pdf av Importhandboken - Chamber Trade Sweden

Importhandboken 

Chamber Trade 

Sweden

Index 

» Importhandboken 3 

» Hur startar jag 4 

» Hitta affärskontakter 7 

» Handelsagent, återförsäljare eller kommissionär? 12 

» Trade finance och betalningslösningar 25 

» Valutarisker 39 

» EU-handel 41 

» Handel utanför EU 44 

» Internationella transporter 49 

2 | Importhandboken | © 2013 Chamber Trade Sweden 



Importhandboken 

Importhandboken vänder sIg tIll dIg som: 

• planerar att starta upp en importverksamhet 

• vill utveckla din import 

• har allmänna frågor om import 

Handelskamrarna tog fram den första Importhandboken 

i början av 2000-talet. Denna version av handboken är 

uppdaterad i mars 2013. 

Lagar och regler inom import förändras över tiden och 

för att du ska ha en möjlighet att hålla dig uppdaterad 

om vilka regler, förordningar och rutiner som gäller för 

just din verksamhet har vi samlat relevant basinformation 

i denna Importhandbok. Vi lotsar dig genom de 

viktigaste områdena att känna till vid import. 

Du bör också ha regelbundna kontakter med myndigheter 

och andra organisationer för att hålla dig uppdaterad. 


Vi tackar våra uppgiftslämnare Patrik Rindstål på 

Advokatfirman Lindahl, Henrik Rosén och Mats Enberg 

på Swedbank och Per Anders Lorentzon på Sydsvenska 

Industri- och Handels kammaren som granskat texterna 

och bidragit med gedigen kunskap inom respektive 

område. 

Vi tackar också UD som medfinansierat denna Importhandbok. 

Har du synpunkter på innehållet är du välkommen att 

kontakta Malin Dacke på malin.dacke@chambertrade.se 

Importhandboken är 

ett hjälpmedel för dig 

som vill lyckas med 

din importverksamhet. 



Hur startar jag? 

Den ökade tillgängligheten via internet har gjort att 

du snabbt och enkelt kan hitta nya affärspartners och 

produkter nästan varsomhelst i världen. Men det ställer 

samtidigt större krav på företag att identifiera rätt affärs- 

partner i det stora utbud som finns. För att säkerställa 

långvariga affärsrelationer rekommenderas personliga 

möten med dina partners i ett så tidigt skede som möjligt. 

vad är Import? 

Idag skiljer vi på handel mellan länder inom EU och 

handel mellan parter som finns inom EU å ena sidan 

och utanför EU å andra sidan. Handeln mellan EU och 

”tredjeland”, där tredjeland är alla länder utanför EU, 

benämns som import och export. Handeln mellan 

medlemsstaterna i EU benämns in- och utförsel. 

För mer information om EU:s medlemsländer, besök 

riksdagens hemsida EU-upplysningen. 

Lagar och regler inom import förändras över tiden och 

det är därför nödvändigt att du håller dig uppdaterad 

om vilka regler, förordningar och rutiner som gäller för 

just din verksamhet genom regelbundna kontakter med 

myndigheter och andra organisationer. 


hur startar jag en Importverksamhet? 

För dig som behöver starta ett företag från grunden 

finns information och vägledningar om hur du gör på: 

» Almi 

» Bolagsverket 

» Nyföretagarcentrum 

» Skatteverket 

» Tillväxtverket 

» Verksamt 

När du väl har startat ditt företag kan du fördjupa dig 

i de övriga områdena för import. 

vad ska jag tänka på när jag Importerar? 

Ta tid på dig att göra en ordentlig förstudie innan du 

påbörjar en importaffär. Ett grundligt genomfört arbete 

kommer att hjälpa dig till hållbara affärer och att undvika 

fallgropar och överraskningar som kan bli kostsamma. 

EU har begränsat hur stor kvantitet av vissa varor som 

får importeras. Begränsningen sker genom kvoter och 

importlicenser. För att få importera vissa varor krävs att 

du registrerar ditt företag hos respektive myndighet. 

Se närmare kapitlet om handel utanför EU. 

Importhandboken är 

ett hjälpmedel för dig 

som vill lyckas med 

din importverksamhet. 



HUR STARTAR JAG? 

kostnadskalkyl 

När du hittat en vara som du vill importera tillkommer 

flera kostnader som du ska lägga på inköpspriset och 

som du bör ta i beaktande när du sätter försäljningspriset 

för att sälja varan vidare. För att du skall kunna 

göra en beräkning på om dina pla nerade importaffärer 

är ekonomiskt hållbara bör din kalkyl bl.a. innehålla 

följande: 

• Inköpspris 

• Transportkostnader 

• Kvoter och licenser 

• Tullavgift och andra skatter 

• Kostnader för provning och certifiering 

• Kostnader för miljöavgifter, återvinning m.m. 

• Försäljningskostnader 

• Kostnader för garantier och försäkringar 

• Betalningsavgifter 

• Kostnader för personal, lokaler m.m. 

• Vinstmarginal 

På Tullverkets hemsida finns en avgiftsguide. Du kan ta 

hjälp av den för att beräkna kostnaden för att handla 

varor via internet. 


hur bedömer jag om varan går att sälja? 

Gör en bedömning om varan har säljpotential och utgå från 

dina beräkningar och den information du har samlat ihop. 

Tänk på att: 

• Sammanställa alla kostnader 

• Fastställa ett försäljningspris inkl. vinst 

• Jämför priset med marknaden 

• Vid för liten marginal – avstå! 

”Gör en bedömning 

om varan har säljpotential 

och utgå 

från dina beräkningar 

och den information 

du har samlat ihop” 



HUR STARTAR JAG? 

hur hanterar jag nya affärskulturer? 

Affärskulturen i olika regioner, länder och världsdelar 

skiljer sig markant åt. För att kunna göra affärer med 

personer från andra kulturer måste du ha kunskap om 

hur språket, utryck och känslor används i kommunikationen 

i den aktuella miljön. 

Det är t.ex. en god idé att kontakta en person från 

det aktuella landet för att lära känna både generella 

kulturella mönster och den specifika affärskulturen 

som råder. Du kan också kontakta Sveriges ambassad 

i landet eller den utländska ambassaden som representerar 

landet i Sverige. 

Det kan också finnas en relevant handelskammare på 

plats antingen i Sverige eller i landet ifråga att kontakta. 

För mer information om de regionala handelskamrarna 

i Sverige, svenska handelskamrar i utlandet samt 

utländska eller bilaterala handelskammare i Sverige 

se Swedish Chambers. 


Om du vill veta mer om en marknad, eller 

hitta affärskontakter – hör av dig till den svenska 

handelskammaren på den aktuella orten. 

kulturella faktorer 

som är värda att 

tänka på är: 

• Språket 

• Gester 

• Kroppsställning 

• Fysisk kontakt 

• Undertoner i 

betoning 

• Mimik 

• Klädsel 

• Religiösa och moraliska 

värderingar 



Hitta affärskontakter 

hur hIttar jag nya affärskontakter 

och nya produkter? 

Information om nya affärspartners och produkter finns 

tillgänglig på internet, även om det inte alltid är enkelt 

att hitta rätt på grund av det stora informationsutbudet. 

Det är dock värt att lägga ned tid på att göra efterforskningar 

kring nya affärskontakter och produkter. 

söknIng vIa Internet och medIa 

På internet finns ett stort antal affärsdatabaser fritt tillgängliga 

för sökning inom Sverige och internationellt. 

När väl en affärskontakt har identifierats är det lämpligt 

att göra en granskning av företaget i fråga. 

» BizBook 

Databas över svenska beslutsfattare, kopplat till PAR. 

Kan endast söka på enstaka företag. 

» B2BPoiNTEr 

Offentliga och privata upphandlingar från hela EU 

samt andra länder. På 19 språk, översättningsfunktion 

så du kan söka på svenska. 

» D&B 

Ger kredit- och affärsinformation om över 200 miljoner 

företag och filialer globalt. 


» ENiro 

Sök på svenska företag eller privatpersoner, nyheter, 

bloggar mm. Få ut kartor och vägbeskrivningar. 

» EUroPAgES 

Kontaktinformation om produktleverantörer och 

serviceföretag inom Europa. Har även en “köp & sälj” 

för företag. 

» ExPo DATABASE 

Omfattande register över mässor i hela världen. 

» FAirliNk 

Hitta en relevant fackmässa. 

» HooVErS 

Ger affärsinformation om företag världen över. Köp 

kreditupplysningar, årsredovisningar, branschfakta mm. 

» iNFoBEl 

Samlar telefonkataloger från 216 länder, såväl privat 

personer/konsumenter som företag. 

» komPASS 

Företagsdatabas som täcker mer än 70 länder. 

Specialiserar sig på behoven hos inköpare, leverantörer 

och marknadsförare och har bara B2B. 

» lokAlDElEN 

Information om svenska företag, per kommun eller bransch. 

» PAr 

Selektera på bransch, geografi, storlek, ekonomisk info 

och beslutsfattare i Sverige. 

”Det är dock värt att 

lägga ned tid på att 

göra efterforsk ningar 

kring nya affärskontakter 

och produkter” 



HITTA AFFäRSKONTAKTER 

busIness to busIness 

En business-to-business (B2B) sida är en mötesplats där 

företag själva kan registrera en förfrågan som sedan 

publiceras på den aktuella hemsidan. Detta kan liknas 

vid en slags kontaktannons för företag. Intresserade 

företag kan sedan söka i registret efter annonser som 

kan tänkas motsvara de önskemål och krav man har. 

Ett mindre urval av de stora internationella 

B2B-platserna är: 

» Alibaba 

» Tradekey 

» Trade110.com 

» B2B Vector 

» EC 21 

» EC Plaza 


tIdnIngar och tIdskrIfter 

Utbudet av specialtidningar och tidskrifter som behandlar 

vissa produkter eller produktområden har stigit 

markant under senare år. Idag förekommer särskilda 

butiker som endast saluför tidningar och tidskrifter som 

specialiserat sig på vissa branscher och varu- eller 

tjänsteområden. 

Det är att rekommendera att den som handlar med en 

produkt eller är verksam inom ett visst område eller i en 

viss bransch undersöker om det finns någon sådan specialtidskrift 

som berör den egna verksamheten. Dessa 

erbjuder ofta goda möjligheter att hålla sig uppdaterad 

kring utvecklingen inom området. Här presenteras nya 

produkter och ny forskning på ett tidigt stadium som 

gör det möjligt att följa utvecklingen och se till att det 

egna produktsortimentet är konkurrenskraftigt och omfattar 

produkter som svarar mot de senaste kraven. 

Många av dessa skrifter är inte tillgängliga på svenska 

men finns på engelska, tyska, franska eller spanska. 

”Det är dock värt att 

lägga ned tid på att 

göra efterforsk ningar 

kring nya affärskontakter 

och produkter” 




handelskamrar 

Det finns över 12 000 handelskamrar över hela världen. 

Tillsammans bildar de världens i särklass största affärsnätverk 

(www.icc.se). Som medlem i en svensk handelskammare 

har du tillgång till detta gränslösa nätverk och 

kan på så sätt få hjälp att t.ex. hitta affärspartners utomlands 

eller få nyttig information om en specifik marknad. 

De svenska handelskamrarna i utlandet är en utmärkt ingång 

när ditt företag ska etablera sig på en ny marknad. 

Det finns också ett flertal bilaterala utländska handelskammare 

i Sverige. 

Om du vill veta mer om en marknad, eller hitta affärskontakter 

kan du höra av dig till den svenska handelskammaren 

på den aktuella orten. 

Handelskamrarna runt om i världen samarbetar i 

Handelskamrarnas världsorganisation iCC samt i en 

gemensam organisation för Europas handelskamrar – 

Eurochambres med säte i Bryssel. 


klicka här för 

mer information 

om svenska 

handels kamrar 

och utländska 

handelskamrar 

i sverige 




branschorganIsatIoner 

Företag verksamma inom en speciell bransch kan många 

gånger ha nytta av branschorganisationen i Sverige eller 

i det land som intresset riktar sig mot. Dessa har ofta 

förteckningar över företag inom respektive bransch som 

kan vara värdefulla hjälpmedel vid sökning av framtida 

kunder eller samarbetspartners. 

Här bredvid har vi samlat länkar till många av 

de branschorganisationer som är medlemmar i 

Svenskt Näringsliv. 


» Almega – tjänstesektorn 

» grafiska företagen 

» industrioch kemigruppen 

» industriarbetsgivarna – stål, 

gruvor och skogsindustri 

» Jernkontoret – Stålindustrin 

» livsmedelsföretagen 

» liF – den forskande läkemedelsföretagen 

» Jordbruk, trädgårdsodling och 

-anläggning, skog, golf 

» maskinentreprenörerna 

» Plast- och kemiföretagen 

» Skogsindustrierna 

» Svensk Handel 

» Sveriges Bergmaterialindustri 

» Sveriges Byggindustrier 

» Textil- och modeföretagen 

» Transportgruppen 

» Trä- och möbelföretagen 

» Svensk besöksnäring 

» VVS-Företagen 

» Återvinningsföretagen 

”Företag verksamma 

inom en speciell 

bransch kan många 

gånger ha nytta av 

branschorganisationen” 




utländska ambassader och 

handelsrepresentatIoner 

De flesta länder har en ambassad i Stockholm dit företag 

kan vända sig för att få hjälp med vissa företagskontakter. 

