Framtidens byggande - Högskolan i Halmstad
Framtidens byggande - Högskolan i Halmstad
Framtidens byggande - Högskolan i Halmstad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
HUSBYGGNAD<br />
En fråga som är ständigt återkommande i byggdebatten är om man skall bygga i fabrik eller<br />
på plats: Skall vi bygga industriellt eller skall vi industrialisera <strong>byggande</strong>t? I ett SBUF-finansierat<br />
utvecklingsprojekt har en grupp erfarna byggare genom intervjuer och litteraturstudier studerat<br />
förutsättningarna för det framtida plats<strong>byggande</strong>t.<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>byggande</strong><br />
– Plats<strong>byggande</strong> eller<br />
industriellt <strong>byggande</strong>?<br />
Bengt<br />
Larsson,<br />
civ ing SVR,<br />
C67, tekn dr,<br />
professor<br />
<strong>Högskolan</strong> i<br />
<strong>Halmstad</strong>,<br />
Lars<br />
Söderlind,<br />
civ ing SVR,<br />
C67<br />
Figur 1. <strong>Framtidens</strong> industrialiserade plats<strong>byggande</strong>.<br />
Byggindustrin beskylls för<br />
att ha låg produktivitetsutveckling<br />
jämfört med<br />
den fasta industrin. Kritiken tar<br />
fasta på att <strong>byggande</strong>t fortfarande<br />
till stor del sker med ålderdomliga<br />
metoder och organisationsformer,<br />
har för höga kostnader och resulterar<br />
i sjuka hus (SOU 1977:177,<br />
SOU 2000:44 och SOU 2002:115).<br />
Dessutom sker det ingen förändring<br />
till det bättre i byggsektorn<br />
(SOU 2009:6). Sammantaget borde<br />
detta betyda att <strong>byggande</strong>t behöver<br />
utvecklas. Är detta sant eller har vi<br />
dålig förmåga på att se det som sker<br />
runt om just nu? Den som blickar<br />
bakåt mot <strong>byggande</strong>t tiden direkt<br />
efter andra världskriget, ser snabbt<br />
att dagens <strong>byggande</strong> i hög grad har<br />
utvecklats och effektiviserats. Är<br />
evolutionens steg svårare att lägga<br />
märke till än revolutionens?<br />
Byggindustri vs. fast industri<br />
Ofta riktas kritiken mot att vi byggare<br />
inte tar lärdom av den fasta industrin.<br />
Man bör dock för att identifiera<br />
förbättringsåtgärder tänka<br />
på att byggnadsindustrin jämfört<br />
med fasta industrin uppvisar några<br />
betydelsefulla olikheter: Byggandet<br />
karaktäriseras av stationära produkter<br />
med lång livslängd, korta<br />
produktserier, en slutprodukt som<br />
produceras på leveransstället samt<br />
produkter som har stor påverkan<br />
på omgivning och samhälle. Även<br />
om den fasta industrins produktionsmetoder<br />
därför inte direkt kan<br />
kopieras och användas vid <strong>byggande</strong>t,<br />
finns det säkert arbetssätt och<br />
metoder där inspiration finns för<br />
att utveckla <strong>byggande</strong>t. Industriellt<br />
<strong>byggande</strong>, där tillverkningsprocessen<br />
sker i sluten industriell miljö<br />
och i huvudsak endast montagearbetet<br />
sker på byggplatsen, har<br />
sedan länge tillämpats av småhustillverkare.<br />
På senare år har även<br />
liknande byggsystem tagits fram<br />
för <strong>byggande</strong> av flerbostadshus.<br />
Plats<strong>byggande</strong> även i framtiden<br />
Trots detta kommer med säkerhet<br />
en betydande del av husbyggan-<br />
36 SAMHÄLLSBYGGAREN • 5 • 2009
Foto: Bengt Larsson<br />
det även i framtiden att ske som<br />
platsbygge. Faktorer som husets<br />
planform, tomtförutsättningar och<br />
arbetskraftssituationen kommer att<br />
påverka valet mellan plats<strong>byggande</strong><br />
