Är det dags att anlägga enskilt avlopp - Kungsbacka kommun
Är det dags att anlägga enskilt avlopp - Kungsbacka kommun
Är det dags att anlägga enskilt avlopp - Kungsbacka kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Är</strong> <strong>det</strong> <strong>dags</strong> <strong>att</strong> <strong>anlägga</strong><br />
<strong>enskilt</strong> <strong>avlopp</strong>?<br />
Informationsbroschyr om enskilda<br />
<strong>avlopp</strong>sanordningar<br />
Läs igenom denna broschyr innan du lämnar in ansökan eller anmälan<br />
om <strong>anlägga</strong>nde av <strong>avlopp</strong>sanordning. Om du har frågor kan du vända<br />
dig till Miljö & Hälsoskydd i <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
1
INNEHÅLL<br />
1. VAD GÄLLER FÖR ENSKILDA AVLOPP? 4<br />
1.1. Nya regler för hela Sverige 4<br />
1.2 Vad gäller i <strong>Kungsbacka</strong>? 4<br />
1.3 Kretsloppsanpassning 8<br />
2. HUR SKA MAN GÅ TILL VÄGA? 8<br />
2.1 Ansökan/anmälan 8<br />
2.2 Beslut 9<br />
2.3 Kontrollplan, utförandeintyg och slutbesiktning 9<br />
2.4 Vem gör vad? 11<br />
3. FÖRUTSÄTTNINGAR 12<br />
3.1 Skyddsavstånd 12<br />
3.2 Undersökningar och redovisning 13<br />
4. EXEMPEL PÅ TEKNIKER FÖR AVLOPPSRENING 14<br />
4.1 Vakuumtoaletter 14<br />
4.2 Urinseparering 15<br />
4.3 Anläggningskomponenter 16<br />
5. RENINGSSTEG 18<br />
6. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 21<br />
2
I en stor del av vårt dagliga liv använder vi<br />
v<strong>att</strong>en. Vi diskar, tvättar, lagar mat och spolar i<br />
toaletten med v<strong>att</strong>en. Men vad händer med<br />
v<strong>att</strong>net när <strong>det</strong> fullgjort sitt uppdrag? Vad<br />
innehåller <strong>det</strong> efter <strong>att</strong> <strong>det</strong> tvättat våra kläder och<br />
hur ska vi ta hand om <strong>det</strong> när <strong>det</strong> lämnar<br />
tvättmaskinen?<br />
Varför rena <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en<br />
Det v<strong>att</strong>en vi använder i våra hushåll blir under<br />
användan<strong>det</strong> förorenat och måste tas omhand<br />
innan <strong>det</strong> släpps ut i naturen. Oavsett om v<strong>att</strong>net<br />
använts i handfatet, tvättmaskinen eller toaletten<br />
måste <strong>det</strong> renas. Sammansättningen av<br />
föroreningar varierar beroende på vad v<strong>att</strong>net<br />
används till, men förenklat kan man säga <strong>att</strong> <strong>det</strong><br />
v<strong>att</strong>en som använts i ett hushåll innehåller bland<br />
annat näringsämnen, organiskt material,<br />
bakterier och virus. Dessa föroreningar kan ge<br />
påtagliga negativa effekter om de kommer ut i<br />
v<strong>att</strong>enmiljön. Utsläpp av näringsämnen kan<br />
orsaka övergödning i våra v<strong>att</strong>endrag, sjöar och<br />
hav med exempelvis algblomning och syrebrist<br />
som följd. Höga halter av näringsämnet nitrat i<br />
3<br />
dricksv<strong>att</strong>en är dessutom skadligt, särskilt för<br />
små barn. Bakterier och virus kan förorena<br />
dricks- och badv<strong>att</strong>en och göra oss sjuka.<br />
I städer eller tätorter finns ofta ett <strong>kommun</strong>alt<br />
system för hanteran<strong>det</strong> av <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en. Bor<br />
man på lan<strong>det</strong> får fastighetsägaren eller boende<br />
lösa frågan själv, men <strong>det</strong> är lika viktigt <strong>att</strong><br />
v<strong>att</strong>net renas på lan<strong>det</strong> som <strong>det</strong> är i stan!<br />
Olika typer av <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en<br />
Beroende på vad v<strong>att</strong>net använts till kan<br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en delas in i olika kategorier. Nedan<br />
listas betydelsen av de begrepp som i denna<br />
informationsbroschyr kommer <strong>att</strong> användas för<br />
respektive kategori.<br />
BDT-v<strong>att</strong>en: V<strong>att</strong>en som har använts till bad,<br />
disk och/eller tvätt.<br />
Hushållsspillv<strong>att</strong>en – Allt v<strong>att</strong>en som används i<br />
ett hushåll och därmed måste renas, d.v.s. såväl<br />
toalettv<strong>att</strong>en som BDT-v<strong>att</strong>en.<br />
Dagv<strong>att</strong>en – V<strong>att</strong>en som rinner av ytor utomhus,<br />
exempelvis från tak och parkeringar.
1. Vad gäller för enskilda <strong>avlopp</strong>?<br />
Utsläpp av <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en regleras i miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och<br />
hälsoskydd. Enligt miljöbalken ska <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en avledas och renas eller tas omhand så <strong>att</strong> inte olägenhet<br />
för människors hälsa eller miljön uppkommer. Sedan 1969 har <strong>det</strong> ställts krav på längre gående rening än<br />
enbart slamavskiljning.<br />
1.1. Nya regler för hela Sverige<br />
Den 1 augusti 2006 antog Naturvårdsverket nya<br />
allmänna råd om små <strong>avlopp</strong>sanordningar för<br />
hushållsspillv<strong>att</strong>en. Dessa råd är en tolkning av<br />
miljöbalken och ska vara vägledande för<br />
fastighetsägare och myndigheter.<br />
I de nya allmänna råden ställs inte krav på en<br />
viss teknik som i tidigare allmänna råd, utan nu<br />
ställs krav på <strong>avlopp</strong>sanordningens funktion.<br />
Krav ställs även på <strong>att</strong> <strong>avlopp</strong>sanordningen skall<br />
<strong>anlägga</strong>s av en sakkunnig person. Sakkunnig är<br />
den som genom utbildning, yrkeserfarenhet eller<br />
på annat sätt fått tillräckliga kunskaper för <strong>att</strong><br />
utföra den aktuella uppgiften.<br />
Enligt de nya allmänna råden ska tillståndsmyndigheten,<br />
<strong>det</strong> vill säga <strong>kommun</strong>en, i varje<br />
ärende om <strong>enskilt</strong> <strong>avlopp</strong> avgöra om <strong>det</strong> på den<br />
