Sverigemamman 2011 pdf - Familjeliv

En rapport från 9 000 svenska mammor

Ylva Hvarfner
VD Familjeliv Media
Anna Holmquist
Chefredaktör Familjeliv Media
Svenska
mammors
röst
SverigeMamman är den förmodligen största undersökning som genomförts bland svenska
mammor någonsin och i år genomförs den för andra året i rad. Förra året svarade drygt
9 000 mammor på frågor som rör familjelivet, ekonomin och familjens mat. I år har vi frå-
gat lika många mammor som i fjol men har ställt lite andra frågor. I SverigeMamman 2011
har vi bland annat frågat Sveriges mammor hur de ställer sig till fördelning av föräldraledig-
heten, om de har upplevt sig diskriminerade i arbetslivet, hur de tycker att förhållandet till
deras partner har ändrats sen de fick barn och hur de helst vill bli firade på mors dag. Vi
har även tagit tempen på jämställdheten mellan svenska föräldrar.
Undersökningen har genomförts via Familjeliv.se som är Sveriges största mötesplats för
föräldrar på internet. Hit kommer svenska mammor för att söka stöd och fakta och möta
andra i samma situation. Här talar de om vardagen och livet som mamma i Sverige.
Via de populära faktaguiderna, med hjälp av sajtens experter och andra medlemmar
hittar de fakta och får svar på sina frågor. Det startas nya trådar varje minut om allt från
middagsmat till förlossningsoro. Kommentarerna kommer i en strid och outtömlig ström.
Mammorna i årets rapport är överens om mycket. Bland annat att det är de som tar störst
ansvar för barn och hem, att attityden från chef och kollegor är mer positiv mot pappor
än mot mammor, att lönen lätt stagnerar efter att man fått barn och att amning är ett ämne
som det finns många och starka åsikter om. Men mammorna är också eniga om att de fått
en närmre relation till sin partner sedan de fått barn, att deras partner är landets sexigaste
och att man helst vill ha en teckning och en kram från barnen till mors dag. Men självklart
skiljer sig svaren också åt i en del avseenden för mammorna är ju först och främst individer.
Våra medlemmar och alla andra svenska mammor utgör en stor och viktig del av
samhället. I Sverige finns i dag 2,7 miljoner mammor, 50 000 av dessa blev mamma
för första gången under 2010.
Med SverigeMamman 2011 vill vi återigen ge mammorna en gemensam och tydlig
röst i Sverige.
Trevlig läsning!

Innehåll
Metodik ...............................................................5
Sammanfattning .............................................6
KAPITEL 1 Familjeliv .............................................8
KAPITEL 2 Ekonomi ............................................ 10
KAPITEL 3 Arbetsliv ............................................12
KAPITEL 4 Kärlek och sex ...............................14
KAPITEL 5 Barn och teknik .............................16
KAPITEL 6 Amning ..............................................18
KAPITEL 7 Högtider ...........................................20
Om Familjeliv .................................................23
Idé och produktion: Familjeliv.se och Agency
Tryck: Rolf Tryckeri AB
Formgivning: Ord & Bild
Utgivningsår: 2011
Fotograf: Klara Leo
Fotoassistent: Maria Hallsten
Porträttbild Anna Holmquist: Fredrik Etoall
Kontakt:
Familjeliv Media
www.familjeliv.se/sverigemamman
sverigemamman@familjeliv.se
08 - 473 33 60

Så tog
vi fram
rapporten
Av 67 967 utskickade undersökningsformulär,
kom drygt 10 868 besvarade
undersökningar tillbaka. De svar som
kom från mammor boende i Sverige och
med barn under 18 år lyftes fram ur den
totala populationen. Kvar blev totalt 9 552
svarande. Det är dessa siffror som redovisas
i SverigeMamman 2011.
I undersökningen efterfrågades bakgrundsvariablerna
ålder, kön, civilstånd,
bostadsort, hushållsinkomst, arbetssituation,
bransch, antal barn och hemspråk.
En närmare granskning av bortfallet, en
så kallad strukturell bortfallsanalys, visar
att det inte är några speciella grupper som
är överrepresenterade i bortfallet. De som
har svarat har samma strukturella profil
som de som inte svarat. De inkomna svarsenkäterna
har en god geografisk spridning.
Bortfallet från de genomförda undersökningarna
är litet, de som har börjat fylla
i undersökningen har i de allra flesta fall
även slutfört den.
Ingen ersättning har utgått till dem som
har deltagit i undersökningen.
Utöver den kvantitativa undersökningen
har Familjeliv.se även genomfört en
gruppintervju med fem mammor. Under
METODIK
SVERIGEMAMMAN BASERAS PÅ RESULTATEN FRÅN EN STATISTISKT SÄKERSTÄLLD UNDERSÖKNING SOM
HAR GENOMFÖRTS AV UNDERSÖKNINGSFÖRETAGET RAM (RESEARCH AND ANALYSIS OF MEDIA) PÅ
UPPDRAG AV FAMILJELIV MEDIA. UNDERSÖKNINGEN GENOMFÖRDES MELLAN DEN 17/8 OCH 7/9 2011.
URVALSRAMEN FÖR RESPONDENTERNA ÄR FAMILJELIV.SE:S MEDLEMSREGISTER, SOM TOTALT BESTÅR AV
CIRKA 120 000 MEDLEMMAR.
gruppintervjun diskuterades resultaten från
undersökningen. Uttalanden som uppkom
under gruppintervjun har gett upphov till
citaten i denna rapport.
5

