beredningshandbok - Vetenskapsrådet

NT:2011 

NATUR OCH 

TEKNIKVETENSKAP 

beredningshandbok 

ansökningsomgång 2011

Beredningshandbok NT 2011 

Innehåll ........................................................................................................................ 1 

1. Förord ...................................................................................................................... 2 

2. Sammanfattning och nyheter ................................................................................ 3 

3. Bidragsformer inom naturvetenskap och teknikvetenskap ............................... 7 

4. Beredningsgrupper inom naturvetenskap och teknikvetenskap ....................... 8 

5. Tidplan för beredningen 2011 ............................................................................. 14 

6. Beredning av ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap ......... 15 

7. Hanteringsordning för ansökningar: dyrbar vetenskaplig utrustning, 

planeringsbidrag stora databaser och driftsbidrag .............................................. 22 

8. Granskning och betygssättning ........................................................................... 35 

9. Användarguide till VR-Review ........................................................................... 42 

10. Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådets styrelse till kommittéer 

och ämnesråd inför beredningsarbetet 2011 ......................................................... 45 

11. Principer för etik: tillstånd, godkännanden och god forskningssed .............. 47 

Bilagor ....................................................................................................................... 48 

Förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet ............................. 49 

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi mandatperioden 2010-2012 ................. 55 

Jävsregler för Vetenskapsrådet .............................................................................. 59 

Rutiner och policy för resor vid Vetenskapsrådet ................................................ 65 

Utlysningstexter ........................................................................................................ 67 

Kontaktuppgifter personal vid Vetenskapsrådet, naturvetenskap 

och teknikvetenskap ................................................................................................. 68

2 

1. Förord 

Beredningsprocessen för ansökningar till Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och 

teknikvetenskap drar nu igång på allvar. Alla vi som är inblandade är naturligtvis angelägna 

om att slutresultatet skall bli bästa möjliga fördelning av forskningsanslaget. En förutsättning 

för denna strävan är tillgång till god information om beredningsprocessens alla delar. Syftet 

med beredningshandboken är att ge dig som granskare det stöd som krävs för att genomföra 

ditt uppdrag på bästa sätt. 

Beredningshandboken innehåller anvisningar och riktlinjer för hur beredning och bedömning 

går till för de olika bidragsformer, som utlyses inom naturvetenskap och teknikvetenskap. 

Den innehåller information om Vetenskapsrådets allmänna riktlinjer och om den policy, som 

är specifik för Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap. I beredningshandboken 

hittar du också praktiska anvisningar om hur betygssättning av ansökningar görs i det 

webbaserade verktyget VR-Review, liksom instruktioner för hur yttrandena ska skrivas. Även 

om målet med beredningsprocessen är att fördela ämnesrådets anslag på bästa sätt så är det 

också mycket viktigt att vi avger yttranden av hög kvalitet, som förmedlar ansökans 

förtjänster och eventuella brister. 

Arbetet med att granska ansökningar utgör basen för ämnesrådets verksamhet. Att vara 

ledamot i en av ämnesrådets beredningsgrupper är ett viktigt förtroendeuppdrag. Min 

erfarenhet är att det naturligtvis innebär mycket arbete, men att det samtidigt är intressant och 

givande eftersom det ger en överblick över ett lite bredare område än det man normalt stöter 

på i sin vardag som forskare. Jag hoppas att du kommer att uppskatta beredningsarbetet och 

att du känner att din insats är till nytta för svensk naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig 

forskning. 

Välkommen som granskare för Vetenskapsrådet! 

Sven Stafström 

Huvudsekreterare 

Naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet 

Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011

2. Sammanfattning och nyheter 

2.1 Sammanfattning av beredningsprocessen 

Före beredningsgruppsmötet 

A. Sammansättning av beredningsgrupperna 

Beredningsgrupperna tillsätts under våren. Beslut fattas på ämnesrådets majmöte. Ordförande 

väljs för tre år i taget. Övriga ledamöter har ettåriga mandatperioder. 

B. Stoppdatum för ansökningar 

Sista datum för ansökningar inom NT (naturvetenskap och teknikvetenskap) är den 13 april 

2011 kl. 24.00. Bilaga S som ligger till grund för registrering ska inkomma senast den 18 april 

2011. 

C. Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp 

Under beredningen kommer ansvaret för den vetenskapliga bedömningen av varje ansökan att 

ligga hos endast en av de 19 ämnesspecialiserade beredningsgrupperna, NT-A – NT-U. 

Ansökan placeras efter registrering preliminärt i den beredningsgrupp som sökande själv 

föreslagit i första hand. En utsedd person på Vetenskapsrådet gör en första bedömning av 

beredningsgrupptillhörighet. Ordförande ansvarar för och kontrollerar slutgiltig tillhörighet. 

Avstämning med andra ämnesråd görs om eventuell flytt av ansökningar. Kontroll av flera 

ansökningar samt flera löpande bidrag görs. Sista datum för flytt av ansökningar mellan 

beredningsgrupper är den 27 maj. 

Fortsättningsansökningar ska i första hand återföras till den beredningsgrupp som 

ursprungligen gett bidraget. Detta för att ordföranden bättre ska kunna bedöma om forskningen 

ändrat inriktning så mycket att det motiverar behandling i annan beredningsgrupp. Om 

ansökan flyttas ska i normala fall inte frigjorda medel motsvarande beviljat belopp överföras 

till den nya beredningsgruppen. 

Efter 27 maj kan ansvaret för en ansökan inte överföras till en annan beredningsgrupp, om det 

inte finns synnerliga skäl. Det innebär att så kallad parallellbehandling av en ansökan mellan 

flera beredningsgrupper inte kommer att ske (för ansökningar om dyrbar vetenskaplig 

utrustning, planeringsbidrag, driftbidrag samt industridoktorandprojekt kan dock samråd ske 

mellan flera beredningsgrupper). Däremot kan en ordförande be om rådgivande utlåtande från 

någon av de andra beredningsgrupperna vid NT eller från något av de andra ämnesråden 

(senast 17 juni 2011). Sådana utlåtanden bör inhämtas för ansökningar som inte ligger centralt 

inom beredningsgruppens ämnesområde. I varje beredningsgrupp bör en viss andel av 

ansökningarna bedömas av utländska granskare. 

D. Lämna personuppgifter och anmäl jäv i VR-Review 

Ansökningarna tillgängliggörs för granskarna och beredningsgrupperna i Vetenskapsrådets 

webbaserade granskningssystem VR-Review, som nås via Vetenskapsrådets webbplats 

www.vr.se. Användarnamn och lösenord tillhandahålls av VRs personal. Granskarna lämnar 

personuppgifter som underlag för arvoden, anmäler jäv och avger betyg och förslag till 

yttranden/minnesanteckningar/utlåtanden via VR-Review. Här anges även i vilken form 

granskaren vill ha ansökningarna (som pdf-filer på CD och/eller papperskopior), samt 

Beredningshandbok Naturvetenskap och teknikvetenskap 2011 

3

4 

leveransadress för papperskopior. Observera att granskaren måste kunna nås på den angivna 

leveransadressen under juni månad. Ansökningarna kan också läsas direkt, alternativt skrivas 

ut, från VR-Review. Inför beredningsgruppernas sammanträden kommer alla betyg och 

förslag till yttrande/minnesanteckningar/utlåtanden att finnas tillgängliga via VR-Review. Läs 

mer om VR-Review i kapitel 9. 

Innan ordförande kan fördela granskningsansvaret på beredningsgruppens ledamöter är det 

viktigt att samtliga ledamöter går igenom alla ansökningar i beredningsgruppen (görs enklast 

genom läsning av faktablad), kontrollerar sökande och medverkande, och därefter anmäler jäv 

i VR-Review. 

E. Fördelning av ansökningar per granskare 

Granskningsansvaret delas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen, en förslagsställare och 

två ytterligare granskare per ansökan. Förslagsställaren har huvudansvaret och lämnar 

förutom betyg en skriftlig motivering (förslag till yttrande). De båda övriga granskarna 

lämnar även de betyg och en skriftlig minnesanteckning. Om beredningsgruppen bedömer att 

ytterligare granskning av en ansökan är nödvändig (till exempel då expertkunskap saknas i 

beredningsgruppen eller på grund av jäv) kan ytterligare granskning ske genom så kallad 

extern granskare. 

F. Utskick av ansökningar till granskare 

Ansökningarna skickas i den form och till den leveransadress som tidigare angivits i VR- 

Review (se punkt D ovan). 

G. Lämna minnesanteckning, förslag till yttrande eller externt utlåtande i VR-Review 

Inför beredningsgruppsmötet lämnar beredningsgruppsledamöter och externa rådgivare betyg, 

rangordning och skriftliga kommentarer över ansökningarna som bereds i beredningsgruppen. 

De olika bidragsformerna (projektbidrag, projektbidrag unga, industridoktorand) bedöms och 

rangordnas var för sig. Cirka tio dagar före mötet stängs systemet för inmatning samtidigt som 

det öppnas för läsning så att alla beredningsgruppsledamöter kan läsa varandras och externa 

rådgivares bedömningar av samtliga ansökningar som förberedelse för diskussionerna på 

beredningsgruppsmötet. 

Under beredningsgruppsmötet 

H. Beredningsgruppernas bedömningar av ansökningar 

På beredningsgruppsmötena föredras och diskuteras ansökningarna med utgångspunkt från 

betygen för projektets kvalitet och den sökandes kompetens. Gruppen avger därefter ett betyg 

och en sammanfattande prioritering samt en skriftlig kommentar som samfällt utgör 

beredningsgruppens yttrande över ansökan. Gruppyttrandet är ett viktigt dokument för den 

fortsatta beredningen av ansökan och utgör också Vetenskapsrådets beslutsunderlag i ärendet. 

Det är viktigt att den skriftliga kommentaren i detta yttrande är informativ och konsistent med 

betyget och den sammanfattade prioriteringen. Yttrandet skickas alltid till de sökande när 

bidragsbeslut är fattat. 

Beredningsgruppen väljer ut de ansökningar om projektbidrag av högsta kvalitet som 

beredningsgruppen önskar finansiera inom sin budgetram, och likadant för projektbidrag unga 

som har en egen budget. Beredningsgruppen rangordnar ansökningar om projektbidrag 

utanför beredningsgruppens budgetram för vidare beredning i omfördelningsprocessen, vilket 


sker efter att samtliga beredningsgrupper har sammanträtt. Beredningsgruppen gör också en 

inomvetenskaplig bedömning av ansökningar som rör industridoktorandprojekt samt 

forskningsinfrastruktur (dyrbar vetenskaplig utrustning m m). Ansökningar om 

forskningsinfrastruktur bereds därefter inom Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI). 

Efter beredningsgruppsmötet 

I. Skriv in gruppyttrande i VR-Review 

Förslagsställaren är ansvarig för att skriva beredningsgruppens slutliga yttrande över 

ansökningarna. Efter beredningsgruppsmötena ska detta yttrande skrivas in i VR-Review, 

även detta av förslagsställaren. Alla yttranden ska vara inskrivna i VR-Review senast en 

vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. Det är av stor vikt att yttrandena är av hög kvalitet 

och skrivs in inom utsatt tid eftersom många ansökningar bereds i omfördelningsprocessen, 

samt i andra beredningsgrupper och paneler, där gruppyttrandet är av avgörande betydelse för 

ansökans vidare beredning. Ordförande och forskningssekreterare/motsvarande kontrollerar 

yttrandena innan de används vidare i beredningsprocessen. 

J. Paneler för särskilda satsningar sammanträder 

Efter att ordinarie beredningsgruppsmöten är avslutade, och före omfördelningsprocessen, 

sammanträder till exempel panelerna för energiriktad grundforskning och livets molekyler i 

samverkan för att bereda ansökningar med relevansbilagor för dessa områden. Panelerna 

lämnar förslag till beslut till Energimyndigheten respektive Ämnesrådet för naturvetenskap 

och teknikvetenskap om vilka av dessa ansökningar som bör beviljas medel ur respektive 

panels särbudget. 

K. Omfördelningsprocessen 

Efter att alla beredningsgrupper sammanträtt tar den så kallade omfördelningsprocessen vid. 

En viss andel av samtliga beredningsgruppers budgetramar lyfts årligen av för att konkurrensutsättas 

i en omfördelningsprocess som baseras på att ansökningar av högsta kvalitet ska 

finansieras oavsett vetenskapsområde. År 2011 omfördelas medel av en central 

omfördelningsgrupp, baserat på rangordnade projekt från beredningsgrupperna. 

Beredningsgrupperna ska därför upprätta rangordningslistor över ansökningar, som inte kan 

finansieras inom beredningsgruppernas budgetramar, för vidare behandling i ämnesrådets 

referensgrupper. Det bör noteras att det inte finns någon garanti för att ansökningarna på en 

beredningsgrupps rangordningslista finansieras. Det är till och med möjligt att inga förslag på 

rangordningslista från en beredningsgrupp blir finansierade. Beredningsgrupperna bör därför 

vara noga med att finansiera sina högst prioriterade ansökningar inom beredningsgruppens 

egen budgetram. Upptoppningar, det vill säga tilldelning av ytterligare medel till ansökningar 

som redan finansieras inom beredningsgruppernas budgetramar, får inte förekomma på 

rangordningslistor. 

L. Bidragsbeslut 

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap fattar beslut som rör projektbidrag, 

projektbidrag unga och industridoktorandprojekt. Detta sker för 2011 års beredning den 26 

oktober. RFI fattar beslut som rör planeringsbidrag, stora databaser, driftsbidrag och dyrbar 

vetenskaplig utrustning i början av november. 


5

6 

2.2 Nyheter 2011 

Ny bidragsform: Projektbidrag unga forskare 

Bidragsformen kan sökas inom naturvetenskap och teknikvetenskap samt inom medicin och 

hälsa. Den har inrättats för att stödja forskare som är i början av sin karriär och är aktuell för 

dem som disputerat för högst sju år sedan, det vill säga 2004-01-01. Den som söker 

Projektbidrag unga forskare kan inte samtidigt söka det vanliga projektbidraget och får heller 

inte ha ett pågående fristående projektbidrag eller projektbidrag kopplat till en forskarassistent 

eller inneha rådsforskaranställning. 

Läs mer om bakgrunden till Projektbidrag unga forskare 

Läs mer om Projektbidrag unga forskare i FAQ 

Projektbidraget är flexiblare 

Det vanliga projektbidraget är mer flexibelt och omfattar alla slags projektrelaterade 

kostnader, bland annat lönemedel till den sökande upp till 100%. 

Ekonomisk slutredovisning 

Om inte ekonomisk slutredovisning lämnas in för bidrag som den sökande haft och avslutat 

tidigare avförs ansökan. Den 19 april kontrollerar Vetenskapsrådet att de ekonomiska 

slutredovisningar som ska redovisas den 31 mars 2011 eller tidigare är inlämnande. Skulle en 

ekonomisk slutredovisning då saknas kommer ansökan att bli avförd. 

Läs mer om krav på slutredovisning 

Oredlighet 

Om den sökande utretts av särskild expertgrupp inom Vetenskapsrådet eller Centrala etikprövningsnämnden 

och konstaterats avvika från god vetenskaplig sed kommer den aktuella 

ansökan att avföras. 

Läs mer oredlighet 

Plan för datapublicering 

Om ansökan gäller klimat- och miljöforskning, där datainsamling ingår som en viktig del av 

projektet, är en datapubliceringsplan obligatorisk. 

Läs mer om vad planen ska innehålla 


3. Bidragsformer inom naturvetenskap och 

teknikvetenskap 

Inom naturvetenskap och teknikvetenskap utlyses 2011 bland annat bidragsformerna 

projektbidrag, projektbidrag unga och industridoktorandprojekt. Bidrag till 

forskningsinfrastruktur utlyses av Vetenskapsrådet och behandlas av Rådet för forskningens 

infrastrukturer (RFI). 

Beredningsgrupperna finansierar endast ansökningar om projektbidrag inom sina egna 

budgetramar. De ansökningar om projektbidrag av hög kvalitet som inte kan finansieras inom 

beredningsgruppernas ramar rangordnas på särskild lista till omfördelningen. Den vetenskapliga 

bedömningen av ansökningar om industridoktorandprojekt görs av de 

ämnessakkunniga beredningsgrupperna. En särskild beredningsgrupp (NT-ID) bereder sedan 

dessa ansökningar vidare och lämnar förslag till beslut i ämnesrådet. 

För fullständig information om utlysta bidragsformer 2011 hänvisas till utlysningstexterna på 

www.vr.se. 

3.1 Projektbidrag 

Bidragsformen avser bidrag för att under en bestämd period lösa en definierad forskningsuppgift. 

Bidraget kan innefatta medel för löner, material, resor, publiceringskostnader med 

mera samt utrustning. Bidragstiden är längst fem år. 

3.2 Projektbidrag unga forskare 

Bidragsformen är utformad för forskare med upp till sju års erfarenhet efter doktorsexamen 

(examen ska för ansökan 2011 vara avlagd 2004 eller senare). Syftet med anställningen är att 

innehavaren ska bygga upp sin kompetens och meritera sig för en fortsatt karriär. Bidraget 

kan innefatta medel för löner (upp till 75%), material, resor, publiceringskostnader med mera, 

samt utrustning. Bidragstiden är längst fem år. 

