFI:s räntesatser definieras nya bostadslån till hushåll, dvs. indikatorerna 16–19, 31 

och 58–61 i tillägg 2 som andra krediter än revolverande lån och checkräkningskrediter som beviljas för bostadsförvärv, 

inbegripet byggnation, garage samt renoveringar. Bostadslån till hushåll i tillägg 1 som avser utestående 

belopp följer definitionen i del 2 av bilaga II till förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) och innefattar 

revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar. 

49. För statistiken över MFI:s räntesatser definieras ny utlåning till hushåll för andra ändamål, dvs. indikatorerna 20–22 och 

33–35 i tillägg 2, som annan utlåning än revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar som 

beviljas för sådana ändamål som företagande, omläggning av lån, utbildning, etc. Övrig utlåning till hushåll i tillägg 1 

som avser utestående belopp ska följa definitionen i del 2 av bilaga II till förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) 

och innefattar revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar. 

50. För MFI:s räntor på utestående belopp utgör konsumtionskrediter, utlåning till hushållen för konsumtion, bostadslån 

till hushåll samt övrig utlåning till hushåll all utlåning som beviljats till hushåll av inhemska kreditinstitut och andra 

institut, inklusive revolverande lån och checkräkningskrediter samt kreditkortsfordringar (både utökad kredit och 

komfortkredit). 

51. För MFI:s räntor på nya avtal omfattar utökade kreditkortsfordringar, revolverande lån och checkräkningskrediter, 

utlåning till hushåll för konsumtion, bostadslån och lån för andra ändamål all utlåning beviljad till hushåll av 

inhemska kreditinstitut och andra institut. Kreditkortsfordringar (både utökad kredit och komfortkredit) rapporteras 

inte separat i MFI:s räntestatistik över nya avtal, utan inkluderas som en del av motsvarande poster i utstående 

belopp.

SV 


XIV. Uppdelning efter belopp 

52. För övrig utlåning till icke-finansiella företag, dvs. indikatorerna 37–54 och 62–85 i tillägg 2, urskiljs tre kategorier 

av belopp, dvs. a) ”upp till 250 000 euro”, b) ”över 250 000 euro och upp till 1 miljon euro” samt c) ”över 1 miljon 

euro”. Beloppet avser endast det enskilda lån som betraktas som ett nytt avtal, inte övriga affärsrelationer som 

eventuellt existerar mellan det icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren. 

XV. Uppdelning efter ursprunglig löptid, uppsägningstid eller första räntebestämning 

53. Beroende på typen av instrument och om MFI:s räntor avser utestående belopp eller nya avtal, ska statistiken göra en 

uppdelning efter ursprunglig löptid, uppsägningstid, och/eller tidsperioden för den första räntebestämningen. Dessa 

uppdelningar avser tidsperioder eller tidsband – exempelvis avser en ränta på inlåning med ursprunglig överenskommen 

löptid upp till två år den genomsnittliga räntan på all inlåning med en ursprunglig överenskommen löptid 

mellan två dagar och upp till två år, viktade med utgångspunkt i de belopp som lånats in. 

54. Uppdelningen efter ursprunglig löptid och uppsägningstid följer de definitioner som anges i del 2 i bilaga II till 

förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32). En uppdelning efter ursprunglig löptid tillämpas för alla inlåningskategorier 

avseende utestående belopp, utom repor, och för alla utlåningskategorier avseende utestående belopp 

såsom anges i tillägg 1. En uppdelning efter ursprunglig löptid tillämpas också på nya inlåningsavtal med överenskommen 

löptid, samt en uppdelning efter uppsägningstid för nya inlåningsavtal med uppsägningstid såsom anges i 

tillägg 2. Separata uppgifter om lån till icke-finansiella företag med en tidsperiod för första räntebestämning upp till 

ett år i kombination med ursprunglig löptid över ett år rapporteras för varje låneintervall som anges i punkt 52, se 

tillägg 2. 

55. Utlåningsräntan avseende nya avtal i tillägg 2 delas upp efter tidsperioden för den första räntebestämningen enligt 

avtalet. För statistiken över MFI:s räntesatser definieras tidsperioden för första räntebestämningen som en i förväg bestämd 

tidsperiod vid början av ett avtal under vilken räntesatsen inte kommer att ändras. Tidsperioden för första räntebestämningen 

kan vara kortare än, eller motsvara, utlåningens ursprungliga löptid. Räntesatsen anses endast vara 

oföränderlig om den anges som en exakt nivå, t.ex. 10 procent, eller som en differens till en referensränta vid en 

viss tidpunkt, till exempel som 6-månader EURIBOR plus 2 procentenheter på en viss dag och tidpunkt. Om 

hushållet eller det icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren vid början av avtalet kommer överens om ett 

förfarande för att beräkna utlåningsräntan för en viss tidsperiod, till exempel 6-månader EURIBOR plus 2 procentenheter 

för tre år, anses detta inte vara en första räntebestämning, eftersom räntesatsen kan ändras under de tre åren. 

Statistiken över MFI:s räntesatser på nya utlåningsavtal återspeglar endast den ränta som har avtalats för tidsperioden 

för första räntebestämningen vid början av avtalet eller efter omförhandling av lånet. Om räntan efter denna första 

tidsperiod för räntebestämningen ändras automatiskt till en rörlig ränta, ska detta inte återspeglas i MFI:s räntor på 

nya avtal utan enbart i de som avser utestående belopp. 

56. Nedanstående tidsperioder för första räntebestämning ska särskiljas när det gäller utlåning till hushåll: 

För utlåning till hushåll för konsumtion och för andra ändamål: 



— En tidsperiod för första räntebestämning på över fem år. 

För bostadslån till hushåll: 




— En tidsperiod för första räntebestämning på över tio år.

SV 


57. Följande tidsperioder för första räntebestämning ska särskiljas för lån till icke-finansiella företag ”upp till 250 000 

euro”, ”över 250 000 euro och upp till 1 miljon euro” samt ”över 1 miljon euro”: 

— Rörlig ränta och en tidsperiod för första räntebestämning på upp till (och inklusive) tre månader. 

— En tidsperiod för första räntebestämning på över tre månader och upp till (och inklusive) ett år. 

— En tidsperiod för första räntebestämning på över ett och upp till (och inklusive) tre år. 

— En tidsperiod för första räntebestämning på över tre år och upp till (och inklusive) fem år. 


— En tidsperiod för första räntebestämning på över 10 år. 

58. För statistiken över MFI:s räntesatser definieras ”rörlig ränta” som den ränta som revideras regelbundet (t.ex. varje dag) 

eller efter det monetära finansinstitutets egna gottfinnande. 

XVI. Uppdelning efter utlåning mot säkerhet där säkerhet och/eller garantier ställs 

59. Lån till hushåll och icke-finansiella företag som sker mot säkerhet och/eller garantier rapporteras även separat för alla 

nya lånekategorier inom ramen för statistik över MFI:s räntesatser, förutom kreditkortsfordringar, revolverande lån 

och checkräkningskrediter samt utlåning för andra ändamål. 

60. För statistiken över MFI:s räntesatser inkluderar uppdelningen av lån efter säkerhet/garantier det totala beloppet av 

nya låneavtal som lånats ut med hjälp av tekniken ”förbetalt kreditriskskydd” enligt artikel 4.31 och avsnitten 6–25 

del 1 bilaga VIII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta 

och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) ( 1 ) och/eller med hjälp av tekniken ”obetalt kreditriskskydd” enligt 

definitionen i artikel 4.32 och avsnitten 26-29 del 1 bilaga VIII till direktiv 2006/48/EG, på ett sådant sätt att värdet 

på säkerheten och/eller garantin uppgår till minst samma belopp som lånet. Om ett MFI tillämpar ett annat system 

för tillsynen än ”schablonmetoden” enligt definitionen i direktiv 2006/48/EG, får det behandla rapporteringen av lån 

som inkluderas i denna uppdelning på samma sätt. 

61. De nationella centralbankerna får bevilja undantag avseende rapporteringen av räntesatser avseende, och volymen på, 

utlåning mot säkerhet/garantier till icke-finansiella företag, indikatorerna 62–85, om den nationella aggregerade 

affärsvolymen avseende motsvarande post (indikatorerna 37–54) omfattar all utlåning utgör mindre 

än 10 procent av den nationella aggregerade affärsvolymen av alla lån i samma storlekskategorin och mindre än 

2 procent av affärsvolymen för samma belopp och första tidsperiod för räntebestämningen inom euroområdet. Om 

undantag beviljas ska dessa tröskelvärden kontrolleras varje år. 

DEL 5 

RAPPORTERINGSSKYLDIGHETER 

62. I syfte att erhålla aggregat som avser alla deltagande medlemsstater för varje instrumentkategori som anges i tilläggen 

1 och 2, tillämpas tre nivåer av aggregering. 

XVII. Uppgiftslämnarnas statistiska uppgifter 

63. Uppgiftslämnarna svarar för den första aggregeringsnivån i enlighet med punkterna 64–69. De nationella centralbankerna 

får emellertid också begära uppgifter från uppgiftslämnarna om enskilda inlåningar och utlåningar. Uppgifterna 

rapporteras till den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstaten där uppgiftslämnaren har sin 

hemvist. 

64. Om räntan på utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–14 i tillägg 1, sammanställs som observationer vid månadens slut, 

ska uppgiftslämnarna tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta som avser den sista dagen i månaden för varje 

instrumentkategori. 

65. Om räntan på utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–14 i tillägg 1, sammanställs som en implicit ränta som avser 

medeltalet för månaden, ska uppgiftslämnarna rapportera upplupen ränta att erlägga eller erhålla under månaden och 

stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad för varje instrumentkategori. 

( 1 ) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

SV 


66. Om räntan på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån samt 

checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12, 23, 32 och 36 i tillägg 2, sammanställs som observationer vid 

månadens slut, ska uppgiftslämnarna för varje instrumentkategori rapportera en viktad genomsnittlig ränta som avser 

den sista dagen i månaden. 

67. Om räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid, utökade kreditkortsfordringar och revolverande lån 

samt checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12, 23, 32 och 36 i tillägg 2 sammanställs som en implicit 

ränta som avser medeltalet för månaden, ska uppgiftslämnarna för varje instrumentkategori rapportera upplupen 

ränta att erlägga eller erhålla under månaden samt stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma 

månad. 

68. För varje instrumentkategori som avser nya avtal, dvs. indikatorerna 2–4, 8–11, 13–22, 30–31, 33–35 och 37–85 i 

tillägg 2, tillhandahåller uppgiftslämnarna en viktad genomsnittlig ränta. Därutöver rapporterar uppgiftslämnarna för 

var och en av indikatorerna 2–4, 8–11, 13–22, 33–35 och 37–85 i tillägg 2 antalet nya avtal som förvaltats under 

månaden för varje instrumentkategori. 

69. De kreditinstitut och andra institut som har fått tillåtelse av en nationell centralbank att rapportera MFI:s räntestatistik 

tillsammans som en grupp betraktas som en uppgiftslämnare och tillhandahåller de uppgifter som anges i punkterna 

64–66 hänförliga till gruppen som helhet. Därutöver tillhandahåller dessa uppgiftslämnare varje år antalet uppgiftslämnande 

institut inom gruppen och variationen i räntor mellan dessa institut för varje instrumentkategori. 