och industriellt <strong>byggande</strong>. Det mer<br />
traditionella plats<strong>byggande</strong>t behöver<br />
dock utvecklas och moderniseras<br />
för att kunna möta framtidens<br />
krav – plats<strong>byggande</strong>t måste industrialiseras.<br />
Intervjuer med aktörer<br />
i SBUF-studie<br />
Det projekt som redovisas i denna<br />
artikel är en SBUF-finansierad förstudie<br />
med avsikten att studera<br />
förutsättningarna för det framtida<br />
med och kompletterats med andra<br />
studier som gjorts inom området.<br />
Vad lär oss gångna<br />
industrialiseringsförsök?<br />
Inget är nytt under solen och en<br />
blick i backspegeln kan ge nyttiga<br />
kunskaper. Man blir förvånad när<br />
man inser att det mesta av det som<br />
vi diskuterar idag redan är diskuterat<br />
i tidigare utvecklingsprojekt. Här<br />
skall vi erinra oss några mer eller<br />
mindre omtalade sådana projekt.<br />
Lustron – ett radikalt<br />
industrialiseringsprojekt i USA<br />
Carl Strandlund föddes 1899 i Sverige<br />
men hans familj emigrerade<br />
Figur 2. Modernt <strong>byggande</strong> skiljer sig mycket åt från det hantverksmässiga <strong>byggande</strong>t från förra<br />
hälften av 1900-talet.<br />
plats<strong>byggande</strong>t. Syftet är att identifiera<br />
förbättringsförslag, som leder<br />
till att man erhåller ett effektivt<br />
<strong>byggande</strong> med gott ekonomiskt utfall<br />
och god påverkan på kvalitet,<br />
miljö och arbetsmiljö. Studien bygger<br />
i första hand på personliga intervjuer<br />
med 34 aktörer verksamma<br />
inom byggbranschen. Resultaten<br />
från dessa intervjuer har jämförts<br />
tidigt till USA. Han kom att bli en<br />
framstående ingenjör och uppfinnare.<br />
Hans mest kända innovation<br />
blev ett industriellt tillverkat emaljerat<br />
plåthus: ”Lustron –The House<br />
Americans Have Been Waiting For<br />
...”. Husfabriken var ett gigantiskt<br />
tekniskt mästerverk. År 1948 startade<br />
tillverkningen men redan två<br />
år senare upphörde verksamheten<br />
HUSBYGGNAD<br />
och företaget gick i konkurs. Husfabriken<br />
hade 3400 anställda –<br />
många av dessa hade en bakgrund<br />
i bilindustrin. Varje prefabricerat<br />
Lustronhus bestod av 3300 delar,<br />
vägde 12 ton och transporterades<br />
ut till sina kunder med specialbyggda<br />
långtradare. Fabriken hade en<br />
produktionskapacitet på 100 hus<br />
om dagen. Husen sades vara underhållsfria<br />
och priset var ursprungligen<br />
satt till $7 000. Som mest hade<br />
Lustron en orderstock på 20 000<br />
hus. Senator Ralph Flanders i Vermont<br />
– industrialist och republikan<br />
– uttryckte sig på följande sätt: ”If<br />
Lustron doesn’t work, let us forever<br />
quit talking about the massproduced<br />
house.” Förväntningarna<br />
var alltså stora. Carl Strandlund<br />
drömde om att bli hus<strong>byggande</strong>ts<br />
Henry Ford.<br />
Svårt att ta för stora steg<br />
Det blev emellertid inte på detta<br />
sätt. Under de två år som produktionen<br />
var igång producerades endast<br />
2680 hus, maximal uppnådd<br />
produktionstakt var 26 hus per dag<br />
och priset per hus kom att stiga<br />
till mer än $10 000. Orsakerna till<br />
detta var många men de hade förmodligen<br />
ett gemensamt grundproblem:<br />
Det är svårt att i en komplex<br />
industri ta alltför stora steg. För<br />
det första var Strandlund tvungen<br />
att från scratch skapa ett helt nytt<br />
system för produktion, försäljning,<br />
marknadsföring, finansiering och<br />
