Cyklisters synbarhet - NTF

Håkan Ter-Borch
Cyklisters synbarhet
RAP. 10 Dec. 2007

Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ..................................................................................5
BAKGRUND ...............................................................................................6
UTRUSTNING ............................................................................................................................6
ANVÄNDNING............................................................................................................................6
SYFTE.........................................................................................................7
METOD ......................................................................................................7
TYP AV OBSERVATIONER.............................................................................................................7
MÄTPLATSER:............................................................................................................................7
Pendelstråk ........................................................................................................................7
Övriga cykelvägar ..............................................................................................................7
RESULTAT..................................................................................................8
SLUTDISKUSSION .....................................................................................8
BILAGA 1 ...............................................................................................................................10
Sammanställning av mätresultat .................................................................................... 10

Sammanfattning
Cyklister tillhör gruppen oskyddade trafikanter och är därför extra utsatta för risker i trafiken
under den mörka årstiden. NTF Stockholms län har därför genomfört en studie med syfte att
reda på i vilken mån cyklister på pendelstråk och andra cykelstråk använder belysning och är utrustade
med reflexer.
I undersökningen, som genomfördes i mörker, har 1853 cyklister studerats och knappt varannan
hade en komplett utrustning som både uppfyller kraven för belysning och reflexer. Så stor andel
som 33 procent saknade belysning helt, medan 19 procent saknade reflexer på sin cykel. Cyklister
som saknade både belysning och reflexer uppgick till 15 procent, vilket är något lägre än vid motsvarande
studie 2006. Generellt sett i studien var männen bättre på att ha en korrekt utrustad
cykel än kvinnorna.
Det finns skillnader mellan cyklarnas utrustning bland cyklister på typiska pendelstråk i studien
och bland cyklisterna på övriga cykelvägar. Cyklister på pendelstråk hade en högre andel korrekt
utrustade cyklar än cyklister på övriga cykelvägar. Detta kan förklaras med att pendlare ofta cyklar
längre sträckor och använder sin cykel att ta sig till och från arbetsplatsen. Då behöver cykeln
vara pålitlig och i gott skick.
Bland de platser som NTF Stockholms län har studerat återfanns bäst resultat på ett cykelstråk i
Danvikstull , där är 62 procent av cyklarna korrekt utrustade med både reflexer och belysning.
Danvikstull följs tätt efter av Liljeholmsbron med 61 procent, medan det därefter är ett glapp till
Solnabron med 50 procent. Sämst i vår undersökning hamnar Upplands Väsby, där endast nio
procent av cyklarna hade både belysning och reflexutrustning som uppfyller lagkraven i skymning
och mörker. Samtliga resultat för de olika mätplatserna är presenterade i bilaga 1.
5 (12)