Antalet uppgiftslämnande institut inom gruppen och variationen avser oktober månad och vidarebefordras med 

oktoberuppgifterna. 

XVIII. Nationella viktade genomsnittliga räntesatser 

70. De nationella centralbankerna svarar för den andra aggregeringsnivån. De aggregerar räntorna och berörda avtalsbelopp 

för alla sina nationella uppgiftslämnare till en nationell viktad genomsnittlig ränta för varje instrumentkategori. 

Uppgifterna rapporteras till Europeiska centralbanken (ECB). 

71. För varje instrumentkategori i utestående belopp, dvs. indikatorerna 1–14 i tillägg 1, ska de nationella centralbankerna 

tillhandahålla en nationell viktad genomsnittlig ränta. 

72. För varje instrumentkategori i nya avtal, dvs. indikatorerna 1–23 och 30–85 i tillägg 2, ska de nationella centralbankerna 

tillhandahålla en nationell viktad genomsnittlig ränta. Därutöver rapporterar de nationella centralbankerna 

för var och en av indikatorerna 2–4, 8–23, 33–35 och 37–85 i tillägg 2 den volym nya avtal som förvaltats på 

nationell nivå under referensmånaden för varje instrumentkategori. Dessa volymer nya avtal hänför sig till populationstotalen, 

dvs. till hela den potentiella rapporterande populationen. Om urvalsmetod väljs för urval av uppgiftslämnare, 

används därför uppräkningsfaktorer på nationell nivå för att erhålla populationstotalen ( 1 ). Uppräkningsfaktorerna 

är de omvända mot urvalssannolikheten π i , dvs. 1/π i . Det skattade antalet nya avtal för populationstotalen Ŷ 

sammanställs sedan med hjälp av följande formel: 

med: 

y i som volymen nya avtal för institutet i, och 

π i som sannolikhet för att välja institutet i. 

73. De nationella centralbankerna ska tillhandahålla ECB uppgifter om MFI:s räntesatser på utestående belopp och nya 

avtal, angivna med fyra decimaler. Detta påverkar inte tillämpningen av beslut som tagits av de nationella centralbankerna 

när det gäller på vilken detaljnivå de önskar insamla uppgifterna. De resultat som offentliggörs innehåller 

högst två decimaler. 

74. De nationella centralbankerna dokumenterar alla (ändringar i) reglerande åtgärder som påverkar statistiken över MFI:s 

räntesatser i de metodkommentarer som tillhandahålls tillsammans med de nationella uppgifterna. 

75. De nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden för valet av uppgiftslämnare tillhandahåller en skattning av 

urvalsfel för det första urvalet. En ny skattning tillhandahålls efter varje upprätthållande av konsistenta urval. 

( 1 ) Det krävs inte några uppräkningsfaktorer för de viktade genomsnittliga räntorna om skattningen från urvalet anses motsvara skattningen 

för hela den potentiella rapporterande populationen (eftersom all verksamhet i det berörda instrumentet sker genom det institut 

som valts ut).

SV 


XIX. Aggregerade resultat för de deltagande medlemsstaterna 

76. ECB ombesörjer den slutliga aggregeringen av varje deltagande medlemsstats instrumentkategorier till den nivån som 

omfattar samtliga deltagande medlemsstater. 

DEL 6 

BEHANDLING AV SPECIFIKA PRODUKTER 

77. Behandlingen av de produkter som definieras i punkterna 78–86 används som referens för produkter med liknande 

egenskaper. 

78. In- eller utlåning med möjlighet till utökning (eller neddragning)(step up/step down) är en inlåning eller en utlåning med 

fastställd löptid för vilken en ränta tillämpas som höjs (sänks) från år till år med ett i förväg bestämt antal procentenheter. 

In- eller utlåning med möjlighet till utökning (neddragning) är instrument med fastställd ränta över hela 

löptiden. Räntan för inlåningens eller utlåningens hela löptid och övriga villkor och förutsättningar avtalas i förväg 

vid tidpunkten t 0 när avtalet undertecknas. Ett exempel på en inlåning med möjlighet till utökning är en inlåning 

med en överenskommen löptid om fyra år, som erhåller 5 procent ränta under det första året, 7 procent under det 

andra, 9 procent under det tredje och 13 procent under det fjärde. Överenskommen årlig ränta på nya avtal, som tas 

med vid tiden t 0 i statistiken över MFI:s räntesatser, är det geometriska medeltalet av faktorerna ”1 + räntan”. I 

enlighet med punkt 3, får de nationella centralbankerna begära att uppgiftslämnare tillämpar NDER på denna typ av 

produkter. Överenskommen årlig ränta på utestående belopp som tas med från tiden t 0 till t 3 är den ränta som tilllämpas 

av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor, dvs. i exemplet med inlåningen med en 

överenskommen löptid om fyra år 5 procent vid tiden t 0 , 7 procent vid tiden t 1 , 9 procent vid tiden t 2 och 

13 procent vid tiden t 3 . 

79. För statistiken över MFI:s räntesatser ska lån som tas inom ramen för ”kreditlinjer” ha samma betydelse som enligt 

definitionen i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) och även klassificeras på samma sätt. Endast utestående 

belopp, dvs. belopp som tagits ut och ännu ej betalats tillbaka inom ramen för en kreditlinje, betraktas som nya avtal 

och tas med i statistiken över MFI:s räntesatser i enlighet med punkt 17. Belopp som står till förfogande inom ramen 

för en kreditlinje men som inte tagits ut eller som redan återbetalats ska inte redovisas, vare sig som nya avtal eller 

utestående belopp. 

80. Ett ”paraplyavtal” tillåter kunden att låna på olika typer av lånekonton upp till ett visst högsta belopp som beräknas 

för alla lånekontona tillsammans. När ett sådant paraplyavtal ingås är inte typen av lån och/eller lånetiden och/eller 

räntan angivna, utan avtal kan slutas om en rad olika möjligheter. Ett sådant paraplyavtal ingår inte i statistiken över 

MFI:s räntesatser. Så snart ett lån ingås under ett sådant paraplyavtal rapporteras det dock i motsvarande post i 

statistiken över MFI:s räntesatser, både vad gäller nya avtal och utestående belopp. 

81. Sparinlåning med en grundränta plus premie för trogna kunder och/eller tillväxt kan förekomma. När inlåningen görs är 

det oklart om någon premie kommer att erläggas. Betalningen är beroende av den framtida okända inställningen till 

sparande hos hushållet eller det icke-finansiella företaget. Sådana premier för trogna kunder eller tillväxt ska inte 

räknas med i den överenskomna årliga räntan på nya avtal. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp 

omfattar alltid de räntesatser som tillämpades av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Följaktligen, 

om sådana premier för trogna kunder eller tillväxt beviljas av uppgiftslämnaren återspeglas detta i statistiken 

över utestående belopp. 

82. Utlåning med tillhörande derivatavtal, dvs. med räntesvapp/tak/golv etc., kan erbjudas till hushåll eller icke-finansiella 

företag. Enligt vedertagen uppfattning ska inte sådana tillhörande derivatavtal inkluderas i den överenskomna årliga 

räntan på nya avtal. Överenskommen årlig ränta på utestående belopp omfattar alltid de räntesatser som tillämpades 

av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Följaktligen, om ett sådant derivatavtal används och 

uppgiftslämnaren justerar räntan som debiteras hushållet eller det icke-finansiella företaget, återspeglas detta i statistiken 

över utestående belopp. 

83. Inlåning kan erbjudas som innehåller två komponenter: en inlåning med överenskommen löptid för vilken en fast 

ränta tillämpas och ett inbyggt derivat med en avkastning som är kopplad till utvecklingen av ett definierat fondbörsindex 

eller en bilateral växelkurs, men med en garanterad minsta avkastning på 0 procent. Löptiden för båda 

komponenterna kan vara densamma eller skilja sig åt. Överenskommen årlig ränta på nya avtal innefattar räntan 

för inlåning med överenskommen löptid, eftersom den återspeglar avtalet mellan insättaren och uppgiftslämnaren 

och är känd när beloppet placeras. Avkastningen på den andra komponenten av inlåningen, som är kopplad till 

utvecklingen av ett fondbörsindex eller en bilateral växelkurs, är bara känd i efterhand vid förfall och kan således inte 

innefattas i räntan på nya avtal. Endast den garanterade minsta avkastningen (normalt 0 procent) ingår därför. 

Överenskommen årlig ränta på utestående belopp omfattar alltid de räntesatser som tillämpades av uppgiftslämnaren 

vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Till förfallodagen räknas räntan på inlåningen med överenskommen löptid 

in liksom den garanterade minsta avkastningen på derivatinlåningen. Först på förfallodagen återspeglar MFI:s räntor 

på utestående belopp den överenskomna årliga ränta som erläggs av uppgiftslämnaren.

SV 


84. Inlåning med en löptid på över två år, som definieras i del 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 25/2009 

(ECB/2008/32), kan innehålla konton för pensionssparande. Huvuddelen av pensionssparandet kan placeras i värdepapper 

och är sedan beroende av avkastningen på underliggande värdepapper. Den återstående delen av innehavet på 

kontona för pensionssparande kan bestå av kontanter och räntan bestäms av kreditinstitut eller annat institut på 

samma sätt som för övrig inlåning. Vid den tid då inlåningen placeras, är den totala avkastningen från kontot för 

pensionssparande okänd för hushållet och den kan också bli negativ. När inlåningen placeras överenskommer 

hushållet och kreditinstitutet eller annat institut dessutom om räntan som endast tillämpas på inlåningsdelen; den 

tillämpas inte på den del som investerats i värdepapper. Följaktligen innefattas endast den inlåningsdel som inte 

investeras i värdepapper i statistiken över MFI:s räntesatser. Den överenskomna årliga räntan på nya avtal som 

rapporteras är den ränta som avtalats mellan hushållet och uppgiftslämnaren på inlåningsdelen vid den tid då 

inlåningen placeras. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp är den ränta som tillämpas av uppgiftslämnaren 

på inlåningsdelen av kontona för pensionssparande vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. 

85. Program för bostadssparande är långfristigt sparande som kan ge låg avkastning, men som efter en viss tid av sparande 

ger hushållet eller det icke-finansiella företaget rätt till ett bostadslån till en rabatterad ränta. I enlighet med del 2 i 

bilaga II till förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) klassificeras dessa sparprogram som inlåning med överenskommen 

löptid över två år så länge de fungerar som inlåning. Så snart de förvandlas till ett lån klassificeras de som 

bostadslån till hushåll. Den ränta som avtalas vid den tid då den första inlåningen placeras rapporterar uppgiftslämnarna 

som nytt inlåningsavtal. Den motsvarande volymen nya avtal är det belopp som har placerats. Ökningen av 

denna volym av inlåningen över tiden tas endast med under utestående belopp. Vid den tid då inlåningen förvandlas till 

ett lån, registreras detta nya lån som ett nytt utlåningsavtal. Räntan är den rabatterade ränta som erbjuds av uppgiftslämnaren. 

Vikten är det totala lånebeloppet som beviljats till hushållet eller det icke-finansiella företaget. 

