02.09.2013 Views

pdf - LaRouche.se

pdf - LaRouche.se

pdf - LaRouche.se

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n i Sverige - EAP<br />

VARFÖR EKONOMERNA GICK BET!<br />

Ekonomi & kreativitet<br />

av Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />

Det nuvarande finanssystemet i denna<br />

redan insjuknade värld hotas nu av<br />

döds ryckning arna från detta världsomspännande<br />

system med Las Vegasliknande<br />

hasard spel som kallas finansiella<br />

derivat.<br />

Inne havarna av dessa finansiella derivat<br />

har spelat på den virtuella kapp löp ningsbana<br />

som kallas finansiell spekulation, och<br />

förlorat, och borde inte få betalt för det.<br />

Stryk deras krav på värde lösa ”låtsaspengar”<br />

och sätt i gång – när vi väl har<br />

be friats från denna last – med att fysiskt<br />

bygga upp real ekonomin i denna värld!<br />

Låt människorna på denna planet leva,<br />

oav<strong>se</strong>tt om det passar Stor britanniens prins<br />

Charles och hans knasiga Världs natur fond<br />

eller inte.<br />

www.larouche.<strong>se</strong><br />

<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>ns krispaket<br />

Ekonomi och kreativitet<br />

av Lyndon <strong>LaRouche</strong> . . . . . . . . . . . s. 2<br />

Byt samtalsämne<br />

av Dennis Small . . . . . . . . . . . . . . . s. 6<br />

Vetenskapens ljud och bild<br />

av Lyndon <strong>LaRouche</strong> . . . . . . . . . . . s. 8<br />

Mänskligt kreativt förnuft som en<br />

grundprincip i fysiken<br />

av Sky Shields . . . . . . . . . . . . . . . s. 10<br />

<strong>LaRouche</strong>s Nya Bretton Woods:<br />

Tre steg mot överlevnad. . . . . s. 13<br />

Vad är mänsklig ekologi?<br />

av Hus<strong>se</strong>in Askary. . . . . . . . . . . . . s. 13<br />

Rasismen och miljörörel<strong>se</strong>n<br />

av Hus<strong>se</strong>in Askary. . . . . . . . . . . . . s. 14<br />

Ny Solidaritet<br />

internationell tidning för statskonst,<br />

fysisk ekonomi, vetenskap, kultur<br />

Årg. 34 nr 3, december 2008


2<br />

LEDARE<br />

Nyckeln till<br />

överlevnad<br />

Nu bör det stå klart och tydligt för vem som helst<br />

som har följt vad <strong>LaRouche</strong> och vår rörel<strong>se</strong> har sagt<br />

om denna finansiella och ekonomiska kris och de<br />

lösningar vi har föreslagit, och jämfört det med vad<br />

andra ekonomer och regeringar har sagt och lagt fram<br />

i form av ”räddningspaket” för finanssystemet och nu<br />

”stimulanspaket” för ekonomin, att vi hade rätt och de<br />

har misslyckats fatalt.<br />

För att du skall förstå varför de ”godkända”<br />

ekonomerna misslyckades, vill vi ta denna fråga<br />

ytterligare ett steg i detta specialnummer i vår <strong>se</strong>rie<br />

pamfletter. Nyckeln till att förstå detta ligger inte i<br />

enskilda praktiska lösningar, utan i vad som kallas<br />

epistemologi, d.v.s. det sätt samhället och dess individer<br />

har utvecklat en förståel<strong>se</strong> av sig själva som människor<br />

samt vilka metoder de har utvecklat, eller inte utvecklat,<br />

för att betrakta sitt eget samhälle och hur detta samhälle<br />

förhåller sig till naturens och universums ordning.<br />

Det är det som denna kristid i grund och botten<br />

handlar om, vilket också ger oss en möjlighet att<br />

reflektera.<br />

Ta den tid det kräver för att läsa igenom denna<br />

pamflett. Visst är det svåra frågor och begrepp, men<br />

vem sade att civilisationens överlevnad är en lätt<br />

fråga? Skaffa dig denna tid för att i lugn och ro och<br />

koncentrerat förstå vad som sägs här. Ditt samhälles och<br />

din familjs framtid beror<br />

på det.<br />

Vi, som aktiva i en<br />

tänkande politisk<br />

rörel<strong>se</strong>, har i alla skeden<br />

av denna kris betett<br />

oss som ansvarsfulla<br />

medborgare. Vi har<br />

varnat för kri<strong>se</strong>n och<br />

förklarat orsakerna<br />

Ny Solidaritet ISSN 0345 - 8350<br />

Kanske vår civilisation<br />

inte har den moraliska<br />

och intellektuella<br />

styrkan idag för att<br />

överleva. Men vi har<br />

vägrat att lägga ner<br />

vapnen så tidigt.<br />

som ledde till den. Vi har pre<strong>se</strong>nterat beprövade<br />

lösningar som många håller med om skulle lyckas<br />

om regeringar följer dem. Men tragedins kraft har<br />

förhindrat dem att följa förnuftet, så de har valt sterila<br />

ideologier och akademiska formler för vad man gör<br />

i sådana situationer. Kanske vår civilisation inte har<br />

den moraliska och intellektuella styrkan idag för att<br />

överleva. Men vi har vägrat att lägga ner vapnen så<br />

tidigt.<br />

Vi har gjort vårt yttersta för att komma ekonomer,<br />

politiker och massmedier till mötes. De har vägrat<br />

respondera på rätt sätt. Vi har delat ut hundratu<strong>se</strong>ntals<br />

pamfletter och flygblad på gator och torg och<br />

tunnelbanestationer. Vi har stått ut med kyla och värme,<br />

hån och trakas<strong>se</strong>rier från folk som inte vet bättre. Folk<br />

frågar oss ofta, varför gör vi det här när det inte verkat<br />

göra oss rikare eller populärare?!<br />

Du kanske kommer att förstå<br />

varför när du har läst igenom<br />

denna pamflett. Vill du ha en<br />

ledtråd? Tänk efter vad begreppet<br />

agape betyder.<br />

Hus<strong>se</strong>in Askary, ordförande<br />

<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n i Sverige – EAP<br />

hus<strong>se</strong>in@nysol.<strong>se</strong><br />

27 november 2008<br />

Organ för Europeiska arbetarpartiet – EAP chefred., ansv.<br />

utgiv.: Astrid Sandmark tel 08–98 30 10 fax 08–98 30 90<br />

adress: Box 6057, 129 06 Hägersten tryck: STC, Vällingby<br />

2008<br />

VARFÖR EKONOMERNA GICK BET<br />

Ekonomi och kreativitet<br />

av Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />

10 oktober 2008<br />

Denna artikel är resultatet av en diskussion om kreativitetens roll i dagens krisdrabbade ekonomier.<br />

Diskussionen ägde rum den 7-10 oktober bland medlemmar i min politiska aktionskommitté <strong>LaRouche</strong><br />

PAC (LPAC) och vår filosofiska förening National Caucus of Labor Committees (NCLC). I kombination<br />

med de tre följande artiklarna 1 sätter den fokus på de ekonomiska principer som krävs för att stå emot den<br />

allmänna sammanbrottskris som har varit i full sving, faktiskt <strong>se</strong>dan min internationella internetkonferens<br />

den 25 juli 2007.<br />

Denna kris har nu gått in i en ytterst kritisk, global sammanbrottsfas: Den har återverkningar i hela<br />

världen och påminner om Weimarrepublikens hyperinflationistiska sammanbrott för exakt 85 år <strong>se</strong>dan, i<br />

oktober–november 1923.<br />

Vi lever för närvarande i en värld som, under detta korta<br />

ögon blick i sin historia, har präglats av annalkandet av den<br />

olycksbådande likviddagen den 10 oktober. Det nuvarande<br />

finanssystemet i denna redan insjuknade värld hotas nu av<br />

dödsryckningarna från detta världsomspännande system<br />

med Las Vegas-liknande hasardspel som kallas finansiella<br />

derivat. Innehavarna av dessa finansiella derivat har spelat<br />

på den virtuella kapplöpningsbana som kallas finansiell<br />

spekulation, och förlorat, och borde inte få betalt för det.<br />

Stryk deras krav på värdelösa ”låtsaspengar” och sätt i gång<br />

– när vi väl har befriats från denna last – med att fysiskt<br />

bygga upp realekonomin i denna värld! Låt människorna<br />

på denna planet leva, oav<strong>se</strong>tt om det passar Storbritanniens<br />

prins Charles och hans knasiga Världsnaturfond eller inte.<br />

Den fråga som ställs denna illavarslande 10 oktober är<br />

således: ”Hur ska det nu gå för denna värld?”<br />

Som jag ska visa i denna kortfattade rapport, står det<br />

enda egentliga svaret på denna utmaning för civilisationen<br />

att finna under rubriken vetenskaplig kreativitet, i den<br />

rik tiga betydel<strong>se</strong>n av termen kreativitet (till skillnad från<br />

endast inno vation) som i praktiken definieras av hur den<br />

grav itations princip som styr solsystemet upptäcktes. Detta<br />

är en upptäckt som gjordes av ingen annan än Johannes<br />

Kepler, en hängiven anhängare av Nicolaus Cusanus. John<br />

Maynard Keynes förmanade oss: Glöm den löjlige Isaac<br />

Newtons bluffartade påståenden; stäng kistan med Newtons<br />

skändliga och värdelösa mumbojumbo! Den upptäckt som<br />

gjordes av Kepler, och ingen annan, var ännu en enastående<br />

triumf för kardinal Nicolaus Cusanus’ veten skapliga metod,<br />

den platonska metod som en djupt inspirerad Cusanus genom<br />

sin De docta ignorantia hade återinfört i den moderna europeiska<br />

civilisationen.<br />

Om vi nu inte använder just detta angreppssätt när<br />

vi tar oss an den pågående, globala ekonomiska sammanbrottskri<strong>se</strong>n,<br />

som har världen i sitt grepp, finns det inget<br />

hopp om att vår nu hotade globala civilisation kan undgå en<br />

plötslig, djup och utdragen kollaps in i en ny mörk tidsålder<br />

för hela planeten.<br />

Vi fortsätter således vår rapport här enligt följande.<br />

Just nu är hela planeten drabbad av en accelererande, jordskreds<br />

lik, allmän fysisk sammanbrottskris, ett sammanbrott<br />

som inte bara rör de finansmarknader som redan är hopplöst<br />

dödsdömda under nuvarande regler. Varenda del av världen<br />

är nu även drabbad av en finansiellt driven, framstormande<br />

fysisk kollaps (även om den råkar vara förorsakad av finans<strong>se</strong>ktorn)<br />

av de just nu förvittrande fysiska försörjnings medlen<br />

för mänsk lig hetens existens överallt på vår planet.<br />

Tillbaka till verkligheten! Det nuvarande internationella<br />

finanssystemet kan inte räddas! Det är nu för <strong>se</strong>nt att försöka<br />

rädda dessa marknader; de är döende och kan inte väckas<br />

till liv i sin nuvarande form. Det enda vettiga alternativet<br />

är att <strong>se</strong> till att det fysisk-ekonomiska vardagslivet på planeten<br />

kan fortsätta, genom att det nuvarande systemet dras<br />

genom ett ordnat konkursförfarande och omorgani<strong>se</strong>ras: en<br />

om organ i<strong>se</strong>ring som frambringar ett globalt kredit system<br />

med fasta växelkur<strong>se</strong>r, befriat från kadavret av det ruinerade,<br />

vansinniga monetära systemet med flytande växelkur<strong>se</strong>r.<br />

Det är nationernas fysiska ekonomi som vi måste<br />

kon cen trera oss på att återuppliva, och det illa kvickt,<br />

medan det fortfarande finns några fysiskt reella ekonomier<br />

att återuppliva. För att klara av denna nödvändiga<br />

räddningsaktion måste ett ”hamiltonskt“ kreditsystem,<br />

utformat efter den amerikanska konstitutionens principer,<br />

införas som kärnan i ett globalt system med fasta valutakur<strong>se</strong>r<br />

utformat efter president Franklin Roo<strong>se</strong>velts plan för Bretton<br />

Woods-systemet 1944. 2<br />

Den kris som i dag har hela världen i sitt grepp, är<br />

mycket värre än den kris som USA:s president Franklin<br />

Roo<strong>se</strong>velt ledde världen ut ur för 75 år <strong>se</strong>dan. De metoder<br />

som president Franklin Roo<strong>se</strong>velt använde, så länge han<br />

Dödens triumf<br />

av Pieter<br />

Bruegel d.ä.<br />

(1527-1569),<br />

där människorna<br />

runt bordet<br />

reagerar ungefär<br />

som dagens<br />

ekonomer.<br />

Såvida vi inte<br />

använder den<br />

metod som<br />

<strong>LaRouche</strong><br />

lägger fram i<br />

denna rapport,<br />

finns det inget<br />

hopp om att vår<br />

för närvarande<br />

hotade globala<br />

civilisation<br />

kan undgå en<br />

plötslig, djup och<br />

utdragen kollaps<br />

in i en ny mörk<br />

tidsålder för hela<br />

planeten.


ännu levde, räddade civi lisationen från att<br />

störtdyka ned i en fruktansvärd ”ny mörk<br />

tid”, vilket den tidens ibland pro-nazistiska,<br />

brit tiska och andra ”frihandlare”, däribland<br />

den nuvarande amer ikan ske presidentens<br />

farfar, gärna skulle ha banat vägen för, om<br />

de fått chan<strong>se</strong>n. Dagens sammanbrottskris är<br />

mycket värre än den som Franklin Roo<strong>se</strong>velt<br />

stod inför, men vi kan fortfarande ha hjälp av<br />

hans åskådning och passion.<br />

Din personliga kris<br />

Inledningen på den nu accelererande lavinen<br />

av fysisk-ekonomisk förödel<strong>se</strong> bör dateras så<br />

långt tillbaka som till räkenskapsåret 1967-<br />

68, då den ännu i dag pågående trenden av<br />

fysisk-ekonomisk netto nedgång per capita<br />

och per kvadrat kilometer påbörjades. Detta<br />

var början på en ihållande nettominskning av<br />

den långsiktiga grundläggande ekonomiska<br />

infrastrukturens fysiska kapital, vilket har<br />

inneburit mycket betydande nedskärningar<br />

av investeringarna i rymdfartsindustrin, som<br />

var den största faktorn i ökningen av arbetets<br />

faktiska och potentiella fysiska produktivetet<br />

vid den tiden. Under loppet av fyrtio år,<br />

<strong>se</strong>dan våren 1968, <strong>se</strong>dan presi dent Nixon<br />

1971-73 rev upp Bretton Woods-systemet,<br />

och <strong>se</strong>dan vårt lands inhemska fysiska<br />

eko nomi ruinerades av den ondske fulla<br />

Tri laterala kommissionen, har vi oavbrutet<br />

åkt rutsch kana nedåt, under den ena kongressperioden<br />

efter den andra, hela tiden<br />

med siktet obarmhärtigt inställt på dagens<br />

förfärliga, globala ekonomiska katastrof.<br />

Nu, efter att denna nedgång fortlöpt<br />

under fyrtio år – år för år, från presi dent<br />

till president – har nettoeffekten av dessa<br />

tenden<strong>se</strong>r hos nationens beslutsfattare inte<br />

bara varit att beslutsfattarnas misslyckanden<br />

fortsatt, utan dessutom att den fysiska nettonedgångens<br />

takt ökat, utan avbrott, rakt igenom<br />

det stora svepet över de <strong>se</strong>naste fyra<br />

decennierna fram till i dag.<br />

Trots de fårskalliga bräkandena från<br />

vå ra hys teriska, upp blåsta parti ledares<br />

och regeringars glädjekalkyler, borde de<br />

huvud sak liga skälen till denna fyrtioåriga<br />

tillbaka gång varit uppenbara för oss alla.<br />

Huvud faktorn bland orsakerna till denna<br />

ned gång kan utan svårighet lokali<strong>se</strong>ras enligt<br />

följande.<br />

National Archive EIRNS/Stuart Lewis<br />

Den löjlige Isaac Newton (här porträtterad av Harpo Marx i en film från 1957)<br />

förkroppsligade den radikalike empiristens tankesätt, som omöjliggör faktisk<br />

vetenskaplig kreativitet. Det var detta tankesätt som förorsakade vår nuvarande<br />

finansiella härdsmälta, som USA:s inkompetente finansminister Hank Paulson så<br />