en slutlig sammansättning av husen<br />
på plats. Bara detta var en grandios<br />
utmaning. För det andra var inte<br />
amerikanska byggregler anpassade<br />
till att bygga små enfamiljshus i<br />
emaljerad plåt – hus som dessutom<br />
hade många innovativa lösningar<br />
för uppvärmning, köksmaskiner,<br />
dörrar/fönster osv. För det tredje<br />
blev det svårt att hålla tider och<br />
planer och leverera hus med lastbil<br />
i ett land med stora avstånd.<br />
Det finns Lustronhus kvar<br />
Slutligen och inte minst blev det politiska<br />
motståndet för stort – kommunistskräcken<br />
i det dåtida USA var<br />
SAMHÄLLSBYGGAREN • 5 • 2009 37
HUSBYGGNAD<br />
för stor. Carl Strandlund hade blivit<br />
beroende av statlig finansiering för<br />
sitt projekt och bevekelsegrunderna<br />
för denna finansiering var det sociala<br />
och omedelbara behovet av fler<br />
bostäder. Men när Lustron under år<br />
1949 gick med $1 000 000 förlust<br />
per månad och den statliga lånemyndigheten<br />
nekade mer lån, var<br />
slutet för företaget nära. Det påstås<br />
att företagets kollaps berodde på<br />
en statlig konspiration med förgreningar<br />
ända upp till Truman-administrationen<br />
i Vita huset.<br />
Ännu idag finns det dock många<br />
av Lustronhusen kvar runt om i<br />
Amerika. De som vill veta mer om<br />
detta fantastiska och lärorika– men<br />
i Sverige ganska okända industrialiseringsprojekt<br />
– behöver bara googla<br />
på ordet ”Lustron”. Åtminstone<br />
100 000 träffar garanteras.<br />
Miljonprogrammet – ett svenskt<br />
industrialiseringsprojekt<br />
Redan i början av 60-talet utvecklade<br />
Ohlsson & Skarne industriella<br />
byggmetoder med förtillverkade<br />
stomelement. Miljonprogrammet<br />
1965-1975 blev det som dramatiskt<br />
förändrade <strong>byggande</strong>t och<br />
synen på det industriella <strong>byggande</strong>t<br />
i Sverige. Från att i början av programmet<br />
huvudsakligen ha varit ett<br />
traditionellt plats<strong>byggande</strong> utvecklades<br />
prefab<strong>byggande</strong>t successivt<br />
under perioden. De stora företagen<br />
utvecklade sina egna system<br />
för elementbyggeri. I vissa fall gick<br />
man längre i prefabriceringen och<br />
utvecklade t. ex. förtillverkade installationsväggar<br />
i betong med alla<br />
rör och dragningar färdiga. Nya<br />
företag för prefabricering startades<br />
och befintliga företag utvecklade<br />
sin verksamhet.<br />
Brist på arbetskrsft ledde<br />
till industrialisering<br />
Miljonprogrammet innebar en stor<br />
förändring för svenskt <strong>byggande</strong><br />
med industrialisering och effektivitet<br />
som ledstjärna. Men, orsaken<br />
till industrialiseringen var inte i första<br />
hand en önskan att industrialisera<br />
<strong>byggande</strong>t utan ett resultat<br />
av den begränsade tillgången på<br />
arbetskraft under dessa intensiva<br />
byggår. Det fanns inte heller någon<br />
gemensam filosofi mellan de<br />
stora företagen utan de utvecklade<br />
var för sig slutna system, som oftast<br />
inte gick att kombinera utanför<br />
systemgränserna. När efterfrågan<br />
på bostadsmarknaden sjönk i slutet<br />
av 70-talet ledde detta till en tuff<br />
omstruktureringar i byggbranschen<br />
och många byggkomponentfabriker<br />
fick lägga ned. Skalfördelarna försvann,<br />
effektiviteten minskade och<br />
produktionskostnaderna ökade.<br />
Industrialisering i <strong>byggande</strong>t i<br />
dag – har vi lärt något?<br />
I FoU-Väst-rapporten ”Byggandets<br />
