Värt att veta om LED - Ljuskultur

LeD 

Värt att Veta om

LeD 

Värt att Veta om 

Innehåll 

3 InLeDnIng: 

LeD föränDrar Ljusets VärLD 

4 LysDIoDens egenskaper 

8 LeD-moDuLer 

9 förDeLar meD LeD 

10 typIska anVänDnIngsområDen 

16 framtIDsperspektIV för LeD och oLeD 

18 DrIft och styrDon 

19 faq om LeD 

20 LagstaDgaDe och normatIVa kraV 

21 rekomenDatIoner krIng LIVs- 

LängDs- och LjusutbytesangIVeLser 

för LeD-moDuLer 

22 återVInnIng aV LeD-proDukter 

omsLagsbILD: DynamIsk LjussättnIng 

aV en takkupoL I pub-Varuhuset I stockhoLm. 

LjussättnIng: kaI pIIppo, LjusarkItektur p&ö. 

omslagsfoto: mikael silkeberg

LeD föränDrar Ljusets VärLD 

LeD (Light emitting Diod), lysdioden är den första ljus- 

källan som lyckats förena de, av många belysningsplane- 

rare och arkitekter önskade fyra egenskaper: att den ska 

vara så liten som möjligt, avge ljus på ett mycket effektivt 

sätt, ha en lång livslängd och steglös ljusreglering. 

Denna annorlunda ljuskälla, som utvecklas mycket snabbt, 

har under de senaste åren blivit alltmer intressant i 

belysningssammanhang. LeD har mycket speciella egen- 

skaper, som vi inte är vana vid i belysningssammanhang. 

Ljuskultur har, i samarbete med belysningsbranschens 

sektion LeD-sektionen, tagit fram denna informations- 

broschyr för att belysa denna spännande ljuskälla och visa 

de användningsområden som är lämpliga för LeD idag. 

LED är mycket små punktformiga ljuskällor 

– ingen annan ljuskälla har så små dimensioner. 

Miniatyrformen kräver också en optik 

för att kunna styra ljuset. Den klassiska 

metallreflektorn ersätts vid LEDljuset av 

optiska system av plast med högt brytningsindex. 

Ljusutbytet från LED ökar mycket snabbt, 

det har hittills fördubblats ungefär vartannat 

år. Redan idag överskrids de värden som 

kan uppnås med glöd och halogenglödlampor. 

År 2009 uppnår vita LED ett ljusutbyte 

på över 100 lumen/watt (lm/W), d v s 

samma höga ljusutbyte som lysrör. 

Den mycket långa livslängden ger helt 

nya förutsättningarna för armaturdesign 

och armaturutveckling. 

Ljuskällan LED började först användas 

som signalindikering, bland annat i trafikljus. 

För bilister har den blivit idag vardag: 

först i bromsljusen, senare i passagerarutrymmet, 

och även i strålkastarna. Inom 

belysningsplanering har LED idag etablerat 

sig i såväl effekt och displaybelysning som 

inom orienteringsbelysning. Tekniken börjar 

alltmer användas i skrivbords och golvlampor 

och applikationer för utomhusbelysning 

och allmänljus är också på frammarsch. 

3

4 

LysDIoDens egenskaper 

Ikonventionella 

ljuskällor uppstår 

det synliga ljuset som biprodukt vid uppvärmning 

av en metallspiral, vid gasurladdning 

eller genom omvandling av den ultravioletta 

strålningen som alstras vid en 

gasurladdning. I LEDtekniken alstras ljuset 

i en halvledare, som på elektrisk väg stimuleras 

till att lysa (elektroluminiscens). På de 

största, tillgängliga lysdioderna är dimensionen 

cirka 1 mm. Därmed hör LED till de 

minsta ljuskällorna som finns, nästan 

punktformiga. 

För att skydda från yttre påfrestningar 

och ansluta elektriskt placeras halvledaren 

i ett hölje som är så uppbyggt att ljuset får 

en utstrålningsvinkel på nästan 180 grader. 

Därmed är ljusstyrningen enklare än för 

glöd eller urladdningslampor, som i regel 

strålar ut ljuset i alla riktningar. Det finns 

olika varianter för LED med olika effekter. 

funktionsprincip av led 

LjUsET Hos LED ALsTRAs av en halvledare. 

Den stimuleras elektriskt så att den lyser. Inuti 

halvledaren finns två områden, ett nledande 

område med ett överskott på elektroner och ett 

pledande område där ett underskott på elektroner 

råder. I detta gränsområde – som kallas för 

pnövergång eller spärrskikt – uppstår ljus i en 

Alla dessa LED konstruktioner ger en mycket 

bra mekanisk stabilitet. 

Enskilda lysdioder är inte användbara 

innan de har monterats på kretskort som 

möjliggör en enkel elektrisk kontakt och 

avleder värmen, d v s som LEDmodul (se 

sidan 8). Halvledaren kan även monteras 

direkt på kretskort och skyddas med ett 

transparent material. 

led-ljuset 

LED alstrar ett monokromatiskt ljus och 

färgtonen bestäms av den dominanta våglängden. 

Det finns LED i färgerna rött, 

orange, grönt och blått. 

Vitt ljus kan alstras genom en blandning 

av de tre grundfärgerna, t ex i LEDmoduler. 

Det uppstår genom en additiv färgblandning 

av de tre RGB färgerna (rött, grönt, blått). 

Alternativt kan vitt ljus alstras på samma 

rekombinationsprocess som sätts igång när 

elektronöverskottet och underskottet jämnas ut 

om likström kopplas till halvledaren. 

LjUsET soM GEnERERAs har smalbandigt 

spektra. Den dominanta våglängden och därmed 

ljusets färg är beroende av materialen som 

sätt som i lysrör. En blå LED förses med 

ett lyspulver som omvandlar en del av 

strålningen till gult ljus och resultatet 

blir ett vitt ljus. Viktigt är, att lyspulvrets 

sammansättning är absolut exakt, för att 

få det vita ljus som önskas. Lyspulver utvecklas 

hela tiden – idag finns det vit LED 

belysning som har mycket bra färgåtergivning 

d v s Ra>90. Detta gör LED jämförbart 

med andra ljuskällor. 

LED emitterar ingen ultraviolett (UV) 

och ingen infraröd (IR) strålning. Därför 

kan man använda LEDtekniken överallt där 

man önskar undvika denna strålning – t ex 

inom livsmedelsindustrin, vid belysning av 

föremål som lätt bleks eller vid belysning av 

känsliga konstverk i muséer. 