kapitalt misslyckats med att ställa tillrätta.<br />

Canal du Midi i Frankrike skapar en genväg<br />

mellan Atlanten och Medelhavet. Karl den<br />

store beställde en studie av det strategiska,<br />

men svåra projektet, vilket även andra<br />

franska kungar gjorde. Kanalen byggdes till<br />

slut på 1600-talet.<br />

Karl den store (747-814), här avbildad<br />

av Albrecht Dürer, gjorde betydande<br />

insat<strong>se</strong>r för att utveckla Europas<br />

fysiska ekonomi.<br />

1. En skillnad mellan<br />

apa och människa<br />

Vid första anblicken torde det vara förvånande<br />

för många medborgare att man<br />

lätt skulle kunnat in<strong>se</strong>, från första början,<br />

ge nom dessa fyrtio år av galenskap, att<br />

grund en för varje national ekonomi, såväl<br />

som för värld<strong>se</strong>konomin, hänger på att öka<br />

arbetskraftens fysiska produktionsförmåga,<br />

per cap ita och per kvadratkilometer. Ändå är<br />

det ytterst få så kallade ”ledande” ekonomer<br />

i Nord- och Sydamerika eller i Väst- och<br />

Centraleuropa som än så länge har in<strong>se</strong>tt att<br />

det inte finns någon som helst möjlighet till<br />

faktisk framgång så länge de i fyrtio år ännu<br />

förhärskande, löjliga teorierna om ekonomisk<br />

till växt får styra – villfarel<strong>se</strong>r som varit inneboende<br />

i de ledande nationernas alltjämt förödande<br />

politik.<br />

En återhämtning kommer nu absolut att<br />

hänga på en återgång till den tidigare typen<br />

av generell ökning av den vetenskapligt<br />

drivna fysiska kreativitet på vilken varje<br />

ihållande ökning av nationernas fysiska,<br />

snarare än endast monetära, välstånd, mätt<br />

per capita och per kvadratkilometer, beror.<br />

Detta be tyder, särskilt, en obligatorisk<br />

återgång till president Franklin Roo<strong>se</strong>velts<br />

politik, som började ryckas upp med rötterna<br />

av president Harry Truman, som delade en<br />

del av Winston Churchills imperialistiska<br />

fientlighet mot det som varit Franklin<br />

Roo<strong>se</strong>velts framgångsrika åter hämt ningspolitik.<br />

Även om en betydande andel av de<br />

professionella ekonomerna har någon form<br />

av förståel<strong>se</strong> för att den grundläggande<br />

ekonomiska infrastrukturen är viktig för att<br />

upprätthålla arbetets produktionsförmåga,<br />

så för bi <strong>se</strong>r de flesta av dem infra struktur ens<br />

verk liga roll i en livskraftig form av ekonomi.<br />

Sanningen är, ur vetenskaplig syn vinkel, att<br />

denna vinning endast in träffar då denna<br />

infra struktur förstärker ar bets kraftens produktionsförmåga<br />

dels i den direkta pro duktionen<br />

av fysiska va ror, dels i de nödvändiga<br />

tjänster som ökar produktions för mågan hos<br />

dem som arbetar med en veten skapsdriven<br />

ökning av produktiviteten i den direkta produktionen.<br />

Vad som krävs i denna globala kristid,<br />

är att man slutar lägga vikt vid den falska<br />

doktrin som Karl Marx stolt proklamerade<br />

att han axiomatiskt kopierat från ingen<br />

min dre än den brittiske imperial isten Adam<br />

Smith. Faktum är att det bästa vore om Adam<br />

Smiths smittsamma inflytande kunde raderas<br />

ut helt och hållet, och bytas ut mot det amerikanska<br />

fysisk-ekonomiska systemets leibniz<br />

iska principer, som USA:s förste finansminister,<br />

Alexander Hamilton, beskrev i<br />

sina tre berömda brev till den amerikanska<br />

kongres<strong>se</strong>n. Detta är det amerikanska system<br />

för politisk ekonomi, vars politiska auktoritet<br />

ännu i dag indirekt finns med i den praktiska<br />

innebörden av det anti-lockeska förordet till<br />

den amerikanska federala konstitutionen. 3<br />

Detta amerikanska system har en bestämd<br />

historia, med sina rötter i arvet från<br />

Platon, och ett <strong>se</strong>nare, modernt ursprung i det<br />

stora ekumeniska kyrkomötet i Florens och<br />

den därifrån stammande uppkomsten av den<br />

första mod erna national staten och fysiska<br />

eko nomin under Frankrikes kung Ludvig XI,<br />

och Ludvigs beundrare, kung Henrik VII av<br />

England. 4<br />

Beträffande Förenta Staternas historia:<br />

USA är, ännu i dag, det helt igenom onda,<br />

globala, imperialist iska brittiska systemets<br />

viktigaste fiende. I grundandet av vår repub<br />

lik finns detta med som en vä<strong>se</strong>ntlig,<br />

bestående kulturell faktor i världshistorien.<br />

USA är, till själva sitt vä<strong>se</strong>n, den starkaste<br />

mot ståndaren till det imperialistiska,<br />

anglo-holländska liberala finans oligarkiska<br />

sys temet, det alltjämt världs hege mon iska<br />

brittiska finans oligarkiska imperiet från<br />

1763-2008. Vi amerikaner för kropps ligar<br />

sålunda något som saknar kulturell motsvarighet<br />

hittills i historien. Om vi inte<br />

åter upp livar denna faktor, USA:s kulturella<br />

arv, blir det omöjligt att få till stånd det internationella<br />

avtal mellan nationer som nu är<br />

nöd vändigt för att undvika en stört dykning<br />

ned i en utdragen, världs om spän nande ”ny<br />

mörk tid”.<br />

Europa efter Karl den store<br />

Xvolks<br />

En av dagens mest brådskande politiska<br />

upp gifter, särskilt för nationerna på båda<br />

sidor om Atlanten, är att ingående studera<br />

grunddragen i de metoder som användes av<br />

augustinerna, såsom Isidor av Sevilla och<br />

liknande föregångare till Nicolaus Cusanus,<br />

som tände gnistan till det framgångsrika byggandet<br />

av en modern europeisk civilisation,<br />

3


yggd på det slags stora reformer som drogs<br />

igång av Karl den store.<br />

Trots att mycket av Karl den stores verk<br />

efter hans död förstördes av hans sam tida<br />

och <strong>se</strong>nare mot ståndare, lever de viktigaste<br />

aspekterna av hans bidrag kvar, som realekonomiska<br />

för bättringar och för ändringar<br />

i det politiska tankesätt som <strong>se</strong>nare skulle<br />

få nytt liv då Nicolaus Cusanus med flera<br />

genom 1400-talets renässans grund lade det<br />

moderna Europa. På samma sätt var USA:s<br />

kon stitutionella system, som ut formats för<br />

att kunna stå emot det som under åren<br />

1763-2008 varit den anglo-holländska<br />

finansoligarkiska imperialismens ondskefulla<br />

kultur, ett motstånd som svarat för<br />

den unika bedriften att bära arvet vi fått från<br />

Florenskonciliets renässans i mitten av 1400talet.<br />

5<br />

Låt oss nu, för ett ögonblick, koncentrera<br />

oss på de inslag i Karl den stores reformer<br />

som vi nu måste fästa vår uppmärksamhet<br />

vid i vårt sökande efter lösningar till dagens<br />

kris. Be trakta den grund läggande funktion<br />

som äkta ekonomisk infrastruktur fyller<br />

(i motsats till den förödande Mussolinimodellen,<br />

den stora bluff som döpts till<br />

Offentlig Privat Samverkan, som företräds<br />

av sådana vid riga figurer som Felix Rohatyn,<br />

George Soros och New Yorks borg mästare<br />

Michael Bloomberg).<br />

Under Karl den stores inflytande skedde<br />

exempel vis en mycket kraftig ökning av<br />

arbets kraftens pro duktions förmåga, per<br />

capita och per kvadrat kilometer, särskilt<br />

genom att man byggde ett nätverk av floder<br />

och kanaler som blev de huvud sakliga<br />

trans port vägarna för skeppsfarten i de inre<br />

del arna av Europa. Den roll som sådana<br />

vatten vägar spelade togs <strong>se</strong>nare över av de<br />

trans kontinentala järnvägsnät som byggdes<br />

under slutet av 1800-talet, vilket inleddes<br />

under Abraham Lincolns ämbetsperiod. På<br />

samma sätt resulterade Edisons utveckling<br />

av elmotorn vid tiden före första världskriget<br />

– ljuv ligt trotsande New York Times’ motstånd<br />

– i en allmän produktivitetsökning i<br />

till verkningen, detta utan några större förbättringar<br />

av produktionsmetoderna i övrigt.<br />

Som den store ryske vetenskapsmannen<br />

och akademiledamoten Vladimir Vernadskij<br />

4<br />

skulle uttryckt det: Arbetets produktiva kraft<br />

tilltar när produktionen och transporten<br />

av varor och tjänster förläggs inom ramen<br />

för människans kvalitativa förbättring av<br />

biosfären, en förbättring som i sin tur sker<br />

genom en kvalitativ förbättring av noosfären<br />

som sådan.<br />

Fröet till alla dessa förbättringar i lev nadsvillkor<br />

och produktivitet är den effekt som<br />

grundläggande upptäckter av fysikaliska<br />

principer har. Typexemplet för sådana<br />

upptäckter är Johannes Keplers ur sprungliga<br />

upptäckt av univer<strong>se</strong>ll gravitation.<br />

Innebörden av detta viktigaste inslag i<br />

en kompetent syn på ekonomins fysikaliska<br />

principer framgår tydligast om man jämför<br />

den typiska ökning av den potentiella relativa<br />

be folk nings tätheten som sker i framgångsrika<br />

sam hälls former, med den relativt<br />

Adam Smith<br />

(1723-1790)<br />

Till vänster: Mo<strong>se</strong>s med stentavlorna av Rembrandt (1606-1669).<br />

Vers 26-28 ur Första Mo<strong>se</strong>bok lyder som följer (i 1917 års översättning):<br />

26 Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda<br />

över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela<br />

jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.»<br />

27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och<br />

kvinna skapade han dem.<br />

28 Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och<br />

uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna<br />

under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.»<br />

<strong>LaRouche</strong> skriver att effekterna av människans upptäckt av universums fysikaliska principer<br />

tydliggörs ”genom att jämföra den typiska ökning av den potentiella relativa befolkningstätheten<br />

som sker i framgångsrika samhällsformer, med den relativt oföränderliga potentiella relativa<br />

befolkningstätheten hos antingen någon djurart eller i kulturer som grundar sig på ’tradition’.”<br />

Diagrammet visar ökningen av Europas faktiska population,<br />

som är en effekt av den potentiella befolkningstätheten. Notera<br />

befolkningssänkningen under 1300-talets mörka medeltid och den<br />

kontinuerliga ökning som fortsatt ända <strong>se</strong>dan 1400-talets gyllene<br />

renässans. Fundera på vad detta har med kreativitet att göra!<br />

oför änderliga potentiella relativa befolkningstätheten<br />

hos antingen någon djurart eller<br />

i kulturer som grundar sig på ”tradition”.<br />

En ökning av samhällets potentiella<br />

relativa befolkningstäthet, åstad kommen<br />

tack vare män niskans skap ande förmåga,<br />

är något som aldrig kommer till uttryck<br />

inom gräns erna för de lägre livsformerna.<br />

Män niskans viljemässiga förmåga att öka<br />

vårt släktes ”ekologiska” potential, är en<br />

sorts ”ekologisk” effekt, som bland de lägre<br />

livs formerna endast kan jämföras med den<br />

bio logiska evo lutionens anti-entropiska<br />

proces<strong>se</strong>r.<br />

Detta är, i fysisk-ekonomiska termer, den<br />

egentliga betydel<strong>se</strong>n av begreppet upptäckt<br />

av uni ver<strong>se</strong>lla fysikaliska principer.<br />

Kreativitet som sådan<br />

”Vad som krävs i denna<br />

globala kristid, är att man<br />

slutar lägga vikt vid den<br />

falska doktrin som Karl Marx<br />

stolt proklamerade att han<br />

axiomatiskt kopierat från<br />

ingen mindre än den brittiske<br />

imperialisten Adam Smith.”<br />

Sedan människosläktets uppkomst på den<br />

här planet en har den mänskliga ekologins<br />

fortskridande evolution åstadkommits endast<br />

med hjälp av de utvecklingsproces<strong>se</strong>r som<br />

på ett unikt sätt uttrycks av det individuella<br />

mänskliga förnuftets skapande förmåga. Den<br />

enda kompetenta, anti-entropiska formen<br />

av män sklig ”ekologi”, är när univer<strong>se</strong>lla<br />

fysikaliska principer upptäcks och används<br />

av det individuella mänskliga intellektet,<br />

och där med av samhället. En tillväxtfientlig<br />

mänsklig ”ekologi” är, i sig själv, ett tragiskt<br />

miss lyckande att bete sig på ett sätt som<br />

lämpar sig för människor, och samtidigt ett<br />

miss lyckande som tjänar som motiv för sådana<br />

brott mot mänskligheten som planeras<br />

av prins Philip och hans Världsnaturfond.<br />

Karl Marx<br />

(1818-1883)<br />

Människosläktet är den enda viljemässigt<br />

kreativa art som vi känner till i dag, endast<br />

med undantag av Skaparen själv, beskriven i<br />

Första Mo<strong>se</strong>bok; en Skapare vars natur vi där<br />

upp manas att imitera, vilket vi är förpliktade<br />

att göra enligt Första Mo<strong>se</strong>bok, men som<br />

även är ett uttryck för vår egen kunskap om<br />

vårt släktes såväl skyldighet som förmåga.<br />

Det som utmärker vår normala, sunda plats<br />

som en högre art, är att vi är en art som<br />

själv utvecklar sig till att bli en högre art,<br />

utan några biologiska förändringar i övrigt.<br />

Denna självtransformation sker som en effekt<br />

av de skapande krafter vi identifierat<br />

som upptäckter och revolutionerande tillämpningar<br />

av univer<strong>se</strong>lla fysikaliska principer.<br />

Detta, som kvalitativt skiljer människan<br />

från apor och möss, kallas lämpligen potent-<br />

iell mänsklig individuell kreativitet. För den<br />

som eventuellt kan kalla sig en kompetent<br />

ekonom i dag kan förståel<strong>se</strong>n av denna<br />

prin cip, denna unikt mänskliga kreativitet,<br />

lokal i<strong>se</strong>ras till den bittra striden mellan,<br />

på ena sidan, anhängarna till Paolo Sarpi<br />

och René Descartes, och, på den motsatta<br />

sidan, kardinal Nicolaus Cusanus och hans<br />

an hängare Leonardo da Vinci, Johannes<br />

Kepler, Gottfried Leibniz och Bernhard<br />

Riemann. 6<br />

Stridsfrågan kan kategoriskt identifieras<br />

som den ontologiska ekvi valen<strong>se</strong>n i<br />

Leib niz’ begrepp om den onto logiska infinitesimalen,<br />

7 i motsats till den typiska<br />

inkompeten<strong>se</strong>n hos sådana motståndare till<br />

Leibniz’ begrepp (den univer<strong>se</strong>lla principen<br />

fysikal isk minsta verkan) som de Moivre,<br />

d’Alembert, Euler, Lagrange, och Cauchys<br />

och Clausius’ skola på 1800-talet, och <strong>se</strong>nare<br />

såväl positivisten Ernst Mach som den ännu<br />

radikalare numerologiska positivism som<br />

för knippas med be dragare som Bertrand<br />

Rus<strong>se</strong>ll och hans slav iska dyrkare Norbert<br />

Wiener och John von Neumann.<br />

Alla kända publikationer som behandlar<br />

den notoriske Adam Smiths metod, tjänar<br />

som bra exempel på hur denna cartesianism<br />

moraliskt korrumperar intellektet. Detta samband<br />

visas tydligast i den avskyvärde Smiths<br />

Theory of Moral Sentiments från 1759. 8<br />

Min avsikt med att här föra in en diskussion<br />

om ovannämnda empiristiska missdådare,<br />

är att tydliggöra det systematiska<br />

för trycket av verklig kreativitet, vilket är<br />

ett tydligt mönster i liberalernas beteende<br />

i frågor som rör vetenskap. Det urval anhängare<br />

till den empiriska metoden som<br />

jag gjort är typiskt för detta undertryckande.<br />

Min följande genomgång av den just introducerade<br />

frågan om vetenskaplig (och vetenskaps<br />

fientlig) metod, kommer att ställa till<br />

med svårigheter för somliga läsare, just på<br />

grund av att den nödvändiga diskussionen<br />

ofrån komligen är vetenskaplig till sin natur.<br />

Men om någon faktiskt på ett kompetent<br />

vis ska kunna förstå innebörden av det<br />

internationella sammanbrott vi nu bevittnar,<br />

så kan frågan om dessa vetenskapliga spörsmål<br />

ingalunda undvikas.<br />

Låt oss bara, innan vi går vidare till nästa


kapitel, ta en liten titt på det problematiska<br />

fallet Adam Smith.<br />

Fallet Adam Smith<br />

Den viktigaste orsaken till de tragedier som i<br />

modern tid drabbat hela mänskliga kulturer,<br />

såsom den pågående sammanbrottskri<strong>se</strong>n för<br />

vårt nuvarande finans- och valutasystem, står<br />

att finna i de tragiska, kulturellt nedärvda<br />

följd erna av ett förbud mot kreativt tänkande<br />

för de ”lägre” samhällsklas<strong>se</strong>rna. Ett sådant<br />

förbud återfinns hos åtskilliga kulturer, och<br />

gäller t.o.m. för en stor del av den s.k. högre<br />

utbildningen i USA och Europa i dag.<br />

Ett sådant förbud framställs exempelvis<br />

av tragöden Aischylos i dramat Den fjättrade<br />

Prometheus, där den onde tyrannen, den<br />

olymp iske guden Zeus, dömer Prometheus<br />

till att pinas i evighet för att ha låtit vanliga<br />

män niskor ta del av den veten skap liga<br />

kun skapen om nyttjan det av samma ”eld”<br />

som vi i dag associerar med sådana saker<br />

som kärn fission och kärn fusion. Zeus anklagar<br />

Prometheus för att, i det olympiska<br />

tyranniets ögon, ha begått brottet att avslöja<br />

hem lig heten bakom eldens (i dag skulle<br />

man säga kärn kraftens) användning för de<br />

olympiska gudarnas undersåtar, de vanliga<br />

människorna. 9<br />

I Adam Smiths samhällsteori – hans<br />

Theory of Moral Sentiments, som hela hans<br />

ekonomi lära bygger på – återspeglas inte bara<br />

Zeus’ härskar principer från Den fjättrade<br />

Prometheus, utan även den medeltida irrationalisten<br />

William av Ockhams dogmer,<br />

på vilka den venetianske reformatorn Paolo<br />

Sarpi byggde det moderna anglo-holländska<br />

liberala systemets typiska liberala dogm. 10<br />

Den europeiska civilisationen har fått en<br />

försmak av hur denna sorts tragedi verkar<br />

över flera generationer. Tänk på förhållandet<br />

mellan Homeros’ sätt att resonera i Iliaden<br />

och det gemensamma temat för de antika,<br />

”klassiska” grekiska tragedierna.<br />

Individen i historien, såsom detta<br />

fram ställs i Iliaden och de <strong>se</strong>nare grekiska<br />

tragedi erna, är i verkligheten inte någon<br />

liten kartesisk byggsten, utan uttrycket för<br />

en dynamisk process, i den bemärkel<strong>se</strong> som<br />

pythagoréerna och Platon använde begreppet<br />

dynamik (grekiska dynamis) som grunden<br />

för sin veten skapliga metod. Gottfried<br />

Leib niz försvarade detta begrepp mot det<br />

be drägeri som låg rotat i René Descartes’<br />

metod. Samma svindel genomsyrar även<br />

Paolo Sarpis och hans efterföljare, cartesian-<br />

Prometheus bringar elden till människorna. Målning av<br />

Heinrich Friedrich Füger 1817.<br />

en Antonio Contis reduktionistiska metoder.<br />

Det samma gäller Contis anhängare, som<br />

neo-cartesianen Isaac Newton, Voltaire,<br />

de Moivre, d’Alembert, Euler, Lagrange,<br />

Laplace, Cauchy, Clausius m.fl.<br />

Med detta sagt i denna fråga så här långt,<br />

så måste vi, för att kunna förstå bakgrunden<br />

till de frågor som är avgörande för värld<strong>se</strong>konomin<br />

i dag, titta på de två skilda, men<br />

besläktade, stridsfrågor som härrör från denna<br />

konflikt angående veten skaps metod. Här<br />

står i historien Cusanus, Leonardo da Vinci,<br />

Kepler, Fermat och Leibniz mot de medeltida<br />

aristotelikerna och sådana anhängare av<br />

den medeltida figuren William av Ockhams<br />

tankemodell som Paolo Sarpi, från vilken<br />

man kan härleda den anglo-holländska<br />

imperial ismens moderna liberala filosofi,<br />

från feb ruari 1763 fram till dagens globala<br />

kris.<br />

Den första av dessa stridsfrågor gäller<br />

den kompetenta natur vetenskapens moderna<br />

metod, som huvud sak ligen såg dagens ljus<br />

i och med Nicolaus Cusanus’ ingripande<br />

med skriften De docta ignorantia, men som<br />

även återspeglar pythagoréernas och Platons<br />

vetenskapliga metod.<br />

2. Till frågan om den<br />

mänskliga kreativiteten<br />

Euklides, som var en anhängare av Aristoteles’<br />

dogm system, hade ägnat sig åt att<br />

förstöra sin tids klassiska vetenskap, genom<br />

att ta över teorem framtagna av mer kompetenta<br />

och hederliga tidigare upptäckare,<br />

och stöpa om dem till ett system i vilket all<br />

den na tidigare kunskap för ting ligades till<br />

att passa in i de aprioriska antaganden som<br />

Euklides använde som definitioner, axiom<br />

och postulat. Den romerska tidens skojare,<br />

Klaudios Ptolemaios, nyttjade Euklides’ bedrägliga<br />

metod för att snickra ihop en av siktligt<br />

felaktig framställning av den klassiska<br />

grekiska astronomin.<br />

En ny version av ett liknande förtingligande<br />

av praktisk kunskap fördes in i<br />

den moderna europeiska kulturen genom<br />

anam mandet av medeltidspersonen William<br />

av Ockhams mer våldsamt irrationalistiska<br />

system. Detta system anammades och spreds<br />

av Paolo Sarpis nya Venedigparti, och av<br />

Sarpis lakej Galileo Galilei. Resultatet blev<br />

det som i dag benämns empirism och dess<br />

avläggare, till exempel positivismen.<br />

Avsikten bakom Sarpis roll i detta var<br />

tvåfaldig. Dels att för<strong>se</strong><br />

Venedigpartiet med något<br />

slags logisk förklaring till<br />

varför man skulle tillåta<br />

vissa former av teknologiska<br />

in no vationer som var<br />

förbjudna enligt den tidens<br />

aristoteliska dogmatik, dels<br />

att <strong>se</strong> till att de verkligt<br />

kreativa mänskliga tankeproces<strong>se</strong>rna<br />

ändå inte<br />

skulle kunna göra sig<br />

gällande. Denna så kallade<br />

empiristiska lära, företrädd<br />

av Sarpi, Galileo, René<br />

Descartes, Antonio Conti<br />

m.fl., utgjorde grunden<br />

för det som John Maynard<br />

Keynes <strong>se</strong>nare skulle avslöja<br />

som ”svartkonst-utövaren”<br />

Isaac New tons morbida<br />

narrspel.<br />

Nyckeln till en förståel<strong>se</strong><br />

av hur natur vetenskapen<br />

och ekonomin påverkades<br />

av Sarpis dogmsystem<br />

ligger i det faktum att<br />

både det gamla euklid iska<br />

dogm systemet och det<br />

nya, moderna empiristiska<br />

Sarpisystemet känne tecknas<br />

av att de ute stänger tanken<br />

Fresken Skolan i Aten av Rafael (1483-1520) är en konstnärlig framställning av det<br />