industrialisering” (2007) beskrivs<br />
och analyseras 9 olika system/<br />
koncept för att bygga hus på fabrik.<br />
Slutsatser från analysen är<br />
att företagen har valt olika utvecklingslinjer,<br />
en del har gått mycket<br />
långt mot att tillverka en komplett<br />
produkt medan andra styr produktens<br />
utformning och därmed också<br />
produktionsprocessen. De olika<br />
koncepten visar också upp en stor<br />
skillnad i graden av flexibilitet vid<br />
utformningen. Men koncepten visar<br />
också många likheter såtillvida<br />
att man överlag har fokuserat att<br />
utveckla tekniska lösningar samt<br />
planering och kontroll av processer.<br />
Däremot sägs det i rapporten att<br />
det finns mycket kvar att utveckla<br />
när det gäller ”långsiktiga relationer<br />
mellan aktörer”, ”logistik<br />
integrerat i processen” samt ”kunskapsåterföring<br />
och mätning”.<br />
Många system har<br />
redan försvunnit<br />
Sammantaget är det lätt att se att<br />
man i de 9 projekten fokuserar<br />
det som man tidigare varit bra på<br />
nämligen teknik och projektstyrning<br />
medan det där med kundfokus,<br />
samverkan i byggprocessen<br />
och återföring av denna kunskap<br />
är något som man inte klarat av att<br />
hantera. Många av dagens system<br />
är slutna företagsanknutna system.<br />
Det är med en viss förundran som<br />
man kan notera att flera av de i rapporten<br />
beskrivna systemen redan<br />
har försvunnit från marknaden.<br />
Vad säger svenska byggare?<br />
För att ta reda på vad svenska<br />
byggare tror om plats<strong>byggande</strong>ts<br />
utveckling gjorde vi 35 personliga<br />
intervjuer med representanter från<br />
byggherrar, konsulter, bygg- och<br />
installationsentreprenörer, leverantörer,<br />
maskinuthyrare, yrkesarbetare<br />
samt tekniska högskolor.<br />
Intervjuerna skedde i samtalsform<br />
med fokus på vad de intervjuade<br />
ansåg om utvecklingen beträffande:<br />
Byggproduktionsteknik, beställarrollen,<br />
optimala entreprenad- och<br />
samarbetsformer, projektering,<br />
inköp/logistik, produktionsplanering,<br />
kvalitet/miljö/arbetsmiljö<br />
samt överlämnande, besiktning och<br />
erfarenhetsåterföring.<br />
Byggandet som modell i tre lager<br />
För att kunna sortera informationen,<br />
byggde vi en enkel modell.<br />
Modellen beskriver i tre lager de<br />
faktorer som påverkar det framtida<br />
plats<strong>byggande</strong>t. I det första lagret<br />
finns de tekniker och produktionsmetoder<br />
som utvecklas och marknadsförs<br />
till byggproduktionen. I<br />
det andra lagret finns de organisatoriska<br />
former som byggsektorn själv<br />
kan påverka och ta till sig – även om<br />
utvecklingen i andra sektorer kan<br />
ha ett stort inflytande. I det tredje<br />
lagret finns de faktorer som påverkar<br />
<strong>byggande</strong>t men som sektorn<br />
har liten möjlighet att själv kunna<br />
påverka. Konjunktur och globalisering<br />
är två sådana faktorer.<br />
Följande avsnitt är en komprimerad<br />
version av innehållet i våra<br />
intervjuer.<br />
Byggande<br />
Eftersom <strong>byggande</strong>t är en mogen<br />
industri kommer utvecklingen att<br />
ske kontinuerligt i små steg. Radikala<br />
innovationer typ Lindénkranen<br />
kommer att vara sällsynta<br />
medan ständiga förbättringar<br />
av teknik och metoder är det vi<br />
kommer att se i ett framgångsrikt<br />
38 SAMHÄLLSBYGGAREN • 5 • 2009
Figur 3.<br />
Modell för att beskriva det framtida<br />
plats<strong>byggande</strong>t.<br />
plats<strong>byggande</strong>. Resultatet av våra<br />