aktuella fastigheten/platsen krävs en hög eller<br />
normal skyddsnivå när <strong>det</strong> gäller hantering av<br />
hushållsspillv<strong>att</strong>en. En hög skyddsnivå kan<br />
exempelvis gälla då fastigheten har avrinning till<br />
en känslig recipient som exempelvis hav, sjö,<br />
skyddsvärd å eller bäck. En hög skyddsnivå kan<br />
1.2 Vad gäller i <strong>Kungsbacka</strong>?<br />
Den 25 februari 2010, § 39 f<strong>att</strong>ade Nämnden för<br />
Miljö & Hälsoskydd med stöd av Miljöbalken och<br />
ovan nämnda allmänna råd från Naturvårdsverket<br />
beslut om en ny <strong>avlopp</strong>sstrategi för<br />
enskilda <strong>avlopp</strong>. Bakgrunden till beslutet är bl a<br />
den höga belastningen av näringsämnen på<br />
4<br />
även gälla när v<strong>att</strong>entäkter finns i närheten av<br />
<strong>avlopp</strong>sanordningen.<br />
Beroende på vilken skyddsnivå som råder i <strong>det</strong><br />
område fastigheten ligger, gäller sedan olika<br />
funktionskrav. För en <strong>avlopp</strong>sanordning som ska<br />
<strong>anlägga</strong>s i ett område med hög skyddsnivå gäller<br />
högre krav på reningens effektivitet.<br />
Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7)<br />
finns <strong>att</strong> läsa på www.naturvardsverket.se.<br />
<strong>kommun</strong>ens kust- och inlandsv<strong>att</strong>en som<br />
konstaterats, samt de beslut om<br />
miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för<br />
v<strong>att</strong>enförekomster med sämre status än god som<br />
V<strong>att</strong>enmyndigheten beslutade om i december<br />
2009. Läs beslutet på de följande sidorna!
NMH § 39 2010-02-25<br />
Nämnden för Miljö & Hälsoskydd beslutar om följande strategi för tillsyn och prövning av enskilda<br />
<strong>avlopp</strong>, <strong>att</strong> gälla för <strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong>, utöver allmänna funktionskrav om miljöskydd och hälsoskydd<br />
enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om små <strong>avlopp</strong> (NFS 2006:7):<br />
I hela <strong>kommun</strong>en skall krav på hög skyddsnivå avseende miljöskydd för enskilda<br />
<strong>avlopp</strong>sanläggningar gälla, med undantag för följande avrinningsområden:<br />
-Stora Hornsjön<br />
-Stora Hålev<strong>att</strong>net<br />
-Lillån vid Strätered<br />
-Oxsjön<br />
-Lilla Öresjön och Stora Öresjön<br />
I bilaga 1 redovisas karta med dessa områden markerade. I bilaga 2 finns tabell med samtliga<br />
avrinningsområden med motiv för klassningen. I avrinningsområdena Rolfsån, Stensjön, Ålgårda,<br />
Sundsjön, Lygnern, Sundstorpsån, Fälån och Hallabäcken sätts preliminärt hög skyddsklass, men<br />
ytterligare utredning krävs för <strong>att</strong> ge tillräckligt underlag för bedömningen.<br />
Vid avstyckning av mark för bostadsändamål och annan nyanläggning av enskild<br />
<strong>avlopp</strong>sanläggning, där WC inte redan finns tillståndsgiven och installerad, godtas endast system<br />
utan utsläpp till vare sig grund- eller ytv<strong>att</strong>en från toalett. Kravet gäller för avrinningsområden<br />
som klassats med hög skyddsnivå.<br />
För prövning av sluten tank kvarstår tidigare antagen policy av den 21 mars 1997, § 71, med<br />
förtydligan<strong>det</strong> <strong>att</strong> installation av sluten tank avsedd för uppsamlan<strong>det</strong> av WC-<strong>avlopp</strong> från extremt<br />
snålspolande toalett (högst 0,6 l spolvolym per gång) och där tömning av tanken i normalfallet<br />
minimeras till högst 1 gång/år accepteras.<br />
Om <strong>det</strong> i <strong>det</strong> enskilda ären<strong>det</strong> finns skäl <strong>att</strong> justera skyddsnivån till en annan nivå pga de lokala<br />
förutsättningarna eller övriga särskilda omständigheter prövas <strong>det</strong>ta särskilt av Nämnden för Miljö<br />
& Hälsoskydd. Avsteg till en lägre nivå kan göras om reningseffektiviteten är optimal och mycket<br />
liten risk för påverkan på yt- och grundv<strong>att</strong>en föreligger, samt <strong>att</strong> de högre kraven är uppenbart<br />
ekonomiskt oskäliga i förhållande till miljönyttan.<br />
Exempel på vilken typ av anläggning som godtas för hög respektive normal<br />
skyddsnivå avseende miljöskydd framgår av tabell nedan. Skyddsnivån för hälsoskydd<br />
och miljöskydd behöver inte vara densamma i ett <strong>enskilt</strong> fall.<br />
5
Anläggningstyp Normal<br />
skyddsnivå<br />
-Infiltration (med WC)<br />
-Markbädd ( med WC)<br />
-Markbädd + fosforfälla/fosforfälln.(med WC)<br />
-Minireningsverk 1 + efterpolering 2 (med WC)<br />
-Urinsep. WC + infiltration<br />
-Urinsep. WC+ markbädd<br />
-Urinsep. WC+ markbädd+fosforfälla<br />
-Extremt snålspol. toalett (under 0,6 l<br />
spolvolym) till sluten tank+infiltration/<br />
markbädd<br />
-Urinsep. torrtoa+infiltration/ markbädd<br />
-Multrum +infiltration/ markbädd<br />
-Sluten tank för toalett med över 0.6 l spolvolym<br />
+infiltration/ markbädd<br />
Ja<br />
Nej<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Nej<br />
Hög<br />
skyddsnivå<br />
Befintlig<br />
anläggning där<br />
WC sedan<br />
tidigare finns<br />
tillståndsgiven<br />
och installerad<br />
Nej<br />
Nej<br />
Nej<br />
Ja<br />
Nej<br />
Nej<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Nej<br />
Hög<br />
skyddsnivå<br />
Ny anläggning<br />
där WC inte<br />
tidigare<br />
tillståndgivits<br />
och installerats<br />
1 Bedömningen av vilken skyddsnivå ett minireningsverk förväntas uppnå skall grunda sig på reduktioner erhållna<br />
som ett resultat av oberoende funktionstester av sådana anordningar t ex enligt SS EN 12566-3:2005, andra<br />
motsvarande tester eller om reduktionen på annat sätt har följts upp av någon sakkunnig. Det kan sålunda finnas<br />
anläggningar på marknaden som benämns minireningsverk, men som inte når upp till vare sig normal eller hög<br />
skyddsnivå.<br />
2 Efterpoleringssteg: exempelvis infiltration eller markbädd på 10 m 2 och minst 40 cm mäktighet på sandlagret, eller<br />
motsvarande funktion. Om en anläggning genom en kombination av olika reningssteg kan öka sin reningsförmåga<br />
skall anläggningens totala reningsgrad bedömas. Poleringssteg är i regel inte <strong>att</strong> betrakta som ett fullgott reningssteg.<br />
Bedömning av när hög skyddsnivå avseende hälsoskydd skall tillämpas görs av handläggaren i <strong>det</strong><br />
enskilda fallet. Exempel på när hög skyddsnivå bör tillämpas är när <strong>avlopp</strong>sanläggningen är<br />
belägen inom samlad bebyggelse, i närheten av v<strong>att</strong>entäkt eller badplats. En sammanvägd<br />
bedömning skall göras där anordningens robusthet, reduktion av sjukdomsframkallande<br />
mikroorganismer samt utsläppspunktens lokalisering beaktas. Hanteringen av ev restprodukter<br />
från anordningen skall kunna skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt.<br />
6<br />
Nej<br />
Nej<br />
Nej<br />
Nej<br />
Nej<br />
Nej<br />
Nej<br />
Ja<br />
Ja<br />
Ja<br />
Nej
Minsta yta för infiltrationsanläggning som avses utföras med moduler (kompaktfilter) skall vara<br />
15 kvm oavsett genomsläpplighet, om inte annat kan visas genom fackmannamässigt utförd<br />
utredning. Gränsen för markens genomsläpplighet bör inte understiga 15-20 l/kvm och dygn för<br />
<strong>att</strong> infiltration skall kunna bedömas lämplig, även om den avses ske med moduler av<br />
kompaktfiltertyp. Bedömning av markens genomsläpplighet skall redovisas av den sökande<br />
genom siktanalys, perkolationsprov eller motsvarande, om inte <strong>det</strong>ta är uppenbart obehövligt.<br />
Möjligheten <strong>att</strong> ansluta till befintliga <strong>kommun</strong>ala eller samfällda reningsverk skall alltid beaktas.<br />
För fastigheter som ligger inom <strong>kommun</strong>alt verksamhetsområde krävs <strong>kommun</strong>al anslutning.<br />
Gemensamma lösningar för flera fastigheter skall eftersträvas, särskilt om <strong>det</strong> innebär en sanering<br />