enda sanna konceptet om mänsklig odödlighet, som teologerna kallar ”evighetens<br />

samtidighet”. I mitten på bilden återfinns tavlans, och den europeiska civilisationens,<br />

huvudpersoner: Platon och Aristoteles – ständigt i strid.<br />

på verkligt uni ver<strong>se</strong>lla fysikal iska och jämför<br />

bara principer tack vare anammandet<br />

av de ute stäng ande aprioriska an taganden<br />

som görs av till exempel Euklides respektive<br />

Descartes. I stället för upptäckten av<br />

verkligt uni ver<strong>se</strong>lla fysikaliska prin ciper,<br />

exemplifierat av till ex empel Keplers arbete,<br />

sat te empirist erna ett slags be skrivning<br />

som kallas mate matisk formel, eller något<br />

mot svarande, till och med en så skan dalöst<br />

be fängd bluff som Ernst Machs och hans<br />

an hängare Ludwig Boltz manns mekanistiska<br />

pos itiv ism, eller den befängt galna<br />

numero login i Bert rand Rus<strong>se</strong>lls Prin cipia<br />

Mathematica, och så dana av läggare till detta<br />

som Rus<strong>se</strong>ll dyrkarna<br />

Norbert Wieners och<br />

John von Neumanns<br />

svind lerier, i stället<br />

för en verklig fysikalisk<br />

naturprincip.<br />

Den moderna<br />

positivismen i Mach-<br />

och Rus<strong>se</strong>ll dyrkarnas<br />

tappning blir lättare<br />

att för stå om man<br />

Bertrand Rus<strong>se</strong>ll<br />

(1872-1970)<br />

betraktar den i lju<strong>se</strong>t av den äldre euklidiska<br />

bluffens påhitt och effekter.<br />

I båda fallen återfinns på den plats som<br />

borde upptas av experimentellt validerade<br />

upp täckter av univer<strong>se</strong>lla principer, i stället<br />

god tyckliga väd janden till den lätt köpta föreställ<br />

ningen om percep tioner som ersättning<br />

för verklighet. I gam la euklidiska mo dal iteter<br />

har defi nitioner, axiom och postulat fått den<br />

funk tionen. I fråga om Sarpis empirism blev<br />

det mer komplicerat att få till en övertygande<br />

sammansättning av godtyckliga antaganden.<br />

Resultatet av det <strong>se</strong>nare problemet var den<br />

mystiska läran om aprioriska former, som<br />

Des cartes grundade sin falska matematik<br />

på. All allmänt vedertagen modern empirism<br />

och dess av läggare utgår från Descartes’<br />

grund läggande föreställning om en apriorisk<br />

uppsättning former.<br />

Descartes och hans beundrare, som<br />

Conti, Voltaire, de Moivre, d’Alembert,<br />

Leonhard Euler och Eulers skyddsling<br />

Jo<strong>se</strong>ph Louis Lagrange, trädde <strong>se</strong>dan i sin tur<br />

fram som anhängarna av en sarpisk, Leibnizfientlig<br />

empiristisk kult, för vilken den neocartesianska,<br />

föregivet newtonska, brittiska<br />

empirist iska skolan bara tjänade som<br />

varu märke. All ”säd” som denna kult gett<br />

upphov till är lika underhållande som vilken<br />

skämttidning som helst att läsa, men det är<br />

inte många av dessa läsare som faktiskt vet<br />

någonting av vikt om det som de berömmer<br />

sig av att synas ”prata om” i en parodi på ett<br />

lärt samtal.<br />

Innehållet i den sarpiska empirismen<br />

förs fram, efter Sarpis lakej Galileo, av Descartes,<br />

vars matematiska dogmsystem bara<br />

är Des cartes’ reduktion av den moderna<br />

empirismen nedprojicerad till ett system av<br />

aprioriska matematiska former.<br />

Hos både Euklides och Descartes reflekterar<br />

man över en uppsättning aprioriska<br />

mate matiska former, former som hänför<br />

sig till sinnes organens perceptioner, inte<br />

verkligt fysikaliska principer. Hos Descartes<br />

är till exem pel kunskapen begränsad,<br />

som en möj lighet, som en fråga om en<br />

upp sättning aprioriska, kvasi-perceptuella<br />

former. Descartes hävdar uttryck ligen, och<br />

följer så långt euklidikerna, att människans<br />

kunskap om universum är begränsad till en<br />

sådan uppsättning aprioriska former. Här tar<br />

Descartes efter Euklides’ och euklidikernas<br />

svindel; båda skolorna antar att det finns<br />

en ogenomtränglig barriär, som skiljer den<br />

här sidans upplevel<strong>se</strong> av sådana former,<br />

som förut sätts vara den riktiga, från den<br />

grundläggande verklighet som finns endast<br />

på den andra sidan om sinnesorganens perceptioner,<br />

en sida som empiristerna ansåg<br />

oåt komlig för den mänskliga tanken.<br />

Distinktionen som jag just strukit under<br />

på detta sätt, är att i vetenskapen så som den<br />

de finieras av både de gamla pythagoréerna<br />

och Platon, är den upplevda perceptionen<br />

bara en skugga kastad av instrumenten<br />

för vår perceptionsförmåga, skild från de<br />

ex perimentellt upptäckbara univer<strong>se</strong>lla<br />

prin ciper som har kastat skuggorna som vi<br />

endast för mår uppfatta som perceptioner.<br />

Män niskans förmåga till kreativitet, som<br />

ab solut skiljer människans förmåga från<br />

djurens, är grunden för den systematiska<br />

kunskap vi fått från de gamla pythagoréerna<br />

och Platon, och för den moderna euro peiska<br />

naturvetenskapen i och med de grundläggande<br />

vetenskapliga upptäckter som<br />

gjorts av Nicolaus Cusanus och av dennes<br />

efter följare Luca Pacioli, Leonardo da Vinci,<br />

Johannes Kepler, Fermat, Leibniz, Bernhard<br />

Riemann och på 1900-talet av Max Planck<br />

och Albert Einstein.<br />

Ett kompletterande inslag i denna<br />

dis tinktion är att en verklig förståel<strong>se</strong> av<br />

uni ver<strong>se</strong>lla fysikaliska och mot svarande<br />

principer egentligen bara existerar som<br />

det faktiskt verksamma innehållet på<br />

den ontologiskt ”andra sidan”, visavi perceptionerna.<br />

Av detta följer, vad sanningen<br />

an belangar, att ingen verkligt univer<strong>se</strong>ll<br />

fysikalisk princip existerar, ontologiskt,<br />

på enbart perceptionernas område. Univer<strong>se</strong>lla<br />

fysikaliska principer existerar<br />

endast som experimentellt bestämbara<br />

verk samma universal begrepp. Denna definition<br />

åskådliggörs bäst för det moderna<br />

klass rummet av det sätt på vilket Kepler<br />

framställer upptäckten av den allmänna gravitationen<br />

i sin Världsharmonin, som något<br />

som varken är perception av synintryck eller<br />

(harmoniska) ljud, utan blir tydlig när den<br />

ontologiska motsättningen projiceras genom<br />

bådas experimentella överensstämmel<strong>se</strong>.<br />

Sådana äkta upptäckter av verksamt<br />

uni ver<strong>se</strong>lla fysikaliska principer är ett<br />

resultat av den förmåga att upptäcka verkligt<br />

univer<strong>se</strong>lla fysikaliska principer som är<br />

specifik för den mänskliga individen bland<br />

alla kända levande vä<strong>se</strong>n.<br />

Frågan om odödlighet<br />

Keplers beskrivning av problemet med att<br />

fast ställa en för hela solsystemet giltig prin-<br />

5


cip om allmän gravitation, riktar alltså vår<br />

uppmärksamhet på det som Albert Einstein<br />

satte fingret på, och klargör därigenom den<br />

verkliga innebörden av infinitesimal, så som<br />

G.W. Leibniz definierade och använde det<br />

be greppet. Denna förbindel<strong>se</strong> mellan Kepleran<br />

hängaren Leibniz’ arbete och Einsteins<br />

värdering av Kepler, bestämmer den riktiga<br />

använd ningen av begreppet ”infinitesimal”<br />

inom naturvetenskapen.<br />

”Infinitesimal”, som ett begrepp använt<br />

i det sam man hanget, är inte det som bluffmakaren<br />

Leonhard Euler falskeligen påstår<br />

vara ”litenhet i rumtiden”. Den relativa<br />

liten heten hos ett verkansintervall i ett gravitationsfält<br />

är egentligen förhållandet mellan<br />

universums storlek, bestämt av den allmänna<br />

grav itations principen, och varje grad av<br />

liten het eller korthet hos den iakt tagna<br />

delen av den lokala verkan som man valt<br />

att mäta. I den bemärkel<strong>se</strong>n, och endast den<br />

be märkel<strong>se</strong>n, är litenheten hos det utvalda<br />

verkans intervallet en avspegling av det<br />

faktum att principen omsluter universum 11 på<br />

det sätt som Einstein framhåller som karakteristiskt<br />

för ett universum som är ändligt,<br />

men inte begränsat av någon verksam yttre<br />

omständighet.<br />

Alla kompetent bestämda begrepp om<br />

univer<strong>se</strong>lla fysikaliska principer ställer oss<br />

inför samma ironi som Einstein igenkände<br />

i Keplers grundande av den enda riktiga in-<br />

6<br />

Byt samtalsämne<br />

av Dennis Small<br />

8 oktober 2008<br />

Vi håller på att göra tre eller fyra revolutioner<br />

till, rapport erade Lyndon <strong>LaRouche</strong> till ett<br />

möte den 7 oktober med <strong>LaRouche</strong>s ungdoms<br />

organisation LYM och styrel<strong>se</strong>n i den<br />

politiska <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n. Det handlar<br />

bland annat om musik arbetet i Boston och<br />

nya genombrott av ungdoms arbets gruppen<br />

som arbetar med Kepler och med Riemannprojektet.<br />

Det viktigaste problemet som världen<br />

nu står inför i den ekonomiska sammanbrottskri<strong>se</strong>n<br />

är begreppsmässigt, inledde<br />

Lyn. Nästan ingen nu för tiden förstår vad<br />

riktig natur vetenskap är, och ändå är det<br />

detta som är den moderna civilisationens<br />

grundproblem. Nästan inga 40-talister ägnade<br />

sig på allvar åt detta ämne överhuvudtaget<br />

och fastän vi jobbade med detta i samband<br />

ställ ningen till grundandet av en univer<strong>se</strong>ll<br />

experimentell naturvetenskap.<br />

I Leibniz’ (och även Einsteins) förkastande<br />

av en kartesisk mångfald bestäms<br />

universum således inte av ovetbara former<br />

som skärmar av tanken från det som inte<br />

bara är perceptioner. Det är upptäckandet<br />

av uni ver<strong>se</strong>lla fysikaliska principer som utgör<br />

grän<strong>se</strong>n för universum, med hänsyn till<br />

någon princip, enligt Einsteins beskrivning<br />

av universum som ett system som har skepnaden<br />

av den beskrivning av fysikaliska proces<strong>se</strong>r<br />

vi fått genom Keplers upptäckt av den<br />

allmänna gravitationen.<br />

Med hjälp av denna upptäcktsmetod,<br />

en metod som leder sitt ursprung från de<br />

gamla pythagoréerna och Platon, genom<br />

de grund läggande upptäckterna gjorda av<br />

Nicolaus Cusanus och hans efterföljare<br />

bland föregångs männen inom den giltiga<br />

moderna euro peiska vetenskapen, omvandlar<br />

män niskan det som Vernadskij benämnde<br />

noosfären, liksom från toppen och nedåt,<br />

och skapar på så sätt den allmänna miljö i<br />

vil ken den mänskliga individens handling<br />

för förändring äger rum.<br />

Bara den vars inställning till ekonomi<br />

är fysikalisk, och inte inriktad på finansiella<br />

redovisningsmetoder, har förmåga att förstå<br />

och redovisa orsaken till de relativa värden<br />

som genereras av ekonomiska proces<strong>se</strong>r.<br />

Summan av mänsklighetens framåt-<br />

med LYM:s Keplerprojekt kom vi inte fram<br />

till någon riktig lösning. För att närma oss<br />

det ta problem, låt oss först sätta in det i sitt<br />

historiska samman hang.<br />

Försöket att kullkasta det som uppnåddes<br />

på konciliet i Florens nådde en ny nivå i och<br />

med för drivningen av judarna från Spanien<br />

1492. Detta startade en rad religionskrig som<br />

rasade över hela Europa från 1492 ända fram<br />

till den Westfaliska freden 1648. Machiavelli<br />

beskrev kärnfrågan mycket tydligt: De<br />

reak tionära habs burgska svinen kunde inte<br />

under trycka re nässan<strong>se</strong>n med sina metoder,<br />

och <strong>se</strong>n are dök vene tianaren Paolo Sarpi<br />

upp, med idéer som inte var så nya men<br />

som inne bar att man började använda en ny<br />

metod, och att anti-renässan<strong>se</strong>ns centrum<br />

flyt tades norrut.<br />

Kom ihåg att Europas delning i nord<br />

Newscom/Elliott Landy’s<br />

68-generationens medlemmar (”40-talister” eller ”baby-boomers”), ägnade sig inte åt att<br />

förstå verklig naturvetenskap. Denna hord, här i aktion på Woodstock-festivalen 1969,<br />

innehar i dag majoriteten av de beslutsfattande positionerna i samhället. Deras åsikter<br />

formar den allmänna opinionen. Resultatet är en ekonomisk sammanbrottskris, vars<br />

lösning fordrar begreppsmässiga genombrott.<br />

skridande så här långt är förenad med<br />

Bernhard Riemanns arbete, en Riemann<br />

som ska tas under över vägande, som<br />

Einstein gjorde inom sitt arbetsområde,<br />

och som jag gjort inom mitt. På båda dessa<br />

om råden är ett visst vä<strong>se</strong>ntligt resultat detsamma:<br />

en revolutionering av det mänsk liga<br />

samhället genom en uppmuntran av den<br />

kreativa förmåga att göra upptäckter som<br />

är unikt specifik för människan. Framåtskridande<br />

är inte frukten av vanor, utan<br />

av revolutioneringar av vanorna i hela<br />

samhället. <br />

Noter<br />

1 Se Dennis Small, Byt samtalsämne, Lyndon<br />

<strong>LaRouche</strong>, Hur det mänskliga tänkandet fungerar<br />

(Veten skapens ljud och bild), och Sky Shields,<br />

Mänskligt kreativt förnuft som en grundprincip i<br />

fysiken, i denna pamflett.<br />

2 Inte det system som infördes som ersättning för<br />

det av Roo<strong>se</strong>velt av<strong>se</strong>dda anti-imperialistiska kreditsystemet:<br />