intervjuer likaväl som artiklar i<br />
facktidskrifter pekar på detta. Dock<br />
finns det inom några områden en<br />
snabb utveckling, som radikalt kan<br />
förändra det framtida plats<strong>byggande</strong>t.<br />
Ett sådant exempel är vidareutvecklingen<br />
av väderskydd för att<br />
skapa en rationell produktionsmiljö.<br />
Med utnyttjande av den nya<br />
tekniken kan man utveckla och förbättra<br />
logistik, lyftanordningar, säkerhetsanordningar,<br />
belysning samt<br />
byggets försörjning av vatten el och<br />
tryckluft. Ett annat exempel är att<br />
användningen av prefabricerade<br />
komponenter kontinuerligt ökar på<br />
byggarbetsplatserna. Leverantörer<br />
av prefabricerade betongstommar<br />
menar att man på så sätt snabbt<br />
kan komma fram till tätt hus och<br />
på så sätt lösa fuktsäkerhetsproblemen.<br />
I vissa projekt kan egna fältfabriker<br />
på arbetsplatsen vara ett bra<br />
sätt att öka effektiviteten och göra<br />
sig mer väderoberoende.<br />
Organisation av <strong>byggande</strong><br />
Om det är svårt att finna ny teknik<br />
som radikalt kommer att förändra<br />
<strong>byggande</strong>t är det lätt att finna nya<br />
idéer på hur man organisatoriskt<br />
och administrativt kan förändra<br />
<strong>byggande</strong>t. Sedan 70-talet har vi<br />
mött begrepp som materialadministration,<br />
hållbart <strong>byggande</strong>, concurrent<br />
engineering, värdeanalys,<br />
knowledge management, TQM,<br />
partnering, funktionsentreprenad,<br />
lean construction osv. Det är intressant<br />
att konstatera att det vid våra<br />
intervjuer var just denna typ av frågor<br />
som man gärna pratade om.<br />
Särskilt samverkan var för<br />
många en hjärtefråga. Samtliga<br />
intervjuade menade att de föredrog<br />
att arbeta i former som var<br />
av samverkanskaraktär i stället för<br />
i rena utförandeentreprenader. Det<br />
är förmodligen en reaktion på det<br />
bristande förtroende som ofta finns<br />
mellan parterna i ett traditionellt<br />
byggprojekt. Kompetensbrister hos<br />
beställare och projekteringsledare<br />
är något som man säger sig vilja<br />
överbrygga. Många upplever att<br />
kompetensen hos byggherrarna -<br />
åtminstone vad det gäller tekniskt<br />
kunnande - försämrats de senaste<br />
10-15 åren. Tidigare hade dåvarande<br />
Byggnadsstyrelsen och flera<br />
stora bostadsföretag en hög teknisk<br />
kompetens. Den kompetensen sägs<br />
inte längre finnas inom företagen<br />
utan man anlitar externa konsulter.<br />
Logistik<br />
Leverantörsrollen är viktig, speciellt<br />
i de tidiga skedena då man bättre<br />
bör använda leverantörens kompetens.<br />
Man måste också bevaka<br />
materialförsörjningen inom trånga<br />
sektorer, något som är extra viktigt<br />
vid högkonjunktur då vissa varor<br />
har långa leveranstider. De flesta intervjuade<br />
menade att internationella<br />
inköp kommer att öka. Detta gäller<br />
såväl varor som tjänster. Några av<br />
de större företagen har redan egna<br />
inköpare stationerade utomlands i<br />
såväl Europa som i Asien. Eftersom<br />
entreprenadföretagen oftast inte<br />
är intresserade av att bygga upp<br />
någon egen grossistverksamhet behöver<br />
logistiken från tillverkare till<br />
arbetsplats lösas. För företag som<br />
hyr ut maskiner finns det redan idag<br />
en internationell samverkan kring<br />
branschgemensamma frågor.<br />
HUSBYGGNAD<br />
Specialisering och planering<br />
Specialisering är idag en annan<br />