6
SAMMANFATTNING
Rapporten
i sammanfattning
I SVENSKA FAMILJER ÄR DET MAMMAN SOM ÄR PROJEKTLEDARE. DET ÄR HON SOM ORDNAR MED DEN
VARDAGLIGA LOGISTIKEN OCH TAR STÖRST ANSVAR FÖR BARNEN. JÄMSTÄLLDHET ÄR LÅGT PRIORITERAT
NÄR FÖRÄLDRALEDIGHETEN SKA DELAS UPP, EKONOMIN HAR KLART STÖRST INVERKAN FÖLJT AV
FÖRÄLDRARNAS ARBETSSITUATION.
Var femte mamma upplever att hon någon
gång har blivit diskriminerad i arbetslivet
på grund av att hon har barn och främst är
det genom utebliven löneutveckling. De
flesta tycker också att attityden mot nyblivna
pappor är bättre och mer uppmuntrande
än mot nyblivna mammor.
De flesta mammor har ett långsiktigt
sparande till sina barn, även om singelmammor
överlag har det något tuffare
ekonomiskt och sparar mindre.
Fyra av tio mammor i Sverige är missnöjda
med sitt sexliv och sexlusten har minskat
sedan de fått barn. Men när mammorna
ska utse Sveriges sexigaste man är det deras
egen partner som kommer i topp.
Amning är ett ämne som engagerar
många. Närmare nio av tio svenska
mammor ammade sitt senaste barn och
vanligast är att barnet ammades till det var
upp till sex månader. De flesta mammor
ammar sina barn oavsett var de befinner
sig, samtidigt uppger många att de kan bli
irriterade på andra mammor som ammar
på offentliga platser.
Internet är en källa till oro för många
mammor, en av fem svenska mammor uppger
att hon känt oro för barnens surfande.
Var tredje mamma oroar sig mer för sin
dotters surfande än för sin sons. En av tio
har också haft anledning att vara orolig.
Var femte av dessa mammor har varit med
om att deras barn blivit kontaktade av
okända vuxna via internet. I fyra procent
av fallen vet mamman att hennes barn blev
kontaktat av en pedofil.
Sist men inte minst så är hemmafrutrenden
fortsatt stark. Fjolårets rapport visade
att sju av tio mammor skulle vilja vara
hemma mer med sina barn. Årets resultat
visar att nära hälften av Sveriges mammor
skulle vilja vara hemmafru om de hade
möjlighet. Samtidigt anser sju av tio att det
svenska samhället inte accepterar kvinnor
som valt att vara hemmafru.

8
KAPITEL 1 FAMILJELIV
Mamma fortfarande
familjens projektledare
FAMILJELIV I DE SVENSKA HEMMEN ÄR DET FORTFARANDE MAMMORNA SOM DRAR DET STÖRSTA LASSET
FÖR ATT FÅ VARDAGEN ATT FUNGERA. NÄR DET GÄLLER ATT TILL EXEMPEL VARA HEMMA MED SJUKT BARN,
HÄMTA OCH LÄMNA BARN TILL SKOLA ELLER FRITIDSAKTIVITETER, ORDNA MED BARNENS MATSÄCK ELLER
GÅ PÅ FÖRÄLDRAMÖTEN ÄR DET MAMMORNA SOM TAR BETYDLIGT STÖRRE ANSVAR ÄN PAPPORNA.
MAMMORNA TROR INTE DE ÄR ENSAMMA I SIN SITUATION. EN KLAR MAJORITET, ÅTTA AV TIO, AV
SVERIGES MAMMOR ANSER ATT DET GENERELLT SETT ÄR MAMMORNA SOM TAR STÖRST ANSVAR FÖR
BARNEN I DET SVENSKA SAMHÄLLET.
– Målsättningen är att det ska vara jämt
uppdelat mellan mig och min man, men
efter vårt tredje barn blev det svårt att stå
fast vid det eftersom jag inte gick tillbaka
till jobbet mellan barnen. Jag blev verkligen
familjens projektledare. Jag var hemma
och han jobbade heltid. Det är viktigt att
dela på föräldraledigheten, i bland är det
bra att tvinga sig själv att dela på ansvaret,
säger Villemo Linngård Oksanen 34, trebarnsmamma
från Älvkarleby.
När det kommer till att ta ut föräldraledighet
är mammorna också överrepresenterade.
I åtta av tio familjer uppger mamman
att det var hon som var hemma större delen
av föräldraledigheten med det senaste
barnet. I var fjärde familj var mamman
VEM TAR STÖRST ANSVAR FÖR LOGISTIKEN HEMMA?
60 % Mamma Pappa Båda
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0 %
18 %
2 %
16 %
Hjälpa barnen
med läxläsning
34 % 34 %
6 %
Hämta/lämna
från förskola/
skola
17 %
8 %
25 %
Skjutsa barnen
till och från
fritidsaktiviteter
hemma hela föräldraledigheten och i en av
tio familjer var föräldrarna hemma halva
tiden var. I endast två procent av de svenska
familjerna var pappan hemma större delen
av föräldraledigheten.
Den tydliga snedfördelningen av föräldraledigheten
bekräftas av att 25 procent av
mammorna tycker att deras förhållande
blivit mindre jämställt sedan de fi ck barn.
Överlag är jämställdhet lågt prioriterat när
föräldraförsäkringen ska fördelas i familjen.
Endast åtta procent av Sveriges mammor
anser att jämställdhet är en avgörande
faktor för hur hon och hennes partner
delar upp föräldraledigheten. Den klart
viktigaste faktorn är ekonomiska faktorer
(58 procent) samt hur arbetssituationen ser
53 %
15 %
28 %
Laga familjens
mat
34 %
7 %
55 %
Lägga
barnen för
natten
42 %
11 %
42 %
Handla
familjens
mat
52 %
ut (55 procent). Den tredje största faktorn
är praktiska skäl, till exempel att barnet
ammas (41 procent).
Västerbotten har den största andelen (19
procent) föräldrar som säger sig dela helt
lika på föräldraledigheten. Möjligtvis är det
ett gemensamt beslut som ligger bakom
den höga siffran då andelen föräldrar som
tillsammans beslutar om fördelningen av
föräldraledigheten är högst i landet här.
Halland är det län som är mest ojämlikt i
fördelningen, där är det endast sju procent
som delar lika på föräldraledigheten. Det
är också det län där andelen mammor som
säger att de tog ut hela föräldraledigheten
själva är högst (32 procent). Motsvarande
siffra i riket är 25 procent.
1 %
11 %
Ordna med
matsäck till
barnens utflykter
med skolan
56 %
1 %
10 %
Se till att barnen
har rätt utrustning
med sig till
skolan, t.ex.
gymnastikpåse
29 %
3 %
43 %
Gå på
föräldramöten