John Maynard Keynes’ pro-imperialistiska<br />

monetära system som introducerades under Winston<br />

Churchills pro-imperialistiske beundrare, USA:s<br />

presi dent Harry Truman.<br />

3 Vad gäller den amerikanska ekonomins problem<br />

<strong>se</strong>dan 1968, så skulle bara en tokstolle beskylla<br />

våldtäktsoffret för hennes resulterande graviditet.<br />

4 Bland generationer födda efter 1945, i USA eller i<br />

utlandet, är förståel<strong>se</strong>n för detta antingen dålig eller<br />

ingen alls. I USA, till exempel, finns det praktiskt taget<br />

inga kompetenta historieprofessorer på universiteten.<br />

I deras ställe har vi mer eller mindre ärliga krönikörer,<br />

som tolkar fakta som isolerade data och som därför<br />

och syd började när Venedig sände en äkt enskapsrådgivare<br />

till Henrik VIII. Vid Trientkonciliet<br />

erkändes indirekt att Machiavelli<br />

hade haft rätt; det vill säga att renässan<strong>se</strong>n<br />

hade medfört en kulturell förändring i Europas<br />

städer, en förändring bort från de gam la<br />

gillena till nya yrkesskickliga sammanslutningar<br />

som gjorde att deras medlemmar,<br />

organi<strong>se</strong>rade som en militär styrka, kun de<br />

försvara städerna och förhindra att habsburgarna<br />

vann. Habsburg<br />

arna kunde starta<br />

och bedriva blodiga<br />

re li giösa krig över hela<br />

Europa, men de kunde<br />

inte vinna.<br />

Det var vid den<br />

tid en som Machia velli<br />

fram trädde som en stor<br />

tänk are, som skaparen<br />

av den moderna militär<br />

veten skapen och<br />

som en nöd vändig<br />

väg ledare i all mili tär<br />

ut bild ning ända fram<br />

till i dag.<br />

Ställd inför detta<br />

pro blem be stäm de<br />

sig Sarpi – som var<br />

mot Aristo teles och<br />

smart are än han, även<br />

om de i grunden hade<br />

samma filosofi – för<br />

att kasta ut Aristo teles<br />

därför att det ta tänkesätt,<br />

som habs burgarna<br />

var en symbol för,<br />

inte hade kun nat kull kasta renässan<strong>se</strong>n.<br />

Sarpi åter uppväckte i stället den urspårade<br />

stollen William av Ockham som en referensram,<br />

en referens ram som går under namnet<br />

liberalism.<br />

Sarpis ockhamitiska betraktel<strong>se</strong>sätt var<br />

en radikal hedon ism som vilade på över tygel<strong>se</strong>n<br />

att sinnes intrycken bestämmer inom<br />

alla om råden. Det finns ingen sanning,<br />

inga grund läggande prin ciper, bara det<br />

som sinnena lär oss i form av information.<br />

Där för kan man acceptera teknologiska<br />

upp finningar, argumenterade han, men inte<br />

sanningen, inte grundläggande principer.<br />

Det är på grund av denna sjukdom kallad<br />

liberalism som blotta tanken på principer<br />

har gått nästan helt förlorad i den moderna<br />

europeiska civilisationen.<br />

Det stora problemet i dag<br />

Från den venetianske empiristen Paolo<br />

Sarpi (1552-1623) kan man härleda<br />

den anglo-holländska imperialismens<br />

moderna liberala filosofi, från februari<br />

1763 fram till dagens globala kris.<br />

förväxlar sådana övningar med den kvalificerade<br />

historikerns långt grundligare och <strong>se</strong>riösare arbete<br />

med att undersöka historiska proces<strong>se</strong>r med utgångspunkt<br />

från det klassiska tragedibegreppet, där<br />

för loppet av dessa utvecklingsproces<strong>se</strong>r präglas av<br />

flera på varandra följande generationer. Det faktum<br />

att den amerikanska ekonomin har befunnit sig i en<br />

oavbruten fysisk nedgång under vart och ett av de<br />

<strong>se</strong>naste fyrtio åren, är ett tydligt exempel på detta.<br />

5 Den historiska princip som uttrycks på detta sätt<br />

kallas av teologer ”evighetens samtidighet”. Vi hänvisar<br />

här till det storslagna ekumeniska kyrkomötet<br />

i Florens, som firade Filippo Brunelleschis genialitet<br />

i att använda kedjelinjens fysikaliska princip för att<br />

konstruera kupolen till Florens domen Santa Maria<br />

del Fiore.<br />

6 Jag lämnar här de så kallade ”skolastikerna” utan<br />

av <strong>se</strong>ende, och foku<strong>se</strong>rar på hur Ockhams metod<br />

ut arbetades kartesiskt av empiristerna och andra<br />

efterföljare till Paolo Sarpi.<br />

7 Just detta, och inte empiristernas blott matematiska<br />

infinitesimal efter de Moivre, d’Alembert, Euler,<br />

Lagrange m.fl.<br />

8 Smiths anti-amerikanska skrift från 1776,<br />

Nationernas välstånd, var till stor del ett plagiat av ett<br />

bristfälligt originalverk av Frankrikes A.R.J. Turgot,<br />

som <strong>se</strong>nare publicerades i Turgots Reflexions.<br />

9 Det vore alltså inte fel att betrakta dagens miljöflummande<br />

kärnkraftsmotståndare som ”Satans massmordiska,<br />

slemmiga små hantlangare”.<br />

10 Av pedagogiska skäl har jag sparat behandlingen<br />

av detta ytterst viktiga samband till en <strong>se</strong>nare plats i<br />

rapporten, nedan.<br />

11 mat. på alla sidor begränsar universum –övers.<br />

anm.<br />

Detta är vad striden står om i dag. Systemskillnaden<br />

mellan det europeiska och det<br />

amerikanska systemet, både inom ekonomi<br />

och politik, är skillnaden mellan sociala <strong>se</strong>dvänjor,<br />

å ena sidan, och presidentsystemet<br />

å den andra sidan. Det är skillnaden mellan<br />

ett system där betalningsmedel ges ut enbart<br />

av regeringen,<br />

och det euro peiska<br />

monetära systemet<br />

där privata intres<strong>se</strong>n<br />

kan prång la ut pengar.<br />

Efter som des sa<br />

pri vata in tres<strong>se</strong>n är<br />

national staternas fiender<br />

och är globala, är<br />

ett monetärt system<br />

övernationellt till<br />

själva sin natur.<br />

Detta är det<br />

stora problemet i<br />

dag, för klarade Lyn.<br />

Det finns miljon tals<br />

miljarder dol lar i<br />

skulder som löper<br />

amok runt världen,<br />

skapade av privata<br />

finans intres<strong>se</strong>n, som<br />

inte kan betalas. Om<br />

vi om organi<strong>se</strong>rar<br />

sys temet och stäl ler<br />

det under kon kursförvaltning<br />

så att vi<br />

kan und vika ett samman<br />

brott, så måste vi eliminera minst 80 procent<br />

av ”pengarna” eller skulderna som nu är<br />

i omlopp. Vi måste utplåna dem, få dem att<br />

totalt försvinna – även om det finns personer<br />

som går omkring med dem i fickan.<br />

In<strong>se</strong> detta: Vi lever i en penningba<strong>se</strong>rad<br />

kultur. Folk relaterar till varandra och sig<br />

själva genom pengar. ”Har du pengar? Har<br />

jag pengar? Har hon pengar?” Detta är<br />

vårt problem inom veten skapen, och inom<br />

kulturen.<br />

Sättet vi angriper detta är med följande<br />

tes: Det kan inte finnas någon matematisk<br />

utsaga om en princip. Blotta tanken på en<br />

”vetenskap ba<strong>se</strong>rad på matematik” är totalt<br />

non<strong>se</strong>ns – en motsägel<strong>se</strong> som frikostigt<br />

spreds av Sarpi. Ingen univer<strong>se</strong>ll princip kan<br />

någon sin repre<strong>se</strong>nteras av en matematisk


formel; att tro det är dumt och inkompetent.<br />

Ta bara Newton, den nollan, som exempel.<br />

Newton är normen på universiteten<br />

i dag – tanken att matematiska formler<br />

kan repre<strong>se</strong>ntera verkligheten. Alla som<br />

ut sätts för sådan universitetsutbildning har<br />

över huvud taget ingen för ståel<strong>se</strong> för naturvetenskap.<br />

Och den verkliga tragedin är att<br />

folk inte vet om det.<br />

Om man noga tänker igenom infinitesimal<br />

begreppet, så klarnar det. Å ena<br />

sidan har vi sinnesintryck. Vi upplever vårt<br />

universum genom våra sinnen, genom t.ex.<br />

hör<strong>se</strong>ln och synen. Med hör<strong>se</strong>ln erfar vi bara<br />

harmonier. Alla försök att göra hör<strong>se</strong>ln linjär<br />

eller att repre<strong>se</strong>ntera hör<strong>se</strong>ln linjärt som syn<br />

fungerar inte. Man måste förstå att vi är<br />

utrustade med två grundläggande sinnen,<br />

syn och hör<strong>se</strong>l, och det finns överhuvudtaget<br />

ingen grundläggande likhet mellan dem.<br />

Kepler förstod detta. För att bestämma planet<br />

banorna tittade han på hela planet systemet,<br />

inte på en enskild bana. Eftersom banan inte<br />

bestäms av banan själv. Vad bestämmer hur<br />

banan <strong>se</strong>r ut? Solsystemet som den är en del<br />

av. Kepler använde alltså synen som grund<br />

vid sitt första försök. Men han lyckades lösa<br />

problemet med sambandet mellan banorna<br />

med hjälp av upptäckter, inspirerade av<br />

Nicolaus Cusanus och Leonardo da Vinci,<br />

med hjälp av de platonska kropparna – med<br />

idén om kropparna som grund begrepp. Det<br />

finns absolut ingen förklaring till sambandet<br />

mellan banorna inom synens domän. Kepler<br />

tog då hjälp av harmonier, vilket ledde<br />

honom fram till upptäckten av principen univer<strong>se</strong>ll<br />

gravitation.<br />

Precis som hos Kepler är det vi vet inte<br />

ba<strong>se</strong>rat på sinnesintryck. Sinnesintrycken lurar<br />

oss. Titta till exempel på mikrofysiken.<br />

Sinnena fungerar inte på denna nivå. Man<br />

mås te komma fram till sam banden inom<br />

det ta område med hjälp av harmonier. Ett<br />

linjärt be traktel<strong>se</strong> sätt fungerar inte. Vi kan<br />

bygga in strument som fungerar som konstgjorda<br />

sin nen. Vi måste <strong>se</strong>dan fråga oss: Är<br />

den in for mation vi får från dem sann? Nej,<br />

det är den inte.<br />

Vad är sanning?<br />

The Harvard Yard<br />

Barack Obama gick liksom George Bush på det prestigefyllda<br />

universitetet Harvard i Boston. Denna film visar varför Harvards<br />

rykte som ett fantastiskt universitet är kraftigt överdrivet.<br />

På Harvard blir man, liksom på många andra universitet,<br />

dum lärd. Man lär sig mycket om Newton, men inget om vetenskap.<br />

Filmen visar <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>s arbete på att<br />

be mästra Johannes Keplers veten skapliga metod, som är<br />

grunden för den riktiga moderna vetenskapen. Hur man kan<br />

nå in sikt i detta är något som Harvards professorer aldrig har<br />

förstått: Hur individer genom sin mänskliga kreativitet gör<br />

veten skapliga upptäckter.<br />

Filmen illustrerar skillnaden mellan Newtons fullständiga<br />

brist på metod, och Keplers skapande idé mässiga arbete.<br />

Denna skill nad är viktig att känna till när man själv vill öva upp<br />

sin förmåga att göra nya upptäckter.<br />

Förhoppningsvis kommer den här filmen att provocera<br />

dig till räckligt för att du ska ställa dig själv samma fråga som<br />

Friedrich Schiller ställde till sina studenter under sin första föreläs<br />

ning som historie professor i Jena: “Lä<strong>se</strong>r jag för att tjäna<br />

mitt dagliga bröd eller är det för att verkligen lära mig något?“<br />

Så hur lång är då en “Harvard Yard“? Mät själv på...<br />

www.larouchepac.com/harvard-yard<br />

Vad är sanning? Det är våra tankars förmåga<br />

att upp täcka vad den felaktiga informationen<br />

som kommer från våra sinnen verkligen betyder.<br />

Cusanus, Platon och pythagoréerna<br />

visste detta: att kunskap inte finns i sinnesupplevel<strong>se</strong>n<br />

utan i motsättningen mellan<br />

har monier och syn intryck, och vår tänkande<br />

aktivitet för att lösa denna paradox.<br />

All utbildning inom detta ämne i vår<br />

kul tur har varit strunt. Det centrala är vår<br />

tanke förmåga, inte våra sinnen. Bara inom<br />

och genom tankeförmågan kan vi finna sanning.<br />

All riktig vetenskap håller med mig om<br />

detta, fastslog Lyn.<br />

Problemet vi har, både som personer och<br />

som politiska aktivister, att förstå eko nomiska<br />

och sociala proces<strong>se</strong>r, beror på att vi<br />

har blivit grundligt vil<strong>se</strong>ledda: Rörel<strong>se</strong> sam-<br />

<strong>LaRouche</strong> PAC<br />

För att bestämma planetbanorna<br />

tittade Johannes Kepler (1571-1630)<br />

på hela planetsystemet, inte på en<br />

enskild bana. Han använde till en<br />

början synen som grund, men inom<br />

synens domän finns det absolut<br />

ingen förklaring till sambandet<br />

mellan banorna. Så Kepler vände<br />

sig till harmonier, vilket ledde till<br />

hans upptäckt av den univer<strong>se</strong>lla<br />

gravitationsprincipen. Kepler tog hjälp<br />

av idén om de platonska kropparna<br />

(bilden till höger), som ger en första<br />

fingervisning om hur det fysiska<br />

rummet är organi<strong>se</strong>rat.<br />

verkan inom dessa områden beskrivs som<br />

enkla orsaks samband. Och vi bryr oss inte<br />

om den verkliga situation som folk lever i i<br />

dag.<br />

Hur <strong>se</strong>r den verkligheten ut? De 80<br />

pro cent av USA:s befolkning som har de<br />

lägsta in komst erna och majoriteten av<br />

världs befolkningen lever i ett system som<br />

är totalt vansinnigt. Allting rasar samman.<br />

Som den här galna räddningsaktionen som<br />

just röstades igenom i kongres<strong>se</strong>n. Den är<br />

full ständigt galen precis som den hyperinflationspolitik<br />

som blir följden. Jag är den<br />

enda kompetenta ekonomen i världen, sade<br />

Lyn. Alla andra har visat att de inte är det.<br />

Inkompetens blir resultatet, även bland<br />

våra egna, när man tror på mass medierna, när<br />

man an passar sig till de omgivande sociala<br />

proces<strong>se</strong>rna, när man knäfaller inför vad alla<br />

”erfarna” människor säger. ”Erfarenheten lär<br />

oss det här, erfarenheten lär oss det där.” Ni<br />

har alla hört det. Då skall ni säga: ”Jaså? Din<br />

erfarenhet har väl inte gjort så bra ifrån sig<br />

under denna kris, eller?”<br />

I stället försöker många av våra egna 40talister<br />

förvirra människor med en lång predikan.<br />

De har blivit utbildade i liberalism;<br />

de tror inte på sanning utan försöker i stället<br />

skapa en tro hos andra, att få dem att gå med<br />

Isaac Newton (1643-1727) är normen på<br />

universiteten idag – tanken att matematiska<br />

formler kan repre<strong>se</strong>ntera verkligheten. Alla<br />

som utsätts för sådan universitetsutbildning<br />

har över huvud taget ingen förståel<strong>se</strong> för<br />

naturvetenskap. Och den verkliga tragedin är<br />

att folk inte vet om det.<br />

Sergej Strid<br />

på att dela deras tro – när de hellre borde<br />

ha ett kort samtal om verk ligheten. Och då<br />

låter man också som liberaler – som folk<br />

inte gillar! Och så undrar man varför de inte<br />

lyssnar på en?!<br />

En tragedis verkliga innebörd<br />

Sättet att göra en revolution är att arbeta mot<br />

de dum bommar som vägrar <strong>se</strong> denna verklighet.<br />

USA:s ekonomi har, fysiskt <strong>se</strong>tt, inte<br />

haft någon verklig tillväxt <strong>se</strong>dan 1967-68.<br />

Tragedin – och verklig tragedi utspelas alltid<br />

i ett samhälle, inte på individnivå – är att alla<br />

verkligen tror att det har varit tillväxt med det-<br />

ta system. Det är som när en kille kör sin lastbil<br />

rakt på ett träd. Man måste säga: ”Det där<br />

var väldigt dumt.” Och när ett helt samhälle<br />

gör en liknande sak, som det gör nu, måste<br />

man säga: ”Detta är väldigt dumt.”<br />

För att undvika en tragedi behöver samhället<br />

individuella ledare som går emot<br />

den all män na opinionen. Det är rädslan<br />

för att bryta med den all männa opinionen<br />

som skapar katastrofer och korruption. Till<br />

exempel tror folk inte på den mänskliga<br />

själen. De tror att de är sina sinnen medan<br />

de lever. Men ens verkliga liv slutar inte. Ens<br />

in flyt ande lever vidare i andra människors<br />

tanke värld. De flesta människor hittar ingen<br />

mening med sina liv. När man väl är död är<br />

sinnena borta; det som är viktigt med livet är<br />

vad man bidrog med under det. Man behöver<br />

denna avsikt med livet för att överleva sitt<br />

sista ande tag.<br />

Vårt universum är uppbyggt av just sådana<br />

all männa fysiska principer som finns<br />

bortom sinnes förnimmel<strong>se</strong>rnas grän<strong>se</strong>r.<br />

Den mest själv klara prin cipen är ditt liv.<br />

Män niskor be gräns ar sig själva genom att<br />

göra sig själva till fångar inom sam hället. En<br />

tragedi är när det inte finns någon ledare som<br />

in griper utifrån det rådande sam hället, för att<br />

hjälpa människor att bryta sina egna bojor.<br />

Så anpassa dig inte till det som fienden<br />

håller på med. Beskriv alltid hemskheterna i<br />

kri<strong>se</strong>n som drabbat samhället, men gå <strong>se</strong>dan<br />