86. Enligt del 2 i bilaga II till förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) klassificeras den franska reglerade bostadsplanen 

plan d’épargne-logement (PEL) som inlåning med en överenskommen löptid över två år. Regeringen reglerar 

villkoren för PEL och fastställer räntan, som förblir oförändrad under inlåningens hela löptid, dvs. varje ”generation” 

av PEL har samma ränta kopplad till sig. Varje PEL innehas under minst fyra år och varje år sätter kunden in ett 

förutbestämt minimibelopp men får öka sina inbetalningar när som helst under programmets löptid. Uppgiftslämnarna 

rapporterar som nytt avtal den första insättningen vid öppnandet av en ny PEL. Det belopp som placeras initialt 

i PEL kan vara mycket lågt, vilket betyder att vikten knuten till räntan på det nya avtalet också kommer att vara 

relativt låg. Detta tillvägagångssätt säkerställer att räntan på nya avtal alltid återspeglar villkoren för den nuvarande 

generationen PEL. Förändringar i räntan som tillämpas på nya PEL återspeglas i räntan på nya avtal. Kundernas 

reaktion i form av ett portföljbyte från andra långfristiga inlåningar till redan existerande PEL återspeglas inte i räntan 

på nya avtal utan enbart i räntorna på utestående belopp. Vid slutet av fyraårsperioden, kan kunden antingen begära 

en utlåning till en rabatterad ränta eller förnya avtalet. Eftersom denna förnyelse av PEL utförs automatiskt utan någon 

aktiv inblandning från kundens sida, och eftersom villkoren och förutsättningarna för avtalet inklusive räntorna inte 

omförhandlas, betraktas inte denna förnyelse i enlighet med punkt 21 som nya avtal. Vid förnyandet av avtalet, får 

kunden göra ytterligare insättningar, förutsatt att det utestående beloppet inte överskrider ett definierat tak och avtalet 

inte överskrider ett definierat maximalt antal år avseende löptid. Om taket eller den maximala löptiden uppnås, ska 

avtalet frysas. Hushållet eller det icke-finansiella företaget behåller upplåningsrättigheterna och beviljas fortfarande en 

ränta som följer de villkor som rådde vid öppnandet av PEL så länge som beloppet finns kvar i bankens räkenskaper. 

Regeringen beviljar en subvention i form av en räntebetalning utöver den ränta som erbjuds av kreditinstitut eller 

andra institut. I enlighet med punkt 6 innefattas endast den del av räntebetalningen som erbjuds av kreditinstitut eller 

andra institut i statistiken över MFI:s räntesatser. Regeringens subvention, som erläggs genom, men inte av, kreditinstitutet 

eller annat institut, beaktas inte.

SV 


Tillägg 1 

Instrumentkategorier för räntor på utestående belopp 

En överenskommen årlig ränta eller NDER rapporteras varje månad för varje kategori i tabell 1. 

Tabell 1 


Inlåning i euro Från hushåll Med överenskommen 

löptid 

Från icke-finansiella 

företag 

Med överenskommen 

löptid 


första 

räntebestämning 

Utestående 

belopp indikator 


Upp till 2 år 1 AAR 




Repoavtal 5 AAR 

Utlåning i euro Till hushåll Bostadslån Upp till 1 år 6 AAR 

För konsumtion och 

andra syften 

Över 1 år och upp till 5 

år 

7 AAR 




år 

10 AAR 


Till icke-finansiella företag Upp till 1 år 12 AAR 


år 

13 AAR 

Över 5 år 14 AAR

SV 


Tillägg 2 

Instrumentkategorier för räntor på nya avtal 

En överenskommen årlig ränta eller NDER rapporteras varje månad för kategorierna i tabellerna 2, 3, 4 och 5. Rapporteringen 

av AAR åtföljs av berörda avtalsbelopp om de anges i tabellerna med ordet ”belopp”. 

Kategorier i tabellerna 2 (förutom posterna 33–35), 3 och 5 är ömsesidigt uteslutande inom varje tabell. Därför ska ett lån 

som rapporterats under någon av posterna i tabell 2 (förutom posterna 33–35) och/eller i tabell 3 och/eller tabell 5 inte 

rapporteras ytterligare en gång under någon annan post i samma tabell, utom vad gäller lån som rapporterats i posterna 

33–35, vilka även ska rapporteras under posterna 20–22. Alla lån som rapporteras under någon av kategorierna i tabell 3 

måste även tas med i motsvarande kategori i tabell 2. Posterna i tabell 4 är underposter till tabell 2 och, om de är med 

säkerhet, underposter till tabell 3; därför måste varje lån som rapporterats under tabell 4 även tas med i antingen tabell 2 

eller 3. 

Tabell 5 avser endast APRC. Lån som tas med i tabell 5 ska, med beaktande av APRC-metoden enligt punkt 9, även tas 

med i någon av tabellerna 2, 3 eller 4. 

Begreppet nya avtal omfattar hela stockarna, dvs. utestående belopp när det gäller inlåning över natten, inlåning med 

uppsägningstid, revolverande lån och checkräkningskrediter samt utökade kreditkortsfordringar, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 

7, 12, 23, 32 och 36. 

Inlåning i 

euro 

Utlåning i 

euro 


Tabell 2 


tidsperioden för första 

räntebestämningen 

Nya avtal 

indikator 

Rapport- 

eringsskyldighet 

Från hushåll Lån över natten 1 AAR 

Från icke-finansiella 

företag 


löptid 

Med uppsägningstid 

(*) 

Upp till 1 års löptid 2 AAR, belopp 

Över 1 års och upp till 2 

års löptid 

3 AAR, belopp 


Upp till 3 månaders 

uppsägningstid 

Över 3 månaders uppsägningstid 

5 AAR 

6 AAR 

Lån över natten 7 AAR 


löptid 

Upp till 1 års löptid 8 AAR, belopp 

Över 1 års och upp till 2 

års löptid 

9 AAR, belopp 


Repoavtal 11 AAR, belopp 

Till hushåll Revolverande lån och checkräkningskrediter 12 AAR 

Utökade kreditkortsfordringar 32 AAR 

Konsumtionskrediter Rörlig ränta och första 

räntebestämning upp till 

1 år 

Första räntebestämning 

över 1 år och upp till 5 

år 


över 5 år 

Bostadslån Rörlig ränta och första 


1 år 




16 AAR, belopp

SV 



Till icke-finansiella 

företag 






år 



år 


över 10 år 

Andra lån Rörlig ränta och första 


1 år 

Andra lån, varav: Enmans-företagare 



år 


över 5 år 

Rörlig ränta och första 


1 år 



år 


över 5 år 

Nya avtal 

indikator 

Rapport- 











Revolverande lån och checkräkningskrediter 23 AAR 

Utökade kreditkortsfordringar 36 AAR 

Lån upp till 250 000 

EUR 



3 månader 


över 3 månader och upp 

till 1 år 



år 



år 



år 


över 10 år 






42 AAR, belopp

SV 



Lån över 250 000 

EUR och upp till 

1 miljon EUR 

Lån över 1 miljon 

EUR 






3 månader 



till 1 år 



år 



år 



år 


över 10 år 



3 månader 



till 1 år 



år 



år 



år 


över 10 år 

Nya avtal 

indikator 

(*) För denna instrumentkategori slås hushåll och icke-finansiella företag samman och tilldelas sektorn hushåll. 

Utlåning i 

euro 

Tabell 3 

Nya avtal med säkerhet och/eller garantier 


Tidsperiod för första 


Till hushåll För konsumtion Rörlig ränta och första 


1 år 



år 


över 5 år 

Rapport- 














Nya avtal 

indikator 

Rapport- 




57 AAR, belopp

SV 




företag 



Bostadslån Rörlig ränta och första 


1 år 


EUR 



1 miljon EUR 



år 



år 


över 10 år 



3 månader 



till 1 år 



år 



år 



år 


över 10 år 



3 månader 



till 1 år 



år 



år 



år 


över 10 år 

Nya avtal 

indikator 

Rapport- 

















73 AAR, belopp

SV 




EUR 





3 månader 



till 1 år 



år 



år 



år 


över 10 år 

Nya avtal 

indikator 

Rapport- 








Tabell 4 

Nya lån till icke-finansiella företag med första räntebestämning under 1 år och ursprunglig löptid över 1 år 

Utlåning i 

euro 



företag 


EUR 



1 miljon EUR 


EUR 

All utlåning/lån mot säkerhet/ 

garantier efter ursprunglig 

löptid 



1 år, med ursprunglig 



räntebestämning upp 

till 1 år, med ursprunglig 

löptid över 1 år, endast 

utlåning mot säkerhet/ 

garantier 










garantier 










garantier 

Nya avtal 

indikator 

Rapport- 







85 AAR, belopp

SV 


Utlåning i 

euro 

Tabell 5 

Nya lån till hushåll 

Sektor Typ av instrument Alla lån 

Nya avtal 

indikator 

Rapport- 


Till hushåll För konsumtion APRC 30 APRC 

Bostadslån APRC 31 APRC”

SV 


BILAGA III 

”BILAGA IV 

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER 

Till och med referensmånaden december år 2010 har punkt 10 i bilaga I följande lydelse: 

’Den minsta nationella urvalsstorleken är sådan att 

a) det maximala slumpmässiga felet ( 1 ) för räntesatser på nya avtal i genomsnitt över alla instrumentkategorier inte 

överskrider 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 procent ( 2 ); eller 

b) det omfattar minst 30 procent av den inhemska potentiella rapporterande populationen. Om 30 procent av den 

inhemska potentiella rapporterande populationen är större än 100, kan den minsta nationella urvalsstorleken ändå 

begränsas till 100 uppgiftslämnare, eller 

c) uppgiftslämnarna i det nationella urvalet täcker åtminstone 75 procent av beståndet eurodenominerad inlåning 

erhållen från – och åtminstone 75 procent av beståndet eurodenominerad utlåning beviljad till – inhemska hushåll 

och icke-finansiella företag i de deltagande medlemsstaterna.’ 

Till och med referensmånaden december år 2010 har punkt 61 i bilaga II följande lydelse: 

’De nationella centralbankerna får bevilja undantag avseende rapporteringen av både räntesatser avseende, och volymen 

på, utlåning mot säkerhet/garantier till icke-finansiella företag, indikatorerna 62–85, om 

— den nationella aggregerade affärsvolymen avseende motsvarande post (indikatorerna 37–54) som omfattar alla lån 

motsvarar mindre än 10 procent av den nationella aggregerade affärsvolymen för summan av alla lån i samma 

storlekskategori och mindre än 2 procent av affärsvolymen för samma lånebelopp och första tidsperiod för räntebestämning 

inom euroområdet, eller 

— den nationella aggregerade affärsvolymen avseende motsvarande post omfattar all utlåning (mot säkerhet och utan 

säkerhet), för motsvarande lånebelopp och första tidsperiod för räntebestämning i förhållande till indikatorerna i 

tabellen nedan (indikatorerna för tidigare nya avtal nr 24–29 i tabell 2 i bilaga II tillägg 2) understiger 100 miljoner 

euro i december 2008. 

Utlåning i euro Till icke-finansiella företag 

(*) ’Upp till’ betyder ’upp till och inklusive’. 


Lån upp till (*) 1 miljon 

euro 


EUR 

Om undantag beviljas ska dessa tröskelvärden kontrolleras varje år.’” 