av bristfälliga befintliga enskilda <strong>avlopp</strong> och därmed en minskning av närsaltsbelastningen. Vid<br />
gemensamhetsanläggningar prövas avsteg från strategin särskilt av Nämnden för Miljö &<br />
Hälsoskydd.<br />
För områden där formellt beslut om <strong>kommun</strong>alt VA har f<strong>att</strong>ats och där anslutning beräknas kunna<br />
ske inom 5 år, skall följande strategi dessutom gälla:<br />
-Tillbyggnad av permanentbostad accepteras. Befintlig <strong>avlopp</strong>sanordning skall dock förbättras<br />
så <strong>att</strong> direktutsläpp, utan längre gående rening än slamavskiljning inte sker till v<strong>att</strong>enområde.<br />
-I de fall <strong>det</strong> ur miljösynpunkt är nödvändigt för <strong>att</strong> förhindra olägenhet eller skada för<br />
människors hälsa eller miljön, kan sluten tank, för spillv<strong>att</strong>en från v<strong>att</strong>entoalett tillåtas som en<br />
tillfällig lösning intill dess anslutning till <strong>kommun</strong>al spillv<strong>att</strong>enledning kan ske. Ansökan<br />
prövas särskilt av nämnden för Miljö & Hälsoskydd.<br />
-Nybyggnation på obebyggd tomt eller tillbyggnad för permanentning av fritidshus omf<strong>att</strong>as<br />
inte av denna strategi. Denna typ av byggnation får anstå intill dess <strong>att</strong> ledningsnät för<br />
<strong>kommun</strong>al VA-försörjning byggts ut i områ<strong>det</strong>.<br />
-Utgångspunkten för varje prövning är <strong>att</strong> en åtgärd som tillstyrks inte skall medföra risk för<br />
ökad belastning.<br />
Direktutsläpp i recipient bör undvikas och <strong>det</strong> renade <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net bör om möjligt ledas i öppet<br />
dike innan <strong>det</strong> mynnar i bäck, å, sjö eller hav.<br />
Ovan nämnda bilagor finns på Miljö & Hälsoskydd och delas ut efter förfrågan. Information finns också<br />
på hemsidan www.kungsbacka.se.<br />
7
1.3 Kretsloppsanpassning<br />
Enligt de nya allmänna råden bör<br />
<strong>avlopp</strong>sanordningar möjliggöra återvinning av de<br />
näringsämnen som finns i <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net. Med<br />
andra ord förordas en kretsloppsanpassning för<br />
<strong>att</strong> långsiktigt säkerställa <strong>att</strong> näringsämnena i<br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net tas tillvara och återvinns.<br />
Fortfarande är <strong>det</strong> förstås mycket viktigt <strong>att</strong><br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net genomgår en god rening. Det<br />
enklaste sättet <strong>att</strong> återföra näringsämnen till<br />
kretsloppet är <strong>att</strong> sortera bort dem redan vid<br />
källan, exempelvis genom <strong>att</strong> via vakuumtoalett<br />
avleda spillv<strong>att</strong>en från toaletten till en sluten tank<br />
eller <strong>att</strong> använda ett torrt toalettsystem. Det finns<br />
även andra system som bygger på kretslopp.<br />
2. Hur ska man gå till väga?<br />
Innan <strong>anlägga</strong>n<strong>det</strong> av en enskild <strong>avlopp</strong>sanordning ska Miljö & Hälsoskydd i din <strong>kommun</strong> i god tid<br />
kontaktas. Handläggningen av ditt ärende underlättas om <strong>det</strong> finns en kontinuerlig dialog mellan dig och<br />
Miljö & Hälsoskydd.<br />
2.1 Ansökan/anmälan<br />
För <strong>att</strong> få <strong>anlägga</strong> en<br />
<strong>avlopp</strong>sanordning till vilken<br />
v<strong>att</strong>entoalett ska anslutas<br />
måste du först ha ett<br />
tillstånd enligt miljöbalken.<br />
För <strong>anlägga</strong>nde av<br />
<strong>avlopp</strong>sanordning utan<br />
v<strong>att</strong>entoalett och vid<br />
omgrävning eller byte av<br />
del i en befintlig <strong>avlopp</strong>sanordning<br />
krävs en<br />
anmälan enligt miljöbalken<br />
innan anläggningsarbetet påbörjas. För en del<br />
områden i <strong>kommun</strong>en krävs tillstånd även för<br />
<strong>anlägga</strong>nde av <strong>avlopp</strong>sanläggning utan wc. Ta<br />
reda på vad som gäller för din fastighet.<br />
Om du börjar <strong>anlägga</strong> en <strong>avlopp</strong>sanordning utan<br />
tillstånd eller utan <strong>att</strong> anmälan har gjorts, och<br />
Miljö & Hälsoskydd bedömer <strong>att</strong> platsen är<br />
olämplig, riskerar du förbud <strong>att</strong> använda<br />
anläggningen eller krav på <strong>att</strong> ändra den.<br />
Dessutom kommer du <strong>att</strong> krävas på en<br />
miljösanktionsavgift på upp till 5000 kr.<br />
8<br />
Ansökan/anmälan ska skickas till Miljö &<br />
Hälsoskydd. Både ansökan och anmälan är<br />
avgiftsbelagd.<br />
Vilka uppgifter krävs i ansökan/anmälan?<br />
Ansökan/anmälan ska bland annat innehålla<br />
uppgifter om anordningens utformning, avstånd<br />
till v<strong>att</strong>entäkter, ytv<strong>att</strong>en och grundv<strong>att</strong>en och<br />
uppgifter om den entreprenör som kommer <strong>att</strong><br />
anlitas. Till ansökan/anmälan ska även en<br />
situationsplan bifogas som bland annat anger<br />
fastighetsgränser, byggnader på fastigheten,<br />
anordningens läge samt avstånd till v<strong>att</strong>entäkter<br />
och ytv<strong>att</strong>en. Om en förstärkt infiltration eller<br />
ytligt förlagd markbädd ska <strong>anlägga</strong>s krävs även<br />
<strong>att</strong> en profilritning redovisas som visar<br />
sanslagrets mäktighet och nivåer i förhållande till<br />
omgivande markyta. Om hela eller delar av<br />
anordningen ska placeras på annans mark ska<br />
ett skriftligt godkännande från markägaren<br />
bifogas, servitut rekommenderas och mer<br />
information om <strong>det</strong>ta kan hämtas hos<br />
Lantmäteriet.
Närmare uppgifter om vilka uppgifter och bilagor<br />
som ska finnas med i ansökan/anmälan anges<br />
på blanketten. Vilka bilagor/uppgifter som krävs<br />
varierar med typ av anordning.<br />
För <strong>att</strong> handläggningen av ären<strong>det</strong> ska löpa<br />
på bra är <strong>det</strong> viktigt <strong>att</strong> ansökan/anmälan är<br />
komplett!<br />
2.2 Beslut<br />
När ären<strong>det</strong> är utrett kommer Miljö & Hälsoskydd<br />
med ett beslut. Om anordningen bedöms uppnå<br />
de krav på rening som gäller i <strong>det</strong> aktuella<br />
områ<strong>det</strong> blir beslutet positivt – <strong>det</strong> är ok <strong>att</strong><br />
<strong>anlägga</strong> den tänkta anordningen på den tänkta<br />
platsen. Med tillstån<strong>det</strong> följer ett antal villkor och<br />
råd för hur anordningen ska uppföras och<br />
skötas. Såväl villkor som råd är s<strong>att</strong>a för <strong>att</strong><br />
minska effekterna på miljön och hälsan samt<br />
motverka <strong>att</strong> anordningen sätter igen eller<br />
Observera <strong>att</strong> <strong>det</strong> är du som sökande som<br />
ansvarar för <strong>att</strong> ta fram och bifoga de<br />
dokument och handlingar som krävs, samt<br />
<strong>att</strong> du ansvarar för <strong>att</strong> lämnade uppgifter är<br />
korrekta!<br />
försämras på annat sätt. Om Miljö & Hälsoskydd<br />
däremot bedömer <strong>att</strong> reningskraven inte<br />
uppnås finns två alternativ. Antingen kan du<br />
som sökande föreslå en annan lösning eller så<br />
får du ett beslut om avslag på din anmälan eller<br />
ansökan. Beslut om avslag kan överklagas.<br />
Avgift för handläggning tas ut vid såväl positivt<br />
som negativt beslut.<br />
2.3 Kontrollplan, utförandeintyg och slutbesiktning<br />
I samband med <strong>att</strong> du mottar ditt beslut om<br />
<strong>anlägga</strong>nde av <strong>avlopp</strong>sanordning bifogas även<br />
två blanketter. Den ena kallas kontrollplan och<br />
den andra utförandeintyg. Både kontrollplan,<br />
utförandeintyg och övriga bilagor ska skickas till<br />
9<br />
Miljö & Hälsoskydd så snart <strong>avlopp</strong>sanordningen<br />
färdigställts.
Kontrollplan<br />
Om du ansökt om en infiltrationsanläggning eller<br />
markbädd (se mer om olika tekniker i kapitel 4.<br />
Exempel på <strong>avlopp</strong>sanläggningar) har en allmän<br />
kontrollplan, tagits fram av Miljö & Hälsoskydd.<br />
Kontrollplanen ska fyllas i av entreprenör. Har du<br />
däremot sökt om annan typ av anordning ska<br />
förslag på kontrollplan ha upprättats av<br />
leverantören. Den ska ha skickats in som en<br />
bilaga till anmälan/ansökan av dig som sökande<br />
till Miljö & Hälsoskydd där den granskats och<br />
sänts tillbaka till dig tillsammans med beslutet.<br />
Kontrollplanen ska fyllas i av entreprenören<br />
under <strong>anlägga</strong>n<strong>det</strong> av anordningen och blir <strong>det</strong><br />
dokument som anger hur anordningen är<br />
utformad. Delar av anordningen ska även<br />
fotodokumenteras. Vilka delar <strong>det</strong>ta är har<br />
markerats med en siffra i respektive ruta på<br />
kontrollplanen.<br />
10<br />
Utförandeintyg<br />
Utförandeintyget ska dels fyllas i av den<br />
entreprenör som utfört arbetet och dels av dig<br />
som fastighetsägare. I och med <strong>att</strong><br />
utförandeintyget skrivs på försäkrar ni <strong>att</strong><br />
anordningen utförts så som <strong>det</strong> angetts i<br />
ansökan/anmälan och i beslutet. Vid avvikelser<br />
ska <strong>det</strong>ta anges i utförandeintyget.<br />
Om markbäddssand eller annan sand<br />
använts i anläggningen ska en siktanalys av<br />
<strong>det</strong>ta material bifogas.<br />
Om du inrättat en anordning som kräver driftoch<br />
underhållsinstruktion, journalblad eller<br />
liknande ska dessa bifogas.<br />
Slutbesiktning<br />
Anläggningen ska alltid anmälas till Miljö &<br />
Hälsoskydd för slutbesiktning. I vissa fall<br />
kommer inte slutbesiktning <strong>att</strong> göras.<br />
Kontrollplan, foton och utförandeintyg kommer<br />
då <strong>att</strong> räcka som redovisning.
2.4 Vem gör vad?<br />
Vi gör Ni gör<br />
- Informerar om områ<strong>det</strong>s skyddsnivå<br />
- Resonemang om placering<br />
- Informerar om ”forts<strong>att</strong> arbete”<br />
- Skickar blankett för ansökan eller anmälan<br />
Besöker er på fastigheten – resonemang om<br />
lämplig anordning.<br />
- Valet (rekommendation) baseras på vad som<br />
framkommit av provgrop/skiktanalys och vilken<br />
skyddsnivå områ<strong>det</strong> har.<br />
- Hänsyn tas även till avstånd till grundv<strong>att</strong>en/berg,<br />
v<strong>att</strong>entäkter, ytv<strong>att</strong>en mm.<br />
Handlägger ansökan/anmälan.<br />
Eventuella kompletteringar begärs in.<br />
Grannyttrande hämtas eventuellt in från berörda.<br />
Beslut f<strong>att</strong>as, antingen positivt eller negativt.<br />
Positivt beslut förenas med villkor och råd,<br />
kontrollplan och utförandeintyg samt begäran om<br />
anmälan som möjliggör slutbesiktning.<br />
Slutbesiktning på fastigheten om <strong>det</strong>ta inte<br />
undantas.<br />
Granskar utförandeintyg och kontrollplan.<br />
Kontaktar Renova som för in fastigheten i registret för<br />
slamtömning.<br />
<strong>Är</strong>en<strong>det</strong> avslutas<br />
11<br />
Tar kontakt med Miljö & Hälsoskydd (MH)<br />
Genomför markundersökning provgrop/siktanalys.<br />
Kontaktar MH.<br />
Fyller i och lämnar in ansökan/anmälan till MH.<br />
Mottar beslut, kontrollplan och utförandeintyg<br />
vilka läses och granskas. Delger anlitad<br />
entreprenör beslut och ritning.<br />
Påbörjar arbetet med <strong>att</strong> <strong>anlägga</strong> <strong>avlopp</strong>et.<br />
Dokumenterar arbetet i kontrollplanen,<br />
fotograferar angivna delar.<br />
MH kontaktas när anordning färdigställts men inte<br />
täckts över.<br />
Utförandeintyg fylls i av Er och entreprenör och<br />
sänds tillsammans med kontrollplan till MH.
3. Förutsättningar<br />
När beslut ska tas om vilken typ av <strong>avlopp</strong>sanordning som ska <strong>anlägga</strong>s och var den ska läggas krävs<br />
information om de förutsättningar som råder på den aktuella fastigheten. Dessa förutsättningar bidrar även<br />
till bedömningen om områ<strong>det</strong> har en hög eller normal skyddsnivå.<br />
3.1 Skyddsavstånd<br />
Det finns alltid risk för <strong>att</strong> en <strong>avlopp</strong>sanläggning kan förorena grundv<strong>att</strong>en, ytv<strong>att</strong>en eller förorsaka annan<br />
olägenhet. Därför ska man sträva efter väl tilltagna skyddsavstånd när en <strong>avlopp</strong>sanordnings läge<br />
planeras. Nedan anges några skyddsavstånd som man ska ta hänsyn till vid planeringen.<br />
Grundv<strong>att</strong>en – en källa till dricksv<strong>att</strong>en<br />
Många enskilda v<strong>att</strong>entäkter tar sitt dricksv<strong>att</strong>en<br />
från grundv<strong>att</strong>net. Att rena <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en i<br />
<strong>avlopp</strong>sanordningar som inte är helt täta innebär<br />
alltid risk för <strong>att</strong> grundv<strong>att</strong>net förorenas. Hur<br />
grundv<strong>att</strong>net rör sig är inte alltid klarlagt, och <strong>det</strong><br />
är svårt <strong>att</strong> veta var <strong>det</strong> v<strong>att</strong>en som kommer från<br />
<strong>avlopp</strong>sanordningen tar vägen. Vid planeringen<br />
av en <strong>avlopp</strong>sanordning är <strong>det</strong> därför mycket<br />
viktigt <strong>att</strong> se till <strong>att</strong> <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net renas<br />
tillräckligt innan <strong>det</strong> når grundv<strong>att</strong>net samt <strong>att</strong> ta<br />
hänsyn till såväl grannarnas v<strong>att</strong>entäkter som de<br />
egna.<br />
För <strong>avlopp</strong>sanordningar som utnyttjar markens<br />
partiklar för rening av <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net, så kallade<br />
infiltrationsanordningar, ska avstån<strong>det</strong> mellan<br />
spridningslagrets underkant och högsta<br />
grundv<strong>att</strong>enytan vara minst en meter för <strong>att</strong> en<br />
tillfredsställande reningseffekt ska uppnås.<br />
För <strong>att</strong> kontrollera eventuell påverkan på<br />
grundv<strong>att</strong>net och v<strong>att</strong>ennivån i marken ska<br />
infiltrationsbäddar förses med ett så kallat<br />
grundv<strong>att</strong>enrör (se avsnitt om infiltration i kapitel<br />
5 Reningssteg)<br />
Vad gäller <strong>avlopp</strong>sanordningens placering i<br />
förhållande till v<strong>att</strong>entäkter är <strong>det</strong> bästa <strong>att</strong><br />
placera anordningen nedströms (lägre än)<br />
v<strong>att</strong>entäkterna. Om <strong>avlopp</strong>sanordningen trots allt<br />
placeras uppströms en v<strong>att</strong>entäkt måste ett<br />
tillräckligt skyddsavstånd säkras.<br />
Skyddsavstån<strong>det</strong> mellan en <strong>avlopp</strong>sanläggning<br />
och en v<strong>att</strong>entäkt kan vara mellan 20 och 200<br />
meter. Skyddsavstån<strong>det</strong> varierar beroende på<br />
om v<strong>att</strong>entäkten är grävd eller borrad, terrängens<br />
förhållande, jordmaterialets sammansättning (se<br />
avsnitt om Markens egenskaper i kapitel 3.2<br />
Undersökningar och redovisning) och vilken typ<br />
av <strong>avlopp</strong>sanordning som valts.<br />
12<br />
Avloppsanordning och v<strong>att</strong>enbrunn<br />
Det kan vara svårt <strong>att</strong> lösa både frågan om<br />
dricksv<strong>att</strong>en och frågan om <strong>avlopp</strong> på samma<br />
fastighet. Därför är <strong>det</strong> viktigt <strong>att</strong> du har en<br />
helhetstanke där både v<strong>att</strong>en och <strong>avlopp</strong> ingår<br />
när du planerar för endera av dem så <strong>att</strong> du inte<br />
anlägger <strong>avlopp</strong>sanordningen på en plats som<br />
gör <strong>det</strong> svårt eller omöjligt <strong>att</strong> få bra dricksv<strong>att</strong>en.<br />
Ta också reda på var grannarna har sina<br />
<strong>avlopp</strong>sanläggningar så <strong>att</strong> du får en bra<br />
lokalisering på din v<strong>att</strong>entäkt.<br />
En gemensam v<strong>att</strong>entäkt och en gemensam<br />
<strong>avlopp</strong>sanordning för flera hushåll gör <strong>att</strong><br />
skyddsavstånden mellan v<strong>att</strong>entäkt och <strong>avlopp</strong><br />
kan förbättras avsevärt.<br />
Ytv<strong>att</strong>en<br />
Skyddsavstån<strong>det</strong> till sjö, hav eller v<strong>att</strong>endrag bör<br />
vara minst 10-30 meter. Kraftig marklutning eller<br />
andra markförhållanden kan medföra <strong>att</strong> större<br />
avstånd behövs.<br />
Berg<br />
Även avstån<strong>det</strong> till berggrund är av vikt när <strong>det</strong><br />
gäller <strong>att</strong> rena <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en i marklagren.<br />
Avstån<strong>det</strong> ska vara minst en meter från<br />
spridningslagrets underkant.<br />
Väg, stig eller fastighetsgräns<br />
En <strong>avlopp</strong>sanordning bör inte placeras närmare<br />
än fyra meter från väg, stig eller fastighetsgräns.<br />
Detta skyddsavstånd kan utgå om grannen ger<br />
sitt medtyckande till <strong>att</strong> placera anordningen<br />
närmare.<br />
Bild: Droppe (www.vild-eken.se)
Övriga avstånd<br />
Avstån<strong>det</strong> mellan slamavskiljare eller sluten tank<br />
och uppställningsplats för slamtömningsfordon,<br />
exempelvis väg eller vändplan, ska max vara 20<br />
meter. Om avstån<strong>det</strong> är längre tar Renova ut en<br />
3.2 Undersökningar och redovisning<br />
högre avgift för tömning. Höjdskillnaden mellan<br />
slamavskiljarens eller tankens botten och<br />
uppställningsplatsen får inte överstiga sex meter,<br />
vilket motsvarar pumpens maximala sughöjd.<br />
För <strong>att</strong> få den information som krävs angående de skyddsavstånd som nämnts i föregående kapitel krävs<br />
olika typer av undersökningar. Det är lämpligt <strong>att</strong> i ett tidigt skede anlita en sakkunnig entreprenör eller<br />
konsult för <strong>att</strong> utföra dessa undersökningar. Vid komplicerade förhållanden, exempelvis om <strong>det</strong> finns risk<br />
<strong>att</strong> v<strong>att</strong>entäkt kan förorenas, kan Miljö & Hälsoskydd kräva <strong>att</strong> sådan sakkunnig anlitas.<br />
Förhållanden på och runt fastigheten<br />
När en <strong>avlopp</strong>sanordning ska <strong>anlägga</strong>s är valet<br />
av placering på fastigheten viktigt. Frågor som<br />
är av relevans är exempelvis:<br />
Hur ser fastigheten ut? Var finns byggnader<br />
och vägar?<br />
Hur ser markens lutning ut? Medför lutningen<br />
ett lämpligt fall eller behöver <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net<br />
pumpas?<br />
Var finns egna och andras v<strong>att</strong>entäkter?<br />
Finns <strong>det</strong> risk för <strong>att</strong> dessa förorenas?<br />
Hur stort är avstån<strong>det</strong> till ytv<strong>att</strong>en?<br />
Situationsplan<br />
En situationsplan är en enkel kartskiss där<br />
anordningens tänkta placering samt avstånd från<br />
denna till bland annat v<strong>att</strong>entäkter, hus, ytv<strong>att</strong>en<br />
och fastighetsgränser redovisas. Även den plats<br />
på vilken markens egenskaper undersökts<br />
markeras.<br />
Bild: Exempel på situationsplan<br />
13<br />
Längd- och tvärsektioner<br />
Anmälan/ansökan kan även behöva<br />
kompletteras med en längdsektion och/eller<br />
tvärsektion.<br />
I en längdsektion redovisas fallet fram till och<br />
genom anordningen. Av ritningen ska framgå<br />
anordningens och omgivningens höjdnivåer<br />
lutning på spridnings- och dräneringsrör<br />
I en tvärsektion redovisas anläggningens<br />
utförande. Av ritningen ska framgå<br />
tjockleken på anordningens olika lager<br />
kornstorlek på anordningens olika lager<br />
Situationsplanen ska alltid bifogas anmälan eller<br />
ansökan medan längdsektionen och tvärsektionen<br />
kan krävas i vissa fall. Vilka dessa fall<br />
är avgörs av Miljö & Hälsoskydd.<br />
Markens egenskaper<br />
Hur markens egenskaper ser ut påverkar i stor<br />
utsträckning vilken typ av anordning som kan<br />
<strong>anlägga</strong>s. Det krävs därför en undersökning av<br />
denna i vilken följande frågor ska besvaras:<br />
Vilket material består jorden av - till exempel<br />
lera, sand eller grus?<br />
På vilket djup ligger högsta grundv<strong>att</strong>ennivå<br />
eller berggrund?<br />
De metoder som används för <strong>att</strong> besvara<br />
frågorna är provgrop och jordprov.
Provgrop<br />
En eller flera provgropar grävs för <strong>att</strong> ge en<br />
uppf<strong>att</strong>ning om de naturliga förutsättningarna<br />
<strong>att</strong> infiltrera <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net. Gropen grävs på<br />
eller i nära anslutning till den plats där<br />
anordningen planeras. Gropens djup bör vara<br />
minst två meter. Provgropen behöver dock<br />
inte vara djupare än till strax under nivån för<br />
grundv<strong>att</strong>net. Det bör finnas minst 0,5 m<br />
infiltrerbart material över grundv<strong>att</strong>ennivån<br />
och under matjord-/humus skiktet för <strong>att</strong><br />
infiltration ska bedömas vara lämplig.<br />
Jordprov<br />
Om markmaterialet anses vara lämpligt för<br />
infiltration ska ett jordprov tas under den nivå<br />
som infiltrationsytan beräknas hamna på.<br />
Provet ska tas av <strong>det</strong> material som är mest<br />
finkornigt, stenar större än två centimeter tas<br />
bort. Provet märks med provtagningsplats,<br />
provtagningsdjup samt datum och skickas för<br />
siktanalys till ett laboratorium. Alternativt görs<br />
ett perkolationstest av en VA-konsult. Om <strong>det</strong><br />
är uppenbart <strong>att</strong> <strong>det</strong> är möjligt eller inte är<br />
möjligt <strong>att</strong> infiltrera behövs inget jordprov.<br />
4. Exempel på tekniker för <strong>avlopp</strong>srening<br />
Vilken typ av <strong>avlopp</strong>sanordning är <strong>det</strong> då som ska <strong>anlägga</strong>s på fastigheten? Med utgångspunkt från vilken<br />
skyddsnivå anläggningen omf<strong>att</strong>as av samt utförda undersökningar ska typ av anordning väljas. Bland de<br />
<strong>avlopp</strong>sanordningar som beskrivs i följande avsnitt finns både ny och gammal teknik. Att de finns med i<br />
denna beskrivning innebär inte <strong>att</strong> varje anordning för sig uppnår de krav som ställs. Tvärtom behövs ofta<br />
en kombination av tekniker för <strong>att</strong> tillräcklig rening. De anordningar som anges nedan ger heller ingen<br />
heltäckande bild av vilka tekniker som finns. Det går bra <strong>att</strong> ansöka om andra tekniska lösningar som finns<br />
på marknaden. Dessa måste dock ha genomgått en oberoende utvärdering och testresultat ska finnas.<br />
Observera <strong>att</strong> ingen skillnad görs mellan fritids- och permanentboende när <strong>det</strong> gäller krav på<br />
<strong>avlopp</strong>sanordning.<br />
4.1 Vakuumtoaletter<br />
De nya allmänna råden strävar mot <strong>att</strong><br />
kretsloppsanpassa hanteringen av<br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net. Genom <strong>att</strong> sortera ifrån<br />
näringsämnena redan vid källan uppnår man<br />
kretslopp och en höggradig rening med enkla<br />
medel. 80- 90 % av alla näringsämnen i ett<br />
hushållspillv<strong>att</strong>en kommer från v<strong>att</strong>entoaletten,<br />
Att ta tillvara dessa näringsämnen kan göras<br />
genom installation av en vakuumspolande<br />
v<strong>att</strong>entoalett där spolvolymen understiger 0,6 l/<br />
spolning. Fördelen med <strong>det</strong>ta är <strong>att</strong> man då inte<br />
behöver slamsuga sin tank mer än en gång per<br />
14<br />
år. Tömningen är i <strong>kommun</strong>al regi och sker<br />
automatiskt en gång per år.<br />
Avloppsv<strong>att</strong>en från slutna tankar körs till<br />
Hammargårds reningsverk. Goda möjligheter<br />
finns <strong>att</strong> på sikt bygga upp ett system där<br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net transporteras till en jordbrukare<br />
som mellanlagrar och efter hygienisering sprider<br />
ut näringsämnena på åkern som ersättning för<br />
tex konstgödning. Eventuellt kan denna<br />
<strong>avlopp</strong>sfraktion också passa för biogasproduktion.<br />
Efter <strong>att</strong> man producerat biogas körs
ötslammet ut på åkrarna och används som<br />
gödningsmedel.<br />
Rening av BDT-v<strong>att</strong>net<br />
För rening av <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en från bad, disk och<br />
tvätt krävs en egen anläggning som tex<br />
slamavskiljare och markbädd eller infiltration.<br />
Fosforavlastning som tex fosforfälla behövs då<br />
inte för markbädden.<br />
Reningsgrad<br />
Avloppsanläggningar som separerar ifrån<br />
toalettavfallet vid källan når de i särklass bästa<br />
reningsresultat som kan uppnås för småskaliga<br />
enskilda <strong>avlopp</strong>ssystem. Dessutom är<br />
anläggningarna robusta med låga driftskostnader<br />
och skötselbehov jämfört med tex minireningsverk.<br />
Vid nybyggnation eller då v<strong>att</strong>entoalett ska<br />
nyinstalleras och huset ligger inom hög<br />
skyddsnivå, bedöms <strong>det</strong> vara nödvändigt <strong>att</strong><br />
inte spillv<strong>att</strong>en från v<strong>att</strong>entoalett ens efter<br />
höggradig rening släpps ut till grundv<strong>att</strong>en<br />
eller ytv<strong>att</strong>en. Tillstånd medges därför i sådana<br />
fall inte till utsläpp från v<strong>att</strong>entoalett.<br />
Vakuumtoalettsystem med uppsamling i sluten<br />
tank är ett alternativ i dessa fall. Ett annat<br />
alternativ är torr lösning med t ex multrum.<br />
4.2 Urinseparering<br />
Bild: Exempel på vakuumtoalettsystem med sluten<br />
tank<br />
På marknaden finns idag fyra olika fabrikat av<br />
vakuumtoaletter, som alla ser ut och används<br />
som vanliga v<strong>att</strong>entoaletter. Information och<br />
kontaktuppgifter kan lämnas av Miljö &<br />
Hälsoskydd. Avloppsguiden har gjort en<br />
oberoende jämförelse mellan dessa fyra fabrikat<br />
som kan fås av Miljö & Hälsoskydd efter<br />
förfrågan.<br />
Målet är <strong>att</strong> återföra urinen till jordbruksmark. Detta kan exempelvis göras genom installation av en<br />
urinsorterande v<strong>att</strong>entoalett. Denna teknik bedöms dock inte tillräckligt säker innebära <strong>att</strong> urinen hamnar i<br />
rätt fack i toaletten. Detta gör <strong>att</strong> en betydande del av urinen riskerar <strong>att</strong> hamna ihop med spillv<strong>att</strong>en från<br />
bad, disk och tvätt som kräver en separat anläggning. Den urin som hamnar fel kan heller inte direkt<br />
återföras till jordbruksmark. Den största mängden av näringsämnena i <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net finns i urinen (ca 80<br />
% av kvävet och 50 % av fosforn). Näringen är koncentrerad i urinen och är i en form som växter lätt kan<br />
tillgodogöra sig, vilket gör <strong>att</strong> urinen är lämplig som gödningsmedel.<br />
Miljö & Hälsoskydd bedömer <strong>att</strong> denna teknik bara klarar kraven på normal skyddsnivå. På grund av <strong>det</strong>ta<br />
accepteras den inte i de delar av <strong>kommun</strong>en som klassats med hög skyddsnivå.<br />
Toalett<br />
De v<strong>att</strong>enspolande urinsorterande toaletterna<br />
skiljer sig från vanliga toaletter genom <strong>att</strong> de har<br />
två uppsamlingsskålar, en främre skål för urin<br />
och en bakre för fekalier.<br />
15<br />
Urintank<br />
Urinblandningen (urin + spolv<strong>att</strong>en) leds från<br />
toaletten via ett separat ledningssystem till en<br />
uppsamlingstank. Det är viktigt <strong>att</strong> tanken och<br />
dess anslutningar är helt v<strong>att</strong>entäta för <strong>att</strong><br />
förhindra in- och utläckage.
Kravet på en urinbehållare är <strong>att</strong> den ska vara<br />
utförd av åldersbeständigt material som tål högt<br />
pH eftersom urin som regel skall hygieniseras i<br />
minst 6 månader innan spridning. Det finns ett<br />
antal faktorer som ligger till grund för<br />
dimensionering av urintanken. Tanken ska<br />
dimensioneras för ett års produktion av urin (ca<br />
3-3,5 m 3 per hushåll). Även valet av toalett spelar<br />
roll eftersom olika toaletter har olika<br />
spolv<strong>att</strong>enmängd. Hänsyn ska också tas till om<br />
huset är ett permanent- eller fritidsboende. Tänk<br />
på <strong>att</strong> <strong>det</strong> är bättre <strong>att</strong> välja en för stor tank än en<br />
som är för liten.<br />
Det finns inget system för separat hämtning av<br />
separerad urin i <strong>kommun</strong>al regi i <strong>Kungsbacka</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Det finns dock möjlighet <strong>att</strong> efter<br />
särskild prövning få tillstånd till eget<br />
omhändertagande av urinen. En stor tomt krävs<br />
4.3 Anläggningskomponenter<br />
Slamavskiljare<br />
De flesta <strong>avlopp</strong>slösningar behöver en<br />
slamavskiljare. Det beror på <strong>att</strong> de grova<br />
partiklarna i <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net behöver avskiljas så<br />
<strong>att</strong> den efterföljande reningen inte slammar igen<br />
och förstörs. I slamavskiljaren sker i stort sett<br />
ingen annan rening än avskiljning av slam och<br />
därför krävs alltid en efterföljande rening.<br />
En slamavskiljare kan antingen vara utförd i plast<br />
eller betong, men bör vara P-märkt. Storleken<br />
beror på antalet anslutna hushåll och typ av<br />
spillv<strong>att</strong>en. För ett hushåll med v<strong>att</strong>entoalett<br />
krävs en trekammarbrunn på minst 2000 liter.<br />
Om man ska göra en <strong>avlopp</strong>sanordning för<br />
enbart BDT-v<strong>att</strong>en fordras minst en<br />
tvåkammarbrunn på ca 1000 liter.<br />
I gamla befintliga slamavskiljare har ibland<br />
T-röret som sitter i sista kammaren fallit bort.<br />
T-röret är viktigt för <strong>att</strong> förhindra <strong>att</strong> slam följer<br />
med ut i den efterföljande reningen. Om T-röret<br />
saknas måste ett nytt sättas dit.<br />
16<br />
För spridning av hygieniserad urin. Avtal kan<br />
också tecknas med lantbrukare. Läs mer i<br />
informationsbla<strong>det</strong> ”Avfall från <strong>avlopp</strong>” på<br />
<strong>kommun</strong>ens hemsida.<br />
Bild: Ex. på Urinseparerande toalett<br />
I slamavskiljaren kan skadliga gaser bildas. Det<br />
är därför viktigt <strong>att</strong> slamavskiljaren kan luftas och<br />
<strong>att</strong> du är mycket försiktig om du ska gå ner i den.<br />
Bild: Slamavskiljare (genomskärning och från ovan)
Tömning av slamavskiljare<br />
En slamavskiljare töms vanligtvis automatiskt en<br />
gång om året. Tömningen får endast utföras av<br />
den entreprenör som är utsedd av <strong>kommun</strong>en.<br />
Bestämmelser om slamtömning finns i<br />
<strong>kommun</strong>ens renhållningsordning.<br />
För <strong>avlopp</strong>sanläggning för BDT-v<strong>att</strong>en, med<br />
slamavskiljare motsvarande trekammarbrunn<br />
med en våtvolym av minst två kubikmeter, finns<br />
möjlighet till <strong>att</strong> bevilja slamtömning vartannat år.<br />
Extra slamtömning beställs hos Renova, tfn<br />
0300-735 35.<br />
Bilder: Slamavskiljare i betong<br />
(www.<strong>avlopp</strong>sguiden.se)<br />
17<br />
Pump<br />
I brist på naturligt fall på tomten kan<br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net behöva pumpas i något steg. Det<br />
kan antingen behövas efter slamavskiljaren till<br />
en bädd eller efter <strong>avlopp</strong>sanordningen till dike<br />
eller liknande för utsläpp. Pumpens volym beror<br />
på belastningens storlek, men <strong>det</strong> ska finnas<br />
minst 500 liter reservvolym/hushåll. Det är viktigt<br />
<strong>att</strong> kunna kontrollera <strong>att</strong> pumpningen fungerar.<br />
Larm är därför nödvändigt.<br />
Fördelningsbrunn<br />
Efter slamavskiljaren behövs oftast en<br />
fördelningsbrunn som fördelar spillv<strong>att</strong>net jämnt<br />
över spridningsledningarna i den efterföljande<br />
reningen. Brunnen ska vara av modell med<br />
dämpning för inkommande v<strong>att</strong>en samt med<br />
justerbara utlopp för <strong>att</strong> möjliggöra en jämn<br />
belastning i den efterföljande reningen.
5. Reningssteg<br />
Efter slamavskiljaren krävs ett eller flera efterföljande reningssteg. De exempel på reningstekniker som<br />
redovisas i kommande avsnitt är ett urval av typer av tekniker som finns på marknaden. Observera dock<br />
<strong>att</strong> <strong>det</strong> även finns andra tekniker. Mer information finns på den nationella kunskapsbanken för <strong>avlopp</strong><br />
www.<strong>avlopp</strong>sguiden.se<br />
Infiltration<br />
I en infiltrationsanläggning renas <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net<br />
genom <strong>att</strong> <strong>det</strong> infiltrerar ut i de naturliga<br />
jordlagren och diffust sprids via marken till<br />
grundv<strong>att</strong>net.<br />
Infiltration är en beprövad behandlingsmetod för<br />
<strong>att</strong> ta hand om <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en. I infiltrationen<br />
fördelas <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net genom flera spridningsledningar<br />
som ligger i ett lager av singel eller<br />
makadam (spridningslager). Reningen av<br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net sker i jordlagret mellan<br />
spridningslagret och grundv<strong>att</strong>net eller berg.<br />
Som tidigare nämnts (kapitel 3. Förutsättningar)<br />
är <strong>det</strong> viktigt <strong>att</strong> spridningslagret ligger på<br />
tillräckligt avstånd från grundv<strong>att</strong>en och berg.<br />
Det är viktigt <strong>att</strong> tänka på <strong>att</strong> infiltration av<br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en endast kan fungera i<br />
genomsläppliga och väldränerade marklager.<br />
För <strong>att</strong> veta om marken är lämplig för infiltration<br />
krävs <strong>att</strong> man gör vissa förundersökningar (mer<br />
om <strong>det</strong>ta under kapitel 3. Förutsättningar).<br />
Innehåller marken lera, hårt packat material,<br />
Bild: Principskiss för infiltration (www.<strong>avlopp</strong>sguiden.se)<br />
Kompaktfilter eller biomoduler<br />
Inneslutna kompaktfilter eller biomoduler är<br />
anordningar där en biologisk rening sker på en<br />
veckad geotextil eller annat bärarmaterial (ofta<br />
plast eller mineralull). I dessa kompaktfilter eller<br />
18<br />
stora stenar eller annat grovt material är platsen<br />
inte lämplig för infiltration.<br />
För <strong>att</strong> kontrollera infiltrationens eventuella<br />
påverkan på grundv<strong>att</strong>net, funktion och<br />
grundv<strong>att</strong>ennivån i marken, ska infiltrationsbädden<br />
förses med ett så kallat grundv<strong>att</strong>enrör<br />
(minst 110 millimeter i diameter). Nivåskillnaden<br />
mellan spridningsledningarna och grundv<strong>att</strong>enrörets<br />
botten ska vara minst 120 centimeter.<br />
Förstärkt infiltration<br />
När marken består av något för fint- eller<br />
grovkornigt material för <strong>att</strong> en vanlig infiltration<br />
ska fungera, kan en förstärkning med<br />
markbäddssand under spridningslagren räcka för<br />
<strong>att</strong> <strong>det</strong> ska fungera.<br />
Grund/Förhöjd infiltration<br />
<strong>Är</strong> grundv<strong>att</strong>ennivån hög eller avstån<strong>det</strong> till berg<br />
litet kan reningen säkerställas genom <strong>att</strong><br />
infiltrationen höjs upp.<br />
biomoduler sker nedbrytning av organiskt<br />
material och reduktion av smittämnen.
Det finns flera olika fabrikat på marknaden med<br />
olika bärarmaterial och konstruktion. Det finns<br />
också speciella fosforavskiljande material som<br />
komplement till kompaktfiltret.<br />
Kompaktfilter eller biomoduler brukar vanligtvis<br />
läggas istället för spridarlagret i infiltrationer och<br />
Bild: Principskiss för kompaktfilter eller biomoduler (www.<strong>avlopp</strong>sguiden.se)<br />
Markbädd<br />
En markbädd bygger i princip på samma process<br />
som en infiltrationsanordning, <strong>det</strong> vill säga <strong>att</strong><br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net renas genom <strong>att</strong> rinna genom ett<br />
sandlager. Skillnaden är <strong>att</strong> sandlagret byggs<br />
upp med särskild markbäddssand.<br />
Avloppsv<strong>att</strong>net infiltrerar inte heller ut i de<br />
naturliga marklagren utan samlas istället upp i en<br />
dränering och leds ytligt till dike, å, sjö eller hav.<br />
På samma sätt som vid infiltration leds<br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net genom flera spridningsledningar<br />
som ligger i ett lager av singel eller makadam.<br />
Avloppsv<strong>att</strong>net fördelas över <strong>det</strong> underliggande<br />
sandlagret i vilken reningen av <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net<br />
sker. Det renade v<strong>att</strong>net dräneras sedan bort<br />
genom ledningar i dräneringslagret under<br />
spridningslagret. V<strong>att</strong>net leds till en<br />
Bild: Principskiss på markbädd (www.<strong>avlopp</strong>sguiden.se)<br />
19<br />
markbäddar. Användan<strong>det</strong> av kompaktfilter eller<br />
biomoduler medför <strong>att</strong> bäddarnas yta kan<br />
minskas vilket kan underlätta då <strong>det</strong> är ont om<br />
plats på tomten.<br />
Reningsgraden i kompaktfiltren har inte<br />
verifierats i oberoende svenska mätningar.<br />
inspektionsbrunn för <strong>att</strong> sedan avledas till<br />
lämpligt dike, v<strong>att</strong>endrag eller dräneringssystem.<br />
På grund av <strong>att</strong> markbäddens botten ligger på<br />
stort djupt, vanligen drygt två meter, kan <strong>det</strong><br />
ibland vara svårt <strong>att</strong> få självfall genom<br />
markbädden på tomter med ingen eller liten<br />
marklutning. Om tillräcklig höjdskillnad saknas<br />
måste pumpning ske.<br />
Observera <strong>att</strong> en markbädd i sig inte når upp till<br />
de krav som ställs på rening av <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en<br />
som innehåller v<strong>att</strong>en från WC. Markbädd i<br />
kombination med andra tekniker, till exempel<br />
urinseparering, fosforfilter eller kemfällning, kan<br />
däremot uppnå de krav som ställs för normal<br />
skyddsnivå.