Enligt mammorna är det de som är hemma
mer och tar ett klart större ansvar för barn
och hem än vad papporna gör, men det
är få som skulle vilja att deras partner var
hemmapappa. Över hälften (52 procent)
skulle inte alls vilja det. Knappt två av tio
mammor (18 procent) är positiva till att
deras partner skulle vara hemmapappa.
– Det är nog många män som skulle vilja
vara hemmapappor men jag tror inte att
de får tillfälle att tänka på det eftersom det
förutsätts att de inte ska vilja det. Många
pappor skulle nog passa jättebra att vara
hemma mer med barnen än vad de är, säger
Ellen Wright 33, mamma från Göteborg.
Hemmafrutrenden fortsatt stark
Resultatet som presenterades i Sverige-
Mamman 2010 visade att sju av tio
svenska mammor då ville vara hemma
mer med sina barn. Årets resultat visar att
denna trend håller i sig. Nästan hälften (45
procent) av Sveriges mammor skulle vilja
vara hemmafruar om de hade möjlighet.
Knappt fyra av tio har inget intresse alls
av att vara hemmafru. Sju av tio anser
samtidigt att det svenska samhället inte
accepterar kvinnor som har valt att vara
hemmafru. Precis som resultatet i Sverige-
Mamman 2010 visade så är det fortfarande
främst de yngre mammorna som vill vara
hemmafruar. I åldersgruppen 18–29 år vill
53 procent vara hemmafru. Bland dem som
är i åldersgruppen 30–44 år sjunker siffran
till 40 procent.
– Jag tror att hemmafruidealet har blivit
glorifi erat. Det kan låta skönt att vara hemma
på heltid men för mig skulle det kännas
fel att inte hjälpa till att försörja min familj.
Dessutom är det viktigt att inte göra sig för beroende
av sin man. Jag vill kunna stå på egna
ben och kunna försörja mina barn själv om
det skulle behövas, säger Susanne Mickelsson
Sparv 29, tvåbarnsmamma från Rättvik.
ANSVARSFÖRDELNING
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0 %
Vad ansvarar din partner främst för i ansvarsfördelningen er emellan?
Vad ansvarar du främst för i ansvarsfördelningen er emellan?
46 %
39 %
Vi delar i princip
lika på alla
ansvarsområden
42 %
7 %
Tjänar mer pengar
och ansvarar mer
för ekonomin
41 %
4 % 4 %
Ansvarar för
hemmet, t.ex. laga
mat, tvätta osv
25 %
Ansvarar för att
hämta/lämna barn
på deras aktiviteter
I VILKEN UTSTRÄCKNING SKULLE
DU VILJA VARA HEMMAFRU?
47 % 53 %
60 % 40 %
55 %
18–29 år 30–44 år
45–59 år
45 %
Inte alls
Väldigt gärna
9