Bakgrund
Att cykla ger många fördelar. Det är miljövänligt, smidigt och hälsosamt samt ger kroppsrörelser
för att må bra. Det är kort sagt nyttigt att cykla vilket fler och fler upptäcker genom att cykla året
om. Cyklister tillhör oskyddade trafikanter och är extra utsatta under den mörka årstiden, men
har också krav på sig att följa de förordningar som gäller för cykel- lysning och reflexer.
Olyckor där cyklister blir påkörda av bilister i mörker har ofta sitt ursprung i att bilföraren inte i
tid upptäckt cyklisten. Var femte kollision mellan motorfordon och cykel sker i mörker och då
oftast genom att cyklisten blir påkörd bakifrån. Olycksrisken för cyklister utan reflexer och/eller
belysning är också dubbelt så hög i mörker som i dagsljus. Med bra cykelbelysning och reflexer
syns cyklisten på ungefär 300 meters håll, med avsaknad av reflexer och belysning är avståndet
bara cirka 20 till 30 meter.
Under år 2006 var det i Stockholms län ca 255 cyklister 1 som var med om en cykelolycka som var
så allvarlig att vård på sjukhus krävdes. Cirka 25 % av dessa olyckor inträffade under skymning
eller mörker.
Utrustning
Cyklister är fordon och ska följa de trafikregler som gäller fordonsförare. För cykel finns det särskilda
regler 2 om belysning och reflexer som cykeln skall vara utrustad med vid färd i skymning
eller mörker. Framtill skall det finnas en strålkastare som ger ett fast vitt eller gult sken och med
en ljusstyrka så att cykeln under mörker kan framföras på ett betryggande sätt. Baktill skall det
finnas en lykta som ger ett fast rött sken.
Reflexanordning skall finnas framtill, baktill och på sidan. Reflexerna skall återkasta vitt ljus framåt,
rött bakåt och orangegult eller vitt ljus åt sidan.
Kraven på godkänd cykelbelysning är i vissa fall diffusa, då det inte finns klara regler om typgodkännande
med tillhörande krav på ljusstyrka och kulör. Baklyktan som skall visa ett rött fast sken
uppstår det oftast inget problem med. Mer oklart är det med framlyktan som på ett betryggande
sätt skall visa ett fast gult eller vitt sken. Med nuvarande regler som inte anger klart och tydligt
vad en betryggande belysning ska uppfylla, blir bedömningen otydlig om vad som är lagligt eller
inte lagligt. För cyklisten finns det ett stort utbud av cykellysen som inte alltid uppnår de tänkta
kraven. För reflexer är det enklare då dessa måste uppfylla kraven för typgodkännande.
Användning
I tätbebyggelse där det sällan är helt mörk finns en konkurrens mellan ljussken och ljuspunkter
från bilar, cyklar, gatuljus o.s.v. Har cyklisten en bristfällig belysning är risken stor att man inte
syns gentemot övriga trafikanter fast man själv tycker att omgivningen syns bra. Argumentet ”det
är bättre med en dålig belysning än ingen belysning alls” kan göra att man invaggas i en falsk säkerhet.
Därför är det viktigt att både för sin egen och för andras skull, ha bra cykelbelysning och
reflexer under skymning och mörker fast det är en upplyst trafikmiljö.
I en studie i Danmark 3 om användning av cykelbelysning dygnet runt, slogs fast att sex av tio
cyklister som använde konstant cykelbelysning upplevde en större trygghet i trafiken. Jämfört
1 Strada statistikbas, Stockholms län 2006, sjukvård cykel
2 Vägverkets föreskrifter om cyklar VVFS 2003:21
3 Kørelys på Cykel- En effektundersøgelse 2005, www.cykelby.dk/pdf/kørelys_resultater.pdf
6 (12)

med en referensgrupp minskade dessutom olyckorna med 32 %. Speciellt markant var det under
sommarhalvåret, då skillnaden var upp till cirka 40 %. Det var främst olyckor med en motpart
som reducerades tack vare användning av konstant cykelbelysning.
Syfte
• Att ta reda på i vilken mån cyklister på pendelstråk och övriga cykelstråk använder belysning
och är utrustade med reflexer.
• Att få en indikation på om användningsnivån skiljer sig åt mellan män och kvinnor.
• Att få en indikation på utvecklingen gällande användning av cykelbelysning och reflex.
Metod
Undersökningen genomfördes genom observationsstudier på tolv platser. Platserna som valdes ut
har tidigare ingått i olika NTF-mätningar avseende cyklister och kännetecknas av att vara pendelstråk
och/eller högt frekventerade av cyklister (cykelparkering t.ex. vid pendeltågstation).
Observationerna genomfördes i tvåtimmarspass mellan klockan 16.00 och 18.00 under vecka 45.
Observatörerna, som arbetade i par, iakttog och noterade i protokoll uppgifter kring cyklisternas
användning av cykellyse och reflexutrustning samt om cyklisten var kvinna eller man. Ingen hänsyn
togs till om cykelbelysning eller cykelreflexerna levde upp till de lagliga kraven. Istället koncentrerades
studien till om belysning användes eller inte användes samt om cykeln var utrustad
med reflexer. På samtliga platser fanns gatubelysning.
Typ av observationer
Vid observationsstudien av förbipasserande cyklister noterades om:
• cyklisten var man eller kvinna
• cykelbelysning användes/fungerade både fram och bak (komplett belysning)
• cykelbelysning användes/fungerade endast i en riktning (endast fram eller bak)
• cykelbelysning användes ej/fungerade ej (saknade belysning)
• cykeln var utrustad med reflex fram, bak och på sidan (komplett reflex)
• cykeln var utrustad med reflexer endast fram, bak eller på sidan (bristfällig)
• cykeln inte var utrustad med reflexer (saknade reflex)
Mätplatser:
Pendelstråk
Skanstullsbron, korsningen Götgatan/Ringvägen
Liljeholmsbron, mot Liljeholmen, brofästet på södermalmssidan
Solnabron, mot Solna efter infarten till KU
Stocksund, korsning regionalt cykelstråk vid Iverness
Danvikstullsbron, brofästet södermalmssidan mot Nacka
Lidingöbron, brofästet regionalt cykelstråk på Ropstenssidan
Övriga cykelvägar
Huddinge pendeltågsstation, närhet cykelparkering/stråk
Älvsjö pendeltågsstation, närhet cykelparkering/stråk
7 (12)