Flera ambassader har särskilda handelsavdelningar som 

handlägger dessa frågor. En förteckning över utländska 

ambassader i Stockholm hittar man i Diplomatlistan som 

kan laddas ner kostnadsfritt från regeringens hemsida. 

Särskilda handelsrepresentationer finns i Stockholm 

som främjar handeln mellan Sverige och hemlandet. 

Exempel på sådana är: 

» China invest 

» Enterprise Estonia 

» Hong kong Trade Development Council (HkTDC) 

» invest Hong kong 

» invest in Africa 

» Japan External Trade organization (JETro) 

» Philippine Trade and investment office 

» Promexico 

» Singapore Economic Development Board 

» Taiwans handelsrepresentation i Sverige 


delegatIonsresor 

Handelskamrarna får ofta besök av affärsdelegationer 

från andra länder. I samband med dessa arrangeras 

branschspecifika seminarier som ger tillfällen för svenska 

företag att träffa delegationernas representanter i Sverige 

och knyta nya affärskontakter. Se Chamber Trade 

Swedens kalendarier och de individuella regionala handelskamrarnas 

kalendarier för att se vad som är på gång. 

fackmässor 

Mässor är mötesplatsen där du kan knyta nya affärskontakter 

och leta nya produkter som ställs ut. Det finns 

tusentals mässor runt om i världen. Bevaka vilka som är 

intressanta för just ditt företag. 

» Stockholmsmässan 

» Svenska mässan göteborg 

» malmömässan 

» Fruit logistica – global mässa i Berlin inom 

frukt och grönt 

» gastronord – fackmässan för hotell, restaurang 

och storkök 

» Jordbruksaktuellt – länkar till mässor inom livsmedel 

» Stockholms modecenter – Nordens ledande 

handelsplats för mode 

» Formex – branschmässa för nordisk inredningsdesign 

» Exponytt – nyheter och mötesplats gällande mässor 

”Företag verksamma 

inom en speciell 

bransch kan många 

gånger ha nytta av 

branschorganisationen” 



Handelsagent, återförsäljare eller kommissionär? 

vad Innebär dIstrIbutIonsformerna 

handelsagent, återförsäljare och 

kommIssIonär? 

Nedanstående innehåll är rekommendationer och en 

generell vägledning för val av distributionsform och 

internationell avtalsskrivning. Du som företagare rekommenderas 

starkt att ta kontakt med en affärsjurist för 

att undvika felaktigheter och för att se till att avtalet blir 

korrekt skrivet. 

likheter och skillnader 

De principiella skillnaderna mellan agenter, återförsäljare 

och kommissionärer är för dessa i första hand enligt 

nedan: 


Den som hittar ett affärskoncept som bygger på att 

vederbörande genom egen näringsverksamhet skulle 

vilja sälja t.ex. en produkt vars rättigheter ägs av någon 

utanför Sverige, måste sluta ett avtal med rättighetshavaren. 

Försäljning sker därefter under beteckningar 

som handelsagent, återförsäljare eller kommissionär. 

Det är inte ovanligt att begreppen blandas ihop på så 

sätt att man talar om ett bolag som generalagent för 

t.ex. Sverige när det rätteligen är fråga om att bolaget är 

en återförsäljare med ensamrätt till försäljning i Sverige. 

Generalagent är enbart ett begrepp, ej en juridisk term. 

agent återförsäljare kommIssIonär 

• Förmedlar affärer • Säljer i eget namn • Förmedlar affärer 

• Mindre risk • Större risk • Säljer i eget namn 

• Varor • Varor / tjänster / rättigheter • Mindre risk 

• Varor / värdepapper / 

annan lös egendom 

”Du som företagare 

rekommenderas starkt 

att ta kontakt med en 

affärsjurist för att 

undvika felaktigheter” 



HANDELSAGENT, ÅTERFöRSäLJARE ELLER KOMMISSIONäR? 

Den minst komplexa formen är direktimport där ett 

företag väljer att köpa direkt från leverantör utomlands. 

Detta ställer större ansvar på importören och hur pass 

hanterbart det är beror på den import organisation som 

finns inom företaget. 

importör 

Utmärkande för såväl agentens som kommissionärens 

verksamhet är att båda genom att ta upp anbud eller 

sluta avtal verkar för köp eller försäljning för huvudman- 

nens räkning. Agenten förmedlar affärer i huvudmannens 

namn och efter särskilt bemyndigande. Kommissionären 

gör detta i eget namn. Återförsäljaren köper in t.ex. 

produkter från huvudmannen och säljer dessa i eget 

namn. 

direktköp från tillverkare 

Nationsgräns 


köp 

köp 

köp 

köp 

Tillverkare 1 

Tillverkare 2 

Tillverkare 3 

Tillverkare 4 

Frågan om t.ex. handelsagentens, återförsäljarens eller 

kommissionärens rättsliga status i förhållande till såväl 

huvudmannen som tredje man är av stor betydelse att 

känna till dels för den som avser att sluta avtal med 

rättighetshavaren till produkten (huvudmannen) och dels 

för tredje man. 

Såväl handelsagenten, återförsäljaren och kommissionären 

är fristående från huvudmannen, dvs. de är inte 

anställda av denne. I övrigt är det mycket olika regler som 

gäller mellan de olika representantformerna. Så även 

inom dessa beroende på hur integrerad verksamheten är 

med huvudmannens. 

Ersättningen till såväl agenten som kommissionären kal- 

las provision. Återförsäljaren däremot köper produkter 

av tillverkaren och ingår i sin tur avtal i eget namn med 

nya köpare. Skillnaden mellan återförsäljarens kostnader 

för anskaffandet av produkterna och åteförsäljarens 

intäkter för försäljningen av produkterna går normalt till 

återförsäljaren. 

Återförsäljaren bär ofta en större ekonomisk risk än 

kommissionären som i sin tur ofta bär en större risk än 

agenten. Återförsäljaren och kommissionären bär t.ex. 

”Den minst komplexa 

formen är direktimport 

där ett företag 

väljer att köpa direkt 

från leverantör utomlands” 




vIlken lagstIftnIng gäller? 

Den svenska agentlagstiftningen (Lag 1991:351 om 

handelsagentur) bygger på ett EU-direktiv. Direktivet 

reglerar i huvudsak det interna förhållandet mellan 

agenten och huvudmannen. Förhållandet till tredje 

man lämnas helt utanför direktivet. Direktivet innehåller 

ett antal tvingande regler till fördel för agenten. 

Med tvingande menas i detta sammanhang att ett avtal 

mellan parterna som innehåller villkor som är mindre 

förmånliga för agenten än lagens regler inte kan göras 

gällande i deras interna avtalsförhållande. 

Den svenska kommissionärslagstiftningen återfinns i 

kommissionslagen (2009:865). Kommissionärslagstiftningen 

kan se olika ut i olika länder vilket innebär att 

parterna bör avtala om tillämplig lag. Länder anknutna 

till den s.k. Romkonventionen om tillämplig lag för 

avtalsförpliktelser, kan dock i brist på avtalad lag falla till- 

baka på presumtionsregel vilken hänvisar till lagen i det 

land där den part, som ska utföra den prestation som 

kännetecknar avtalet, har sin hemvist. I allmänhet torde 

detta i allmänhet innebära att det blir mellanmannens, 

dvs. kommissionärens, lag som blir tillämplig. En svensk 

kommissionär bör dock för säkerhets skull försöka 


tydligt reglera i avtalet att t.ex. svensk lag ska vara 

tillämpligt på avtalsrelationen. Detta undanröjer 

eventuella osäkerheter. 

På återförsäljarsidan finns ingen särskild lagstiftning i 

Sverige och återförsäljaren saknar därmed de skyddsregler 

som finns till förmån för mellanmannen i agentrespektive 

kommissionslagstiftningen. Endast ett fåtal 

länder inom EU har lagstiftning för återförsäljare. 

I Sverige är istället en brokig flora av annan lagstiftning 

– som t.ex. avtalslagen, köplagen, agentlagen, konkurrenslagen, 

lag om avbetalningsköp och annan 

lagstiftning som rör kommersiella frågor – tillämpliga på 

återförsäljaravtalen. Särskilt när det är fråga om gräns- 

överskridande återförsäljaravtal är det klokt att upprätta 

ett så fullständigt skriftligt avtal som möjligt. 

”En svensk kommis 

sionär bör dock för 

säkerhets skull försöka 

tydligt reglera i avtalet 

att t.ex. svensk lag 

ska vara tillämpligt på 

avtalsrelationen” 




konkurrensrättslIga frågor 

Framförallt i återförsäljarsammanhang uppkommer 

ibland konkurrensrättsliga frågor. Det gäller framförallt 

när återförsäljaren är så kallad ensamåterförsäljare. 

En ensamåterförsäljare tilldelas ett geografiskt område 

eller en särskild kundkrets av leverantören. Leverantören 

förbinder sig att inte inneha andra återförsäljare inom 

området eller kundkretsen och ensamåterförsäljaren får 

därigenom ensamrätt att sälja leverantörens produkter. 

även om sådant förfarande ofta är tillåtligt bör tillåtligheten 

av det i det specifika fallet utredas av en jurist 

med konkurrensrättslig expertis. 

Något som parterna emellertid aldrig helt kan skydda 

sig mot är parallellimport. Varken leverantören eller 

ensamåterförsäljaren kan förhindra att en utomstående 

köper upp produkter i andra länder inom EES-området 

(dvs. EU plus Norge, Island och Liechtenstein) och säljer 

dem inom ensamåterförsäljarens område. Inte heller s.k. 

passiv försäljning kan förhindras. Enligt ett utslag i EUdomstolen 

är dock parallellimport från tredje land inte 

tillåtet. 


Varken agent-, återförsäljar- eller kommissionsavtalet 

måste upprättas skriftligen. Av praktiska skäl och av 

bevisskäl bör parterna emellertid alltid upprätta avtalet 

skriftligt. 

Avtalsfrihet råder mellan parterna, innebärande att 

parterna fritt disponerar över avtalets innehåll. Avtals- 

friheten begränsas dock av ovan nämnda tvingande 

regler. Nedan följer några synpunkter på vad man bör 

tänka på när ett agent-, kommissions- eller återförsäljaravtal 

upprättas. 

”Något som parterna 

emellertid aldrig helt 

kan skydda sig mot är 

parallellimport” 




agentavtalet 

ladda ner exempel på Agentavtal (pdf) 

I Sverige finns det branschorganisation för agenter 

och importörer som arbetar med mode, textil, skor, livsmedel, 

el- och industrikomponenter. Mer information 

på Agenturföretagen 

Avtalet behöver inte vara skriftligt men enligt agentlagen 

måste ett skriftligt avtal upprättas om någon 

av parterna begär det. Ett agentavtal bör definiera 

området inom vilket agenten ska vara aktiv. Området 

kan omfatta ett land (s.k. importagentur), ett mindre 

geografiskt område eller en viss typ av kunder. Har huvudmannen 

fler agenter är det viktigt att avgränsningen 

mellan områdena framgår klart och tydligt. Om agenten 

har ensamrätt på området bör detta framgå av avtalet. 

Avtalet bör klart definiera den aktuella varan, särskild om 

huvudmannen tillverkar och saluför olika typer av varor. 

Ett enkelt sätt är att upprätta en separat lista eller bilaga 

på vad som definieras som ”vara” i avtalet. 


köp via handelsagent 

Nationsgräns 

Agent 

importör 

orderbekräftelse 

Tillverkare 

Varor 

Betalning 

”Ett agentavtal bör 

definiera området 

inom vilket agenten 

ska vara aktiv” 




provision 

Agentlagen innehåller detaljerade föreskrifter om bl a 

rätten till provision. Lagen är delvis tvingande och delvis 

dispositiv, vilket innebär att parterna kan avtala om vissa 

avsteg från lagen. Avtalet bör redan från början i detalj 

reglera under vilka förutsättningar agenten ska ha rätt 

till provision. Om parterna inte avtalat annat har agenten 

rätt till provision på förmedlade och ingångna avtal 

mellan huvudman och köpare. Agenten får om inget annat 

avtalats endast provision på avtal som agenten kan 

anses ha medverkat till. 

Vidare ska avtal ha ingåtts mellan köpare och huvudman 

under uppdragstiden. 

Man brukar tala om att agenten bär avslutsrisken. Efter- 

provision kan dock utgå i de fall tredje mans anbud 

mottagits av agenten under uppdragstiden, eller om 

avtalet kommit till stånd huvudsakligen genom agentens 

medverkan och det har ingått inom skälig tid efter agentuppdragets 

upphörande. 


uppsägningstid 

Ett agentavtal löper antingen över den tid parterna har 

avtalat eller tills vidare med viss uppsägningstid. Enligt 

agentlagen får uppsägningstiden det första året inte 

understiga en månad. Därefter förlängs uppsägningstiden 

med en månad för varje påbörjat år till dess att 

uppsägningstiden uppgår till sex månader. Reglerna är 

tvingande med det undantaget att parterna i avtalet kan 

bestämma att agenten har tre månaders uppsägningstid 

även efter att det fjärde året inletts. Om avtalstiden 

redan från början bestämts till viss tid i avtalet gäller 

detta. Fortsätter samarbetet efter att tiden gått ut anses 

agentavtalet löpa tills vidare. Detta gäller oavsett om 

parterna bestämt att avtalet ska gälla ytterligare en 

bestämd tid. 

