HANDLINGSPROGRAM - Gästrike Räddningstjänst
HANDLINGSPROGRAM - Gästrike Räddningstjänst
HANDLINGSPROGRAM - Gästrike Räddningstjänst
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>HANDLINGSPROGRAM</strong><br />
ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR<br />
GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST<br />
Gävle – Hofors – Ockelbo – Sandviken & Älvkarleby kommuner
Innehåll<br />
Sammanfattning ............................................................................................... 3<br />
Inledning ........................................................................................................... 4<br />
Kommunalförbundets uppdrag ...................................................................... 4<br />
Lagstiftning .................................................................................................... 5<br />
Riskbild .......................................................................................................... 6<br />
Riskanalys ...................................................................................................... 7<br />
Olyckornas orsaker ...................................................................................... 10<br />
Skyddsnivåer ................................................................................................ 11<br />
Mål .................................................................................................................. 12<br />
Strategier ........................................................................................................ 17<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> förmåga att hantera räddningstjänst och<br />
förebyggande verksamhet ............................................................................. 19<br />
Organisation ................................................................................................. 19<br />
Förebyggande åtgärder ................................................................................ 19<br />
<strong>Räddningstjänst</strong> ............................................................................................ 21<br />
Förbundets operativa förmåga ..................................................................... 23<br />
Operativa mål ................................................................................................. 24<br />
Utbildning och kompetenser ........................................................................ 27<br />
Insatsplanering ............................................................................................... 30<br />
Ledningsprinciper .......................................................................................... 30<br />
Ledningsformer ............................................................................................ 31<br />
Insatsledning ................................................................................................ 32<br />
Åtgärder efter räddningsinsats ..................................................................... 35<br />
Stödjande insats ........................................................................................... 35<br />
Korrigerande insats ...................................................................................... 35<br />
Olycksutredning ........................................................................................... 35<br />
Uppföljning .................................................................................................. 36<br />
Övriga avtal .................................................................................................... 36<br />
Avtal om Restvärdesräddning ...................................................................... 36<br />
Avtal med Trafikverket ................................................................................ 36<br />
Definitioner och förkortningar……………………………………….…….37<br />
Bilagor……………………………………………………………………….38<br />
Bilaga 1 – Karta och utryckningsorganisation…………………………….38<br />
Bilaga 2 – Hamnar och dess gränser i vatten……………………………...39
Sammanfattning<br />
Detta dokument utgör <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s handlingsprogram enligt<br />
Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 3 § och 3 kap 8 § och<br />
innehåller en redogörelse över kommunernas riskbild för olyckor som kan<br />
föranleda en räddningstjänstinsats, målen för olycksförebyggande verksamhet<br />
och för räddningstjänstverksamhet, samt hur den förbyggande verksamheten är<br />
ordnad och vilken operativ förmåga som finns.<br />
Riskanalysen pekar ut trafikolyckor, bränder i boendemiljöer och drunkning<br />
som de tre huvudsakliga olyckstyper som i <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s område<br />
medför störst skador på liv, hälsa och egendom. Därtill identifieras brand i<br />
samlingslokaler, transportolyckor, kemikalieolyckor och naturolyckor som<br />
händelser med mindre sannolikhet, men med så stora konsekvenser att de<br />
påverkar riskbilden.<br />
De övergripande målen för <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> är följande:<br />
• Konsekvenserna av bränder i boendemiljö ska ej förvärras.<br />
• Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i<br />
publika miljöer.<br />
• Det mänskliga lidandet och påverkan på liv och hälsa av olyckor ska<br />
minskas i vägtrafikmiljöer.<br />
• Drunkningsolyckor ska minska.<br />
• I händelse av olyckor som kan medföra stora konsekvenser ska<br />
följderna för liv, hälsa och miljö, minimeras genom samverkan mellan<br />
nyttjanderättshavare, kommun, räddningstjänst och den enskilde<br />
medborgaren.<br />
Strategierna för att förbättra skyddet mot olyckor är följande:<br />
• Genom råd och information stärka enskildas förmåga att förebygga<br />
och hantera olyckor.<br />
• Genom myndighetsutövning skapa ett säkrare samhälle.<br />
• Upprätthålla en god operativ förmåga att hantera inträffade olyckor<br />
och deras konsekvenser.<br />
• Genom kontinuerlig analys skapa kunskap om var förebyggande<br />
åtgärder kan sättas in och vilken skadeavhjälpande förmåga som<br />
behövs.<br />
Handlingsprogrammet kompletteras av förbundsordningen för <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong>.
Inledning<br />
Syftet med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är att färre ska dö, färre ska<br />
skadas och mindre ska förstöras. Samtidigt ska lagen förbättra möjligheterna<br />
för den enskilde, kommuner och statliga myndigheter att minska antalet<br />
olyckor och konsekvenserna av dem.<br />
Enligt lagen ska kommunerna utarbeta ett handlingsprogram för den<br />
förebyggande verksamheten inom sitt geografiska område och ett<br />
handlingsprogram för den operativa verksamheten, räddningstjänst.<br />
Syftet med handlingsprogrammet är att redovisa hur förbundet uppfyller dessa<br />
krav.<br />
Inom Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner<br />
redovisas den förebyggande verksamheten i ett handlingsprogram för varje<br />
kommun, som fastställs av respektive kommunfullmäktige.<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> har genom detta handlingsprogram redovisat sin<br />
verksamhet i ett gemensamt program för de fem medlemskommunerna inom<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> geografiska område och som fastställs av dess<br />
direktion.<br />
Giltighetstid för programmet är mandatperioden, men överlappas med ett år<br />
för introduktion av ny politisk ledning. Handlingsprogrammen ska ses som en<br />
process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar.<br />
Handlingsprogrammet beskriver verksamheten i de av lagen uppdelade<br />
skedena; förebyggande åtgärder, räddningstjänst och efterföljande åtgärder.<br />
I figuren nedan redovisas de inbördes förhållandena mellan skedena samt<br />
övergripande vilka åtaganden kommunen ansvar för.<br />
Förhindrande<br />
åtgärder.<br />
Skadebegränsande<br />
åtgärder.<br />
Förebyggande<br />
åtgärder<br />
Förberedande<br />
åtgärder<br />
OLYCKA<br />
Skadeavhjälpande<br />
åtgärder<br />
Olycksutredning<br />
Stödjande åtgärder<br />
Korrigerande åtgärder<br />
Uppföljning<br />
<strong>Räddningstjänst</strong> Efterföljande åtgärder<br />
Skeden<br />
I programmet ges även allmänheten möjlighet att informera sig om vilken<br />
förmåga räddningstjänsten har att genomföra räddningsinsatser.<br />
Kommunalförbundets uppdrag<br />
Förbundets uppdrag och huvudsakliga ändamål regleras i en av<br />
medlemskommunernas beslutade förbundsordning.
Handlingsprogrammet är en del av verksamhetsstyrningen och ska ses som ett<br />
underlag för verksamhetsplanering och kontinuerligt följas upp.<br />
Lagstiftning<br />
Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor antogs 2003 och ersatte den<br />
tidigare <strong>Räddningstjänst</strong>lagen (SFS 1986:1102). I lagens förarbeten anges<br />
syftet med lagen att färre ska dö och skadas och mindre ska förstöras på grund<br />
av olyckor.<br />
Lagen innehåller två övergripande nationella mål för att uppnå ovanstående:<br />
• I hela landet ska människors liv och hälsa samt egendom och miljö<br />
beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande<br />
och likvärdigt skydd mot olyckor.<br />
• <strong>Räddningstjänst</strong>en ska planeras och organiseras så att<br />
räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras<br />
på ett effektivt sätt.<br />
Innehållet i lagen är uppdelat på skyldigheter för enskilda, för kommuner och<br />
för staten.<br />
Enskilda medborgare har ett ansvar för att om möjligt varna och påkalla hjälp i<br />
händelse av en olycka.<br />
Ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar ansvarar<br />
för att upprätthålla ett skäligt skydd mot brand, och i vissa fall lämna in en<br />
skriftlig redogörelse av brandskyddet till kommunen.<br />
Vid särskilt farliga anläggningar är ägaren eller verksamhetsutövaren skyldig<br />
att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap för att kunna begränsa<br />
skadorna av en olycka.<br />
Kommuner har följande skyldigheter:<br />
• Tillse att åtgärder vidtages för att förebygga bränder och skador till<br />
följd av bränder, samt utan att andras ansvar inskränks, verka för att<br />
åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.<br />
• Genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den<br />
enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om skydd mot<br />
olyckor.<br />
• Ansvara för att sotning och brandskyddskontroll sker av fasta<br />
förbränningsanläggningar.<br />
• Ansvara för räddningstjänstinsatser inom kommunen med undantag<br />
för de olyckstyper som faller under statliga myndigheters ansvar.<br />
• Efter avslutad räddningsinsats, om möjligt, informera den<br />
skadedrabbade om behovet av vidare åtgärder.<br />
• I skälig omfattning utreda olyckan efter avslutad räddningstjänstinsats.
• För varje mandatperiod anta handlingsprogram som redovisar målen<br />
för kommunens olycksförebyggande verksamhet och<br />
räddningstjänstverksamhet, de risker för olyckor som finns i<br />
kommunen, hur den förebyggande verksamheten är ordnad och vilken<br />
förmåga kommunen har att genomföra räddningstjänstinsatser.<br />
• Utöva tillsyn över enskildas efterlevnad av lagen om skydd mot<br />
olyckor.<br />
Staten ansvarar för räddningstjänstinsatser inklusive efterföljande åtgärder om<br />
det rör sig om fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst,<br />
eftersökning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss<br />
och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen.<br />
Staten utövar tillsynen över hur kommunerna uppfyller sina skyldigheter enligt<br />
lagen om skydd mot olyckor.<br />
Till lagen om skydd mot olyckor hör även förordning, föreskrifter och<br />
allmänna råd.<br />
Riskbild<br />
För att kunna sätta upp mål och planera för verksamheter för skydd mot<br />
olyckor krävs att man vet vilka olyckor som kan inträffa och vilka<br />
konsekvenser dessa kan medföra och vad som drabbas. Även kunskap om<br />
vilka åtgärder som kan sättas in för att minska risker för olyckor, är här av stor<br />
vikt.<br />
Riskbedömningar och analyser är ett pågående arbete. Inför första<br />
generationens handlingsprogram genomförde <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> 2003<br />
en riskanalys över de olyckor som medför räddningsinsats. Detta för att visa<br />
vad som statistiskt medför störst negativ påverkan på människors liv och hälsa,<br />
samt egendom och miljö. Även olyckor med liten sannolikhet men stora<br />
konsekvenser studerades. Denna har uppdaterats och fördjupats inför andra<br />
och tredje generationens handlingsprogram och beskriver nu även de faktorer<br />
som påverkar olyckor och vilka skyddsnivåer som finns i samhället.<br />
Kontinuerligt pågår arbetet med att analysera inträffade olyckor och<br />
räddningstjänstinsatser för att kunna finna risker och tendenser för att i ett<br />
tidigt skede kunna sätta in åtgärder.<br />
Som underlag för analysen har lokal och nationell insatsstatistik,<br />
olycksutredningar och enkätundersökningar använts, tillsammans med<br />
information om anläggningar, transportleder och liknande som påverkar<br />
riskbilden.<br />
Olyckor som inte medför räddningstjänstinsats, exempelvis fallolyckor, har<br />
inte tagits med i riskanalysen.