Värme bildas dock i själva halvledaren. Det 

är ytterst viktigt för LEDns livslängd att denna 

värme transporteras bort via kylsystem. 

användes vid halvledaren tillverkning. LEDljus 

innehåller varken UV eller IRstrålning. En LED har 

egentligen inget elektriskt motstånd. Detta betyder 

att en strömbegränsare måste byggas in i den 

elektriska kretsen. I den praktiska driften genom 

strömmas LED av en definierad likström som 

(jämförbart med lysrör) distribueras av ett driftdon.

led-ljusets färger 

LEDLjUsETs oLIkA FäRGER BERoR PÅ HALVLEDAREns sAMMAnsäTTnInG. IDAG äR 

FöLjAnDE FäRGER TILLGänGLIGA (äVEn I nyAnsERInGAR): VITT, BLÅTT, GRönT, 

RöTT, AMBER. DET MonokRoMATIskA LjUsET GEnERERAs UTAn ExTRA FILTER. 

ExEMPEL: 

halvledarmaterial förkortning färg(er) 

ALUMInIUM GALLIUM ARsEnID AlGaAs RöD 

ALUMInIUM InDIUM GALLIUM FosFIT AlInGaP RöD, AMBER 

GALLIUM ARsEnID FosFIT GaAsP RöD, AMBER 

InDIUM GALLIUM nITRIT InGan GRön, BLÅ 

historien om 

ljusproduktionen med led 

1907: EnGELsMAnnEn HEnRy 

josEPH RoUnD (1881 – 1966) 

UPPTäckER DEn FysIkALIskA 

EFFEkTEn AV ELEkTRoLUMIn 

EscEnsEn. EFTERsoM HAn 

EGEnTLIGEn VAR UTE EFTER En 

ny RADIoLokALIsERInGsTEknIk 

InoM sjöFARTEn, FALLER 

UPPTäckTEn I GLöMskA. 

1962: DEn FöRsTA RöDA LUMIn 

EscEnsDIoDEn TyP GAAsP 

MARknADsFöRs, DETTA äR DEn 

FöRsTA InDUsTRIELLT TILL 

VERkADE LysDIoDEn, LED. 

1971: sEDAn BöRjAn PÅ 70TALET äR 

LED TILLGänGLIGA I yTTER 

LIGARE FäRGER: GRön, oRAnGE. 

PÅ ALLA LEDVARIAnTER 

FöRBäTTRAs EFFEkTEn ocH 

kAPAcITETEn konTInUERLIGT. 

HöGPREsTERAnDE LED 

(LEDMoDULER) äR TILLGänG 

LIGA I RöTT, RöDoRAnGE, 

GULT ocH GRönT sEDAn 

sEnT 80 TIDIGT 90TAL. 

1993: jAPAnEn sHUjI nAkAMURA 

UPPFInnER DEn BLÅA (InGAn) 

DIoDEn. 

1995: DEn FöRsTA LED MED VITT LjUs 

soM GEnERERAs MED LUMIn 

EscEnskonVERsIon InTRoDU 

cERAs. 

1997: VITA LED InTRoDUcERAs PÅ 

MARknADEn. 

2006: MonA LIsA PÅ LoUVREn 

BELysEs MED LED. 

2007: LED GöR sITT InTÅG InoM 

ALLMänBELysnInGEn. 

5

6 


ljusflöde 

Lysdioder är fortfarande under stark utveckling. 

De LED som är tillgängliga idag har ett 

ljusflöde som ligger mellan några lumen (lm) 

för LED med låg effekt och upp till flera hundra 

lm vid högpresterande LED. Vad som är viktigare 

för användaren är uppgifter om ljusflödet 

från de kompletta LEDmodulerna. Marknaden 

erbjuder allt från svagt lysande till 

mycket kraftigt lysande LED. som så många 

andra produktområden finns även bland LED 

kvalitetsskillnader. Dessa skillnader uppfattas 

framförallt i olika livslängder, färgavvikelser 

samt en hastig are ljusnedgång. 

vita led – ljusfärg 

och färgåtergivning 

Ljuset från vita LED var från början kallt 

(färgtemperatur >4 500 k). En teknikut 

jämförelse av ljusutbyte hos olika ljuskällor 

100 

50 

Ljusutbyte 

(lumen/watt) 

1879 

1904 

1938 

Introduktionsår 

glödlampa 

normala ljuskällor 

lysrör 

veckling har gjort det möjligt att få varmare 

ljusfärger. sedan 2003 finns varmvita (från 

2 700 till 3 800 k) LED. Idag kan marknaden 

nästintill erbjuda samtliga ljusfärger. 

även färgåtergivningen har förbättrats. 

Högkvalitativa LED har ett färgåtergivningsindex 

på >90. 

effektiva ljuskällor 

LED är en mycket effektiv ljuskälla. År 2009 

uppnår vita LED ett ljusutbyte på över 100 

lm/W. Dessa höga värden uppnås vid optimala 

betingelser. Moduler som 2009 utgör 

majoriteten har ett snittljusutbyte på ungefär 

hälften. 

I framtiden kommer LEDtekniken mer 

och mer att användas som funktionell belysning. 

Det kommer att sänka energianvändningen 

vilket är bra för miljön. Det 

1959 

1961 

kvicksilver 

halogen 

metallhalogen 

1996 

1950 2000 

1981 

kll 

samma gäller för utomhusbelysning, där de 

långlivade lysdioderna kan användas som 

energisnåla lösningar. 

livslängden är 

temperaturrelaterad 

Livslängden på LED är helt beroende av 

drifts och omgivningstemperaturen. Vid 

rätt temperatur har LED – och därmed även 

LEDmoduler – en mycket lång livslängd på 

upp till 50 000 timmar. 

Därför får inte värmen bli för hög. kretskortet 

eller extra kylelement måste avleda 

värmen på ett tillförlitligt sätt. Dessutom 

måste enheten vara anpassad till det förväntade 

användandet. 

Till skillnad från glödlampor, där en 

trasig glödtråd betyder att lampan är förbrukad, 

är totalbortfall mycket ovanliga för 

2002 

2007 

2005 

vit Power led 

2010 

2009 

år

LED. Ljusflödet minskar mycket långsamt 

och kontinuerligt. Livslängden på LED definieras 

som när ljusflödet har reducerats till 

70 procent. 

Inte bara livslängden påverkas av omgivningstemperaturen. 

Lysdiodernas ljusflöde 

har direkt koppling till LEDchipets temperatur. 

En för hög temperatur ger direkt ett 

stort ljusflödesbortfall. 

I datablad för LED finns ofta begreppet 

temperaturpunkten, junction temperature. 

Detta beskriver temperaturen inne i själva 

halvledaren. Denna temperaturmätning 

kan gemene man normalt inte själv utföra. 