Indikator för tidigare 

nya avtal 

Rörlig ränta och första räntebe- 24 

stämning upp till 1 år 

Första räntebestämning för över 25 

1 år och upp till 5 år 

Första räntebestämning över 5 år 26 

Rörlig ränta och första räntebe- 27 

stämning upp till 1 år 


och upp till 5 år 


( 1 ) , med D som maximalt slumpmässigt fel, z α/2 som faktorn beräknad från den normala 

fördelningen eller från en annan lämplig fördelning beroende på uppgiftsstrukturen (exempelvis t-fördelningen), som förutsätter en 

konfidensnivå på 1-α, var( ) som variationen av estimatorn för parametern θ, och vâr( ) som den skattade variationen av estimatorn 

för parametern θ. 


mått för den högsta godtagbara variationskoefficienten enligt den skattningsansvarige.

SV 




av den 27 juli 2007 

om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder 

(ECB/2007/8) 

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet 

och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5 i denna, och 





(1) Av artikel 2.1 i förordning (EG) nr 2533/98 framgår att, 

för att ECB:s rapporteringskrav ifråga om statistiska uppgifter 

skall efterlevas har Europeiska centralbanken (ECB) 

rätt att med hjälp av de nationella centralbankerna insamla 

statistiska uppgifter inom ramen för referenspopulationen 

av uppgiftslämnare och för vad som krävs för 

att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter. 

Av artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98 

följer att investeringsfonder utgör en del av referenspopulationen 

för uppfyllandet av ECB:s statistikrapporteringskrav 

bl.a. inom området för penning- och bankstatistik. 

Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 skall 

ECB specificera den faktiska rapporteringspopulationen 

inom ramarna för referenspopulationen av uppgiftslämnare 

och ECB har rätt att helt eller delvis befria särskilda 

klasser av uppgiftslämnare från sina krav på rapportering 

av statistiska uppgifter. 

(2) För att fullgöra sina uppgifter och övervaka annan finansiell 

verksamhet än den som utförs av monetära finansinstitut 

(MFI) kräver ECBS statistik uppgifter av hög kvalitet 

om investeringsfondernas verksamhet. Huvudsyftet 

med sådana uppgifter är att förse ECB med en heltäckande 

statistisk bild av investeringsfondssektorn i de deltagande 

medlemsstaterna, vilka ses som ett enda ekonomiskt 

område. 

(3) För att begränsa rapporteringsbördan tillåts de nationella 

centralbankerna att samla in nödvändig information om 

investeringsfonderna från den faktiska rapporteringspo- 

( 1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. 

pulationen som en del av ett bredare statistiskt rapporteringsunderlag 

för andra statistiska ändamål, förutsatt att 

uppfyllandet av ECB:s statistikkrav inte riskeras. För att 

främja öppenhet och insyn är det i sådana fall lämpligt 

att informera uppgiftslämnarna om att uppgifter samlas 

in för att uppfylla andra statistiska ändamål. 

(4) Tillgången till uppgifter om finansiella transaktioner underlättar 

en mer djupgående analys för penningpolitiken 

och andra ändamål. Uppgifter om finansiella transaktioner, 

liksom stockuppgifter används också för att sammanställa 

annan statistik, särskilt finansräkenskaperna 

för euroområdet. 

(5) Även om de förordningar som antas enligt artikel 34.1 i 

stadgan inte medför några rättigheter eller påför några 

skyldigheter för de icke-deltagande medlemsstaterna, tilllämpas 

artikel 5 i stadgan på alla medlemsstater, vare sig 

de har infört euron eller inte. I skäl 17 till förordning 

(EG) nr 2533/98 klargörs att artikel 5 i stadgan, tillsammans 

med artikel 10 (tidigare artikel 5) i fördraget, medför 

en skyldighet att på nationell nivå utforma och genomföra 

alla de åtgärder som de icke-deltagande medlemsstaterna 

anser lämpliga för att kunna inhämta de 

statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s 

rapporteringskrav och för att i rätt tid fullborda förberedelserna 

på statistikområdet för att bli deltagande medlemsstater. 

(6) Även om denna förordning primärt riktas till investeringsfonder, 

kan fullständig information om innehavarna 

av innehavarandelar som ges ut av investeringsfonder 

eventuellt inte vara direkt tillgänglig från investeringsfonder, 

och det är därför nödvändigt att inkludera andra 

enheter i referenspopulationen. 

(7) ECB:s sanktionssystem i artikel 7 i förordning (EG) nr 

2533/98 kommer att tillämpas på investeringsfonderna. 

(8) Senast år 2012 kommer ECB-rådet att bedöma om endast 

medlemsstater vars investeringsfondssektor, i totala 

tillgångar, står för mindre än en minimiandel av de totala 

tillgångar som förvaltas i euroområdet skall tillåtas använda 

det aggregerade rapporteringssätt som fastställs i 

denna förordning.

SV 



Artikel 1 

Definitioner 


— investeringsfond: ett företag för kollektiva investeringar som 

a) investerar i finansiella och icke-finansiella tillgångar, enligt 

betydelsen i bilaga II, i den utsträckning som dess mål är 

att investera kapital från allmänheten, och 

b) är bildat i enlighet med gemenskapsrätten eller nationell 

rätt enligt 

i) avtalsrätt (som en gemensam fond som förvaltas av 

förvaltningsbolag), 

ii) trustlagstiftning (som en aktiefond), 

iii) bolagsrätt (som ett investeringsbolag), eller 

iv) en annan liknande mekanism. 

Följande inkluderas i definitionen av investeringsfonder: 

a) De företag vars enheter eller aktier på begäran av innehavarna 

återköps eller inlöses direkt eller indirekt 

från företagets tillgångar. 

b) De företag som har ett fast antal emitterade aktier och 

vars aktieägare måste köpa eller sälja existerande aktier 

när de tillträder eller lämnar en fond. 

Följande inkluderas inte i definitionen av investeringsfonder: 

a) Pensionsinstitut enligt betydelsen i artikel 2.2.a i och 

bilaga B till förordning (EG) nr 2533/98. 

b) Penningmarknadsfonder enligt betydelsen i bilaga I till 

förordning Europeiska centralbankens förordning (EG) 

nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade 

balansräkningar för monetära finansinstitut 

(ECB/2001/13) ( 1 ). 

I definitionen av investeringsfonder skall ”offentlig” anses 

innefatta icke-professionella, professionella samt institutionella 

investerare. 

— deltagande medlemsstat: en medlemsstat som har infört 

euron, 

( 1 ) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1. 

— icke-deltagande medlemsstat: en medlemsstat som inte har 

infört euron, 

— uppgiftslämnare: en uppgiftslämnare enligt betydelsen i 

artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98, 

— som har sin hemvist: den som har sin hemvist enligt betydelsen 

i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98. I denna 

förordning skall, om det inte finns en betydande fysisk 

dimension för en juridisk person, dess hemvist avgöras 

av det ekonomiska territorium enligt vars lagstiftning den 

är registrerad. Om enheten inte är registrerad, skall den 

juridiska hemvisten användas som kriterium, dvs. det 

land vars rättssystem styr upprättandet av enheten och 

dess fortsatta existens, 

— MFI: ett monetärt finansinstitut enligt betydelsen i del 1 

punkt 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 

(ECB/2001/13), 

— OFI: övriga finansinstitut, utom försäkringsföretag och 

pensionsinstitut enligt betydelsen i artikel 2.2 a i och 

bilaga B till förordning (EG) nr 2533/98 och, 

— berörd nationell centralbank: den nationella centralbanken i 

den deltagande medlemsstat där den berörda investeringsfonden 

har sin hemvist. 

Artikel 2 


1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen skall bestå av 

de investeringsfonder som har sin hemvist på de deltagande 

medlemsstaternas territorium. Investeringsfonden själv, eller i 

det fall investeringsfonden inte är en juridisk person enligt deras 

nationella lagstiftning, de personer som är rättsligen berättigade 

till att representera dem, skall vara ansvarig för att rapportera de 

statistiska uppgifter som krävs enligt denna förordning. 

2. För att samla in information om innehavare av innehavarandelar 

som ges ut av investeringsfonder (del 2 punkt 3 i 

bilaga I) skall, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, 

den faktiska uppgiftslämnande populationen inkludera MFI och 

de OFI som inte är investeringsfonder. De nationella centralbankerna 

får bevilja undantag till dessa enheter förutsatt att 

de begärda statistiska uppgifterna samlas in från andra tillgängliga 

källor i enlighet med del 2 punkt 3 i bilaga I. De nationella 

centralbankerna skall i god tid kontrollera att detta villkor uppfylls 

för att bevilja eller om nödvändigt återkalla ett undantag 

med verkan från varje års början, i samförstånd med ECB. Vid 

tillämpningen av den här förordningen får de nationella centralbankerna 

upprätta och föra en förteckning över uppgiftslämnande 

OFI som inte är investeringsfonder i enlighet med de 

principer som fastslås i del 2 punkt 3 i bilaga I.

SV 


Artikel 3 

Undantag 

1. De nationella centralbankerna får bevilja undantag till de 

investeringsfonder som är minst räknat i totala tillgångar, förutsatt 

att de investeringsfonder som bidrar till den kvartalsvisa 

aggregerade balansräkningen utgör minst 95 % av alla investeringsfondernas 

tillgångar vad beträffar stockar i varje deltagande 

medlemsstat. De nationella centralbankerna skall kontrollera att 

detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov kan bevilja 

eller återkalla undantag med verkan från varje kalenderårs början. 

De investeringsfonder som dessa undantag är tillämpliga på 

skall endast kvartalsvis rapportera: stockuppgifter vid kvartalsslutet 

om utgivna andelar i investeringsfonder och motsvarande 

kvartalsvisa justeringar för omvärderingar eller transaktioner, 

där det är tillämpligt. 

2. Undantag får beviljas de investeringsfonder som är föremål 

för nationella räkenskapsregler som tillåter värdering av 

deras tillgångar mera sällan än kvartalsvis. ECB-rådet skall besluta 

vilka kategorier av investeringsföretag de nationella centralbankerna 

skall kunna bevilja undantag till. De investeringsfonder 

som omfattas av sådana undantag skall vara föremål för 

de krav som fastställs i artikel 6 i den här förordningen med en 

frekvens som stämmer överens med deras redovisningsskyldigheter 

avseende tidsramen för värdering av deras tillgångar. 

3. Investeringsföretagen kan välja att inte utnyttja undantagen 

utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna 

i artikel 6 istället. Om ett investeringsföretag gör ett sådant 

val, måste den få den berörda nationella centralbankens 

medgivande innan den ändrar sitt utnyttjande av dessa undantag. 

Artikel 4 

Förteckning över investeringsfonder för statistiska ändamål 

1. Direktionen skall upprätta och föra en förteckning över 

investeringsfonder som omfattas av den här förordningen, inklusive 

deras underfonder där det är tillämpligt i den mening 

som avses i artikel 5.2. Förteckningen kan baseras på existerande 

förteckningar över investeringsfonder som omfattas av 

nationella myndigheters tillsyn, om sådana förteckningar finns 

tillgängliga, kompletterade av andra investeringsfonder som faller 

inom definitionen av investeringsfonder i artikel 1. 

2. De nationella centralbankerna och ECB skall för statistiska 

ändamål se till att förteckningen över investeringsfonder och 

uppdaterade versioner därav på lämpligt sätt hålls tillgänglig 

för de berörda investeringsfonderna, bland annat på elektronisk 

väg, över Internet eller – på begäran av berörda uppgiftslämnare 

– på papper. 

3. Förteckningen över investeringsfonder för statistiska ändamål 

skall enbart tjäna som informationskälla. Om den senast 

tillgängliga elektroniska versionen av förteckningen enligt punkt 

2 är felaktig, skall ECB emellertid inte besluta om sanktioner för 

enheter som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin rapporteringsskyldighet 

i den mån som underlåtenheten beror på 

att enheten i god tro utgått från den felaktiga förteckningen. 