3.3 Industridoktorandprojekt 

Bidragsformen är utformad för att tillsammans med ett företag finansiera ett projekt inom 

vilket en förestagsanställd förutsätts avlägga doktorsexamen inom fyra eller fem år. 

Forskningsprojektet formuleras gemensamt av ett företag och ett universitet. Bidragstiden är 

längst fem år. 

3.4 Andra bidragsformer 

Denna handledning vänder sig främst till dem som deltar i beredningen av ansökningar till 

Vetenskapsrådets ”stora utlysning” inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Postdoktorsstipendier, 

konferensbidrag m m behandlas i särskild ordning. Mer information om bidragen 

finns på www.vr.se. 

Ansökningar om dyrbar vetenskaplig utrustning, stora databaser, driftsbidrag och planeringsbidrag 

inom alla vetenskapsområden söks via RFI. Hanteringsordning för dessa utlysningar 

återges i denna beredningshandbok och utlysningstexterna finns på www.vr.se. 


7

8 

4. Beredningsgrupper inom naturvetenskap 

och teknikvetenskap 

4.1 Beredningsgruppsindelning för behandling av ansökningar inom 

naturvetenskap och teknikvetenskap 

ÄR-NT:s protokoll nr 2, 23 samt 48 (Sammanträden 2001-02-21, 2004-03-31, 2008-11-05) 

A Medicinsk teknik 

Biomaterial och artificiella organ; 

Biosensorteknik; Biooptik; 

Biomekanik; Fysiologisk mätteknik 

och modellering; Medicinsk bild- och 

signalbehandling; Medicinsk 

informatik; Strålningsfysik; Talteknik 

och teknisk audiologi; Terapeutisk 

teknik och handikapphjälpmedel; 

Ultraljudsteknik 

B Processer i mark, luft, och vatten 

Exogen geokemi; Klimatforskning; 

Markvetenskap; Meteorologi; 

Atmosfärsvetenskap; Hydrologi; 

Vattenteknik; Oceanografi; Terrestrisk 

ekologi; Limnisk ekologi; Marin 

ekologi; Mikrobiologi 

C Geologi och geofysik 

Berggrundsgeologi; Mineralogi; 

Kristallografi hos naturliga mineral; 

Fasta jordens fysik; Geofysik; 

Geodesi; Kvartärgeologi; Stratigrafi; 

Historisk geologi och paleontologi; 

Naturgeografi; Geoteknik 

D1 Biokemi och bioteknik 

Membranbiokemi; Nukleinsyrors 

biokemi; Proteinkemi och enzymologi; 

Neurokemi; Glykobiologi; Bioteknisk 

cell- och molekylärbiologi; 

Funktionsgenomik; Växtbioteknik; 

Bioinformatik; Strukturbiologi; 

Systembiologi; Bioenergetik 


D2 Organisk kemi, oorganisk kemi 

och materialkemi 

Organisk syntes, Fysikalisk organisk 

kemi; Bio-organisk kemi; 

Läkemedelskemi; Polymerkemi; Biooorganisk 

kemi; Elektrokemi; Fasta 

tillståndets kemi, Materialsyntes; 

Metallorganisk kemi; Lösningskemi; 

Klusterkemi 

D3 Fysikalisk kemi, biofysikalisk 

kemi och teoretisk kemi 

Biofysikalisk kemi; Molekylär 

biofysik; Spektroskopi; Kemisk 

dynamik; Kemisk fysik; Yt- och 

kolloidkemi; Teoretisk biokemi; 

Teoretisk molekylärbiologi. 

Kvantkemi; Molekylär statistisk 

mekanik 

D4 Processteknik, miljöteknik och 

analytisk kemi 

Kemisk processteknik; Transportprocesser; 

Cellulosa-, pappers- och 

fiberteknik; Kemisk apparatteknik; 

Katalys; Energiteknik; 

Livsmedelsteknik; Livsmedelskemi; 

Formuleringsteknologi; Miljökemi; 

Miljöteknik; Biotekniska processer; 

Enzymteknik; Analytisk kemi; 

Bioanalytisk kemi; Kemometri; 

Separationsteknik; Sensorteknik; 

Mikrofluidik 

I Ekologi och systematik 

Terrestrisk ekologi; Limnisk ekologi; 

Marin ekologi; Etologi och 

beteendeekologi; Systematik och

fylogeni; Evolution; Toxikologi; 

Bioinformatik 

J Organismbiologi 

Mikrobiologi; Växtfysiologi; 

Zoofysiologi; Utvecklingsbiologi; 

Immunologi; Neurobiologi; 

Morfologi; Toxikologi; Bioinformatik; 

Funktionsgenomik; Evolution 

K Cell- och molekylärbiologi 

Cellbiologi; Molekylärbiologi; 

Immunologi; Toxikologi; Genetik; 

Evolution; Bioinformatik; 

Funktionsgenomik; Strukturbiologi 

L Halvledarfysik, elektronik, 

elektroteknik, fotonik 

Halvledarfysik; Elektroteknik; 

Elektronik; Fotonik; Elektrofysik; 

Elektrisk mät- och apparatteknik; 

Elkraftteknik 

MN Subatomär fysik, astrofysik, 

rymdfysik och fusion 

Rymdfysik; fusion; Astrofysik; 

Astropartikelfysik; Elementarpartikelfysik; 

Fysikens matematiska 

metoder; Kärnfysik; Relativitetsteori 

och Kosmologi; Strålningsfysik. 

NO Atom- och molekylfysik och 

kondenserade materiens fysik 

Atomfysik; Kemisk fysik; 

Klusterfysik; Kvantvätskor och 

kvantmaterial; Molekylfysik; 

Plasmafysik; Beräkningsfysik; 

Kondenserade materiens fysik; 

Kvantinformation; Magnetism; 

Nanovetenskap; Optik; Statistisk 

fysik; Struktur- och vibrationsfysik; 

Supraledning 

P Teknisk fysik 

Kemisk fysik; Magnetism; 

Supraledning; Elektronstruktur; 

Struktur- och vibrationsfysik; 

Lågtemperaturfysik; 

Makromolekylfysik; Mesoskopisk 

fysik; Optik; Beräkningsfysik; 

Statistisk fysik; Icke-linjär dynamik; 

Kaos; Biologisk fysik 

Q Materialvetenskap 

Materialkemi; Polymera material; 

Keramer; Glas; Metalliska material; 

Yt- och kolloidfysik; Metallurgisk 

process- och produktionsteknik; 

Materialstruktur; 

Materialframställning och 

bearbetning; Värmebehandling; 

Ytbeläggning; Korrosion; 

Materialkarakterisering; Design av 

material; Materialegenskaper; 

Atomistiska beräkningar; 

Termodynamik; Diffusion; 

Fasomvandlingar; Fysikalisk och 

mekanisk metallografi 


R Matematik och teknisk 

matematik 

Algebra och geometri; Analys; 

Matematisk logik; Diskret matematik; 

Tillämpad matematik; Numerisk 

analys; Matematisk statistik; 

Optimeringslära, systemteori; 

Teoretisk datalogi 

S Datavetenskap 

Datavetenskap; Bildanalys; 

Datorteknik; Teoretisk datalogi; 

Matematisk logik; Systemteknik 

T Signaler och system 

Reglerteknik; Telekommunikation; 

Signalbehandling; Systemteknik; 

Bildanalys 

U Teknisk mekanik 

Hållfasthetslära; Materialmekanik; 

Systemdynamik; Mekanismer; 

Robotik; Akustik; Vågutbredning och 

vibrationer; Strömningsmekanik; 

Turbulens; Stabilitet; tillämpningar; 

Experimentell metodik; Kontakt; 

Friktion; Reologi; Nötning 

9

10 

4.2 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna 

ÄR-NT:s protokoll, sammanträdesdatum 2002-02-25, 2005-02-04, 2005-05-25, 2011-01-26, 

samt tillägg till jävsregler för Vetenskapsrådet GD-beslut 34, 2005. 

Sammansättningen av beredningsgrupperna beslutas av ämnesrådet. Ansvariga observatörer 

föreslår, efter samråd med beredningsgruppsordförande, namn på ledamöter. GD har beslutat 

att från och med 2006 ska ansökningar från ledamöter i styrelsen, ämnesråd, 

beredningsgrupper och paneler inte få beredas i den grupp där ledamoten är ordförande, 

ledamot eller observatör. För beredningsgruppernas sammansättning gäller följande: 

Antalet beredningsgruppsledamöter inklusive ordförande ska vara minst sju och högst 

tretton. 

Mandattiden för beredningsgruppsordförande är normalt tre år och får förlängas till 

maximalt sex år (inkluderar även de år då ordföranden ej aktivt deltar i 

beredningsarbetet, till exempel på grund av egen ansökan). 

Vice ordförande utses inom beredningsgruppen. 

Mandattiden för beredningsgruppsledamot är ett år och får förlängas till maximalt sex 

år. 

Efter sex år i beredningsgrupp övergår ordförande/vice ordförande/ledamot i 

karensperiod som i normalfallet varar i tre år, varefter man kan återkomma som 

ledamot, ordförande eller vice ordförande i beredningsgrupp. 

Undantag från reglerna om mandattid i beredningsgrupp medges i två specialfall: 1) 

Person som varit beredningsgruppledamot i ett eller två år och som sedan utses av 

ämnesrådet till ordförande får sitta full mandatperiod som ordförande (d v s 3+3 år). 2) 

Person som varit beredningsgruppsledamot i fyra eller fem år och sedan utses av 

ämnesrådet till ordförande för en treårig mandatperiod (därefter inträder 

karensperiod). 

Beredningsgruppens sammansättning ska ha en ämnesmässig och geografisk 

spridning. 

Man bör beakta möjligheten att inkludera en eller flera internationella medlemmar i 

beredningsgruppen. 

Vid tillsättning av beredningsgrupp ska jämn könsfördelning eftersträvas (minst 40% 

av underrepresenterat kön). Om detta ej kan uppnås ska observatören inför ämnesrådet 

motivera orsaken till detta samt meddela vilka personer av underrepresenterat kön som 

tillfrågats om medverkan men tackat nej. 

Rektorer, dekaner och storinstitutionsprefekter bör ej utses till beredningsgruppsledamöter. 

De föreslagna beredningsgruppsledamöterna (inklusive ordförande) får inte ha egen 

ansökan (som sökande) som ska behandlas i beredningsgruppen. I sådant fall måste 

beredningsgruppsledamoten (inklusive ordförande) antingen avstå från årets 

beredningsarbete eller så ska ansökan behandlas i annan beredningsgrupp. 


4.3 Beredningsgruppernas ordförande, observatörer, handläggare samt 

mötesdatum 


11

12 

4.4 Referensgrupper 2011 

NT-rådets referensgrupper består av ordförande och observatörer från beredningsgrupperna 

enligt följande: 

Referensgrupp 1 

Beredningsgrupper: 

B: Processer i mark; luft och vatten; C: Geologi och geofysik; I: Ekologi och systematik; J: 

Organismbiologi; 

Sammansättning: 

Per Persson, Hemin Koyi, Christer Brönmark, Almut Kelber, Svante Björck, Susanne 

Åkesson, Dan Holtstam (sekr) 



D1: Biokemi och bioteknik; D2: Organisk kemi, oorganisk kemi och materialkemi; D3: 

Fysikalisk kemi, biofysikalisk kemi och teoretisk kemi; D4: Processteknik, miljöteknik och 

analytisk kemi; K: Cell- och molekylärbiologi; 


Bengt-Harald Jonsson, Fredrik Almqvist, Kersti Hermansson, Jonas Hedlund, Jan Ingvar 

Jönsson, Bengt Andersson, Pernilla Wittung Stafshede, Winnie Birberg (sekr) 



L: Halvledarfysik; elektronik; elektroteknik och fotonik; MN: Subatomär fysik, astrofysik, 

rymdfysik och fusion; NO: Atom- och molekylfysik och kondenserade materiens fysik; P: 

Teknisk fysik; Q: Materialvetenskap; 


Jan Grahn, Anders Oskarsson, Per Nordblad, Lars-Erik Wernersson, Lars Nyborg, Elisabeth 

Rachlew, Olle Eriksson, Ellen Moons, Emma Olsson (sekr) 



A: Medicinsk teknik; R: Matematik och teknisk matematik; S: Datavetenskap; T: Signaler och 

system; U: Teknisk mekanik; 


Ewert Bengtsson, Bernt Wennberg, David Sands, Fredrik Gustafsson, Peter Olsson, Olle 

Häggström, Anders Rantzer, Andreas Augustsson (sekr) 

Referensgruppernas huvudsakliga arbetsuppgifter: 

Föreslå riktade satsningar och strategiska initiativ 

Föreslå områden för utvärderingar 

Föreslå och lämna yttranden om deltagande i ESF-program och annan internationell 

forskningssamverkan 

Föreslå informationsinsatser om forskning 

Bistå vid omfördelningsprocessen enligt särskilda direktiv (ej under 2011) 

Bistå ämnesrådet med yttranden i uppkommande ärenden 

Referensgrupperna organiserar sitt arbete enligt följande: 

Referensgrupperna utser ordförande som ska vara en rådsledamot 

Vetenskapsrådet utser lämplig person till sekreterare i referensgruppen 


Referensgrupperna sammanträder minst en gång per år på kallelse av sekreteraren 

Referensgrupperna kan adjungera ytterligare personer från ämnesrådet och/eller från 

berörda beredningsgrupper. I förekommande fall kan adjungering göras för att bägge 

könen ska vara representerade i gruppen. 

4.5 Rollfördelning beredningsgruppsordförande, vice ordförande, observatör 

och Vetenskapsrådets personal 

Beredningsgrupperna har utsetts av ämnesrådet, vars ledamöter utgör observatörer i 

beredningsgrupperna. Observatören, ordföranden och personal vid Vetenskapsrådet 

upprätthåller gemensamt ämnesrådets och Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet. 

Observatören har en väsentlig roll som förmedlare av styrelsens och ämnesrådets intentioner 

för beredningen samt för återkoppling till ämnesrådet. Observatören deltar inte i beredningsgruppens 

granskningsarbete. 

Vice ordförande leder beredningsgruppsmötet då ordförande måste lämna möteslokalen vid 

jäv. Varje beredningsgrupp har en ansvarig handläggare samt ytterligare en person från 

Vetenskapsrådet, och de bistår ordförande i planeringen av mötet, ansvarar för den 

administrativa hanteringen i beredningen, samt förmedlar sakkunskap vad det gäller 

hanteringsordning, regler, praxis etc. 

Huvudsekreteraren har ett övergripande ansvar för beredningsprocessen och besvarar frågor 

av principiell natur och hanterar inkomna klagomål efter beslut. 


13

14 

5. Tidplan för beredningen 2011 

22 februari Ansökningspaketet 2011 läggs ut på www.vr.se 

16 mars NT-ämnesrådsmöte 

1 april Alla ledamöter i bg klara (nominerade) 

13 april kl 24.00 Sista ansökningstid NT (Bilaga S: 18 april) 

14-20 april Registrering av ansökningar 

28 april Workshop om fördelning av ansökningar på 

beredningsgrupp 

11-12 maj NT-rådsmöte (formellt beslut om samtliga ledamöter i bg) 

18 maj Ordförandemöte 

20 maj Samråd med MH, HS och U om ansökningar 

27 maj Stoppdatum för placering av ansökningar i 

beredningsgrupper och sista datum för flytt av ansökningar 

mellan ämnesråd 

1 juni Anmälan av jäv 

7 juni Stoppdatum för fördelning av ansökningar på granskare 

(interna) 

7-10 juni Utskick av print on demand 

17 juni Sista datum för att be om rådgivande utlåtande från annat 

ämnesråd eller annan beredningsgrupp 

25 aug-16 september Beredningsgrupperna sammanträder 

21 september NT-ämnesrådsmöte 

23 september Sista dag för bg-yttrande i VR Review 

6 oktober Panelen för Livets molekyler sammanträder 

10 oktober NT-ID-gruppen sammanträder 

12 oktober Omfördelningsgruppen sammanträder 

19 oktober Utskick beslutshandlingar rörande ansökningsärenden till 

ämnesrådet 

26 oktober NT-ämnesrådsmöte (bidragsbeslut) 

27 oktober Energimyndighetens energiutvecklingsnämnd sammanträder 

7-8 november Beslutsmöte RFI 


6. Beredning av ansökningar inom 


6.1 Beredning av olika bidragsformer 

Projektbidrag 

Bidragsformen är främst till för etablerade forskare inom universitet och högskola som vill 

lösa en definierad forskningsuppgift. Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning 

av högsta vetenskapliga kvalitet och vill främja forskningssamarbete och erfarenhetsutbyten. 

Forskare som har eller söker projektbidrag får gärna medverka i industridoktorandprojekt. 

Rådsforskare med löpande bidrag till sin anställning bör normalt beviljas ett projektbidrag 

som stöd för sin forskningsverksamhet. 

Projektbidrag unga 

Bidragsformen är främst till för forskare inom universitet och högskola, med en karriärålder 

efter doktorsexamen på noll till sju år, som vill bygga upp och utveckla en självständig 

forskningsverksamhet. Även den som avlagt doktorsexamen tidigare kan räknas till denna 

kategori om det finns särskilda skäl (t ex sjukdom eller föräldraledighet). Bidrag kan sökas 

både av dem som vid ansökningstillfället saknar en anställning (men där värdinstitutionens 

prefekt godkänt att en sådan ska komma till stånd) och av dem som redan har en 

forskaranställning (t ex som biträdande lektor). Ämnesrådet för naturvetenskap och 

teknikvetenskap avsätter i enlighet med Vetenskapsrådets styrelses beslut en tredjedel av 

tillgängliga medel till stöd för unga forskare. 