Parallellt pågår även arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser med inriktning<br />
på extraordinära händelser. Dessa händelser kan i vissa fall bero på olyckor<br />
som föranleder räddningstjänstinsats.<br />
Riskanalys<br />
Risken är en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för att en typ av<br />
olycka ska inträffa. Sannolikheten har bedömts med hjälp av lokal och<br />
nationell statistik. Konsekvenserna av en olycka beror på flera faktorer, den<br />
drabbade samhällsomfattningen dvs. hur många som berörs av olyckan, hur<br />
svåra konsekvenser olyckan får för de berörda, samt om det är möjligt att<br />
återställa efter olyckan samt hur stora resurser detta i så fall kräver. I olika<br />
skeden av olycksförloppet kan åtgärder sättas in för att minimera det negativa<br />
utfallet.<br />
Den olyckstyp som föranleder räddningsinsats och som statistiskt medför<br />
störst påverkan på människors liv och hälsa i <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s<br />
verkningsområde (dvs. Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarlebys<br />
kommuner) är trafikolyckor, följt av brand i bostad och drunkning. Störst<br />
ekonomiska konsekvenser medför brand i byggnad. För skador på miljön<br />
saknas hållbart statistiskt underlag. En uppskattning är att bränder och<br />
farligtgodsolyckor är de olyckor som påverkar miljön mest.<br />
Vägs risken för skador på liv, egendom och miljö samman med samhällets<br />
förmåga att hantera olyckan blir resultatet att de största riskerna utgörs av<br />
följande olyckstyper<br />
Trafikolycka<br />
Området genomkorsas av E4 och flera hårt trafikerade riksvägar. Tack vare<br />
trafiksäkerhetshöjande ombyggnationer har riskerna med dessa vägar minskat,<br />
men det finns fortfarande vägavsnitt som är olycksdrabbade. På det<br />
kommunala vägnätet finns risker vid korsningar med blandning av<br />
fordonstrafik, cyklister och fotgängare. <strong>Räddningstjänst</strong>en är dimensionerad<br />
och utrustad för att kunna hantera de flesta trafikolyckorna, men i vissa fall<br />
kan de inträffa där insatstiderna blir långa.
Brand i bostad och andra boendemiljöer<br />
En klar majoritet av de som dör i bränder gör det i bostäder. Inga tydliga<br />
trender finns som pekar på någon förändring i antalet omkomna i<br />
bostadsbränder. I riskanalysen har även hotell och vårdanläggningar räknats in<br />
med vanliga bostäder. <strong>Räddningstjänst</strong>en är dimensionerad för att kunna<br />
hantera de flesta bostadsbränderna, men det finns vissa områden med långa<br />
insatstider och vissa tätbebyggda områden där en sen utalarmering av<br />
räddningstjänsten kan innebära brandspridning mellan fastigheter.<br />
Drunkning<br />
Antalet som drunknar i Sverige är jämförbart med antalet som dör i bränder. I<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s område finns havskust, sjöar och vattendrag.<br />
<strong>Räddningstjänst</strong>en kan utföra ytlivräddning från båt, men saknar utrustning<br />
och kompetens för räddningsdykning.<br />
Trafikolyckor, bostadsbränder och drunkningar är olyckor som händer ofta och<br />
som medför svåra konsekvenser för dem som är inblandade. Det drabbar<br />
individer eller en grupp och återställningen kan vara omöjlig. Konsekvenserna<br />
kan hanteras i kommunens ordinarie verksamhet.<br />
Speciella risker som kan medföra stora konsekvenser<br />
Näringslivet i Gästrikland och Älvkarleby kommun präglas av tung industri i<br />
form av stål- och massatillverkning. Detta påverkar även regionens riskbild,<br />
dels genom industriernas egen verksamhet men även genom transporter av<br />
farligt gods till och från anläggningarna. Ett exempel på en verksamhet med<br />
speciellt hög risk är en stor och i framtiden expanderande in- och<br />
utskeppningshamn i Gävle. Gemensamt för dessa speciella riskverksamheter<br />
är att det kan medföra stora konsekvenser om något inträffar, samtidigt som<br />
sannolikheten för att något ska inträffa är liten. Det ska dock nämnas att<br />
antalet tillbud och bränder i industrimiljö är högre än genomsnittet i Sverige.<br />
För att kunna genomföra räddningstjänstinsatser krävs att samverkan sker<br />
mellan <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s enheter och externa resurser, exempelvis<br />
från andra kommuner. Konsekvenserna kan innebära sådana påfrestningar på<br />
kommunen att den ordinarie verksamheten inte kan hantera den.<br />
När det finns risk för att en olycka kan medföra en allvarlig påverkan på<br />
omgivningen utanför de farliga anläggningarna, finns speciell information<br />
framtagen om risker och åtgärder som är utskickad till personer som bor i<br />
närområdet. Denna information finns även på förbundets hemsida.<br />
En beskrivning av de farliga verksamheter som förekommer i regionen finns<br />
beskriven på nästa sida. Listan är framtagen i samarbete med länsstyrelsen.
Farlig verksamhet inom <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> enligt LSO och Seveso<br />
direktivet<br />
Verksamhet Kravnivå<br />
enl.<br />
SEVESO<br />
Kommun Farlig<br />
verksamhet<br />
enl.<br />
LSO<br />
Risker<br />
1 AGA Gas AB Högre Sandviken Ja Brandfarlig,<br />
giftig, frätande<br />
och oxiderande<br />
gas<br />
2 AGA Gas AB Högre Hofors Nej Oxiderande gas<br />
3 Almer Oil &<br />
Chemical Storage<br />
AB<br />
Högre Gävle Ja Brandfarlig<br />
vätska<br />
4 Boliden Mineral AB Högre Gävle Nej Miljöfarligt ämne<br />
5 Gevalia,<br />
Kraft Foods Sverige<br />
AB<br />
Lägre Gävle Ja Brandfarlig gas<br />
6 Godsbangård, --- Hofors Ja Farligt gods,<br />
Trafikverket<br />
varierande ämnen<br />
7 Godsbangård, --- Sandviken Ja Farligt gods,<br />
Trafikverket<br />
varierande ämnen<br />
8 Gävle Hamn AB Högre Gävle Ja Brandfarlig<br />
vätska<br />
9 Gävle flygplats,<br />
Rörberg<br />
--- Gävle Ja Flyghaveri<br />
10 Helikopterplattan,<br />
Gävle Sjukhus<br />
--- Gävle Ja Flyghaveri<br />
11 Hålldammen, Fortum<br />
Generation AB<br />
--- Älvkarleby Ja Dammbrott<br />
12 Korsnäs AB Högre Gävle Ja Oxiderande fast<br />
ämne och gas,<br />
brandfarlig vätska<br />
och gas.<br />
13 Nordic Storage AB Lägre Gävle Ja Brandfarlig<br />
vätska<br />
14 OK Q8 AB Högre Gävle Ja Brandfarlig<br />
vätska<br />
15 Ovako Forsbacka AB Lägre Gävle Ja Brandfarlig gas<br />
16 Ovako Hofors AB Högre Hofors Ja Brandfarlig<br />
vätska och gas,<br />
oxiderande gas.<br />
17 Preem AB Högre Gävle Ja Brandfarlig<br />
vätska<br />
18 Primagaz AB 1<br />
Lägre Gävle Ja Brandfarlig gas<br />
19 Rangerbangården, --- Gävle Ja Farligt gods,<br />
Trafikverket<br />
varierande ämnen<br />
20 Sandvik AB Högre Sandviken Ja Brandfarlig, giftig<br />
1 Flytt av verksamheten pågår under 2011
och frätande gas,<br />
brandfarlig, giftig<br />
och frätande<br />
vätska.<br />
21 Sandviken energi AB Lägre Sandviken Ja Brandfarlig gas<br />
22 SITA Sverige AB --- Gävle Ja Farligt avfall,<br />
varierande ämnen<br />
23 St 1 Energy AB Högre Gävle Ja Brandfarlig<br />
vätska<br />
24 Stora Enso Pulp AB Högre Älvkarleby Ja Oxiderande fast<br />
ämne, oxiderande<br />
och frätande<br />
vätska,<br />
brandfarlig vätska<br />
25 Svenska Statoil AB Högre Gävle Ja Brandfarlig<br />
vätska<br />
26 Vopak Logistics Högre Gävle Ja Brandfarlig<br />
Nordic AB<br />
27 Älvkarleby kraftverk,<br />
Vattenfall AB<br />
--- Älvkarleby Ja<br />
vätska<br />
Dammbrott<br />
Hamnområden<br />
De hamnar i Älvkarleby och Gävle kommun där sjöräddningstjänst och<br />
miljöräddningstjänst är ett kommunalt ansvar, redovisas i bilaga 2.<br />
Olyckornas orsaker<br />
För att kunna förebygga olyckors uppkomst och för att kunna sätta in adekvata<br />
åtgärder, är det viktigt att veta vilka bakomliggande faktorer som orsakar<br />
olyckor. Genom studier av nationellt sammanställda uppgifter av dödsbränder<br />
har följande faktorer visat sig öka risken för att omkomma i bränder. Dessa<br />
faktorer stämmer överens för de flesta sorters olyckor:<br />
Ålder<br />
Det är ovanligt att barn och ungdomar omkommer i bränder de själva orsakat.<br />
I åldersgruppen 25 – 45 år drabbas främst män, ofta orsakat av rökning i<br />
kombination med alkohol och andra droger. Den mest utsatta gruppen är män<br />
över 80 år. Här finns en stark koppling till sjukdom, handikapp och mental<br />
förvirring.<br />
Alkohol droger och medicin<br />
Intag av alkohol, droger och medicin medför både en förhöjd risk att drabbas<br />
av en brand och en försämrad förmåga att sätta sig i säkerhet.