Artikel 5 

Rapportering fond för fond 

1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen skall rapportera 

uppgifter om sina tillgångar och skulder på en fond för 

fond-basis. 

2. Om en investeringsfond avskiljer sina tillgångar i olika 

underfonder på sådant sätt att andelarna som relaterar till varje 

underfond på ett oberoende sätt backas upp av olika tillgångar, 

skall, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, varje 

underfond anses vara en enskild investeringsfond. 

3. Med undantag från punkterna 1 och 2 får investeringsfonderna, 

med den berörda nationella centralbankens samtycke 

och instruktioner, rapportera sina tillgångar och skulder som en 

grupp, förutsatt att detta leder till resultat som liknar rapportering 

fond för fond. 

Artikel 6 

Kvartalsvisa och månadsvisa statistikrapporteringskrav 

1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen skall i enlighet 

med bilaga I tillhandahålla 

a) kvartalsvis, stockuppgifter vid kvartalets slut om investeringsfondernas 

tillgångar och skulder och kvartalsvisa justeringar 

för omvärderingar eller transaktioner, där det är 

tillämpligt, och 

b) månadsvis, stockuppgifter vid månadsslutet om investeringsfondernas 

utgivna andelar och motsvarande månadsvisa justeringar 

för omvärdering eller transaktioner, där det är 

tillämpligt. 

2. Om den berörda nationella centralbanken samtycker och 

på dennes instruktioner, skall den faktiska uppgiftslämnande 

populationen rapportera statistiska uppgifter på grundval av 

ett av de två rapporteringssätten i bilaga I, i enlighet med definitionerna 

i bilaga II. 

3. De nationella centralbankerna får välja att samla in uppgifterna 

i punkt 1 a månadsvis istället för kvartalsvis. 

Artikel 7 

Justeringar för omvärderingar eller transaktioner 

1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen skall rapportera 

omvärderingsjusteringar eller transaktioner i enlighet med 

den berörda nationella centralbankens instruktioner för de aggregerade 

uppgifterna som rapporteras enligt den kombinerade 

eller aggregerade metoden i bilaga I. 

2. I enlighet med den kombinerade metoden i bilaga I, får de 

nationella centralbankerna antingen ta fram ungefärliga siffror 

av värdepapperstransaktionerna från uppgifterna värdepapper 

för värdepapper eller direkt samla in transaktionerna på värdepapper 

för värdepapper-basis.

SV 


3. Ytterligare krav och riktlinjer avseende sammanställningen 

av justeringar för omvärderingar eller transaktioner fastställs i 

bilaga III. 

Artikel 8 

Redovisningsregler 

1. När investeringsfonder lämnar uppgifter i enlighet med 

denna förordning skall de följa de redovisningsregler som fastställs 

i den berörda nationella lagstiftningen som genomför rådets 

direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut 

och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella 

institut ( 1 ), eller, om den bestämmelsen inte är tillämplig, i 

övriga nationella eller internationella standarder som är tillämpliga 

på investeringsfonder. 

2. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner 

i de deltagande medlemsstaterna skall alla finansiella 

tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål. 

Artikel 9 

Tidsramar 

1. De nationella centralbankerna skall besluta när de behöver 

få in materialet från uppgiftslämnarna i enlighet med artikel 6 

för att kunna möta de tidsramar som fastställs i punkt 2. 

2. De nationella centralbankerna skall till ECB överföra 

a) aggregerade kvartalsstockar och justeringar för omvärderingar 

senast vid affärsdagens slut den 28:e arbetsdagen efter 

utgången av det kvartal som uppgifterna avser, baserat på 

kvartalsuppgifter som samlas in från investeringsfonderna, 


b) aggregerade månadsvisa stockar och justeringar för omvärderingar 

senast vid affärsdagens slut den 28:e arbetsdagen 

efter utgången av den månad som uppgifterna avser, baserat 

på månadsvisa uppgifter om utgivna andelar i investeringsfonder 

som samlats in från investeringsfonderna eller som är 

baserade på faktiska uppgifter i enlighet med artikel 6.3. 

Artikel 10 

Minimistandarder och nationella rapporteringsarrangemang 

1. De begärda statistiska uppgifterna skall rapporteras av investeringsfonden 

till den berörda nationella centralbanken i enlighet 



bilaga IV. 

2. De nationella centralbankerna skall fastställa och genomföra 

de rapporteringsförfaranden som skall följas av den faktiska 

( 1 ) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. 

uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella särdrag. 

De nationella centralbankerna skall säkerställa att dessa 

arrangemang medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras 

och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att 

minimistandarderna enligt bilaga IV för överföring, noggrannhet, 

begreppsmässig överensstämmelse och revidering följs. 

Artikel 11 

Fusioner, uppdelningar och omorganisationer 

Vid en fusion, uppdelning eller någon annan omorganisation 

som kan påverka en berörd uppgiftslämnares fullgörande av 

sina skyldigheter på statistikområdet, så skall denne – så snart 

avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i 

god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen 

får verkan – underrätta den berörda nationella centralbanken 

om de förfaranden som planeras för att uppfylla rapporteringskraven 

enligt den här förordningen. 

Artikel 12 

Kontroll och obligatorisk insamling 

De nationella centralbankerna skall utöva rättigheterna att kontrollera 

eller att obligatoriskt samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna 

lämnar i enlighet med den här förordningen, utan 

att det påverkar ECB:s rätt att själv utöva dessa rättigheter. Dessa 

rättigheter skall särskilt utövas av de nationella centralbankerna 

då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen 

inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, 

begreppsmässig överensstämmelse och revidering som 

anges i bilaga IV. 

Artikel 13 


Den första rapporteringen skall börja med månadsvisa och kvartalsvisa 

uppgifter för december 2008. 

Artikel 14 


Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att 

den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 

Utfärdad i Frankfurt am Main den 27 juli 2007. 



ECB:s ordförande

SV 


BILAGA I 

STATISTIKRAPPORTERINGSKRAV 

DEL 1 

Rapporteringsmetod 

1. ECB skall regelbundet producera det aggregerade beloppet för tillgångar och skulder för investeringsfonderna från alla 

deltagande medlemsstater, betraktade som ett ekonomiskt territorium, vad avser stockar och transaktioner. 

2. Den faktiska uppgiftslämnande populationen skall tillhandahålla statistiska uppgifter i enlighet med en av de två 

följande rapporteringsmetoderna. 

a) Kombinerad metod: denna består av att tillhandahålla: 

— kvartalsvis: i) uppgifter värdepapper för värdepapper för värdepapper med offentligt tillgängliga identifikationskoder 

som innehas av investeringsfonderna, ii) aggregerade uppgifter uppdelade efter kategorier för instrument/löptid, 

valutor och motparter, för tillgångar och skulder andra än värdepapper och för värdepapper utan 

offentligt tillgängliga identifikationskoder, och iii) antingen uppgifter värdepapper för värdepapper eller aggregerade 

uppgifter om innehavarna av utgivna andelar i investeringsfonder, som specificeras närmare i del 2 i 

denna bilaga. Den berörda nationella centralbanken får begära att uppgiftslämnarna rapporterar uppgifter 

värdepapper för värdepapper utan offentligt tillgängliga identifikationskoder eller uppgifter post för post för 

tillgångar och skulder andra än värdepapper, och 

— månadsvis, uppgifter värdepapper för värdepapper som separat identifierar alla andelar som ges ut av investeringsfonderna. 

Enligt tabell 2 får den berörda nationella centralbanken utöver de uppgifter avseende de områden för vilka 

information krävs i samband med rapportering värdepapper för värdepapper för att härleda aggregerade uppgifter 

om värdepapper, också besluta att samla in uppgifter om transaktioner på värdepapper för värdepapper-basis. 

De aggregerade uppgifterna skall tillhandahållas som stockar och, i enlighet med den berörda nationella centralbankens 

instruktioner, som antingen: i) omvärderingar pga. pris- och växelkursförändringar, eller ii) transaktioner. 

Om den berörda nationella centralbankens förhandsmedgivande erhålls, får de uppgiftslämnare som tillhandahåller 

de begärda kvartalsvisa uppgifterna värdepapper för värdepapper välja att rapportera aggregerade månadsvisa 

uppgifter, istället för att tillhandahålla uppgifter värdepapper för värdepapper. 

b) Aggregerad metod: denna består av att tillhandahålla: 

— kvartalsvis, en full uppsättning aggregerade uppgifter, uppdelade efter kategorier för instrument/löptid, valutor 

och motparter i förhållande till investeringsföretagens tillgångar och skulder, och 

— månadsvis, aggregerade uppgifter avseende de andelar som ges ut av investeringsfonderna. 

De kvartalsvisa och månadsvisa uppgifterna skall rapporteras som stockar och, i enlighet med den berörda 

nationella centralbankens instruktioner, antingen som: i) omvärderingar pga. pris- och växelkursförändringar, eller 

ii) transaktioner. 

3. De uppgifter som skall tillhandahållas den nationella centralbanken värdepapper för värdepapper enligt den kombinerade 

metoden specificeras i tabell 2. De aggregerade kvartalsvisa rapporteringskraven för stockar specificeras i tabell 

1 och de för omvärderingar pga. pris- och växelkursförändringar eller transaktioner specificeras i tabell 3. De 

aggregerade månadsvisa rapporteringskraven för stockar och omvärderingar pga. pris- och växelkursförändringar eller 

transaktioner specificeras i tabell 4. 

DEL 2 

Hemvist och ekonomisk sektor för innehavare av andelar i investeringsfonder 

1. Uppgiftslämnare skall kvartalsvis lämna uppgifter om hemvist för innehavare av andelar i investeringsfonder utgivna av 

investeringsfonder i de deltagande medlemsstaterna med uppdelning efter inhemska motparter/övriga deltagande 

medlemsstater/utlandet. Inhemska motparter och motparter i övriga deltagande medlemsstater uppdelas ytterligare 

efter sektor. 

2. I fråga om registrerade andelar skall utgivande investeringsfonder, eller deras lagliga företrädare lämna uppgifter 

uppdelade efter hemvist och sektor av innehavarna av deras utgivna andelar. Om en utgivande investeringsfond 

inte direkt kan ange innehavarens hemvist och sektor, skall den rapportera de relevanta uppgifterna på grundval av 

tillgänglig information.