trend. De flesta entreprenadföretag<br />
har egna snickare och betongarbetare<br />
som klarar en normal produktion<br />
medan arbetstoppar klaras av<br />
med hjälp av bemanningsföretag.<br />
Vid mindre frekventa arbetsområden<br />
som t. ex. murning, putsning,<br />
gjutning av industrigolv anlitas vanligen<br />
specialistföretag. På senare tid<br />
har nya typer av specialistföretag<br />
etablerat sig. Det finns t. ex. logistikföretag<br />
som förser arbetsplatsen<br />
med material på icke arbetstid och<br />
företag som specialiserat sig på att<br />
montera fönster.<br />
En vanlig kommentar i våra intervjuer<br />
var att planeringskunskaperna<br />
numera är bristfälliga. På<br />
70-talet satsades mycket på utbildning<br />
inom det området. Uppenbarligen<br />
behövs det nu en nysatsning,<br />
som då även bör omfatta yrkesarbetarna.<br />
Detta leder också till insikten<br />
att platschefen behöver mer<br />
stödpersonal eftersom han/hon ofta<br />
har en orimlig arbetsbörda.<br />
Arbetstider<br />
Alla de tillfrågade menade att tillsvidareanställning<br />
av yrkesarbetarna<br />
var bra och innebar en trygghet för<br />
såväl företag som för anställda.<br />
Men det behövs mer flexibla arbetstider<br />
på byggarbetsplatserna.<br />
Idag är det praktiskt taget omöjligt<br />
för en småbarnsfamilj där båda<br />
arbetar heltid, att praktiskt lösa<br />
hämtning och lämning av barnen<br />
på dagis. Skiftgång – om det inte<br />
stör omgivningen – kunde samtliga<br />
tillfrågade tänka sig. Yrkesarbetarrepresentanterna<br />
pekade på att den<br />
s.k. Toyota-modellen vore ett bra<br />
alternativ. Skiftgång skulle innebära<br />
kortare byggtider, vilket leder till<br />
att kostnaderna för den tillfälliga<br />
fabriken minskar.<br />
Samordning och<br />
erfarenhetsåterföring<br />
Våra byggnader blir allt mer installationstäta.<br />
En kompetent installationssamordnare<br />
är därför viktig<br />
i komplexa projekt. Det är viktigt<br />
SAMHÄLLSBYGGAREN • 5 • 2009 39
HUSBYGGNAD<br />
att tid för samordnad provning av<br />
installationer ges i tidplanen. Fortlöpande<br />
besiktning i kombination<br />
med kvalitetssystem och slutmöte<br />
är att föredra framför det traditionella<br />
”Luciatåget” på slutbesiktningsdagen.<br />
Nästan alla av våra intervjupersoner<br />
menade att erfarenhetsåterföring<br />
inom <strong>byggande</strong>t idag är ett<br />
sorgebarn. En rekommendation<br />
som många ger är att avsätta tid för<br />
ordenliga slutmöten där samlade<br />
erfarenheter från hela byggprocessen<br />
kan samlas in. Några av de<br />
intervjuade tyckte att man borde<br />
ha regelbundna möten för erfarenhetsåterföring<br />
inbyggda i företagets<br />
kvalitets- och miljösystem.<br />
Yttre påverkan på <strong>byggande</strong>t<br />
Utöver dessa faktorer som vi själva<br />
som byggare kan påverka finns det<br />
i samhället en mängd faktorer som<br />
vi inte kan påverka och som har<br />
en mycket stor betydelse för hur<br />
<strong>byggande</strong>t kommer att utvecklas.<br />
Konjunkturen i världen, demografi,<br />
tillgång på arbetskraft och arbetskraftens<br />
kompetens är sådana faktorer.<br />
Det är t. ex. en allmän uppfattning<br />
att införsel av byggmaterial<br />
från utlandet kommer att öka. Det<br />
kan gälla badrumsutrustning, klinker,<br />
kakel, sakvaror, armering och<br />
andra enklare produkter. Det kan<br />
också vara aktuellt att vid t. ex.<br />
högkonjunktur anlita yrkesarbetare<br />
från utlandet.<br />
Hållbarhet och miljöfrågor har<br />
kommit in i byggprocessens olika<br />