Kön<br />
Män är mer utsatta för olyckor än kvinnor. Detta gäller även bränder.<br />
Sociala faktorer<br />
Personer som saknar förvärvsinkomst drabbas oftare av olyckor.<br />
Av de direkta brandorsakerna är det följande som medför störst konsekvenser:<br />
Rökning<br />
Hälften av dödsbränderna orsakas av rökning. Ett starkt samband finns mellan<br />
ålder och påverkan av alkohol, droger och medicin.<br />
Anlagd brand<br />
På lokal nivå har anlagda bränder påverkat riskbilden både vad gäller bränder<br />
med stora materiella konsekvenser och antalet brandtillbud i olika områden<br />
under vissa perioder. På senare år har dock skett en viss minskning av anlagda<br />
bränder. Minskningen har skett medan arbetet med att förebygga anlagda<br />
bränder har intensifierats i samverkan mellan polisen och kommunala<br />
organisationer.<br />
Skyddsnivåer<br />
En enkätundersökning kring skydd i hemmet genomfördes 2007 i Gävle,<br />
Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner av Statens<br />
Räddningsverk. En liknande enkät genomfördes av Myndigheten för<br />
samhällsskydd och beredskap 2010. Undersökningarna gav följande resultat på<br />
hur stor del av befolkningen som hade olika skydd mot olyckor:<br />
Brandvarnare<br />
93 procent av dem som svarade på enkäten hade en eller flera brandvarnare i<br />
sin bostad. Av dessa var det 77 procent där samtliga brandvarnare fungerade.<br />
Studier av dödsbränder visar dock att det vid dessa endast i en tredjedel av<br />
fallen fanns en fungerande brandvarnare. Slutsatsen av detta blir dels att en<br />
fungerande brandvarnare klart minskar risken för dödsbränder men också att<br />
de som löper störst risk att omkomma i bränder är de som i minsta<br />
utsträckningen har brandvarnare.<br />
Släckutrustning<br />
73 procent av de tillfrågade hade någon form av släckutrustning. Detta är en<br />
ökning från 2007.
Brandskyddsutbildning<br />
Undersökningen från 2007 gav vid handen att hälften av de tillfrågade hade<br />
fått någon form av brandskyddsutbildning. De flesta hade fått den på sin<br />
arbetsplats. 67 procent hade fått information om säkerhet i hemmet.<br />
Motsvarande fråga saknades 2010.<br />
Skydd mot fallolyckor<br />
Cirka 75 procent av de tillfrågade i undersökningen 2007 hade vidtagit någon<br />
form av åtgärd till skydd mot fallolyckor. Motsvarande fråga saknades 2010.<br />
Av ovan nämnda skyddsnivåer är samtliga sådana att de kan minska<br />
konsekvensen av en inträffad olycka. Brandskyddsutbildning och skydd mot<br />
fallolyckor minskar risken för att en olycka ska inträffa.<br />
Annan sårbar verksamhet<br />
Vattentäkter, kulturbyggnader av stort riksintresse, skyddsområden med höga<br />
naturvärden och andra sårbara verksamheter redovisas i de förebyggande<br />
handlingsprogrammen av respektive kommun.<br />
Kärnkraftanläggning<br />
Älvkarleby kommun ligger i indikeringszonen för kärnkraftverket i Forsmark.<br />
Naturolyckor<br />
De naturolyckor som oftast förorsakar räddningstjänstinsatser är<br />
översvämningar. Karteringar har gjorts över områden som hotas av<br />
översvämning och över områden med förhöjd risk för ras och skred.<br />
Mål<br />
Lagen om skydd mot olyckor innehåller två övergripande nationella mål som<br />
kommunerna har att förhålla sig för att planera arbetet till skydd mot olyckor:<br />
• I hela landet ska människors liv och hälsa samt egendom och miljö<br />
beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande<br />
och likvärdigt skydd mot olyckor.<br />
• <strong>Räddningstjänst</strong>en ska planeras och organiseras så att<br />
räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras<br />
på ett effektivt sätt.<br />
Säkerhetsmål<br />
Med stöd av resultatet från det riskanalysarbete som ligger till grund för detta<br />
handlingsprogram har <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> och de ingående kommunerna<br />
valt fem prioriterade områden för vilka följande säkerhetsmål formulerats.
• Konsekvenserna av bränder i boendemiljö ska ej förvärras.<br />
• Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i<br />
publika miljöer.<br />
• Det mänskliga lidandet och påverkan på liv och hälsa ska minskas i de<br />
vägtrafikmiljöer där kommunen är väghållare.<br />
• Drunkningsolyckor ska inte öka.<br />
• I händelse av olyckor som kan medföra stora konsekvenser, ska<br />
följderna för liv, hälsa och miljö, minimeras genom förberedelser och<br />
samverkan mellan nyttjanderättshavare, kommun, räddningstjänst och<br />
den enskilde medborgaren.<br />
Dessa mål är i huvudsak oförändrade från de tidigare kommunala<br />
handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor.<br />
Prestationsmål<br />
De nationella målen och säkerhetsmålen har brutits ned i prestationsmål som<br />
anger vad som förväntas genomföras under mandatperioden. Prestationsmålen<br />
ligger som grund för den årliga verksamhetsplaneringen.<br />
PRESTATIONSMÅL:<br />
Förebyggande<br />
Utöva tillsyn av den enskildas efterlevnad av Lagen om skydd mot<br />
olyckor (LSO)(2003:778).<br />
Metod:<br />
Utföra tillsyn enligt de tillsynsplaner som beslutas av <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong>s direktion.<br />
Förväntat resultat:<br />
Alla ägare till fastigheter som omfattas av krav på skriftlig redogörelse av<br />
brandskydd ska känna till sin skyldighet att bedriva systematiskt<br />
brandskyddsarbete i enlighet med Statens räddningsverks allmänna råd och<br />
kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3).<br />
Alla ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar<br />
som omfattas av Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om<br />
utrustning för vattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser och liknande<br />
vattennära anläggningar (SRVFS 2007:5)ska känna till sin skyldighet att tillse<br />
att det i skälig omfattning finns vattenlivräddningsutrustning och att det finns<br />
rutiner för underhåll och egenkontroll.<br />
Alla objekt och organisationer som besökts för tillsyn ska efter tillsyn och<br />
uppföljning ha ett, utifrån den bedrivna verksamheten, skäligt brandskydd.<br />
Verksamheter som omfattas av bestämmelser i LSO 2 kap 4§ om farlig<br />
verksamhet ska efter tillsyn och uppföljning i skälig omfattning hålla eller<br />
bekosta beredskap och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra och<br />
begränsa skador på människor eller miljö.
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ska ha förmåga att kunna genomföra<br />
händelsebaserade tillsyner vid alla tider på dygnet.<br />
Tillsyn och tillståndsgivning enligt Lagen om Brandfarlig- och explosiv<br />
vara (LBE) (2010:1011).<br />
Metod:<br />
Utföra tillsyn enligt de tillsynsplaner som beslutas av <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong>s direktion.<br />
Utfärda tillstånd enligt de riktlinjer som beslutats av <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong>s direktion.<br />
Förväntat resultat:<br />
Alla verksamhetsutövare som beviljas tillstånd för hantering av brandfarliga<br />
och explosiva varor ska uppfylla de krav som ställs i LBE på aktsamhet,<br />
riskutredningar, kompetens samt utformning av byggnader, anläggningar,<br />
anordningar och förpackningar.<br />
Alla objekt och organisationer som besökts för tillsyn ska efter tillsyn och<br />
uppföljning ha en skäligt säker hantering av brandfarliga och explosiva varor.<br />
Rengöring och brandskyddskontroll av förbränningsanordningar<br />
Metod:<br />
Avtal upprättas med entreprenör som tillser att rengöring och<br />
brandskyddskontroll av förbränningsanläggningar och imkanaler utförs enligt<br />
frister beslutade av ansvarig politisk församling.<br />
Förväntat resultat:<br />
Samtliga förbränningsanläggningar ska efter genomförd brandskyddskontroll<br />
och uppföljning vara så brandsäkra att de inte i förhållande till användningen<br />
innebär en oskäligt stor brandrisk.<br />
Råd till allmänheten<br />
Metod:<br />
Information om brandskydd och säkerhet ska finnas tillgänglig via <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong>s hemsida.<br />
<strong>Räddningstjänst</strong>en ska vara tillgänglig för att svara på frågor från allmänheten<br />
om brandskydd och övrig säkerhet alla dagar mellan kl. 06.00 – 22.00 via<br />
inre befäl (IB) på telefonnummer: 026-17 50 83<br />
<strong>Räddningstjänst</strong>en ska ha förmåga att göra riktade informationsinsatser då<br />
behov finns.<br />
Alla fastighetsägare som besöks för brandskyddskontroll ska få information<br />
om brandskydd.