Därför erbjuder de seriösa modultillverkarna 

en annan kontrollpunkt att mäta på. Denna 

mätpunkt kallas oftast för tcpunkt. Följ 

alltid dessa informationer från tillverkarnas 

datablad. 

led service life, lumen 

100 

80 

70 

60 

50 

Ljusflöde 

(%) 

t80 

t80 

t70 

t70 

tc=75°C 

tc=45°C 

t50 t50 

40 

10 20 30 40 50 60 70 

spektrum från vita led med olika färgtemperaturer 

110 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

relativ intensitet 

(%) 

brinntid 

(i 1 000 h) 


6 500 k 

4 200 k 

3 000 k 

0 

400 450 500 550 600 650 700 750 

Våglängd (nm) 

tC ljus- förväntad 

temPeratur flöde livslängd 

(°C) (%) (h) 

80 22 000 (T80) 

45 70 35 000 (T70) 

50 65 000 (T50) 

80 19 000 (T80) 

75 70 30 000 (T70) 

50 55 000 (T50) 

7

8 

LeD-moDuLer 

e n LEDmodul består av flera halvledare 

eller enstaka lysdioder (halvledare 

med hölje), som radas upp på ett kretskort 

eller kombineras i en annan form. kretskortet 

är inte bara ett montageunderlag, 

det behövs också för att driva lysdioderna. 

Det kan också innehålla ytterligare optiska, 

elektroniska eller mekaniska komponenter. 

Den elektriska layouten kan anpassas 

till respektive applikation. Vid sidan av enfärgade 

LEDmoduler kan en kombination 

av färgade LED även drivas separat, om 

kretskortets layout tillåter det. På så vis är 

färgblandningar och sekvenser med en 

modul möjliga. Färger kan genereras med 

additiv färgblandning, då kan exempelvis 

modulen bestå av LED i de tre färgerna: 

rött, grönt och blått. Varje önskad färg eller 

färgeffekt kan genereras genom blandning 

av grundfärgerna. 

LEDmoduler är tillgängliga i olika former 

och storlekar, den viktigaste skillnaden är 

tekniken som de är uppbyggda av. Det finns: 

• Moduler, radiella med ben för hålmontering. 

• Moduler med SMD-teknologi (Surface 

Mounted Device) tillåter en större miniatyrisering 

än de radiella. 

• I moduler med CoB-teknologi (Chip-on- 

Board) är halvledarna monterade och 

anslutna direkt på kretskortet. 

kretskorten tillverkas i olika material. Det 

finns standardkretskort i organiskt material 

med invävda fibrer som stabilisering eller 

högflexibla folier med en tjocklek på 0,15 

mm och keramiska material, glas eller 

kretskort med metallkärnor. 

högpresterande led 

Den tekniska utvecklingen är fokuserad på 

högpresterande LED och i vissa sammanhang 

används de redan för allmänbelysning. 

Men trots att det är möjligt att redan idag 

tillverka högpresterande LED med ett ljusutbyte 

på mer än 60 lm/W, för användning 

i normal rumstemperatur, måste tekniken 

vidareutvecklas innan LED generellt kan 

anses vara den mest effektiva allmänljuskällan. 

Forskarnas viktigaste mål är en fortsatt 

optimering av effektiviteten. Forskningen 

måste även leda till en förbättring av relationen 

mellan pris och ljusflöde för att LEDmodulerna 

ska kunna konkurrera mot den 

prisvärda konventionella belysningen. 

ytterligare förbättring av effektiviteten 

Förbättringen av effektiviteten hos LEDmodulerna 

innebär att effektiviteten hos de 

optiska komponenterna blir allt viktigare. 

Detta kan ske genom en integration av 

optiska tekniker som t ex nanostrukturerade 

halvledarytor, speciella chipformer, optimerade 

reflektor/mikrooptiksystem inom en 

LEDmodul och användningen av speciella 

material som t ex optiska polymerer. 

En annan viktig aspekt för högpresterande 

LED är de termiska förhållandena. Värme 

påverkar våglängden hos ljuset och därmed 

färgen. Framförallt är värmen en avgörande 

faktor när det gäller livslängden på LED, 

som sjunker med stigande temperatur. Med 

tanke på LEDmodulernas stigande effektivitet 

måste de termiska förhållandena beaktas 

mer i framtiden. 

På högpresterande LEDmoduler med vit 

ljusfärg förbättras färgåtergivningsegenskaperna 

kontinuerligt genom förbättrad optisk 

och termisk kontroll och speciella blandningar 

av lämpliga LEDspektra. 

led-moduler 

– en ljuskälla med fördelar 

De väsentliga fördelarna med LEDmoduler 

i jämförelse med konventionella ljuskällor är: 

• De är extremt tunna. 

• Ljuset är fritt från UV- och IR-strålning. 

LEDmoduler ger ingen värme och mindre 

risk för blekning av det belysta objektet. 

• LED fungerar bra i kalla miljöer. 

• De har mycket lång livslängd. 

• Halvledarna som är integrerade i modulen 

eller separata LED kan drivas direkt, 

de reagerar mycket snabbt och går att 

ljusreglera. 

• LED har hög luminans. De är små, vilket 

öppnar helt nya möjligheter för den 

optiska designen: från sekundäroptikoch 

reflektorsystem. 

• Högkvalitativa LED ger låg underhållskostnad.

förDeLar meD LeD 

L 9 

ED öppnar en rad nya möjligheter 

men kräver också ett helt nytt tänkande. De 

olika komponenttillverkarna har de senaste 

åren presenterat en mängd genombrott. 

Detta har medfört att LED inom en snar 

framtid tar över som ljuskälla i många sammanhang. 

Att LED kommer att ersätta vanliga 

lysrör i framtiden är inte orealistiskt 

men innan dess öppnar de framför allt för 

nya användningsområden. 

ekonomiska fördelar 

• Den mycket långa livslängden på upp till 

50 000 timmar innebär låga underhållskostnader. 

• Den höga effektiviteten innebär en 

mycket låg energianvändning. 

fördelar för design, arkitektur 

och ljusdesign 

• Färgat ljus kan skapas direkt utan filter. 

Färgmättnaden är mycket hög. Urvalet av 

färger är mycket stort. Man kan skapa 

många färgnyanser och enkelt skapa 

färgväxlande system. 

• Vita LED finns i olika färgtemperaturer. 

Armaturer som erbjuder möjligheter att 

växla mellan olika färgtemperaturer 

skapar nya möjligheter. 

• LED avger varken UV- eller IR-strålning. 

• Det lilla formatet möjliggör ytterst 

kompakta armaturer. 

tekniska fördelar 

• LED har en hög funktionssäkerhet. 