10
KAPITEL 2 EKONOMI
Svenska
mammor bra
på långsiktigt
sparande till
barnen
EKONOMI DE FLESTA MAMMOR I SVERIGE HAR ETT LÅNGSIKTIGT SPARANDE TILL SINA BARN. SEX AV
TIO LÄGGER UNDAN PENGAR TILL BARNEN VARJE MÅNAD. TVÅ AV TIO LÄGGER UNDAN PENGAR TILL
BARNENS SPARANDE NÄR DE HAR MÖJLIGHET OCH FYRA PROCENT LÄGGER UNDAN PENGAR TILL
BARNEN VID HÖGTIDER, TILL EXEMPEL FÖDELSEDAG ELLER JULAFTON. ENDAST 14 PROCENT HAR INGET
LÅNGSIKTIGT SPARANDE TILL SINA BARN.
Mammor som är gifta eller sambo sparar
i högre utsträckning till sina barn än
singelmammor. Sju av tio (65 procent) av
de mammor som är gifta lägger undan
pengar varje månad som ett långsiktigt
sparande till sina barn. Bland singelmammorna
är motsvarande siffra 42 procent.
Barnen får välja själv
Det vanligaste är att barnen själva får
avgöra vad de ska spendera sina sparade
pengar på. Nära hälften (47 procent) av
mammorna tycker att sparpengarna ska gå
till körkort, följt av bostad som 43 procent
tycker att pengarna ska gå till.
– Jag tycker det är viktigt att barn lär sig
hushålla med sin ekonomi från en tidig
ålder. Vår son har haft veckopeng sedan
han var fyra år. Han har ett eget långsiktigt
sparande och lär sig värdet av att spara.
Om det är någon sak min son gärna vill
ha så får han själv spara ihop en del av det
så skjuter vi till resten av summan, säger
Villemo Linngård Oksanen 34, trebarnsmamma
från Älvkarleby.
Statusprylar i skolan ger press
I genomsnitt tycker sju av tio mammor
(67 procent) att det är press på barnen i
skolan gällande märkeskläder och dyra
prylar. Bland singelmammor är andelen
något högre, 70 procent. Motsvarande siffra
för gifta mammor är 65 procent.
– Jag tror att det är mer press föräldrar
emellan. Inte konstigt att barnen blir
pressade när föräldrarna verkar tycka att
det är så viktigt med vilket märke det är på
kläderna. Det är en hel industri kring det
som bara verkar bli värre. Det börjar redan
när man är gravid att man ska ha alla de
rätta sakerna. Det är nog lätt för många att
bli medryckta och känna att man måste ha
vissa saker, säger Ellen Wright 33, mamma
från Göteborg.
VAD ÄR SPARPENGARNA
TÄNKTA ATT GÅ TILL?
Det får han/hon själv avgöra när
hon/han får pengarna: 53 procent
Körkort: 47 procent
Bostad: 43 procent
Utbildning: 25 procent
Bil: 19 procent
Resa: 9 procent
Annat: 4 procent

Jag tycker det är viktigt att
barn lär sig hushålla med sin
ekonomi från en tidig ålder.
Vår son har haft veckopeng
sedan han var fyra år. Han har
ett eget långsiktigt sparande
och lär sig värdet av att spara.
Om det är någon sak min son
gärna vill ha så får han själv
spara ihop en del av det så
skjuter vi till resten av summan.
Villemo Linngård Oksanen 34,
trebarnsmamma från Älvkarleby
11

12
KAPITEL 3 ARBETSLIV
Var fjärde
mamma
har blivit
diskriminerad
i arbetslivet
ARBETSLIV NÄSTAN VAR FJÄRDE KVINNA (23 PROCENT) UPPLEVER ATT HON HAR BLIVIT DISKRIMINERAD I
ARBETSLIVET EFTER ATT HON FÅTT BARN. DEN VANLIGASTE FORMEN AV DISKRIMINERING ÄR
UTEBLIVEN LÖNEUTVECKLING. FYRA AV TIO SÄGER ATT DE HAR NEKATS LÖNEÖKNING, SAMTIDIGT
SOM DERAS KOLLEGOR UTAN BARN HAR FÅTT ÖKAD LÖN. DEN NÄST VANLIGASTE FORMEN AV
DISKRIMINERING ÄR ATT BLI NEKAD ANSTÄLLNING PÅ GRUND AV ATT MAN HAR BARN, VILKET TRE
AV TIO MAMMOR HAR VARIT MED OM.
Tre av tio mammor har också fått sin arbetsförmåga
ifrågasatt av chefen eller kollegor
på grund av att de har barn. Trots detta
säger sig enbart två av tio mammor ha känt
oro för att berätta för sin chef eller kollegor
att de var gravida. För de flesta mammor
(69 procent) var inte arbetssituationen
heller en faktor som påverkade när hon
skulle försöka bli gravid. För två av tio
mammor var dock arbetssituationen en
faktor som hade inverkan på detta beslut.
– Min arbetssituation har till viss del
förändrats sen jag fick barn. Jag tänker mer
på att mitt jobb måste passa ihop med mitt
familjeliv. Jag jobbar oregelbundna tider
vilket passar oss bra. Min man får också
anpassa sitt arbete efter sitt familjeliv.
Sedan vi fick barn har vi börjat anpassa oss
mer för att det ska funka för barnen. Till
exempel har vi flyttat för att minska pendlingstiden
till och från jobbet, säger Helena
Mickelsson Heinås 31, tvåbarnsmamma
från Sollentuna.
Skillnad i attityden mot
pappor och mammor
Sveriges mammor upplever att det är stor
skillnad i attityden på arbetsplatsen mot
nyblivna mammor och nyblivna pappor.
Varannan mamma, 45 procent, anser att
attityden från chefer och kollegor är bättre
mot nyblivna pappor. Knappt en tiondel
(7 procent) tycker att attityden är bättre mot
nyblivna mammor.
– Sedan jag blivit mamma är det framförallt
min lön som har påverkats. Det är väldigt
lätt att bli överkörd när man ibland tvingas
vara borta från arbetsplatsen på grund av
vård av sjukt barn eller föräldraledighet. Jag
har alltid haft dåligt samvete när jag ska
vara föräldraledig eftersom jag känner att
jag överger mina kollegor, säger Villemo
Linngård Oksanen 34, trebarnsmamma
från Älvkarleby.
Det finns markanta skillnader mellan
hur mycket mammor som arbetar inom
olika branscher upplever att de har blivit
diskriminerade. Bland de mammor som
arbetar inom reklam/PR/marknadsföring är
andelen högst, där har 31 procent upplevt
diskriminering. Minst diskriminerade blir

HAR DU BLIVIT DISKRIMINERAD
PÅ ARBETSMARKNADEN SEDAN
DU FICK BARN? JA:
Reklam/PR/Marknadsföring: 31 %
Hotell och restaurang: 26 %
Försäljning: 25 %
Lager och industriarbete: 24 %
Personal och administration: 23 %
Ekonomi och fi nansiering: 19 %
Journalistik och media: 19 %
Vård och omsorg: 19 %
Skola och förskola: 18 %
I VILKEN UTSTRÄCKNING
UPPLEVER DU ATT DIN
LÖNEUTVECKLING HAR
FÖRÄNDRATS SEN DU FICK BARN?
34 %
14 %
52 %
Samma som innan/ingen förändring
Stannat av helt Utvecklats till det bättre
mammor som arbetar inom skola och förskola,
som trots att det är den lägsta siffran
ändå är 18 procent. Det skiljer sig också
mellan yrkesgrupperna gällande vilken
form av diskriminering mammorna säger
att de utsatts för. Inom skola och förskolan
samt hotell och restaurang har nio procent
av mammorna missat chans till befordran
på grund av att de har barn. Motsvarande
andel för mammor som arbetar inom
reklam/PR/marknadsföring är 30 procent.
En avstannad löneutveckling drabbar
främst kvinnor inom ekonomi och fi nansiering
(56 procent), journalistik (53 procent),
skola och förskola (50 procent) samt vård
och omsorg (44 procent).
60 %
HUR HAR DIN ARBETSSITUATION PÅ LÅNG SIKT PÅVERKATS
50 % AV ATT DU FÅTT BARN?
40 %
30 %
20 %
10 %
0 %
60 %
50 %
PÅ VILKET SÄTT HAR DU BLIVIT DISKRIMINERAD?
40 %
30 %
20 %
10 %
0 %
40 %
Inte alls
36 %
Min löneutveckling
har avstannat trots
att kollegor utan
barn fått ökad lön
25 %
Jag har
gått ned i
arbetstid
30 %
Jag har nekats
anställning på
grund av att
jag har barn
21 %
Min karriärsutveckling
har
avstannat
29 %
Min arbetsförmåga
ifrågasätts/har
ifrågasatts av min
chef eller kollegor
6 %
Jag har missat
chans till
befordran
18 %
4 %
Min karriärsutveckling
har ökat
Min chef har
uttalat sig
nedlåtande på
grund av att jag
har barn
17 %
2 %
Jag har
ökat
i arbetstid
Jag har inte blivit
befordrad trots
att kollegor
med motsvarande
prestationer blivit det
Jag har
blivit
befordrad
10 %
2 %
Mina kollegor
har uttalat sig
nedlåtande
på grund av att
jag har barn
7 %
11 %
Annat
Jag blir/har
blivit utfryst
av kollegorna
13

14
TOPP 5
HuR TRäffadeS du OcH
dIn nuVaRande PaRTneR?
1. På en PRIVaT feST: 19 %
2. På kROgen: 17 %
3. VIa näTdejTIng: 14 %
4. På jObbeT: 12 %
5. På unIVeRSITeTeT: 5 %

Däremot kommer sexlivet långt ner på
prioriteringslistan. Hela 39 procent av
mammorna uppger att de är missnöjda
med sitt sexliv och sex av tio vill ha mer
sex. Lika många mammor säger att de har
mindre sex efter att de fått barn och tycker
att den egna sexlusten har minskat. Tre
av tio upplever dessutom att deras partner
fått minskad sexlust efter att barnet fötts.
De fl esta (58 procent) upplever dock att
partnerns lust är oförändrad.
Fyra av tio spionerar på partnern
Sex procent av Sveriges mammor har varit
otrogna mot sin nuvarande partner. De
fl esta, sju av tio, säger sig veta att deras
partner inte varit otrogen mot dem. Samtidigt
är det många som inte verkar lita helt
på sin partner. Fyra av tio har smygläst sin
partners SMS och tre av tio har läst sin
partners e-post. Av de mammor vars partner
använder Facebook har 24 procent loggat
in på sin partners konto i smyg.
Sveriges sexigaste man:
min partner!
När svenska mammor ska utse Sveriges
sexigaste man så hamnar deras egen partner
i topp. Fyra av tio tycker att deras egen
partner är sexigast. På andra plats, med 9
procent av rösterna, kommer skådespelaren
Alexander Skarsgård, tätt följd av
skådespelarkollegan Joel Kinnaman med
åtta procent.
– Sen vi fi ck barn har vi mindre tid för
varandra men vi tar samtidigt mer tillvara
på tiden vi får tillsammans. Vi har fått ett
bättre förhållande sen vi fi ck barn. Vi har
något gemensamt som är det viktigaste i
världen för oss båda. Det har fört oss samman
och gjort att vi har blivit bättre på att
kommunicera med varandra, säger Helena
Mickelsson Heinås 31, tvåbarnsmamma
från Sollentuna.
80 %
60 %
40 %
20 %
0 %
87 %
När barnen
sover
KAPITEL 4 KÄRLEK OCH SEX
barn gör svenska par
mer sammansvetsade
– men sexlivet
prioriteras bort
KÄRLEK OCH SEX ATT BARN INNEBÄR EN STOR OMSTÄLLNING I ETT FÖRHÅLLANDE HÅLLER NOG DE FLESTA
MED OM. GLÄDJANDE NOG TYCKER SVENSKA MAMMOR ATT FÖRÄNDRINGEN I MÅNGA FALL ÄR POSITIV.
FYRA AV TIO MAMMOR KÄNNER SIG MER SAMMANSVETSADE MED SIN PARTNER OCH TYCKER ATT RELA-
TIONEN BLIVIT NÄRMRE EFTER ATT DE FÅTT BARN. TRE AV TIO TYCKER ATT DE UPPSKATTAR VARANDRA MER.
NÄR HAR DU OCH DIN PARTNER OFTAST SEX?
3 %
När vi är på
semester
3 %
När vi har
barnvakt
HUR NÖJD ÄR DU MED
DITT SEXLIV?
Varken eller 27 %
2 %
Missnöjd 39 %
När barnen tittar på
Bolibompa eller
andra barnprogram
Nöjd 34 %
5 %
Annat
15

16
KAPITEL 5 BARN OCH TEKNIK
ny teknik
och internet
källa till oro
för mammor
BARN OCH TEKNIK DAGENS TEKNIK OCH INTERNET HAR SKAPAT FANTASTISKA MÖJLIGHETER FÖR
MASSOR AV MÄNNISKOR VÄRLDEN ÖVER. BAKSIDAN AV MYNTET ÄR DE RISKER OCH POTENTIELLA
FAROR SOM DEN NYA TEKNIKEN KAN INNEBÄRA. DAGENS FÖRÄLDRAR HAR HELT ANDRA UTMANINGAR
ÄN FÖR NÅGRA ÅR SEDAN NÄR DET GÄLLER ATT INFORMERA SINA BARN OM INTERNET.
Var femte mamma känner oro över att
hennes barn surfar på internet. Bland dem
är det största orosmomentet att barnen ger
ut för mycket information om sig själva (44
procent) samt att barnet ska bli kontaktat av
en pedofil (44 procent).
Oron över barnens internetanvändande
är inte helt obefogad. En av tio mammor
har varit med om situationer som har gett
dem anledning till oro. Av dessa har var
fjärde mamma varit med om att deras barn
har blivit kontaktade av okända vuxna.
Dessutom har en av fem ett barn som blivit
mobbat på internet.
Oron över flickors internetanvändande
är större än oron över pojkars. Var tredje
mamma (32 procent) känner mer oro över
sin/sina döttrars surfande på internet än
sin/sina söners.
– Jag tror att föräldrar i dag är bättre
förberedda på att informera sina barn om
internet, till skillnad från dem som var
föräldrar till barn och tonåringar när internetanvändadet
slog igenom. Då var både
vuxna och tonåringar lika mycket nybörjare
och lika naiva inför internetanvändandet,
säger Villemo Linngård Oksanen 34, trebarnsmamma
från Älvkarleby.
– Den dagen mina barn kommer börja
bli mer aktiva på internet kommer jag vara
noga med att förklara att allt som skrivs på
internet även stannar där. Det är viktigt att
de vet hur försiktig man måste vara med
vilken information man delar med sig
av, för man är aldrig så anonym som man
tror, säger Helena Mickelsson Heinås 31,
tvåbarnsmamma från Sollentuna.

VAD HAR HÄNT SOM GJORT ATT DU FÅTT ANLEDNING ATT OROA DIG?
40 %
30 %
20 %
10 %
0 %
25 %
Mitt barn
har blivit
kontaktat av
okända vuxna
21 %
Mitt barn har
blivit mobbat
på internet
20 %
Mitt barn har
kommit i kontakt
med nya
kompisar med
dåligt inflytande
13 %
Mitt barn har råkat
binda upp sig för
att betala dyra
spel eller
mobilapplikationer
9 %
Mitt barn har
mobbat eller
spridit
rykten/bilder
på kompisar
4 %
Mitt barn
har blivit
kontaktad av
en pedofil
Den dagen mina barn
kommer börja bli mer aktiva
på internet kommer jag vara
noga med att förklara att
allt som skrivs på internet
även stannar där. Det är
viktigt att de vet hur försiktig
man måste vara med vilken
information man delar med
sig av, för man är aldrig så
anonym som man tror.
Helena Mickelsson Heinås 31,
tvåbarnsmamma från Sollentuna
ÄR DU MER OROLIG ÖVER DIN/
DINA FLICKORS ANVÄNDNING AV
INTERNET ÄN DIN/DINA POJKARS?
Nej: 68 %
Ja: 10 %
Till viss del: 22 %
17

18
KAPITEL 6 AMNING
ett ämne präglat
av starka åsikter
AMNING AMNINGSDEBATTEN BLOSSAR MED JÄMNA MELLANRUM UPP I MEDIA OCH RÖR DÅ OFTA UPP
ENORMA KÄNSLOSTORMAR. AMNING ÄR BEVISLIGEN ETT LADDAT ÄMNE SOM DET INTE ALLTID ÄR LÄTT
ATT FÖRHÅLLA SIG TILL. DE FLESTA MAMMOR (86 PROCENT) I SVERIGE AMMADE SITT SENASTE BARN OCH
ENDAST 14 PROCENT AMMADE INTE SITT SENASTE BARN ALLS. DET VANLIGASTE ÄR ATT MAN AMMAR SITT
BARN UPP TILL DET ÄR SEX MÅNADER GAMMALT. NÄST VANLIGAST ÄR ATT BARNET AMMAS TILLS DET ÄR
ETT ÅR. FYRA PROCENT AV SVERIGES MAMMOR AMMADE SITT SENASTE BARN TILLS DET VAR TVÅ ÅR.
Majoriteten av Sveriges mammor avstår
från att dricka alkohol under de perioder
de ammar. Sex av tio avstår helt från
alkohol under amningsperioden. Fyra av
tio kan tänka sig något enstaka glas men
inte i direkt anslutning till amningen. Tre
procent av mammorna ändrar inte sin alkoholkonsumtion
på grund av att de ammar
och en procent skulle vilja kunna låta bli
alkoholen då de ammar men klarar inte av
att avstå helt.
– Jag tycker inte att någon har rätt att
säga något om hur en mamma väljer att
amma eller inte amma sitt barn eller huruvida
man dricker alkohol under perioder då
man ammar. Det är upp till varje kvinna att
själv avgöra vad som är bäst för henne själv
och sitt barn. Själv är jag nykterist men har
fått pikar från helt främmande människor
när jag fl askmatat mitt barn om att jag gör
det för att jag inte ska behöva avstå alkohol.
Det är helt absurt att vissa tycker det är
okej att fälla sådana kommentarer, säger
Villemo Linngård Oksanen 34, trebarnsmamma
från Älvkarleby.
Offentlig amning
– gärna för mig men inte för andra
Svenska mammor har överlag en avslappnad
inställning till att amma på offentlig
plats. Hälften ammar där de befi nner
sig och struntar i om det är en offentlig
plats eller inte. Tre av tio har ammat på
en offentlig plats någon gång då de varit
tvungna och 15 procent ammar ofta på
offentliga ställen. Knappt en tiondel har
aldrig ammat på en offentlig plats. Trots
att en klar majoritet ammar på offentliga
ställen irriterar sig två av tio på andra som
ammar sitt barn offentligt.
– Jag ammade till mitt barn var fyra månader
gammalt. Något som slog mig då var
hur mycket åsikter människor har om hur
man själv väljer att föda sitt barn. Det anser
jag ger uttryck för ett utbrett kvinnoförakt.
Oftast är det kvinnor som dömer andra
kvinnor. Hur man än gör kan man inte göra
rätt, det fi nns alltid de som tycker man gör
fel när det kommer till amning. De kvinnor
som är allra hårdast att döma verkar ofta
vara de som själva haft jättelätt att amma
och inte kan förstå hur det kan vara svårt
för någon annan. Det är klart att det är lätt
att säga amning är det bästa då, säger Ellen
Wright 33, mamma från Göteborg.
DRICKER/HAR DU DRUCKIT ALKOHOL UNDER DEN PERIOD
DÅ DU AMMAT?
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0 %
56 %
Nej, jag avstår/har
avstått helt från
alkohol under den tid
då jag ammat
35 %
Det har hänt att jag
druckit något enstaka
glas men aldrig i
direkt anslutning till
att jag ammat
3 %
Jag dricker lika
mycket alkohol när
jag ammar som när
jag inte ammar
1 %
Jag skulle vilja kunna låta
bli att dricka alkohol
under perioder då jag
ammat men har inte
klarat av att avstå helt
5 %
Annat