Vid kontraktsbrott (som är av väsentlig betydelse för den 

”drabbade” parten och kontraktsbrytande parten insåg 

eller borde ha insett detta) och vid ”annan viktig grund” 

kan dock avtalet sägas upp med omedelbar verkan. 

”Avtalet bör redan 

från början i detalj 

reglera under vilka 

förutsättningar 

agenten ska ha rätt 

till provision” 




avgångsvederlag 

Rätten till avgångsvederlag är tvingande till förmån 

för agenten. Agentavtalet bör ändock innehålla en 

klargörande bestämmelse om avgångsvederlag. Finns 

inget avtal i saken har agenten vid avtalets upphörande 

rätt till avgångsvederlag om och i den mån agenten tillfört 

nya kunder eller väsentligt ökat handeln med befintliga 

kunder och avgångsvederlaget är skäligt med hänsyn 

till samtliga omständigheter, särskilt agentens förlust 

av provision på avtal som han kan sägas stå bakom med 

de angivna kunderna. Om inget annat avtalats uppgår 

avgångsvederlaget till högst ett belopp motsvarande ett 

års omsättning. 

konkurrensklausul 

Agentavtal innehåller ofta en bestämmelse om konkurrens 

mellan agenten och huvudmannen. Konkurrensklausulen 

syftar till att avhålla agenten från att bedriva 

verksamhet som konkurrerar med huvudmannens, t.ex. 

genom att från annan leverantör ta in konkurrerande 

varor eller själv börja tillverka och sälja konkurrerande varor. 

Konkurrensförbud kan gälla såväl under avtalsförhållandet 

som efter det avtalsförhållandet har upphört. 


Under avtalsförhållandet är det upp till parterna att 

reglera frågor om konkurrens. även utan avtal kan 

dock en s.k. exklusiv agent befinnas vara förhindrad att 

bedriva en med huvudmannen konkurrerande verksamhet 

under avtalstiden. 

Efter det att avtalsförhållandet upphört har agentlagen 

en tvingande reglering som anger att parterna inte får 

träffa avtal om att agenten är bunden av konkurrensklausulen 

längre än två år efter att agentavtalet upphört. En 

avtalsbestämmelse om konkurrensbegränsning efter att 

avtalet upphört är bindande endast om den är skriftlig. 

del credere 

Vissa agentavtal innehåller en bestämmelse om agentens 

del credereansvar. Del credere innebär att agenten tar 

ett större ansvar än normalt för att köpeavtalen fullföljs. 

Agenten åtar sig att svara för att köparen faktiskt betalar 

för levererad vara och blir skadeståndsskyldig för det fall 

köparen inte betalar. Agenten bör i dessa fall ha rätt till 

en större provision eftersom denne bär en större risk. 

”Finns inget avtal 

i saken har agenten 

vid avtalets upphörande 

rätt till 

avgångsvederlag” 




marknadsföring m.m. 

Agentavtalet bör reglera i vilken mån agenten ska 

medverka i marknadsföring av varan och hur agenten i 

dessa sammanhang får använda varumärket. Parterna 

bör t.ex. bestämma vem som skall bära kostnaden för 

marknadsföring och om agenten ska delta i mässor och 

utställningar. 

huvudmannens varor 

En del agenter har avtal med huvudmannen som innebär 

att huvudmannens varor deponeras på kredit hos 

agenten med rätt för denne att köpa varorna för egen 

räkning i takt med att han får behov av detta. Tanken 

bakom en sådan konstruktion är att huvudmannen vid 

agentens eventuella konkurs ska ha separationsrätt till 

de varor som agenten inte har köpt. Man talar i dessa fall 

ofta om ”konsignation” som i mycket påminner om kommissionsavtal. 

Huruvida huvudmannen har separationsrätt 

i varorna som deponerats hos agenten avgörs efter 

en bedömning av hela avtalssituationen och hur avtalet i 

praktiken kommit att tillämpas. Därför är det särskilt viktigt 

för huvudmannen att fundera över riskerna med en 

sådan lösning och gärna söka råd från juridisk expertis 

som kan anpassas till den specifika situationen. 


agentavtalet bör 

reglera i vilken 

mån agenten ska 

medverka i marknadsföring 

av varan 

och hur agenten i 

dessa sammanhang 

får använda varumärket 




återförsäljnIngsavtalet 

ladda ner exempel på Återförsäljningsavtal (pdf) 

Mot bakgrund av att Sverige saknar lagstiftning om åter- 

försäljare bör avtalet göras så fullständigt som möjligt. 

Såväl återförsäljarens geografiska område, som vilka 

produkter eller tjänster som denne ska sälja bör definieras 

på ett tydligt sätt. 

Tillverkaren/huvudmannen får inte försöka bestämma 

återförsäljarens priser eftersom det är en olaglig konkurrensbegränsning. 

Däremot kan denne under vissa 

förutsättningar bifoga en cirkaprislista eller prisrekommendation 

utan att det betraktas som en olaglig konkurrensbegränsning. 

Återförsäljaravtalet bör ange avtalets giltighetstid, 

uppsägningstider och grunder för ”förtida” uppsägning 

(t.ex. väsentligt avtalsbrott), ändrade ägarförhållanden 

hos återförsäljaren, konkurs eller annat. 


Import via återförsäljare 

Varor 

importör 

(grossist, detaljist) 

Varor 

Nationsgräns 

Återförsäljare 

Tillverkare 

Betalning 

Betalning 

”Tillverkaren/huvudmannen 

får inte 

försöka bestämma 

återförsäljarens 

priser eftersom det 

är en olaglig konkurrensbegränsning” 




produktansvar 

I Sverige kan en återförsäljare i vissa fall bli skadestånds- 

skyldig för sak- och personskada, som produkten 

orsakat, om denne importerat varan eller marknadsfört 

den som sin egen genom att t.ex. förse den med sitt 

namn eller varumärke. Parterna bör i avtalet reglera om, 

och i så fall hur, produktansvaret ska fördelas mellan 

parterna. Tillverkaren kan t.ex. åta sig produktansvar mot 

återförsäljarens köpare. 

minimikvantitet 

Det förekommer att tillverkaren vill att återförsäljaren ska 

garantera att denne kommer att köpa ett visst antal varor 

eller tjänster. En underlåtenhet att uppfylla ett sådant 

åtagande kan vara grund för uppsägning. 

Tillverkaren kan också åta sig att leverera viss minimikvantitet. 

Återförsäljaren kan då få rätt att säga upp 

avtalet om villkoret inte uppfylls. Ett sådant åtagande 

från återförsäljaren eller tillverkaren bör regleras i återförsäljaravtalet. 


konkurrensklausul 

även återförsäljaren kan åläggas ett förbud att bedriva 

konkurrerande verksamhet i form av egen tillverkning 

och försäljning eller att ta emot andra tillverkares konkurrerande 

produkter för försäljning. En sådan konkurrensbegränsning 

bör tas in i återförsäljaravtalet. 

• Konkurrensbegränsningen kan under vissa 

förutsättningar utsträckas till ett år efter avtalstiden. 

• Lager, reklamation, service och marknadsföring 

• Om parterna anser att återförsäljaren ska hålla ett 

visst minimilager bör detta regleras i avtalet. Vidare 

bör frågan om reklamationer och service regleras i 

avtalet och om återförsäljaren ska hålla lager av reservdelar 

mm. 

• Återförsäljaravtalet bör också reglera frågor om 

marknadsföring och användning av varumärken etc. 

• Tillverkarens/huvudmannens varor 

Vad som anges ovan under ”Agentavtalet” är även 

tillämpligt för återförsäljaren. 

”I Sverige kan en 

återförsäljare i vissa 

fall bli skadeståndsskyldig 

för sak och 

personskada, som 

produkten orsakat” 




kommIssIonsavtalet 

ladda ner exempel på kommissionsavtal (pdf) 

Reglerna för både kommissionärer och agenter fanns 

mellan 1914 och 1991 i kommissionslagen. Därefter 

fördes agentreglerna ur kommissionslagen. Reglerna är 

dock fortfarande i många stycken tämligen lika. Under 

2009 trädde en ny kommissionslag i kraft i syfte att 

anpassa reglerna till mer moderna förhållanden och 

tydliggöra parternas allmänna skyldigheter gentemot 

varandra. 

Parterna har avtalsfrihet att själva skräddarsy sitt kommissionsavtal. 

Avtalsfriheten är dock i likhet med agentavtalet 

beskuren genom tvingande skyddsregler till 

förmån för kommissionären. Lagen ger under vissa omständigheter 

ovillkorliga rättigheter för kommissionären 

beträffande t.ex. avgångsvederlag. 

kommissionsavtalets grundprinciper 

En handelskommissionär är en köpman/mellanman 

som avtalat med annan, huvudmannen/kommittenten, 

att för huvudmannens räkning, men i eget namn sälja, 

eller köpa lös egendom. Huvudmannen ska i förskott 


tillhandahålla kommissionären den egendom med 

vilken kommissionären ska fullgöra ett avtal med tredje 

man. Kunden som köper varorna från kommissionären 

behöver inte känna till att annan än kommissionären 

äger varorna. Huvudmannen har därför inte något direkt 

avtalsförhållande med kunden. Kunden kan därför inte 

annat än i speciella situationer vända sig mot huvudmannen. 

är kunden konsument kan denne enligt konsumentköplagen 

dock vända sig direkt till kommissionärens 

huvudman vid fel på egendomen. 

Kommissionären har rätt till provision på den försäljning 

som denna gör. Om inget annat avtalats skall provisionen 

uppgå till ett skäligt belopp. 

Huvudskälet till att välja ett samarbete via kommissionsmodellen 

istället för via agent- eller återförsäljarmodellen, 

är huvudmannens lagstadgade rätt att vid 

kommissionärens konkurs ha säkerhet för sina tillgångar 

som finns hos kommissionären. Huvudmannen får en 

s.k. separationsrätt i den egendom som hålls avskild till 

förmån för huvudmannan. För att kommissionärsförhållandet 

ska ge dessa rättsverkningar krävs att det föreligger 

ett verkligt kommissionärsförhållande. Att parterna 

”Parterna har 

avtalsfrihet att själva 

skräddarsy sitt 

kommissionsavtal” 




rubricerat avtalet som ett kommissionsavtal saknar 

avgörande betydelse om det visar sig att parternas avtal 

rent faktiskt är att betrakta som ett köpeavtal. Den avgörande 

frågan är huruvida mellanmannens försäljning 

(till tredje man) skett för egen eller för huvudmannens 

räkning och om huvudmannen alltså haft ett verkligt 

intresse av försäljningen till tredje man. Det är alltid klokt 

att söka råd från juridisk expertis anpassad efter den 

specifika situationen. För kommissionären är kommissionärsmodellens 

stora fördel att han slipper finansiera 

sitt lager och att osålda produkter kan returneras. 

efterprovision 

Vid kommissionsavtalets upphörande är, om partnerna 

inte avtalat annat, kommissionären berättigad till 

provision på avtal ingångna efter kommissionsavtalets 

upphörande om tredje mans anbud/accept kommit 

kommissionären eller huvudmannen tillhanda under 

avtalstiden, eller om avtalet i annat fall kan anses ha 

kommit till stånd genom kommissionärens medverkan 

under uppdragstiden och har ingåtts inom skälig tid 

efter det att kommissionsuppdraget upphörde. 


för kommissionären 

är kommissionärsmodellens 

stora 

fördel att han 

slipper finansiera 

sitt lager och att 

osålda produkter 

kan returneras. 




tIllämplIg lag och tvIstelösnIng 

När man ingår ett avtal – oavsett vilken av ovan nämnda 

mellanmansformer som man väljer – är det viktigt att 

parter från olika länder och med olika regelsystem i 

detalj reglerar hur man har tänkt sig sitt framtida samarbete. 

Kontakta en affärsjurist vid avtalsskrivning så att 

avtalet blir korrekt skrivet. 

Parterna bör alltid avtala om vilket lands lag som ska 

vara tillämplig för avtalet. Ett svenskt företag väljer med 

fördel att svensk lag skall tillämpas. 

Avtalet bör även alltid reglera hur eventuella tvister ska 

lösas. En dåligt genomtänkt tvistlösningsklausul kan 

komplicera och fördyra en eventuell tvist mellan parterna, 

inte minst i internationella sammanhang. I vissa fall kan 

ett ogenomtänkt avtal i praktiken göra det ekonomiskt 

ointressant för en part att driva in sina krav även om de är 

relativt stora. 