Minireningsverk<br />
Principen för ett minireningsverk är <strong>att</strong> reningen,<br />
ofta biologisk och kemisk, sker i ett slutet system<br />
från vilket <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net sedan leds ut till ett<br />
dike, dräneringssystem eller v<strong>att</strong>endrag. Vissa<br />
reningsverk kräver en slamavskiljare medan<br />
andra inte gör <strong>det</strong>.<br />
I reningen sker vanligtvis först en sedimentering<br />
där partiklar i <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net avskiljs. Därefter<br />
sker en biologisk rening för <strong>att</strong> reducera<br />
organiskt material och kväve. Kemikalier tillsätts<br />
för <strong>att</strong> fosfor och små partiklar ska fällas ut. För<br />
<strong>att</strong> hygienisera <strong>det</strong> <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en som släpps ut<br />
från verken är ett så kallat efterpoleringssteg,<br />
exempelvis en markbädd, ofta ett krav.<br />
Minireningsverken varierar mycket i storlek,<br />
kostnad och utseende. Gemensamt är <strong>att</strong> de i<br />
hög grad är automatiserade när <strong>det</strong> gäller<br />
kemfällning, pumpning och luftning av den<br />
biologiska reningen.<br />
Bild: Principskiss för minireningsverk (www.<strong>avlopp</strong>sguiden.se)<br />
Kemisk fällning och fosforfilter<br />
Kemisk fällning<br />
Vid kemisk fällning tillsätts fällningskemikalier i<br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net varvid fosfor och små partiklar<br />
fälls ut. Metoden erbjuder ett relativt enkelt sätt<br />
<strong>att</strong> höja reduceringen av fosfor i såväl nya som<br />
befintliga <strong>avlopp</strong>sanordningar.<br />
Fällningskemikalierna kan antingen doseras till<br />
ledningssystemet, i till exempel tvättstugan, eller<br />
doseras direkt till slamavskiljaren. När fosforn<br />
och partiklarna fälls ut bildas gelatinösa klumpar<br />
som sedimenterar i slamavskiljaren. Den ökade<br />
mängden slam innebär <strong>att</strong> slamtömning måste<br />
20<br />
Erfarenheter av minireningsverk från 1970- och<br />
80-talen visar <strong>att</strong> många anläggningar fungerar<br />
dåligt på grund av bristande tillsyn och underhåll.<br />
Detta gör <strong>att</strong> hårda krav ställs på den som vill<br />
installera ett minireningsverk. Bland annat krävs<br />
<strong>att</strong> servicen av anläggningen sker enligt<br />
tillverkarens instruktioner och <strong>att</strong> anläggningen<br />
sköts av sakkunnig. Även provtagningskrav kan<br />
ställas. Lämpligen sköts <strong>det</strong>ta genom <strong>att</strong><br />
serviceavtal upprättas med leverantörens<br />
service-organisation. Rapportering av service,<br />
egenkontroll och inköp av fällningskemikalier ska<br />
ske årligen till Miljö & Hälsoskydd. För<br />
granskning och administration av rapporteringen<br />
uttas en tillsynsavgift motsvarande en timmes<br />
arbetstid enligt gällande timtaxa fastställd av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige. För mer information se<br />
broschyren ”Så sköter du ditt minireningsverk”<br />
på <strong>kommun</strong>ens hemsida.<br />
Ska ett reningsverk väljas ska <strong>det</strong> ha genomgått<br />
ett opartiskt långtidstest under fältmässiga<br />
förhållanden och testresultat ska finnas.<br />
ske oftare och/eller <strong>att</strong> volymen på<br />
slamavskiljaren måste utökas. Tekniken kräver<br />
elinstallationer för kemfällning och styrning.<br />
Tekniken kräver även <strong>att</strong> sakkunnig installerar<br />
och driftoptimerar anläggningen. Vidare ska<br />
servicen av anläggningen ske enligt tillverkarens<br />
instruktioner och skötas av sakkunnig.<br />
Fosforfilter/fosforfälla<br />
Reningen i ett fosforfilter bygger på <strong>att</strong> fosfor i<br />
<strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net binds in till ett material med hög<br />
kapacitet för fosforinbindning. I allmänhet<br />
används kalkbaserade filtermaterial. Den typ<br />
som <strong>det</strong> finns mest erfarenhet av innebär <strong>att</strong> <strong>det</strong>
iologiskt behandlade <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>net strömmar<br />
horisontellt genom fosforfiltret. Flera produkter<br />
som kommit ut på marknaden den senaste tiden<br />
består av tömningsbara filterkassetter där<br />
filtermassan ska bytas ut med jämna mellanrum.<br />
Läs om hanteringen av avfallet som uppkommer<br />
i infobla<strong>det</strong> ”Avfall från <strong>avlopp</strong>” på <strong>kommun</strong>ens<br />
hemsida.<br />
21<br />
Observera <strong>att</strong> kemisk fällning, fosforfilter eller<br />
fosforfälla med slamavskiljare i sig inte når upp<br />
till de krav som ställs på rening av <strong>avlopp</strong>sv<strong>att</strong>en.<br />
De kan däremot fungera som ett kompletterande<br />
reningssteg för <strong>att</strong> nå en mer effektiv rening.<br />
Bild: Principskiss för kemisk fällning i kombination med markbädd (www.<strong>avlopp</strong>sguiden.se)<br />
6. Övriga upplysningar<br />
Slutna tankar<br />
Sluten tank med ”vanlig v<strong>att</strong>entoalett” ansluten är<br />
i allmänhet en nödlösning som tillgrips temporärt<br />
och tidsbegränsat i undantagsfall när inga andra<br />
alternativ fungerar, t.ex. vid tät bebyggelse,<br />
besvärliga markförhållanden, stor risk för<br />
påverkan av v<strong>att</strong>entäkter och behov av en snabb<br />
lösning för <strong>att</strong> undvika olägenheter för<br />
människors hälsa. Slutna tankar medför en<br />
ökning av tung trafik och därmed ökad<br />
miljöbelastning. Slutna tankar med<br />
vakuumtoalett eller motsvarande, och där<br />
spolvolymen är högst 0,6 l/ gång accepteras<br />
utan ovanstående begränsningar. Läs mer under<br />
rubriken 4.1 Vakuumtoaletter på sidan 14.<br />
Tak- och dräneringsv<strong>att</strong>en<br />
Tak- och dräneringsv<strong>att</strong>en ska samlas upp i<br />
separat ledning och släppas ut i mark eller dike.<br />
Tak- och dräneringsv<strong>att</strong>en får inte ledas till<br />
<strong>avlopp</strong>sanordningen eller på annat sätt belasta<br />
den.
Hur kan du nå oss?<br />
Postadress Miljö & Hälsoskydd<br />
<strong>Kungsbacka</strong> <strong>kommun</strong><br />
434 81 <strong>Kungsbacka</strong><br />
Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37<br />
Öppettider Må 8 - 18, ti - to 8 - 17, fre 8 - 15<br />
Telefon Kommunens växel: 0300-83 40 00<br />
Fax 0300-83 49 34<br />
Internet http://www.kungsbacka.se/ Bygga & Bo/ V<strong>att</strong>en & Avlopp/ Avlopp/ Eget<br />
<strong>avlopp</strong><br />
E-post miljo.halsoskydd@kungsbacka.se eller fornamn.efternamn@kungsbacka.se<br />
Tveka inte <strong>att</strong> kontakta Miljö & Hälsoskydd om Ni har några funderingar<br />
angående enskilda <strong>avlopp</strong>!<br />
22
Change language