omedel bart till något som är intellektuellt<br />

upp lyftande.<br />

Byt samtalsämne!<br />

Gör aldrig det som din fiende tror sig<br />

kun na lista ut att du tänker göra. Få honom<br />

att titta åt det hållet – och sparka honom<br />

<strong>se</strong>dan bak ifrån! Anfall honom med det som<br />

han tror är oviktigt, något han inte förstår.<br />

Förlöjliga honom! Överlista honom!<br />

Folk har en tendens att följa gamla<br />

vanor. Men byt samtals ämne! Angrip honom<br />

från ett annat håll och gör det med humor.<br />

När man övar sig på detta kommer man att<br />

utveckla sin egen kreativitet.<br />

Vi är en liten organisation och vi mås te<br />

snabba på för att lyckas. Därför, byt samtalsämne.<br />

<br />

7


8 oktober 2008<br />

I den vanliga brådskan hamnade det allra<br />

viktig aste inslaget i tisdagskvällens [7 okt.]<br />

briefing möte, den mänskliga kreativiteten,<br />

mel lan stolarna. Orsaken till min rapport<br />

till det mötet var att både Chris Landry<br />

och Sky Shields hade gjort vetenskapliga<br />

upptäckter av avgörande betydel<strong>se</strong>, gällande<br />

den mänskliga vetenskapliga och politiska<br />

kreativ itetens unika natur, som sådan. Chris<br />

och Sky och deras närmaste medarbetare<br />

håller på att färdigställa sina egna rapporter<br />

om detta. Mina uttalanden i den följande<br />

texten är enbart ämnade att belysa det<br />

större samman hang som deras kommande<br />

rapporter hör hemma i.<br />

Avsaknaden av detta större sammanhang,<br />

i fråga om sådana ämnen, är en typisk effekt,<br />

speciellt hos den så kallade ”68-generationen”,<br />

av den elakartade, pågående förstörel<strong>se</strong>n<br />

av arbetets vetenskapsberoende<br />

pro duk tions förmåga, under decennierna<br />

<strong>se</strong>dan våren 1968. Detta har relevans för det<br />

faktum att en oavbruten kollaps av USA:s<br />

fysiska ekonomi, per capita och per kvad ratkilometer<br />

territorium, skett <strong>se</strong>dan redo visnings<br />

året 1967-68. Varje synsätt i strid med<br />

detta bygger antingen på okunskap eller är<br />

avsiktligt vil<strong>se</strong>ledande.<br />

I detta av<strong>se</strong>ende skall den rapport som<br />

gavs i onsdags av Dennis Small [<strong>se</strong> artikel<br />

sid 6] godtas så långt som den sträcker sig;<br />

men den följande behandlingen av detta<br />

ämne skall läsas som ett tillägg till hans<br />

rapport.<br />

Den mest avgörande frågan som väcks av det<br />

nuvarande penning- och finanssystemets nu<br />

pågående globala, fysiska sammanbrottskris,<br />

är hur man har lyckats undertrycka förståel<strong>se</strong>n<br />

av den roll som den mänskliga kreativiteten<br />

har i att bestämma arbetets relativa<br />

fysiska produktivitet i ekonomierna, med<br />

8<br />

Hur det mänskliga<br />

tänkandet fungerar<br />

(Vetenskapens<br />

ljud och bild)<br />

av Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />

”Så gott som ingen som avslutat sina<br />

gymnasie- eller universitetsstudier efter,<br />

uppskattningsvis, 1968, har något som<br />

helst begrepp om vad vetenskaplig och<br />

därmed sammanhängande kreativitet<br />

egentligen är i praktiken.”<br />

fysikaliska mått mätt, per capita och per<br />

kvadratkilometer.<br />

Så gott som ingen som avslutat sina<br />

gymnasie- eller universitetsstudier efter,<br />

upp skatt ningsvis, 1968, har något som helst<br />

be grepp om vad veten skaplig och därmed<br />

samman hängande kreativitet egentligen<br />

är i prak tiken. Detta problem är tydligast<br />

hos de studenter som tror att matematikvid-svarta-tavlan<br />

är fysik. Att den verkliga<br />

kreativitetens roll dyker upp i LYM:s<br />

arbete, främst i ”källararbetet” [<strong>se</strong> box],<br />

är därför av den allra största betydel<strong>se</strong> för<br />

behandlingen av den kris som just nu hotar<br />

hela mänskligheten.<br />

I detta sammanhang är det således högst<br />

relevant att påpeka att liberalismens föreställning<br />

att ekonomiska mått och progno<strong>se</strong>r<br />

ska be stämmas statistiskt, vilket är det<br />

van liga i dag, exkluderar varje kompetent<br />

före ställning om mänsklig kreativitet på det<br />

mest genom gripande, elakartade sätt. Detta<br />

är för klaringen till den totala inkompeten<strong>se</strong>n<br />

ifråga om långsiktiga progno<strong>se</strong>r hos alla<br />

mina kända rivaler, inklusive eventuella<br />

rivaler i min egen organisation.<br />

Dessa villfarel<strong>se</strong>r, som jag om och om<br />

igen varit tvungen att motarbeta hos mina<br />

egna med arbetare, är ofta en kon<strong>se</strong>kvens av<br />

deras försök att blidka åsikter som de stöter<br />

på hos olika befolkningsskikt, speciellt från<br />

de moral iskt ruttna Washington Post och<br />

New York Times.<br />

Det finns också ett ideologiskt tryck<br />

på mina medarbetare både från vetenskapsfientligheten<br />

i 68-generationens inflytande<br />

på kongres<strong>se</strong>n, och på andra ställen, och<br />

ett grupptryck från befolkningen i stort.<br />

Den här kombinationen av moraliskt och<br />

intellektuellt korrumperande inflytande på<br />

vår organisations arbete måste betraktas<br />

som en aspekt av en större, systematiskt<br />

trag isk faktor som präglar och kontrollerar<br />

nation ernas och befolkningarnas beteende en<br />

mas<strong>se</strong>, än så länge.<br />

Det är dessa korrumperande åsikters inflyt<br />

ande som har varit den mest vä<strong>se</strong>ntliga<br />

politiska kraften som har orsakat den nuvarande,<br />

globala sammanbrottskri<strong>se</strong>n.<br />

Den röta som kallas liberalism<br />

Det som måste understrykas i den här typen<br />

av diskussion är att orsaken, generellt <strong>se</strong>tt,<br />

till den här tenden<strong>se</strong>n till sammanbrottskri<strong>se</strong>r<br />

i den europeiska kulturens och dess närmaste<br />

föregångares historia, så vitt vi känner dem,<br />

är det som historikern och dramatikern<br />

Aischylos identifierar i sin Den fjättrade<br />

Prometheus: Den mytiske Zeus’ förbud mot<br />

kunskap om den ekonomisk-vetenskapliga<br />

krea tiv itetens principer (till exempel<br />

”elden”). I alla imperier som vi känner<br />

till, inklusive Rom och dess efterföljare,<br />

lik som Babylon traditionen tidigare, är det<br />

det all männa förtrycket av kreativitet hos<br />

befolk ningens stora flertal som är roten till<br />

att det som en gång var en mäktig kultur blir<br />

för därv bringande, och till slut går under.<br />

Som jag återigen underströk häromkvällen<br />

har den moderna europeiska naturvetenskapens<br />

och ekonomins systematiska<br />

till korta kommanden främst varit en<br />

Johannes Kepler gav den<br />

moderna vetenskapen dess första<br />

gångbara vetenskapliga begrepp<br />

om det astronomiska universum.<br />

Illustrationerna här intill kommer<br />

från <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>s<br />

(LYM) “källarprojekt” om Keplers<br />

Världsharmoni. LYM pre<strong>se</strong>nterar<br />

detta monumentala<br />

verk med hjälp av<br />

animerad grafik och<br />

musikaliska exempel.<br />

Teckningen<br />

ovan är från Keplers<br />

försättsblad till hans<br />

Rudolfinska tabeller<br />

från 1627. Den visar<br />

Kopernikus och Tycho<br />

Brahe i mitten, medan<br />

Hipparchos och<br />

Ptolemaios tittar på.<br />

Nederst, på panelen<br />

på vänster sida, syns<br />

Kepler själv.<br />

De musikaliska skalorna är hämtade från Keplers<br />

Världsharmoni och visar “tonaliteterna“ för planeternas<br />

harmoniska banor. Durskalan är överst, mollskalan nedanför.<br />

kon<strong>se</strong>kvens av införandet av det som blev<br />

känt som anglo-holländsk ”liberalism”,<br />

som Paolo Sarpi ba<strong>se</strong>rade på den medel tida<br />

William av Ockhams dåraktiga metod.<br />

Framför allt är det René Descartes<br />

och hans oäkting till avkomma, den till<br />

stor del myto logiska Isaac Newton, som<br />

har varit de mest elakartade destruktiva<br />

kraft erna inom den moderna vetenskapens<br />

prak tik och utlärning, tillsammans med den<br />

axiomatiska roten till den människofientliga<br />

syn på nationalekonomi som är förknippad<br />

med imperialisten Lord Shelburnes lakej<br />

Adam Smith. Det finns ingen vetenskap<br />

värd namnet i någon som helst aspekt av de<br />

ekonomiska begrepp som härstammar från<br />

David Humes och Adam Smiths syfilitiska<br />

inflytande, och solkiga kiltar.<br />

För att kunna spåra den oanständiga perversion<br />

som betecknas modern, europeisk<br />

anglo-holländsk liberalism, måste vi be trakta<br />

det venetianska pervot Paolo Sarpi mot bakgrund<br />

av de tidigare handlingar som kret<strong>se</strong>n<br />

kring Venedigs Francesco Zorzi (alias<br />

LYM:s kör<br />

i Berlin,<br />

november<br />

2008.<br />

The<br />

En källare i Virginia har<br />

förvandlats till ett vetenskapligt<br />

laboratorium. Där<br />

arbetar forskarlag från La-<br />

Rouches ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

(LYM) på att återupptäcka<br />

Keplers, Gauss’ och Riemanns<br />

unika upptäckter.<br />

Se och hör deras<br />

genombrott på...<br />

wlym.com<br />

”Giorgi”) begick i egenskap av den engelske<br />

kungen Henrik VIII:s äktenskapsrådgivare.<br />

Vä<strong>se</strong>ntligen handlar det om följande.<br />

Det medeltida system som styrdes av<br />

det nor mand iska ridder skapet, som i sin tur<br />

kontrollerades av den vene tianska finan soligarkins<br />

lom bardiska invest ment bank system,<br />

bröt ihop i och med att Europa på 1300-talet<br />

gick in i en ny mörk tid [<strong>se</strong>nmedeltiden].<br />

Det som <strong>se</strong>nare visade sig vara den europeiska<br />

kri<strong>se</strong>ns lycko samma utgång, var<br />

grund andet av den moderna europeiska<br />

civili sa tionen, genom de händel<strong>se</strong>r som<br />

stråla de samman i det ekumeniska kyrkomötet<br />

i Florens. 1 Venedigs reaktion på<br />

denna storartade renässans kom främst till<br />

uttryck i det händel<strong>se</strong> förlopp som startade<br />

med Konstantin opels iscen satta fall. Det<br />

venetianska styre som blev kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>n<br />

av Konstantin opels fall, ledde till 1492-1648<br />

års omfattande religionskrig, som inleddes<br />

med att judarna utvisades från Spanien.<br />

Venetianarnas och deras habsburgsmarionetters<br />

försök att göra sig av med<br />

James Rea


Ba<strong>se</strong>ment<br />

renässan<strong>se</strong>ns effekter sprang in i den<br />

moderna nations statens växande styrka, en<br />

till växt som de båda konkreta ut trycken för<br />

renässan<strong>se</strong>ns verk, Ludvig XI:s Frankrike<br />

och Henrik VII:s England, var exempel på.<br />

Den na kon flikt mellan det av Venedig kontrollerade<br />

Habsburg lägret och det moderna<br />

nations stats systemets renässans princip drev<br />

den vene tian ska sidan till att försöka dela<br />

Europa i två stridande läger. Delningen<br />

byggdes upp genom att Venedig, genom<br />

Zorzi, kardinal Pole, Thomas Cromwell<br />

m.fl., kor rumperade och kontrollerade den<br />

bevis ligen sinnes sjuke Henrik VIII. Henrik<br />

VIII:s avfall har än till denna dag delat<br />

Europa i en till namnet katolsk, habsburgsk,<br />

del och en protestantisk del. Härav de<br />

reli giösa krig mellan 1492 och 1648 som<br />

histo rikern Friedrich Schiller beskrev som<br />

”män niskor som strider mot varandra, inte<br />

som människor, utan som djur”.<br />

Under den här perioden resulterade kyrko<br />

mötet i Trient 1542-1563 i det öm<strong>se</strong>sidiga<br />

bero endet mellan själva detta kyrkomöte<br />

och Sarpis venetianska fraktion. Sarpi förde<br />

vid are trenden som satts i gång genom<br />

Zorzis roll som äkten skaps rådgivare till<br />

Henrik VIII, som under hans inflytande blev<br />

Englands galna slaktare.<br />

Effekterna av denna nya delning av<br />

Europa, mot sig självt, vidmakthölls genom<br />

en från Venedig styrd religiös krigföring,<br />

som varade ända fram till 1648 års antag ande<br />

av den Westfaliska freden, som åter möjliggjorde<br />

en europeisk civilisation med ett visst<br />

mått av anständighet, men som fortfarande<br />

innebar en delning i en protestantisk och en<br />

katolsk del, något som Gottfried Leibniz<br />

<strong>LaRouche</strong>: “I vetenskapen så som den definieras<br />

av både de gamla pythagoréerna och<br />

Platon, är den upplevda perceptionen bara<br />

en skugga kastad av instrumenten för vår<br />

perceptionsförmåga, skild från de experimentellt<br />

upptäckbara univer<strong>se</strong>lla principer som<br />

har kastat skuggorna som vi endast förmår<br />

uppfatta som perceptioner. ...<br />

En verklig förståel<strong>se</strong> av univer<strong>se</strong>lla fysikaliska<br />

och motsvarande principer existerar<br />

egentligen bara som det faktiskt verksamma<br />

innehållet på den ontologiskt ’andra sidan’,<br />

visavi perceptionerna.”<br />

Krabbnebulosan <strong>se</strong>r helt annorlunda ut beroende<br />

på vilket instrument man tar till hjälp<br />

vid ob<strong>se</strong>rvationerna. Vilken är då den sanna<br />

“bilden“?<br />

EIRNS<br />

under strök det problematiska i.<br />

Segern år 1648 över orsaken till religionskrigen<br />

slog tillbaka habsburgarnas strävan,<br />

men lämnade de framväxande, överlägsna<br />

sjö makt erna i norra Europa i händerna på<br />

Paolo Sarpis i grunden ondskefulla, liberala<br />

anhängare.<br />

Vårt amerikanska arv<br />

Peter Martinson och<br />

Tarrajna Dor<strong>se</strong>y, som<br />

var med i forskarlaget<br />

i ”källaren” år 2007,<br />

arbetar på sfärisk<br />

geometri. <strong>LaRouche</strong><br />

skriver: ”Att den<br />

verkliga kreativitetens<br />

roll dyker upp inom<br />

LYM:s arbete, främst<br />

i ’källararbetet’, är av<br />

största betydel<strong>se</strong> för<br />

behandlingen av den<br />

kris som just nu hotar<br />

hela mänskligheten.”<br />

För att identifiera betydel<strong>se</strong>n av skapandet<br />

av vårt eget USA, måste vi gå tillbaka till<br />

dess ursprung, och rikta uppmärksamheten<br />

på det som Christofer Columbus gjorde.<br />

Columbus, en genovesisk sjöfarare i<br />

Nicolaus Cusanus (1401-1464)<br />

portugis isk tjänst, fick omkring år 1480 höra<br />

talas om den då avlidne kardinal Nicolaus<br />

Cusanus’ avsikt. Detta var samme Cusanus<br />

som hade anbefallt den moderna nationsstatens<br />

grundande, i sin Concordantia<br />

Catholica [uni ver<strong>se</strong>ll endräkt], och som inte<br />

bara hade grundat den moderna euro peiska<br />

veten skapen, utan på nytt hade definierat<br />

den enda kompetenta vetenskaps metoden,<br />

genom sin De docta ignorantia, och genom<br />

sina ut talade an hängare såsom Leonardo da<br />

Vinci och Johannes Kepler. Samme Cusanus<br />

insåg, när Konstantinopel föll och den ekumeniska<br />

enigheten på kyrkomötet i Florens<br />

revs upp, att den europeiska civilisationen<br />

åter var på nedgång. För sina medarbetare<br />

och anhängare framhöll Cusanus betydel<strong>se</strong>n<br />

av att <strong>se</strong>gla över de stora oceanerna med<br />

av sikten att förnya den europeiska civilisationen<br />

utifrån. Christofer Columbus’ resa<br />

till Amerika var en direkt följd av att han tog<br />

till sig Cusanus’ råd.<br />

Som en kon<strong>se</strong>kvens av Columbus’ upptäckts<br />

resor med detta syfte uppstod det<br />

som skulle bli vårt USA, med början,<br />

främst, i etablerandet av de engelska<br />

Plymouth- och <strong>se</strong>nare Massachu<strong>se</strong>ttskolonierna<br />

i New Eng land 1620-88.<br />

Den här proces<strong>se</strong>n i själva Nordamerika<br />

assimilerade någonting mer<br />

än bara strömmen av invandrare<br />

från skilda delar av Europa: de bästa<br />

bland dessa ny byggare tog med sig<br />

en hängivenhet till den europeiska<br />

civilisationens största bedrifter, nu till<br />

stor del befriade från det oligarkiska<br />

arvets grepp om det gamla Europas<br />

nationer och kultur.<br />

På så vis grundades vår republik<br />

som en konstitutionell nations stat<br />

med ett president system, snarare än den<br />

handikappande formen av självstyre som<br />

kommer till ut tryck i de för Väst- och Centraleuropa<br />

fram till i dag typiska parla mentariska<br />

systemen. Vad veten skapliga ämnen och<br />

där med besläktade former av kreativitet anbelangar,<br />

är det mest avgörande draget hos<br />

vår specifikt amerikanska republik anska<br />

kultur, till skillnad från det brittiska Ostindiska<br />

kompaniets anhängare, som t.ex.<br />

domaren Lowell, tonvikten på främjandet<br />

av veten skaplig och därmed besläktad<br />

kreativitet hos den vanliga medborgaren i<br />

det som skulle bli vår nya republik.<br />

Sedan dess – speciellt <strong>se</strong>dan freden i<br />

Paris 1763, som gjorde det brittiska Ostindiska<br />

kompaniet till ett privat styrt angloholländskt<br />

liberalt finans imperium – har vi<br />

i vårt USA varit kluvna, till och med inom<br />

vår vetenskaps kultur, mellan den patriotiska<br />

traditionen, som är förknippad med Leibniz,<br />

och den bedräg liga, anglofila Paolo Sarpiformen<br />

av liberal tradition, så som den kommer<br />

till uttryck i arvet från René Descartes<br />

och bluffen Isaac Newton.<br />

Sarpis bluff<br />

”Vad veten skapliga<br />

ämnen och där med<br />

besläktade former<br />

av kreativitet anbelangar,<br />

är det mest<br />

avgörande draget<br />

hos vår specifikt<br />

amerikanska<br />

republik anska kultur<br />

... tonvikten på<br />

främjandet av vetenskaplig<br />

och därmed<br />

besläktad kreativitet<br />

hos den vanliga<br />

medborgaren i det<br />

som skulle bli vår<br />

nya republik.”<br />

Benjamin Franklin<br />

(1706-1790), som<br />

ledde grundandet<br />

av den amerikanska<br />

republiken, var en<br />

sann revolutionär<br />

både när det gällde<br />

vetenskap och<br />

politik. Här utför han<br />

ett av sina elektriska<br />

experiment.<br />

Låt oss nu, efter denna allmänt hållna inledning,<br />

föra diskussionen till pudelns kärna.<br />

Den strategiska svårigheten, som<br />

specificerades i Paolo Sarpis kultur politik,<br />

var att försöka neutrali<strong>se</strong>ra effekten av<br />

den kreativitet som hade främ jats av det<br />

strategiska synsättet hos sådana Cusanusanhängare<br />

som Luca Pacioli, Leonardo da<br />

Vinci, Niccolo Machiavelli och Johannes<br />

Kepler, genom att tillåta ett visst mått av<br />

teknisk uppfinnings rikedom, men utan att<br />

för den skull tillåta något som ens liknade<br />

Hos Sarpi ersätter algebraiska och besläktade<br />

matematiska formler naturvetenskapens<br />

univer<strong>se</strong>lla principer.<br />

den kreativa princip som hade tagit sådana<br />

former som Cusanus’, Paciolis, Leonardos<br />

och Keplers upptäckter.<br />

För att uppnå detta satte Sarpi, som hade<br />

kull kastat Aristoteles’ auktoritet, en spritt<br />

språngande galen empirism, lånad från den<br />

medeltida William av Ockham, i Aristoteles’<br />

ställe.<br />

På den här punkten är det viktigt att<br />

vi bringar reda i både likheterna och skillnaderna<br />

mellan Aristoteles’ och Ockhams<br />

filosofi. Båda två tänkte sig, precis som<br />

Aristoteles anhängaren Euklides, kunskapen<br />

som be gränsad till en blind tilltro till sinnesförnimmel<strong>se</strong>r,<br />