SV 


3. I fråga om innehavarandelar skall uppgiftslämnarna rapportera uppgifter om uppdelningen efter hemvist och sektor 

avseende innehavarna av andelar i investeringsfonder enligt den metod som den berörda nationella centralbanken 

beslutat. Detta krav begränsas till ett eller en kombination av följande alternativ, som skall väljas med beaktande av 

organisationen av de relevanta marknaderna och de nationella rättsliga förutsättningarna i medlemsstaten i fråga. Detta 

krav kommer periodiskt att övervakas av den nationella centralbanken. 

a) Utgivande investeringsfonder: 

Utgivande investeringsfonder, deras lagliga företrädare eller de enheter som avses i artikel 2.2 i denna förordning, 

lämnar uppgifter med uppdelning efter hemvist och sektor för innehavarna av deras utgivna andelar. Sådana 

uppgifter kan komma från den mäklare som distribuerar andelarna eller från någon annan enhet som deltagit i 

utgivningen, återköpen eller överföringen av andelarna. 

b) MFI och OFI i egenskap av depåhållare för andelar i investeringsfonder: 

Som uppgiftslämnare rapporterar MFI och OFI i egenskap av depåhållare för andelar i investeringsfonder uppgifter 

med uppdelning efter hemvist och sektor för innehavare av andelar som utgivits av inhemska investeringsfonder, 

och som förvaras på depå för innehavarens räkning eller för sådan annan mellanhands räkning som också fungerar 

som depåhållare. Detta alternativ kan väljas om: i) depåhållaren skiljer på andelar i investeringsfonder som hålls i 

depå för innehavarnas räkning och de som hålls för andra depåhållares räkning, och ii) de flesta av andelarna i 

investeringsfonder är i depå hos inhemska institut som klassificeras som finansiella mellanhänder (MFI eller OFI). 

c) MFI och OFI i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter 

avseende andelar i en inhemsk investeringsfond. 

Som uppgiftslämnare skall MFI och OFI i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter 

rörande andelar i en inhemsk investeringsfond, rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist och sektor för 

innehavare av sådana andelar som utgivits av inhemska investeringsfonder som de köper och säljer för innehavarens 

eller för sådan annan mellanhands räkning som också deltar i transaktionen. Detta alternativ kan väljas om: i) 

rapporteringens täckning är uttömmande, dvs. att den omfattar i det närmaste samtliga transaktioner som utförs av 

uppgiftslämnarna, ii) precisa uppgifter om köp och försäljning med aktörer som inte har sin hemvist i de 

deltagande medlemsstaterna tillhandahålls, iii) skillnaden mellan utgivningsvärdet och lösenvärdet, exklusive avgifter, 

för samma typ av andelar är minimalt, och iv) värdet av de andelar som utgivits av inhemska investeringsfonder 

och som innehas av aktörer som inte har hemvist i de deltagande medlemsstaterna är lågt. 

d) Om alternativen a till c inte är tillämpliga, skall uppgiftslämnarna, inklusive MFI och OFI som inte är investeringsfonder, 

rapportera relevanta uppgifter på grundval av tillgänglig information. 

4. De nationella centralbankerna får bevilja undantag för ett år från kraven i punkterna 2 och 3, om registrerade andelar 

eller innehavarandelar ges ut första gången, eller om det finns behov av nya alternativ eller en kombination av 

alternativ på grund av utvecklingen på marknaden.

SV 


TILLGÅNGAR 

1 Inlåning och lånefordringar 

2 Värdepapper andra än aktier 

2e. Euro 



över 2 år 




över 2 år 

2t. Valutor totalt 



över 2 år 

3 Aktier och andra ägarandelar 

varav noterade aktier, exklusive andelar i investeringsfonder 

och penningmarknadsfonder 

varav andelar i investeringsfonder och penningmarknadsfonder 

4 Finansiella derivat 

5 Icke-finansiella tillgångar (inklusive fasta tillgångar) 

6 Övriga tillgångar 

SKULDER 

7 Lån och inlåning som har erhållits 

8 Andelar i investeringsfonder ( 1 ) 


10 Övriga skulder 

DEL 3 

Rapporteringstabeller 

Tabell 1 

Stockar 

Uppgifter som skall lämnas kvartalsvis 

A. Inhemska (totalt) 

MFI Icke-MFI – Totalt 

Offentlig 

sektor 

Övriga inhemska 

Totalt Övriga finansinstitut 


(S. 

123 + S. 124) 




(S. 125) 


företag 

(S. 11) 

Hushåll + 

hushållens 

ideella organisationer 

(S. 

14 + S. 15) 

Investeringsfonder som följer den aggregerade metoden rapporterar alla celler, inklusive svart och grått. 

Investeringsfonder som följer den kombinerade metoden rapporterar: i) de svarta cellerna; ii) den information som begärs i tabell 2 för de värdepapper som samlas in 

värdepapper för värdepapper; och iii) de grå cellerna för värdepapper som inte samlas in värdepapper för värdepapper. 

( 1 ) Om uppgiftslämnaren inte direkt kan identifiera innehavarnas hemvist och sektor, skall den rapportera de relevanta uppgifterna på grundval av tillgänglig information. När 

det gäller innehavarandelar, kan uppgifterna samlas in från MFI eller OFI som inte är investeringsfonder (enligt specificeringen i artikel 2.2 och del 2 punkt 3 i bilaga i till 

denna förordning).

SV 


B. Övriga deltagande medlemsstater (totalt) C. Utlandet (totalt) D. Ofördelat 

MFI Icke-MFI – Totalt av vilka av vilka av vilka 

Offentlig 

sektor 


Totalt Övriga fiFörsäkIcke-finan- Hushåll + 

icke-deltagandemedlemsstater 

Förenta stater Japan 

nansinstitutringsföretagsiellaföre- hushållens 

+ finansi- och pentag (S. 11) ideella orellaservicesionsinstiganisatioföretagtut 

(S. 125) 

ner (S. 14 

(S. 123 + 

S. 124) 

+ S. 15)

SV 


Tabell 2 

Begärda uppgifter avseende värdepapper för värdepapper 

När den kombinerade metoden används måste uppgifter för fälten i tabellen nedan rapporteras för varje värdepapper som 

klassificeras enligt värdepapperskategorierna ”värdepapper andra än aktier”, ”aktier och andra ägarandelar” och ”utgivna 

andelar i investeringsfonder” enligt följande regler. 

a) Uppgifter för fält 1 skall rapporteras. 

b) Om den berörda nationella centralbanken inte direkt samlar in uppgifter värdepapper för värdepapper om transaktionerna, 

skall uppgifter för två av de tre fälten 2, 3 och 4 rapporteras (dvs. fälten 2 och 3, fälten 2 och 4 eller fälten 

3 och 4). 

c) Om den berörda nationella centralbanken direkt samlar in uppgifter om värdepapper för värdepapper om transaktioner, 

skall uppgifter för följande fält också rapporteras: 

i) fält 5, eller fält 6 och 7, och 

ii) fält 4, eller fälten 2 och 3 

d) Den berörda nationella centralbanken får också kräva att uppgiftslämnarna rapporterar uppgifter för fält 8. 

e) Den berörda nationella centralbanken får välja att endast samla in uppgifter för fält 2 i fallen b och c ii ovan. I sådana 

fall skall den nationella centralbanken åtminstone en gång per år kontrollera och informera ECB om att kvaliteten på 

de aggregerade uppgifter som rapporteras av den nationella centralbanken, inklusive revisionernas omfattning och 

storlek, förblir oförändrad. 

Fält Titel 

1 Identifieringskod för värdepapper 

2 Antal enheter eller aggregerat nominellt belopp 

3 Pris 

4 Totalt belopp 

5 Transaktioner 

6 Värdepapper som köpts (tillgångar) eller emitterats (skulder) 

7 Värdepapper som sålts (tillgångar) eller inlösts (skulder) 

8 Valuta som värdepapperet är registrerat i

SV 


TILLGÅNGAR 

1 Inlåning och lånefordringar 

2 Värdepapper andra än aktier 

2e. Euro 



över 2 år 




över 2 år 

2t. Valutor totalt 

Tabell 3 

Justeringar för omvärderingar eller transaktioner 

Uppgifter som skall lämnas kvartalsvis 

A. Inhemska (totalt) 

MFI Icke-MFI – Totalt 

Offentlig sek- Övriga inhemska 

tor 

Totalt Övriga finansinstitut 


(S. 123 + 

S. 124) 




(S. 125) 


företag 

(S. 11) 

upp till 1 år MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

över 1 år och upp till 2 år MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

över 2 år MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

3 Aktier och andra ägarandelar MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

av vilka noterade aktier, exklusive andelar i investerings- 


av vilka andelar i investerings- och penningmarknadsfonder 


5 Icke-finansiella tillgångar (inklusive fasta tillgångar) 

6 Övriga tillgångar 

SKULDER 

7 Lån och inlåning som har erhållits 

8 Andelar i investeringsfonder ( 1 ) 


10 Övriga skulder 

MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

MINIMUM MINIMUM 

Hushåll + 

hushållens 


(S. 14 + 

S. 15) 

Investeringsfonder som följer den aggregerade metoden rapporterar alla celler som markeras med ”MINIMUM”. Den nationella centralbankerna får utvidga dessa krav till att 

gälla också de svarta och grå celler som inte markeras med ”MINIMUM”. 

Investeringsfonder som följer den kombinerade metoden rapporterar: i) de svarta celler som markeras med ”MINIMUM”; ii) de grå celler som markeras med ”MINIMUM” för de 

värdepapper som inte samlas in värdepapper för värdepapper; och iii) om den berörda nationella centralbankerna samlar uppgifter värdepapper för värdepapper om 

transaktioner direkt; informationen som begärs i tabell 2 för de värdepapper som samlas in värdepapper för värdepapper. 

De nationella centralbankerna får utvidga dessa krav till att gälla: i) de svarta celler som inte innehåller ordet ”MINIMUM”; och ii) de grå celler som inte innehåller ordet 

”MINIMUM” för de värdepapper som inte samlas in värdepapper för värdepapper. 

( 1 ) Om uppgiftslämnaren inte direkt kan identifiera innehavarens hemvist och sektor, rapporterar den de relevanta uppgifterna på grundval av tillgänglig information. Vad 

gäller innehavarandelar, får uppgifterna samlas in från MFI eller OFI, andra än investeringsfonder (enligt specificeringen i artikel 2.2 och del 2 punkt 3 i i bilaga I till denna 

förordning). 

( 2 ) De nationella centralbankerna får undanta investeringsfonder från rapportering av denna post, om de kvartalsstockar som är förtecknade i tabell 1 motsvarar mindre än 

5 % av de emitterade andelarna i investeringsfonderna.

SV 


B. Övriga deltagande medlemsstater (totalt) C. Utlandet (totalt) D. Ofördelat 

MFI Icke-MFI – Totalt av vilka av vilka av vilka 

Offentlig 

sektor 


Totalt Övriga fiFörsäkringsIcke-finansi- Hushåll + 

icke-deltagandemedlemsstater 

Förenta staterna 

Japan 

nansinstitutföretag och ella företag hushållens 

+ finansiella pensionsin- (S. 11) ideella orgaserviceförestitutnisationertag 

(S. 123 (S. 125) 

(S. 14 + 

+ S. 124) 

S. 15) 

MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 



MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM MINIMUM 

MINIMUM ( 2 ) 

MINIMUM ( 2 ) 

MINIMUM 

MINIMUM ( 2 )

SV 


Tabell 4 

Stockar; Justeringar för omvärderingar eller transaktioner 

Uppgifter som skall lämnas månadsvis 

D. Ofördelat 

A. Inhemska (totalt) B. Övriga deltagande medlemsstater (totalt) C. Utlandet 

MFI Icke-MFI – Totalt MFI Icke-MFI – Totalt Totalt 


Övriga inhemska Offentlig 

sektor 

Totalt Övriga fiFörsäkringsIcke-finansi- Hushåll + 

nansinstitutföretag och ella företag hushållens 

+ finansiella pensionsin- (S. 11) ideella orgaserviceförestitutnisationertag 

(S. 123 (S. 125) 

(S. 14 + 

+ S. 124) 

S. 15) 

Offentlig 

sektor 

Hushåll + 

hushållens 


(S. 14 

+ S. 15) 

Icke-finansiellaföretag 

(S. 11) 



(S. 125) 

Total Övriga finansinstitut 


(S. 123 + 

S. 124) 

SKULDER 

8 Andelar i investeringsfonder

SV 


BILAGA II 

DEFINITIONER 

Del 1 


Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i 

enlighet med den här förordningen skall omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå ( 1 ). Definitionerna 

hänvisar till det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (ENS 95). 