• LED går att ljusreglera inom hela skalan 

från 0 till 100 procent. 

• Färgstyrningen är tekniskt okomplicerad 

vid RGBfärgblandning. 

• LED är stöt- och vibrationståliga 

• Livslängden påverkas inte negativt av 

tändningar och släckningar. 

• Med LED kan ljuset lätt styras. 

• LED drivs med låg spänning. 

fördelar för miljön 

• I många applikationer bidrar den låga 

energianvändningen till minskat energibehov. 

• Den långa livslängden betyder också att 

ett färre antal ljuskällor behöver tas om 

hand för återvinning.

10 

typIska anVänDnIngsområDen 

LEDtekniken 

används sedan länge 

som signaldisplay på elektriska och elektroniska 

apparater. Användandet av LED som 

ljuskälla är stark inom andra områden och 

då speciellt inom skyltbelysning, fordonssektorn, 

orienterings, markerings och 

säkerhetsbelysning men även inom objektoch 

arkitekturbelysningen. 

För allmänbelysning med låga till medelhöga 

ljusnivåer finns numera LEDlösningar 

och då speciellt för korridorer, trapphus, 

entréer m m. Platsbelysningsarmaturer är 

även på stark frammarsch. Armaturer för 

hemmabruk och hotell kommer mer och 

mer och då speciellt produkter för punktbelysning. 

typiska användningsområden för 

led och de viktigaste fördelarna: 

• signalanläggningar, trafikljus 

Hög luminans (syns bra), finns i olika 

färger, mycket hög driftsäkerhet, lång 

livslängd (minimerar underhållet). 

• Belysning inom fordonssektorn 

Instrument/displaybelysning, signaldisplayer, 

strålkastare, allmänbelysning, 

punktbelysning. 

Drift möjlig med klenspänning och små 

enheter gör det lätt att integrera i det 

elektriska systemet, vitt eller färgat ljus, 

lång livslängd (inga lampbyten). 

• orienterings, markeringsoch 

säkerhetsbelysning 

små kraftfulla enheter och tydliga 

skyltar. Hög tillförlitlighet, tänder direkt, 

lätt att driva. 

Färgat ljus, färgade zoner och enkla 

omkopplingsmöjligheter (även färgbyte) 

ökar uppmärksamheten och minskar 

olycksrisken. 

• Effektbelysning, reklam, scenografiskt 

och stämningsskapande ljus 

Vitt eller färgat ljus, reglerbart, lätt att 

koppla om och driva samt mer avancerade 

lösningar för dynamiska effekter. 

• Displaybelysning/displayer 

med bakgrundsbelysning 

kompakta moduler/displayer är möjliga, 

låga drifttemperaturer. 

• Belysning för museum och butiker 

Punktbelysning av ömtåliga objekt med 

IR och UVfritt ljus och även annan form 

av accentbelysning. Färgtemperaturval 

för bästa effekt. Dynamiska effekter. 

• Allmänbelysning 

Allmänbelysning med låga till medelhöga 

ljusnivåer men även för punkt accentbelysning. 

• Platsbelysning 

små kompakta flyttbara platsarmaturer 

för skrivbord och maskiner med tillräcklig 

belysningsstyrka för korta avstånd. 

• Integrerade kompakta belysningslösningar: 

Trappräcken, belysning infälld i mark och 

vägg, trappbelysning, möbelbelysning 

små kompakta armaturer, låg drifttemperatur. 

• Undervattenbelysning 

Drift med klenspänning, hög säkerhet, 

lång livslängd (underhållsfritt). Färgval 

och dynamiska ljusspel. 

• Utomhusbelysning 

Lätt att styra olika färgval. Hög verk 

ningsgrad för fasadbelysning och 

liknande applikationer. 

LeD-LösnIng på scanDIc hoteL angLaIs bar 101. 

foto: svensk Inredning

foto: ulf celander 

aLLmänbeLysnIng fasaDbeLysnIng 

arbetspLatsbeLysnIng unDerVattensbeLysnIng

nödbelysning 

För markering av utrymningsvägar används 

skyltar som är belysta eller har bakgrundsbelysning. 

speciellt för sådan nödbelysning 

är LED mycket lämpade. De uppfyller alla de 

normerade kraven och säkerställer att skyltarna 

verkligen syns. LED är generellt mycket 

lämpade som nöd och säkerhetsbelysning 

för att de är mycket tillförlitliga, tänder 

direkt på full effekt samt är lätta att driva. 

trapp- och orienteringsbelysning 

snubbelrisken minskas på trappan när 

trappstegen är lätta att urskilja. Detta gäller 

både inom och utomhus. även här lämpar 

sig LED alldeles utmärkt och den bästa 

lösningen är att bygga in LED belysning i 

trappstegen. För trappbelysning finns armaturer 

i många utföranden tillgängliga, av 

vilka många även kan mer eller mindre 

lättare byggas in. orienterings och markeringsbelysning 

är meningsfull även om 

vägen inte avbryts av trappsteg, t ex i långa 

korridorer. även här är inbyggda LED i vägg 

eller golv ett bra val. 

LED armaturer som är infällda i mark 

utomhus används en hel del för att öka 

säkerheten och underlätta orienteringen: 

Det färgade ljuset markerar farozoner, 

som t ex den annalkande spårvagnen eller 

perrongens gränser. samtidigt är de en 

komponent inom arkitektonisk formgivning 

och en utsmyckning. 

färgat ljus med led 

Färgat ljus drar till sig uppmärksamheten 

speciellt där det ännu är ovanligt. Effekten 

är ännu starkare om växlingen mellan färgerna 

iakttas som en rörelse. I skyltfönster 

och försäljningslokaler har man sedan länge 

använt färgat ljus och tack vare LEDtekniken 

har det blivit allt vanligare. 

Färger och växlande färger är även en 

nöjesfaktor. Detta blir speciellt tydligt vid 

belysningen i diskotek och andra evenemangslokaler. 

Där som tidigare en ljusorgel 

genererade vilda färgblixtar, kan färger nu 

visas mera mättade, i större skala och med 

programmerat förlopp som ger ett lugnare 

intryck. Bilder av olika slag kan även framställas 

med LEDteknik på lysande ytor. 

fasadbelysning 

För att lysa upp en byggnad används antingen 

belysning inifrån byggnaden eller genom att 

fasaden belyses utifrån med strålkastare. 

när man lyser upp inifrån kan belysningen 

programmeras effektfullt. En annan möjlighet 

är iscensättning med färgat ljus som 

har installerats speciellt för ändamålet, 

t ex i ett kontorshus eller bakom/mellan 

glasfasader. 