precis som Sarpis försvarare<br />

René Descartes gjorde.<br />

Skillnaden ligger vä<strong>se</strong>ntligen i att Sarpi<br />

främjar uppfinnings rikedom så länge den<br />

9


inte leder till någon faktisk veten skaplig kunskap<br />

och handling. Hos Sarpi – särskilt så<br />

som hans inflytande uttrycks hos Descartes<br />

och sådana 1700-talsanhängare till den<br />

cartesianska empirismen som de Moivre,<br />

d’Alembert, bedragaren Euler och Lagrange,<br />

eller, <strong>se</strong>nare, bedragaren Augustin Cauchy –<br />

får algebraiska och därmed besläktade matematiska<br />

formler ersätta de univer<strong>se</strong>lla naturveten<br />

skapliga principer som kommer till<br />

direkt ut tryck hos Kepler, Fermat, Leibniz,<br />

(indirekt) Gauss, Bernhard Riemann, Max<br />

Planck och Albert Einstein – till skillnad mot<br />

sådana skojare som mekanisten Ernst Mach<br />

eller den än värre hopen av anhängare till<br />

den rakt igenom onde Bertrand Rus<strong>se</strong>ll.<br />

I varje fall av sarpisk empirism och<br />

dess moderna positiv istiska utskott bildar<br />

an tag andet av blotta formers pre existens en<br />

samling god tyckliga tros sat<strong>se</strong>r som er sätter<br />

den enklare samlingen aprioriska definitioner,<br />

axiom och postulat som återfinns i en<br />

vä<strong>se</strong>ntligen aristotelisk euklidisk geometri.<br />

Detta innebär, precis som Descartes<br />

ex plicit föreskrev för en ”veten skaplig”<br />

irrational ism av detta moderna empiristiska<br />

10<br />

RAPPORT FRÅN FORSKARLAGET<br />

Mänskligt kreativt förnuft<br />

som en grundprincip i fysiken<br />

av Sky Shields, <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

Under vårt arbete med att översätta en<br />

text skriven av V.I. Vernadskij om den historiska<br />

framväxten av begreppet fysikalisk<br />

rum tid (dvs före ställningen att tid och rum<br />

egentligen inte finns annat än som skuggor<br />

av de fysikaliska förlopp som verkar äga<br />

rum inom dem) stötte vi på en intressant<br />

hän vis ning som kan hjälpa till att kasta<br />

nytt ljus över den ontologiska betydel<strong>se</strong>n<br />

av potential, som undersöktes av Gauss,<br />

Dirichlet, Weber och Riemann, i den ordningen.<br />

Det viktigaste är att Vernadskij<br />

sta kar ut en väg längs vilken vi kan fortsätta<br />

sam ma begreppsliga tillvägagångssätt som<br />

Riemann tillämpade på detta område i sina<br />

så kallade filosofiska fragment. Den aktuella<br />

passagen i ett skrivet tal av Vernadskij från<br />

1931, publicerat med titeln ”Tidsproblemet i<br />

den samtida vetenskapen”, lyder som följer:<br />

”Christian von Ehrenfels, en nu levande<br />

psykolog i Prag, som har studerat individens<br />

själsliv, har pekat på att fenomen, som länge<br />

stått utanför vetenskapens arbetsområde,<br />

på detta plan uppträder på ett lagbundet,<br />

rumsligt sätt. Han har visat på att man, i fråga<br />

om det synliga rummet, melodier och andra<br />

liknande slags fenomen som har att göra<br />

www.psychologie.hu-berlin.de<br />

Wolfgang Köhlers (1887-1967) arbete<br />

inom gestaltpsykologin var fascinerande<br />

för Vernadskij, som beskrev det som<br />

ledande till ”ett nytt vetenskapligt uttryck<br />

för det fysikaliska rummet och till en helt<br />

ny strömning inom filosofin, som studerar<br />

kognitionens lagar”.<br />

slag, att det inte finns något utrymme för<br />

fakt iska upptäckter av faktiska univer<strong>se</strong>lla<br />

prin ciper, såsom Keplers unika nyskapande<br />

upp täckt av gravitationen i vårt universum.<br />

Det som, enligt Albert Einstein, är<br />

ut märk ande för Keplers originalitet, är<br />

Keplers ny skapande upp täckt av vittnesbörden<br />

som visade att hans univer<strong>se</strong>lla<br />

gravitations princip bestäms genom den ironiska<br />

samman ställningen av den mänsk liga<br />

sinnes apparatens sinnen för bilder respektive<br />

(harmoniskt ordnade) ljud, på samma<br />

sätt som Max Plancks upptäckt av kvantprincipen<br />

förblir det nödvändiga alternativet<br />

till både den mekanistiska och rus<strong>se</strong>llska<br />

formen av den sinnesrubbade så kallade<br />

kvant mekanikens mekanistiska bluff. Kepler<br />

ut vecklar grunderna för denna helt centrala<br />

tanke gång, som ligger till grund för hans<br />

allmän giltiga upptäckt, i den första delen av<br />

sitt verk om den univer<strong>se</strong>lla harmonilärans<br />

principer.<br />

Einstein underströk att det var genom<br />

att han betraktade Keplers verk som den<br />

praktiska veten skapliga grunden för den<br />

moderna mate matiska fysiken, som han<br />

med strukturen på den tids- och rumsmässigt<br />

fast ställ bara kognitiva apparaten, måste<br />

igen känna vissa geometriska gestalter, eller<br />

struk turer. Detta begrepp om psyko logiska<br />

ge stalter utvidgades av Berlin-professorn<br />

Wolfgang Köhler till att omfatta fenomen<br />

inom djur psykologin. Det ledde till ett nytt<br />

veten skap ligt uttryck för det fysikaliska<br />

rum met och till en helt ny strömning inom<br />

filo sofin, som studerar kognitionens lagar<br />

– ’gestaltpsykologin’.”<br />

Vernadskijs hänvisning var intressant<br />

av flera skäl. För det första därför att te<strong>se</strong>n<br />

i talet fram till dess hade varit att visa, att<br />

tanken på en enhetlig fysikalisk rumtid inte<br />

började med Einsteins allmänna relativitet.<br />

Denna tanke, säger han, hade funnits redan<br />

hos de gamla grekerna och det var först med<br />

Descartes och <strong>se</strong>dan Newton som en absolut<br />

tid och ett absolut rum hade införts som<br />

självständiga, självklara storheter. Enligt<br />

Vernadskij var det experimentalfysikerna<br />

– i talet nämner han särskilt Pasteurs och<br />

Faradays försöksarbete – som, i modern tid,<br />

först kom till insikt om att man måste bryta<br />

med den newtonska idén om ett tomt rum.<br />

Han nämner både Kepler och Leonardo da<br />

Vladimir I. Vernadskij<br />

(1863-1945)<br />

Den framstående fysikern Max Planck<br />

(1858-1947) var en medarbetare till Köhler.<br />

Köhler berättade hur Planck ”en gång sagt<br />

att han trodde att vårt tillvägagångssätt<br />

skulle klara upp en svår fråga som precis<br />

dykt upp i kvantfysiken, för att inte säga hela<br />

kvantumbegreppet”.<br />

leddes fram till att understryka att universum<br />

är själv begränsat, som till exempel genom<br />

Keplers harmoniskt ordnade univer<strong>se</strong>lla<br />

gravitations princip, och därför är matematiskt<br />

ändligt, men saknar yttre grän<strong>se</strong>r.<br />

Den specifika genialiteten i Keplers upptäckt<br />

är, i det här av<strong>se</strong>endet, att han visar, i<br />

form av ett kritiskt experiment, att varken bild<br />

eller ljud ligger till grund för gravitationens<br />

univer<strong>se</strong>lla princip. Gravitationen är snarare<br />

den primära upptäckten, inom vetenskapen<br />

över huvud taget, som visar för oss hur den<br />

individuella människan genom sin tankeförmåga<br />

kan upptäcka principerna som styr<br />

sinnenas vittnesbörd, liksom utifrån, från<br />

ovan.<br />

Den här upptäckten, när den har förståtts,<br />

vilket är ett måste i varje kompetent vetenskapligt<br />

klass rum, leder oss till en all män föreställning<br />

om något som vi kan kalla ”vetenskaplig<br />

instrumentering”. När vi in<strong>se</strong>r att de<br />

ljud och bilder som människan förnimmer<br />

bara är instrument som vi fått, på köpet, med<br />

den förgängliga människo kroppen, då är vi<br />

kapabla att nå vidare i vår förståel<strong>se</strong> av en<br />

all män veten skaplig instrumenterings teori,<br />

EIRNS/Tarrajna Dor<strong>se</strong>y<br />

Artikelförfattaren Sky Shields undervisar <strong>LaRouche</strong>s<br />

ungdomsrörel<strong>se</strong> (LYM) i Monterrey, Mexiko, i april 2008. Shields<br />

är en av ledarna för LYM:s forskarlag i ”källaren“ (”the Ba<strong>se</strong>ment“),<br />

som under flera år har utforskat upptäckterna av univer<strong>se</strong>lla<br />

fysikaliska principer, från pythagoréerna till Bernhard Riemann.<br />

Frukterna av gruppens genombrott sprider sig till resten av<br />

ungdomsrörel<strong>se</strong>n internationellt (<strong>se</strong> bilden uppe till höger).<br />

Vinci som idémässiga föregångare till brytningen,<br />

pga deras arbete med symmetri och<br />

gyllene snittet, men försummar konstigt nog<br />

att nämna Riemann i det sammanhanget.<br />

I stället hänvisar han till matematikern<br />

William Clifford (som var ansvarig för<br />

den första engelska översättningen av<br />

Riemanns Habilitationsschrift) och det är i<br />

det sammanhanget han gör det ovan citerade<br />

om nämnandet av Ehrenfels, Köhler och<br />

gestalt psykologin. Idén att gestalt psykologin<br />

Library of Congress<br />

som hjälper oss att förstå att universums verksamma<br />

kvalitativa existens inte är av den<br />

form som av gränsas av sinnena; utan att det<br />

som sinnena förnimmer är skuggor av verkligheten,<br />

antydningar snarare än de verkliga<br />

univer<strong>se</strong>lla principerna. Vi utgår således från<br />

våra givna sinnen, och går därifrån vidare till<br />

den kompletterande apparatur som vi <strong>se</strong>r som<br />

instru ment för att nå in på makro fysikens och<br />

astronomins områden.<br />

Kepler lägger fram sin sak tillräckligt väl<br />

i de första delarna av sin Världs harmonin.<br />

Sky Shields och hans arbetsgrupp, som nu<br />

studerar Riemanns viktiga bidrag, har tagit<br />

detta i riktning mot studier av de ironier<br />

som ut forskades av Max Planck i samklang<br />

med den Wolfgang Köhler som skrev Der<br />

Mentalität der Affen. <br />

Not<br />

1 Se vidare William F. Wertz jr., Toward a New<br />

Council of Florence (Washington D.C.: Schiller<br />

Institute, 1993), sidorna 1-55.<br />

inne bar en åter gång till före ställningen om<br />

en förenad fysikalisk rumtid var ny för mig,<br />

efter som jag var så lite insatt i ämnet. Att<br />

Vernadskij var samtida med Köhler och<br />

följde hans arbete medan det pågick slog<br />

mig också som intressant, så jag beslutade<br />

mig för att titta närmare på Vernadskijs hänvisning.<br />

Det gladde mig att upptäcka att Köhlers<br />

djur psykologiska studier, precis som Vernadskij<br />

antyder, var ett andra hands projekt, som<br />

bara berodde på att Köhler, pga första världskrigets<br />

utbrott, i sju år satt fast på en forskarö<br />

full med apor och därför enbart hade dem<br />

som för söks djur att tillgå under de åren.<br />

Hans ursprungliga och därpå följande forskning<br />

handlade om att undersöka den mänskliga<br />

tanke proces<strong>se</strong>n och i synnerhet klas sisk<br />

konst närlig komposition (hans ogillande<br />

av Wagner var välkänt). Det var denna<br />

forsk ning som ledde honom fram till gestaltbegreppet<br />

– det faktum att det mänskliga<br />

psyket endast fungerar på basis av hela idéer,<br />

som inte är sammansatta av delar. Delarnas<br />

organisation är i sig en självorgani<strong>se</strong>rande<br />

prin cip, som är oberoende av delarna. Det ta<br />

innebar ett åter upplivande i modern form<br />

av Leibniz’ monad, tillämpad på mänsklig<br />

kognition och följaktligen var det ett åter upplivande<br />

(vare sig Köhler själv var medveten<br />

om det eller ej) av Riemanns herbartska<br />

(dvs Herbarts leibniziska) begrepp tankeobjekt<br />

(Geistesmas<strong>se</strong>), som pre<strong>se</strong>nteras i<br />

de filo sofiska frag menten. Detta i sig vore


EIRNS/Helene Möller<br />

Medlemmar av <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong> arbetar på upptäckter i fysisk geometri<br />