20
KAPITEL 7 HÖGTIDER
Städning,
svärföräldrar och
ekonomi största
orsakerna till gräl
under julen
HÖGTIDER SVENSKA FAMILJER ÄR SAMS UNDER JULEN. OM DET DÄREMOT UPPSTÅR GRÄL HANDLAR DET
FRÄMST OM STÄDNING, SLÄKTEN, SVÄRFÖRÄLDRARNA ELLER EKONOMIN. SVENSKA MAMMOR FIRAR
JUL HEMMA. DEN STÖRSTA ANDELEN (26 PROCENT) FIRAR JULAFTON I DET EGNA HEMMET. NÄSTAN LIKA
MÅNGA (23 PROCENT) TILLBRINGAR JULAFTON PÅ MER ÄN ETT STÄLLE. OCH DET ÄR VARKEN MAMMAN
ELLER PAPPAN SOM HAR HUVUDANSVARET FÖR JULMATEN, I MAJORITETEN AV DE SVENSKA FAMILJERNA
ÄR DET FAR- RESPEKTIVE MORFÖRÄLDRAR SOM TAR STÖRST ANSVAR FÖR JULMATEN.
I snitt lägger svenska mammor 874 kronor
på födelsedagspresenter till varje barn och
ett genomsnittligt barnkalas kostar 917 kronor.
Singelmammor spenderar lika mycket
pengar på barnens presenter som mammor
som lever i parrelation. När det gäller
födelsedagskalas lägger singelmammor
dock något mer pengar än genomsnittet,
för singelmammor är genomsnittssumman
985 kronor.
Julen dyrare än födelsedagen
I genomsnitt spenderar svenska mammor
963 kronor på julklappar till varje barn.
Singelmammor spenderar marginellt mindre
än mammor som lever i parrelation.
För mammor som är gifta eller sambo är
genomsnittsumman 968 kronor per barn,
motsvarande siffra för singelmammor är
963 kronor.
Mors dag viktigt i de
svenska hemmen
Hälften av Sveriges mammor blir sura
eller ledsna om deras familj glömmer bort
att fira dem på mors dag. Endast femton
procent firar varken mors-eller fars dag och
nio procent tycker att mors dag är viktigare
än fars dag.
Det är de charmiga och enkla sakerna
som de flesta önskar sig till mors dag. De
tre mest populära sätten att bli firad är teckning
från barnen, frukost på sängen och på
tredje plats en finare middag. Mer exklusiva
saker som smycken, choklad eller en resa
kommer längst ned på listan.
Viktigt att fira sin egen mamma
Majoriteten av mammorna är noga med att
fira sin egen mamma och pappa på mors
och fars dag. Åtta av tio firar alltid sin egen
mamma på mors dag och sju av tio firar
alltid sin pappa på fars dag.
– Min första mors dag tyckte jag det
var viktigt att bli firad. Numera är det inte
riktigt lika viktigt. I början var det min
man som såg till att jag blev firad, nu sköter
barnen det och kommer själva ihåg att fira
både mig och min man till mors- och fars
dag, säger Susanne Wennberg 36, trebarnsmamma
från Märsta.

50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0 %
22 %
Teckningar
från
barnen
18 %
Frukost
på
sängen
10 %
Finare
middag
9 % 9 %
Blommor En hel
dag för
mig själv
En dag
utan
hushållssysslor
En natts
ostörd
sömn
11 % 11 %
4 %
2 % 2 % 2 % 2 %
Smycken En resa Tårta/
bakverk
Choklad Foton
TOPP 5
Vad bRåkaR nI OM TILL juL?
1. SVäRfÖRäLdRaRna: 7%
2. STädnIng: 6%
3. SLäkTen: 6%
4. faMILjenS ekOnOMI: 6%
5. VaR VI Ska fIRa juL: 5%
HUR VILL DU HELST BLI UPPVAKTAD PÅ MORS DAG? VEM I DIN FAMILJ HAR
HUVUDANSVARET FÖR JULMATEN:
Vi äter borta
15 %
Delar på ansvaret
20 %
Annan person
4 %
Pappan
4 %
Far/morföräldrar
34 %
Mamman
23 %
21

Om
familjeliv.se
Familjeliv.se är Sveriges i särklass största föräldrasajt med cirka 600 000 unika besökare
per vecka. Sajtens hjärta är forumet där besökarna kan möta och prata med andra som
är i samma situation som de själva eller diskutera med någon av sajtens experter.
Här kan föräldrar också hitta information i form av faktaguider eller med hjälp av sajtens
populära online-verktyg för både gravida och föräldrar. Under en månad når Familjeliv.se
över 40 procent av alla mammor i Sverige med barn som är mellan 0 och 6 år gamla.
Familjeliv.se startades 2003 och ägs av FamiljeLiv Media AB som är en del
av Stampen-gruppen.
Familjeliv.se har i två år i rad blivit utnämnt till Sveriges bästa community och
nummer 17 på listan över ”Sveriges 100 bästa sajter 2010” (InternetWorld).
Driften av Familjeliv.se finansieras främst av annonsörer som vill nå ut till
medlemmar och besökare.
VILL DU VETA MER?
SverigeMamman baseras på den sannolikt största undersökningen som gjorts bland svenska
mammor – den här rapporten sammanfattar en del av all spännande information som finns
att tillgå. Vi har ställt nästan 100 frågor om allt från kärlek och relationer till inköpsvanor,
barnens veckopeng och högtider. Data finns även på lokal och regional nivå för dig som är
intresserad. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information!
Stort tack till alla fantastiska Familjelivsmammor som gjort den här undersökningen möjlig!
Familjeliv Media
www.familjeliv.se/sverigemamman
sverigemamman@familjeliv.se
08-4733360
23

Välkommen till
familjeliv.se!
I din hand håller du resultatet från den största undersökning som
någonsin gjorts bland svenska mammor. Här avslöjar 9 000
mammor från hela landet hur de ser på allt från jämställdhet
och diskriminering på arbetsmarknaden till önskan om att vara
hemmafru, barnens veckopeng och hur kärlekslivet
förändras efter att de har fått barn.
Vi hoppas att den inspirerar dig att själv dela med dig av din
vardag till alla medlemmar på Familjeliv.se, Sveriges största
community för föräldrar och blivande föräldrar. Här får du fakta,
tips och råd från andra föräldrar och från våra experter.
Trevlig läsning – och välkommen till Familjeliv.se!