TABELL A 

Definitioner av instrumentkategorier av investeringsfondernas tillgångar och skulder 


Kategori Beskrivning av viktigare egenskaper 

1. Inlåning och lånefordringar 

I rapporteringsordningen omfattar denna post medel som investeringsfonderna har lånat till 

låntagare och som inte förekommer i form av något dokument eller som förekommer i form 

av ett enda dokument (även om det har blivit överlåtbart). Här ingår tillgångar i form av 

insättningar: 

— Insättningar hos MFI 

a) överförbara insättningar: insättningar (i nationell eller i utländsk valuta) som omedelbart 

kan tas ut i kontanter eller som kan överföras genom check, girering, debitering 

eller liknande, utan några nämnvärda begränsningar eller straffavgift (ENS 95, 

p. 5.42–5.44), 

b) övrig inlåning: all inlåning som inte är överförbar. Övrig inlåning kan inte användas 

för att verkställa betalningar när som helst och kan inte tas ut i kontanter eller 

överförbar inlåning utan avsevärda begränsningar eller straffavgifter. I denna underkategori 

ingår inlåning på tid, sparkonton etc. (ENS 95, p. 5.45–5.49) 

— innehav av icke överlåtbara värdepapper, 

Innehav av värdepapper andra än aktier och andra ägarandelar, som inte är överlåtbara 

och som inte har någon andrahandsmarknad (se även under ”överlåtbara lån”). 

— Överlåtbara lån 

Lån som i praktiken blivit överlåtbara skall tas upp under tillgångsposten ”inlåning och 

lånefordringar”, förutsatt att de även fortsättningsvis förekommer i form av ett enda 

dokument och som regel endast handlas med tillfälligtvis. 

— Fordringar enligt omvända repor 

Motposten till pengar betalade i utbyte mot värdepapper som köpts av investeringsfonder 

till ett givet pris under förpliktelse att återsälja samma (eller motsvarande) värdepapper till 

ett fast pris på en viss dag i framtiden (se kategori 7). 

Posten innefattar också innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor 

som allmänt används som betalningsmedel. 

( 1 ) Dessa tabeller är således inte förteckningar över enskilda finansiella instrument.

SV 



2. Värdepapper andra 

än aktier 

3. Aktier och andra 

ägarandelar 

3a. Aktier och andra 

ägarandelar varav 

noterade aktier, exklusive 

andelar i 

investeringsfonder 


Innehav av värdepapper andra än aktier eller andra ägarandelar, som är överlåtbara och 

vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och 

som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat 

värdepapperen. 

I posten inräknas 

— innehav av värdepapper (vare sig det förekommer i dokument eller inte) som ger innehavaren 

en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar 

och/eller en bestämd fast summa på en given dag (eller givna dagar) eller räknat 

från en vid emissionen bestämd dag, 

— överlåtbara lån som har omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och har en 

andrahandsmarknad (se även ”överlåtna lån” under kategori 1), 

— eftersatt skuld i form av räntebärande värdepapper, 

— värdepapper som lånas ut mot säkerhet skall stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning 

(i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det 

finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka, och inte endast en option att låta det 

återgå. Avsikten härmed är att behandla dessa transaktioner på samma sätt som repo- och 

liknande transaktioner (se också kategori 7). 

En uppdelning efter löptid behövs för innehav av värdepapper andra än aktier. Detta betyder 

ursprunglig löptid och hänför sig till den bestämda livslängd som ett finansiellt instrument 

har före vilken det inte kan inlösas. 

Innehav av värdepapper som medför äganderätt till företag eller kvasibolag. Dessa värdepapper 

ger i allmänhet innehavaren rätt till en andel i företagens eller kvasibolagens vinst och till 

en andel i det egna kapitalet vid eventuell likvidation. Denna kategori innefattar fyra huvudsakliga 

underkategorier: 

— Andelar i investeringsfonder och penningmarknadsfonder. 

— Noterade aktier, exklusive andelar i investeringsfonder och penningmarknadsfonder. 

— Icke-noterade aktier, exklusive andelar i investeringsfonder och penningmarknadsfonder: 

aktier som inte är noterade (ENS 95, p. 5.90–5.93). 

— Övriga ägarandelar: alla former av ägarandelar än de som klassificeras i de ovannämnda 

underkategorierna (ENS 95, p. 5.94 och 5.95). 

Aktier vars pris noteras på en erkänd fondbörs eller annan form av andrahandsmarknad (ENS 

95, p. 5.90–5.93).

SV 



3b. Aktier och andra 

ägarandelar varav 

andelar i investeringsfonder 


penningmarknadsfonder 

Denna tillgångspost innefattar innehav av andelar utgivna av investeringsfonder och penningmarknadsfonder 

på förteckningen över investeringsfonder och penningmarknadsfonder för 

statistiska ändamål. 

Penningmarknadsfonder är företag för kollektiva investeringar vars andelar i fråga om likviditet 

utgör nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, 

och/eller andelar i penningmarknadsfonder, och/eller i andra överförbara skuldförbindelser 

med en återstående löptid upp till 1 år, och/eller i insättningar i bank, och/ eller 

som strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument. 

Penningmarknadsfonder definieras i förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) om konsoliderade 

balansräkningar för monetära finansinstitut. 

Investeringsfonder definieras i artikel 1 i denna förordning 

4. Finansiella derivat I enlighet med rådande internationella statistikstandarder, bör finansiella derivatinstrument 

som har ett marknadsvärde i princip tas upp i balansräkningen. Derivat har ett marknadsvärde 

när de omsätts på organiserade marknader, dvs. börser eller under förhållanden under 

vilka de regelbundet kan bli avyttrade på underhandsmarknader (OTC). 

5. Icke-finansiella tillgångar 

(inklusive 

fasta tillgångar) 

Under denna post skall följande finansiella derivat rapporteras: 

— Optioner, vare sig överförbara eller OTC. 

— Warrants. 

— Futures, men endast om de har ett marknadsvärde p.g.a. att de kan omsättas eller avräknas. 

— Swappar, men endast om de har ett marknadsvärde p.g.a. att de kan omsättas eller 

avräknas. 

Finansiella derivat som registreras i balansräkningen skall upptas till marknadsvärdet, d.v.s. det 

allmänt förekommande priset på marknaden eller ett motsvarande värde som ligger nära detta 

(fair value). 

Derivat skall registreras i balansräkningen på bruttobasis. Individuella derivatavtal med positivt 

bruttomarknadsvärde skall upptas på tillgångssidan av balansräkningen och avtal med 

negativa bruttomarknadsvärden på skuldsidan. Brutto framtida åtaganden som följer av derivatavtal 

skall inte tas upp som poster i balansräkningen. Finansiella derivat kan registreras på 

nettobasis i enlighet med olika värderingsmetoder. Ifall endast nettopositionerna är tillgängliga 

eller om positionerna har registrerats till annat än marknadsvärdet, bör dessa positioner 

rapporteras i stället. 

Denna post omfattar 

— investeringar i materiella fasta tillgångar (t.ex. bostäder, andra byggnader och strukturer, 

och övriga byggnader) och värdeföremål, och (t.ex. värdefulla metaller), och 

— icke-finansiella tillgångar – materiella eller immateriella – som är avsedda att användas 

regelbundet under mer än ett år av investeringsfonderna. Här ingår mark och byggnader 

som disponeras av investeringsfonderna, liksom maskiner och inventarier, programvara 

och övrig infrastruktur

SV 



6. Övriga tillgångar Detta är den restpost på balansräkningens tillgångssida som definieras som ”tillgångar som 

inte kan hänföras till någon annan kategori”. De nationella centralbankerna kan också enligt 

denna post begära individuella uppdelningar av följande: 

— Upplupen ränta på in- och utlåning. 

— Upplupen ränta på värdepapper andra än aktier. 

— Upplupen ränta på byggnader. 

— Utestående fordringar som inte hänför sig till den primära investeringsfondsverksamheten 



7. Lån och inlåning 

som erhållits 

Belopp som investeringsfonderna är skyldiga sina fordringsägare, exklusive belopp som hänför 

sig till emitterade överlåtbara värdepapper. Denna post omfattar 

— Lån: utlåning till rapporterande investeringsfonder, som inte framgår av dokument eller 

motsvaras av ett enskilt dokument (även om det har blivit överlåtbart). 

— Repor: motposten till kontanter, som mottagits i utbyte mot värdepapper/guld, som sålts 

av investeringsfonder till ett givet pris med ett bindande åtagande att återköpa samma 

(eller motsvarande) värdepapper/guld till ett fast pris på en viss dag i framtiden. Belopp 

som investeringsfonder mottagit i utbyte mot värdepapper/guld, som överlåtits till tredje 

man (tillfällig förvärvare) skall klassificeras som ”repoavtal”, om det finns ett bindande 

åtagande att låta transaktionen gå tillbaka och inte endast en option att låta den återgå. 

Detta innebär att investeringsfonderna behåller den faktiska (ekonomiska) äganderätten till 

de underliggande värdepapperen/guldet under transaktionen. I det avseendet är inte den 

rent juridiska äganderättsövergången inte avgörande för behandlingen av repo-liknande 

transaktioner. Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen/guldet 

genom en repa, skall den försäljningen ses som en outright värdepappers/guldtransaktion 

och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i portföljen 

för värdepapper/guld. 

De följande tre varianterna av repo-liknande transaktioner är alla utformade så att de skall 

uppfylla de villkor som gäller för att behandlas som lån mot säkerhet. Belopp som 

mottagits av investeringsfonder (som utbyte för värdepapper/guld som tillfälligt överlåtits 

till tredje man) skall således behandlas som ”repoavtal” enligt följande: 

— Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper/guld, som tillfälligt överlåtits till tredje 

man i form av repoavtal. 


man i form av obligationslån (mot säkerhet i form av kontanter). 


man i form av ett återköpsavtal (sale/buy-back).

SV 



8. Andelar i investeringsfonder 

9. Finansiella derivat Se kategori 4. 

Andelar, inklusive i form av eget kapital, utgivna av investeringsfonder som är inkluderade i 

förteckningen över investeringsfonder för statistiska ändamål. Denna post motsvarar summa 

skulder till andelsägarna i investeringsfonderna. I denna post ingår även medel som hänför sig 

till icke-utdelade ersättningar eller medel avsatta av rapporterande investeringsfonder i avvaktan 

på förväntade framtida betalningar och förpliktelser. 


— Registrerade andelar i investeringsfonder: andelar i investeringsfonder som i enlighet med 

nationell lagstiftning finns upptagna i ett register med personuppgifter om innehavarna 

av fondens andelar, inklusive uppgift om innehavarnas hemvist och sektor, 

— innehavarandelar i investeringsfonder: andelar i investeringsfonder som i enlighet med nationell 

lagstiftning inte finns upptagna i något register med personuppgifter om innehavarna 

av fondens andelar, eller som finns upptagna i ett register utan uppgift om innehavarnas 

hemvist och sektor. 

10. Övriga skulder Detta är den restpost på balansräkningens skuldsida som definieras som ”skulder som inte 

kan hänföras till någon annan kategori”. 

De nationella centralbankerna kan också enligt denna post begära individuella uppdelningar 

av följande: 

— Emitterade skuldförbindelser. 

Värdepapper andra än ägarandelar som utgivits av investeringsfonder, vilka är instrument 

som vanligen är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller som kan användas för 

avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det 

institut som har emitterat värdepapperet. 

— Upplupen ränta som skall betalas på ut- och inlåning, 

— Belopp som skall utbetalas som inte hänför sig till den primära investeringsfondsverksamheten 

(belopp som skall betalas till leverantörer, för skatter, löner, sociala avgifter, 

etc.). 

— Bestämmelser för åtaganden gentemot tredje man (pensioner, utdelning, etc.). 

— Nettopositioner avseende utlåning av värdepapper utan likvidsäkerhet. 

— Nettobelopp att betala avseende framtida avvecklingar av värdepapperstransaktioner. 

Del 2 

Definitioner av attribut för värdepapper för värdepapper 

TABELL B 

Definitioner av attribut för värdepapper för värdepapper 

Fält Beskrivning 

Identifieringskod för värdepapper 

En kod som unikt identifierar ett värdepapper. Det kan vara ISIN-koden eller en annan 

säkerhetskod, om inte annat följer av den nationella centralbankens instruktioner

SV 


Fält Beskrivning 

Antal enheter eller aggregerat 

nominellt belopp 

Antal enheter som ett värdepapper har, eller aggregerat nominellt belopp för det fall att 

värdepapperet handlas med i belopp snarare än enheter 

Pris Ett värdepappers pris per enhet, eller procent av ett aggregerat nominellt belopp för det fall 

att värdepapperet handlas med i belopp snarare än enheter. Priset är vanligen marknadspriset 

eller är nära marknadspriset. De nationella centralbankerna kan också begära upplupen ränta 

enligt denna post 

Totalt belopp Totalt belopp för ett värdepapper. För värdepapper som handlas med i enheter, motsvarar 

detta belopp antalet värdepapper multiplicerat med priset per enhet. Då värdepapper handlas 

med i belopp snarare än enheter, motsvarar detta belopp det aggregerade nominella beloppet 

multiplicerat med priset uttryckt som en procent. 

Det totala beloppet är, i princip, lika med marknadspriset eller nära marknadspriset. De 

nationella centralbankerna kan också begära upplupen ränta enligt denna post 

Transaktioner Summan av köp minus försäljningar (värdepapper på tillgångssidan) eller emissioner minus 

inlösen (värdepapper på skuldsidan) av ett värdepapper som redovisas till transaktionsvärdet 

Värdepapper som köpts 

(tillgångar) eller emitterats 

(skulder) 

Värdepapper som sålts 

(tillgångar) eller inlösts 

(skulder) 

Valuta som värdepapperet 

registrerats i 

Summan av köp (värdepapper på tillgångssidan) eller emissioner (värdepapper på skuldsidan) 

av ett värdepapper som redovisas till transaktionsvärdet 

Summan av försäljningar (värdepapper på tillgångssidan) eller inlösen (värdepapper på skuldsidan) 

av ett värdepapper som registreras till transaktionsvärdet 

ISO-kod eller motsvarande av den valuta som används för att ange priset och/eller det 

utestående beloppet för värdepapperet 

Del 3 


ENS 95 ligger till grund för sektorsindelningen. Motparter som befinner sig på de deltagande medlemsstaternas territorium 

identifieras efter deras sektor i enlighet med förteckningen över investeringsfonder och MFI för statistiska ändamål 

och ledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s handbok Monetary financial institutions 

and markets statistics sector manual. Guidance for the statistical classification of customers. 

TABELL C 



1. MFI Inhemska nationella centralbanker, inhemska kreditinstitut enligt gemenskapsrättens definition 

och andra inhemska finansinstitut vilkas verksamhet består i att ta emot inlåning och/ 

eller nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI och för att för egen räkning 

(åtminstone i ekonomisk bemärkelse) bevilja krediter och/eller placera i värdepapper (förordning 

(EG) nr 2423/2001 [ECB/2001/13]) 

2. Offentlig sektor Inhemska enheter vilkas primära uppgift är att producera icke marknadsförda varor och 

tjänster som är avsedda för individuell och kollektiv konsumtion och/eller att omfördela 

nationella inkomster och förmögenhet (ENS 95, p. 2.68–2.70)

SV 



3. Övriga finansinstitut 

+ finansiella serviceföretag 

4. Försäkringsföretag 


Finansiella företag och kvasibolag (utom försäkringsföretag och pensionsinstitut), som främst 

ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former än sedlar och mynt, 

inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra institutionella enheter än MFI, eller 

försäkringstekniska reserver (ENS 95, p.2.53–2.56). Häri ingår även finansiella serviceföretag, 

som utgörs av alla finansiella företag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell 

serviceverksamhet (ENS 95, p. 2.57–2.59). Här inkluderas investeringsföretag enligt definitionen 

i den här förordningen. 

Finansiella företag och kvasibolag, som främst ägnar sig åt finansförmedling som en följd av 

riskpoolning (ENS 95, p. 2.60–2.67) 

5. Icke-finansiella företag Företag och kvasibolag, som inte ägnar sig åt finansiella förmedlingstjänster utan främst åt 

produktion av marknadsförda varor och icke-finansiella tjänster (ENS 95, p. 2.21–2.31) 

6. Hushåll och hushållens 


Individer eller individgrupper i deras egenskap av konsumenter och producenter av varor och 

icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning, och som producenter av 

marknadsförda varor och icke-finansiella och finansiella tjänster, förutsatt att dessa aktiviteter 

inte utförs av kvasibolag. Hit räknas hushållens ideella organisationer som främst ägnar sig åt 

produktion av icke marknadsförda varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll 

(ENS 95, p. 2.75-2.88)

SV 


BILAGA III 

JUSTERINGAR FÖR OMVÄRDERINGAR ELLER TRANSAKTIONER 

1. Den faktiska uppgiftslämnande populationen skall rapportera justeringar för omvärderingar eller transaktioner i 

enlighet med artikel 7 i denna förordning. Om den faktiska uppgiftslämnande populationen rapporterar justeringar 

för omvärderingar, kommer dessa att täcka antingen omvärderingar som beror på pris- och växelkursförändringar eller 

endast prisförändringar i referensperioden, med förbehåll för den nationella centralbankens förhandsgodkännande. 

Om justeringen för omvärderingen endast täcker omvärderingar pga. prisförändringar samlar den nationella centralbanken 

in de nödvändiga uppgifterna, vilka som ett minimum bör täcka en valutauppdelning av pund sterling, USdollar, 

japanska yen och schweiziska francs, för att kunna erhålla omvärderingarna pga. växelkursförändringar. 

2. ”Finansiella transaktioner” avser de transaktioner som härrör från skapandet, likvideringen eller ändringen av äganderätten 

till finansiella tillgångar eller skulder. Dessa transaktioner mäts i form av skillnaden mellan stockuppgifterna vid 

rapporteringsperiodens slut, från vilken effekterna av sådana förändringar som beror på ”justeringar för omvärderingar” 

(orsakade av pris- och växelkursförändringar) och ”omklassificeringar och andra justeringar” tas bort. ECB 

behöver statistiska uppgifter för att sammanställa transaktioner i form av justeringar som täcker på ”omklassificeringar 

och andra justeringar” och ”pris- och växelkursomvärderingar”. Finansiella transaktioner bör i princip överensstämma 

med ENS 95, men kan avvika pga. nationell praxis. 

3. ”Pris- och växelkursomvärderingar” avser fluktuationer i värderingen av tillgångar och skulder som härrör antingen 

från förändringar i priset på tillgångar och skulder och/eller växelkurser som påverkar värdena uttryckta i euro av 

tillgångarna och skulderna denominerade i utländsk valuta. Justeringar avseende prisförändringar av tillgångar/skulder 

avser värdeförändringar av tillgångar/skulder som uppkommer på grund av ändringar av det pris till vilket tillgångar/skulder 

registreras eller handlas. I prisförändringarna ingår förändringar som uppkommer över tiden i värdet av 

stockuppgifter vid periodens slut på grund av förändringar i det referensvärde till vilket de registreras, dvs. möjliga 

vinster/förluster. Förändringar i växelkursen mot euron som uppstår mellan rapporteringstillfällen vid periodens slut 

ger upphov till ändringar i värdet av tillgångar/skulder i utländsk valuta när de uttrycks i euro. Eftersom dessa 

ändringar representerar vinst/förlust av innehav och inte härrör från finansiella transaktioner, skall dessa effekter 

tas bort från transaktionsuppgifterna. I princip innefattar ”pris- och växelkursomvärderingar” också värderingsförändringar 

som härrör från transaktioner i tillgångar/skulder, dvs. realiserade förluster/vinster, det finns dock olika nationell 

praxis i detta hänseende

SV 


BILAGA IV 

MINIMISTANDARDER SOM SKALL TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE 

POPULATIONEN 

Uppgiftslämnarna skall tillämpa följande minimistandarder för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav. 

1. Minimistandarder för dataöverföring 

a) Rapporteringen till de nationella centralbankerna skall ske snabbt och inom de tidsramar som fastställts av den 

berörda nationella centralbanken. 

b) Statistikrapporterna skall till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskraven som fastställts av de 

nationella centralbankerna. 

c) Kontaktpersonen (eller kontaktpersonerna) hos uppgiftslämnarna skall namnges. 

d) De tekniska specifikationerna för dataöverföringen till de nationella centralbankerna skall följas. 

e) När det gäller rapportering värdepapper för värdepapper skall uppgiftslämnarna, om den berörda nationella centralbanken 

så begär, tillhandahålla de ytterligare uppgifter (t.ex. emittentens namn, emissionsdag) som behövs för att 

identifiera de värdepapper vars identifikationskoder antingen är felaktiga eller officiellt inte finns tillgängliga. 


a) De statistiska uppgifterna skall vara exakta, vilket innebär att 

— uppgifterna skall stämma lineärt (t.ex. tillgångar och skulder skall gå jämnt ut, delsummorna skall sammanräknade 

stämma med totalsumman), och 

— uppgifter som inrapporteras med olika frekvens skall stämma sinsemellan. 

b) Uppgiftslämnarna skall kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar. 

c) De statistiska uppgifterna skall vara fullständiga: existerande luckor i uppgifterna skall påpekas och förklaras för de 

nationella centralbankerna, och i förekommande fall snarast möjligt rättas till. 

d) Statistiken får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor. 

e) Uppgiftslämnarna skall använda de enheter och antal decimaler som föreskrivits av de nationella centralbankerna 

för den tekniska överföringen av data. 

f) Uppgiftslämnarna skall tillämpa de avrundningsregler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den 

tekniska överföringen av uppgifter. 


a) Statistiken skall överensstämma med definitioner och klassificeringar som finns i den här förordningen. 

b) Vid avvikande definitioner och klassificeringar skall uppgiftslämnarna i förekommande fall regelbundet följa upp 

och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt den här förordningen. 

c) Uppgiftslämnarna skall kunna förklara avbrott i inrapporterade data jämfört med uppgifterna för föregående period. 


De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och de nationella centralbankerna skall följas. Avvikelser

Penningmängds- och bankstatistik - Suomen Pankki

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?