När tillämplig lag och metod för tvistelösning väljs är en 

viktig fråga i vilken mån det är möjligt att verkställa ett 

slutligt avgörande i sin avtalsparts hemviststat. Detta 

är ytterligare ett viktigt skäl till att juridisk expertis bör 

kontaktas. 


Vid internationella förhållanden kan det ofta vara 

lämpligt att lösa tvister genom skiljeförfarande. Skiljeförfarandet 

är ett snabbt och effektivt sätt att lösa tvister. 

Därtill är förfarandet konfidentiellt och parterna har möjlighet 

att själva utse en specialist som avgör tvisten. 

Skillnaden mellan ett skiljeförfarande och ett förfarande 

inför allmän domstol är att part/erna vid tvist inför allmän 

domstol inte behöver betala själva domstolens och 

domarnas kostnader. Vid ett förfarande inför skiljedomstol 

står part/erna för skiljedomstolens kostnader. 

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut har 

tagit fram regler för förenklat skiljeförfarande. Ett förenklat 

skiljeförfarande kan vara särskilt lämpligt för återförsäljaravtal 

med tanke på att tvisterna ofta är mindre 

komplicerade och inte rör så stora värden. Kostnaden 

blir lägre än vid normala skiljeförfaranden eftersom 

tvisten avgörs av en skiljeman istället för som normalt 

tre. Dessutom kan parterna genom en kostnadstabell 

bedöma kostnaderna för förfarandet redan innan det inleds. 

Skiljemannen ska meddela dom inom tre månader. 

För belopp som understiger Skiljedomsinstitutets 

minimibelopp rekommenderas att gå via en domstol. 

Kontakta Skiljedomsinstitutet för mer information. 

”Kontakta en affärsjurist 

vid avtalsskrivning 

så att 

avtalet blir korrekt 

skrivet” 



Trade finance och betalningslösningar 

rIsker I affärsomgIvnIngen 

och betalnIngslösnIngar 

Som importör ställs du inför en rad frågeställningar in- 

nan en affär går i lås. Somliga är av rent praktisk karaktär, 

som hur kvaliteten på varan är och hur du ska betala. 

Andra är av mer strategisk karaktär och handlar om riskminimering. 

Oavsett vad eller från vem du ska importera 

bör du se över de riskerna i din affärsomgivning. Vi kommer 

i detta avsnitt att fokusera på olika betalningslösningar 

och att minimera den finansiella risken och samtidig 

behålla bästa möjliga likviditet. 

rIskhanterIng 

Affärer utanför Sveriges gränser ställer dig inför helt 

andra risker än inhemska affärer. Vilka de är, och hur stora, 

avgörs av vilken typ av affär du ska göra och var. När 

riskerna väl är kartlagda är nästa steg att minimera dem. 

valutarisk 

Begreppet valutarisk är risken att du får betala för 

mycket på grund av att valutakursen försämras från det 

att pris har avtalats, fram till det att betalningen sker. 

Valutariskhantering behandlas i separat kapitel. 


risker i affärsomgivningen – trade finance 

Begreppet Trade Finance avser risken att din affär påverkas 

av den politiska situation som råder i det land du ska 

göra affärer med eller av betalningsförmågan hos din 

affärskontakt. 

det är viktigt att känna till de risker 

affären kan innehålla 

• Kartlägg affären 

• Identifiera riskerna innan du accepterar offerten 

rIsker I affärsomgIvnIngen 

Vid handel med utländska företag påverkas du av den 

politiska situationen i det aktuella landet och hur stabilt 

klimat som råder där. Exempelvis kan beslut om lokala 

investeringar eller skatter ge verkningar på affären. även 

din affärspartners ekonomiska situation och leveransförmåga 

kan förstås få effekter. Lösningar där banken 

går in som tredje part kan bidra till att skapa extra trygghet. 

Vilka riskerna är, och hur stora, avgörs av vilken typ 

av affär du ska göra och var. När riskerna väl är identifierade, 

är nästa steg att minimera dem. Nedan beskrivs 

olika verktyg med vilka din affärsbank kan hjälpa ditt 

företag att hantera era risker. 

”Oavsett vad eller 

från vem du ska 

importera bör du se 

över de riskerna i din 

affärsomgivning” 



TRADE FINANcE OcH BETALNINGSLöSNINGAR 

exempel på frågeställningar 

Du kan ta reda på en hel del själv, till exempel via 

bransch organisationer eller Exportrådets kontor i 

aktuellt land. Det kan handla om att ta reda på leve- 

rantörens rykte avseende kvaliteten på tillverkningen 

men också hur kutymen är vad gäller betalningsvillkor 

i landet/branschen. Betalningsvillkoren beror ofta på 

vilken typ av varor du köper och varifrån. Din likvida 

situation och din risk påverkas av de betalningsvillkor 

leverantören kräver. 


• Avtalet med leverantören – vilka möjligheter har 

du att påverka till exempel eventuella förskott, val av 

valuta och leveransvillkor? 

• Kan du vara säker på att få rätt vara och rätt kvalitet 

på det du beställer? 

• Hur påverkar försenade leveranser din relation till 

slutkunden? Om du själv är underleverantör kan det 

förutom försämrade relationer även innebära 

kontraktsbrott? 

• Frakt och försäkring, vem ansvarar för dessa och 

vem står för kostnaden? 

• Finns det orsak att tro att politisk oro kan skapa 

problem avseende varuleverans? Kan eventuellt 

embargo eller handelshinder uppstå? 

• Hur stor exponering har du per leverantör? Vad 

händer om leverantören inte kan fullfölja leverans – 

kan du hitta någon annan leverantör? 

• Vad händer om leverantören går i konkurs? 

• Eventuell tvist, hur löser du det och vilket lands 

jurisdiktion gäller? 

”Vilka möjligheter 

har du att påverka till 

exempel eventuella 

förskott, val av valuta 

och leveransvillkor?” 




betalnIngslösnIngar 

En utlandsaffärs lönsamhet avgörs i mångt och mycket 

av hur det praktiska fungerar. Med smidiga betalningslösningar 

är mycket vunnet. 

konton – Internationell cash management 

Rätt typ av konton med kontinuerlig information om 

företagets betalningsflöden, ger goda förutsättningar 

för en effektiv likviditetshantering. 

anpassa betalningssätt efter situationen. 

är motparten känd? 

Kan ditt företag lita på att få varan rätt levererad i rätt tid? 

är det en ny och oprövad affärskontakt? Känner du din 

motpart så pass väl att ni har ett gemensamt förtroende 

för att båda kommer att uppfylla avtalet? I en sådan affär 

kanske en enkel form av betalning räcker. I övriga fall bör 

du överväga andra, säkrare betalningsformer. även om 

ditt företag är känt hos leverantören är det vanligt att 

han vill säkerställa betalningen innan du som köpare får 

tillgång till godset. Då kan det vara bra att tillsammans 

med banken arbeta fram en lösning så att det som är 

viktigt för dig som köpare lyfts fram i betalningsvillkoren. 


de vanligaste betalningsformerna: 

• Internationell Betalning 

• Dokumentinkasso 

• Remburs 

• Garanti (säkerhet för bland annat betalning) 

avgående InternatIonella betalnIngar 

Alla företag har behov av att på ett snabbt, säkert och 

billigt sätt hantera sina Internationella betalningar. 

Vilken lösning som passar ditt företag beror bland annat 

på hur många betalningar ni har, storleken, tidsaspekten 

samt villkoren på betalningarna. När du gör en betalning 

till utlandet ligger det i alla parters intresse att betalningen 

når betalningsmottagaren så fort som möjligt. 

En betalning från konto till konto är det vanligaste och 

enklaste betalningssättet. 

Internationell betalning i Internetbanken 

Om ditt företag inte har ett eget ekonomisystem som 

kan leverera filer är ett alternativ att göra betalningarna 

via Internet. I Internetbanken kan du skapa ett eget 

leverantörsregister och slipper hålla reda på betalningsdatum. 

På det betalningsdatum du angivit utförs 

”En utlandsaffärs 

lönsamhet avgörs i 

mångt och mycket 

av hur det praktiska 

fungerar” 




betalningen till mottagande bank. Du kan när som helst, 

innan angivet betalningsdatum, makulera betalningen. 

När betalningen utförs får du omedelbart en uppdatering 

i din historik över utförda betalningar. Under perioden 

mellan registrering och betalningsdatum kan du se 

hur många väntande betalningar du har och vilka belopp 

som kommer att skickas till utlandet. 

Tänk också på att den mottagande banken är en viktig 

del i din utlandsbetalning. Prestanda varierar beroende 

på landets infrastruktur men också beroende på mottagande 

bankens möjlighet att hantera utlandsbetalningar. 

bankcheck 

Ett annat alternativ är bankcheck. Köparen beställer en 

check av banken och skickar den per post till säljaren. 

Observera att vid betalning med check så har säljaren 

inte fått betalt förrän checken lösts in av säljarens bank. 

vad säljare och köpare bör tänka på: 

Att betala i förskott, eller att få betalt i efterskott, 

kräver ett förtroende för motparten. Köparen vill av 

säkerhetsskäl alltid betala i efterskott så att varan hinner 

kontrolleras. Säljaren vill ha betalt i förskott för att vara 

säker på att betalning erhålls. 


Vid förskottsbetalning vet köparen inte när eller om 

betald vara levereras. Vid förskottsbetalning kan köparen 

inte kontrollera varans kvalitet förrän efter betalning. 

Vid efterskottsbetalning vet inte säljaren när eller om 

betalning fås för levererad vara. Vid betalning med 

check har säljaren inte definitiv betalning förrän check 

lösts in av kontohavande bank. Om checken returneras 

av kontohavande bank ska säljaren återbetala erhållet 

belopp till banken. 

”Att betala i förskott, 

eller att få betalt 

i efterskott, kräver 

ett förtroende för 

motparten” 




vIllkorade betalnIngar 

Importinkasso 

Dokumentinkasso är en enkel men villkorad betalningsform. 

Genom att betalning sker mot dokument 

som förmedlas mellan säljarens bank och köparens 

bank så blir det tryggare för dig än förskottsbetalning. 

Dokumentinkasso rekommenderas särskilt vid prövade 

affärsförbindelser, där du vill kunna styra betalningen så 

att den sammanfaller med leveransen av dina varor. 

hur går det till 

Säljarens bank förmedlar dokumenten, till exempel 

fakturor, frakthandlingar eller tullhandlingar, till din bank, 

köparens bank. Din bank meddelar dig att dokumenten 

har kommit och vilka villkor som gäller. När du behöver 

få ut dina dokument skickar du din betalningsinstruktion 

till din bank som utför betalningen till säljarens bank. I 

samband med detta får du tillgång till dokumenten. 

Om du har förhandlat dig till en leverantörskredit hos 

säljaren kan dokumenten istället lämnas ut mot att du accepterar 

en växel med en förfallodag längre fram i tiden. 

Dokumentinkasso handläggs enligt Internationella Handelskammarens 

(Icc:s) regler som antagits av de flesta 


länder. Hantering och betalning av dokumentinkasso 

styrs alltså av ett gemensamt internationellt regelverk 

vilket gör handeln säkrare och enklare och minskar 

riskerna för tvister. 

fördelar: 

• Säkrare än förskottsbetalning 

• Dokumenten går via banken 

• Styrs av internationella regler (Icc) 

vad köparen bör tänka på 

Säljaren måste uppfylla sin del av kontraktet och leverera 

godset innan köparen behöver verkställa någon 

betalning. Dock måste köparen fundera över hur han ska 

säkerställa att korrekt vara kommer vid avtalad tidpunkt 

med överenskomna betalningsvillkor. Några punkter för 

köparen att fundera över: 

• erhållna dokument måste vara tillräckliga för 

att kunna tullklarera och avhämta godset 

• köparen kan inte på egen hand ändra betalnings- 

instruktioner eller belopp 

• godset kan inte utan säljarens medgivande 

inspekteras innan betalning sker 

ordlIsta: 

collection: 

Dokumentinkasso 

cad, cash against 

documents: 

Dokumenten lämnas 

ut mot betalning 

d/p, documents 

against payment: 


ut mot betalning 

d/a, documents 

against acceptance: 


ut mot accept av 

växel 




Importremburs 

Remburs är den säkraste betalningsformen. Vid en 

importremburs garanterar köparens bank säljaren 

betalning mot presentation av dokument som styrker 

att alla villkor har uppfyllts. Största fördelen för dig som 

köpare är att du betalar först efter att varorna har skeppats. 

Du kan även påverka villkor som leveranstider och 

vilka dokument som ska presenteras. Rembursen har ett 

stort värde för dig som köpare. Du kan kräva exakt den 

dokumentation du behöver. Betalning utförs inte förrän 

säljaren uppfyllt samtliga krav som ställts i rembursen. 

Exempelvis vet du att leverans skett eftersom det finns 

dokument som styrker detta. 

Remburser rekommenderas särskilt vid oprövade affärsförbindelser 

där du vill undvika förskottsbetalning, 

om du vill möjliggöra kredit hos leverantören eller när du 

beställer specialtillverkad utrustning. 


Efter att du och säljaren träffat ett avtal kontaktar du 

din bank för att få hjälp med att utfärda rembursen. Importrembursen 

är en betalningsgaranti och därför krävs 

också ett kreditbeslut av banken. I avtalet mellan dig 


och din säljare ska ni ha kommit överens om bland annat 

vilka dokument som ska presenteras, hur och när godset 

ska skeppas, samt vilka priser och kvantiteter som ska 

gälla. 

Banken lägger upp rembursen och skickar den till säljarens 

bank. När säljaren accepterat rembursen villkor är 

den oåterkallelig, vilket innebär att den inte kan ändras 

eller återkallas utan samtliga parters medgivande. 

Efter eller i samband med leveransen presenterar säljaren 

de överenskomna dokumenten för sin bank som 

förmedlar dem vidare till oss. Vi granskar dokumenten 

för att avgöra om de stämmer överens med rembursens 

villkor. Om dokumenten är korrekta utför vi betalningen 

och lämnar ut dokumenten till dig. Om dokumenten 

däremot innehåller avvikelser kontaktar vi dig och du har 

möjlighet att antingen acceptera eller avböja. 

Om du har förhandlat dig till en leverantörskredit hos 

säljaren sätter vi istället en förfallodag längre fram i 

tiden samtidigt som vi lämnar ut dokumenten till dig, i 

enlighet med det betalningsvillkor som angivits vid rembursens 

öppnande. 

”Remburs är den 

säkraste betalningsformen. 

Vid en 

importremburs 

garanterar köparens 

bank säljaren 

betalning” 




Remburser handläggs enligt Internationella Handelskam- 

marens (Icc:s) regler som antagits av de flesta länder. 

Hantering och betalning styrs alltså av ett gemensamt 

internationellt regelverk vilket gör handeln säkrare och 

enklare och minskar risken för tvister. 

rembursens egenskaper 

En remburs kan ha många olika egenskaper beroende 

på hur den ska användas. Utformningen blir därför olika 

från fall till fall. Det är viktigt för båda parter att noga gå 

igenom vilka villkor som ska ingå för att minska eventuella 

risker. Bland annat måste köpare och säljare avtala 

om giltighet, tidpunkt för betalning, betalningsort och 

säkerhet. 

giltighet 

En remburs ska alltid vara oåterkallelig. Det innebär 

att rembursen varken kan återkallas eller ändras under 

giltighetstiden utan samtliga parters medgivande. 

Giltighetstiden anger sista datum för säljaren att lämna 

in korrekta dokument till sin bank för att få betalt under 

rembursen. 


betalningstidpunkt 

Man skiljer mellan avistaremburs och tidsremburs. En 

avistaremburs innebär att betalning sker omedelbart vid 

dokumentens presentation i den bank rembursen gjorts 

betalbar. En förutsättning är naturligtvis att alla villkor 

blivit uppfyllda. En tidsremburs används när säljaren 

lämnat en leverantörskredit. Betalning sker först efter 

viss förutbestämd tid oftast knuten till leverans eller 

fakturadatum. 

betalningsort 

En remburs kan vara betalbar antingen i köparens bank 

eller i säljarens bank. Det innebär att den kan vara betalbar 

antingen i Sverige eller i utlandet. Det är betalningsorten 

som avgör var dokumenten ska kontrolleras och 

betalas. För såväl importör som exportör är det en fördel 

om rembursen är betalbar i Sverige. 

säkerhet 

En obekräftad remburs garanteras under giltighetstiden 

av köparens bank. Om det råder osäkerhet kring 

betalningsförmågan hos köparens bank eller vid export 

till länder med ekonomiska eller politiska problem, kan 

säljaren begära en bekräftad remburs. Om säljarens 

”En remburs ska alltid 

vara oåterkallelig. 

Det innebär att 

rembursen varken 

kan återkallas eller 

ändras under 

giltighetstiden...” 




bank är villig att bekräfta rembursen garanteras säljaren 

betalning av sin egen bank när han har uppfyllt villkoren 

i rembursen. Säljaren kan alltså vara säker på att få betalt 

för levererade varor under förutsättning att villkoren 

uppfyllts. 

Köparen kan kräva exakt den dokumentation han behöver 

och vet samtidigt att betalning inte utförs förrän 

säljaren uppfyllt samtliga krav som ställts i rembursen. 

Exempelvis vet han att leverans skett eftersom det finns 

dokument som styrker detta. En möjlighet för köparen är 

att begära inspektion av varan. Det finns ett antal, oberoende, 

inspektionsföretag som han kan vända sig till. 

Det företag som genomfört inspektionen skriver ut ett 

protokoll som intygar detta och där det också framgår 

eventuella anmärkningar på godset. Detta intyg kan 

med fördel vara ett av de dokument som ska presenteras 

under rembursen. 

Det är viktigt att poängtera att bankerna endast granskar 

de i rembursen begärda dokumenten och inte själva 

varan. Eventuella tvister om varans beskaffenhet blir 

därför en separat affär mellan köpare och säljare utanför 

remburstransaktionen. 


fördelar: 

• Underlättar affärsutbyte med vissa marknader 

• Möjlighet till leverantörskredit av säljaren 

• Ger möjlighet att styra leveranstid och transportsätt 

• Säkrare än förskottsbetalning 

• Dokumenten går via banken 

• Styrs av internationella regler (Icc) 

vad köpare och säljare bl.a. bör tänka på: 

• Vilken remburstyp ska användas(avista eller tid) 

• Ska rembursen vara bekräftad 

• Var ska rembursen vara betalbar 

• Sista tillåtna presentationsdatum av dokument 

• Lista tillåtna skeppningsdatum 

• Varubeskrivning 

• Pris och kvantitet 

• Transportsätt 

• Transport från och till 

• Ska delleverans vara tillåten 

• Får omlastning ske 

• Leveransvillkor 

• Vilka dokument som ska presenteras 

ordlIsta: 

d/c, documentary 

credit: 

Remburs 

l/c, letter of 

credit: 

Remburs 

60 days sight: 

Rembursen betalas 

60 dagar efter dokument 

presentation 

60days after b/l: 


60 dagar efter transportdokumentets 

datumstämpel 

at sight/avista: 


vid dokumentpresentationbursen 

betalas vid dokumentpresentation 




InternatIonella bankgarantIer 

En bankgaranti innebär att uppdragsgivarens bank lovar 

att betala ut skadeståndspengar om uppdragsgivaren 

inte fullgör avtalad prestation. 

Ibland räcker det med att köpare och säljare enas kring 

någon form av garanti som betalas ut om något i affären 

går fel. Ungefär som ett löfte om skadestånd eftersom 

det enbart gäller utbetalning av ett visst belopp och inte 

att fullgöra ett kontraktsåtagande. Det blir alltså du som 

köpare som via din bank ställer ut en garanti. Men vilka 

villkor ska en garanti innehålla? Vilka värden ska anges i 

garantin? Det är viktigt att du stämmer av med din bank 

så att villkoren i garantin, så långt som möjligt, blir till din 

fördel. 



Uppdragsgivaren ber sin bank utfärda bankgarantin. 

Garantin skickas vanligtvis direkt till förmånstagaren. 

Förmånstagaren framställer krav under garantin om 

uppdragsgivaren underlåter att uppfylla sitt åtagande. 

Bankgarantin kan till exempel användas som säkerhet vid 

betalning av varor eller tjänster, uppfyllande av anbud, 

återbetalning av förskott, ersättning för reparationer 

under avtalets garantitid, tullavgifter, återbetalning av 

lån i utländsk bank, växelbetalning eller fullgörande av 

leverans. 

”Det är viktigt att 

du stämmer av med 

din bank så att 

villkoren i garantin, 

så långt som möjligt, 

blir till din fördel” 




tips och råd 

En garanti kan utformas på olika sätt: 

• Proprieborgen, borgen såsom för egen skuld, inne- 

bär att krav under garantin kan riktas mot upp- 

dragsgivaren och/eller banken. Banken är inte skyldig 

att betala förrän uppdragsgivaren medger betalnings- 

skyldighet eller vid domstolsbeslut. 

• Många länder, både inom och utanför Europa, kräver 

emellertid ofta garantier som ger förmånstagaren 

ovillkorlig rätt att vid första anfordran få betalning 

utan att avtalsbrott klarlagts. Dessa former av garantier 

kallas on demand-garantier. 

• För både proprieborgen och on demand-garantier 

gäller den lagstiftning under vilken garantin är utfärdad. 

Därför är det viktigt att välja en “känd” lag. 


bankgarantin kan till exempel användas 

som säkerhet för: 

• betalning av varor eller tjänster 

• uppfyllande av anbud 

• återbetalning av förskott 

• ersättning för reparationer under avtalets garantitid 

• erläggande av tull om icke förtullat bohag 

eller gods säljs 

• återbetalning av lån i utländsk bank 

• växelbetalning 

• fullgörande av leverans 

”För både proprieborgen 

och on 

demandgarantier 

gäller den lagstiftning 

under vilken garantin 

är ut färdad” 




garantIalternatIv 

Garantier som ställs av en exportör syftar till att ge 

köparen kompensation för de kostnader som kan uppstå 

om säljaren inte fullgör sina åtaganden. De vanligaste 

garantityperna är: 

betalningsgaranti 

Den ställs på uppdrag av köparen till förmån för säljaren. 

Den garanterar att köparen erlägger betalning enligt 

avtal för utfört arbete/ fullgjord leverans eller annan 

prestation från säljarens sida. 

anbudsgaranti 

Köparen begär en anbudsgaranti i samband med en 

offert, som garanti för att säljaren kommer att stå fast vid 

sitt offererade bud och teckna kontrakt. Denna garanti 

ger köparen täckning för de kostnader som kan uppstå 

om säljaren till exempel skulle ändra sin offert under 

anbudstiden. Normalt omfattar en anbudsgaranti 

1 – 5 % av kontraktsvärdet. 

förskottsgaranti 

Vid större leveranser eller avtal kräver oftast säljaren en 

förskottsbetalning på t.ex. 10 % av köpeskillingen. 


I dessa fall kräver köparen i allmänhet att säljarens bank 

ska garantera återbetalning av förskottet om säljaren 

inte fullgör sina åtaganden. Garantin omfattar alltid hela 

förskottet. 

fullgörandegaranti 

Med utfärdandet av fullgörandegarantin garanterar 

banken att säljaren fullföljer sitt kontraktsenliga åtagande 

gentemot köparen. Garantin gäller till dess att 

varan/tjänsten levererats alternativt till igångsättandet/ 

övertagandet. Normalt omfattar en fullgörandegaranti 

10 % av kontraktsvärdet. 

garantitidsgaranti 

En garanti som garanterar att den levererade varan/ 

entreprenaden ska fungera oklanderligt under en viss 

tid efter färdigställandet. Jämför med vissa fabrikanters 

garantier för sina produkters funktion. Denna garanti kan 

också kombineras med en fullgörandegaranti. Normalt 

omfattar en garantitidsgaranti 5 – 10 % av kontraktsvärdet. 

kreditgaranti 

En garanti som säkerställer återbetalning av ett lån till en 

långivare. 

”Vid större leveranser 

eller avtal kräver 

oftast säljaren en 

förskottsbetalning 

på t.ex. 10 % av 

köpeskillingen” 




tullfrihetsgaranti 

En garanti för ett företag som t.ex. ska ställa ut på en 

mässa alternativt har något annat exportåtagande som 

kräver tillfällig införsel av maskiner eller annan utrustning 

i det aktuella landet. Säljaren vill i dessa fall inte betala 

någon införseltull i det främmande landet. Banken ställer 

då ut en tullfrihetsgaranti med tullen i det aktuella landet 

som förmånstagare. Förmånstagaren garanteras att 

tull kommer att betalas om inte varorna förs ut ur landet 

inom föreskriven tid. Den här formen av garanti förekommer 

också när privatpersoner flyttar utomlands och för 

med sig personligt bohag. 

konossementsgaranti 

Förekommer när en vara anländer från utlandet utan att 

köparen i Sverige har tillgång till de transportdokument 

som krävs för att få ut godset. Konossementsgarantin 

täcker de kostnader eller skador rederiet kan få genom 

att de lämnar ut godset till köparen utan att godsets 

åtkomsthandling presenteras. 

Förutom de garantier som beskrivits ovan, kan en bankgaranti 

lämnas/begäras på flera andra grunder samt 

kombineras på många olika sätt. 


ordlIsta: 

• Payment Guarantee 

Betalningsgaranti 

• Bid Guarantee/ 

tender guarantee 

Anbudsgaranti 

• Credit Guarantee 

Kreditgaranti 

• Contract Guarantee 

Kontraktsgaranti 

• Warranty Guarantee/ 

maintenance guarantee 

Garantitidsgaranti 

• Performance Guarantee 

Fullgörandegaranti 

• Advance Payment Guarrantee 

Förskottsgaranti 

• Customs Guarantee 

Tullgaranti 

• Avalization/Avalized Draft 

Växel 




standbyremburs 

En standbyremburs är ett mellanting mellan bankgaranti 

och remburs. En sådan kan vara lösningen om du och 

den du gör affärer med har svårt att enas om villkoren 

för en garantitext eller om det land du gör affärer med 

inte tillåter att banker utfärdar garantier. 


En standbyremburs – Standby letter of credit (SBLc) – 

används lämpligen om affärspartnerna har svårt att enas 

om en garantitext, har olika uppfattning om vilket lands 

lag som ska gälla eller har olika sätt att se på affärstransaktionen. 

En SBLc kan också användas när en remburs anses för 

omständig, kanske för att det ska ske många små leveranser 

under en längre tid och det blir både kostsamt och 

besvärligt att presentera dokument vid varje betalning. 

Denna typ av remburs har många användningsområden 

och kan ligga som säkerhet vid köp av varor och tjänster, 

uppfyllande av anbud, fullgörande av kontrakt, fullgörande 

av garantiåtaganden, hyra av lokal, återbetalning 

av lån med mera. 


Tillvägagångssättet är att uppdragsgivaren ber sin bank 

utfärda en SBLc till förmånstagaren via dennes bank. 

Affärsavtalet ligger till grund för villkoren i SBLc men 

den är helt fristående från det underliggande avtalet. 

För att få betalt under en SBLc krävs i allmänhet endast 

presentation av ett giltigt krav (=begäran om utbetalning) 

och eventuell obetald faktura. I likhet med utländska 

garantier är det alltid mycket viktigt för förmånstagaren 

att studera en ankommande SBLc för att försäkra 

sig om att alla villkor är skäliga och kan uppfyllas av 

förmånstagaren. 

En SBLc regleras antingen genom Internationella Handelskammarens, 

Icc:s, regler för remburser eller Icc:s 

regler för SBLc. Båda dessa regelsamlingar är väl kända 

och antagna av de flesta banker i hela världen. 

”...lösningen om 

du och den du gör 

affärer med har svårt 

att enas om villkoren 

för en garantitext” 




tips och råd 

Affärsavtalet bör reglera alla delar av affären, även vem 

som ska stå för bankkostnader och vilket lands lag som 

ska tillämpas vid en eventuell tvist. 

Icc:s regelsamlingar reglerar endast de fall där tvisten 

rör själva betalningsinstrumentet. 

Om du är exportör och landet du exporterar till är 

ekonomiskt eller politiskt instabilt finns möjligheten att 

din affärsbank påtar sig betalningsansvaret för din SBLc, 

det vill säga lägger till sin bekräftelse. 

Notera också att bankerna utför betalning mot ett korrekt 

krav oavsett bakomliggande affärshändelse (under 

förutsättning att det inte rör sig om rent bedrägeri). 

En eventuell tvist får göras upp i efterhand. 

I de fall en SBLc ska användas som motsäkerhet för 

annan banks åtaganden exempelvis krediter, garantier 

till statliga myndigheter som endast godkänner det 

egna landets banker eller annat, bör det noteras att 

dubbla bankkostnader kan drabba uppdragsgivaren och 

storleken på dessa bör efterforskas innan uppdraget 

verkställs. 


affärsavtalet bör 

reglera alla delar 

av affären, även 

vem som ska stå 

för bankkostnader 

och vilket lands lag 

som ska tillämpas 

vid en eventuell tvist. 



Valutarisker 

hur hanterar jag valutarIsker? 

Alla transaktioner i andra valutor än svenska kronor inne- 

bär en valutarisk för svenska företag. De typiska valuta- 

riskerna för svenska företag uppstår i och med att man 

genomför export- eller importaffärer. Den här typen av 

affärer innebär oftast att man betalar eller får betalt i en 

utländsk valuta. Under perioden från det att en affärsuppgörelse 

träffas till dess att betalning sker löper en 

part en valutarisk, om man inte vidtar åtgärder för att 

eliminera denna. Observera att valutarisken uppstår 

redan i det ögonblick prislistan fastställs i det fall ditt 

företag har en fast prislista. 

Valutamarknaden har många aktörer, valutaaffärerna 

har låga transaktionskostnader och prisinformationen 

är ögonblicklig. I och med att priset på en marknad 

bestäms av utbud och efterfrågan är det svårt att förutse 

åt vilket håll priset förändras. Teoretiskt är det alltid lika 

stor chans att en rörlig växelkurs går upp som ned. 


extern rIskhanterIng 

Extern riskhantering kallas det när ett företag använder 

sig av en tredje part, vanligtvis en bank, för att minimera 

valutarisker. Kontakta din bank för att rådgöra om den 

valutahantering som passar bäst. 

Den huvudsakliga metoden som används är att terminssäkra. 

En termin innebär att företaget och banken ingår 

ett kontrakt enligt vilket banken köper eller säljer en viss 

mängd valuta till en bestämd valutakurs, på ett i specifikt 

datum i framtiden. Prissättningen av valutaterminer 

sker genom att man utgår från dagens valutakurs och 

justerar kursen för den ränteskillnad som finns mellan 

valutaområdena i de båda valutorna under terminskontraktets 

löptid. Valutaterminer går lätt att anpassa till 

den dag transaktionen äger rum. Skulle affären äga rum 

tidigare eller senare går det utmärkt att förtidsdisponera 

eller förlänga kontraktet. 

”Alla transaktioner 

i andra valutor än 

svenska kronor inne 

bär en valutarisk för 

svenska företag” 



VALUTARISKER 

Valutaswap är ett instrument som används för att han- 

tera sin likviditet i respektive valuta. Behöver en kund 

skicka iväg en betalning i EUR idag, och vet om att man 

kommer erhålla samma belopp en månad senare, kan 

man göra en valutaswap. 

Ett allt vanligare sätt att hantera sin valutarisk är med 

hjälp av olika optionsstrategier. En fördel med optioner 

är att man kan behålla en uppsida för valutautvecklingen 

men samtidigt begränsa sin risk. 

Grafen visar USD/SEK utveckling mellan mars 2012 och 

mars 2013. Kursen har rört sig mellan 7,20 och 6,00. Det 

är alltså mycket viktigt när man sätter sina kalkylkurser 

och priser på sina produkter att man väger in valutarisken 

och kontaktar banken för rådgivning hur man 

hanterar sin valutarisk. 


grafen visar usd/ 

sek utveckling 

mellan mars 2012 

och mars 2013. 

kursen har rört 

sig mellan 7,20 och 

6,00. 



EU-handel 

hur fungerar handel Inom eu? 

Sedan 1995 är Sverige ett av EU:s medlemsländer 

vilket innebär fri rörlighet för varor och tjänster mellan 

Sverige och övriga EU-länder. Då någon tullprocedur 

inte sker vid gränspassagen mellan EU-länderna finns 

det ingen möjlighet att få uppgifter om handeln mellan 

medlemsstaterna via tulldokument. Därför har i stället 

ett statistiksystem skapats för att kunna få uppgift 

direkt från företagen om in- och utförsel av varor mellan 

medlemsländerna. Detta system kallas Intrastat. 


riksdagens hemsida EU-upplysningen 

vIlka företag måste rapportera 

tIll Intrastat? 

Intrastat är baserat på EU-regler som gäller i samtliga 

länder, men den praktiska tillämpningen skiljer sig något 

mellan medlemsländerna. I Sverige ansvarar Statistiska 

centralbyrån (ScB) för insamling, sammanställning och 

publicering av uppgifterna som har lämnats i Intrastatrapporterna. 


Företag som har tagit emot varor från EU till ett löpande 

12-månadersvärde motsvarande 4 500 000 SEK blir 

uppgiftsskyldiga för införselrapportering till Intrastat. 

Uppgiftsskyldigheten gäller till dess ScB meddelar 

företaget något annat. ScB:s underlag för beslut om uppgiftsplikt 

hämtas från skattedeklarationen, som företagen 

lämnar till Skatteverket varje månad/kvartal. 

Statistikuppgifterna kan antingen lämnas på blankett 

eller deklareras elektroniskt. 2013 är det sista året då 

blanketter får användas. Företaget kan antingen lämna 

uppgifter själv eller genom ombud. Ansvaret för att lämnade 

uppgifter är korrekta vilar på det uppgiftsskyldiga 

företaget även om ombud används vid uppgiftslämnandet. 

Företaget kan använda sig av ombud på två olika 

sätt: antingen genom att anlita ett eller flera ombud eller 

genom att överlåta uppgiftslämnandet till ett ombud. 

anlita ombud 

Om företaget anlitar ombud ska ombudet/ombuden 

samt det uppgiftsskyldiga företaget lämna uppgifter. 

Har ombudet/ombuden rapporterat företagets hela 

varuhandel, måste företaget bekräfta detta genom att 

lämna en nollrapport. Påminnelse om utebliven Intrastatrapport 

sänds till det uppgiftsskyldiga företaget. 

”Företag som har 

tagit emot varor från 

EU till ett löpande 

12månadersvärde 

motsvarande 

4 500 000 SEK blir 

uppgiftsskyldiga för 

införselrapportering 

till Intrastat” 



EU-HANDEL 

överlåta till ombud 

Företag kan överlåta hela sitt uppgiftslämnande till ett 

ombud som varje månad lämnar uppgifter till Intrastat 

för företagets totala varuhandel. I detta fall ska endast 

ombudet lämna uppgifter. Påminnelse om utebliven 

Intrastatrapport sänds till ombudet. 

när ska uppgifter lämnas till Intrastat? 

Uppgifterna ska rapporteras per kalendermånad och 

vara ScB tillhanda senast den 10:e arbetsdagen efter 

rapporteringsmånadens utgång. 

Med rapporteringsmånad avses den månad under vilken 

varor tas emot i Sverige. även om fakturan är daterad 

senare än leveransmånaden, ska uppgifterna hänföras 

till leveransmånaden. Om fakturan är daterad endast en 

månad senare än leveransmånaden, kan dock uppgiftslämnaren 

välja att hänföra uppgifterna antingen till den 

månaden eller till leveransmånaden. Vid delfakturering 

gäller alltid leveransmånad. 

vilka varor ska rapporteras? 

Endast införsel av varor från annat EU-land ska rapporteras, 

d v s den fysiska varuöverföringen från ett 


annat EU-land till Sverige. Handel med tjänster som inte 

omfattar varuleveranser ska inte rapporteras till Intrastat. 

Varor rapporteras oavsett om leveransen medför någon 

penningtransaktion eller inte. Om ett fakturerat värde 

saknas ska varorna rapporteras till det belopp som skulle 

ha fakturerats vid normalt köp. Har ett företag inte mottagit 

några varuleveranser under en månad ska en s k 

nollrapport lämnas till ScB. 

Ett uppgiftsskyldigt företag eller ombud som upptäcker 

att insända uppgifter är felaktiga ska snarast skicka in en 

skriftlig rättelse till ScB, d v s korrigera tidigare inlämnade 

varuposter. Rättelse av värde behöver inte göras 

om skillnaden mellan det rapporterade värdet och det 

korrekta värdet för en varupost understiger 15 000 SEK. 

Vid felaktig landkod eller varukod, eller om betydande 

fel har lämnats i vikt eller annan kvantitet, ska dock varuposten 

alltid rättas. 

Mer information om Intrastat finns på SCB:s hemsida. 

Där kan man även ladda ner senaste versionen av 

intrastat-handledningen 

”Varor rapporteras 

oavsett om leveransen 

medför någon 

penningtransaktion 

eller inte” 



EU-HANDEL 

moms I euhandel – varor 

Harmoniseringen inom EU innebär att moms inte längre 

betalas i samband med införsel från ett annat EU-land. 

Momsen har i stället helt inordnats inom ramen för 

ländernas interna beskattningssystem. Detta medför att 

den ordinarie momsredovisningen har utvidgats till att 

omfatta även förvärv av varor från andra EU-länder. 

gemenskapsInternt förvärv – gIf 

Ett gemenskapsinternt förvärv, förkortat GIF, betyder att 

en köpare i ett EU-land förvärvat en vara från en säljare 

i ett annat EU-land. Huvudregeln för beskattningen 

mellan medlemsländerna är att varuförsäljningen delas 

upp i två fristående led. I försäljningslandet sker ett 

tillhandahållande som ”nollbeskattas” enligt det landets 

regler. I mottagarlandet sker ett inköp som beskattas 

efter det landets bestämmelser. 

För att ett GIF ska föreligga är huvudregeln att en vara 

(lös egendom) har förvärvats, d v s äganderätten ska ha 

övergått mot ersättning. 


Konstruktionen medför att en köpare ska ta upp sitt 

förvärv till beskattning i det land där varan finns när 

transporten till köparen avslutas. Köparen redovisar 

momsen på det s k gemenskapsinterna förvärvet, d v s 

tar upp utgående skatt med ledning av säljarens faktura, 

i sin skattedeklaration. Köparen får i samma deklaration 

göra avdrag för ingående moms till den del skatten 

avser förvärv för den momspliktiga verksamheten. Detta 

medför normalt att avdrag för ingående skatt kan yrkas 

under samma period som utgående skatt redovisas. 

En svensk köpare som köper en vara från ett annat 

medlemsland och gör ett GIF ska räkna om fakturabeloppet 

till svenska kronor och beräkna utgående skatt 

som i de flesta fall uppgår till 25 % av beloppet (12 % 

för livsmedel och 6 % för böcker). Omräkning ska ske 

efter den kurs som gäller för fakturadagen eller den som 

gäller den 15e i månaden efter leveransmånaden. 