under en sommarakademi i Tyskland.<br />

intressant nog, men det som <strong>se</strong>dan verkligen<br />

väckte min nyfikenhet var att Köhler, i ett tal<br />

1959 med titeln ”Gestalt psykologi i dag”,<br />

hän visade till sam tal han haft med Max<br />

Planck. Hän visningen skedde i samband<br />

med att Köhler talade om fysikers tendens<br />

att felbehandla matematiska formler:<br />

”När man lä<strong>se</strong>r en fysikers formler kan<br />

man lyfta fram den ena eller andra aspekten<br />

i deras inne håll. Den aspekt hos formler<br />

som gestalt psykologerna intres<strong>se</strong>rade sig<br />

för, hade man under flera årtionden inte<br />

ägnat mycket tanke åt. Inget misstag hade<br />

vis<strong>se</strong>r ligen någonsin gjorts i tillämpningen<br />

av formlerna, då det som nu fascinerade oss<br />

hela tiden varit närvarande i sin matematiska<br />

form. Alla beräkningar i fysiken hade således<br />

stämt. Men det är skillnad på att vara på det<br />

klara med vad en formel innebär och att<br />

enbart använda den som ett pålitligt verktyg.<br />

Vi hade därför all anledning att förvånas<br />

över vad vi kom fram till och vi kände oss<br />

natur ligt vis upp rymda, när det nya sättet<br />

att läsa form lerna på upplyste oss om att<br />

organisation [oberoende av delarna, <strong>se</strong><br />

ovan] var lika uppen bar på vissa av fysikens<br />

områden som inom psyko login.<br />

Det fanns andra som var lika intres<strong>se</strong>rade<br />

av denna ’nytolkning’ som vi. Det handlade<br />

om an<strong>se</strong>dda fysiker. Max Planck sa en gång<br />

att han trodde, att vårt tillväga gångs sätt<br />

skulle klara upp en svår fråga som precis<br />

dykt upp i kvant fysiken, för att inte säga hela<br />

kvantum begreppet.”<br />

Igen öppnade detta ett antal intressanta<br />

väg ar att följa. Endast fyra brev finns bevarade<br />

mellan Köhler och Planck, eftersom<br />

de för det mesta talade direkt med varandra<br />

när Köhler var Plancks student i Berlin, så<br />

det är svårt att hitta material som kan visa<br />

exakt vad deras diskussioner på detta område<br />

handlade om. Detta till trots är det,<br />

tack vare det arbete vi som rörel<strong>se</strong> lagt ned<br />

på Keplers Världsharmonin, ingen svårighet<br />

för oss att lista ut vad kärnan måste ha varit<br />

i diskussionerna, vilket jag kommer att gå in<br />

på nedan.<br />

Först lite mer om betydel<strong>se</strong>n av Köhlers<br />

arbete för det vi nu undersöker i Riemanns<br />

verk. I en fotnot i boken Dynamik i psykologin<br />

från 1939 räknar Köhler upp de områden<br />

inom fysiken som han tror kommer<br />

att bli mest givande för gestaltpsykologin att<br />

undersöka. Han skriver:<br />

”Vid sidan av den fyskaliska kemin och<br />

elektro kemin är den viktigaste disciplinen,<br />

som listan måste omfatta, potentialteori,<br />

läran om makro skopisk själv fördelning.<br />

Detta om råde har tyvärr, i likhet med många<br />

andra områden inom den klassiska fysiken,<br />

fallit i glömska <strong>se</strong>dan atomfysiken hamnade i<br />

förgrunden.”<br />

Detta var verkligen en överraskning. Jag<br />

hade inte väntat mig att det här sidoprojektet<br />

skulle få betydel<strong>se</strong> för det som vi för närvarande<br />

arbetar med i forskar källaren,<br />

Ba<strong>se</strong>ment: att sätta oss in i Riemanns undersökning<br />

av potentialteorin för att få ett bättre<br />

grepp om hans tillämpning av Dirichlets<br />

prin cip på riemann ytor och de högre transcendenta<br />

talen, elliptiska och abelska funktioner.<br />

En aspekt av den politiska betydel<strong>se</strong>n<br />

av Riemanns, Dirichlets, Gauss’, och<br />

Webers hantering av potential begreppet stod<br />

plötsligt klar. För att förklara detta är lite om<br />

begreppets historia på sin plats.<br />

Potentialbegreppet<br />

Det matematiska uttryck som populärt kal las<br />

potential funktion (även om det först <strong>se</strong>nare<br />

fick det namnet, av Gauss) och det differentialuttryck<br />

som nu kallas laplaceanskt uppstod i<br />

sam band med Lagranges och Laplaces försök<br />

att reda ut det matematiska tras<strong>se</strong>l de skapat<br />

när de försökte tillämpa Newtons omvända<br />

kvadrat lag på det verkliga universum – trekroppars<br />

problemet i planetrörel<strong>se</strong>r. Men i<br />

sina försök att få den omvända kvadratlagen<br />

att stämma förnekade både Lagrange och<br />

Laplace den onto logiska betydel<strong>se</strong>n av<br />

potential begreppet, och använde det bara<br />

som ett trick – ett bra verktyg för att lösa ett<br />

svårt analys problem. Att detta matematiska<br />

ut tryck faktiskt bara är den matematiska<br />

skug gan som kastas av en univer<strong>se</strong>ll princip<br />

var något som Gauss, Weber, Dirichlet och<br />

Riemann insåg. Potential begreppets egentliga<br />

onto logiska betydel<strong>se</strong> går tillbaka till<br />

(och är egent ligen identisk med) Leibniz’<br />

dynamikbegrepp.<br />

Det faktum att samtliga förlopp i universum<br />

måste <strong>se</strong>s som bestämda av univer<strong>se</strong>lla<br />

principer som endast existerar som<br />

hel heter, som inte har några bestånds delar,<br />

kom mer till uttryck i deras fysikaliska uppträdande<br />

genom:<br />

1. det faktum att, även om univer<strong>se</strong>lla<br />

fysikal iska principer inte existerar på någon<br />

specifik plats i tid och rum, så existerar de<br />

utan för men tangerar varje plats och varje<br />

ögon blick i en fysikalisk process, oav<strong>se</strong>tt hur<br />

liten del av proces<strong>se</strong>n man tar i beaktande<br />

(Leibniz’ ontologiska infinitesimal) 1 samt<br />

2. det faktum att proces<strong>se</strong>ns framtida<br />

till stånd bestämmer dess nuvarande (dvs<br />

att av sikt finns som en styrande princip i<br />

universum).<br />

Dessa två fakta erbjuder tillsammans<br />

en före ställning om potential begreppets<br />

onto logiska be tyd el<strong>se</strong>, i samma mening som<br />

Leibniz’ dynamik begrepp. Detta potentialbegrepp<br />

är exakt det som Isaac Newton<br />

blev skapad för att gå till angrepp mot<br />

– därav tanken, nedtecknad i den berömda<br />

marginalen i hans Principia, ”Jag uppställer<br />

inga hypo te<strong>se</strong>r”, egentligen, vilket framgår<br />

av både marginal anteck ningen och Roger<br />

Cotes’ förord, ”Det går inte att ställa upp<br />

hypote<strong>se</strong>r, efter som det inte går att veta<br />

något om or sak er i universum, bara om<br />

fakta”. 2<br />

Det är intressant att Vernadskij påpekar<br />

just detta an gående Newton i det tal vi<br />

inledde texten med och även konstaterar att<br />

Newtons idéer, så som de marknadsfördes<br />

till allmänheten, var artificiellt skapade av<br />

både Cotes och Clarke i den nämnda utgåvan<br />

av Principia. Vernadskij säger:<br />

”Det [begreppet tyngdkraft] infördes<br />

i veten skapen år 1713, i för ordet till den<br />

andra ut gåvan av Philosophiae Naturalis<br />

Principia, ett förord skrivet av Cambridgeprofessorn<br />

Roger Cotes som redigerade<br />

denna andra ut gåva, som ett begrepp som<br />

var logiskt för enligt med Newtons matematiska<br />

resultat.<br />

Newton hade höga tankar om Cotes, som<br />

snart skulle dö ung, men han läste aldrig<br />

hans förord, åtminstone inte officiellt.<br />

Jag kan inte här gå in på en förklaring<br />

till varför Newton förhöll sig på detta sätt<br />

till förekomsten av en idé, som han alltid<br />

sa emot, i förordet till hans verk. Idén om<br />

univer<strong>se</strong>ll gravitation, som satt sin prägel<br />

på allt vetenskapligt arbete under de två<br />

påföljande <strong>se</strong>klen, accepterades i alla fall<br />

som en bedrift av Newton – som en newtonsk<br />

idé.” 3<br />

Gauss’, Dirichlets, Webers och<br />

Riemanns till väga gångs sätt var därför en<br />

mot reaktion mot försöket att reducera alla<br />

fysikal iska fenomen till attraktion och<br />

re pul sion mellan hårda bollar. Vi själva,<br />

i det nu var ande forskar laget i Ba<strong>se</strong>ment,<br />

intres <strong>se</strong>rade oss till en början för Riemanns<br />

Carl Friedrich Gauss<br />

(1777-1855)<br />

Bernhard Riemann<br />

(1826-1866)<br />

Lejeune Dirichlet<br />

(1805-1859)<br />

Wilhelm Weber<br />

(1804-1891)<br />

under sökning av potentialbegreppet pga<br />

hans be handling av ämnet i de filosofiska<br />

frag menten. Där drar han själv en parallell<br />

mellan tankeproces<strong>se</strong>r och fenomenen<br />

gravitation, elektricitet och magnetism – de<br />

tre fenomen som matematiskt kan liknas<br />

vid krafter som verkar med en kraft som<br />

står i omvänd proportion till kvadraten på<br />

avståndet. I det här sammanhanget får detta<br />

Riemanns till väga gångssätt, tillsammans<br />

med frag menten som helhet, en betydel<strong>se</strong><br />

som Lyndon <strong>LaRouche</strong> upprepade gånger<br />

påpekat de <strong>se</strong>naste dagarna – nämligen att<br />

potentialbegreppet, i ontologisk bemärkel<strong>se</strong>,<br />

inte är en matematisk princip, även om det<br />

ger betydel<strong>se</strong> fulla matematiska följdsat<strong>se</strong>r<br />

när det tillämpas på fysikaliska proces<strong>se</strong>r.<br />

Det är snarare nödvändigt att studera det<br />

fysikaliska universums alla tre fasrum, först<br />

och främst det kognitiva och det bio tiska,<br />

som självständiga principer, som är överordnade<br />

de abiotiska fenomenen elektricitet,<br />

magnetism och gravitation. Det är kognition<br />

som be stäm mer fenomen världen och<br />

kognition studeras bäst genom en direkt<br />

under sökning av den mänskliga kreativa<br />

pro ces<strong>se</strong>n, både inom vetenskapen och i den<br />

klassiska konstnärliga kommunikationen av<br />

djupgående idéer.<br />

Det var exakt så Riemann såg på saken<br />

i de så kallade filosofiska fragmenten. Om<br />

man tittar närmare på original manuskripten<br />

till dessa fragment, så <strong>se</strong>r man att den<br />

indelning i olika kategorier som de fått<br />

i Heinrich Webers utgåva av Riemanns<br />

Samlade verk, bara kan ha skett genom att<br />

man (med eller utan avsikt) tagit bort vissa<br />

viktiga avsnitt som visar att Riemanns undersökning<br />

av tanke objekt (Geistesmas<strong>se</strong>n),<br />

hans studie av potential begreppet och hans<br />

kritik mot Newton alla var led i samma<br />

tankeprocess.<br />

En sammanställning av fragmenten, där<br />

de sak nade avsnitten finns med, kommer att<br />

ges ut inom kort. Under tiden kan vi studera<br />

den intellektuella och sociala mil jö som<br />

Riemann verkade i (detaljerade skild ringar<br />

av detta är på väg) för att få en tyd lig are bild<br />

av hur Riemanns syn på mänsk lig psykologi<br />

och mänsklig kreativitet i allmänhet<br />

formades. Det var på den vägen, skriver<br />

Riemann i de filosofiska fragmenten, som<br />

han kom fram till den metod med vilken han<br />

närmade sig ämnena naturvetenskap, mänsklig<br />

kreativitet och de högre transcendenta<br />

talen. I de nämnda fragmenten beskriver han<br />

före teel<strong>se</strong>r som rör gravitation, elektricitet<br />

och magnetism på följande sätt:<br />

”Tänkandet är en process inuti den<br />

ponderabla materien. Våra yttre erfarenheter,<br />

våra yttre förnimmel<strong>se</strong>rs fakta, som<br />

måste ha sin förklaring i proces<strong>se</strong>r inuti den<br />

ponderabla eller graviterande materien är<br />

1. den univer<strong>se</strong>lla gravitationen<br />

2. de allmänna rörel<strong>se</strong>lagarna.<br />

Varje tankeakt grundar sig på något<br />

be stå ende, som emellertid endast ger sig tillkänna<br />

vid särskilda tillfällen genom minnet<br />

som sådant, utan något varaktigt inflytande<br />

på fenomenen. För varje tankeakt kommer<br />

det således in något bestående i vår själ,<br />

något som inte har något varaktigt inflytande<br />

på fenomenen.<br />

Å andra sidan kan våra erfarenheter<br />

för klaras med hjälp av den ponderabla<br />

materien, om man antar att hela det oändliga<br />

rum met är fyllt av ett homo gent ämne, som<br />

kon stant strömmar in i den ponder abla<br />

materien och försvinner där.” 4<br />

Denna metod – att betrakta den mänskliga<br />

kreativitetens princip som primär<br />

– känner vi redan till från studier av Keplers<br />

Världsharmonin. Att studera harmoni på<br />

det ta sätt, exempelvis så som det tar sig<br />

ut tryck i sol systemets organisation, är bara<br />

möjligt om det för människan unika skönhets<br />

begreppet behandlas som ett självklart,<br />

experimentellt giltigförklarat faktum, oberoende<br />

av de abiotiska fenomen som förmedlar<br />

dess uttryck vid varje enskilt tillfälle.<br />

Kepler visar att harmonibegreppet så som<br />

det tar sig uttryck i solsystemet – även om<br />

det överensstämmer med geometriska och<br />

andra uttrycksformer – varken kan här ledas<br />

från eller reduceras till dessa. Detta harmonibegrepp,<br />

som inte går att undersöka skilt från<br />

en undersökning av den kreativa mänskliga<br />

individen, används <strong>se</strong>dan direkt som den<br />

princip som bestämmer hela solsystemets<br />

organisation.<br />

Av detta står det klart, att begreppet<br />

potential, som en enhetlig process som<br />

be stäm mer den univer<strong>se</strong>lla gravitationens<br />

sken bara krafter, redan från början, i och<br />

med Johannes Keplers vetenskapliga ar bete,<br />

betraktades som besläktad med den mänskliga<br />

kreativitetens princip. Samma metod<br />

an vändes <strong>se</strong>dan av Leibniz i hans arbete med<br />

dynamik begreppet och av Gauss, Dirichlet,<br />

Weber och Riemann i deras försök att gottgöra<br />

den skada Newtons religiösa dogm<br />

åsam kat vetenskapen.<br />

I det sammanhanget tycker jag det är<br />

befogat att ta med ett rätt långt citat från<br />

Köhler som, trots vissa tillkortakommanden<br />

i övrigt, ger viss insikt i den politiska strid<br />

om den veten skapliga metoden som han<br />

och Planck var inblandade i under 1900talets<br />

första hälft, liksom i möjliga vägar<br />

som vi kan följa i dag för att utforska den<br />

ontologiska betydel<strong>se</strong>n av Dirichlets princip<br />

och potential begreppet. I Värden och fakta<br />

11


skriver Köhler:<br />

”Experimentalfysiken är inte särskilt intres<br />

<strong>se</strong>rad av att studera sådana koherenta<br />

makro skopiska tillstånd. Då de förhållanden<br />

under vilka självfördelning utvecklas kan<br />

varieras i det oändliga är ett oändligt antal<br />

makro skopiska tillstånd möjligt inom varje<br />

klass, den hydro dynamiska, den elektriska<br />

osv. En under sökning av ett antal sådana enstaka<br />

fall skulle bidra föga till vår kun skap<br />

om de grundläggande fysikaliska sak förhållandena.<br />

Och vad skulle en experimenterare kunna<br />

uträtta i den riktningen? För att ta reda<br />

på hur en lik formig strömning fördelar sig<br />

i en given volym skulle han behöva mäta<br />

hastig heten och riktningen på strömmen på<br />

så många ställen som möjligt – en högst<br />

lång varig och mödosam sys<strong>se</strong>lsättning. Dessutom<br />

skulle uppgiften vara mycket förtretlig,<br />

eftersom blotta försöket att mäta strömmen,<br />

åtminstone i många fall, skulle inverka på<br />

den undersökta fördelningen: Placeringen<br />

och aktiveringen av ett mätinstrument skul le<br />

i allmänhet innebära införandet av nya förhållanden,<br />

som det makroskopiska skeendet<br />

bara kan svara på genom att förändra sin<br />

fördelning.<br />

I övertygel<strong>se</strong>n att inga vä<strong>se</strong>ntliga nya<br />

sak för hållanden finns att upptäcka på det<br />

här om rådet kommer fysikern inte heller<br />

att ägna mycket tid i sin undervisning åt<br />

sådana makro skopiska tillstånd. Därför kan<br />

man lära sig mycket om praktisk fysik, utan<br />

att få veta särskilt mycket om detta område<br />

inom natur veten skapen, makro skopisk fördel<br />

ning. Faktum är att undersökningen av<br />

själv fördelning i sammanhängande medier<br />

nu mer har blivit en uppgift för matematiker<br />

12<br />

<strong>LaRouche</strong>s skrifter<br />

De artiklar som etablerat Lyndon<br />

<strong>LaRouche</strong> som världens ledande<br />

ekonomiska prognosmakare.<br />

Läs dem på svenska!<br />

Vårt program<br />

EAP:s program för<br />

att bygga upp Sverige<br />

och världen.<br />

Dossiers<br />

Skaffa dig en konceptuell, principiell<br />

överblick över några av den<br />

samtida världshistoriens viktigaste<br />

teman.<br />

Ny klassisk<br />

renässans<br />

Verk av och<br />

om bland<br />

andra Friedrich<br />

Schiller, Ludwig<br />

van Beethoven<br />

och Johannes<br />

Kepler.<br />

än för fysiker. Den allmänna regel som<br />

sådana makroskopiska tillstånd följer kan<br />

lätt formuleras på matematiskt språk. En<br />

enda differential ekvation, som är uppkallad<br />

efter Laplace, är tillämpbar i väldigt många<br />

fall. Men tyvärr uttrycker denna ekvation<br />

inte mycket mer, än att krafterna och<br />

ström ningen i ett stationärt tillstånd inte på<br />

något ställe ändrar det stationära hel hetstillståndet.<br />

Exakt vilken fördelning som i sin<br />

helhet skulle uppfylla detta villkor i ett givet<br />

fall, det är frågan som bland andra matematiker<br />

söker besvara. För detta ändamål<br />

har de dock inte tillgång till någon enkel och<br />

direkt matematisk metod.<br />

Under 1800-talet sys<strong>se</strong>lsatte lösningen<br />

på även förhållandevis enkla fall några av de<br />

största matematikerna. Dirichlet-problemet<br />

och Neumann-problemet, formuleringarna<br />

av sådana matematiska upp gifter för två lite<br />

olika typer av system förhållanden, är kända<br />

för sina väldiga svårigheter.<br />

Detta är också en gren inom fysiken<br />

som andra veten skaps män, filosofer och den<br />

breda allmän heten inte blivit upplysta om i<br />

populär vetenskapliga böcker. Vore det annorlunda<br />

skulle inte uppfattningen att fysiken<br />

under alla omständigheter är en ’analytisk’<br />

veten skap som härleder egenskaperna hos<br />

’in veck lade’ förhållanden ur egenskaperna<br />

hos oav häng iga lokala element, vara så<br />

all mänt utbredd. Påståendet att analys<br />

åtminstone i denna bemärkel<strong>se</strong> inte är<br />

tillämp bar på makro skopiska dynamiska<br />

till stånd, be kräftas av den svåra belägenhet<br />

matematikerna befinner sig i: de måste hitta<br />

en stationär fördelning som helhet, innan de<br />

kan säga vad det stationära skeendet är på<br />

ett särskilt ställe i det undersökta systemet.”<br />

Vår uppgift är nu uppenbarligen att<br />

fort sätta tillämpa detta konceptuella tillväga<br />

gångssätt inom vetenskapen och konsten.<br />

Idén om människans tanke för måga<br />

– kognitionen – som en verksam, självständig<br />

organi<strong>se</strong>ringsprincip i universum<br />

har gått för lorad, i många fall av siktligt<br />

eliminerats, och den förlusten har gjort<br />

att mänsklig heten har kört fast i en rad<br />

konceptuella återvänds gränder. Vetenskapen<br />

slits mellan själlösa statistiska modeller och<br />

en lika själ lös determinism, konstnärligt<br />

ut tryck har reducerats till det simplaste<br />

ut trycket av banala känslo tillstånd och<br />

i det mänskliga sam hällets organisation<br />

har båda dessa katastrofer smält samman<br />

till den största vämjel<strong>se</strong>n av dem alla: Ett<br />

ekonomiskt system i vilket en själlös statistik<br />

blandas med fullständigt outbildade känslors<br />

irrationella styre – frihandel. Allt detta rasar<br />

nu samman och vi har nått en punkt där det<br />

mänskliga samhället inte kan komma vidare<br />

så länge vi håller fast vid nu rådande<br />

tros uppfattningar inom vetenskapen och<br />

kul turen. Vår uppgift som rörel<strong>se</strong> måste vara<br />

att åter uppliva verklig, mänsklig kreativitet i<br />

det dag liga livet och låta detta bli den grund<br />

på vilken vi som kultur hittar vägen ur den<br />

röra vi försatt oss själva i under de <strong>se</strong>naste<br />

decennierna. Ekonomi måste åter bli vetenskapen<br />

om mänskligt framåtskridande, på<br />

basis av mänsklig kreativitet. <br />

Noter<br />

1 Detta trots reduktionisternas motsatta uppfattning,<br />

som inte giltigförklarats genom experiment, att en<br />

atom, exempelvis en kolatom i en levande organism<br />

i allt vä<strong>se</strong>ntligt har samma inre egenskaper som en<br />

kolatom utanför organismen. Dvs att det inte finns<br />

någon självständig livsprincip som inte kan reduceras<br />

till icke-levande – abiotiska – fenomen.<br />

2 Cotes skriver i förordet, som svar på Leibniz’ iakt-<br />

DEN ENDA SVENSKA WEBBPLATS DU BEHÖVER FÖR ATT HÄNGA MED I VÄRLDSPOLITIKEN<br />

LAROUCHE.<strong>se</strong><br />

DIN RÖST I MEDIADIKTATURENS SVERIGE!<br />

Ge bidrag<br />

Hjälp oss att göra <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n ännu bättre.<br />

Bli medlem eller donera i dag!<br />

pg. 34 15 59-3<br />

Nytt finanssystem<br />

Nu när alla pratar om en ny global finansarkitektur<br />

är det lätt att bli lurad av falska förslag<br />

från de krafter som skapade kri<strong>se</strong>n. Ta reda<br />

på hur patentlösningen <strong>se</strong>r ut: Här kan du läsa<br />

<strong>LaRouche</strong>s upprop för ett Nytt Bretton Woods<br />

<strong>se</strong>dan 1997, och mycket annat.<br />

tagel<strong>se</strong> att tanken på tyngdlagen som en “kraft” hade<br />

något ockult över sig och att orsakerna till univer<strong>se</strong>ll<br />

gravitation och solsystemets organisation måste vara<br />

vetbara:<br />

”Den som är förmäten nog att tro att han kan<br />

hit ta fysikens sanna principer och naturfenomens<br />

lagar enbart genom kraften i sin egen hjärna och<br />

sitt förnufts inre ljus måste antingen anta att världen<br />

finns av nödvändighet, och att alla de tänkta lagarna<br />

följer av samma nöd vändighet; eller, om naturens<br />

ord ning är inrättad enligt Guds vilja, att han då,<br />

ett ömk ligt kräldjur, kan avgöra vad som var bäst<br />

lämpat. All sund och äkta filosofi grundar sig på<br />

tingens uppen barel<strong>se</strong>; ... Dessa människor må kalla<br />

dem mirakel eller ockulta egenskaper men de namn<br />

som de illvilligt givits borde inte vara till nackdel för<br />

tingen själva, såvida dessa människor inte till slut<br />

säger, att all filosofi borde grundas på ateism.”<br />

3 Samma förnekande av människans förmåga att upptäcka<br />

sanningen, källan till idén om att absolut tid och<br />

rum finns som begrepp a priori, ligger till grund för<br />

Newtons fabricering av den ockulta idén om “kraft”<br />

(force). Som arvtagaren till Newtons lärostol i matematik<br />

vid Cambridge, William Whiston, skrev:<br />

”Det vore därutöver inte opassande, vad mig anbe<br />

langar, och inte heller ofruktbart vad allmänheten<br />

an be langar, om jag här framhåller att Han [Newton]<br />

under hela min bekantskap med Honom, var oförmögen<br />

att lösa tyngd kraften mekaniskt, emedan<br />

den alltid var proportionell mot kropparnas fasthet<br />

och lika verksam i fasta kroppars mitt som på deras<br />

ytliga delar: Alla mekaniska krafter verkar ju endast<br />

på deras ytor: och han föreföll mig övertygad om,<br />

att denna tyngdkraft härletts från gudomlighetens<br />

im mate riella närvaro och makt, då den genomsyrade<br />

krop pens alla fasta delar och verkade på dem alla ....<br />

Jag minns även väl hur, när jag tidigt frågade honom<br />

varför han inte drog samma slutsats från sina grundsat<strong>se</strong>r,<br />

som dr Bentley snart gjorde i sina fantastiska<br />

predikningar vid mr Boyles föreläsningar; och som<br />

jag snart gjorde i min New Theory och som den store<br />

matematikern Cotes gjorde i sitt utmärkta förord till<br />

de <strong>se</strong>nare utgåvorna av Sir I.N:s Principia: nämligen<br />

till förmån för naturreligionen och den gudomliga<br />

maktens och försynens ingripande i världens beskaffenhet.”<br />

4 wlym.com<br />

Video<br />

<strong>LaRouche</strong> PAC:s folkbildande<br />

dokumentärer och våra egna<br />

videobriefingar.<br />

Ordföranden<br />

har ordet<br />

Hus<strong>se</strong>in Askarys<br />

uttalanden<br />

och artiklar.<br />

Senaste nytt<br />

De <strong>se</strong>naste viktiga<br />

nyhetsutvecklingarna<br />

i världen. Uppdateras<br />

dagligen.<br />

Bekämpa oligarkin<br />

Sveriges framtid – Synarkism eller republikanism?<br />

För första gången läggs<br />

sanningen om Sveriges nutidshistoria<br />

på bordet i en tydlig exposé. Läs om<br />

“Sverige, en synarkistisk modell“ och<br />

många andra avslöjande artiklar.<br />

Vem är rädd för Lyndon <strong>LaRouche</strong>?<br />

Så din granne tror fortfarande att EAP är högerextremister<br />

och mördade Palme, eller att Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />

är anti<strong>se</strong>mit, Ku Klux Klan-anhängare, <strong>se</strong>ktledare<br />

och dessutom från Mars? Varför sådana lögner<br />

används mot oss och vilka som står bakom får ni reda<br />

på här.