Förväntat resultat:<br />
Enskildas förmåga att förhindra brands uppkomst och minimera skadorna av<br />
brand ska öka.<br />
Förekomsten av fungerande brandvarnare i bostäder ska öka.<br />
<strong>Räddningstjänst</strong><br />
Beredskap och utalarmering<br />
1. Där så är möjligt ska räddningstjänsten rycka ut med en första insats<br />
person som kan påbörja och begränsa omfattningen på insatsen så<br />
snabbt som möjligt i avvaktan på första insatsstyrka.<br />
2. En första insatsstyrka ska finnas på plats inom en minsta godtagbar<br />
insatstid för att kunna utföra livräddande och begränsande åtgärder.<br />
3. Rätt förstärkningsresurser ska komma på plats för att vidare begränsa<br />
olyckans utbredning .<br />
4. På plats ska räddningstjänsten genomföra en effektiv insats.<br />
Metod:<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ska genom avtal med larmförmedlare, för<br />
närvarande SOS Alarm, tillse att det finns anordningar för alarmering av<br />
räddningstjänstorganisationen.<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ska ha personal och materiella resurser i beredskap<br />
för att kunna utföra räddningstjänstinsatser.<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ska ha larmplaner.<br />
Förväntat resultat<br />
Utryckning ska kunna ske till en första insats inom insatsområden enligt tider<br />
som redovisas i karta på sidan 26. En förmåga att planera för utryckning till<br />
en andra insats ska finnas.<br />
Insatser ska kunna påbörjas inom skälig tid.<br />
Strategisk och normativ ledning<br />
Metod<br />
Det ska finnas personal med behörighet och kompetens att fatta beslut om<br />
förändringar i beredskapsnivå och larmplaner.<br />
Förväntat resultat:<br />
Vid händelser som medför stora påfrestningar på räddningstjänstens resurser<br />
eller förändringar i riskbilden ska förmågan finnas att anpassa organisationen<br />
efter nya förutsättningar.<br />
Olyckor som kan ge stora konsekvenser och behov av hjälp vid<br />
extraordinära händelser
Metod<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ska ha en uthållig ledningsorganisation som ska<br />
kunna fungera vid alla typer av händelser som innebär storna påfrestningar på<br />
räddningstjänsten förmåga.<br />
Det ska finnas insatsplaner för samtliga 2 kap 4§ anläggningar.<br />
Förväntat resultat<br />
<strong>Räddningstjänst</strong>ens ledningsorganisation ska kunna bistå<br />
medlemskommunerna i ledningsarbetet vid en extraordinär händelse.<br />
Insatsplaner ska vara övade och tillgängliga för 2 kap 4§ anläggningar.<br />
Efterföljande åtgärder<br />
Efterföljande åtgärder<br />
Metod:<br />
Efter avslutade räddningsinsatser ska ägare och innehavare till drabbad<br />
egendom, om möjligt och vid behov, ges information om behovet av<br />
bevakning, restvärdesskydd, sanering och återställning.<br />
Vid behov ska återbesök göras efter olyckor i drabbade fastigheter eller<br />
områden för att informera om inträffade händelser.<br />
Förväntat resultat<br />
Alla som direkt eller indirekt berörts av en olycka ska ges möjlighet att få<br />
information om åtgärder som behöver vidtas efter avslutad räddningsinsats.<br />
Olycksdrabbade ska i hög omfattning uppleva att de fått skälig hjälp av<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> i samband med inträffade olyckor.<br />
Uppföljning och analys<br />
Metod:<br />
Alla olyckor som föranleder räddningstjänstinsatser ska i skälig omfattning<br />
utredas och dokumenteras och följas upp i enlighet med riktlinjer beslutade av<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s direktion.<br />
Alla räddningstjänstinsatser ska i skälig omfattning utvärderas för att ta<br />
tillvara på erfarenheter enlighet med riktlinjer beslutade av <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong>s direktion.<br />
Förväntat resultat<br />
Samtliga räddningstjänstinsatser ska finnas dokumenterade i insatsrapport.<br />
Då uppföljning och analys av inträffade händelser påvisar behov ska<br />
förebyggande åtgärder kunna sättas in och förmågan att genomföra<br />
räddningstjänstinsatser ska kunna anpassas utefter riskbilden.<br />
Förmågan att genomföra effektiva räddningstjänstinsatser ska förbättras.
Nyckeltal<br />
Säkerhetsmålen i handlingsprogrammet anger att färre ska skadas och<br />
omkomma i olyckor. På lokal nivå är antalet omkomna i olyckor som<br />
föranleder räddningstjänstinsatser så lågt att det inte på ett statistiskt säkert sätt<br />
går att följa upp ökningar eller minskningar under en mandatperiod. Det är<br />
därför intressant att titta på mätbara relevanta indikatorer om skyddsnivån i<br />
samhället.<br />
Mätbara indikatorer<br />
• Andel bostäder med fungerande brandvarnare. Mäts med hjälp av<br />
enkät.<br />
• Andel bostäder med fungerande brandvarnare som drabbats av brand.<br />
Mäts med hjälp av insatsrapporter.<br />
• Andel objekt som omfattas av krav på skriftlig redogörelse av<br />
brandskyddet som har en skälig nivå på brandskyddet och som<br />
bedriver ett acceptabelt systematiskt brandskyddsarbete. Mäts genom<br />
uppföljning av tillsyner.<br />
• Andel iordninggjorda badplatser, hamnar och kajer där det i skälig<br />
omfattning finns vattenlivräddningsutrustning med rutiner för<br />
underhåll och egenkontroll. Mäts med hjälp av uppföljning av<br />
tillsyner.<br />
• Upplevd kvalitet på <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s myndighetsutövning.<br />
Mäts med hjälp av enkät.<br />
• Tid från att larm inkommer till dess räddningstjänstinsats kan<br />
påbörjas. Mäts med hjälp av insatsrapporter.<br />
• Jämförelse med andra kommuner av antalet inträffade olyckor. Mäts<br />
med hjälp av insatsrapporter och nationell statistik.<br />
Strategier<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> jobbar inom de fem områdena Stöd till enskilda,<br />
Myndighetsutövning, God operativ förmåga, Samverkan för trygghet och<br />
säkerhet och Analys och uppföljning för att skyddet i samhället ska<br />
förbättras. Tabellen på nästa sida visar en bild av sambandet mellan vidtagna<br />
åtgärder och hur de har verkan på handlingsprogrammets säkerhetsmål.
Områden Stöd till enskilda Myndighets-<br />
utövning<br />
Innebörd Förbättra enskildas förmåga att<br />
förhindra att olyckor uppstår och<br />
att kunna hantera dem då de ändå<br />
uppstår<br />
Uppgifter Tillhandahålla information om<br />
skydd mot olyckor<br />
Motivera till att vidta åtgärder<br />
Underlätta för att åtgärder vidtas<br />
Stärka förmågan att hantera<br />
olyckor<br />
Brand i<br />
bostad<br />
Genom egen<br />
myndighetsutövning och<br />
genom deltagande i andra<br />
myndigheters<br />
myndighetsutövning verka<br />
för ett säkert samhälle<br />
Tvinga fram att åtgärder<br />
vidtas<br />
Verka för att åtgärder<br />
vidtas<br />
Verka för en säker<br />
samhällsutveckling<br />
God operativ<br />
förmåga<br />
<strong>Räddningstjänst</strong>en ska<br />
kunna genomföra<br />
effektiva insatser<br />
Skydda och rädda liv.<br />
Skydda och rädda<br />
egendom.<br />
Skydda och rädda miljö.<br />
Ge människor stöd så att<br />
de kan leva vidare.<br />
Ge stöd till återskapande<br />
av livsvillkor.<br />
Exempel på åtgärder och förväntat resultat för säkerhetsmålen<br />
Informationskampanjer om<br />
brandskydd i bostäder för att öka<br />
medvetenheten och motivationen<br />
för att ha fungerande brandvarnare<br />
Trafikolyckor Informationskampanjer om<br />
trafiksäkerhet<br />
Drunkning Förevisning av islivräddning för att<br />
påvisa behovet av ett säker<br />
beteende på isar<br />
Brand i<br />
samlingslokaler<br />
Olyckor med<br />
stora<br />
konsekvenser<br />
Information till fastighetsägare och<br />
verksamhetsutövare om skäligt<br />
brandskydd i samlingslokaler<br />
Information till allmänheter om<br />
risker vid farliga verksamheter<br />
Tillsyn mot<br />
vårdanläggningar och<br />
bostadsföretag för att<br />
säkerställa brandskydd i<br />
bostäder.<br />
Remissyttranden i<br />
detaljplaner för att<br />
minimera trafikrisker<br />
Tillsyn av badplatser, kajer<br />
och liknande för att<br />
säkerställa tillgång till<br />
livräddningsutrustning<br />
Tillsyn av samlingslokaler<br />
och remissyttranden i<br />
serveringstillståndsärenden<br />
för att säkerställa<br />
brandsäkra<br />
samlingslokaler<br />
Tillsyn mot farliga<br />
anläggningar för att<br />
säkerställa att det finns en<br />
skälig beredskap och att<br />
åtgärder vidtas för att<br />
minska riskerna.<br />
Ha personal och<br />
utrustning som är övade<br />
för att kunna göra<br />
insatser mot<br />
bostadsbränder<br />
exempelvis genom<br />
rökdykning och<br />
steglivräddning<br />
Ha personal och<br />
utrustning som är övade<br />
för att kunna göra<br />
insatser mot<br />
trafikolyckor exempelvis<br />
genom losstagning och<br />
sjukvård<br />
Ha personal och<br />
utrustning som är övade<br />
för att kunna göra<br />
insatser mot<br />
drunkningstillbud<br />
exempelvis genom<br />
ytlivräddning<br />
Ha personal och<br />
utrustning som är övade<br />
för att kunna göra<br />
insatser mot bränder i<br />
samlingslokaler<br />
exempelvis genom<br />
rökdykning<br />
Ha personal,<br />
ledningsorganisation och<br />
utrustning som är övade<br />
för att kunna göra<br />
insatser mot stora<br />
olyckor, exempelvis<br />
genom kemdykning<br />
Samverkan<br />
för trygghet<br />
och säkerhet<br />
Samverkan för att<br />
förebygga<br />
oönskade hädelser<br />
och för att hantera<br />
hjälpbehov för<br />
delar<br />
Överföra<br />
information<br />
mellan<br />
organisationer<br />
Samutnyttja och<br />
effektivisera<br />
resurser<br />
Utbyte av<br />
information om<br />
områden som är<br />
drabbade av<br />
tillbud och<br />
bränder för att<br />
kunna sätta in<br />
förebyggande<br />
åtgärder<br />
Utbyte av<br />
information om<br />
områden som är<br />
drabbade av<br />
tillbud och<br />
trafikolyckor för<br />
att kunna sätta in<br />
förebyggande<br />
åtgärder<br />
Utbyte av<br />
information om<br />
områden som är<br />
drabbade av<br />
tillbud och<br />
drunkningsolyckor<br />
för att kunna sätta<br />
in förebyggande<br />
åtgärder<br />
Delta i<br />
kommunernas<br />
arbete med att<br />
förbereda<br />
krisledning<br />
Delta i<br />
kommunernas<br />
arbete med att<br />
förbereda<br />
krisledning<br />
Analys och<br />
uppföljning<br />
Identifierade risker och<br />
erfarenheter från inträffade<br />
olyckor och tillbud ska<br />
analyseras för att kunna<br />
förbättra<br />
olycksförebyggande och<br />
operativ verksamhet<br />
Utreda olyckornas orsaker<br />
Utvärdera<br />
räddningsinsatser<br />
Analysera händelser<br />
Återkoppla erfarenheter<br />
för att förbättra stöd till<br />
enskilda,<br />
myndighetsutövning,<br />
operativ förmåga och<br />
samverkan<br />
Identifiera områden som<br />
är drabbade av tillbud och<br />
bränder för att kunna sätta<br />
in förebyggande åtgärder<br />
och vid behov förändra<br />
den operativa förmågan<br />
Identifiera områden som<br />
är drabbade av tillbud och<br />
trafikolyckor för att vid<br />
behov förändra den<br />
operativa förmågan och<br />
för att kunna påverka<br />
andra att sätta in<br />
förebyggande åtgärder.<br />
Identifiera områden som<br />
är drabbade av tillbud och<br />
drunkningsolyckor för att<br />
vid behov förändra den<br />
operativa förmågan och<br />
för att kunna påverka<br />
andra att sätta in<br />
förebyggande åtgärder.<br />
Utvärdera<br />
räddningsinsatser för att<br />
förbättra<br />
räddningstjänstens<br />
operativa förmåga<br />
Utvärdera<br />
räddningsinsatser för att<br />
förbättra<br />
räddningstjänstens<br />
operativa förmåga
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> förmåga att hantera<br />
räddningstjänst och förebyggande verksamhet<br />
Organisation<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ansvarar för den kommunala räddningstjänsten,<br />
enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) (SFS 2003:778), inom de fem<br />
medlemskommunerna Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo samt Älvkarlebys<br />
geografiska område. <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> har följande organisation för att<br />
kunna leda, hantera och stödja, under alla de så kallade skedena, före under<br />
och efter en räddningsinsats.<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> leds av räddningschefen som har det yttersta<br />
ansvaret för verksamheten. Kompetens för räddningschefen ska vara<br />
brandingenjörsexamen med påbyggnadsår i räddningstjänst samt Central<br />
samverkanskurs (CSK) eller motsvarande. Detta gäller även för<br />
ställföreträdande räddningschef.<br />
Förbundet delas vidare upp i två geografiska områden, öst och väst, där all<br />
kärnverksamhet i huvudsak ska utföras med utgångspunkt från förbundets<br />
brandstationer.<br />
Inom förbundet finns inte någon särskiljning av planering och genomförande<br />
av räddningsinsatser, beroende på om det sker under fredstid eller under höjd<br />
beredskap. Allt sker enligt samma principer, för att på ett bättre sätt kunna ta<br />
tillvara kompetensen hos ordinarie personal.<br />
Avgränsningen i handlingsprogrammet är de olyckor som kan föranleda<br />
räddningsinsats. Inom ramen för själva räddningsinsatsen redovisas i<br />
tidsordning de olika åtaganden och speciella förmåga som <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong> har inom skedena innan, under och efter räddningsinsatsen.<br />
Förebyggande åtgärder<br />
Förbundets förebyggande åtgärder<br />
Genom förbundsordningen har <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> tagit över hela eller<br />
delar av ansvaret för att utföra delar av medlemskommunernas uppgifter enligt<br />
Lagen om skydd mot olyckor. Nedan redovisas hur <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> är<br />
organiserat för att hantera dessa uppgifter.<br />
Tillsyn- och tillståndsverksamhet<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> svarar för medlemskommunernas tillsynsansvar över<br />
enskildas efterlevnad av Lagen om skydd mot olyckors 2 kap. 2 § och 2 kap. 4<br />
§. Hur tillsynen ska genomföras regleras i en tillsynsplan som bygger på de<br />
prioriteringar som tas fram i handlingsprogrammet.<br />
I tillsynsplanen regleras även tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och<br />
explosiva varor (2010:1011) och <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s biträde till<br />
Länsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets tillsyn enligt Sevesodirektivet.