Vetenskapsrådet finansierar i denna bidragsform maximalt 75% av sökandes lön. 

Projektbidrag unga bereds åtskilt från vanliga projektbidrag (separata listor med rangordningar 

ska tas fram under beredningen). 

Industridoktorandprojekt 

Bidragsformen erbjuder forskarutbildning för anställda inom industri och näringsliv. 

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap ser gärna att forskare som har eller söker 

projektbidrag även medverkar i industridoktorandprojekt (ID-projekt). 

Bedömning av ansökningarna görs i två steg: I steg 1 gör en av de ämnesspecifika 

beredningsgrupperna (NT-A till NT-U) en vetenskaplig kvalitetsbedömning enligt samma 

kriterier och betygsskalor som gäller för projektansökningar. Kravet på strikt vetenskaplig 

kvalitetsbedömning innebär bland annat att den ämnesspecifika beredningsgruppen: a) inte 

ska beakta meriter enligt bilaga C, punkt 7; b) inte ta hänsyn till randvillkor eller c) inte göra 

någon sammanfattande prioritering. Ansökningar där den ämnessakkunniga 

beredningsgruppen gett betyget 2 eller lägre för vetenskaplig kvalitet avslås. 

I steg 2 gör NT-ID en sammanvägd bedömning av den vetenskapliga kvalitén och projektets 

effekter i form av kunskapsutbyte och samverkan mellan företag och universitet. Projektet ska 

syfta till nya eller förbättrade processer eller produkter inom industrin, så kallad ”industriell 

nytta”. Även universitetets kunskapsmiljö, samt insikter i forskningsprocessens fortsättning 

fram till innovation, ska utvecklas av samarbetet. 


15

16 

Det är kompetensen hos den eller de universitetsforskare som medverkar i projektet som ska 

bedömas, inte den person i företaget som står som sökande. Den senare behöver således inte 

redovisa CV eller publikationslista. Den tilltänkta doktoranden behöver inte namnges i 

ansökan. 

6.2 Riktlinjer och principer i beredningsarbetet 

Ansökningar behandlas konfidentiellt 

Ledamöterna i beredningsgrupperna ska behandla ansökningarna konfidentiellt. Om någon 

begär att få ta del av en ansökan, hänvisas han eller hon till handläggaren på Vetenskapsrådet. 

Även då en ledamot i granskningsarbetet rådfrågar en kollega om en ansökan ska detta göras 

konfidentiellt. På beredningsgruppsmöten ska diskussionerna kunna föras öppet, och därför är 

det av stor vikt att ingenting från dessa förs vidare utanför gruppen, annat än i form av slutlig 

betygsättning och yttranden. 

Bidragsbelopp och tilläggsansökningar 

Sökt minimibelopp för projektbidrag och projektbidrag unga är 300 000 kronor per år 

inklusive indirekta kostnader. Medel för industridoktorandprojekt beviljas som 

schablonbelopp. 

Bidragen kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis löner, resor 

(inklusive vistelser vid forskningsanläggningar), publiceringskostnader och utrustning. 

Bidragen får inte användas till stipendier. Om en doktorand deltar får projektmedel inte 

betalas ut som lön för den tid som doktoranden undervisar. 

Vetenskapsrådet har beslutat att den genomsnittliga storleken på projektbidrag och 

projektbidrag unga ska vara minst 800 000 kr per år inom vetenskapsområdet NT. Varje 

beredningsgrupp ska därför vid sitt möte, innan förslagen lämnas vidare för beslut, kontrollera 

att medelbeloppet för beviljat bidrag inte understiger det från föregående år, såväl inom 

beredningsgruppsramen som på de rangordningslistor som upprättats. 

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap rekommenderar att beredningsgrupperna 

i högre grad utnyttjar möjligheten att föreslå finansiering för projektbidrag med längre 

bidragstider (maximalt kan fem år beviljas). Exempelvis kan projekt av hög kvalitet som 

finansierar doktorander med fördel beviljas för fyra år. Läs mer om restriktioner rörande flera 

projektbidrag till samma forskare i avsnittet nedan. 

Tilläggsansökningar till projekt under pågående bidragsperiod beviljas ej. 

Restriktioner rörande flera projektbidrag till samma forskare 

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap är mycket restriktivt med att ge ett andra 

projektbidrag till samma bidragsmottagare. I de fall ett ytterligare projekt beviljas till en 

bidragsmottagare ska projektet bidra till ny grundläggande kunskap i förhållande till det redan 

beviljade projektet och det nya forskningsprojektet ska vara av exceptionellt god kvalitet. 

Bidragsmottagare för ett beviljat projektbidrag är den sökande, ej de medverkande. 


Det är tillåtet med maximalt två löpande projektbidrag per bidragsmottagare inom 

naturvetenskap och teknikvetenskap. Om den sökande har bidrag från de andra ämnesråden 

(medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap och/eller utbildningsvetenskapliga 

kommittén vid Vetenskapsrådet) tillåts maximalt ett projektbidrag från ämnesrådet för 

naturvetenskap och teknikvetenskap. 

En konsekvens av denna policy är att projektansökningar från forskare som redan har 

maximalt antal projektbidrag kommer att avföras utan granskning. Från forskare med ett 

löpande projektbidrag tillåts därmed maximalt en ny ansökan till ämnesrådet för 

naturvetenskap och teknikvetenskap. För forskare som inte har löpande projektbidrag tillåts 

maximalt två ansökningar. 

Undantag från regeln om maximalt två löpande projektbidrag görs för deltagande i European 

Science Foundations EUROCORES-program eller i svensk polarexpedition arrangerad av 

Svenska polarforskningssekretariatet samt 2007 års specialutlysning på Vetenskapsrådet om 

projektbidrag för forskning i samband med det internationella polaråret (IPY). 

Om en sökande skickar in för många ansökningar ska berörd handläggare kontakta den 

sökande och informera om policyn och låta den sökande välja vilken eller vilka ansökningar 

som ska avföras (alternativt återtas). Om den sökande inte vill (alternativt vägrar) välja eller 

inte kan nås bör ansökningarna tas i den ordning de inkommer till Vetenskapsrådet (den sista 

avförs). 

Den som söker projektbidrag unga kan inte samtidigt söka annat projektbidrag eller ha 

beviljats projektbidrag från Vetenskapsrådet för samma bidragsperiod. Detta gäller även 

projektbidrag knutet till en anställning som forskare eller forskarassistent. 

Pensionerade forskare som söker bidrag 

För att kunna ta emot bidrag från Vetenskapsrådet krävs att den sökande är anställd vid det 

förvaltande organet. Vid vissa lärosäten förekommer regelmässigt avtal om fortsatt 

verksamhet efter ålderspension. För andra emeriti gäller enligt sedvanerätt ett 

anställningsliknande förhållande. Prefekten garanterar med sin signatur på ansökan att den 

sökande kan bedriva sin forskning vid institutionen. 

Oredlighet 

Vetenskapsrådet avför ansökan från sökande som av särskild expertgrupp inom Vetenskapsrådet 

eller Centrala etikprövningsnämnden konstaterats avvika från god vetenskaplig sed. 

Forskare som fått någon form av disciplinpåföljd eller liknande efter granskning inom ett 

lärosäte, samt fall där det finns en "allmän misstanke" om avvikelse från god vetenskaplig sed 

berörs inte. 

Datapubliceringsplan för klimat- och miljöforskningsprojekt 

Den som söker bidrag för projekt där insamling av data för klimat- och miljöforskning utgör 

en betydande del, ska bifoga en datapubliceringsplan. Syftet är att säkerställa framtida 

återanvändning av forskningsdata av andra än de som medverkar i projektet. Uppgifterna ska 

återfinnas i bilaga A. Beredningsgruppen ska yttra sig över planen och budgeten för 

ändamålet. 


17

18 

6.3 Särskilda inriktningar 

Inriktningar som söks genom särskild bilaga i projektbidragsansökningar och vars medel 

fördelas efter förslag från särskilda paneler 

Utöver Vetenskapsrådets forskningsstöd som hanteras av ämnesråden och kommittéerna, 

finns medel för särskilda inriktningar. Det gäller inriktningar som Vetenskapsrådet har ett 

uttalat ansvar för att stödja eller som bedöms kräva särskilt beaktande. De som särskilt kan 

sökas genom bifogande av relevansbilaga år 2011 är Energiriktad grundforskning, Samhällets 

globalisering samt Livets molekyler i samverkan. 

Energiriktad grundforskning 

Energiriktad grundforskning är ett satsningsområde inom Energimyndigheten där 

Vetenskapsrådet och Energimyndigheten samarbetar kring kvalitets- och relevansbedömning 

med mera. Ansökningar som avser energirelaterad grundforskning sänds in till 

Vetenskapsrådet genom den ordinarie ansökningsomgången och ska innehålla en särskild 

energibilaga, bilaga J, som ska skrivas på svenska. 

För 2012 avsätter Energimyndigheten medel till nya projekt inom energiriktad 

grundforskning, med en förväntad total omfattning på cirka 15 Mkr. Sedan 2005 har 

Energimyndigheten ansvaret för hela den svenska energiforskningen, även den grundläggande 

forskningen. 

Information om Energimyndighetens temaområden finns på www.energimyndigheten.se. 

Vid denna särskilda inriktning kommer inte fissionsforskningsrelaterade ansökningar att 

behandlas. Bidrag till full finansiering av anställning ges inte, utan söks och kan ges som del 

av projektbidrag. Bidrag ges för maximalt fyra år. 

Varje ansökan om forskningsbidrag från satsningen på energiriktad grundforskning tolkas 

som en deklaration från den sökandes sida att han/hon i sitt arbete kommer att söka kunskaper 

av betydelse för framtida energisystem och att sökanden medger att projektet kan överföras 

till Energimyndigheten för finansiering. 

Kriterier för tilldelning från en satsning på energiriktad grundforskning kommer att vara såväl 

hög vetenskaplig kvalitet som hög relevans för kunskapsutveckling inom området. 

Vetenskaplig kvalitetsgranskning görs i Vetenskapsrådets beredningsgrupper. De ansökningar 

som får minst betyg 3 går vidare till Energimyndighetens grundforskningskommitté för 

relevansbedömning och urval för finansiering från Energimyndigheten. Se kap 6.4 för 

avlyftshantering. 

Samhällets globalisering 

Vetenskapsrådet inbjuder forskare från alla vetenskapsområden att söka medel för 

forskningssamarbete inom området Samhällets globalisering. Sammanlagt finns 15 miljoner 

SEK att söka 2011. Detta är tredje och sista året denna inriktning kommer att vara sökbar. 

Projekten kan ha en varaktighet på maximalt tre år. 

Globaliseringen griper in i samhällsutvecklingen på alla nivåer. Den innebär ett ständigt ökat 

beroende mellan olika stater och kontinenter, och inverkar på allt från politiska och 

ekonomiska, kulturella och sociala, till tekniska, klimatologiska och sjukdomsframkallande 

förlopp. 


Vetenskapsrådet välkomnar därför forskningsprojekt som, i syfte att undersöka olika typer av 

samband, angriper globaliseringen från skilda håll. Ett krav är att forskningen adresserar 

förändringar— orsaker såväl som konsekvenser — som i en bred bemärkelse kan definieras 

som samhälleliga. Vetenskapsrådet vill särskilt uppmuntra samarbeten mellan forskare från 

olika vetenskapsområden. 

Kriterier för medelstilldelning är såväl god vetenskaplig kvalitet som hög relevans för 

kunskapsutveckling om samhällets globalisering. 

Om en ansökan avser forskning om samhällets globalisering ska Bilaga a7 vara bifogad 

ansökan med en beskrivning av ansökans relevans för området. Endast ansökningar med 

denna bilaga kan komma ifråga för satsningen. Ansökningarna bereds först inom 

Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper. Ett urval ansökningar kommer därefter att 

bedömas ur kvalitets- och relevanssynpunkt av en ämnesövergripande panel. Styrelsen har 

delegerat till Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap att fatta finansieringsbeslut, 

vilket sker under oktober. 

Ansökningar som inte beviljas medel inom den särskilda satsningen på Samhällets 

globalisering konkurrerar på vanligt sätt om projektbidrag från Vetenskapsrådets 

forskningsanslag. 

Hanteringsordning 

Satsningen skall omfatta ansökningar om projektbidrag. 

De sökande som önskar komma i fråga för finansiering genom satsningen skall bifoga 

en bilaga till ansökan (Bilaga a7). Endast ansökningar med denna bilaga kan komma 

ifråga för satsningen. 

Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen 

konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom Vetenskapsrådets budgetram. 

De ansökningar som respektive ämnesråds beredningsgrupper anser representerar 

minst mycket bra, internationellt konkurrenskraftig forskning kommer, efter den 

normala vetenskapliga bedömningen i ordinarie beredningsgrupper, att bedömas 

samlat av en särskild panel. Denna panel är utsedd av ämnesrådet för humaniora och 

samhällsvetenskap på delegation av Vetenskapsrådets styrelse, med expertis inom 

globaliseringsområdet och bred kompetens inom natur- och teknikvetenskap, 

humaniora och samhällsvetenskap, medicin samt utbildningsvetenskap. 

Beredningsgrupperna använder den granskningsblankett som respektive ämnesråd 

använder vid granskning av projekt och ger också förslag till finansiering för dessa 

projekt. 

Beredningsgruppernas yttranden måste vara färdigställda senast den 22 september. 

Med tillgång till den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna skall panelen med 

hjälp av en rangordningslista välja ut de projekt de vill föreslå finansiering för. Dessa 

lyfts då bort från berörda beredningsgrupper. 

Bidragen skall kunna utdelas till grundvetenskaplig forskning inom såväl natur- och 

teknikvetenskap som samhällsvetenskap, medicin, humaniora och 

utbildningsvetenskap. 

Panelen skall inför sitt sammanträde erhålla faktablad för ansökningarna, yttranden 

från beredningsgruppen, samt relevansbilagor. 

ÄR HS fattar beslut om bidrag i oktober. 


19

20 

Livets molekyler i samverkan 

Det senaste halvseklets forskning har resulterat i att vi idag börjar få en god bild av de enheter 

– proteiner, DNA, RNA, lipider – makromolekyler som bygger upp det vi kallar liv. 

Kartläggningen av genomet hos ett snabbt växande antal organismer, inklusive människan, 

och framsteg inom epigenetiken, har gett en solid bas för att ytterligare fördjupa förståelsen av 

livet utifrån ett molekylärt perspektiv. En av de stora vetenskapliga utmaningarna är nu att 

klarlägga mekanismer och interaktioner mellan de olika makromolekylära enheterna. I denna 

utmaning ingår att på en molekylär nivå förstå hur processer som DNA-replikation och 

transkription, RNA-translation, protein-veckning, nukleinsyra- och protein-kemisk 

modifiering, sammansättning av större protein komplex till fungerande cellulära maskiner, 

förmedling av signaler inom och mellan celler, och transport av små och stora molekyler över 

membraner, fungerar mekanistiskt och regleras i cellerna. 

Informationen om såväl molekylernas struktur som deras samverkan finns lagrad i 

organismernas genom. DNA-molekylerna kodar för RNA sekvenser, som via ribosomer 

translateras till en mängd olika polypeptidkedjor i varje cell. Oftast krävs att dessa 

proteinkedjor veckas, med eller utan hjälp, till kompakta tredimensionella strukturer innan de 

blir funktionella. Ibland behöver proteinerna dessutom binda andra proteiner eller små 

molekyler för att aktiveras. Vissa DNA-sekvenser kodar också för små RNA-molekyler som, 

utan att translateras, har en aktiv roll i regleringen av cellulära processer. Genom att studera 

dynamik, struktur, termodynamik och interaktioner mellan makromolekyler (d v s proteiner, 

DNA, RNA, membraner och små ligander) med en mängd olika experimentella metoder kan 

vi bygga upp en bättre förståelse för de komplexa samband som resulterar i livets helhet. För 

att möta de vetenskapliga utmaningar som beskrivits ovan har Vetenskapsrådets styrelse 

beslutat att utlysa Livets molekyler i samverkan som prioriterat grundforskningsområde. 

Medel reserveras för utlysningar under tre år (2010, 2011, 2012) för treåriga 

forskningsprojekt inom detta breda område. Vetenskapsrådet ser positivt på grundforskningsprojekt 

som fokuserar på fundamentala mekanismer och funktioner hos enskilda 

biomolekyler eller deras samverkan i större biologiska system. Områdets interdisciplinära 

karaktär och de komplexa sambanden på flera nivåer innebär stora utmaningar för kreativitet 

och förståelse inom området och för utbildningen och kommunikation av forskningsresultat. 

Forskning i anslutning till detta delområde innefattas av satsningen. För årets (2011) utlysning 

reserveras 15 miljoner kronor. 

Hanteringsordning 

De sökande som önskar komma i fråga för finansiering genom satsningen skall bifoga 

en bilaga till ansökan (Bilaga b1). Endast ansökningar med denna bilaga kan komma 

ifråga. Satsningen omfattar enbart ansökningar om projektbidrag. 

Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen 

konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom Vetenskapsrådets budgetramar. 

Bidragen ska stödja grundvetenskaplig forskning inom samtliga vetenskapsområden. 

Den vetenskapliga bedömningen äger rum i ordinarie beredningsgrupper. Beredningsgrupperna 

använder den yttrandeblankett som respektive ämnesråd tillhandahåller och 

ger också särskilt förslag till finansiering för dessa projekt. Beredningsgrupperna ska 

även ombedjas att yttra sig över ansökans relevans för satsningen. Yttrandena måste 

vara färdigställda senast den 23 september 2011. 

Ansökningar som beredningsgruppen anser representerar minst mycket bra, 

internationellt konkurrenskraftig forskning som så långt möjligt bör erhålla stöd från 

Vetenskapsrådet (VR-betyg 3 eller högre), kommer att bedömas samlat av en särskild 


panel, utsedd av ÄR NT på delegation av Vetenskapsrådets styrelse, och med bred 

kompetens inom naturvetenskap och teknikvetenskap, medicin och hälsa, humaniora 

och samhällsvetenskap samt utbildningsvetenskap. 

Panelen ska ha en ordförande och sju övriga ledamöter. Vid stort antal ansökningar 

kan den ha ytterligare ledamöter. 

Beredningsgrupperna inom NT kan nominera upp till sju ansökningar till panelen. 

Panelen skall inför sitt möte den 6 oktober 2011 ha tillgång till aktuella ansökningar, 

erhålla faktablad och relevansbilagor för ansökningarna samt yttranden och 

finansieringsförslag från beredningsgrupperna. 

Baserat på relevans för satsningen och vetenskaplig kvalitet ska panelen välja ut de 

projekt den vill föreslå finansiering för, inom en ram om 15 miljoner kronor per år 

under 2012-2014, genom att upprätta en prioriteringslista. ÄR NT fattar beslut om 

bidrag i slutet av oktober. 

Ansökningar som föreslås finansierade lyfts bort från berörda beredningsgruppers 

prioriteringslistor. På så sätt frigjorda medel, genom avlyft ifrån beredningsgruppens 

budgetram, tillfaller i första hand gruppens ansökningar enligt principer som berört 

ämnesråd/kommitté fastställt. 

Panelen ska inte avlämna skriftliga yttranden efter mötet; endast yttrande från den 

ursprungliga beredningsgruppen lämnas till de sökande. 

Särskild inriktning vars medel fördelas separat 

Varje beredningsgrupp har möjlighet att välja ut en ansökan som gäller Nya områden samt 

mång- och tvärvetenskap och som ej kan erhålla bidrag inom beredningsgruppens ram. I 

yttrandet för denna ansökan ska det framgå vilka värden som ansökan har i relation till nya 

områden eller mång- och tvärvetenskap. Omfördelningsgruppen väljer sedan ut ett antal 

ansökningar som föreslås ämnesrådet för finansiering. 

6.4 Avlyftsprinciper för särskilda inriktningar 

Panelerna för Livets molekyler och energiriktad grundforskning sammanträder efter det att de 

ordinarie beredningsgrupperna har sammanträtt (i början på oktober 2011). Därför kommer de 

ansökningar som dessa paneler önskar finansiera (med särskilda relevansbilagor) att lyftas 

bort från de ämnesspecifika beredningsgrupperna. I de fall ansökningar, som redan placerats 

för finansiering inom beredningsgruppernas budgetram, tas bort kommer de att generera ett 

budgetutrymme för att finansiera ytterligare ansökningar inom beredningsgruppens 

budgetram. 

Avlyft sker, vad gäller Livets molekyler, enligt beredningsgruppens rangordningslista för 

omfördelning. I övriga fall tillfaller frigjorda medel i första hand berörd beredningsgrupps 

högst rangordnade ansökningar med relevansbilaga samt lägst betyg 3 och sammanfattande 

prioritering lägst 3, och som av panelen bedömts som relevant för satsningen. I andra hand 

sker avlyft enligt beredningsgruppens rangordning. (Beredningsgrupperna ska därför även 

alltid rangordna ett lämpligt antal ansökningar utöver vad som krävs för omfördelningen.) 

Om finansiering föreslås från flera särskilda satsningar för ett projekt, ska i första hand den 

satsning vars panel föreslår det största bidragsbeloppet gälla, och i andra hand den satsning 

som har störst totalbudget. Frigjorda medel återgår till den särskilda satsningens 

prioriteringslista (som alltså ska ha reserver utanför sin budgetram). 


21

22 

7. Hanteringsordning för ansökningar: dyrbar 

vetenskaplig utrustning, planeringsbidrag 

stora databaser och driftsbidrag 

7.1 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om medel till dyrbar 

vetenskaplig utrustning 

Vetenskapsrådet ska finansiera dyrbar vetenskaplig utrustning till grundforskning och 

tillämpad forskning inom alla vetenskapsområden. Observera att detta skiljer sig från 

Vetenskapsrådets huvuduppdrag. 

I enlighet med direktiven i forskningspropositionen 2008/09:50 ”Ett lyft för forskning och 

innovation” kommer Vetenskapsrådet från och med 2009 inte längre att finansiera dyrbar 

vetenskaplig utrustning för enskilda forskare eller forskargrupper. Det ansvaret övergår 

istället till universiteten. Vetenskapsrådet kommer att fokusera på forskningsinfrastrukturer 

av nationellt intresse. 

Ansökningar om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning har en stor spännvidd vad avser 

antalet sökande (nyttjare av utrustningen), projekt som ska stödjas av utrustningen och själva 

utrustningen. Ansökan kan gälla allt från kommersiellt tillgänglig lagervara till tillverkning av 

utrustning/anläggning i egen regi. Riktlinjerna nedan kommer därför att vara tillämpliga i de 

allra flesta fall men i något fall kan bedömare behöva ge utförligare kommentarer med hänsyn 

till ansökans specifika art. 

Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens 

beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens 

beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör 

andra steget. Som tredje steg upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från 

RFI:s beredningsgrupper beslutsunderlaget till RFI. Vid rådsmötet i november beslutar RFI 

om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås. 

Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den 

vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s 

grupper svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen och hur väl 

ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. 

Steg 1 

1. Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens 

beredningsgrupper. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s 

beredningsgrupper. 

De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla följande: 

a) En bedömning av kvaliteten på den verksamhet som ska stödjas av utrustningen 

b) En bedömning av kompetensen hos de sökande 

Bedömningsskalan för a) och b) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 

1=otillräcklig/insufficient 

2=bra/good 


3=mycket bra/very good 

4= utmärkt/excellent 

5= ledande/outstanding 

Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd 

bedömning av a) respektive b) göras och vid behov kommenteras i yttrandet e). 

c) Utrustningens relevans för den verksamhet som ska stödjas av utrustningen 

Bedömningsskalan är tregradig: 

1=Låg relevans 

2=Hög relevans 

3=Mycket hög relevans 

I fall där del eller delar av utrustningen har annan relevans än huvuddelen (t.ex. kan någon 

perifer del anses vara överflödig eller feldimensionerad), bör detta kommenteras i yttrandet e). 

d) En bedömning av utrustningens potentiella användare 


1 = Utrustningen är av intresse för en begränsad grupp användare 

2 = Utrustningen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt 

kvalificerade svenska forskargrupper 

3 = Utrustningen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt 


e) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppens 

yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. 

Steg 2 

2. Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan 

kan behandlas i flera beredningsgrupper. 

3. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla följande: 

a) En bedömning av om utrustningen uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur; den 

ska: 

vara av brett nationellt intresse, 

ge förutsättningar för världsledande forskning, 

utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade 

forskningsprojekt, 

vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand, 

ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande, 

vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en 

plan för tillgängligheten (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till 

insamlade data och presentation av resultat), 

samt 

i relevanta fall, introducera ny spetsteknologi 

b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som ska stödjas av utrustningen 


23

24 

c) En bedömning av kompetensen hos de sökande 

Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 


2=bra/good 





bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i yttrandet h). 

I beredningsgruppens slutliga yttrande anges även ett s.k. VR-betyg som är en 

sammanvägning av kvalitet och kompetens (b och c); se avsnitt om VR-betyg. 

d) Utrustningens relevans för den forskning som ska stödjas av utrustningen 





I fall där del eller delar av utrustningen har annan relevans än huvuddelen (t.ex. kan någon 

perifer del anses vara överflödig eller feldimensionerad), bör detta kommenteras i yttrandet 

h). 

e) Utrustningens utnyttjande under avskrivningstiden 

En bedömning görs om de sökandes planering av driften under avskrivningstiden står i paritet 

med de krav utrustningen ställer på driftsorganisation avseende driftskostnader, adekvat 

datahantering, kompetens och användarstöd. 


1=Otillräckliga förutsättningar att utnyttja utrustningens potential 

2=Goda förutsättningar att utnyttja utrustningens potential 

3=Verkligt goda förutsättningar att utnyttja utrustningens potential 

f) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t.ex. betydelsen för unga 

forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande 

infrastrukturer kan påverka bedömningen. Dessa aspekter ska redovisas utförligt i den 

skriftliga motiveringen h) där det ska framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen. 

g) En sammanfattande prioritering av ansökan där hänsyn tas till bedömningen i a-f. 

Prioriteringen görs i en femgradig skala: 

1=Ingen prioritet 

2=Låg prioritet 

3=Medelhög prioritet 

4=Hög prioritet 

5=Högsta prioritet 


h) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas 

yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista, 

se punkt 4 nedan. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med det 

slutliga beslutet. Det är viktigt att det framgår av yttrandet på vilka grunder ansökan bedömts, 

särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i 

de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper. 

Steg 3 

4. På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta 

en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid 

sammanvägningen. 

5. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna 

fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda 

ansökningar. 

7.2 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om planeringsbidrag 











Steg 1 





a) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. 

Eftersom infrastrukturen ännu är på planeringsstadiet kan inte samma krav ställas på 

beskrivningen av projektet som vid en ansökan om projektbidrag, utan det är projektets 

potential som ska bedömas. 

b) En bedömning av kompetensen hos de sökande. 



2=bra/good 





25

26 



c) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av 

infrastrukturen 





d) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare 


1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare 

2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt 


3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt 




Steg 2 




a) En bedömning av om den planerade infrastrukturen uppfyller RFI:s kriterier för 

infrastruktur och en bedömning av behovet av planering. 

RFI:s kriterier för infrastruktur är att de ska: 










samt 


Påståendet ”Ansökan avser en ny forskningsinfrastruktur och det finns behov av att 

genomföra en detaljerad planering” ska besvaras med ”Ja” eller ”Nej”. 


) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. 

Eftersom infrastrukturen ännu är på planeringsstadiet kan inte samma krav ställas på 

beskrivningen av projektet som vid en ansökan om projektbidrag, utan det är projektets 

potential som ska bedömas. 

c) En bedömning av kompetensen hos de sökande. 



2=bra/good 








d) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av 

infrastrukturen. 





e) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare 



















27

28 







Steg 3 






ansökningar. 

7.3 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om stöd till stora 

databaser 











Steg 1 




De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper ska avge ska innehålla följande: 

a) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av databasen. 

b) En bedömning av kompetensen hos de sökande 



2=bra/good 







c) En bedömning av databasens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av 

databasen 





d) En bedömning av databasens potentiella användare 


1 = Databasen är av intresse för en begränsad grupp användare 

2 = Databasen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade 

svenska forskargrupper 

3 = Databasen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt 




Steg 2 




a) En bedömning av om databasen uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur; den 

ska: 










samt 


b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av databasen. 

c) En bedömning av kompetensen hos de sökande 



29

30 


2=bra/good 





bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i yttrandet i). 



d) En bedömning av databasens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av 

databasen 





e) En bedömning av databasens potentiella användare 


1 = Databasen är av intresse för en begränsad grupp användare 

2 = Databasen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade 

svenska forskargrupper 

3 = Databasen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt 


f) En bedömning av designen och kvaliteten hos databasen 

Bedömningsskalan är femgradig: 

1 = Ej acceptabel 

2 = Acceptabel 

3 = Bra 

4 = Hög internationell standard 

5 = Högsta internationella standard 

g) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t.ex. betydelsen för unga 


databaser kan påverka bedömningen. Dessa aspekter ska redovisas utförligt i den skriftliga 

motiveringen i) där det ska framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen. 

h) En sammanfattande prioritering av ansökan där hänsyn tas till bedömningen i a-g. 








i) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas 






Steg 3 






ansökningar. 

7.4 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om driftsbidrag 











Steg 1 





a) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. 

b) En bedömning av kompetensen hos de sökande. 



2=bra/good 





31

32 



c) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av 

infrastrukturen 





d) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare 









Steg 2 




a) En bedömning av om infrastrukturen uppfyller RFI:s kriterier för infrastruktur; den ska: 










samt 


b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. 

c) En bedömning av kompetensen hos de sökande. 



2=bra/good 









d) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av 

infrastrukturen. 





e) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare 

























33

34 

Steg 3 






ansökningar. 


8. Granskning och betygssättning 

8.1 Granskning och omdömen från enskilda beredningsgruppsledamöter och 

externa granskare inför beredningsgruppsmötet 

Beredningsgruppsledamot 

Beredningsgruppen har samma ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och 

samtliga ska prioriteras utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får nedprioriteras med 

motiveringen att den inte ligger centralt inom gruppens ämnesområde. Varje ansökan ska 

granskas och betygsättas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen. En av dessa ledamöter, 

förslagsställaren, lämnar en mer utförlig skriftlig kommentar, förslag till yttrande, som 

komplement till betygsättningen. Annan ledamot i beredningsgruppen, som betygsätter och 

rangordnar ansökan, kallas granskare och ska även lämna ett skriftligt utlåtande vilket då 

kallas minnesanteckning. 

I granskarnas minnesanteckningar/förslag till yttrande inför beredningsgruppsmötet anges tre 

betyg avseende bedömning av den sökandes kompetens, projektets kvalitet samt projektets 

genomförbarhet. Betygen ges på en femgradig skala. Varje granskare anger också en 

preliminär rangordning per bidragsform av hur den specifika ansökan bedöms jämfört med 

alla andra ansökningar inom samma bidragsform som han/hon granskat (till exempel 1 (20), 2 

(20) osv). 

I betyg och rangordning ska inte hänsyn tas till eventuella randvillkor. I förslaget till yttrande 

ska i löpande text kommenteras närmare om sökandens kompetens, projektets kvalitet och 

projektets genomförbarhet. 

Extern granskare 

Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till 

stöd åt en beredningsgrupp (eller annan beredande entitet), men som inte själv är vald 

ledamot. En extern granskare kan vara ledamot av annan beredningsgrupp, eller i övrigt stå 

utanför Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Det är ofta en fördel att välja en utländsk 

expert som extern granskare. 

Externa granskare kostar, både i form av arvoden och av den arbetstid som läggs ned på att 

rekrytera och ledsaga dem i granskningsprocessen. Därför skall användande av externa 

granskare vara restriktivt. Utöver de externa granskare som är nödvändiga på grund av 

jävssituationer rekommenderas att maximalt en extern granskare anlitas per tio ansökningar i 

gruppen. Så långt det är möjligt ska de ombes granska flera ansökningar för att få ett underlag 

för jämförelse. 

Beredningsgruppen, eller dess ordförande, kan identifiera situationer när extern granskning 

behövs och föreslå vem som ska anlitas. I normalfallet kontaktar handläggaren på 

Vetenskapsrådet föreslagna externa granskare. Extern granskare ska inte ha egen ansökan i 

aktuell beredningsgrupp, och måste vara ojävig i förhållande till sökande som ska bedömas. 

Extern granskning är obligatorisk när ledamot av Vetenskapsrådets beslutsorgan är sökande 

(minst 2 externa yttranden krävs inför beslut). Övriga fall där extern granskning förekommer 

är typiskt: 


35

36 

Jävsituation inom beredningsgruppen – man vill styrka att även en helt oberoende 

granskning leder till ungefär samma resultat i bedömningen 

Ansökans vetenskapliga innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade kompetens 

inte är tillräcklig för en fullvärdig bedömning 

En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som 

beredningsgruppen (och ge skriftliga kommentarer och betyg). Granskarens yttranden som 

inkommer till VR är en allmän handling, likställt med beredningsgruppens slutyttrande, och 

ska lämnas ut på begäran. I vissa fall kan man be en annan beredningsgrupp som helhet 

komma med ett rådgivande yttrande, och även det hanteras då som ett extern yttrande. 

Huvudprincipen är att beredningsgruppen är fullt ansvarig för slutbedömningen av en ansökan 

och förslaget till beslut. Eventuella externa granskare ersätter inte bortfall av granskare inom 

gruppen (minst 3). 

8.2 Granskning och omdömen under/efter beredningsgruppsmötet, 

beredningsgruppens yttrande 

För varje ansökan ska beredningsgruppen lämna ett slutligt sammanvägt betyg med avseende 

på såväl projektets vetenskapliga kvalitet som de sökandes kompetens enligt den för 

Vetenskapsrådet gemensamma femgradiga betygsskalan. För de två högsta betygen ska 

beredningsgruppen ange inom vilket område (se kapitel 8.4) projektet/forskaren är 

internationellt respektive nationellt ledande. I undantagsfall kan ansökan som inte kan sägas 

höra till något av de ämnesområden som gäller för betygen 4 och 5 ändå ges något av dessa 

två betyg, men ämnesområdet ska då specificeras och får inte utgöra ett underområde av något 

av de angivna ämnesområdena. 

Randvillkor och prioritering 

Kvalitetskravet återfinns i första paragrafen i Vetenskapsrådets instruktion. Kvaliteten är 

alltså det primära kriteriet för prioritering av ansökningarna, men ett antal randvillkor kan 

vägas in i den sammanfattande prioriteringen. Randvillkoren ska användas endast för 

rangordning av kvalitetsmässigt likvärdiga eller nästan likvärdiga ansökningar. Inget 

randvillkor är viktigare än något annat. 

Randvillkor som särskilt ska beaktas är, utan inbördes ordning: 

Ansökan bidrar till jämställdheten genom stöd till sökande inom ett område som 

domineras av forskare av det motsatta könet 

Ansökan bidrar till rörligheten genom stöd till forskare som avser byta universitet eller 

institution 

Ansökan innehåller element av mång- och tvärvetenskap 

Ansökan omfattar forskning med särskild inomvetenskaplig eller samhällelig relevans 

Alla randvillkor som har betydelse för bedömningen ska anges i de skriftliga kommentarerna 

till yttrandet. För ansökningar om industridoktorandprojekt görs ingen sammanfattande 

rangordning med hänsyn till randvillkoren. 

Den sammanfattande prioriteringen görs enligt skalan: 

5 = Högsta prioritet 

4 = Hög prioritet 


3 = Medelhög prioritet 

2 = Låg prioritet 

1 = Avslag 

Om inget randvillkor påverkat prioriteringen är den sammanfattande prioriteringen samma 

som det sammanvägda betyget. I den sammanfattande prioriteringen kan (i undantagsfall) 

också ytterligare omständigheter komma till uttryck, vilka i så fall bör kommenteras i 

yttrandet. Ett exempel på ansökningar som skulle kunna tänkas få ett högt betyg men låg 

prioritering är tilläggsansökningar som enligt ämnesrådets beslut normalt ska avslås även om 

betyget är högt eller när den sökande redan har ett projektbidrag och den nu aktuella ansökan 

inte uppfyller villkoren för att få ytterligare en ansökan beviljad. 

Beredningsgruppens skriftliga yttrande 

Under beredningsgruppsmötet utformas beredningsgruppens yttrande som är slutprodukten av 

den granskningsprocess som varje ansökan genomgår. Gruppyttrandet är därför ett mycket 

viktigt dokument och utgör myndighetens beslutsunderlag i ärendet och skickas alltid till den 

sökande. Det är viktigt att yttrandet är konsistent med betyget och förslaget till beslut samt 

innehåller de klargöranden som kan behövas. 

Förslaget till yttrande som skrivits in i VR-Review innan beredningsgruppsmötet ligger till 

grund för det slutgiltiga yttrandet. Förslaget till yttrande modifieras efter beredningsgruppens 

gemensamma bedömning av ansökan. Förslagsställaren har vanligen uppdraget att skriva in 

gruppyttrandet i VR-Review senast en vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. 

Beredningsgruppen bör särskilt beakta att följande finns kommenterat i yttrandet: 

Styrkor och svagheter i forskarens kompetens inom det för projektet aktuella 

ämnesområdet 

Sammanvägning av flera sökandes kompetens om sådan gjorts 

Kommentarer om projektets genomförbarhet 

Bedömning av kompetensen och framtidspotentialen hos unga forskare som fått något av 

de två högsta betygen 

Styrkor och svagheter i projektets frågeställning och metodik 

Större skillnader i bedömningen av projektets kvalitet respektive forskarens 

Kompetens och hur de två betygen sammanvägts i det sammanfattande betyget 

Förklaring till varför beredningsgruppens bedömning avviker från de externa granskarnas 

om så är fallet 

Tillämpning av eventuella randvillkor och hur de påverkat prioriteringen, särskilt om 

siffrorna för betyg och sammanfattande prioritering inte är desamma 

Motivering till varför man föreslår ett andra projektbidrag till sökande som redan har ett 

löpande projektbidrag (se avsnitt 6.2 om restriktioner rörande flera projektbidrag till 

samma forskare) 

8.3 VR-betygen, riktlinjer för beredningen 

(efter GD-beslut 2003-04-29, Dnr 111-2003-4412) 

Gemensamma betyg för vetenskaplig kvalitet, de femgradiga så kallade VR-betygen, 

beslutades av GD i april 2003 efter förslag från huvudsekreterarna. Dessa betyg ska ses som 


37

38 

absoluta och därmed möjliggöra jämförelser mellan ansökningar i olika beredningsgrupper. 

Syftet med betygen, förutom att de används som ett instrument för att ranka ansökningar, är 

att visa upp ansökningarnas kvalitet för statsmakterna och allmänheten. När systemet bedöms 

tillförlitligt ska betygen dessutom användas till att ge ett underlag till Vetenskapsrådets 

uppföljning av medelsfördelningen och av forskningen och dess kvalitet, möjliggöra bättre 

jämförelser tvärs över ämnesråden, informera universitet och högskolor till hjälp för deras 

prioriteringsarbete, i enlighet med en överenskommelse mellan VR och SUHF 1 juli 2001. 

Betygen definieras enligt följande: 

5=världsledande/outstanding: Projektet representerar respektive forskaren bedriver 

världsledande forskning av högsta kvalitet. Projektet kan jämföras med och forskaren tillhör 

de världsledande inom ämnesområdet. Eftersom svensk forskning inte är världsledande annat 

än inom ett begränsat antal ämnesområden saknas sannolikt ansökningar på denna nivå inom 

flera beredningsgrupper. 

4=utmärkt/excellent: Projektet representerar resp. forskaren bedriver utmärkt, internationellt 

uppmärksammad forskning. Projektet kan jämföras med och forskaren tillhör de nationellt 

ledande inom ämnesområdet. 

3=mycket bra/very good: Projektet representerar resp. forskaren bedriver mycket bra, 

internationellt konkurrenskraftig forskning som så långt möjligt bör erhålla stöd från 

Vetenskapsrådet. 

2=bra/good: Projektet representerar resp. forskaren bedriver bra forskning väl värd stöd från 

Vetenskapsrådet om det finns tillräckliga resurser. Betyget ska inte uppfattas som lågt i ett 

vidare perspektiv. Forskning värd stöd från Vetenskapsrådet måste uppfylla höga 

kvalitetskrav. 

1=otillräcklig/insufficient: Den sammanvägda vetenskapliga kvaliteten är otillräcklig för 

finansiering från Vetenskapsrådet. Betyget otillräcklig innebär inte att projektet resp. 

forskaren behöver vara dålig(t). Projektet respektive forskaren kan vara bra men inte 

tillräckligt bra för att klara de höga kvalitetskrav som Vetenskapsrådet enligt sin instruktion 

ska upprätthålla. 

Anvisningar för betygsättning av Vetenskapsrådets ansökningar 

Ansökningarnas vetenskapliga kvalitet ska bedömas av beredningsgrupperna i en femgradig 

skala enligt nedan. Betyget ska utgöra en sammanvägning av projektets kvaliteten samt den 

sökandes kompetens inom det för projektet aktuella ämnesområdet. Ett sammanvägt betyg ska 

lämnas även i de fall det finns betydande skillnader mellan projektets kvalitet och den 

sökandes kompetens. Beredningsgruppen kan i sådana fall med fördel kommentera 

skillnaderna och sammanvägningen i yttrandet. 

Kvalitetskriterier kan behöva olika förtydliganden inom olika ämnesområden. Ämnesråden 

kan därför lämna särskilda anvisningar för hur den vetenskapliga kvaliteten ska bedömas 

inom olika ämnesområden. Randvillkor som påverkar prioriteringen men inte är en del av den 

vetenskapliga kvaliteten ska inte vägas in i betyget. Möjligheten till finansiering ska inte 

heller vägas in i betyget; betygen ska självfallet inte justeras uppåt för de ansökningar som 

kan finansieras eller nedåt för de ansökningar som inte kan finansieras. 


Begreppen nationellt ledande och världsledande under betygen 4 respektive 5 ska inte tolkas 

som bara ett enda projekt eller en enda forskare. De ledande inom ett ämnesområde kan vara 

flera, men bara ett begränsat antal projekt och forskare. Det ämnesområde som avses ska 

anges när betyget sätts till 4 eller 5. Ämnesområdet får inte vara för smalt definierat. 

Ämnesråden kan utfärda särskilda anvisningar beträffande omfattningen av ämnesområden 

för betygen 4 och 5. 

Med forskarens kompetens avses i regel huvudsökandens, men kompetensen bör också vara 

en sammanvägning av samtliga medverkandes kompetens; beredningsgruppen kan i sådana 

fall göra en notering om detta i yttrandet. Vid bedömning av unga forskare ska deras 

framtidspotential betraktas som en viktig komponent av kompetensen. Ansökningar från unga 

forskare ska också kunna ges betygen 4 eller 5. Begreppet ledande inom ett ämnesområde får 

då för unga forskare tolkas som potentialen att bli ledande inom ämnesområdet; 

beredningsgruppen kan i sådana fall göra en notering om detta i yttrandet. 

8.4 Särskilda anvisningar för betygssättning av ansökningar inom 


Vetenskaplig förnyelse ska betraktas som en viktig komponent av den vetenskapliga 

kvaliteten. Det är angeläget att rådet stöder ny och banbrytande forskning. 

Beredningsgruppens sammanvägda femgradiga betyg är ett viktigt instrument i ämnesrådets 

och Vetenskapsrådets interna och externa arbete. Det är nödvändigt för beredningsgruppernas 

och ämnesrådets trovärdighet att den absoluta betygsskalan tillämpas strängt enligt de kriterier 

som beskrivs i GD beslutet från 2003 (avsnitt 8.3). 

Ämnesområden för betygen ledande/outstanding (betyg 5) och utmärkt/excellent (betyg 4) 

När betygen ledande/outstanding (betyg 5) respektive utmärkt/excellent (betyg 4) sätts ska 

beredningsgruppen i yttrandet ange inom vilket av nedanstående ämnesområden som 

projektet och forskaren är internationellt respektive nationellt ledande. Även om ämnesområdena 

redovisas sorterade per beredningsgrupp så kan betygsområdet väljas från en annan 

beredningsgrupp än den där ansökan behandlas. I undantagsfall kan en ansökan som inte kan 

sägas höra till något av nedanstående ämnesområden ändå ges betyg 4 eller 5. Ämnesområdet 

ska då specificeras och får inte utgöra ett underområde av något av följande ämnesområden, 

se nästa sida. 

Ämnesområden för betyg 4 och 5 

Medicinsk teknik (NT-A) 

Biomaterial 

Biomedicinsk sensorteknik 

Biomedicinsk simulering 

Biomekanik 

Fysiologisk mätteknik 

Medicinsk bild och signalbehandling 

Medicinsk informatik 

Medicinsk strålningsfysik 

Medicinsk teknik 

Terapeutiska tekniker 

Processer i mark, luft, vatten (NT-B) 

Biogeokemi 

Dynamisk meteorologi 

Exogen geokemi 

Fysisk oceanografi 

Hydrologi 


39

40 

Kemisk meteorologi 

Kemisk oceanografi 

Klimatologi 

Geologi och geofysik (NT-C) 

Berggrundsgeologi 

Fasta jordens fysik 

Geomorfologi 

Geoteknik 

Glaciologi 

Historisk geologi och paleontologi 

Kvartärgeologi 

Mineralvetenskap 

Paleoklimatologi 

Biokemi och bioteknik (NT-D1) 

Bioenergetik 

Bioinformatik 

Bioteknisk cell- och molekylärbiologi 

Funktionsgenomik 

Glykobiologi 

Membranbiokemi 

Neurokemi 

Nukleinsyrors biokemi 

Proteinkemi och enzymologi 

Strukturbiologi 

Systembiologi 

Växtbioteknik 

Organisk kemi, oorganisk kemi och 

materialkemi (NT-D2) 

Bio-organisk kemi 

Elektrokemi 

Fasta tillståndets kemi 

Fysikalisk organisk kemi 

Klusterkemi 

Läkemedelskemi 

Lösningskemi 

Materialsyntes 

Metallorganisk kemi 

Organisk syntes 

Polymerkemi 

Fysikalisk kemi, biofysikalisk kemi och 

teoretisk kemi (NT-D3) 

Biofysikalisk kemi 

Kemisk dynamik 

Kemisk fysik 

Kvantkemi 

Molekylär biofysik 

Molekylär statistisk mekanik 

Spektroskopi 

Teoretisk biokemi 

Teoretisk molekylärbiologi 

Yt- och kolloidkemi 


Processteknik, miljöteknik och analytisk 

kemi (NT-D4) 

Analytisk kemi 

Bioanalytisk kemi 

Biotekniska processer 

Cellulosa-, pappers- och fiberteknik 

Energiteknik 

Enzymteknik 

Formuleringsteknologi 

Katalys 

Kemisk apparatteknik 

Kemisk processteknik 

Kemometri 

Livsmedelskemi 

Livsmedelsteknik 

Mikrofluidik 

Miljökemi 

Miljöteknik 

Sensorteknik 

Separationsteknik 

Transportprocesser 

Ekologi och systematik (NT-I) 

Beteendeekologi 

Ekosystemekologi 

Evolutionär ekologi 

Molekylär ekologi 

Populationsekologi 

Populationsgenetik 

Samhällsekologi 

Systematik och taxonomi 

Teoretisk ekologi 

Organismbiologi (NT-J) 

Bioinformatik 

Cellbiologi 

Evolutionsbiologi 

Immunologi 

Membranbiokemi 

Mikrobiologi 

Utvecklingsbiologi 

Växtfysiologi 

Zoofysiologi 

Cell- och molekylärbiologi (NT-K) 

Biofysik 

Biologisk bildanalys 

Epigenetik 

Eukaryot molekylärbiologi 

Membranproteomik 

Molekylär cellbiologi 

Molekylär evolutionsbiologi 

Molekylär mikrobiologi 

Molekylärbiologi

Neurobiologi 

Stamcellsbiologi 

Utvecklingsbiologi 

Växtbiokemi 

Växtmolekylärbiologi 

Halvledarfysik, elektronik, elektro-teknik 

och fotonik (NT-L) 

Elektrisk mät- och apparatteknik 

Elektrofysik 

Elektronik 

Elektroteknik 

Elkraftteknik 

Fotonik 

Halvledarfysik 

Nano- och mikroelektronik 

Subatomär fysik, astrofysik, rymdfysik och 

fusion (NT-MN) 

Astrofysik 

Astropartikelfysik 

Elementarpartikelfysik 

Fusion 

Fysikens matematiska metoder 

Kärnfysik 

Relativitetsteori och kosmologi 

Rymdfysik 

Strålningsfysik 

Atom- och molekylfysik och kondenserade 

materiens fysik (NT-NO) 

Atomfysik 

Beräkningsfysik 

Kemisk fysik 

Klusterfysik 

Kondenserade materiens fysik; experimentell 

Kondenserade materiens fysik; teoretisk 

Kvantinformation 

Kvantvätskor och kvantmaterial 

Magnetism 

Molekylfysik 

Nanovetenskap 

Optik 

Plasmafysik 

Statistisk fysik, kaos och ickelinjära dynamiska 

system 

Struktur- och vibrationsfysik 

Supraledning 

Teknisk fysik (NT-P) 

Biologisk fysik 

Komponentfysik 

Materialfysik och ytfysik 

Optik 

Materialvetenskap (NT-Q) 

Kompositmaterial 

Materialkarakterisering 

Materialmodellering 

Mellanytor 

Metaller och legeringar 

Nanostrukturerade material 

Oorganiska material 

Polymera material 

Ytbeläggning 


Matematik och teknisk matematik (NT-R) 

Algebra och kombinatorik 

Analys 

Beräkningsmatematik 

Geometri 

Optimering 

Stokastik 

Teknisk matematik 

Datavetenskap (NT-S) 

Algoritm- & komplexitetsteori 

Bildanalys & bildbehandling 

Datakommunikation 

Datakompression 

Datorteknik 

Distribuerade system 

Människa-maskin-interaktion 

Programvaruteknik 

Teoretisk datavetenskap 

Signaler och system (NT-T) 

Adaptiva system 

Digital signalbehandling 

Kommunikationssystem 

Modellering och identifiering 

Nätverk 

Reglerteknik 

Teknisk fysik (NT-U) 

Akustik 

Biomekanik 

Hållfasthetslära 

Maskiner och maskinelement 

Strömningsmekanik 

Systemdynamik 

Teknisk mekanik 

41

42 

9. Användarguide till VR-Review 

Uppdaterad mars 2008 (JB) 

Välkommen som deltagare i Vetenskapsrådets beredningsorganisation! 

Vad är VR-Review? 

VR-Review är ett webbaserat verktyg som innehåller dels en databas (elektroniskt arkiv), dels ett 

hanteringssystem för beredningsarbetet. I databasen lagras de ansökningar om forskningsbidrag som 

skickats in till Vetenskapsrådet. Ansökningarna lagras som PDF-filer och kan läsas med Adobe 

Acrobat Reader (www.adobe.se). 

VR-Review kommer du åt via Internet genom att öppna adressen: http://vrreview.vr.se eller följa 

länken på www.vr.se. En guide till hur du använder VR-Review hittar du i slutet av detta dokument. 

Vem gör vad i beredningsarbetet? 

Ansökningarna fördelas på beredningsgrupper efter det att de har skickats in till Vetenskapsrådets 

webbaserade ansökningssystem VR-Direct. Som deltagare i en beredningsgrupp läser du sedan via 

VR-Review de ansökningar som ska granskas. Annat material kan skickas ut beroende på vilket 

ämnesområde du arbetar inom. För dig som arbetar som extern granskare (ej ledamot av 

beredningsgruppen) fungerar VR-Review så att endast de ansökningar du har ombetts att granska 

syns på skärmen. 

Om du som ledamot av beredningsgruppen föredrar att läsa ansökningarna i pappersformat, kan du 

beställa dessa efter det att du har loggat in i VR-Review under menyvalet ”Mina uppgifter”. 

Alla granskare ska registrera sina omdömen (minnesanteckningar/förslag till yttrande/externa 

utlåtanden) i VR-Review. 

Förslagsställaren (tidigare år kallad föredragande) skriver i formuläret ”Förslag till yttrande”. 

Övriga granskare inom beredningsgruppen skriver i formuläret ”Minnesanteckningar” (tidigare år 

kallat utlåtande eller BG-lista). 

Extern granskare skriver i formuläret: ”Externt utlåtande”. 

Som en säkerhetsåtgärd rekommenderar vi att du även spar kopior av ditt arbete på din egen dator, 

t ex i ett ordbehandlingsprogram som MS Word. 

Inget material som återfinns i VR-Review ska spridas till obehöriga. Beredningsgruppen ska avge 

ett gemensamt yttrande över varje ansökan efter beredningsgruppsmötet. Gruppens yttrande samt 

utlåtanden från externa granskare är offentliga handlingar efter beslut, som vid förfrågan lämnas ut 

till den som begär det. Förslag till yttrande och minnesanteckningar betraktas som arbetsmaterial 

och är inte offentliga handlingar. 

När beredningsgruppen påbörjar sitt prioriteringsarbete sker detta i VR-Review. Slutligen 

registreras prioriteringar, yttranden och förslag till beslut. Dessa tjänar 

i sin tur som underlag när respektive ämnesråd/ kommitté ska fatta beslut om bidrag. 

Hur arbetar du i VR-Review? 

A. Din dator 

För att arbetet ska gå så smidigt som möjligt behöver nedanstående tekniska krav vara uppfyllda. 

Kraven gäller oavsett vilken plattform eller vilket operativsystem du använder. 

Grundläggande krav: 

Din dator måste vara ansluten till Internet för att kunna använda VR-Review. 

Du måste ha en modern webbläsare samt tillåta att javascript körs. 


Du måste ha en mjukvara installerad som kan läsa PDF-filer (PDF-version 1.4 eller senare). 

Du måste tillåta att http://vrreview.vr.se använder så kallade Session Cookies. 

Vetenskapsrådet rekommenderar: 

Webbläsaren FireFox (version 1.5 eller senare). 

PDF-läsaren Acrobat Reader (version 7 eller senare). 

Att du är uppkopplad till internet med minst 128 Kbps ADSL-modem. 

Att du inte går genom en proxyserver när du använder VR-Review. 

Att du tillåter popupfönster för http:// vrreview.vr.se. 

Om du är osäker på hur du ska lösa ovanstående instruktioner ber vi dig att kontakta den 

datoransvarige på din institution/motsvarande. 

B. Menyval i VR-Review 

VR-Review är uppbyggt efter ett antal olika menyval vilka du hittar i vänstermarginalen. Observera att 

vilka menyer du ser är beroende av vilken behörighet du har tilldelats för din/a beredningsgrupp/er. 

Vissa av menyerna som beskrivs nedan kan därför saknas i ditt aktuella fall. 

Mina uppgifter 

Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för arvode samt uppgifter för utskick och val av i 

vilken form du vill ha beredningsgruppens material tillsänt dig. Detta måste fyllas i innan du börjar 

granska ansökningar. 

Mina beredningsgrupper 

Här beskrivs de beredningsgrupper som du på ett eller annat sätt medverkar i. Du väljer 

beredningsgrupp genom att klicka på dess namn i menyn till vänster. Du finner då detaljerad 

information om beredningsgruppen, inklusive ledamöter och viktiga datum, samt kan se och läsa 

samtliga ansökningar som gruppen behandlar. Här finns också Anslagstavlan, där olika dokument kan 

läggas upp för att kommunicera till och/eller inom beredningsgruppen. 

Administrera ansökningar 

Här fördelas ansökningarna inom en beredningsgrupp på granskare. 

Jäv 

Här ska du anmäla vilka av beredningsgruppens ansökningar du är jävig för under den period då 

systemet är öppet för jävsanmälningar. När denna period infaller för beredningsgruppen framgår under 

menyvalet ”Mina beredningsgrupper”. 

Mina ansökningar att granska 

Här finner du en lista över de ansökningar som du ska granska och lämna omdömen för. Om du är 

förslagsställare för en ansökan lämnar du också gruppens gemensamma yttrande efter mötet här. 

Prioritera ansökningar 

Här lämnas förslag till finansiering och görs andra prioriteringar. Avsnittet är i första hand avsett för 

Vetenskapsrådets administratörer. 

Alla beredningsgrupper 

Här finns Vetenskapsrådets samtliga beredningsgrupper inklusive deras tilldelade ansökningar för det 

aktuella året. 

Rapporter 

Här kan du som ledamot beställa rapporter över ansökningar och omdömen. Rapporterna skickas 

sedan till den e-post adress du har angivit. 


43

44 

Inställningar 

Här kan du ändra ditt lösenord till VR-Review. Du kan även här välja att se ansökningar till 

Vetenskapsrådet från tidigare år. 

C. Så här gör du: 

Gå in på adressen http://vrreview.vr.se. Logga in med det användarnamn och lösenord som finns 

på första sidan i detta dokument. Börja gärna med att läsa vänstermenyns; Hjälp. 

Klicka på Mina uppgifter, i vänstermenyn. Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för 

eventuellt arvode samt uppgifter för ev. utskick av ansökningar. Klicka på Spara-knappen. 

Under menyvalet Inställningar, kan du göra olika slags inställningar, t.ex. ändra ditt lösenord. 

Klicka på Mina beredningsgrupper. Där finns en lista på de beredningsgrupper som du medverkar 

i. När du klickar på en beredningsgrupp, finner du en lista på de personer som ingår i 

beredningsgruppen, samt en anslagstavla där det finns gemensamma dokument för 

beredningsgruppen. På den högra delen av webbsidan ser du också de datum som berör 

beredningsarbetet. Observera att datumen kan vara olika för olika beredningsgrupper. Om du ingår 

i beredningsgruppen finner du också alla ansökningar i beredningsgruppen här. 

Klicka på Jäv. En lista över samtliga ansökningar som behandlas i beredningsgruppen visas. Här 

kan du i förekommande fall kryssa i vilka ansökningar du är jävig för. När du klickar på (>>) vid 

berörd ansökan finner du mer information om ansökan samt en PDF-ikon för själva ansökan och 

dess faktablad. I denna bild ska du anmäla eventuellt jäv genom att kryssa i en ruta och eventuellt 

lämna kommentarer till din anmälan om jäv. 

Under menyvalet 

Mina ansökningar att granska, finns en lista på de ansökningar för vilka du antingen är 

förslagsställare eller granskare. När du klickar på (symbolen: >>) vid berörd ansökan finner du 

mer information om ansökan samt en PDF-ikon som du kan klicka på för att läsa själva ansökan 

med tillhörande faktablad. Här finns även formuläret där du ska skriva in ditt omdöme om 

ansökan. Innan ett visst datum ska du: 

som förslagsställare fylla i formuläret Förslag till yttrande. 

som granskare fylla i formuläret Minnesanteckning. 

som extern granskare (ej ledamot av beredningsgruppen) fylla i formuläret Externt utlåtande. 

Tveka inte att höra av dig till kontaktpersonerna för beredningsgrupperna inom ditt ämnesområde 

(kontaktuppgifter finns på www.vr.se under respektive utlysning) om du har frågor som rör utförandet 

av granskningen eller hantering av ansökningar. Behöver du teknisk VR-Reviewsupport är du 

välkommen att kontakta Vetenskapsrådet via: vrreview@vr.se Tack för att du är med och granskar 

ansökningar! 


10. Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådets 

styrelse till kommittéer och ämnesråd inför 

beredningsarbetet 2011 

Vid beredning av ansökningar och inför beslut om bidrag gäller följande allmänna riktlinjer för 

Vetenskapsrådets ämnesråd, råd och kommittéer (ÄRK). 

10.1 Ansökningar som ligger mellan eller överlappar ämnesområden 

Varje ÄRK ska ta fullt ansvar för att varje ansökan får en adekvat behandling. Det gäller även 

ansökningar som ligger i gränsområdet mot ett annat ÄRK inom Vetenskapsrådet samt ansökningar i 

gränslandet mot annan forskningsfinansiär. Ansökningar där flera ÄRK kan vara berörda ska stämmas 

av så att berörda ÄRK har en gemensam ståndpunkt innan beslut tas om finansiering. 

10.2 Forskare i början av karriären/forskarrekrytering 

Under bibehållande av höga kvalitetskrav ges hög prioritet åt insatser för att ge forskare i början av sin 

karriär goda förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär. Beakta särskilt den minsta andel av 

forskningsmedlen som inom varje ÄRK ska fördelas till unga forskare. Huvudsekreterarna ska föredra 

förslag om bidragsbeslut i ett karriäråldersperspektiv för respektive ÄRK innan beslut. 

10.3 Ökad långsiktighet 

ÄRK ska göra insatser för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning genom 

att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot genomsnittligt längre 

bidragsperioder. Insatserna ska genomföras så att detta inte resulterar i att förutsättningarna för unga 

forskare att få stöd försämras eller att jämställdhet mellan kvinnor och män äventyras. 

Huvudsekreterarna ska föredra förslag om bidragsbeslut så att de genomsnittliga bidragsbeloppen och 

den genomsnittliga längden av stödperioderna framgår innan beslut. Till ÄRK:s beslut ska bifogas 

skriftliga redogörelser för utvecklingen av dessa faktorer. Redogörelserna ska ingå i 

huvudsekreterarnas återrapportering till styrelsen. 

10.4 Hantering av budget och indirekta kostnader 

Vetenskapsrådets bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för 

direkta och indirekta kostnader i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. 

Vetenskapsrådet begär därför att uppgifter om den totala kostnaden för ett projekt, dvs. både direkta 

och indirekta kostnader, redovisas i ansökan om projektbidrag. Vetenskapsrådet begär inte in någon 

specifikation av hur stor andel av det totalt sökta beloppet som utgörs av direkta respektive indirekta 

kostnader. 

Beredningsgruppernas primära uppgift är att bedöma ansökningars vetenskapliga kvalitet enligt de 

anvisningar som ges av ÄRK. Beredningsgrupperna ska inte väga in olika nivåer för indirekta 

kostnader i den vetenskapliga bedömningen. 

Inom de ÄRK där beredningsgrupperna förfogar över en budget kan beredningsgruppen göra en 

rimlighetsbedömning av ansökans föreslagna budget i relation till projektets genomförande. 

Beredningsgrupperna kan då föreslå nedskärningar i projektets budget. 

10.5 Hantering av Open access för ansökan till Vetenskapsrådet 

Vetenskaplig publicering ska bedömas oberoende av publiceringsmetod. Samtliga sakkunnigbedömda 

konferens- och tidskriftspublikationer som emanerar från av Vetenskapsrådet helt eller delvis 

finansierad forskning ska publiceras som Open Access. Ifall publiceringen sker som 


45

46 

parallellpublicering i öppna institutionella arkiv, ska deposition ske vid publiceringstillfället och göras 

öppet tillgängligt inom sex månader (tolv månader efter särskilt medgivande). 

Sökande av projektstöd hos Vetenskapsrådet kan ansöka om täckning av eventuella merkostnader i 

samband med publicering genom Open access enligt de villkor som anges ovan. 

10.6 Intressekonflikter i berednings- och beslutsprocessen 

Vetenskapsrådets jävsregler, beslutade av Vetenskapsrådets styrelse 2001-04-03 och senare fastställda 

av GD 2006-02-21, ska följas under berednings- och beslutsprocessen. 

10.7 Jämställdhet 

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi ska beaktas. Huvudsekreterarna ska föredra förslag om 

bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv för respektive ÄRK innan beslut. Till ÄRK:s beslut ska 

bifogas skriftliga förklaringar till eventuella skillnader i beviljningsgrad mellan kvinnor och män. 

Dessa förklaringar ska ingå i huvudsekreterarnas återrapportering till styrelsen. 

10.8 Särskilda satsningar 

För särskilda medel där beslut delegerats till ÄRK åligger det respektive beslutsorgan att se till att 

dessa leder till satsningar på de avsedda områdena samt att rapportera utfallet till styrelsen efter beslut 

om fördelning. 

10.9 Underlag för bedömning av ansökan 

Underlag för bedömning av ansökan i beredningsgrupp är den inlämnade ansökan, med de bilagor 

m.m. som har angivits i utlysningen. Rekommendationsbrev, stödjebrev eller liknande skrivelser som 

inkommit till Vetenskapsrådet är inte del av ansökan. De ska därför inte tillmätas något värde vid 

bedömning av ansökan. 


11. Principer för etik: tillstånd, godkännanden 

och god forskningssed 

Forskningshuvudmannen¹ har ansvar för att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor och 

förutsättningar som anges i svensk lagstiftning. 

Den sökande (projektledaren) har ansvar för att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den 

forskning som omfattas av ansökan till Vetenskapsrådet. 

För forskning som innefattar djurförsök krävs godkännande från djurförsöksetisk nämnd, 

enligt djurskyddslagen (1988:534). 

För sådan forskning som avser människor och biologiskt material från människor och som 

faller under lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor krävs 

godkännande från prövning i en etikprövningsnämnd. 

För viss forskning kan ytterligare godkännanden och tillstånd vara nödvändiga, t.ex. för 

forskning om läkemedel, genmodifierade organismer eller joniserande strålning. 

Vetenskapsrådet förutsätter att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den forskning som 

omfattas av ansökan till Vetenskapsrådet. 

Godkännanden och tillstånd ska EJ skickas till Vetenskapsrådet. 

För ansökningar som beviljas finansiering från Vetenskapsrådet ska sökanden och 

företrädare för forskningshuvudmannen ska bekräfta att de tar ansvar för att nödvändiga 

tillstånd och godkännanden finns då de godkänner villkoren i bidragsbeslutet. 

Vetenskapsrådet förutsätter att forskning som bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet följer god 

forskningssed. 

Den sökande ska i ansökan redovisa etiska frågor som forskningen i ansökan aktualiserar 

och redogöra för hur de behandlas i forskningsarbetet. 

¹ Forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet 

forskningen utförs. Universitet eller högskola är ofta forskningshuvudman för den forskning som 

bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet. 


47

48 

Bilagor 


Förordning (2009:975) med instruktion för 

Vetenskapsrådet 

Uppgifter 

1 § Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet 

inom samtliga vetenskapsområden. 

Vetenskapsrådet ska 

1. främja den svenska grundforskningens kvalitet och förnyelse, 

2. stödja forskarinitierad forskning, 

3. initiera och stödja ämnesövergripande satsningar på forskning, 

4. initiera och stödja strategiska satsningar inom forskning, 

5. initiera och stödja satsningar på konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete, 

6. samverka nationellt och internationellt med andra myndigheter och organisationer som 

bedriver och finansierar forskning, 

7. i samverkan med universitet och högskolor medverka till att skapa goda forskningsmiljöer 

och främja en prioritering av forskarutbildning och forskning av hög kvalitet, 

8. långsiktigt planera tillgången till infrastruktur för forskning, 

9. medverka i och främja det svenska deltagandet i Europeiska unionens verksamhet inom 

forskning och teknisk utveckling, 

10. främja och ta initiativ till internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte, 

11. övergripande ansvara för samordning av kommunikation om forskning och 

forskningsresultat, 

12. ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat inom sina områden, 

13. ta initiativ till att etiska frågor uppmärksammas vid forskning och förmedla information 

om forskningsetiska frågor, 

14. främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde, 

15. rapportera i vilken utsträckning hänsyn tagits till könsspecifika förhållanden inom 

Vetenskapsrådets ämnesområden, 

16. främja forskares rörlighet och forskare i början av sin karriär, och 

17. svara för utbildning av ledamöter och ersättare i Centrala etikprövningsnämnden och de 

regionala etikprövningsnämnderna. 


49

50 

2 § Vetenskapsrådet ska särskilt 

1. fördela medel till forskning, 

2. fördela medel till dyrbar vetenskaplig utrustning, nationella forskningsanläggningar, 

internationella åtaganden och högpresterande datorsystem, 

3. utvärdera forskning och bedöma forskningen och dess vetenskapliga kvalitet och betydelse, 

4. följa utvecklingen av svensk och internationell forskning, 

5. ansvara för kommunikationssystemet Swedish University Computer Network (SUNET) 

och beakta de intressen som forskningen och andra berörda har, 

6. genomföra forskningspolitiska analyser och ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor, 

och 

7. bedriva långsiktig planering av forskning inom polarområdena i samverkan med 

Polarforskningssekretariatet. 

Ledning 

3 § Vetenskapsrådet leds av en styrelse. 

4 § Styrelsen ska bestå av nio ledamöter. 

Organisation 

5 § Vetenskapsrådet ska tillsammans med Verket för innovationssystem, Forskningsrådet för 

miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Forskningsrådet för arbetsliv och 

socialvetenskap ingå i en samordningsgrupp bestående av myndighetscheferna. Gruppen ska 

samverka och gemensamt utarbeta analyser, strategier och forskningsprogram samt i övrigt ta 

initiativ för att utveckla och förnya formerna för forskningsverksamheten. 

6 § Av 5 § förordningen (2007:1068) med instruktion för Centrala etikprövningsnämnden 

framgår att Vetenskapsrådet ska upplåta lokaler och se till att kansligöromål, föredragning av 

ärenden och därmed sammanhängande uppgifter utförs. 

7 § Vetenskapsrådet ska sträva efter en jämn könsfördelning i beredningsorganisationen. 

Råd och kommittéer 

8 § Inom Vetenskapsrådet finns följande råd och kommittéer: 

– Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, som i de ärenden som Vetenskapsrådet 

bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskning inom humaniora, 

samhällsvetenskap, religionsvetenskap och rättsvetenskap, 

– Ämnesrådet för medicin och hälsa, som i de ärenden som Vetenskapsrådet bestämmer, 

beslutar om fördelning av medel till forskning, såväl grundforskning som tillämpad forskning, 


land annat i syfte att överbrygga avståndet mellan experimentell biomedicinsk forskning och 

patientnära forskning inom medicin, inklusive vårdvetenskap, odontologi och farmaci, 

– Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, som i de ärenden som 

Vetenskapsrådet bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskning inom 

naturvetenskap, matematik och teknikvetenskap, 

– Rådet för forskningens infrastrukturer, som i de ärenden som Vetenskapsrådet bestämmer, 

beslutar om fördelning av medel till forskningens infrastrukturer, 

– Utbildningsvetenskapliga kommittén, som i de ärenden som Vetenskapsrådet bestämmer, 

beslutar om fördelning av medel till forskning och utbildning på forskarnivå som bedrivs i 

anslutning till lärarutbildning och som svarar mot behoven inom lärarutbildningen och den 

pedagogiska yrkesverksamheten, 

– Kommittén för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete, som i de ärenden 

som Vetenskapsrådet bestämmer, beslutar om fördelning av medel till konstnärlig forskning 

och konstnärligt utvecklingsarbete, och 

– de ytterligare kommittéer som Vetenskapsrådet bestämmer. 

9 § Råden och kommittéerna svarar för sina beslut och sin verksamhet inför Vetenskapsrådet 

och ska i sina beslut följa de principiella och strategiska beslut som fattats av 

Vetenskapsrådet. 

10 § Varje råd och kommitté ska på begäran av Vetenskapsrådet upprätta underlag till 

myndighetens beslut i principiella och strategiska frågor och får på eget initiativ väcka sådana 

frågor hos myndigheten. 

Ämnesråden 

11 § Varje ämnesråd ska bestå av nio ledamöter, utom ämnesrådet för medicin och hälsa som 

ska bestå av elva ledamöter. I ämnesrådet för medicin och hälsa ska det ingå minst en ledamot 

från vårdsektorn och minst en ledamot från läkemedelsindustrin eller den biotekniska 

industrin. 

12 § Ett ämnesråd är beslutfört när en majoritet av ledamöterna är närvarande. 

13 § Om ett ärende är så brådskande att ämnesrådet inte hinner sammanträda för att behandla 

det får ärendet avgöras genom kontakter mellan ordföranden och de andra ledamöterna. 

Rådet för forskningens infrastrukturer 

14 § Rådet för forskningens infrastrukturer ska bestå av en ordförande och det antal andra 

ledamöter som Vetenskapsrådet bestämmer. Vetenskapsrådet ska utse ordföranden och övriga 

ledamöter. Flertalet av ledamöterna ska vara forskare. 

Kommittéer 


51

52 

15 § Utbildningsvetenskapliga kommittén ska bestå av en ordförande och det antal andra 

ledamöter som Vetenskapsrådet bestämmer. Vetenskapsrådet ska utse ordföranden och övriga 

ledamöter. Flertalet av ledamöterna ska vara forskare. 

16 § Kommittén för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete ska bestå av en 

ordförande och det antal ledamöter som Vetenskapsrådet bestämmer. Vetenskapsrådet ska 

utse ordföranden och övriga ledamöter. Flertalet av ledamöterna ska vara verksamma inom 

konstnärlig forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete vid ett universitet eller en högskola. 

Anställningar och uppdrag 

17 § Generaldirektören är myndighetschef. 

18 § Sex av ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse ska utses enligt förordningen 

(2009:1273) om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd. Dessa ledamöter ska ha 

hög vetenskaplig kompetens. 

Tre av ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse, däribland ordföranden, ska utses av 

regeringen. Förordning (2009:1274). 

19 § Styrelsens ordförande och övriga ledamöter, utom generaldirektören, ska utses för tre år. 

Ingen får utses till ledamot för mer än två mandatperioder i följd. 

Om det uppstår en vakans för en ledamot som utsetts enligt förordningen (2009:1273) om 

elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd, ska regeringen efter förslag från 

Vetenskapsrådet utse en ny ledamot för återstående delen av mandatperioden. Förordning 

(2009:1274). 

20 § Nio ledamöter i respektive ämnesråd ska utses enligt förordningen (2009:1273) om 

elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd. Dessa ledamöter ska ha hög vetenskaplig 

kompetens. 

De två ledamöter i ämnesrådet för medicin och hälsa som avses i 11 § ska utses av regeringen. 

Förordning (2009:1274). 

21 § Ämnesrådens ledamöter ska utses för tre år. En person får inte utses till ledamot för mer 

än två mandatperioder i följd. 

Om det uppstår en vakans för en ledamot som utsetts enligt förordningen (2009:1273) om 

elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd, ska regeringen efter förslag från 

Vetenskapsrådet utse en ny ledamot för återstående delen av mandatperioden. Förordning 

(2009:1274). 

22 § För vart och ett av de tre ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap, medicin 

och hälsa samt natur- och teknikvetenskap och för forskningens infrastrukturer ska det finnas 

en huvudsekreterare med hög vetenskaplig kompetens. Huvudsekreteraren ska även tillföra 

nödvändig kompetens och erfarenhet inom respektive ämnesområdes verksamhet. 


Huvudsekreterare ska anställas för en bestämd tid. Den sammanlagda anställningstiden får 

överstiga sex år bara om det finns särskilda skäl. 

23 § Anställningar som professor, forskare och forskarassistent beslutas enligt förordningen 

(2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd. 

Medelsfördelning 

24 § Ett beslut av Vetenskapsrådet eller ett råd eller en kommitté inom Vetenskapsrådet om 

att bevilja medel får avse högst sex år och ska förenas med villkor för medlens användning. 

Av beslutet ska det framgå vem som är mottagare av medlen och att mottagaren ansvarar för 

att medlen används enligt de villkor som ställs. 

Om den verksamhet som beviljats medel inte uppfyller ställda krav, får Vetenskapsrådet eller 

det råd eller den kommitté inom Vetenskapsrådet som beviljat medel besluta att medel inte 

längre ska betalas ut. En upplysning om detta ska tas in i beslutet att bevilja medel. 

25 § Vetenskapsrådet får, efter att ha hört de myndigheter som förvaltar medel som 

Vetenskapsrådet eller ett råd eller en kommitté inom Vetenskapsrådet beslutar om, meddela 

föreskrifter om 

1. vilka uppgifter som ska lämnas vid ansökan om medel, 

2. villkoren för disposition och redovisning av medlen, och 

3. skyldigheten för mottagaren att till Vetenskapsrådet lämna en redogörelse för den 

verksamhet för vilken medlen betalas. 

Personalansvarsnämnd 

26 § Vid Vetenskapsrådet ska det finnas en personalansvarsnämnd. 

Tillämpligheten av vissa förordningar 

27 § Vetenskapsrådet ska tillämpa förordningen (2009:1273) om elektorsförsamling vid 

forskningsråd och ämnesråd och personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning 

(2009:1274). 

Överklagande 

28 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän 

förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 24 § andra stycket får inte överklagas. 

Övergångsbestämmelser 

2009:975 


53

54 

1. Denna förordning träder i kraft den 10 november 2009, då förordningen (2007:1397) med 

instruktion för Vetenskapsrådet ska upphöra att gälla. 

2. Den som enligt äldre föreskrifter har utsetts till ledamot till och med den 31 december 2009 

kvarstår som ledamot i styrelsen till dess att ny styrelse har utsetts, dock längst till och med 

den 31 mars 2010. 

2009:1274 

1. Denna förordning träder i kraft den 21 december 2009. 

2. Den som med stöd av äldre föreskrifter har utsetts till ledamot till och med den 31 

december 2009 kvarstår som ledamot i styrelsen till dess att ny styrelse har utsetts, dock 

längst till och med den 31 mars 2010. 


Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi 

mandatperioden 2010-2012 

Beslutad av Vetenskapsrådets styrelse 2010-05-04 

Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete 

Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. 

Strategin för att utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela 

myndighetens verksamhet. Vetenskapsrådet ställer upp följande operationella mål. 

Vetenskapsrådet ska 

1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper, 

2) vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos 

Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande 

forskarna, 

3) ha samma beviljandegrad 1 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på 

bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär 

och till stödformen. 2 

Styrelsen har ansvaret för att Vetenskapsrådets strategi genomförs. För att målen ska uppnås 

krävs insatser av hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer. 3 Där inget annat 

anges, ansvarar generaldirektören för att jämställdhetsarbetet drivs framåt. 

Inledning 

Denna strategi avser Vetenskapsrådets verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med att 

åstadkomma jämställdhet inom Vetenskapsrådet som myndighet behandlas i en särskild 

jämställdhetsplan. 

Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst 

vetenskaplig kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift krävs att 

bedömningen av ansökningar sker på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning ingår att den ska 

vara könsneutral; Vetenskapsrådet ska stödja de allra bästa forskarna oavsett om de är kvinnor 

eller män. 

Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda 

könen. Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både 

kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. 

1 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga 

inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. 

2 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut. 

3 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa, 

ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer, utbildningsvetenskapliga 

kommittén och kommittén för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. 


55

56 

Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska 

och göra karriär som forskare. 

För att uppnå jämställdhet inom Vetenskapsrådets verksamhetsområde krävs långsiktigt och 

uthålligt arbete och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställdhetshänseende 

inte går förlorade. Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera sin 

verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt vidta nödvändiga åtgärder med anledning av 

resultaten. Vetenskapsrådet ska också informera om jämställdhetsarbetet. 

Därutöver ska Vetenskapsrådet ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat kan 

bidra till att förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde. 

Lagar, förordningar och regleringsbrev 

Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i 

regeringsformen 1 kap. 2 §, diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen (1992:1434) och 

högskoleförordningen (1993:100). 

I Vetenskapsrådets instruktion (2009:975) 1 § 14 stadgas att Vetenskapsrådet ska främja 

jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska 

redovisas i Vetenskapsrådets årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av 

regeringen i regleringsbrev. 

Processer för att nå målen 

Vetenskapsrådet ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp i 

vilken utsträckning målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presentationen 

för styrelsen av utfallet av årets allmänna utlysning och i samband med utarbetandet av 

årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i styrelsen och i övriga delar av 

organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer övergripande 

jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. När en ny styrelse 

tillträder ska den fatta beslut om en jämställdhetsstrategi för sin mandatperiod. 

I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås. 

1 Jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper 

”Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper” 

(mål 1). 

I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör 

mindre än 40 % av ledamöterna. 

Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas. Jämställdhetsarbetet ska 

vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där män är starkt 

underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste Vetenskapsrådet vara 

uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga männen. I de fall där kvinnorna är det starkt 

underrepresenterade könet ska motsvarande hänsyn tas. 

Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp ligger utanför intervallet 40 % - 

60 % ska detta framgå av underlaget till berörd huvudsekreterares beslut. I underlaget ska det 

också finnas en motivering för avvikelsen, där det anges vilka ansträngningar som gjorts för 

att få en jämn könsfördelning. 


Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om Vetenskapsrådets representation i 

externa nationella och internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in. 

2 Kvinnors och mäns sökaktivitet 

”Vetenskapsrådet ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos 

Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande forskare” 

(mål 2). 

Såväl kvinnliga som manliga forskare ansöker för närvarande om forskningsstöd hos 

Vetenskapsrådet i en utsträckning som motsvarar deras andel av dem som kan anses vara 

potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle ändras framöver, kommer 

Vetenskapsrådet att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är 

underrepresenterat bland de sökande. 

3 Samma beviljandegrad för kvinnor och män 

”Vetenskapsrådet ska ha samma beviljandegrad 4 för kvinnor och män och samma 

genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till 

forskningens karaktär och till bidragsformen” 5 (mål 3). 

Innan Vetenskapsrådet beslutar att införa en ny bidragsform eller starta ett nytt program ska 

effekterna på jämställdheten analyseras och överväganden göras om några särskilda åtgärder 

är påkallade. Analysen ska gälla dels den totala nivån, dels vara uppdelad på bidragsform och 

ämnesområde. 

När det gäller stora och långsiktiga bidrag som söks av miljöer och inte av enskilda forskare 

ska jämställdheten som en kvalitetshöjande faktor betonas. Bedömningskriterier och 

beredningsformer ska övervägas i ett jämställdhetsperspektiv. 

Ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer och i beredningsgrupper ska delges 

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Även övriga sakkunniga ska delges strategin, som 

också ska finnas på engelska. 

Vetenskapsrådets beredningshandböcker ska innehålla skriftliga anvisningar för 

beredningsgrupperna, där följande uppmärksammas: 

att samtliga bedömningskriterier ska vara tydliga och explicita. När utlysningar 

sker, ska kriterierna redovisas på Vetenskapsrådets hemsida tillsammans med 

anvisningarna för de sökande, 

att endast de "forskningsaktiva" åren ska beaktas vid bedömningen av den 

vetenskapliga produktionens omfattning, vilket innebär att t.ex. tid för 

föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande 

omständigheter ska räknas bort, 

att samma kvalitetsbedömning ska göras av meritvärdet oberoende av om en 

postdoktorsvistelse sker i Sverige eller utomlands. 

Handläggarna i Vetenskapsrådet ska inför varje ny beredningsomgång gå igenom ovanstående 

anvisningar med beredningsgrupperna. 

4 Se not 1. 

5 Se not 2. 


57

58 

Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i 

förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män. 

Huvudsekreterarna ska föredra beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett 

jämställdhetsperspektiv för respektive ämnesråd, råd och kommitté och kommentera 

eventuella skillnader i beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och 

män. Dessa föredragningar ska ske innan ämnesråd, råd och kommittéer fattar beslut. Till 

besluten ska bifogas respektive ämnesråds, råds och kommittés samlade bedömning av 

resultatet i förhållande till Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Bedömningarna ska 

inkludera ämnesrådets, rådets resp. kommitténs kommentarer till eventuella skillnader i de 

avseenden som nämns ovan, samt en plan/strategi för att komma till rätta med dem. Varje 

ämnesråds, råds och kommittés samlade skriftliga bedömning ska delges styrelsen. 

I samband med generaldirektörens och ämnesrådens, rådens, och kommittéernas presentation 

för styrelsen av utfallet av de årliga utlysningarna ska beviljandegraden för kvinnor respektive 

män anges för varje ämnesråd, råd och kommitté och varje bidragsform. Bidragens 

genomsnittliga storlek ska också redovisas uppdelat på kön. En sammanfattning av resultaten 

ska tas med i Vetenskapsrådets årsredovisning. Varje ämnesråds, råds och kommittés 

presentation för styrelsen ska inkludera kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden 

som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna. 


Jävsregler för Vetenskapsrådet 

2006-02-21 

Dnr: 111-2006-623 

Beslutade av Vetenskapsrådets styrelse 2001-04-03. 

Denna förkortade version fastställdes av GD 2006-02-21 på styrelsens uppdrag. 

1. Vad är jäv? 

Bestämmelser om jäv finns i Förvaltningslagen (1986:223), som är en generell lag för alla 

myndigheter. 

Enligt de inledande orden i 11 § gäller jävsreglerna den som ska handlägga ett ärende. 

Begreppet handlägga täcker inte bara den som deltar vid den slutliga handläggningen av 

ärendet utan även den som bereder ärendet. Avgörande här är om personen i fråga har varit 

inblandad i ärendet på ett sådant sätt att han eller hon kan tänkas ha inverkat på utgången. 

Nedanstående typer av jäv finns uppräknade i Förvaltningslagen. 

Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv 

Den som ska handlägga ett ärende är jävig 

Om saken angår personen själv, dennes make, förälder, barn, syskon eller någon annan 

närstående. 

Om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för personen själv eller 

någon närstående till denne. 

Ställföreträdarjäv 


Om personen eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår. 

Om personen eller någon närstående är ställföreträdare för någon som kan vänta 

synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. 

Tvåinstansjäv 


Om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en 

annan myndighets beslut, och personen hos den andra myndigheten har deltagit i den 

slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken. 

Om ärendet har väckts hos myndigheten på grund av tillsyn över en annan myndighet, 

och personen tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga 

handläggningen av ett ärende som rör saken. 


59

60 

Ombuds- eller biträdesjäv 


Om personen fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken. 

Grannlagenhets- eller delikatessjäv 


Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till 

personens opartiskhet i ärendet. 

1.1 Varför jävsregler? 

Jävsregler (liksom andra så kallade förvaltningsrättsliga regler för en myndighet) har följande 

funktioner. 

Styra hur arbetet vid myndigheten organiseras och bedrivs för att garantera en objektiv 

och opartisk hantering av ärenden. 

Skapa förtroende hos berörda och allmänhet för att ovanstående sker. 

2. Jävsregler vid Vetenskapsrådet 

Ansvar för att jävsreglerna följs ligger dels på själva myndigheten, dels på enskilda 

handläggare, vilket är det uttryck som används i lagen. Såväl tjänstemän som ledamöter ingår 

i begreppet handläggare. Det gäller hela Vetenskapsrådets organisation det vill säga styrelse, 

ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer, sakkunniga och 

huvudsekreterare. Vetenskapsrådets verksamhet skiljer sig på flera sätt från verksamheten vid 

andra myndigheter. Bland det som skiljer sig mest är att majoriteten i beslutande organ är 

utsedda som representanter för det kollektiv av forskare som direkt berörs av besluten. Detta 

skapar en speciell risk för delikatessjäv (kallas även för grannlagenhetsjäv) vilket därför 

utvecklas närmare nedan. 

Generellt 

Den som är jävig får inte handlägga ärendet, dvs. han eller hon får inte vidta någon 

förberedande åtgärd eller delta i ärendets avgörande. 

Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne, 

ska självmant berätta det. 

Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och ingen ersättare blivit tillsatt, ska 

Vetenskapsrådet snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen 

av jävsfrågan endast om det inte går att utan honom eller henne besluta i frågan och 

någon annan inte kan tillkallas utan alltför lång fördröjning. 

Ett beslut i en jävsfråga får bara överklagas i samband med att myndighetsbeslutet i 

ärendet överklagas. 


Delikatessjäv 

Delikatessjäv täcker in alla de situationer då någon av övriga jävsgrunder inte kan användas. 

Regeln ska dock inte tillämpas rutinmässigt så fort någon annan jävsgrund inte är formellt 

tillämplig. Det måste till något mera påtagligt för att den ska tillämpas. 

Exempel på delikatessjäv inom Vetenskapsrådets verksamhet kan vara 

nära samarbete i professionell mening 

uppenbar vänskap eller ovänskap 

beroendeförhållande av ekonomisk art 

chefs-/medarbetarförhållande 

att någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det 

brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning 

Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av 

förhållandena och den tid det handlar om. 

Följande situationer kan innebära en särskilt påtaglig risk för jäv och/eller kan uppfattas som 

riskabla ur förtroendesynpunkt. 

När en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller 

motsvarande självständig ekonomisk enhet som en sökande. 

När en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett möjligt 

beroendeförhållande till en sökande. Ett exempel är om den sökande har uppdrag som 

utvärderare av handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution eller ämne. 

När en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i 

form av lärare- eller elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning, med en 

sökande. 

I vissa fall kan gemensamt författarskap av böcker eller artiklar utgöra en känslig 

situation. Avgörande är om det förekommit nära samarbete i professionell mening. 

Eftersom publiceringspraxis varierar stort mellan olika ämnesområden går det inte att 

fastställa gemensamma riktlinjer för hela Vetenskapsrådet. 

De handläggare som främst riskerar att hamna i jävsförhållanden är dem som själva är 

vetenskapligt verksamma, främst ledamöter i styrelse, ämnesråd, beredningsgrupper och 

prioriteringskommittéer men även sakkunniga och huvudsekreterare. Ansökningar om 

forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och 

prioriteringskommittéer får därför inte beredas i den grupp där ledamoten är ordförande, 

ledamot eller observatör. 

För huvudsekreterare gäller särskilda regler vad gäller forskningsstöd. 

2.1 Förebyggande av jävsituationer 

Följande riktlinjer används vid Vetenskapsrådet för att förebygga jävsituationer. 

Listor över ansökningar bör på ett tidigt stadium skickas till handläggare inom relevanta 

ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer med en anmodan 

att ledamöterna anmäler de ansökningar för vilka de är jäviga eller där de anser att fara 

för jäv föreligger. 


61

62 

Ledamöterna bör uppmanas att uppmärksamma om det finns andra risker för jäv än de 

exempel som ges i detta dokument. 

När beredningsgrupper och prioriteringskommittéer utses och när ansökningar fördelas 

ska jävsfrågan uppmärksammas och jävsituationer undvikas. Detta kan till exempel ske 

genom att beredningsgrupper och prioriteringsgrupper utses först efter att ansökningar 

inkommit eller att en ansökan flyttas till en annan grupp. 

Handläggare, där risk för jäv föreligger, ska inte utses till föredragande för en ansökan. 

Handläggare, där risk för jäv föreligger, ska inte vara med när en ansökan behandlas i 

beredningsgruppen eller prioriteringskommittén. 

Då en ansökan behandlas som en del i ett kollektiv, till exempel då ett ämnesråd 

samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en 

beredningsgrupp, är endast handläggare med jäv i lagens mening förhindrade att delta. 

Procedurregler vid jäv 

De ovanstående riktlinjerna kan inte alltid förhindra att jävsituationer kan uppstå. 

De vanligaste fallen är följande. 

En rådsledamot söker bidrag eller anställning. 

En ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna ledamöter 

i beredningsgrupper eller prioriteringskommitté som inte står i en särskild relation till 

den sökande. 

I dessa och andra fall då jäv kan föreligga ska skriftliga yttranden inhämtas från minst 

två utomstående sakkunniga. 

Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende behandlas. 

Den som är jävig ska lämna lokalen. 

Jäv ska antecknas i protokollet. 

Även fall där jäv prövats men inte ansetts föreligga ska protokollföras. 

Om mötet inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras. 

2.2 Beslut som ej direkt gäller enskilda personer 

Ibland uppstår situationer som inte gäller någon speciell sökande men där en handläggare 

ändå kan ha ett personligt intresse. Det kan t ex gälla att inrätta särskilda forskningsprogram, 

prioritera särskilda forskningsområden, ge bidrag i infrastrukturärenden, utforma riktade 

satsningar av olika slag och liknande. 

Den viktigaste garantin för opartiskhet i sådana fall är den kollegiala kontrollen och största 

möjliga öppenhet i dokumentationen av det underlag som legat till grund för beslutet. 

Det är därför av stor vikt att alla handläggare i sådana sammanhang strikt bemödar sig om 

opartiskhet och om att i största möjliga utsträckning dokumentera underlag för sina 

bedömningar samt att alla deltagare i ett beslut noga sätter sig in i omständigheterna även om 

de inte är föredragande eller specialister i ämnet. 


3. Förtroendefrågor 

Förtroende hos berörda och allmänheten för att myndigheten sköter sin uppgift på ett opartiskt 

sätt bygger inte bara på att jävsreglerna iakttas utan även på andra principer som därvid 

samverkar med jävsreglerna. Två sådana principer gäller öppenhet och dokumentation. 

3.1 Öppenhet 

Även öppenheten regleras i Förvaltningslagen: "En sökande, klagande eller annan part har rätt 

att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon 

enskild". Detta stadgande går längre än den allmänna principen om handlingars offentlighet. 

Vetenskapsrådets handläggare bör också - när så är möjligt - visa motsvarande öppenhet även 

när det inte gäller myndighetsutövning mot någon enskild. 

3.2 Dokumentation 

Vetenskapsrådet ska dokumentera det underlag som har funnits för olika beslut. Om ärendet 

rör myndighetsutövning mot någon enskild måste dokumentationen innehålla skälen till 

beslutet. Dock får skälen utelämnas om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig 

utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart. Om skälen 

utelämnas bör myndigheten på begäran kunna lämna ut dem. 

Reglerna fungerar som ett skydd för den enskilde mot utlämnande av ofördelaktiga uppgifter 

till andra. Så länge detta intresse inte skadas bör de skäl redovisas som finns dokumenterade. 

Ordlista 

Handläggare: Alla som kan påverka ett ärendes utgång, både under förberedelserna (t ex 

forskningssekreterare) och vid beslutet (t ex rådsledamöter). 

Handläggning: Alla åtgärder som en myndighet vidtar från det att ett ärende inleds till dess 

det avslutas inkl själva beslutet och eventuell omprövning 

Ärende: Uttrycket "Handläggning av ärende" i lagtext syftar normalt på myndighetens 

beslutande verksamhet. 

Myndighetsutövning mot enskild: Beslut fattade med stöd av lag eller förordning och som rör 

en enskilds rättigheter eller skyldigheter. Typexempel i VRs verksamhet är beslut i ärenden 

om bidrag till forskning och anställningsbeslut. 

Jäv: Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller 

tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende. 

Sakägar- intresse- och släktskapsjäv: Här berörs enbart intressejäv. De andra två situationerna 

bedöms som tillräckligt tydliga. Intressejäv föreligger om ärendets utgång kan väntas medföra 

synnerlig nytta eller skada för den som handlägger ärendet. Här menas inte personens rättsliga 

intresse (jfr sakägarjäv) utan det faktiska intresset. Synnerlig nytta är inte att jämställa med 

särskild nytta utan det krävs något väsentligt mycket mer för att denna situation ska vara för 

handen. Det typiska fallet är 

att handläggaren äger aktier i ett bolag som är part i ett ärende. Storleken på aktieinnehavet 

och ärendets betydelse för bolaget är avgörande. 


63

64 

Ställföreträdarjäv: Avser i detta sammanhang i första hand den som är firmatecknare i ett 

bolag, en förening eller någon annan juridisk person eller den som är förmyndare, god man 

eller förvaltare för annan fysisk person t ex underårig. Förutsättningarna är ungefär desamma 

som i punkten 1. 

Tvåinstansjäv: Den som ska handlägga ett ärende i högre instans har tagit sådan befattning 

med saken redan i lägre instans att hans eller hennes objektivitet kan sättas ifråga. Förutsätter 

att ärendet har väckts antingen genom överklagande eller på grund av tillsyn. Förutsätter 

också att den som ska handlägga ärendet i den högre instansen deltagit i den lägre instansens 

slutliga handläggning av ärendet i fråga. Omfattar normalt inte det fallet att någon hos en och 

samma myndighet deltar i olika skeden av ett ärendes handläggning. 


Rutiner och policy för resor vid 

Vetenskapsrådet 

Planera ditt resande för att göra det så tids- och kostnadseffektivt som möjligt! 

Avtalad resebyrå 

Respektive resenär beställer sin resa. Samtliga delar av tjänsteresan, till exempel biljetter, 

hotellrum, hyrbil och övriga researrangemang bokas hos avtalad resebyrå: 

American Express Business Travel 

Malmö 

Tfn +46 40 600 1770 

Fax +46 40 664 5498 

E-post: vr@aexp.se 

https://www.aexp.se 

Ange kund Vetenskapsrådet, kundnummer TY 1614004858. Din referenskod får du från din 

beredningsgrupps administrativa stöd, vilken också anges som referensperson vid beställning 

av resa. 

SJ 

Tel: +46 (0) 771-75 75 55, tryck 1 

www.sj.se 

Ange kundnummer 937608. Din referenskod får du från din beredningsgrupps administratör, 

vilken också anges som referensperson vid beställning av resa. 

Färdmedel och färdsätt 

Färdsätt 

Du ansvarar själv för att välja det färdsätt som är mest lämpligt med hänsyn tagen till kostnad, 

tid, säkerhet och miljö. 

Flyg och tåg 

Flyg- och tågresor ska normalt ske i ekonomiklass eller motsvarande. Om resenär väljer att 

resa med tåg istället för flyg (t.ex. på sträckan Stockholm-Göteborg) för att därmed sänka 


65

66 

kostnaden så kan resan företas i Affärsklass i stället. Kontakta resebyrån för konsultation i 

god tid före avresan. 

Egen bil 

Egen bil får användas om det är det billigaste färdsättet. Du får ersättning för antalet körda mil 

i tjänsten. Den skattefria milersättningen uppgår för närvarande till 1,85 kr per km. 

Till och från flygplats 

Resor till och från flygplatserna utgör ofta en stor andel av resans pris. Det är framförallt 

taxiresorna som är dyra, men genom att planera sin resa till och från flygplatsen kan 

kostnaden sänkas väsentligt. I första hand ska flygbuss eller flygtåg användas. Flygtaxi får 

användas om du reser med tungt bagage. Taxiresor till och från flygplats ska alltid bokas in 

som ”delad” taxi för att sänka kostnaden. 

Hotell 

Övernattning i samband med beredningsgruppsmöten arrangeras av Vetenskapsrådet enligt de 

uppgifter du lämnar vid förfrågan. Om du behöver ytterligare övernattning före eller efter 

beredningsgruppsmötet måste du informera oss om detta vid samma tillfälle. 

Reseräkning och utlägg 

Blankett för utlägg i samband med resor finns på Vetenskapsrådets hemsida: 

http://www.vr.se/forskningsfinansiering/blanketter och ska alltid användas för utlägg som ska 

ersättas av Vetenskapsrådet. Endast en resa ska redovisas per reseräkning. I reseräkningen, 

som måste vara undertecknad av resenären, tas alla uppgifter upp som behövs för att 

bestämma vilka ersättningar som enligt VRs reseavtal ska utbetalas. Kvitton i original samt 

eventuella tåg- eller flygbiljetter (boarding pass) ska bifogas för de utlägg som tas upp. 

Utländska belopp omräknas till aktuell valutakurs vid växlingstillfället. Skicka blanketten till 

din beredningsgrupps administrativa stöd. 

Reseräkning avseende viss månad bör ges in före utgången av närmaste följande månad. 

Rätten till ersättning enligt avtalet för viss månad är förfallen om reseräkning inte har 

lämnats in inom ett år efter utgången av den månaden. 


Utlysningstexter 

Industridoktorandprojekt (ID-projekt) 

Projektbidrag 

Projektbidrag unga 


67

68 

Kontaktuppgifter personal vid 

Vetenskapsrådet, naturvetenskap och 

teknikvetenskap 

Epostadresser har formatet fornamn.efternamn@vr.se 

NT-A Medicinsk teknik 

Lena Eurén 08-546 44 169, Ulrika Kaby 08- 546 44 124 

NT-B Processer i mark, luft och vatten 

Lena Eurén 08-546 44 169, Jonas Björck 08-546 44 203 

NT-C Geologi och geofysik 

Lena Eurén 08-546 44 169, Dan Holtstam 08-546 44 152 

NT-D1 Biokemi och bioteknik 

Sumana Slytå 08-546 44 248, Johan Dixelius 08-546 44 327 

NT-D2 Organisk kemi, oorganisk kemi och materialkemi 

Anita Sandström 08-546 44 206, Winnie Birberg 08-546 44 252 

NT-D3 Fysikalisk kemi, biofysikalisk kemi och teoretisk kemi 

Anita Sandström 08-546 44 206, Winnie Birberg 08-546 44 252 

NT-D4 Processteknik, miljöteknik och analytisk kemi 

Sumana Slytå 08-546 44 248, Johan Dixelius 08-546 44 327 

NT-I Ekologi och systematik 

Sven Larsson Östergren 08-546 44 316, Maud Quist 08-546 44 212 

NT-J Organismbiologi 

Annika Johansén 08-546 44 251, Maria Thuveson 08-546 44 193 

NT-K Cell- och molekylärbiologi 

Annika Johansén 08-546 44 251, Maria Thuveson 08-546 44 193 

NT-L Halvledarfysik, elektronik, elektroteknik och fotonik 

Dilek Türkoglu 08-546 44 175, Tomas Andersson 08-546 44 173 

NT-MN Subatomär fysik, astrofysik, rymdfysik och fusion 

Lena Eurén 08-546 44 169, Khaled Khamchane 08-546 44 284 

NT-NO Atom- och molekylfysik och kondenserade materiens fysik 

Dilek Türkoglu 08-546 44 175, Emma Olsson 08-546 44 204 

NT-P Teknisk fysik 

Dilek Türkoglu 08-546 44 175, Emma Olsson 08-546 44 204 


NT-Q Materialvetenskap 

Dilek Türkoglu 08-546 44 175, Tomas Andersson 08-546 44 173 

NT-R Matematik och teknisk matematik 

Sven Larsson Östergren 08-546 44 316, Emma Olsson 08-546 44 204 

NT-S Datavetenskap 

Sumana Slytå 08-546 44 248, Andreas Augustsson 08-546 44 174 

NT-T Signaler och system 

Sven Larsson Östergren 08-546 44 316, Khaled Khamchane 08-546 44 284 

NT-U Teknisk mekanik 

Sumana Slytå 08-546 44 248, Andreas Augustsson 08-546 44 17404 

NT-ID Industridoktorandprojekt 

Anita Sandström 08-546 44 206, Johan Dixelius 08-546 44 327 

Energigrundforskning 

Elisabeth Söderström Tehler 08-546 44 229 

Livets molekyler 

Elisabeth Söderström Tehler 08-546 44 229 

Huvudsekreterare 

Sven Stafström 08-546 44 161 

Koordinator 

Dan Holtstam 08-546 44 152 


69

beredningshandbok - Vetenskapsrådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?