Vid fasadbelysning med strålkastare 

monteras antigen strålkastarna i närheten 

eller med ett större avstånd till byggnaden. 

Ett alternativ är att integrera ett belysningssystem 

i fasaden. För detta är LED tekniken 

mycket lämpligt att använda: som t ex i 

väggarmaturer, strålkastarbelysning, även 

som färgat ljusobjekt eller för en ljuseffekt 

som framhäver konturer där belysningen är 

gömd bakom utsprång. 

Effektfulla är även lysande ytor och 

ljusfigurer. Denna möjlighet som är lätt att 

realisera med LED och användas även inom 

ljusreklam. 

undervattensbelysning 

LED är en bra lösning för undervattensbelysning. 

kylningen är ofta svårt att lösa men 


i och med det kontinuerliga flödet av vatten 

runt produkten får LEDarmaturen en mycket 

bra kylning. kylningens fördelar är högt ljusflöde 

och lång livslängd. Undervattensbelysning 

har man oftast för att skapa effekter 

men kan även användas för säkerhet i t ex 

offentliga badanläggningar. kostnadseffektiv 

och lätthanterlig RGBteknik ger möjlighet 

att skapa dynamiska ljusspel. 

arbetsplatsbelysning 

Platsorienterad belysning har rätt förutsättningar 

med sitt korta avstånd till belysta 

föremål för att dra full nytta av LEDtekniken 

som med sitt UV och IR fritt ljus ger 

ytterligare fördelar. Vid arbetsplatsbelysning 

där krav på belysningsstyrka är höga, 

såsom belysning av maskiner som t ex 

svarvar, eller som renodlade skrivbordarmaturer 

som kräver höga ljusnivåer får man 

med LED armaturer på nära håll ett mycket 

bra resultat och möjligheter till bra styrning 

av ljusbilden anpassad för uppgiften. 

allmänbelysning 

Att utnyttja LED som allmänbelysning och 

punktbelysning är starkt växande och är det 

största tillväxtområdet för rena belysningsändamål. 

Vita LED avger i dag i varmvitt utförande 

ett högt ljusutbyte och färgåtergivning 

som möter de krav vi har idag för låga 

till medelhöga ljusnivåer inom kontor, korridorer, 

pausrum, utrymningsvägar, hotellrum, 

matsalar, entréer o s v. 

Hotell har normalt höga drifts och 

underhållskostnader för halogenarmaturer 

som är vanligt förekommande i sådana 

miljöer. Ett utbyte till LEDarmaturer skulle 

ge avsevärd besparing för många rum och 

allmänna ytor på hotell. De LEDdownlights 

13

14 


som finns på marknaden klarar mycket väl 

av de belysningsbehov som finns för hotell. 

LED för allmänbelysning ställer extra 

höga krav på att armaturen har utformats 

för LED som ljuskälla, det vill säga att man 

tagit hänsyn till värmeavledning, bländning, 

etc. 

LEDpendelarmaturer, downlights och 

spotlights är också exempel på produkter 

som finns tillgängliga och klarar av att 

ersätta eller komplettera många olika typer 

av ljuskällor t ex glödljus, halogen, kompaktlysrör. 

särskilt bra lämpar sig LED om man vill 

skapa allmänljus med mycket små armaturer. 

Ljuskällan är extremt kompakt vilket 

gör det möjligt att på ett effektivt sätt styra 

ljuset med olika reflektorsystem. Ljuskällans 

kompakta mått gör det också möjligt 

att skapa armaturer med mycket bra ljuskvalitet 

vilka samtidigt har mycket bra 

arma turverkningsgrad. Ljuskällans mått gör 

det dessutom möjligt att skapa exempelvis 

mycket effektiva wallwashers som riktar allt 

sitt ljus på den yta som ljuset är avsett för. 

belysning för 

museum och butiker 

De flesta krav och belysningsuppgifter för 

museum kan hanteras med LEDarmaturer 

då oftast belysningsstyrkan är låg till medelhög. 

Det kanske mest kända konstverket 

i världen, Mona Lisa, i Louvren i Paris, är ett 

av alla de konstföremål man redan belyst 

med LED. Det UVIR fria ljuset är idealiskt 

för känsliga föremål. Möjligheten att kontrollera 

ljusnivå, färger samt färgtemperatur 

ger museet möjligheter som tidigare enbart 

kunde lösas med specialfilter. Dynamiska 

effekter kan ge besökare en större upplevelse. 

De mer exklusiva butikerna har generellt 

en lägre ljusnivå med mer kontraster 

och accenter än t ex stormarknader och 

varuhus varför LED är bättre anpassat att 

använda i dessa butiker. Inbyggd hyllbelysning 

är ett område där LED är mer och 

mer vanlig. Utnyttjandet av LED med färger 

som dekoration och effektbelysning passar 

även bra. 

I speciella butiker eller avdelningar med 

känsliga föremål som t ex choklad, läppstift, 

frukt och grönt kasseras varor för stora 

summor varje år. Med det UVIR fria ljuset 

från LED kan man minimera detta. 

ljusreglering och möjlighet 

att variera färgtemperaturer 

Lysdioden är ett utmärkt val om man vill 

skapa en allmänbelysning som ska kunna 

varieras i färgtemperatur. Med tekniken kan 

man variera färgtemperaturen hos allmänljuset 

vilket skapas med olika vita lysdioder 

av olika färgtemperaturer som man kan 

ljusreglera individuellt. 

närvarodetektering av LEDarmaturer är 

ett mycket bra och ekonomiskt alternativ 

speciellt i trapphus och andra ytor som har 

sporadisk trafik och där det ur arkitektonisk 

synpunkt inte krävs ljus. Den förlängda livslängden 

på produkten och energibesparingen 

man erhåller är väsentlig. Detta beror på 

att den är okänslig för att ofta tändas och 

släckas. kombinationen av ljusreglering och 

närvarodetektering är enkel och ger fler 

möjligheter att spara på vår miljö samt 

lägre drifts och underhållskostnader. 

parkbelysning med led 

I dagsläget finns ett fåtal exempel på 

parkbelysning med LED, men de kommer 

antagligen snabbt växa i antal med samma 

takt som tekniken utvecklas. Vid sidan av 

energieffektivisering av ljuskällan så handlar 

det också om att lyckas hantera LEDljuset 

rent optisk för att sprida ljuset lika 

bra som traditionell belysning gör. En sund 

gissning är att vi kan se goda lösningar 

på detta inom snar framtid och då kan det 

bli ekonomiskt försvarbart att applicera 

armaturer bestyckade med LED i park och 

gatumiljö. 

LEDbelysning som är infälld i marken 

kan även markera vägar som trafikeras av 

motorfordon, t ex på tillfartsvägar och 

infarter. 

I tunnlar är LED mycket lämpade för 

orienteringsbelysning och samtidigt uppnås 

ytterligare säkerhet. LEDljusband som 

följer vägen installeras mer och mer, dessa 

är infällda i tunnelväggen eller i asfalten 

bredvid körbanan. 

led som konst 

Inom området konstnärlig utsmyckning 

har LED, på flera håll, använts med lyckat 

resultat. Dels kan ljuskällan, likt t ex neonröret, 

lätt utformas till grafik eller skulpturer 

men också kan rena ljussättningar i sig 

betraktas som konst. 

Fler och fler konstnärer använder sig av 

ljuset i sitt uttryck och ser då fördelar LEDteknikens 

långa livslängd men framförallt 

dess höga flexibilitet i rörelse och nyansväxling. 

Den används också som belysning av 

fysisk konst, t ex skulpturer, och är då, på 

grund av sin kompakta form och sitt sätt att 

kunna hantera ljuset, rent optisk, förhållandevis 

lätt att integrera i den fysiska 

konstutformningen.

foto: erco Lighting ab 

museIbeLysnIng LjusregLerIng 

utomhusbeLysnIng konstnärLIg utsmycknIng

16 

framtIDsperspektIV för LeD och oLeD 

L ed på frammarsch 

LED är utan tvekan en produkt för framtidens 

belysning. Hittills har LED fått sin 

främsta användning i bl a applikationer som 

skyltbelysning och belysning i kylmöbler 

där driftförhållanden är idealiska och livslängden 

blir lång. Dessutom har färgade 

LED en stark ställning inom arkitektonisk 

belysning. Idag finns det LED med vitt ljus 

och bra ljuskvalitet och de börjar användas 

för belysning i större utsträckning. Redan 

nu kan LED ersätta halogenlampor för 

effektbelysning och kompaktlysrör i låga 

effekter i downlights. nästa steg blir att ersätta 

kompaktlysrör i högre effekter i downlights 

och lysrör för allmänbelysning. Innan 

dess måste forskningen leda fram till varmvita 

LEDarmaturer med ett ljusutbyte upp 

till 100 lm/W. när det gäller att hitta LEDalternativ 

till urladdningslampor för funktionell 

vägbelysning kommer detta även att 

säkert bli ett alternativ i framtiden. sammanfattningsvis 

kan då sägas att LED redan 

nu har börjat erövra vissa segment inom 

allmänbelysningen där man använder ljus 

Ingo maurer är en aV VärLDens mest känDa 

LjusDesIgners som anVänDer båDe LeD och 

oLeD I sIna projekt. exempeL på Ingo maurers 

InnoVatIVa DesIgn är bL a en LeD-tapet. 

oLeD har maurer anVänt I bLanD annat 

beLysnIngsarmaturer men äVen IntegreraDe 

I tILL exempeL borDsskIVor. 

källor med förhållandevis låga ljusflöden. 

För att kunna ersätta ljuskällor med stora 

ljusflöden krävs ytterligare forskning och 

produktutveckling. 

utveckling 

Två utvecklingslinjer stödjer den tilltagande 

användningen av LED: 

• forskning för att öka ljusutbytet och 

utveckling av nya metoder för effektiv 

kylning av LEDmoduler. kylning har stor 

betydelse för livslängden. Det minskar 

också kraven på att leda bort värmen och 

kan förenkla armaturkonstruktionerna. 

• ökning av tillverkningskapaciteten för att 

möta större försäljningsvolymer samt 

kostnadseffektivisera produktionen av LED. 

oled 

En annan framtida ljuskälla är oLED (organiska 

lysdioder). Tekniken, som i princip är 

densamma som för LED, kan skapa plana 

ytor som avger ett diffust ljus genom att en 

ström genom ett eller flera lager av extremt 

tunna halvledarmaterial. Idag finns inget 

annat lämpligt material som ”substrat” än 

glas för uppbyggnaden av oLED och det ger 

begränsningar av både tjockleken – ca 2 

mm – och formbarheten. Tekniken ger 

redan idag möjligheter att skapa både vita 

och färgade oLED. 

Idag används de som belysning i displayer 

på elektriska hushållsapparater och mobiltelefoner. 

Fortsatt utveckling kommer att 

ge högeffektiva oLED. För vita oLED är 

effektiviteten idag ca 20 lm/W och ytluminansen 

ca 1 000 cd/m². Ljusutbytet antas 

fördubblas vart 2–3 år, och den praktiska 

gränsen för oLED bedöms ligga på 140 

lm/W. Livslängder kring 10 000 timmar – 

50 % ljusutbyte – kan förväntas. oLED 

har låg värmeavgivning, bra ljuskvalitet och 

är tunna. Idag är storleken för storskalig 

industriell produktion begränsad till en yta 

av mindre än 30 cm 2 . 

En spännande möjlighet är att forskningen 

leder fram till möjligheten att använda polymera 

“substrat”. Detta ger möjligheter att 

minska tjockleken med 50 % och att skapa 

andra former än plana ytor. 

foto: tom Vack 

foto: tom Vack

framtIDsperspektIV för LeD och oLeD

18 

DrIft- och styrDon 

L EDdriftdon har till uppgift att: 

• tillhandahålla en klenspänningsdrift 

• garantera en säker drift i olika miljöer 

• möjliggöra en konstant eller reglerbar 

drift 

• tillhandahålla ett gränssnitt för integration 

av system för belysningsstyrning 

och fastighetsautomation. 

driftdon för led 

Det finns vanligtvis två sorters driftdon 

för LED och dessa återfinns i ett flertal olika 

effektklasser: 

• Driftdon som reducerar nätspänningen 

från 230 V till en stabiliserad likspänning, 

t ex 8, 10, 12 eller 24 V 

• Driftdon som reducerar nätspänningen 

från 230V till en stabiliserad likspänning 

(

faq om LeD 

t ack vare det enorma intresset kring LED 

finns det idag också ett antal påståenden 

och frågor om denna intressanta teknik. 

Vi har samlat några av de vanligaste här 

för att reda ut begreppen. 

1. lysdioder avger ingen värme 

En av de vanligaste föreställningarna är att 

lysdioder inte avger någon värme. I själva 

verket är värmen en av de viktigaste parametrarna 

att ta hänsyn till när man designar 

lysdiodarmaturer. Lysdiodernas livslängd 

förkortas väsentligt om man inte lyckas 

hantera värmen genom avkylning av armaturen. 