Jakobsberg pendeltågsstation, närhet cykelparkering/stråk
Upplands Väsby pendeltågsstation, närhet cykelparkering/stråk
Sveavägen/Odengatan, närhet av korsning
Flemminggatan/S:t Eriksgatan, närhet av korsning
Resultat
Totalt observerades 1 853 cyklister fördelade på 676 st kvinnor och 1 175 st män. Det noterades
om cyklisterna använde cykelbelysning samt i vilken mån cykeln var utrustad med reflexer.
• Antalet cyklister som hade en komplett cykelbelysning uppgick till 961 st (52%). Av dessa
hade 815 st (85%) även en komplett reflexutrustning på cykeln, vilket medförde att
knappt varannan cyklist hade en cykel utrustad både med komplett belysning och med
komplett reflexutrustning.
• Cyklister som helt saknade belysning uppgick till 617 st (33 %), varav 273 st (44%) dessutom
saknade reflexutrustning. Andelen cyklister som då cyklade helt utan belysning och
reflexutrustning utgör 273 st (15 %) av de observerade cyklisterna.
• Bristfällig cykelbelysning av någon grad återfanns hos 274 st (15 %). I denna grupp saknade
31 st (11 %) helt reflexutrustning.
• Mängden cyklister som har en komplett reflexutrustning (1094 st) är större än mängden
cyklister som har en komplett cykelbelysning (961 st).
• Andelen cyklister med komplett cykelbelysning och reflexer är markant högre på platserna
som är utmärkande för cykelpendlare samt innerstad.
• I förhållandet mellan män och kvinnor har männen (57 %) i högre grad en komplett cykelbelysning
än kvinnor (44%). Samtidigt är det en mindre skillnad mellan män (14 %)
och kvinnor (16%) som helt saknar belysning och reflexer på cykeln.
• Studien visar att de cyklister som har en komplett belysning även har en stor andel komplett
reflexutrustning.
• Årets resultat uppvisar något positiv skillnad i användande av cykelbelysning samt utrustning
med reflex på cykeln mot förra årets siffror.
Undersökningens olika mätresultat återfinns i sammanställningar i rapportens bilaga.
Slutdiskussion
Genom att övergången till vintertid sker sent på året och observationerna endast kan ske i skymning
och mörker för att ge ett bra resultat gjordes observationerna i november månad. Mängden
cyklister påverkas troligen av att många av cyklisterna har slutat cykla för året på grund av ostadigt
väder och lägre temperatur. Mätningen kan på grund av tidpunkten innehålla en överrepresentation
av ”tåliga cykelpendlare”. Cykelpendlare under vinterhalvåret är troligtvis den kategori
av cyklister som också är bäst utrustade när det gäller belysning och reflexer.
Användningsnivån av cykelbelysning samt reflexutrustning är betydligt lägre inom kategorin Övriga
cykelstråk. En anledning kan vara att dessa cyklister först och främst använder cykel under
kortare sträckor, exempelvis till allmänna kommunikationer och inte prioriterar säkerhetsaspekten.
Det kan också finnas en motvilja mot att underhålla cykeln om cykeln är parkerad på obevakade
cykelparkeringar som dessutom kan vara i ett undermåligt skick. Att användningsgraden är
högre på anordnade cykelvägar/stråk beror troligtvis på att dessa frekventeras av cyklister som i
högre grad använder cykel, är beroende av en fungerande cykel, mer erfarna och i högre grad mer
medvetna om riskerna i trafiken. Risken för blandtrafik gör att det lika viktigt att vara synbar oavsett
cykelsträckans längd. Det är också vid de korta cykelsträckorna som den personliga klädseln
inte alltid är anpassad till cykling i skymning eller mörker.
8 (12)