skeden. Kunder, media och myndigheter<br />
ställer krav på att byggsektorns<br />
företag måste leva upp till<br />
nya strängare krav på hur moderna<br />
byggnader skall utformas. Detta<br />
kommer även att påverka byggarbetsplatsens<br />
dagliga arbete. Maskiner<br />
måste vara energieffektiva och<br />
utsläppssnåla. Inköp av material<br />
måste ske med tanke på att transporterna<br />
inte blir för långa. Materialflöden<br />
måste organiseras så att<br />
överförbrukningen blir minimal och<br />
restprodukter måste sorteras och tas<br />
hand om på ett ansvarsfullt sätt.<br />
Gränsen mellan industriellt<br />
<strong>byggande</strong> och industrialiserat<br />
plats<strong>byggande</strong><br />
En engelsk forskare 1 har föreslagit<br />
en livscykelmodell för tillverkningsindustrier.<br />
I modellen ingår de två<br />
stegen tillverkningav komponenter<br />
och sammansättning av dessa komponenter.<br />
Vi kan konstatera att gränsen<br />
mellan industriellt <strong>byggande</strong> och<br />
industrialiserat plats<strong>byggande</strong> går<br />
just mellan dessa två steg. Skiljelinjen<br />
bestäms av i hur hög grad komponenterna<br />
är färdigtillverkade i<br />
en stationär fabriksmiljö. För att<br />
utveckla det industriella <strong>byggande</strong>t<br />
måste i första hand produkterna<br />
utvecklas så att de kan tillverkas,<br />
transporteras och monteras på<br />
plats. För att industrialisera plats<strong>byggande</strong>t<br />
måste i första hand den<br />
tillfälliga fabriken utvecklas så att<br />
produktionen kan ske under kontrollerade<br />
betingelser.<br />
Hur kommer det framtida<br />
plats<strong>byggande</strong>t att se ut?<br />
För att det industrialiserade plats<strong>byggande</strong><br />
framgångsrikt skall<br />
kunna utvecklas måste man alltså<br />
skapa en modern och skyddad produktionsmiljö.<br />
En sådan miljö kan<br />
skapas i de moderna väderskyddsanläggningar<br />
som utvecklats under<br />
senare år. I dessa moderna platsfabriker<br />
kan man under kontrollerade<br />
förhållanden utveckla och<br />
förbättra logistik, lyftanordningar,<br />
säkerhetsanordningar, belysning<br />
samt byggets försörjning av vatten<br />
el och tryckluft. Men än mer effekt<br />
kan man få om man utvecklar organisation,<br />
samarbete och planering.<br />
Det blir då möjligt att arbeta i flera<br />
skift, att börja måla innan taket är<br />
på och att installera el, va och ventilation<br />
i en bättre tidsföljd än nu.<br />
Man kan lagra material där det behövs<br />
och ändå skyddat under tak.<br />
Man kan lasta av byggmaterial vid<br />
1 Winch, G.W., (2003) Models of<br />
manufacturing and the construction process:<br />
the genesis of re-engineering construction,<br />
Building Research & Information (2003)<br />
31(2), 107-118<br />
Referenser:<br />
valfri tidpunkt på dygnet med hjälp<br />
av den inbyggda traverskranen.<br />
Man kan övervaka och utveckla<br />
stöldskyddet och höja säkerheten<br />
på arbetsplatsen.<br />
Evolution snarare än revolution<br />
Oavsett vad vi vill eller inte vill så<br />
är det oerhört svårt att radikalt<br />
och i ett steg förändra <strong>byggande</strong>t.<br />
Inte för att byggare är mindre förändringsbenägna<br />
än andra utan<br />
därför att <strong>byggande</strong>t är en ur organisatoriskt<br />
perspektiv mycket komplex<br />
verksamhet. Ett litet exempel:<br />
Många pratar idag om passivhus<br />
och det har vi gjort sedan åtminstone<br />
år 2001 när husen i Lindås byggdes.<br />
Trots att husen blivit tekniskt<br />