”Harmoniseringen 

inom EU innebär 

att moms inte längre 

betalas i samband 

med införsel från ett 

annat EUland” 



Handel utanför EU 

hur fungerar handel utanför eu? 

När du köper en vara från ett land utanför EU, d v s 

från tredje land, måste varans ankomst anmälas till 

Tullverket och den kommer att stå under Tullverkets 

kontroll tills alla importavgifter är betalda och eventuella 

importvillkor är uppfyllda. 


riksdagens hemsida EU-upplysningen 

tullproceduren, att tulldeklarera och tId 

När en vara kommer till Sverige från tredje land måste 

den anmälas till Tullverket. Detta görs genom att importören 

eller dennes ombud lämnar en importdeklaration 

till Tullverket. I importdeklarationen ska ett antal 

uppgifter anges och detta göra antingen på en särskild 

blankett som kallas Enhetsdokument (ED) eller via ett 

elektroniskt system. Exempel på uppgifter som ska 

lämnas i importdeklarationen är avsändarens och mottagarens 

namn och adress, varans handelsbenämning och 

ursprungsland, antal kolli, vikt och transportsätt. Fullständig 

information om vilka uppgifter som ska lämnas 

framgår av Tullverkets tulldeklarationshandledning. 


En elektronisk importdeklaration kan göras via internet 

på Tullverkets hemsida via ett system som kallas TID. 

TID fungerar så att den som gör en importdeklaration 

skriver in uppgifterna i ett elektroniskt formulär. När alla 

uppgifter är ifyllda förs de automatiskt över till Tulldatasystemet 

(TDS). Här kan du få reda på mer om TDS. TID 

är främst avsett för företag som lämnar ett mindre antal 

deklarationer till Tullverket. Det betalas inga avgifter till 

Tullverket för att lämna elektroniska deklarationer via 

TID. Den elektroniska informationen har samma legala 

värde som ett undertecknat pappersdokument då den 

är elektroniskt signerad. 

För att kunna använda TiD måste företaget registrera 

sig hos Tullverket 

”När du köper en vara 

från ett land utanför 

EU, d v s från tredje 

land, måste varans 

ankomst anmälas till 

Tullverket” 



HANDEL UTANFöR EU 

vad händer när min vara kommer till sverige? 

När varan kommer till Sverige läggs den upp på ett till- 

fälligt lager av transportören och importören aviseras av 

lagerhavaren. Ett godkänt ombud, t ex en speditör, kan 

hjälpa importören med förtullningen. Till speditörens 

uppgifter kan höra att ta emot en vara, förtulla den 

och sköta om alla dokument som är nödvändiga för 

import och export. En speditör kan ofta även arrangera 

transporten och sköta lagerhållning av varor 

(se även avsnittet om internationella transporter). 

För att en vara ska bli rätt tullklarerad, d v s för att kunna 

fylla i rätt uppgifter på importdeklarationen, ska något 

av följande tullförfarande väljas: 

1 Övergång till fri omsättning (För dig som vill göra en 

vanlig import. Varan är efter förtullning fri att säljas 

inom EU utan vidare tullprocedur.) 

2 Temporär import (För dig som tillfälligt vill importera 

en vara och därefter returnera den i oförändrat skick 

till tredje land.) 

3 Aktiv förädling (För dig som tillfälligt vill ta in en vara, 

bearbeta den och sedan returnera den till tredje land.) 


4 Bearbetning under tullkontroll (För dig som vill göra 

en bearbetning av varan i EU och därefter förtulla den 

bearbetade varan med lägre tull.) 

5 Tullager (För dig som inte ska använda eller sälja varan 

direkt vid importen finns det möjlighet att skjuta upp 

betalningen av importavgifterna.) 

6 Transitering (För dig som vill transportera en vara 

genom ett eller flera länder innan den slutliga förtullningen 

görs.) 

För tullförfarande 2 – 5 krävs Tullverkets tillstånd, vilket 

måste ha inhämtats innan importen äger rum. 

”När varan kommer till 

Sverige läggs den upp 

på ett tillfälligt lager 

av transportören och 

importören aviseras av 

lagerhavaren” 




vad är en varukod? 

De flesta regler och avgifter vid import bygger på varans 

varukod, även kallat statistiskt nummer. Alla varor klassificeras 

enligt olika varukoder och finns specificerade i 

EU:s tulltaxa. Tulltaxan består av ca 12 000 olika nummer. 

Numret styr hur mycket tull och andra avgifter som ska 

betalas. Det visar också om några speciella villkor måste 

vara uppfyllda och om det krävs tillstånd eller licenser 

för att få importera varan. 

Varukoden har olika namn beroende på hur många 

siffror som ingår. Vid import till EU består varukoden 

av 10 siffror och kallas för Taric-nummer. De första 8 

siffrorna i varukoden kallas för KN-nummer och används 

vid export. De första 4 siffrorna kallas för HS-nummer 

vilket är en internationell indelning som är densamma 

i nästan hela världen. Varukoderna finns upptagna i en 

databas kallad TAriC. Vill du veta en specifik varukod 

kontakta Tullverket (TullSvar 0771-520 520). 


vad är tullvärde? 

Det värde på vilken tull och moms beräknas kallas för 

tullvärde. I tullvärdet ingår det pris som varan har enligt 

leverantörsfakturan, d v s det pris som har betalats med 

tillägg av frakt- och försäkringskostnader som uppkommit 

utanför EU:s gräns. Detta innebär att alla kostnader 

som uppkommit utanför EU ska ingå i värdet. 

Exempel på andra tullpliktiga kostnader som ska ingå i 

tullvärdet är: försäljningsprovision, emballagekostnader, 

royalty och licensavgifter. 

”Alla varor klassi ficeras 

enligt olika varukoder 

och finns specificerade 

i EU:s tulltaxa” 




frIhandelsavtal, vad Innebär det? 

EU har slutit frihandelsavtal med cirka 30 länder som 

innebär att de flesta varor blir tullfria i handeln mellan EU 

och respektive land. Vilka länder som det finns frihandel- 

savtal med framgår av Tullverkets hemsida. Grundregeln 

är att varor som är helt framställda i ett land ska anses 

ha sitt ursprung i det landet. Det gäller huvudsakligen 

produkter av råvarukaraktär som inte genomgått någon 

egentlig bearbetning. 

Det stora flertalet varor genomgår dock någon form av 

bearbetning, oavsett om det rör sig om sammansättning 

av en vara eller tillverkning av en ny med inköpta delar, 

s k tillräcklig bearbetning. Vad som menas med tillräcklig 

bearbetning finns fastslaget i de olika frihandelsavtalen. 

I särskilda bearbetningslistor beskrivs, vara för vara, 

vilken bearbetning de olika ingående materialen ska 

genomgå för att slutprodukten ska få ursprung i tillverkningslandet. 

Medlemmar i en handelskammare kan 

kontakta Stockholms Handelskammares Expedition på 

handelsdokument@chamber.se eller Sydsvenska Industrioch 

Handelskammaren på info@handelskammaren.com 

för mer information om vilken bearbetning som krävs 

enligt bearbetningslistorna. 


ursprungsdokumentation 

När ursprungslandet har fastställts måste det dokumenteras. 

Vid tillämpning av något av EU:s frihandelsavtal 

kan ett EUR 1-certifikat användas. Exportören fyller i en 

försäkran om varans ursprung och blanketten stämplas 

sedan av tullmyndigheten i exportlandet. För sändningar 

med lägre värden kan en fakturadeklaration användas 

istället för EUR 1-certifikatet. Fakturadeklarationen är en 

fastställd intygsformulering som exportören kan skriva 

eller stämpla direkt på fakturan. Det har den fördelen att 

det blir ett dokument mindre att hantera. 

”EU har slutit frihandelsavtal 

med 

cirka 30 länder som 

inne bär att de flesta 

varor blir tullfria” 




eu:s gspsystem 

EU medger tullättnader, d v s tullfrihet eller tullned- 

sättning, för export från utvecklingsländer till EU genom 

ett särskilt system – Generalized System of Preference. 

Syftet är att uppmuntra utvecklingsländernas industrialisering 

och export av framförallt bearbetade varor. 

Systemet omfattar ett stort antal industrioch jordbruksvaror. 

Beroende på varans känslighet för EU:s producenter 

kan antingen tullfrihet eller en tullnedsättning beviljas. 

För att kunna få en lägre importtull krävs ett ursprungsbevis 

från ursprungslandet som kallas för GSP-certifikat 

formulär A. Exportören fyller i intyget vilket därefter 

bestyrks av berörd myndighet i ursprungslandet. 

berörs mIn vara av några 

särskIlda Importbestämmelser? 

Vissa varor beläggs, utöver mervärdesskatt, även med 

punktskatter, t ex alkoholdrycker, tobaksvaror och 

trycksaker som innehåller annonser. En hel del varor får 

endast föras in under förutsättning att vissa villkor är 

uppfyllda. 


Företag som handlar med nedanstående produkter 

måste vara registrerade hos berörd myndighet. Ofta 

krävs ett särskilt importtillstånd och/eller importlicens. 

• Animaliska produkter, levande djur, växter, spannmål 

och utrotningshotade djur och växter (Jordbruksverket) 

• Vissa fiskprodukter Fiskeriverket 

• Alkoholdrycker (öl, vin och sprit) (Skatteverket) 

• Livsmedel (livsmedelsverket) 

• Läkemedel, injektionssprutor, teknisk sprit och 

alkoholhaltiga preparat (läkemedelsverket) 

• Explosiva ämnen (myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap) 

• Radioaktiva ämnen (Strålskyddsmyndigheten) 

• Kemikalier (kemikalieinspektionen) 

• Gifter (länsstyrelsen) 

• Vapen (Polisen) 

• Radiosändare (Post och Telestyrelsen) 

Importörer kan vända sig till Tullverket (TullSvar 

0771-520 520) för att få hjälp med vilka eventuella 

nationella skatter och avgifter som ska betalas vid förtullningen 

och om det behövs importtillstånd eller 

importlicens för deras importvaror. 

”En hel del varor får 

endast föras in under 

förutsättning att vissa 

villkor är uppfyllda” 



Internationella transporter 

hur fungerar InternatIonella 

transporter 

att anlita en speditör 

Logistiktjänster köps enklast upp genom en speditör. En 

speditör arbetar med att hitta lämpligt transportmedel 

för olika behov. Speditören kan själv sköta transporten 

eller i vissa fall få ett transportörsansvar även om denne 

inte har transporten i egen regi. Speditören kan även ta 

hand om lagring av varor. Till speditörens uppgifter kan 

också höra att ta emot en vara, förtulla den och sköta 

om alla dokument som är nödvändiga för import och 

export, d v s agera som ett ombud för ett import- och/ 

eller exportföretag. 

Om du som företagare köper olika tjänster från en 

speditör är det ofta du själv som står som ansvarig. 

Därför är det viktigt att titta över vad som gäller och att 

man avtalar om vad som ska gälla om något skulle gå fel. 

även om speditören kan hjälpa till med allt som gäller 

frakt, logistik och tull så kan det vara bra att känna till 

lite om det mest grundläggande inom fraktbranschen, 

se vidare om Incoterms, transportförsäkringar, transportsätt 

och frakthandlingar. 


När du har hittat ett speditionsföretag som verkar 

intressant var noga med att läsa om vilka tjänster de är 

inriktade på, om de har olika certifieringar och om de är 

anslutna till olika branschorganisationer. Detta kan ge en 

fingervisning om hur etablerat företaget är. 

leveransvillkor, vad är Incoterms? 

Vid försäljning av varor måste varan transporteras mellan 

säljaren och köparen. Det är viktigt att parterna kommer 

överens om vad som ska gälla mellan dem beträffande 

transporten. Viktiga frågor är t ex om det är köparen 

eller säljaren som ska boka och betala transporten och 

vem som är ansvarig för varan under transporten och 

därför har anledning att försäkra den. Därför gäller det 

att välja en lämplig leveransregel. 

Parallellt med begreppet leveransregel används också 

begreppet ”Allmänna leveransvillkor”. 

”Allmänna leveransvillkor” anger de villkor som gäller för 

köpet som helhet, t ex ansvar för fel i varan eller vid försenad 

leverans. I de allmänna leveransvillkoren kan därför 

också den leveransregel ingå som gäller för köpet. 

”Till speditörens uppgifter 

kan också höra 

att ta emot en vara, 

förtulla den och sköta 

om alla dokument 

som är nödvändiga för 

import och export” 



INTERNATIONELLA TRANSPORTER 

Incoterms 

De vanligaste leveransreglerna i internationell handel 

kallas för Incoterms. Incoterms utarbetas av Internationella 

Handelskammaren (Icc). Nu gällande version, 

Incoterms 2010, gäller sedan den 1 januari 2011. 

I Incoterms anges vad som gäller mellan säljare och 

köpare beträffande kostnader, risker och åtaganden 

när varan ska transporteras mellan säljare och köpare. 

Incoterms innehåller bara skyldigheter för säljare och 

köpare, och inte för exempelvis transportören. 