Tillsynen utförs på delegation från räddningsdirektionen av brandingenjörer<br />
och brandinspektörer med erforderlig kompetens.<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> medger också tillstånd för hantering av brandfarliga<br />
och explosiva varor.<br />
Rengöring och brandskyddskontroll<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ansvarar för medgivanden av egensotning i<br />
medlemskommunerna. Detta görs av brandingenjörer och brandinspektörer på<br />
delegation av räddningsdirektionen enligt fastlagda riktlinjer.<br />
Räddningsdirektionen ansvarar även för att rengöring och brandskyddskontroll<br />
utförs i ovan nämnda kommuner. Uppgiften att utföra brandskyddskontroll är<br />
utlagd på entreprenad. Frister och taxor beslutas av räddningsdirektionen.<br />
Råd och information<br />
<strong>Räddningstjänst</strong>ens tjänstemän är tillgängliga för att svara på allmänhetens<br />
frågor om brandsäkerhet under kontorstid vid brandstationerna i Gävle,<br />
Sandviken och Rörberg. <strong>Räddningstjänst</strong>ens inre befäl är tillgängligt via<br />
telefon mellan kl. 06.00 och 22.00 alla dagar i veckan.<br />
Information om brandskydd kan även fås via <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s<br />
hemsida.<br />
<strong>Räddningstjänst</strong>en bedriver även uppsökande verksamhet för att sprida<br />
information till allmänheten om brandskydd och säkerhet, exempelvis genom<br />
hembesök och närvaro vid publika arrangemang.<br />
Övrig förebyggande verksamhet<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> fungerar som medlemmarnas ”brandsakkunniga” och<br />
verkar genom att delta i samråd och remisser för att brandsäkerhet och
iskfrågor ska beaktas även i myndighetsutövning, där beslutanderätten ligger<br />
på andra politiska nämnder och organisationer. Exempel på sådan<br />
myndighetsutövning är plan och byggprocessen samt serveringstillstånd.<br />
Kompetens<br />
Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ställer endast krav på utbildning för<br />
förebyggande verksamhet då det gäller att utföra brandskyddskontroll enligt<br />
Lagen om skydd mot olyckor 3 kap. 4 §. I detta fall krävs särskild utbildning<br />
hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) eller dess<br />
föregångare. För övrig förebyggande verksamhet är det upp till kommunens<br />
egen ambitionsnivå att bestämma kompetensen hos personalen.<br />
För att göra tillsyn kräver <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> någon av MSB:s<br />
utbildningar Tillsyn A, Förebyggande 1, Påbyggnadsutbildning i<br />
räddningstjänst för brandingenjörer eller Skydd mot olyckor. Vilka som får<br />
göra tillsyn anges i <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>förbunds delegationsordning.<br />
<strong>Räddningstjänst</strong><br />
Brandvattenförsörjning<br />
Där det kommunala vattenledningsnätet är utbyggt ska det finnas brandposter<br />
som är anslutna till nätet. <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s önskemål, är att<br />
brandpostnätet uppfyller Svensk vattens riktlinjer och<br />
anvisningar. I de befintliga områden som inte uppfyller det skäliga behovet av<br />
brandvattenförsörjning, ska respektive kommun samråda med <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong> för att finna en ekonomiskt försvarbar lösning.<br />
I kommundelar där vattenledningsnätet inte är tillfredställande utbyggt ska<br />
tillgång till en vattenenhet finnas. I samband med förändringar av<br />
vattenledningssystem eller i samband med exploatering som kan påverka<br />
brandvattenförsörjningen ska samråd ske mellan respektive kommun,<br />
leverantör av brandvatten och räddningstjänsten.<br />
I områden där det finns behov av brandvattenförsörjning och<br />
vattenledningsnätet inte är utbyggt, ska branddammar eller angöringsplatser<br />
för motorsprutor eller andra vattentag anordnas. Aktuella uppgifter om dessa<br />
platser ska finnas på brandstation i respektive insatszon alternativt på<br />
brandstationen i Gävle.<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ansvarar för tillsyn och kontroll av brandposter, samt<br />
underhåll av branddammar, angöringsplatser för motorsprutor och andra<br />
vattentag.
Respektive kommun svarar genom <strong>Gästrike</strong> Vatten<br />
respektive Sandviken energi för att räddningstjänsten<br />
har aktuella kartor. Kartorna ska innehålla följande<br />
uppgifter:<br />
• Brandposter<br />
–läge<br />
–kapacitet<br />
–nummer<br />
• Läget på branddammar, angöringsplatser för<br />
motorsprutor och andra vattentag.<br />
• Områden där alternativbrandpostsystem har<br />
tillämpats.<br />
Varning, Information<br />
Räddningsarbetet vid en olycka leds alltid av en räddningsledare som har det<br />
yttersta ansvaret. Vid allvarliga olyckor ansvarar räddningstjänsten för att<br />
allmänheten ska kunna varnas och få information. Exempel på händelser som<br />
kan medföra behov av särskild informations- (I) och/eller varningsbehov (V).<br />
Händelse Behov<br />
Olje- och kemikalieutsläpp I + V<br />
Utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser I + V<br />
Stor risk för explosion I + V<br />
Brand som ger stora mängder giftig/irriterande rök I + V<br />
Stor skogsbränder I + V<br />
Skred och ras I + V<br />
Omfattande översvämningar, dammbrott I + V<br />
Utsläpp av radioaktiva ämnen I + V<br />
Flyghaveri I<br />
Järnvägsolycka I<br />
Omfattande trafikolycka I<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> kan via radio- och TV-meddelande varna och<br />
informera allmänheten, genom Viktigt meddelande till allmänheten, VMA.<br />
Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande bygger på en<br />
överenskommelse mellan flera aktörer bl.a. Sveriges Radio/Sveriges<br />
Television, lokalradiostationer och MSB. Det finns nationella rutiner<br />
framtagna för att skapa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan<br />
räddningstjänsten och media för att kunna nå ut till allmänheten.<br />
Viktigt meddelande till allmänheten kan vid behov föregås av att signalen<br />
viktigt meddelande utlöses över tyfoner som finns utplacerade vid speciella<br />
riskobjekt. Signalen kan fjärrutlösas från brandstationerna i Gävle, Hofors och<br />
Sandviken. Signalen kan också utlösas från SOS i Gävle. <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong> ansvarar, genom avtal, för underhållet av tyfonerna.
Alarmering<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ansvarar för att de olika brandstationerna larmas ut<br />
till räddningsinsatser inom godtagbar tid. Förbundet har därför ett avtal med<br />
SOS Alarm som sköter utalarmeringen av brandstationerna efter en inledande<br />
intervju med uppringare eller misstanke om brand via inkomna automatiska<br />
brandlarm. Under 2012 kommer ett nytt radiokommunikationssystem, Rakel,<br />
att driftsättas och användas för utalarmering och ledning av räddningstjänstens<br />
enheter.<br />
Förbundets operativa förmåga<br />
Förmågan att genomföra en räddningsinsats kan beskrivas som en<br />
kombination mellan hur snabbt styrkan kan finnas på plats, styrkans storlek<br />
samt hur väl styrkan genomför själva räddningsarbetet. För att ytterligare<br />
förbättra möjligheterna till ett snabbt, säkert och effektivt genomförande av<br />
insatsen utifrån den framtagna riskanalysen, ska insatsmiljön ha kartlagts i<br />
form av insatsplaner och insatsrutiner enligt insatsplaneringsavsnittet.<br />
Beredskap<br />
Beredskap är den personalstyrka som ska finnas tillgänglig för räddningsinsats<br />
dygnet runt och ska vara anpassad till de risker som finns. Det finns två<br />
beredskapsformer som används inom förbundet.<br />
• Beredskap i bostaden innebär att man ska inställa sig inom 5, 30 eller<br />
60 minuter.<br />
• Jour på tjänstgöringsställe innebär att inställelsetiden är maximalt 1,5<br />
minuter.<br />
Vidare så finns det personal i tre räddningsvärn, vilka är uttagna med<br />
tjänsteplikt. Räddningsvärnen har ingen beredskapsskyldighet.
Operativa mål<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> mål för den operativa förmågan är:<br />
1 Att där så är möjligt rycka ut med en första insatsperson som kan<br />
påbörja och begränsa omfattningen på insatsen så snabbt som möjligt<br />
i avvaktan på första insatsstyrka.<br />
2 Att en första insatsstyrka kan finnas på plats inom en minsta<br />
godtagbar insatstid för att kunna utföra livräddande och begränsande<br />
åtgärder.<br />
3 Att rätt förstärkningsresurser kommer på plats för att vidare begränsa<br />
olyckans utbredning.<br />
4 På plats ska räddningstjänsten genomföra en effektiv insats.<br />
På nästa sida redovisas den minimala personalstyrkan i beredskap inom<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> dygnet runt, året runt, samt vilken förmåga förbundet<br />
har inom respektive insatszon.
GÄSTRIKE<br />
RÄDDNINGSTJÄNST<br />
KOMPETENS OCH<br />
FÖRMÅGA<br />
Personalåtgång för momentet<br />
X10 Gävle<br />
X12 Rörberg<br />
C60 Skutskär<br />
X14 Bergby<br />
Beredskapsform Heltid Dagtid Deltid Deltid Deltid Heltid Deltid Värn Deltid Deltid Deltid Deltid Värn<br />
Bemanning 1+6 1+2 1+4 1+4 1+4 1+5 1+2 1+4 1+4 1+4 Avtal<br />
Insatsledning<br />
Första Insats Person (FIP) 1 X X X X X X<br />
Liten insats (1 SL) 1 X X X X X X X X X X<br />
Medelstor insats (≥ 1 SL + 1 IL) 2 X X<br />
Stor insats (≥ 2 SL + ≥ 1 IL + RcB) ≥4 X<br />
Brand<br />
Rökdykning med IR-kamera 5 X X X X X X X X X<br />
Rökdykning med PPV-fläkt 5 X X X X X X X X X<br />
Rökdykarförstärkning 3 X X X<br />
Livräddning via bärbar stege (3 vån) 2 X X X X X X X X X X X X<br />
Livräddning via höjdfordon (7 vån) 1 X X X X<br />
Insats med skärsläckare 2 X X<br />
Insats med skum (mellan & tung) 3 X X X X X X X X X X X<br />
Insats med lättskum 2 X X<br />
Brandgasventilation med PPV-fläkt 1 X X X X X X X X X X X X<br />
Takarbete 3 X X X X X X X X X X X X<br />
Drunkning<br />
Yt/islivräddning strandnära 3 X X X X X X X X X X X<br />
Yt/islivräddning med båt 3 X X X X X X X X X<br />
Trafikolycka<br />
Säkring av olycksplats 3 X X X X X X X X X X X X<br />
Omhändertagande enligt PHTLS 5 X X X X X X X X X X X X<br />
Losstagning (snabb eller stabil) 5 X X X X X X X X X<br />
Tung räddning (Buss & Lastbil) 5 X X<br />
Olycka med farligt ämne<br />
Livräddning skyddsnivå 1 5 X X X X X X X X X<br />
Kemdykning skyddsnivå 2 & 3 5 X X X<br />
Omhändertagande av farligt ämne 5 X X X<br />
Oljeskydd 5 X<br />
Sjukvård<br />
IVPA 3 X X X X X X X X X X<br />
Övrig räddning<br />
Räddning på hög höjd 3 X X X X X X X X X X<br />
Räddningsfrånkoppling (Jvg) 5 X X<br />
Terrängkörning 6-hjuling 1 X X<br />
Terrängkörning Bandvagn 1 X X<br />
Terrängkörning Skoter 1 X X<br />
Båtförare Kust 3 X X X<br />
Båtförare Sjö 2 X X X X X X<br />
X15 Hedesunda<br />
X20 Sandviken<br />
X23 Österfärnebo<br />
X24 Järbo<br />
X26 Storvik<br />
X80 Ockelbo<br />
X81 Hofors<br />
X17 Korsnäs<br />
X22 Gysinge
För att tillgodose behovet av att räddningsstyrkor kommer fram till<br />
olycksplatserna inom godtagbar tid finns en digitalt framtagen karta som<br />
beskriver de olika insatszonerna med beräknade inställelsetider för den första<br />
styrkan på plats.<br />
Placering av <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>s brandstationer redovisas i bilaga 1.
Utbildning och kompetenser<br />
Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ställer endast krav på utbildning då det<br />
gäller att ha behörighet att agera i rollen som räddningsledare under<br />
räddningsinsats. Lagens krav innebär att man måste ha genomgått utbildningen<br />
Räddningsledning A arrangerad av MSB, Påbyggnadsutbildning i<br />
räddningstjänst för brandingenjörer.<br />
I övrigt är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att bestämma<br />
utbildningskraven för personal i utryckningstjänst, utifrån lokal riskbild.<br />
Roll Lägsta utbildningskrav<br />
Räddningschef Brandingenjörsexamen med påbyggnadsår i räddningstjänst<br />
samt CSK eller motsvarande<br />
Räddningschef i<br />
beredskap<br />
Insatsledare i<br />
beredskap<br />
Brandingenjörsexamen med påbyggnadsår i räddningstjänst<br />
samt CSK eller motsvarande<br />
Räddningsledare B och Tillsyn B<br />
Inre befäl Räddningsledare B och Tillsyn A<br />
FylB samt FiLB Räddningsledare A och Tillsyn A<br />
Styrkeledare i jour Räddningsledare B och Tillsyn A<br />
Styrkeledare i<br />
beredskap<br />
Räddningsledare A<br />
Brandman i jour Räddningsinsats<br />
Brandman i<br />
beredskap<br />
Räddningsinsats<br />
Räddningsvärnsman Introduktionsutbildning<br />
Utöver de lägsta kraven som redovisas här ovan har <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong><br />
en riktlinje (Riktlinje för kompetenser inom <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>) som<br />
reglerar vilka kompetenskrav som ställs beroende på vid vilken station man<br />
arbetar och vilken befattning man innehar.
Kompetenskrav Inom GRTJ<br />
X10 Gävle<br />
Beredskapsform Heltid<br />
1+6<br />
X12 Rörberg<br />
Dagtid<br />
1+2<br />
C60 Skutskär<br />
Deltid<br />
1+4<br />
Bemanning<br />
Brandman X X X X X X X X X X X X<br />
Rökdykare X X X X X X * X X X<br />
Rökdykarledare X X X X X X * X X X<br />
Kemdykare X X<br />
X<br />
X<br />
Kemdykarledare X X X X X X<br />
Skärsläckare X X * * * X * * * X<br />
Sjukvårdare X X X X X X X X X X X X<br />
Vattenlivräddare X X X X X X X X X X X X<br />
Oljeskyddare ① * X<br />
Höghöjdsräddare② X * X<br />
Tungräddare③ X * X<br />
Chaufför X X X X X X X X X X X X X<br />
Släckbilsförare X X X X X X X X X X X X X<br />
Höjdfordonsförare X X X X * X<br />
Lastväxlarförare X X X X * X<br />
Tankbilsförare X * X<br />
Terrängförare X X * X * X<br />
Bandvagnsförare ④ X X<br />
Båtförare Kust⑤ X * *<br />
Båtförare Sjö X X X X X X X X X<br />
FiP⑥ X X X X X X<br />
Räddningsledare X X X X X X X * X X X *<br />
Inre befäl X X<br />
Insatsledare X X<br />
Räddningschef i beredskap X<br />
Rökskyddare⑦ X X X<br />
X14 Bergby<br />
Deltid<br />
1+4<br />
X15 Hedesunda<br />
Deltid<br />
1+4<br />
X20 Sandviken<br />
Heltid<br />
1+5<br />
X23 Österfärnebo<br />
Deltid<br />
1+2<br />
X24 Järbo<br />
Värn<br />
X26 Storvik<br />
Deltid<br />
1+4<br />
X80 Ockelbo<br />
Deltid<br />
1+4<br />
X81 Hofors<br />
Deltid<br />
1+4<br />
X17 Korsnäs<br />
Deltid<br />
Avtal<br />
X22 Gysinge<br />
Värn
Teckenförklaring<br />
X = Kompetens som skall finnas hos samtlig personal på aktuell station med vissa undantag<br />
* = Kompetens som bör finnas hos viss personal på aktuell station<br />
① = Specialistkompetens som krävs för att arbeta med förbundets oljeskyddscontainer<br />
② = Specialistkompetens som krävs för att få ingå i förbundets grupp för räddning på hög höjd<br />
③ = Specialistkompetens som krävs för att få arbeta med förbundets tung-räddningscontainer<br />
④ = Specialistkompetens som krävs för att få arbeta med förbundets bandvagnar<br />
⑤ = Specialist kompetens som krävs för att få framföra förbundets RaB (Rigid aluminium boat)<br />
⑥ = Specialistkompetens för att få agera på egen hand som Första Insats Person<br />
⑦ = Specialistkompetens för att få arbeta med förbundets rökskyddsmateriel<br />
Tabellen ovan redovisar överskådligt vilka kompetenskrav som ställs på<br />
respektive station i förbundet. Kompetenskraven reglerar i sin tur övnings- och<br />
utbildningsverksamheten inom hela förbundet. Övningar och utbildningar<br />
genomförs i tre olika nivåer av utbildning.<br />
De tre nivåerna kan beskrivas enligt följande:<br />
Individ • Varje individ ansvarar själv för att genomföra vissa övningar inom<br />
kompetensernas tidsrymder.<br />
• Övningarna syftar till att bibehålla en grundläggande kunskapsnivå hos<br />
individen och finns inom alla kompetenser.<br />
• Övningens mål, syfte, krav och upplägg finns i PM-form.<br />
• Övningen schemaläggs ej utan genomförs då tillfälle finns.<br />
• Registrering av övning och eventuella kunskapskontroller genomförs av<br />
arbetsledare.<br />
Grupp • Varje grupp ansvarar själv genom arbetsledarens försorg för att genomföra vissa<br />
övningar inom kompetensernas tidsrymder.<br />
• Övningarna syftar till att bibehålla samt utveckla arbetsgruppens förmåga till<br />
samarbete och förmåga att genomföra Räddningsinsatser och finns inom de<br />
flesta kompetenserna.<br />
• Övningens mål, syfte, krav och upplägg finns i PM-form.<br />
• Övningen schemaläggs av arbetsledare.<br />
• Registrering av övning och eventuella kunskapskontroller genomförs av<br />
arbetsledare.<br />
Instruktör • Utbildningssamordnaren ansvarar för att planera vissa övningar inom<br />
kompetensernas tidsrymder.<br />
• Övningsledare utses av Utbildningssamordnaren i samråd med förbundets<br />
övningsgrupper.<br />
• Övningarnas mål, syfte, krav och upplägg finns i PM-form.<br />
• Övningen schemaläggs av Utbildningsamordnaren.<br />
• Registrering av övning och eventuella kunskapskontroller görs av utpekad<br />
Övningsledare.
Insatsplanering<br />
För att kunna korta ner insatstider och effektivisera insatsernas genomförande<br />
har <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ett system där man tar fram insatsplaner i två<br />
olika nivåer:<br />
Nivå 1 Framkörningskort<br />
Nivå 2 Insatsplan<br />
Ett framkörningskort ska användas för att hitta till ett objekt eller område och<br />
kunna påbörja en insats. Beroende på objektets art och riskbild behöver<br />
framkörningskorten förses med olika mycket information för att en insats ska<br />
kunna påbörjas på ett effektivt sätt vid en olycka.<br />
Vid objekten som är stora och komplexa behövs mer information för att kunna<br />
genomföra en effektiv insats. Denna information kan illustreras i en insatsplan.<br />
Urvalet av objekt som ska insatsplaneras, väljs ut enligt de miljöer som<br />
prioriterats under rubriken säkerhetsmål.<br />
Utöver dessa två nivåer tillkommer dessutom insatsplanering vid större och<br />
komplexa bostadsområden, vid skyddsvärda områden som till exempel<br />
vattentäkter och vid tillfälliga evenemang. Detta sker i samverkan med övriga<br />
aktörer i samhället. Förutom dessa insatsplaner finns även de kommunala<br />
planerna för räddningsinsatser vid Sevesoanläggningar. Dessa kan återfinnas<br />
på <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> hemsida alternativt på brandstationen i Gävle.<br />
Ledningsprinciper<br />
Dessa rutiner syftar till att för <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong>, skapa en operativ<br />
ledningsstruktur som kan leva upp till Lagen om skydd mot olyckors (LSO)<br />
intentioner.<br />
Planläggningen utgår från kommunernas fredstida hotbild. Kravet på ledning<br />
av flera samtidigt pågående insatser beaktas särskilt.<br />
LSO 1 Kap. 3§ ”<strong>Räddningstjänst</strong>en ska planeras och organiseras så att<br />
räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett<br />
effektivt sätt”.<br />
LSO 3 Kap. 16§ Vid varje räddningsinsats ska det finnas en räddningsledare.<br />
Räddningsledare är i den kommunala räddningstjänsten räddningschefen eller<br />
den som denne har utsett.
För beredskapen i kommunerna i övrigt gäller:<br />
LSO 3 Kap. 8§ I förbundets handlingsprogram för räddningstjänst ska den<br />
operativa beredskapen beskrivas utifrån riskbilden och den geografiska<br />
placeringen, samt hur den ska upprätthållas.<br />
Ledningsformer<br />
En organisation som ska upprätthålla sin funktion i en föränderlig omgivning<br />
måste ha förmåga till såväl normativ-, strategisk- och operativ ledning som<br />
samordning av de enskilda enheterna. Ledningsformerna delas i<br />
systemledning, dit hör normativ och strategisk ledning. Övriga ledningsformer<br />
bedrivs på skadeplats och benämns därför skadeplatsledning.<br />
Systemledning:<br />
Normativ ledning ” Tolka och besluta organisationens roll. ”<br />
Strategisk ledning ” Besluta om beredskap och insatsernas ram .”<br />
Insatsledning:<br />
Operativ ledning ” Utöva den samlade ledningen av den löpande<br />
insatsen med tilldelade resurser (RL).”<br />
Samordning ” Hantera friktion mellan enheters uppgifter<br />
genom val av genomförande.”<br />
Ledning av enskild enhet ” Leda enhet i utförande av tilldelad uppgift”.
Insatsledning<br />
Nivå 1 SL (Styrkeledare)<br />
Styrkeledaren ska kunna vara räddningsledare på mindre insatser och<br />
sektorchef på medelstora och omfattande insatser.<br />
Nivå 2 ILB (Insatsledare i beredskap)<br />
Insatsledare i beredskap (ILB) ska kunna vara räddningsledare på mindre och<br />
medelstora insatser och därvid svara för insatsledning som inbegriper<br />
samverkan med andra myndigheter och organisationer. Insatsledare i<br />
beredskap ska även vara skadeplatschef på omfattande insatser. Insatsledare i<br />
beredskap larmas enligt fastlagd larmplan eller efter räddningsledare (RL)<br />
eller inre befäls (IB) beslut.<br />
Nivå 3 RCB (Räddningschef i Beredskap).<br />
Räddningschef i beredskap ska kunna vara räddningsledare på medelstora och<br />
omfattande insatser och därvid svara för insatsledning som inbegriper<br />
samverkan med andra myndigheter och organisationer. Räddningschef i<br />
beredskap (RCB) larmas enligt fastlagd larmplan eller efter räddningsledare<br />
(RL) eller inre befäls (IB) beslut. IB underrättar RCB när ILB tar över som<br />
räddningsledare. Vid många samtidiga mindre insatser eller på medelstora<br />
insatser när inte skadeplatsledningen behöver denna nivå, ska RCB kunna<br />
agera ledningsstöd som räddningschef (RCH).<br />
FyLB (Förstärkt yttre ledningsbefäl).<br />
Förstärkt yttre ledningsbefäl (FyLB) kan komma att kallas in då insatsen är av<br />
större omfattning och skadeplatsledningen behöver kompletteras eller när flera<br />
samtidiga insatser ska kunna hanteras. FyLB kan få olika roller inom<br />
skadeplatsledningen, exempelvis analysbefäl, rökdykarkontrollant, pressbefäl,<br />
samverkansbefäl etc. Förstärkt yttre ledningsbefäl (FyLB) kan även sättas i<br />
beredskap när de ordinarie räddningschef i beredskap (RCB) och insatsledare i<br />
beredskap (ILB) är insatta på skadeplats.<br />
Systemledning<br />
Nivå 1 – IB (Inre Befäl i jour)<br />
Inre befäl (IB) hanterar ledning vad gäller beredskap och pågående insatsers<br />
ram enligt fastställda larmplaner och beredskapsrutiner inom <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong>. IB samverkar med SOS operatör för att på delegation från<br />
räddningschefen utöva strategisk ledning inom givna rutiner, ramar och<br />
stående order. Dessutom stödjer IB räddningsledare (RL) på skadeplats med<br />
information och resursbehov.<br />
Då behov finns kan även IB agera som räddningsledare på distans. Detta kan<br />
gälla då enheter är under framkörning eller då inte räddningsledare finns på<br />
plats, exempelvis insats av räddningsvärn.
Nivå2 – RCH (Räddningschef)<br />
Räddningschef (RCH) eller person utsedd av denne att verka i sitt ställe, har<br />
ingen jour eller beredskap utan kan bemannas av Räddningschef i beredskap<br />
(RCB) om inte skadeplatsledningen behöver denna ledningsnivå, i annat fall<br />
rings räddningschef (RCH) in efter rutiner reglerade i ”moralisk beredskap<br />
RCX”. Räddningschef (RCH) planerar och svarar för normativa ledningen<br />
inom <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> i samband med insatser, detta oavsett<br />
insatsernas storlek. Vid stora insatser ska räddningschefen (RCH) dessutom<br />
ansvara för den strategiska samverkan med andra myndigheter och<br />
organisationer. Räddningschefen (RCH) kan efter eget beslut, under pågående<br />
insats, byta ut räddningsledaren mot annat befäl med adekvat kompetens.<br />
Räddningschefen (RCH) beslutar när systemledningen ska etablera stab.<br />
FiLB (Förstärkt inre ledningsbefäl)<br />
Förstärkt inre ledningsbefäl (FiLB) är ett befäl som kan kallas in då det finns<br />
ett behov av att förstärka den inre ledningen. Förstärkt inre ledningsbefäl<br />
(FiLB) kallas in när räddningschef i beredskap (RCB) tar över som<br />
räddningsledare eller när inre befäl (IB) bedömer att behov av förstärkt<br />
systemledning föreligger. Förstärkt inre ledningsbefäl (FiLB) avlastar inre<br />
befäl (IB) med någon av de funktioner som en utbyggd stab innehåller. Detta<br />
är en resurs som kan nyttjas av hela länet enligt rutiner för stabsarbete inom Xlän.<br />
För att tillgodose behovet av ledning finns ledningsnivåer för olika<br />
händelsetyper angivna i larmplaner. I alla ledningsnivåer tillämpas i första<br />
hand uppdragstaktik. Uppdragstaktik utövas genom att chefer på alla<br />
ledningsnivåer ställer uppgift, ger riktlinjer och tilldelar resurser. Chefen<br />
överlåter till den som tilldelats uppgiften att i största möjliga utsträckning själv<br />
bestämma hur den ska lösas. Uppgiftstaktik förutsätter att medarbetarna<br />
känner till organisationens och chefens mål, inriktning och planering.<br />
Stab eller bakre stöd<br />
För att kunna utöva systemledning har räddningschefen en stab. Staben har till<br />
uppgift att understödja chefen så att dennes ledningskapacitet ökar.<br />
Räddningschefen lånar ut sin stab, om behov finns, till räddningsledare vid<br />
insats. Staben startas upp på räddningscentral (RC) i SOS Alarms lokaler i<br />
Gävle genom inre befäls (IB) försorg. Ytterligare stöd i form av stab finns att<br />
tillgå genom förstärkt yttre ledningsbefäl (FyLB) som kan stötta<br />
räddningsledaren ute på skadeplatsen.<br />
För att tillgodose olika behov av stabsstöd finns olika befattningar och<br />
beredskapsgrader framtagna. I det av MSB framtagna dokumentet Gemensamt<br />
synsätt på stabsmetodik inom krishanteringssystemet förklaras dessa. Inom<br />
ramen för den gemensamma stabs- och ledningssamverkan sker också<br />
kontinuerlig utbildning och övning. Larm- och ledning i initialskedet sker<br />
enligt larmplan med stående order och standardrutiner.<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> har inte personal i beredskap som kan bemanna en<br />
stab, utan vid behov kallas dessa in på initiativ av inre befäl (IB) eller<br />
räddningsledare från en personallista som är gemensam för hela Gävleborgs län.
Avtal om hjälp vid kommunal räddningstjänst<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> har ett avtal som gäller ömsesidig gränslös<br />
samverkan med räddningstjänsterna som gränsar till Gästrikland och<br />
Älvkarleby kommun. Avtalet innebär att närmaste station alltid blir larmad<br />
först, oavsett var olyckan har inträffat. Vidare innebär avtalet att<br />
räddningstjänsterna ömsesidigt ”bjuder” varandra på fyra timmars arbete, även<br />
då det innebär beredskapstäckning. <strong>Räddningstjänst</strong>er som berörs är:<br />
• Södra Hälsingland<br />
• Dala Mitt<br />
• Södra Dalarna<br />
• Sala Heby<br />
• Uppsala brandförsvar<br />
Avtal om samarbete med SOS Alarm<br />
SOS Alarm Sverige AB ansvarar för att <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> får larm från<br />
allmänheten via larmnummer 112 och automatiska brandskyddsanläggningar<br />
förmedlade till räddningsstyrkorna inom förbundet enligt fastställda<br />
larmplaner.<br />
Avtal med Korsnäs AB<br />
Om behov finns vid omfattande eller resurskrävande räddningsinsatser kan<br />
industristyrkan vid Korsnäs AB bistå med assistans.<br />
Avtal med MSB<br />
För att utveckla och förändra handlingsberedskapen och förmågan att hantera<br />
olyckor med farliga ämnen, har <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ett avtal med<br />
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Avtalet innebär att <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong> bistår med att koordinera kemberedskapen i Gävleborgs län<br />
och till viss del Dalarnas län.<br />
Avtal med Landstinget<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> förbinder sig att bistå ambulans i samband med vissa<br />
sjukdomsfall och då ambulanser ej finns tillgängliga. Larmning sker efter<br />
landstingets kriterier och genomförs av landstingets larmcentral, SOS Alarm<br />
samt MedHelp i Uppsala län. Det finns också en överenskommelse om att<br />
förvara och tillse att förstärkningsmateriel i form av sjukvårdstält med<br />
tillhörande utrustning för omhändertagande vid en stor olycka, transporteras<br />
till skadeplats. Förvaringen av utrustningen sker på stationerna i Ockelbo och<br />
Österfärnebo.<br />
Avtal med medlemskommuner<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> har avtal med Gävle kommun som gäller att svara<br />
för flygräddningstjänsten på Gävle kommuns flygplats, Rörberg.<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> ansvarar också via avtal om service och underhåll av<br />
tyfonanläggningar för varning till allmänheten.
Åtgärder efter räddningsinsats<br />
Stödjande insats<br />
Det ska i de olika medlemskommunerna finnas en förberedd organisation för<br />
att kunna ta hand om människor som varit med om obehagliga upplevelser, så<br />
kallat psykosocialt omhändertagande av drabbade. För detta finns speciella<br />
POSOM – grupper utbildade. <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> roll är att efter<br />
avslutad insats, initiera POSOM - grupperna.<br />
För att kunna ta hand om egen insatspersonal som varit med om obehagliga<br />
upplevelser under sitt arbete finns en intern organisation. Detta styrs av ett<br />
styrdokument.<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> har även ansvar för att initiera behovet av bevakning,<br />
restvärdesskydd, sanering eller återställning efter en insats. Detta regleras med<br />
”operativa rutiner”.<br />
Korrigerande insats<br />
Då det kommit till räddningstjänstens kännedom om brister i samband med<br />
räddningsinsatser eller vid andra tillfällen då man finns ute i kommunerna, har<br />
man ett ansvar att informera och ge råd till medborgarna hur man bäst kan<br />
skydda sig. Exempel på sådan verksamhet kan vara:<br />
• Rådgivning om eldning vid brandfara.<br />
• Återkoppling till fastighetsägare och hyresgäster efter bränder och<br />
andra olyckstillfällen.<br />
Olycksutredning<br />
Efter avslutad räddningstjänstinsats fullgör <strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong><br />
kommunernas skyldighet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap. 10<br />
§, att undersöka olyckan för att klarlägga olyckans orsaker och förlopp samt<br />
hur insatsen genomförts. I normalfallet redovisas räddningstjänstinsatsen i<br />
insatsrapport. Om behov föreligger fördjupas olycksundersökningen i en<br />
utökad eller fördjupad olycksutredning. Detta sker enlighet fastlagda rutiner<br />
och redovisas sedan i rapportform.<br />
1. Olycksorsaksutredningen<br />
Syftar till att ta fram direkta och bakomliggande orsaker till att<br />
olyckan kunnat inträffa.<br />
2. Olycksförloppsutredningen<br />
Syftar till att beskriva hur olyckan utvecklat sig efter att den inträffat.<br />
3. Insatsutredningen<br />
Syftar till att utvärdera räddningsinsatsen effektivitet.<br />
4. Erfarenhetsåterkoppling<br />
Syftar till att komma fram till någon form av åtgärd som minskar<br />
risken för liknande olyckor ska inträffa i framtiden eller att förbättra<br />
en räddningsinsats.
Uppföljning<br />
Insatsrapporterna (grundläggande olycksutredning) sänds i digital form till<br />
Statistiska centralbyrån, där lokal och nationell statistik tas fram. Samtliga<br />
utökade och fördjupade olycksutredningar sänds till Nationellt centrum för<br />
lärande från olyckor, NCO.<br />
Insatser där personer omkommit eller kommit till allvarlig skada ska dessutom<br />
rapporteras till förbundets direktion och respektive kommunstyrelse. Även där<br />
det finns behov av mer omfattande utvärderingar ska utredningen rapporteras<br />
till förbundsdirektionen.<br />
Förutom detta ska kontinuerliga träffar med kommunernas<br />
säkerhetsavdelningar, ge kommunen den grund som behövs för att<br />
återkopplingsarbetet till kommunens olika verksamheter ska komma igång.<br />
Intern kontroll<br />
Det finns ett stort behov av kvalitetssäkring och uppföljning av verksamheten<br />
som har att göra med vad som beskrivits i det här handlingsprogrammet. Detta<br />
utförs av särskilt utsedda medarbetare som har till uppgift att granska, följa<br />
upp och komma med förslag till förbättrade rutiner.<br />
Avtal med MSB<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> bistår med en regional olyckutredare för att<br />
samordna länets räddningstjänster i arbetet med olyckutredningar.<br />
Avtal med Polismyndigheten Gävleborg<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> delar en tjänst med polismyndigheten med syfte att<br />
underlätta samhällets arbete med att förebygga antalet anlagda bränder och<br />
vidare att underlätta vid brandutredningar för att nå ett bättre resultat.<br />
Övriga avtal<br />
Avtal om Restvärdesräddning<br />
Avtal har tecknats med Restvärdesräddning i Sverige AB, där <strong>Gästrike</strong><br />
<strong>Räddningstjänst</strong> förbinder sig att utföra restvärdesräddningsarbete, vilket<br />
omfattar, akut begränsande insatser för att efter skador åstadkomma torr, och i<br />
samband med brand, rökfri miljö, i syfte att minska eller förhindra följdskador.<br />
Avtal med Trafikverket<br />
<strong>Gästrike</strong> <strong>Räddningstjänst</strong> svarar för sanering av vägbanan i samband med<br />
räddningstjänstinsatser vid trafikolyckor. Det finns även avtal om sanering av<br />
järnvägsspår i samband med räddningsinsats.
Definitioner och förkortningar<br />
Bm Brandman i jour respektive beredskap. Anspänningstid 90 sekunder<br />
alt 5 min<br />
SL Styrkeledare i jour. Anspänningstid 90 sekunder alt 5 min<br />
FiP Första insatsperson. Normalt sätt SL i beredskap som beger sig mot<br />
olyckplats i eget fordon. Kan även vara annan tillgänglig enhet där<br />
tidsvinster kan göras då position är känd i digital karta<br />
RCB Räddningschef i beredskap. Inställelsetid till olycksplats alt SOS 60<br />
minuter. Eget fordon<br />
ILB Insatsledare i beredskap. Inställelsetid till olycksplats 30 min. Eget<br />
fordon<br />
IB Inre befäl i jour. Anspänningstid 90 sekunder.<br />
FylB Förstärkt yttre ledningsbefäl. Ej i beredskap<br />
FiLB Förstärkt inre ledningsbefäl. Ej i beredskap<br />
RCH Räddningschef.<br />
RC Räddningscentral. Placerad i SOS-Alarms lokaler i Gävle<br />
TiB Tjänsteman i beredskap. Person i beredskap som har rollen att starta<br />
upp andra samverkande myndigheters internt stödjande verksamhet<br />
vid allvarliga störningar i samhället. Finns på MSB, Länsstyrelsen,<br />
Landstinget, Trafikverket och för medlemskommunerna. För<br />
medlemskommunerna upprätthålls TiB rollen av räddningstjänstens<br />
inre befäl inledningsvis.<br />
MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap<br />
Anspänningstid Tid från larm till första enhet lämnar station alt påbörjar körning i<br />
eget fordon<br />
Angreppstid Generell tid för från första enhet på plats till räddningsinsatsen<br />
påbörjande. I Handlingsprogrammet och datakörningar är<br />
angreppstiden satt till en minut + extra tid beroende på uppgiftens<br />
svårighetsgrad.<br />
Insatstid Anspänningstid + Körtid + Angreppstid<br />
Inställelsetid Anspänningstid + körtid<br />
Insatszon Geografisk område som betjänas av en brandstation. Området<br />
storlek är baserat på körtidsmätning i GIS-miljö och uppdelade i<br />
tidsintervaller enligt följande:<br />
1 = 10 min<br />
2 = 20 min<br />
3 = 30 min
Bilaga 1 – Karta och utryckningsorganisation
Bilaga 2 – Hamnar och dess gränser i vatten<br />
Norrsundet<br />
Kommunalt vatten är innanför den röda markeringen
Gävle<br />
Kommunalt vatten är innanför den röda markeringen
Karskär<br />
Kommunalt vatten är innanför den röda markeringen
Skutskär<br />
Kommunalt vatten är innanför den röda markeringen