lyckade, fungerar bra, sparar energi<br />
och att de boende tycks trivas så<br />
byggs idag 8 år senare långt ifrån<br />
alla nya hus på detta sätt. Detta beror<br />
på att många olika företag och<br />
aktörer samtidigt måste förändra<br />
sitt beteende: Brukarna måste fråga<br />
efter husen, leverantörerna måste<br />
anpassa sina produkter, arkitekterna<br />
måste vilja rita sådana hus,<br />
konstruktörerna måste kunna dimensionera<br />
på detta sätt, byggarna<br />
måste få sina arbetare att göra alla<br />
isoleringsarbeten mer noggrant, installatörerna<br />
måste vänja sig vid att<br />
• Söderlind, L., Axelson, K., Larsson, B. och<br />
Rylander, H. (2008) <strong>Framtidens</strong> plats<strong>byggande</strong> –<br />
en förstudie, FoU-Väst RAPPORT 0806, Sveriges<br />
byggindustrier.<br />
• Larsson, B., Hjort, B., Söderlind, L. och Wennersten,<br />
M. (2008) Logistik vid husbyggnad – några<br />
praktikfall, FoU-Väst RAPPORT 0805, Sveriges<br />
byggindustrier.<br />
• Larsson, B. och Söderling, L. (2006) Väder-<br />
skyddat <strong>byggande</strong>, <strong>Framtidens</strong> produktion, FoU-<br />
Väst RAPPORT 0604, Sveriges byggindustrier.<br />
• Apleberger, L., Jonsson, R. och Åhman, P. (2007)<br />
Byggandets industrialisering – Nulägesbeskrivning,<br />
FoU-Väst RAPPORT 0701,<br />
Sveriges byggindustrier.<br />
40 SAMHÄLLSBYGGAREN • 5 • 2009
inte alltid bara skära hål i tätskikt för sina<br />
rör och kablar och till syvende och sist måste<br />
beställarna inse att detta nya sätt att bygga<br />
på är långsiktigt lönsamt. Vinsterna av den<br />
nya tekniken fördelar sig dessutom oftast olika<br />
mellan aktörerna - en del kommer t.o.m.<br />
att förlora på den nya tekniken. Förändring i<br />
en mogen industrisektor kan inte ske genom<br />
revolution utan genom en väl genomtänkt<br />
evolution. Detta är lätt att konstatera att det<br />
var just detta som Carl Strandlund med sina<br />
emaljerade plåthus råkade ut för. Husen var<br />
innovativa mästerverk, men den amerikanska<br />
byggkulturen var inte mogen för en sådan<br />
dramatisk förändring.<br />
Svensk byggsektor bättre än sitt rykte<br />
Avslutningsvis menar vi att:<br />
• Det är svårt att se dagens utveckling i <strong>byggande</strong>t<br />
eftersom den sker evolutionärt i<br />
små steg – men den finns där.<br />
• Radikala utvecklingsidéer i byggsektorn<br />
är mycket svåra att genomdriva eftersom<br />
sektorn är så komplex och berör så många<br />
parter.<br />
• Moderna väderskydd skapar en skyddad<br />
arbetsmiljö som ger plats för såväl teknisk<br />
som organisatorisk evolutionär utveckling.<br />
• Byggmaterialleverantörerna måste i högre<br />
grad än nu bli delaktiga i byggprocessen<br />
och dess utveckling. På så sätt kan deras<br />
produkter bidra till att industrialisera<br />
plats<strong>byggande</strong>t.<br />
Vi tror emellertid att svensk byggsektor är<br />
mycket bättre än sitt rykte – det finns dock<br />
ingen annan industrisektor som är så bra på<br />
att kritisera sig själv - men den har naturligtvis<br />
som alla andra framgångsrika industrisektorer<br />
en stor utvecklingspotential. Ett<br />
mycket enkelt sätt att inse detta är att läsa<br />
”Samhällsbyggaren” från dagens nummer<br />
och några årgångar bakåt i tiden.<br />
Läs mer på Internet<br />
www.bygg.org/publikationer.asp finner<br />
man de refererade rapporterna<br />
Författarnas e-post<br />
bengt.larsson@hh.se<br />
larsolof.soderlind@telia.com<br />
Annons 1/2<br />
Nordbygg<br />
SAMHÄLLSBYGGAREN • 5 • 2009 41
Change language