Incoterms består av 11 regler: 

dessa sju regler gäller för alla transportsätt 

1 EXW (Ex Works) – Från fabrik 

2 FcA (Free carrier) – Fritt fraktföraren 

3 cPT (carriage Paid to) – Fraktfritt 

4 cIP (carriage and Insurance Paid To) – 

Fraktfritt inklusive försäkring 

5 DAT (Delivered At Terminal) – Levererat angiven terminal 

6 DAP (Delivered At Place) – Levererat angiven plats 

7 DDP (Delivered Duty Paid) – Levererat förtullat 


dessa fyra regler kan bara användas för sjöfrakt: 

8 FAS (Free Alongside Ship) – Fritt vid fartygets sida 

9 FOB (Free On Board) – Fritt ombord 

10 cFR (cost and Freight) – Kostnad och frakt 

11 cIF (cost, Insurance and Freight) – Kostnad, 

försäkring och frakt 

Det finns inget formellt hinder mot att man genom egna 

tillägg ändrar eller förtydligar innebörden av en regel enligt 

Incoterms. Det är dock mycket viktigt att ett sådant 

tillägg är tydligt och man bör noga tänka igenom dess 

innebörd. Många gånger finner man då att det önskade 

resultatet uppnås genom val av en annan Incotermsregel. 

I detta sammanhang kan också nämnas Combiterms 

som är ett kostnadsfördelningssystem som bygger på 

Incoterms. För ett stort antal kostnadsposter kan man i 

Combiterms utläsa om säljaren eller köparen ska stå för 

den aktuella kostnaden beroende på vilken leveransregel 

enligt Incoterms som valts. Om man önskar att kostnaderna 

ska fördelas enligt Combiterms ska detta anges i 

anslutning till Incotermsregeln. combiterms har tagits 

fram i Sverige men har nått viss internationell spridning. 

”Det finns inget 

formellt hinder mot 

att man genom egna 

tillägg ändrar eller 

förtydligar innebörden 

av en regel enligt 

Incoterms” 




varför är det vIktIgt att ha 

en transportförsäkrIng? 

Den som köper eller säljer varor bör, om denne under 

någon del av transporten står risken för godset, skydda 

sig mot ekonomisk förlust genom att teckna en transportförsäkring. 

Vid alla köp finns det ett bestämt tillfälle då risken för att 

godset går förlorat eller skadas övergår från säljaren till 

köparen. Denna riskövergång kan ske hos avsändaren, 

hos mottagaren eller någonstans under transporten. 

Exakt när och var övergången sker bestäms av vad man 

kommit överens om. Oftast sker detta genom att man 

i köpeavtalet väljer ett leveransvillkor enligt Incoterms 

2010. Incoterms reglerar vem som står risken om varorna 

skadas eller kommer bort. 

Riskövergången sker ofta när någon annan än avsändaren 

eller mottagaren har direkt kontroll över godset. 

Det kan t ex vara en transportör, speditör, lagerhållare, 

hamn, eller stuveribolag och de har alla ansvar för det 

gods de tar hand om för sina kunders räkning. 


vid alla köp finns 

det ett bestämt 

tillfälle då risken 

för att godset 

går förlorat eller 

skadas övergår 

från säljaren till 

köparen. 




olIka transportsätt och 

dess frakthandlIngar 

bil/lastbil/trailer 

Det utan jämförelse vanligaste transportsättet vid lever- 

anser till/från Sverige från/till övriga Europa är bil. över 

80 procent av allt gods transporteras med bil idag. En 

orsak är att biltransporter medger så kallade ”dörr-tilldörr”-leveranser, 

såväl inom Europa som inrikes. Detta 

transportsätt erbjuder också en hög frekvens där leveranser 

kan ske varje dag. Normalt erbjuder speditionsföretagen 

24, 48 eller 72 timmars leveranstider beroende 

på avstånd mellan avsändare och mottagare. Biltransporter 

passar de flesta varuslag. även gods som kräver 

kyl- eller värmetransporter lämpar sig ofta för bilfrakt. 

Bil är oftast det billigaste transportsättet, bl a beroende 

på att omlastningar till och från järnväg och båt oftast 

kan undvikas. Numera transporteras trailers även på 

järnväg för att minska påverkan på miljön. Genom att 

föraren inte behövs under järnvägstransporten hålls 

kostnaderna nere. 

Fraktdokument vid biltransporter kallas för cMRfraktsedel. 

Den kan se lite olika ut beroende på vilket 

transportföretag som anlitas, men innehåller i stort sett 


samma uppgifter. cMR-fraktsedeln är inte en s k åtkomsthandling 

som berättigar innehavaren att få ut godset, 

utan godset lämnas ut på bestämmelseorten till den i 

fraktsedeln angivne mottagaren. 

fördelar: 

• förhållandevis billigt 

• flexibelt 

• många fasta rutter att välja mellan 

• passar bra till många olika typer av gods 

nackdelar: 

• fungerar bäst inom Europa (till resten av världen 

är det båt eller flyg som gäller) 

Se även avsnittet med Vikt, måatt och volym 

”Över 80 procent 

av allt gods transporteras 

med bil 

idag” 




järnväg 

Järnvägstransporterna har genomgått en betydande 

utveckling och utgör i dag ofta ett starkt alternativ, bl a 

ur miljösynpunkt. Det är vanligt att bulklaster sänds per 

järnväg liksom godsmoduler som särskilt anpassats för 

järnvägsvagn. Leveranstiden är vanligen något längre 

jämfört med biltransporter. 

Det återstår fortfarande en hel del att göra för att få till 

stånd ett verkligt effektivt utnyttjande av järnvägen som 

transportmedel. Olika standarder i olika länder med skilda 

spårvidder och ömsom vänster- ömsom högertrafik 

försvårar sammanhängande transporter utan tids- och 

kostnadskrävande omlastningar. Om detta kan åtgärdas, 

infrastrukturen byggs ut och antalet avgångar utökas, 

kan järnvägen bli ett mer utnyttjat komplement till biltransporterna. 

Ett exempel på detta är s k combi-trailers 

som är specialanpassade för att kunna transporteras 

med såväl bil som järnväg. 

Inom Västeuropa används cIM-fraktsedeln för järnvägstransport, 

som i likhet med cMR-fraktsedeln inte utgör 

någon åtkomsthandling. 


fördelar: 

• billigt 

• miljövänligt 

nackdelar: 

• inte lika flexibelt som bil 

• inte lika snabbt som bil 

Se även avsnittet med Vikt, mått och volym 

”Järnvägstransporterna 

har genomgått 

en betydande 

utveckling och utgör 

i dag ofta ett starkt 

alternativ, bl a ur 

miljösynpunkt” 




båt 

Merparten av antalet sändningar som transporteras 

med båt är lastat i containers som möjliggör en rationell 

hantering av godset vid omlastningar och för ”dörr-tilldörr”-leveranser. 

Det går att köpa egna containertransporter 

om varan man köper har passande volymer för en 

sådan transport. Det är vanligt att inköpsvolymen anpassas 

till containerstorlekarna. De stora speditörerna har 

ofta s k samlastningar där flera kunders gods samlas i 

samma container och därmed kan sjötransport erbjudas 

även för mindre volymer. Transport på sjö är förmodligen 

det billigaste transportsättet men också det långsammaste. 

Sjötransporter skiljer sig från andra transportsätt när det 

gäller frakthandlingen genom att den har funktion som 

åtkomsthandling. Frakthandlingen kallas konossement 

eller Bill of Lading (B/L). Godset lämnas ut till den som 

har ett original av konossementet, oavsett om denne 

står som mottagare eller inte. Det har sin förklaring i 

de speciella förhållanden som länge varit gällande för 

sjötransporter. Eftersom en sjötransport kunde ta flera 

månader i anspråk var det vanligt att hela fartygslaster 

bytte ägare under transporten, i bland flera gånger. Det 


var särskilt vanligt för bulklaster och förekommer fortfarande 

exempelvis när det gäller oljetransporter. 

fördelar: 

• billigt 

• passar bra till stora volymer (speciellt bra om ett 

företag själv kan fylla en container) 

• bra vid transport av tung last 

• bra vid import från länder långt från Europa 

nackdelar: 

• tar lång tid (upp till två månader är vanligt) 

• inte så flexibelt vid transport av mindre volymer. 


”De stora speditörerna 

har ofta s k 

samlastningar där flera 

kunders gods samlas i 

samma container och 

därmed kan sjötransport 

erbjudas även för 

mindre volymer” 




flyg 

Det snabbaste leveranssättet och det som erbjuder 

mest frekventa avgångar är flyget. Men det är samtidigt 

det dyraste och används därför oftast för dyrare varor 

samt för gods som behöver komma fram snabbt. Ett 

typexempel är leveranser av reservdelar för att avhjälpa 

ett produktionsstopp i en fabriksanläggning, men även 

många andra leveranser sker i dag med flyg. 

Frakthandlingen utgörs av en AirwayBill, AWB, som inte 

heller är någon åtkomsthandling. 

fördelar: 

• snabbt 

• bra vid transport av små volymer 

nackdelar: 

• dyrt (speciellt för gods som har en stor volym) 



det snabbaste 

leveranssättet och 

det som erbjuder 

mest frekventa 

avgångar är flyget. 

men det är sam 

tidigt det dyraste... 




expressförsändelser 

(kurIrförsändelser) 

Detta transportsätt innebär att olika företag åtar sig att 

leverera, oftast mindre skrymmande försändelser, direkt 

från leverantör till mottagare. Det kan gälla särskilt viktiga 

eller brådskande leveranser. Reservdelsförsörjning 

sker ofta som expressförsändelser, eftersom driftstopp 

och andra avbräck kräver snabb transport. 

Mestadels transporteras expressförsändelser med flyg 

och det har blivit en allt mer efterfrågad tjänst på grund 

av snabbheten men också att kostnaderna kan överblickas 

tydligare då priset ofta är baserat på leverans 

”dörr- till-dörr”, där allt är inkluderat i priset. 

Expressförsändelsen är ofta det dyraste leveranssättet, 

men priset ska jämföras med kostnaden för transport, 

eventuell lagerhållning, straffavgifter etc. 


post 

Post utnyttjas i godstrafiken mest inrikes som 

företagspaket och jämförs oftast med biltransport. 

Begränsningar gäller för både vikt och volym. 

farligt gods 

Vid transporter av kemikalier som klassas som farligt 

gods finns särskilda villkor som måste vara uppfyllda. 

Det krävs speciell dokumentation som ska fyllas i med 

transportklassificering, varuslag, farlighet m m. Olika 

regelverk gäller för olika transportsätt. Normalt sett 

har tillverkaren/leverantören av denna typ av gods god 

kännedom om vad som gäller. 

”Expressförsändelsen 

är ofta det dyraste 

leveranssättet, men 

priset ska jämföras 

med kostnaden för 

transport, eventuell 

lagerhållning, straffavgifter 

etc” 




vIkt, mått och volym 

De olika transportmedlen skiljer sig inte bara åt i trans- 

porthastighet, pris m m, utan även hur de förhåller sig 

till förhållandet vikt och volym. 

Alla transportslag har anpassat sig efter sina förutsättningar 

och ”räknar om” sändningens volym till en 

debiterbar vikt för att på så sätt kunna ta betalt för transporttjänsten 

ifråga. Det är en faktor som ofta påverka 

transportkostnaden. 

Nedan följer en kort sammanfattning av vad som 

gäller för de olika transportmedlen: 

• Flyg och Expressfrakt 

1 m3 omräknas till 167 kg 

• Sjötransport 

1 m3 omräknas till 1 000 kg 

• Inrikes biltransport 


• Utrikes biltransport 



alla transportslag 

har anpassat sig 

efter sina förutsättningar 

och ”räknar 

om” sändningens 

volym till en debiterbar 

vikt. 



Den ideella föreningen chamber Trade Sweden 

(cTS) grundades 2011 av sju regionala handelskammare 

i Sverige som en internationell plattform 

för handelskamrarna och andra medlemsstyrda 

näringslivsorganisationer i Sverige för att främja 

handel med omvärlden. En viktig del i detta arbete 

är att främja importen till Sverige. 

Chamber Trade Sweden 

info@chambertrade.se | www.chambertradesweden.se 

Visiting address: United Spaces Business center 

Klarabergsviadukten 63, Stockholm Sweden 

Importen är en viktig del av Sveriges öppna och 

konkurrensutsatta ekonomi och fria handel. Den 

bidrar till att konsumenterna får ett mer diversifierat 

utbud och mer konkurrenskraftiga priser. 

Importen utgör också en viktig del av Sveriges export 

av högförädlade produkter som är beroende 

av underleverantörer från hela världen. Importen 

står för ca 30 procent av värdet på den svenska 

exporten. Många företag börjar sin internationella 

verksamhet genom att importera från utlandet. 

Importen är särskilt viktig för små företag och för 

företagare med utländsk bakgrund. För utvecklingen 

i fattigare länder spelar ömsesidig ekonomisk 

integration en allt viktigare roll. Genom att 

öppna marknader för import av produkter som 

utvecklingsländerna kan producera ökar deras 

möjligheter till utveckling.

pdf av Importhandboken - Chamber Trade Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?