Diodernas ljus innehåller däremot 

ingen värme i ljusriktningen såsom glödlampors 

och halogenlampors. 

2. lysdioders livslängd är 

nästintill hur lång som helst 

Den långa livslängden är en av lysdioderna 

stora fördelar. Lysdioden har ett avtagande 

ljusflöde under sin drifttid, varför drifttiden bör 

uttryckas i antal timmar då en procentuell 

nivå av det ursprungliga ljusflödet kvarstår. 

Det finns idag metoder (L50 och L70, se sid 21) 

för att specificera livslängden för lysdioder. 

3. lysdioder har inte tillräckligt 

bra färgåtergivning 

för belysningsändamål 

Färgåtergivningen (Raindex) för dioder 

varierar väldigt mycket och ligger lika 

lys rören, >90. Detta inne bär att kvalitetsdioder 

har en bra färgåtergivning. 

4. högpresterande 

lysdioder är dyra 

Den långa livslängden som bidrar till minskade 

underhållskostnader för lysdioder ger 

bättre ekonomi för den här typen av ljuskällor 

än vad traditionella ljuskällor har. 

Tittar man bara på styckpriset eller på kronor/ 

lumen, är lysdioder dock idag väsentligt 

mycket dyrare än traditionella ljuskällor. 

Prisutvecklingen på dioder är dock nedåtgående. 

5. lysdioder är mera effektiva 

än någon annan ljuskälla 

Energieffektivitet hos dioder håller på att 

närma energieffektiviteten hos de mest 

effektiva ljuskällorna. Lysrör, metallhalogen 

och högtrycksnatriumslampor är fortfarande 

mera energieffektiva. Mätt i ljusmängd 

per tillförd effekt (lm/W) är de 

bästa lysdioder idag mera effektiva än glödlampor 

och halogenlampor och på samma 

nivå som lågenergilampor. 

6. lysdioder förbrukar 

nästan ingen energi 

Lysdioder använder naturligtvis energi, 

men redan idag kan man hitta exempel där 

lysdioder kan ge en energibesparing jämfört 

med traditionella ljuskällor. Dioder använ 

der vanligtvis från 0,1–7 watt per diod, men 

man ska komma ihåg att det behövs flera 

dioder för att uppnå samma ljusmängd än 

med lysrör, metallhalogen och andra ljuskällor. 

7. lysdioder ger ett 

blåaktigt ljus 

Lysdioder finns idag i många olika färgtemperaturer 

– både kalla och varma. Det är 

vanligt med dioder med kallt ljus, men de 

kan också fås i varmvitt ljus och i samma 

färgtemperatur som glödlampor. 

8. lysdioder kan användas 

till alla belysningsändamål 

Lysdioder kan inte användas till alla belysningsändamål. 

Deras fysiska storlek, den 

relativt låga ljusmängden per diod och 

priset gör att lysdioder inte är lämpliga för 

alla belysningsändamål. Ingen annan ljuskälla 

är heller lämplig för precis alla belysningsändamål! 

9. det är komplicerat 

att använda lysdioder 

En rad armaturtillverkare har utvecklat 

armaturer som gör det enkelt att använda 

lysdioder på samma sätt som traditionella 

ljuskällor. om man själv ska utveckla armaturer, 

finns det en rad faktorer som man 

måste ta hänsyn till, bland annat värme, 

styrning, montering och inkapsling. 

19

20 

LagstaDgaDe och normatIVa kraV 

e u-direktiv 

Tillverkare och importörer får inom den 

Europeiska Unionen (EU) enbart marknadsföra 

produkter som motsvarar de grundläggande 

kraven i de europeiska direktiven. 

För elektriska produkter gäller framför allt 

det s k lågspänningsdirektivet, de allmänna 

produktsäkerhetsdirektiven samt direktivet 

om elektromagnetisk kompabilitet (EMc). 

nationell lagstiftning 

De europeiska direktiven har i medlemsstaterna 

införts som nationell lagstiftning. 

ce-märkning 

cEmärkningen är tillverkarens eller importörens 

sätt att visa att en produkt motsvarar 

de europeiska direktivens krav. Dokumentation 

som kan styrka detta skall finnas tillgänglig 

och skall vid förfrågan kunna visas 

upp för berörda myndigheter. ”cE” är däremot 

inget certifieringsmärke. 

Lågspännings och EMcdirektivet föreskriver 

cEmärkning. Liksom övriga elektriska 

ljusarmaturer för anslutning till nätspänning 

så måste även LEDprodukter cEmärkas 

innan de saluförs. LEDprodukter 

avsedda för speciella användningsområden 

kan dessutom beröras av kraven i andra 

direktiv, exempelvis direktiven för leksaker 

eller medicinska produkter. 

Ljusarmaturer och driftdon kan bära 

certifieringsmärken. Denna märkning är ett 

bevis på att produkten är tredjepartscertifierad 

av ett oberoende provningsorgan 

såsom VDE eller Interteksemko. 

produktsäkerhet 

Varje tillverkare får endast saluföra produkter 

som är av sådan art att de inte kan tänkas 

äventyra användarens eller andra perso 

ners hälsa eller säkerhet. Detta gäller för 

ändamålsenlig användning med också för 

förutsägbar felanvändning. 

Det är tillverkaren själv som via en s k 

Tillverkardeklaration intygar överensstämmelsen 

med EUdirektiven. Tillverkaren 

kan även låta tredjepartcertifiera produkten 

via ett oberoende provningsorgan såsom 

exempelvis Interteksemko. 

strålningssäkerhet 

LEDprodukter måste, med avseende på 

laserstrålningen, motsvara kraven enligt 

En 608251. 

elektromagnetisk kompabilitet 

(emc) 

Tillverkaren får endast saluföra produkter 

som uppfyller EMcdirektivets krav. Enligt 

detta får apparaten inte alstra sådana elektromagnetiska 

störningar så att andra produkter 

i omgivningen påverkas. Produkten 

måste dessutom tåla viss påverkan utifrån 

utan att dess funktion äventyras. 

om kraven i harmoniserade standarder 

motsvaras så förväntas att de så kallade 

skyddskraven är uppfyllda i enlighet med 

direktiven och lagstiftningen (den s k 

presumtionsprincipen). 

standarder säkerhet 

För färdiga LEDprodukter (armaturer) 

gäller: En 605981 samt En 608251. 

standarder för emc 

För LEDmoduler, driftdon och ljusarmaturer 

gäller: 

En 55015, 

En 61547, 

En 6100032, 

En 6100033, 

meD ce-märknIngen Intygar 

tILLVerkarna att Deras 

proDukter uppfyLLer kraVen 

I tILLämpbara eu-DIrektIV. 

”ce” är Däremot Inget 

certIfIerIngsmärke.

ekommenDatIoner krIng LIVsLängDs- 

och LjusutbytesangIVeLser för LeD-moDuLer 

L ivslängdsangivelser 

Eftersom en lysdiod har ett avtagande ljusflöde 

under sin drifttid, bör livslängden uttryckas 

i antal timmar då en procentuell 

nivå av det ursprungliga ljusflödet kvarstår. 

Vidare är lysdiodens livslängd helt beroende 

av temperaturen inuti dioden (tj) och 

därmed i dess omgivning. Eftersom omgivningstemperaturen 

(ta) kan påverkas av individuella 

förutsättningar i applikationen 

och dessutom kan vara svår att mäta exakt, 

bör diodmodulstillverkarens mätpunktstemperatur 

(tc) även anges i kombination 

med livslängdsangivelser. 

således bör livslängdsangivelser anges 

enligt följande: 

X % ljusflöde efter Y timmar, givet en 

omgivningstemperatur på ta och en 

mätpunktstemperatur på tc. 

Exempel på hur detta kan uttryckas: 

• L50 = 50 % av det ursprungliga ljusflödet 

kvarstår efter 50 000 timmar, givet att 

omgivningstemperaturen t ex är 25°c och 

temperaturen på LEDmodulens mätpunkt 

t ex är 40°c. 

• L70 = 70 % av det ursprungliga ljusflödet 

kvarstår 40 000 timmar, givet att om 

givningstemperaturen t ex är 25°c och 

temperaturen på LEDmodulens mät 

punkt t ex är 40°c. 

ljusutbytesangivelser 

Lysdiodens ljusflöde brukar anges i lumen 

(lm) och dess ljusutbyte i lumen per watt 

(lm/W). även lysdiodens ljusflöde är beroende 

av temperaturen. 

Ljusflödes och ljusutbytesangivelser 

för LEDmodulen bör således alltid anges i 

kombination med omgivningstemperatur 

(ta) och mätpunktstemperatur (tc). 

X lm per w givet en omgivningstemperatur 

på ta och en mätpunktstemperatur 

på tc. 

Exempel på hur detta kan uttryckas: 

• 60 lm/W, givet att omgivningstempera- 

turen t ex är 25°c och temperaturen på 

diodens mätpunkt t ex är 40°c. 

• 40 lm/W, givet att omgivningstempera- 

turen t ex är 35°c och temperaturen på 

diodens mätpunkt t ex är 50°c. 

viktigt att beakta 

• Trots att ljusutbytesangivelser är den 

vanligaste formen att uttrycka en LEDmoduls 

effektivitet, bör man vara försiktig 

att använda dessa angivelser i direkt jämförelse 

med andra ljuskällor. Eftersom 

LEDmoduler alltid har ett riktat ljus (till 

skillnad mot t ex ett lysrör som är rundstrålande) 

är ljusstyrka (candela, cd) ett bättre 

mått att använda i dessa sammanhang. 

• I största möjliga mån bör diodens förbindelsetemperatur 

(tj) undvikas som 

referensvärde, då denna temperatur är 

omöjlig att mäta i en LEDmodul (endast 

möjlig att mäta för tillverkaren av 

LEDmodulen). 

• Med omgivningstemperaturen avses 

temperaturen i lysdiodens omedelbara 

omgivning, t ex i armaturen, i ljusskylten, 

inne i monteringsprofilen, etc. Vid upp 

mätning av omgivningstemperaturen bör 

flera mätpunkter användas. Hänsyn bör 

tas till påverkan från andra värmekällor, 

t ex solljus, närliggande driftdon, m m. 

Vid beräkning av förväntad livslängd och 

ljusutbyte bör den högst uppmätta 

temperaturen användas. 

• Mätpunktstemperaturen (tc) mäts på av 

tillverkaren angiven plats på LEDmodulen. 

saknas sådan angivelse, bör du kontakta 

tillverkaren av LEDmodulen för mer 

information. 

mätpunkts temperaturen mäts 

exempel moduldata 

på aV tILL Ver karen angIVen 

pLats på LeD-moDuLen, I Detta 

ljusflöde 

antal 

timmar, h 

omgivningstemP, 

(ta) °C 

mätPunktstemP, 

(tc) °C 

faLL VID rIngmarkerIngen. 

L50 50 000 50 70 

L50 35 000 60 75 

L70 50 000 40 60 I tabeLLen VIsas hur Data för 

en moDuL skuLLe kunna se ut. 

21

22 

återVInnIng aV LeD-proDukter 

f rån 1 juli 2001 gäller en lag som kräver 

att alla uttjänta elprodukter, inklusive 

belysning, tas omhand av producenterna, 

s k producentansvar. Produkternas innehåll 

av metaller, andra värdefulla material och 

energi används till återvinning. Detta utförs 

av utbildad personal, som även tar bort 

eventuella miljöfarliga komponenter. Lagen 

förbjuder uttryckligen att elprodukter deponeras 

eller förbrännes utan föregående 

behandling. 

Från mottagningsstationerna transporteras 

elprodukterna till specialiserade 

återvinningsanläggningar. Producenterna 

organiserar och finansierar transporten och 

behandlingen. 

Elkretsen AB samordnar producenternas 

insatser Producentansvaret ställer stora 

krav på företag, som säljer elprodukter. 

Att på egen hand uppfylla dessa krav är svårt 

eller omöjligt för många företag. Därför har 

ett särskilt servicebolag bildats, Elkretsen 

AB och som ägs av 19 branschorganisationer, 

som åtager sig att mot betalning utföra företagens 

alla skyldigheter som producenter. 

Elkretsen AB arbetar helt utan vinstintresse. 

De anslutna producentföretagen 

betalar bara så mycket att Elkretsen AB 

täcker sina kostnader. Elkretsen AB har 

bildats av ett tjugotal föreningar, som 

representerar alla de branscher som importerar, 

tillverkar eller säljer elprodukter i 

sverige. Elkretsen AB erbjuder sina tjänster 

till alla berörda producentföretag, 

oberoende av om de tillhör någon branschförening 

eller ej. 

Producentföretagen betalar avgifter till 

Elkretsen AB. Avgiftens storlek bestäms av 

företagens försäljningsvolym och av Elkretsens 

kostnader för att ta hand om olika 

typer av elprodukter. Avgifterna varierar 

för olika produkter.

utgiven av Ljuskultur i samarbete med belysningsbranschens LeD-sektion, maj 2009. 

08-566 36 700 info@ljuskultur.se www.ljuskultur.se 

manDarIn ab, 2009

Värt att veta om LED - Ljuskultur

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?