En ökad information samt kontroll av efterlevnad, baserat på lokala aktiviteter kan öka uppmärksamheten
och på så sätt förändra beteendet till att bli mer medveten om säkerhetsaspekterna vid
cykling oavsett sträckans längd. Det är också viktigt att faciliteterna för cyklister håller en bra
standard samt byggs ut. Exempel är anordnade och synliga cykelparkeringar med bra parkeringskapacitet,
utrustade med väderskydd och låsbara anordningar. Med bra faciliteter får cykling högre
status och investeringsviljan till underhåll av cykeln blir troligtvis högre hos den enskilde cykelägaren.
Med en högre status ökar attraktionskraften att cykla.
Användningsnivån av cykelbelysning och cykelreflexer borde vara på en högre nivå än i den här
studien, då den omfattas av lagkrav samt det självklara att synbarheten försämras i skymning och
mörker. Av den anledningen är det viktigt att på olika sätt försöka påverka cyklister samt informera
om regelrätt användning av cykelbelysning och cykelreflexer. Ett sätt kan vara att uppdatera
lagkraven, så att en bättre tydlighet finns när det gäller cykelbelysning samt även anpassning till
den produktutveckling som skett avseende cykelbelysning. Större resurser till trafikundervisning
samt upplysningskampanjer via t.ex. media kan också hjälpa till att skapa en större medvetenhet,
speciellt för cyklister som inte har en trafiksäkerhetsutbildning i form av exempelvis körkortsbehörighet.
Slutligen kan ökad information lyfta upp säkerhetsaspekterna rådande cykling hos utformare
av trafikmiljö, regelverk och trafikanter. Ökade aktiviteter och medvetande kan också
stimulera marknaden till att rekommendera produkter som har ett större säkerhetsvärde bl.a. cyklar
med navgenerator, kraftfullare diodlyktor, reflexvästar och reflexband för cyklistens kläder.
9 (12)

Bilaga 1
Sammanställning av mätresultat
Totalt Kvinnor Män Totalt
Antal cyklister 678 100% 1175 100% 1853 100%
Komplett belysning 295 44% 666 57% 961 52%
Bristfällig belysning 126 19% 148 13% 274 15%
Saknad belysning 257 38% 360 31% 617 33%
Komplett reflex 374 55% 720 61% 1094 59%
Bristfällig reflex 166 24% 242 21% 408 22%
Saknad reflex 138 20% 212 18% 350 19%
Komplett belysning 295 100% 666 100% 961 100%
Komplett reflex 251 85% 564 85% 815 85%
Bristfällig reflex 31 11% 69 10% 100 10%
Saknad reflex 13 4% 33 5% 46 5%
Bristfällig belysning 126 100% 148 100% 274 100%
Komplett reflex 57 45% 73 49% 130 47%
Bristfällig reflex 52 41% 61 41% 113 41%
Saknad reflex 17 13% 14 9% 31 11%
Saknad belysning 257 100% 360 100% 617 100%
Saknad reflex 108 42% 165 46% 273 44%
0 0
Saknad reflex 138 100% 212 100% 350 100%
Saknad belysning 108 78% 166 78% 274 78%
Komplett belysning
& reflexer 251 37% 564 48% 815 44%
Saknad belysning
& reflex / totalt 108 16% 165 14% 273 15%
10 (12)

90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Skanstull
Danvikstull
Solnabron
Användningsgrad gällande belysning och reflexer
Liljeholmsbron
Stocksundsbron
Huddinge
Jakobsberg
Odeng/Sveav
S:t Eriksg/Flemmingg
Totalt
Komplett
Saknas
Bristfällig
11 (12)

Rapporter och annan information finns att hämta
i utskriftsvänligt format på
www.ntf.se/stockholm
NTF är en ideell trafiksäkerhetsorganisation.
Vi är partipolitiskt obundna och arbetar för allas rätt till en trygg och säker trafik
NTF = Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande