6 2012 - Uppsala universitet

December 2012
Nr 6 Årgång 12
Från А till Я –
120 år av
bulgariska vid
Uppsala universitet
Av Daniela Assenova
När man undervisar i bulgariska
vid Uppsala universitet
börjar man med att lära studenterna
det bulgariska alfabetet.
Därför har jag valt som
rubrik på min historiska översikt
två bokstäver, den första
och den sista i det bulgariska
alfabetet: ”Från A till Я – 120
år av bulgariska vid Uppsala
universitet”.
Ett universitetsämne är sällan
bara undervisning eller
bara forskning, och det är
kopplingen mellan dessa två
komponenter som har präglat
bulgaristikens historia vid
Uppsala universitet från första
början.
Första kursen i modern bulgariska
gavs under vårterminen
1892 och annonserades i
Forts. på sid. 2 Från A
Språkröret
Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala.
Bulgariskan firade
120 år!
I år är det 120 år sedan den
första kursen i bulgariska
gavs vid Uppsala universitet.
Detta firades den 5 december
med Bulgariens ambassadör i
Sverige Svetlan Stoev bland
gästerna.
I en av Engelska parkens
största lärosalar, som denna
dag var prydd med Bulgariens,
Sveriges och EU:s fanor,
hälsade Språkvetenskapliga
fakultetens dekanus Björn
Melander den fulltaliga
publiken välkommen.
Forts. på sid. 5 Bulgariskan
Språkblogg på
ergo.nu
Sedan en månad har Uppsala
studentkårs tidning Ergo en
språkbloggare. Han heter
Simon Magnusson och berättar
här lite om sig själv och
sina språkstudier:
‒ Jag läser just nu lingvistik
men har tidigare läst nordiska
språk vilket jag tror ska bli
mitt huvudämne. Tidigare har
jag bott i både Berlin och
Valencia där mitt intresse för
mitt eget modersmål tog vid
när jag fick lite distans till
det.
‒ Inom nordiska språk har
jag mest läst sociolingvistiska
Forts. på sid. 5 Språkblogg
Temadagar på
Gustavianum
Av Cecilia Ödman
Under hösten har två temadagar
med språkvetare arrangerats
på Museum Gustavianum.
Den första dagen, Nyfiken
på Balkan, ägde rum den 7
oktober och var ett samarrangemang
mellan Institutionen
för moderna språk,
Kulturarv utan gränser och
Museum Gustavianum. Dagen
bjöd på intressanta föreläsningar
och diskussioner om
Balkans historia och framtid.
Forts. på sid. 3 Temadagar
Dags för DiVA!
Sista dag för inrapportering
av publikationer i DiVA till
årsredovisningen för 2012 är
10 januari 2013. Dessa inrapporteringar
kommer också att
ligga till grund för utvärderingar,
medelstilldelning m.m.
Vårterminen 2013
Vårterminen börjar den 21
januari och slutar den 9 juni.
God Jul!
Gott nytt år!

Forts. från sid. 1 Från A
universitetskatalogen under
namnet ”Nybulgariska”. Lärare
och därmed introduktör
av ämnet var Johan August
Lundell, professor i slaviska
språk vid Uppsala universitet
från 1891 till 1916. För slavisterna
är Lundell den första
professorn i slaviska språk
men för nordisterna blev han
banbrytande inom svensk dialektforskning
genom att skapa
landsmålsalfabetet. Man bör
också påpeka hans insatser för
införandet av sommarkurser
vid universitetet, medan Uppsalaborna
mest förknippar
hans namn med Lundellska
skolan (för vilken han var en
av förespråkarna).
Kursens benämning ”Nybulgariska”
verkar idag lite
underlig men den var helt logisk
för sin tid. I Lundells arkiv
(på Uppsala universitetsbibliotek)
finns en arkivpärm,
”Slavisk encyklopedi”, från
1885 som innehåller 70 handskrivna
sidor. På sidan 53 läser
man följande: ”Nu kommer
vi till bulgarerna”. Sedan
följer en kort översikt av Bulgariens
historia (s. 53–59)
som fortsätter med beskrivning
av ”nybulgariskan”. Två
citat från detta manuskript ger
en förklaring till Lundells preferenser:
Det nybulgariska språket är det mest
avancerade av alla slaviska språk,
det som mest skiljer sig från fornslaviskan.
Dess byggnad är övervägande
analytisk, medan alla de
andra äro utpräglat syntetiska. (s.59)
---
Antingen man vill anse det slaviska
kyrkspråket för fornbulgariska eller
fornslovenska, finns i alla fall till
innehåll och omfång ganska betydande
kyrkslavisk litt. i bulgarisk
redaktion, huvudsakligen naturligtvis
från tiden före Turkarnas herravälde,
d.v.s. före 1393. Den fornbulg.
litt. består under sin första tid
huvudsakligen av överf. från grek.
av bibel och kyrkofäder samt annan
teolog. litt. av alla slag. (s. 66)
Av dessa två citat förstår man
att Lundells intresse för bulgariska
väcktes av dess särskilda
språkstruktur jämfört
med alla de andra slaviska
språken, utifrån dess diakroniska
utveckling. Språkstudierna
då (och inte bara när det
gällde bulgariska) hade två
generella aspekter: en historisk
och en litterär. Dessutom
användes termen ”fornbulgariska”
synonymt med ”kyrkoslaviska”
och bara i dessa två
citat konstaterar man att Lundell
använder fyra olika benämningar:
fornslaviska, slaviska
kyrkspråket, fornbulgariska
och även fornslovenska.
*
För att förstå vikten av införandet
av kursen i bulgariska
kan man försöka se den i en
bredare kontext. När det gäller
de slaviska språken var
bulgariska det tredje moderna
slaviska språket som undervisats
vid Uppsala universitet
(förutom kurser i kyrkoslaviska).
Innan dess gavs kurser
i ryska och polska, som är
självklara val utifrån både historiska
och geografiska skäl.
Förutom kurser i ryska och
polska undervisade Lundell
också i kurser med övergripande
innehåll: ”Den slaviska
filologins encyklopedi (sydslaverna)”,
”Syd- och västslaverna
(encyklopedisk översikt)”,
”Översikt af de viktigaste
slaviska språkens ljudlära”,
”Slaviska folk och
språk” etc.
”Nybulgariska” är också
den första akademiska kursen
i modern bulgariska inte bara
i Sverige utan också i Skandinavien.
Om vi tittar ännu
längre bort, konstaterar vi att
kursen gavs endast fyra år efter
grundandet av det första
bulgariska universitetet,
Sofias universitet ”Kliment
Ochridski”.
*
Som forskare blir man särskilt
glad när man upptäcker
historiska dokument som ger
en möjlighet att rekonstruera
ett stycke historia. När det
gäller den första kursen i bulgariska
hade jag turen att hitta
fyra handskrivna sidor i en
dammig okatalogiserad kartong
på Carolina, som innehåller
Lundells anteckningar
för vårterminen 1892. Utifrån
dessa fyra sidor kan man rekonstruera
Lundells aktiviteter
under hela terminen. Man
får veta när han åt lunch med
Rektor, när han ersatte Rektor,
när professorsinstallationen
skedde osv. Men framför
allt får man detaljerade upplysningar
om den första kursen
i bulgariska.
Kursen i ”Nybulgariska”
startade 25 januari och pågick
till 23 maj. Undervisningen
ägde rum två gånger i veckan,
varje onsdag och torsdag på
eftermiddagen (från kl. 12).
Antalet föreläsningar var 30
och åhörarna endast två (T.
Torbiörnsson och E. Lindblom).
Första föreläsningen i
bulgariska vid Uppsala universitet
har titeln: ”Det Bulgariska
språkets ställning i förhållande
till övriga äldre och
yngre slaviska språk. Översikt
och historia.” Andra föreläsningen
har titeln: ”Översikt av
den bulgariska litteraturen.”
Tredje: ”Nybulgariskans ljudsystem
och ortografi. Plural
av substantiv. Artikeln.”
Som kurslitteratur använde
Lundell Fr. Vymazals lärobok
för självstudier, Die Kunst die
bulgarische Sprache durch
Forts. på sid. 4 Från A

Forts. från sid. 1 Temadagar
Språkforskarna talade bland
annat om slavernas fyra alfabet,
språkets roll som identitetsbyggare
i Balkanregionen
och om de slaviska språkens
långa tradition vid Uppsala
universitet. Stiftelsen Kulturarv
utan gränser berättade om
sitt långa engagemang i det
forna Jugoslavien med byggnadsrestaurering,museiutveckling
och erfarenhetsutbyte.
Ett fyrtiotal besökare lyssnade
på föredragen, drack
kaffe och åt baklava. Dagen
gav mersmak och Institutionen
för moderna språk och
Museum Gustavianum planerar
en ny temadag under 2013.
Den 17 november genomförde
de sju tvärvetenskapliga
områdena inom humaniora
och samhällsvetenskap en dag
om Sverigebilden i världen.
Besökare fick möjlighet att
möta och lyssna på forskare
som berättade om vad man
vet om Sverige i andra länder,
vad som uppfattas som typiskt
svenskt och hur denna bild
har uppkommit och förändrats.
Dessutom presenterade
de olika områdena sig själva
med bokbord, musikframträdanden,
mat, kalligrafi, film
och mycket mer.
Dagen kan inte beskrivas
med andra ord än succé, över
800 nöjda besökare hittade till
Museum Gustavianum den
aktuella lördagen. De medverkande
områdena var, utom
Museum Gustavianum: Centrum
för Rysslandsstudier,
Forum för Afrika-, Kina-,
Latinamerika-, Sydasien- och
Tysklandsstudier samt
Svenska institutet för Nordamerikastudier.
Cecilia Ödman, 1:e antikvarie
vid Museum Gustavianum
Aktuella namn
Maria Engström, Inst. för
moderna språk, föreläste den
6 december vid Centrum för
Rysslandsstudier över ämnet
”Ryska kosmismen idag: den
nykonservativa tolkningen.”
David Håkansson föreläste
för docentur i nordiska språk
den 13 december. Ämnet var
”Förklaringar inom språkhistorien
– en kritisk diskussion.”
Merja Kytö, professor i engelska
språket, har tilldelats
universitetets Torgny Segerstedt-medalj
för sin framstående
insats inom engelsk
lingvistik. Hon har byggt upp
en mycket framstående forskningsmiljö
inom området
engelsk lingvistik, och också
lyckats kombinera en omfattande
internationell publikations-
och redaktörsverksamhet
i ledande fora med tungt
vägande insatser som lärare,
handledare och akademisk ledare.
Medaljen instiftades för att
hedra Torgny Segerstedt, universitetets
rektor under 23 år.
Den utdelas vartannat år till
svenska forskare för särskilt
framstående insatser inom
humaniora och samhällsvetenskaperna,
och kommer att
delas ut till årets mottagare
vid Vinterpromotionen den
25 januari.
Lars-Gunnar Larsson, professor
i finsk-ugriska språk
sedan 1982, höll den 14 december
sin avskedsföreläsning
över ämnet ”Varför studera
finsk-ugriska språk?”
Efteråt hölls en mottagning på
Institutionen för moderna
språk.
Farideh Okati, Inst. för lingvistik
och filologi, disputerade
i lingvistik den 12 december
på avhandlingen The
Vowel Systems of Five Iranian
Balochi Dialects. Fakultetsopponent
var professor
Jan-Olof Svantesson, Lunds
universitet.
Dessislava Stoeva-Holm,
professor i tyska, har invalts i
det vetenskapliga rådet vid
Institut für deutsche Sprache
(IdS) med säte i Mannheim.
IdS är Tysklands centrala institut
för forskning om och
dokumentation av det tyska
språket.
Christine Watson, Inst. för
moderna språk, har av Kungl.
Humanistiska Vetenskaps-
Samfundet i Uppsala tilldelats
den filologiska avdelningens
Westinska pris för doktorsavhandlingen
Tradition and
Translation: Maciej
Stryjkowski’s Polish Chronicle
in Seventeenth-Century
Russian Manuscripts.
Priset kommer att delas ut
vid Samfundets sammankomst
den 6 februari.
Snökaos!
Onsdagen den 5 december
fick många ändra sina planer
på grund av ihållande snöfall
och blåst, som väsentligt påverkade
framkomligheten i
Uppsalaområdet.
På Engelska institutionen
måste dessvärre symposiet
”What is Language?” delvis
ställas in. Vårens anslutande
seminarieserie kommer dock
att innebära nya möjligheter
att medverka. Mer information
kommer!

Forts. från sid. 2 Från A
Selbstunterricht leicht und
schnell zu erlernen, publicerad
1887 (förmodligen den
första läroboken i bulgariska
som främmande språk). I anteckningarna
för 2 februari
står det: som övning ”ett
stycke av Vazov”, och för 9
februari ”översättning från
bulgariska till ryska”. Vilket
verk av Vazov det handlar om
får vi inte veta. Ivan Vazov
(1850‒1921) kallas för ”den
bulgariska litteraturens patriark”.
Från Lundells anteckningar
om den första kursen kan man
spåra några tydliga tendenser:
‒ Man började inte med alfabetet,
och förklaringen till det
är att bulgariska gavs inom
ämnet slaviska språk, dvs.
studenterna kunde redan det
kyrilliska alfabetet som de
lärde sig när de läste ryska.
‒ Kursens syfte är också klart:
historiskt och jämförande
gentemot andra slaviska
språk.
‒ Metoden är typisk för sin
tid. Vid Uppsala universitet
använde man textmetoden.
Syftet var att lära sig språket
för att kunna läsa litteraturen.
Dessa tre tendenser i undervisningen
av bulgariska kan
man spåra ganska långt fram i
tiden. I ett samtal med Roger
Gyllin, professor em. i bulgariska,
får vi veta följande:
1967 fanns det varken delkurser i
bulgariska eller en lärobok för nybörjare.
Efter tre veckor föreläsningar
med Kabassanov började
man läsa Sjibil, efter det Serafim
och till slut Albena [tre berättelser
av den bulgariske författaren Jordan
Jovkov (1880‒1937)]. Kabassanov
kunde inte något annat främmande
språk än ryska, och inom tre veckor
hade vi inte hunnit lära oss tillräckligt
mycket för att särskilja bulga-
riskan från ryskan. På denna tid var
det ytterst ovanligt att läsa ett enda
slaviskt språk. Detta innebar att alla
läste ryska och ett annat slaviskt
språk. (meddelat i maj 2007)
Under Lundells tid som professor
i slaviska språk gavs
kursen i bulgariska sex gånger
(1892, 1897/98, 1901/02,
1907, 1912, 1914), ibland
bara en termin, ibland hela
läsåret. Antalet studenter
ökade, t.ex. var det sju studenter
som läste bulgariska år
1901/02.
*
Lundell själv var autodidakt
när det gäller de slaviska
språken. Han började som
nordist och var docent i fonetik
innan han blev professor i
slaviska språk. Lundell har
inte publicerat någon studie
om vare sig bulgariska eller
något annat slaviskt språk.
Men hans forskningsintresse i
fonetik och dialektologi påverkade
starkt hans studenter
som blev den första generationen
slavister i Norden, bl.a.
Richard Ekblom (hans efterträdare),
Tore Torbiörnsson,
Sigurd Agrell (förste professorn
i slaviska språk i Lund),
Anton Karlgren (professor i
slaviska språk vid Köpenhamns
universitet) osv.
Med hänsyn till Lundells
forskningsintressen i fonetik
och dialektologi är det förmodligen
inte oväntat att den
första språkvetenskapliga studien
om modern bulgariska i
Uppsala är en fonetisk sådan.
Det handlar om Ekbloms Zur
bulgarischen Aussprache,
som publicerades 1917. Även
om valet av fonetik inte är direkt
överraskande, är ämnet
originellt. Det gäller nämligen
uttalet hos bildade Sofiabor,
en fältstudie som Ekblom
gjorde 1914. Beskrivningen
av uttalet görs med Lundells
landsmålsalfabet, som innehåller
118 fonetiska tecken.
Idag, många år efter publiceringen
av denna studie, kan
man konstatera att Ekbloms
studie verkligen var nyskapande.
Det dröjde fram till
1980-talet innan forskningen
inom bulgarisk sociolingvistik
tog fart.
*
Ekblom blev Lundells efterträdare.
Han var professor i
slaviska språk från 1921 till
1939, men hade sin bakgrund
i de romanska språken. 1905
försvarar han två licentiatavhandlingar:
en i romanska
språk och en i slaviska språk.
Han disputerar 1908 med en
avhandling om fransk verbmorfologi.
Slavisterna förknippar
mest hans namn med
läroboken Rysk grammatik,
som gavs ut sju gånger mellan
1911 och 1969. Ekbloms
favoritdisciplin var fonetiken
i alla dess former: historisk,
synkron och även experimentell.
Medan vi vet ganska mycket
om Ekbloms forskning är
uppgifterna om hans undervisning
ganska sparsamma.
Det är endast utifrån universitetskatalogen
som vi kan få
någon information om hans
undervisning i samband med
bulgariskan. Under hans professorstid
gavs kursen i bulgariska
fyra gånger ‒ 1922,
1930, 1933 och 1939 ‒ och
dessutom ändrades namnet på
två kurser: ”Nybulgariska”
blev bara ”Bulgariska”, och
”Kyrkoslaviska” blev ”Fornbulgariska”.
Om man försöker sammanfatta
de första 50 åren av bulgariska
vid Uppsala universitet
och därmed Lundells och
Ekbloms förtjänster inom
bulgaristiken, kan man säga
Forts. på sid. 6 Från A

Forts. från sid. 1 Språkblogg
kurser men jag är rätt övertygad
om att jag ska inrikta
mig mot dialekto-/sociofonetik.
Fonetik är ett roligt
ämne och lämpar sig då jag
har en bakgrund som musiker.
Att på fonetikövningarna ägna
45 minuter åt ett enda ord,
reda ut kvaliteterna, slänga in
tre fyra diakritiska tecken gör
mig sporrad att fortsätta. Jag
blir less ibland på hur grovfonetiskt
man transkriberar,
fast jag förstår förstås att finliret
inte alltid behövs eller
hinns med.
‒ Gällande bloggen så antog
jag utmaningen trots att jag
egentligen inte vågade. Jag
tänkte att jag måste komma
längre i min utbildning, men
sen blev det att jag började
ändå. Eftersom alla får fråga
vad som helst så är vissa frågor
rätt knepiga men det jag
är osäker på frågar jag runt
bland såna som vet mer om
den frågan än jag.
‒ Ett inlägg i veckan är vad
redaktionen vill ha och gärna
med anknytning till studentlivet
(något jag för det mesta
förbiser). Så länge jag får
välja frågorna så kommer jag
fortsätta, jag blir för det mesta
inspirerad och hittar en vinkel
att göra språkfrågan lite politisk.
I förra veckan lovade jag
att använda ett konsekvent
”dom” och har ännu inte brutit
det. Kanske ångrar jag såna
uttalanden i framtiden – den
som lever får se.
Simon Magnusson har hittills
skrivit om orden ’lagom’
och ’gask’, skillnaden mellan
’de’ och ’dem’ och varför det
finns olika teckenspråk. Han
har ett personligt favoritord
också: ämlig. Adressen är:
http://www.ergo.nu/blog och
rubriken: Simons språkspalt.
/Red.
Forts. från sid. 1 Bulgariskan
Universitetets rektor Eva
Åkesson talade om bredden i
universitetets internationella
relationer, språkets betydelse
för interkulturell kommunikation
och vikten av att bevara
minoritetsspråken. Hon
invigde också vandringsutställningen
”Alphapretation
Bulgaria”, som med utgångspunkt
i det bulgariska alfabetets
30 tecken berättade om
bulgarisk vardag, kultur, litteratur,
politik, geografi och
historia.
Därefter höll ambassadör
Svetlan Stoev ett tal där han
framhöll att Uppsala är det
enda universitetet i norra
Europa som erbjuder undervisning
i bulgariska. Han
påminde vidare om bulgariskans
ställning som ett av EU:s
officiella språk sedan Bulgariens
inträde 2007, och slutligen
såg han fram emot 100årsfirandet
av de svenskbulgariska
diplomatiska förbindelserna
2014.
Juhani Nuorluoto, professor
i slaviska språk, talade om det
bulgariska språkets historiska
betydelse och dess ställning
bland de slaviska språken,
framför allt bland uppsalaslavisterna.
Daniela Assenova, ämnessamordnare
i bulgariska, höll
en exposé över bulgaristikens
utveckling i Uppsala från
1892 till 2012 i ett tal som
publiceras i sin helhet i detta
nummer av Språkröret.
Avslutningsvis berättade
Ljudmila Stantcheva, som
medverkat vid tillkomsten av
”Alphapretation Bulgaria”,
om tankarna bakom utställningen
och hur den fått sin
gestaltning. Den utgjorde
hennes examensarbete vid
Fachhochschule Düsseldorf.
Totalt 15 designstudenter
och designgrupper hade medverkat.
Till sist kunde publiken ta
del av den vackert utformade
utställningen, som placerats i
hallen vid entré 3L, och på så
sätt få en snabblektion både i
bulgariska och om Bulgarien.
Samtidigt spelades traditionell
bulgarisk musik.
Evenemanget kunde följas
på Internet i bl.a. Bulgarien,
Sverige, Belgien, England och
USA där nätstudenterna just
nu finns. De svenska talen
hade textats på bulgariska av
Daniela Assenova, och de
bulgariska tolkades av Pontus
Lindgren, Institutionen för
moderna språk. /Red.
Ur kalendariet
• Docentföreläsning
15/1 Forogh Hashabeiky föreläser
för docentur i iranska
språk. Ämnet meddelas senare.
Tid och lokal: kl.
10.15‒11.00 i sal 16-1058.
• Teaterseminariet
11/1 Strindbergsåret 2012 –
en ny (?) Strindberg på och
utanför teaterscenen
Plats: Stockholms universitet,
Frescati. Detaljerat program
meddelas snart. För organisationen
står Willmar Sauter
och Mickaëlle Cedergren,
Stockholms universitet, samt
Sylviane Robardey-Eppstein,
Inst. för moderna språk.
Teaterseminariet ändrar
form från och med vårterminen.
Det blir färre och mer
koncentrerade tillfällen med
flera medverkande kring ett
gemensamt tema, som varje
gång väljs efter forskningens
behov och aktualitet.

Forts. från sid. 4 Från A
att Lundell var initiatorn och
organisatören av undervisningen,
medan Ekblom var
den som initierade forskningen.
*
Efter de första 50 åren följer
en period som man kan kalla
för ”övergångsåren”: från
1940 till slutet på 1960-talet.
Det handlar om en övergångsperiod
inte bara när det
gäller bulgariska eller slavistiken
vid Uppsala universitet,
utan hela universitetssystemet
i Sverige. 1962 genomfördes
den stora universitetsreformen
med uppdelning
av kurserna först i ett till fyra
betyg, och senare i A- till D-
nivå. Man ser också en specialisering
i olika ämnen. Professor
i slaviska språk under
denna period är Gunnar Gunnarsson.
Viktiga händelser är
bildandet av den Slaviska institutionen
som en egen institution
inom den filosofiska
fakulteten, uppdelningen av
språkstudierna i nivåer och
specialiseringen i enskilda
språk. När det gäller bulgariskan
dröjer det fram till början
på 1970-talet innan den blir
ett eget ämne. Med andra ord:
bulgariskan ges fortfarande
inom ämnet slaviska språk
under övergångsåren.
En nyhet under denna period
är att undervisningen i
bulgariska ges av modersmålstalare.
Det startar med
Nikolaj Nikolaev som undervisar
åren 1948–1958. Han
var den siste bulgariske ambassadören
i Sverige fram till
1944, då Bulgarien blev en
socialistisk stat. Undervisning
i bulgariska gavs varje termin
och man kan se en viss specialisering.
Kurserna i bulgariska
annonserades i UNT på
följande sätt: ”för nybörjare
och för lite mer försigkomna”.
Efter Nikolaev undervisades
bulgariska i två år av hans fru
Rada Nikolaeva. I universitetskatalogen
från 1961–62
nämns Borislav Balkanski
som lärare i bulgariska, en
person som jag tyvärr inte har
kunnat spåra.
Från 1963 börjar en tid när
bulgariska undervisas av gästlärare
från Sofia. Vem som
initierade detta samarbete
mellan Uppsala universitet
och de ledande bulgariska
forskarna är fortfarande
oklart. Men för alla som har
sysslat (eller sysslar) med
bulgariska på ett eller annat
sätt är namnen I. Duridanov
(1963), S. Ivančev (1964,
1980), S. Stojanov (1965), H.
Părvev (1966), St. Kabassanov
(1967/68), M. Moskov
(1970), V. Popova (1971–
1975) och P. Pašov (1976–
1985) välkända.
*
Specialiseringen inom bulgariska
fortsätter och förutsättningarna
för ämnet förbättras
under 1970-talet. 1974 inrättas
en halv tjänst i bulgariska
som utökas till en hel tjänst
1992. Roger Gyllin förordnas
på båda tjänsterna. Inrättandet
av lärartjänsten ger bättre förutsättningar
och stabilitet för
ämnet. Mellan 1970 och 2007
kan man läsa bulgariska från
A- till D-nivå och det är möjligt
att avsluta studierna med
kandidat- eller magisterexamen
i bulgariska.
Ett annat viktigt moment för
ämnets utveckling är också
möjligheterna till samarbete
mellan de nordiska bulgaris-
God Jul!
Gott nytt år!
terna och deras kollegor i
Bulgarien. Under Sven Gustavssons
tid som professor i
slaviska språk organiserades
fem bulgarisk-skandinaviska
symposier (1979, 1982, 1985,
1989 och 1996). Initiativet till
dessa symposier kom från S.
Gustavsson, A. Sjöberg (professor
i slaviska språk vid
Stockholms universitet) och
P. Pašov (professor i bulgarisk
språkvetenskap vid Sofias
universitet). Proceedings
från ett av dessa symposier
publicerades i Uppsala Slavic
Papers, en av slavisternas
publikationsserier vid Uppsala
universitet.
*
Det man kan säga generellt
om perioden 1970–2007 är att
det fanns lika möjligheter för
alla slaviska språk. Just denna
period för bulgaristiken vid
Uppsala universitet förknippas
med Roger Gyllin. Han
börjar undervisa i bulgariska
1970, och sköter i stort sett
ensam undervisningen på alla
nivåer och kurser fram till
februari 2009, då han går i
pension. 1991 disputerar han
med avhandlingen The Genesis
of the Modern Bulgarian
Literary Language. Detta är
den första avhandlingen vid
Uppsala universitet med bulgariskan
som ämne.
Gyllins forskning har en
bredd som omfattar följande
områden: det moderna bulgariska
litteraturspråkets historia
och dess uppkomst, det bulgariska
språkets struktur och
bulgarisk lexikologi, relationen
mellan språk och identitet,
kulturella kontakter mellan
Bulgarien och Sverige samt
litteraturvetenskap. 2008 blir
han professor i bulgariska och
i och med detta den första
Forts. på sid. 7 Från A

Forts. från sid. 6 Från A
professorn i bulgariska i
Skandinavien. Han är också
den enda forskaren i Skandinavien
som fått Bulgariska
Akademins ”Utmärkelse för
särskilda förtjänster inom
bulgaristiken”.
Den aktuella forskningen
inom bulgariska inkluderar
följande områden: kodväxling
mellan svenska och bulgariska
(Gyllin), ett ämne som
är nyskapande inom bulgaristiken;
bulgariska författare
som blivit nominerade till
Nobelpriset i litteratur utifrån
kontexten av den samtida slavistiken
i Norden (Assenova),
ett outforskat ämne som är
viktigt för Bulgariens litteraturhistoria;
korpusbaserade
studier av syntaktiska skillnader
mellan tal- och skriftspråk
(Assenova), vilket är nyskapande
med tanke på att det
ännu inte finns någon annoterad
bulgarisk korpus med talspråkligt
material. Ett tvärvetenskapligt
ämne inom sydslavistiken
är forskningen om
hur de europeiska upplysningsidéerna
har påverkat
serbisk-bulgariska språkliga
och kulturella förhållanden
(Lindgren).
Undervisningsmässigt blev
bulgariska ett biämne 2007.
Ämnet ges nu på distans, och
alla kurser är nätbaserade.
Fördelarna med nätundervisning
är uppenbara: antalet
studenter har ökat jämfört
med tiden när kurserna endast
gavs på campus. Man når studenter
som befinner sig världen
runt, och studenterna har
tillgång till materialet oavsett
tid och plats. Språkstudier är
God Jul!
Gott nytt år!
dock mycket mer än att öva
framför sin egen dator och
nöta in glosor och grammatik.
Ett viktigt moment är därför
att bedriva interaktiv on-line-
undervisning.
Bulgariska undervisas idag
av tre lärare: Assenova, Lindgren
och Ivanova-Miteva.
Sedan vårterminen 2012 ges
akademiska kurser i modern
bulgariska endast vid Uppsala
universitet i hela Norden.
Studierna omfattar 60 poäng
och är anpassade till den nya
generationens studenter, uppvuxna
i en digitaliserad värld
och med helt andra förväntningar
än tidigare när det gäller
att lära sig språk. Målet är
att ge dem både praktiska och
teoretiska kunskaper i bulgariska,
men också en grundläggande
orientering i Bulgariens
kultur, litteratur, historia,
samhälle, traditioner och
mycket mer.
Oavsett om man börjar med
den fristående kursen ”Bulgarienkunskap”
eller med ”Bulgariska
I” (den första rent
språkvetenskapliga kursen i
ämnet), är det alltid just alfabetet
som studenterna möter
först. Därför var det särskilt
lämpligt att uppmärksamma
bulgaristikens 120-åriga
historia vid Uppsala universitet
med en utställning om det
bulgariska alfabetet!
(Detta är i huvudsak mitt föredrag
från invigningen av ”Alphapretation
Bulgaria”. Referenser till föregående
talare är borttagna, och
texten anpassad till skriftspråk.)
Daniela Assenova,
ämnessamordnare i bulgariska
Fakultetskurs för
doktorander i vår
Till våren planeras en fakultetsövergripandedoktorandkurs
om kvalitativa metoder,
7,5 hp. Kursen är tänkt som
en pendang till den kurs om
kvantitativa metoder som
gavs ht 2010. Ett antal konkreta
nedslag görs i kvalitativa
metodtraditioner som
finns representerade på fakulteten.
Områden som behandlas
är diskurssemantik, samtalsanalys
(CA), språkvetenskaplig
etnografi och tematisk
kodning, intervjuer och narrativforskning
samt textfilologi.
Dessa knyts ihop genom
ett antal genomgående frågor
som diskuteras i relation till
varje konkret exempel. Sådana
frågor är: Vad är data?
Vad innebär analys? Vad räknas
som resultat? Vilken är
forskarens roll? Vilken roll
spelar teori?
Kursen utgår från perspektiv
inom modern språkvetenskap,
men den principiella
orienteringen gör att den har
relevans även för litterärt och
historiskt inriktade doktorander.
Medverkande lärare är
Anna-Malin Karlsson (kursansvarig,
nordiska språk), Bo
Andersson (moderna språk/
tyska), Angela Falk (engelska),
Anna Lindström (lingvistik
och filologi/språk och
social interaktion), Coco
Norén (moderna språk/
franska) samt Zoe Nikolaidou
från Södertörns högskola
(svenska). Arbetsspråk är
engelska och svenska.
Kursen är planerad till perioden
28 februari–25 april,
ett pass per vecka, totalt 9
gånger. Examinationen sker
dels löpande, dels i form av
en individuell slutuppgift.
Anmälan kan göras till
anna-malin.karlsson
@nordiska.uu.se senast den
1 februari.
Anna-Malin Karlsson,
professor i svenska språket med
inriktning mot sociolingvistik