<strong>LaRouche</strong>s Nya Bretton Woods-system<br />

Tre steg mot överlevnad<br />

De krispaket och stimulanspaket som regeringarna<br />

i USA och Europa har kastat iväg<br />

kan inte rädda det nuvarande finans- och<br />

banksystemet. De gör bara hyperinflationen<br />

värre, eftersom de inte tar hänsyn till att hela<br />

systemet är hopplöst bankrutt.<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong>, som dödförklarade<br />

systemet den 25 juli 2007, menar att bara en<br />

omorgani<strong>se</strong>ring av hela systemet efter en<br />

konkurssanering kan rädda den fysiska ekonomin<br />

och världen i dag. Konkurssanering<br />

betyder inte att man lägger ner banker och finansbolag.<br />

Det betyder att regeringar går in<br />

och skyddar de delar av verksamheten som<br />

har direkt betydel<strong>se</strong> för upprätthållandet av<br />

viktiga samhällsfunktioner. Alla andra värdepapper,<br />

framför allt de rent spekulativa,<br />

måste betraktas som gift och skrivas av och<br />

kastas ut. Ett sådant gift är derivatkontrakten,<br />

vars värde i bankernas böcker uppgår till 28<br />

gånger mer än hela världens BNP. Det finns<br />

ingen möjlig mängd pengar som kan ge täckning<br />

åt detta. Det måste bort för att kredit- och<br />

valutasystemet skall börja fungera för människor<br />

och företag.<br />

– Det finns nu tre vä<strong>se</strong>ntliga åtgärder som<br />

måste vidtas mer eller mindre omedelbart, innan<br />

situationen i USA och Västeuropa blir<br />

av Hus<strong>se</strong>in Askary<br />

”Som den store ryske vetenskapsmannen<br />

och akademiledamoten Vladimir Vernadskij<br />

skulle uttryckt det: arbetets produktiva kraft<br />

tilltar när man förlägger produktionen och<br />

transporten av varor och tjänster inom ramarna<br />

för människans kvalitativa förbättring<br />

av biosfären som sådan. Fröet till alla<br />

dessa förbättringar i levnadsvillkor och produktivitet<br />

ligger i effekterna av grundläggande<br />

upptäckter av fysikaliska principer.” 1<br />

Den människosyn som är inbyggd i Lyndon<br />

<strong>LaRouche</strong>s lösning för finanskri<strong>se</strong>n, som<br />

du har läst om på de föregående sidorna, är<br />

raka motsat<strong>se</strong>n till den som <strong>LaRouche</strong>s motståndares<br />

och deras blinda sympatisörer står<br />

för. Förbättringen av biosfären genom upptäckter<br />

av fysikaliska principer som överförs<br />

till ekonomin i form av teknologi, medför alltid<br />

en ökning av det som <strong>LaRouche</strong> har benämnt<br />

som den relativa potentiella befolkningstätheten.<br />

Upptäckter av denna typ görs uteslutande<br />

av självständiga individer, och ju fler individer<br />

vi har på planeten, med bra utbildning,<br />

hälsovård och andra levnadsvillkor, desto<br />

större blir möjligheten till en ökning av antalet<br />

upptäckter.<br />

hopplös, skrev <strong>LaRouche</strong> i ett uttalande tidigare<br />

i år. Han fortsatte:<br />

– Dessa är de tre typer av åtgärder som jag<br />

tidigare fört fram; de som framhärdar i att<br />

motsätta sig dessa åtgärders genomförande,<br />

faller nu prompt in i en kategori av inkompetens,<br />

allmänt känt som mentalsjukdom.<br />

1. <strong>LaRouche</strong>s förslag från 2007 om en<br />

boende- och bankskyddslag (HBPA, Homeowners<br />

and Bank Protection Act). Om<br />

den inte anammas och genomföras omedelbart,<br />

blir situationen i USA snabbt hopplös.<br />

Lagen innebär att alla vräkningar p.g.a. obetalda<br />

lån stoppas. Bostadsägare måste få bo<br />

kvar mot en rimlig ”hyra” som betalas till<br />

bankerna. Staten tar inte över bolånen. Bankerna<br />

sätts under offentlig förvaltning och<br />

hålls öppna, med den statliga insättargarantin,<br />

för vanlig betalningsförmedling och, med<br />

”hyresbetalningarna” som säkerhet, för normala<br />

lån till företag och hushåll. Övriga skulder<br />

i banken fry<strong>se</strong>s och konkursutreds.<br />

2. Ett kreditsystem i två skikt genom<br />

vilket a) den amerikanska regeringen ger ut<br />

krediter för fysisk-ekonomiska återhämtningsprojekt<br />

till en ränta av 1-2 procent, och<br />

b) andra kreditutgivningar och kreditinjek-<br />

Vad är mänsklig ekologi?<br />

Finns det liv, finns det hopp<br />

<strong>LaRouche</strong> ansluter sig till Vernadskijs idé om<br />

tre distinkta nivåer av existens i naturen, vilka<br />

interagerar med varandra i ett dynamiskt<br />

sammanflätat system: det icke-levande, det<br />

levande och det kognitiva.<br />

– Vi riktar uppmärksamheten på två av<br />

Vernadskijs synpunkter på hur Jorden är naturligt<br />

organi<strong>se</strong>rad. Vernadskij betonade att<br />

det finns ofullständiga, men ovedersägliga<br />

bevis för att levande proces<strong>se</strong>r ger upphov till<br />

mätbara fysikaliska förändringar hos icke-levande<br />

proces<strong>se</strong>r, förändringar som icke-levande<br />

proces<strong>se</strong>r inte själva ger upphov till.<br />

Han kallade detta för biosfären. Han betonade<br />

också att människan genom sin kreativa<br />

vetenskapliga förmåga ingriper i biosfären på<br />

ett sätt som ger upphov till mätbara fysikaliska<br />

förbättringar av biosfären, vilka inte sker<br />

utan ett sådant mänskligt ingripande. Han<br />

kallade vår planet, i vilken levande proces<strong>se</strong>r<br />

omvandlar icke-levande proces<strong>se</strong>r, och kognitiva<br />

proces<strong>se</strong>r omvandlar levande proces<strong>se</strong>r,<br />

för en noosfär. 2<br />

Så länge människan funnits på Jorden har<br />

hon ökat sin kraft i och över naturen, och samtidigt<br />

ökat sin befolkningstäthet. Kurvan för<br />

ökningen av befolkningstätheten i Europa<br />

(sid. 4 i denna tidning) bevisar detta. En utvecklingsprocess<br />

har ägt rum på Jorden i mil-<br />

tioner får flyta mer eller mindre fritt.<br />

3. Den amerikanska regeringen måste<br />

omedelbart kontakta Rysslands, Kinas, Indiens<br />

och andra länders regeringar för att genast<br />

införa ett internationellt nödsystem med<br />

fasta växelkur<strong>se</strong>r, och därmed slå igen det<br />

existerande, hopplöst bankrutta systemet<br />

med flytande växelkur<strong>se</strong>r.<br />

Under det sistnämnda, föreslagna internationella<br />

avtalet måste långsiktiga samarbetsavtal<br />

mellan regeringar foku<strong>se</strong>ras på utveckling<br />

av kapitalintensiva typer av vä<strong>se</strong>ntlig<br />

ekonomisk infrastruktur, såsom:<br />

a) ny kraftförsörjning (med tonvikt på<br />

kärnkraft),<br />

b) framställning av färskvatten ur haven<br />

(till stor del med hjälp av högtemperaturreaktorer),<br />

c) en övergång till syntetiska bränslen,<br />

exempelvis bränsle (typ vätgas eller metanol)<br />

skapat med kraften från högtemperaturkärnkraft,<br />

för att ersätta oljeba<strong>se</strong>rade bränslen;<br />

d) högeffektiva system av globalt integrerade<br />

järnvägar, magnettåg, för att ersätta<br />

det nuvarande alltför stora beroendet av vägtransporter;<br />

e) en minskad tonvikt på gigantiska företagskonglomerat<br />

och monopolistiska verk-<br />

jarder år, där<br />

liv har förvandlatickelevandemateria<br />

och skapat<br />

ökade förutsättningar<br />

för mer liv,<br />

som till exempelvärldshaven.Människan<br />

har bara<br />

gjort denna<br />

process snabbare<br />

och intensivare, och mer organi<strong>se</strong>rad.<br />

Det är det mest naturliga i människans förhållande<br />

till naturen. Miljörörel<strong>se</strong>n vill ställa naturen<br />

på huvudet, och kommer på så sätt att<br />

skada inte bara mänskligheten, utan också naturen<br />

som numera är beroende av människan<br />

för att förbättra förutsättningarna för liv.<br />

Ta till exempel <strong>LaRouche</strong>s förslag att<br />

göra öknarna i Sydvästasien, Centralasien,och<br />

afrikanska Sahara gröna igen, så som<br />

de var under istiden. I ett tal i Abu Dhabis<br />

Zayed Center juni 2002 uppmanade han de<br />

oljeproducerande länderna i Golfen att ställa<br />

om sina ekonomier från att vara beroende av<br />

export av olja och naturgas. Han föreslog att<br />

de skulle bygga högtemperaturreaktorer för<br />

att avsalta havsvatten. Detta skulle hjälpa till<br />

samheter, till förmån för mindre, mer sammanhållna<br />

produktiva företag, som grundstrukturen<br />

för medelstora regioner bestående<br />

av olika entreprenörsstyrda industri- och<br />

jordbruksföretag;<br />

f) en stor, och växande, tonvikt på system<br />

med hög energiflödestäthet i den teknologiska<br />

utvecklingen för tillverkningsföretag och<br />

andra ändamål.<br />

Eftersom en effektiv, modern produktion<br />

liksom grundläggande infrastruktur kräver<br />

en tonvikt på kapitalintensiva former av investeringar,<br />

vars nytta varar 25–50 år innan<br />

de blivit fysiskt och/eller teknologiskt uttjänta,<br />

behövs långsiktiga internationella överenskommel<strong>se</strong>r<br />

mellan handelspartners på<br />

denna basis, till räntor på 1–2 procent per år<br />

regeringar emellan, för att verkligt mänskliga<br />

mål ska uppnås för befolkningarna, så som i<br />

Asien och Afrika.<br />

Detta är kärnan i <strong>LaRouche</strong>s Nya Bretton<br />

Woods-system, till skillnad från Gordon<br />

Browns keynesianska monetära och gröna<br />

stimulanspaket.<br />

<strong>LaRouche</strong> betonade i detta trepunktsprogram<br />

återigen att mänskligheten inte kan<br />

överleva med de stimulanspaket som regeringarna<br />

lägger fram runt om i världen. Finanssystemets<br />

svarta hål av förluster kommer<br />

annars att suga åt sig så mycket av statens<br />

möjliga kredit att alla effekter på den reala<br />

ekonomin blir för små.<br />

De framgångar som Franklin Roo<strong>se</strong>velts<br />

reformer under 1932–44 ledde till, är en form<br />

av policyskapande som ger oss ett prejudikat<br />

för den policy som nu måste anammas av sinnesfriska<br />

länder.<br />

❏<br />

Jorden nattetid: Lju<strong>se</strong>t visar två aspekter av<br />

mänsklig civilisation: befolkningstäthet och<br />

graden av ekonomisk och teknisk utveckling.<br />

Vårt uppdrag som människor de kommande<br />

100 åren är att sprida lju<strong>se</strong>t över hela världen,<br />

speciellt i Afrika där spridning av mörkret<br />

har varit en medveten folkmordspolitik <strong>se</strong>dan<br />

de europeiska kolonialmakterna landsteg<br />

på Afrikas stränder och fram till i dag.<br />

Norrisdammen i Tennes<strong>se</strong>e var det första<br />

dammbygget som Roo<strong>se</strong>velts TVA startade<br />

1933. Effekten på naturen och samhället<br />

var berikande och båda blomstrade.<br />

att förvandla stora delar av öknen till gröna<br />

skogar och frodiga åkrar, som dessutom kan<br />

bidra till att göra klimatet kallare. För det andra<br />

kan kraften som produceras i kärnkraftverken<br />

användas för att förvandla olja och naturgas<br />

till industriella råvaror, i stället för att<br />

låta dem eldas upp i kraftproduktionen. Detta<br />

har <strong>LaRouche</strong> kallat Oasplanen och det var<br />

kärnan till en fredsprocess mellan Israel och<br />

arabländerna som han ville starta 1975. Han<br />

fortsättning nästa sida<br />

13


14<br />

Vad är mänsklig ekologi?<br />

fortsättning från föreg. sida<br />

fick stöd från israeliska och<br />

arabiska statsmän, men saboterades<br />

av mäktiga politiska<br />

krafter i USA och Europa.<br />

Franklin D.<br />

Roo<strong>se</strong>velt<br />

Förebilden för <strong>LaRouche</strong> är<br />

den amerikanske presidenten<br />

Franklin Delano Roo<strong>se</strong>velt<br />

(1882–april 1945) som<br />

räddade USA:s ekonomi<br />

från depressionen och hjälpte<br />

världen be<strong>se</strong>gra fascismen<br />

och nazismen. Hans<br />

ekonomiska politik gjorde<br />

USA under några få år till<br />

världens och historiens största<br />

industriella makt. Roo<strong>se</strong>velt<br />

var en trogen anhängare<br />

av det ”amerikanska ekonomiska<br />

systemet” som är byggt på den konstitution<br />

och de republikanska<br />

principer som var resultatet av den<br />

amerikanska revolutionen mot det<br />

brittiska imperiets frihandel och<br />

Från sin rullstol återuppbyggde presidenten<br />

Franklin Roo<strong>se</strong>velt USA:s<br />

ekonomi och be<strong>se</strong>grade nazismen.<br />

Med den människosyn som rådde i<br />

Europa då, skulle en vanlig handikappad<br />

äldre man överlevt?<br />

slavsystem. Roo<strong>se</strong>velt gjorde den amerikanska självständighetsförklaringens<br />

idéer till en levande politik: Han använde konstitutionens stipulation att<br />

regeringens uppgift är att främja ”den allmänna välfärden” för nu levande och<br />

kommande generationer, till att stifta lagar som kunde lyfta hela nationen ur<br />

den ekonomiska kri<strong>se</strong>n och åter ingjuta optimism.<br />

I maj 1933 godtog kongres<strong>se</strong>n Roo<strong>se</strong>velts lagstiftning för en ”New Deal”,<br />

där staten – enligt det ursprungliga amerikanska, hamiltonska systemet – kunde<br />

skapa krediter för den omfattande infrastruktursatsningen och grundandet<br />

av Tennes<strong>se</strong>e Valley Authority. Denna statliga myndighet förvandlade de sju<br />

delstater som Tennes<strong>se</strong>efloden flyter igenom till en agro-industriell tyngdpunkt<br />

i USA. Förhållandena i regionen då var inte bättre än i någon fattig region<br />

i Afrika i dag, inte bara för människorna utan även för naturen.<br />

Landskapets sluttningar var renskalade på alla träd efter inbördeskriget<br />

(1861–65) och det orsakade en allvarlig jorderosion och katastrofala översvämningar.<br />

30 procent av befolkningen plågades av malaria och tuberkulos<br />

spred sig i stora områden. Hälften av befolkningen var bönder och 97 procent<br />

hade ingen elektricitet. Byggandet av vattendammar, elledningar, broar, sjukhus,<br />

skolor osv förvandlade regionen till något helt annat inom loppet av sju<br />

år. Skogarna återplanterades och jorden blev förbättrad. I hela USA ökade arbetskraftens<br />

produktivitet enormt, eftersom alla projekt använde den <strong>se</strong>naste<br />

tekniken. Arbetare fick högre utbildning, bättre löner och bättre sjukvård.<br />

Roo<strong>se</strong>velt reste mycket i Afrika under andra världskriget och såg med<br />

egna ögon hur det brittiska imperiets frihandelspolitik plundrade nationer.<br />

Han hade planerat att hjälpa Afrikas nationer, när de efter kriget skulle bli<br />

självständiga, med hjälp av samma metoder han använt för att återuppbygga<br />

USA:s ekonomi. Tyvärr dog Roo<strong>se</strong>velt före krigets slut och hans efterföljare<br />

Harry Truman gick ihop med det brittiska imperiet och förrådde Roo<strong>se</strong>velts<br />

dröm.<br />

Den drömmen har nu lämnats över till oss att uppfylla i dag.<br />

Ett långsiktigt samarbete för hela Eurasien<br />

<strong>LaRouche</strong>s förslag om ett Nytt Bretton Woods-system i Roo<strong>se</strong>velts anda innebär<br />

att ett nytt kreditsystem måste inriktas på utvecklingen av biosfären på<br />

hela jordklotet. Ett långsiktigt samarbete mellan USA, Ryssland, Kina och Indien<br />

blir kärnan i världsordningen, där Europa, Japan och andra nationer ansluter<br />

sig för att bygga den euroasiatiska landbron. Landbron är inte bara en<br />

handelsväg som den gamla Sidenvägen, utan är uppbyggd av ”utvecklingskorridorer”<br />

som blir ryggraden i utvecklingen av nya städer och ekonomiska<br />

regioner. Nya vattenresur<strong>se</strong>r kommer att vara avgörande för denna kamp mot<br />

ökenspridningen. Nya stora vattenresur<strong>se</strong>r kan skapas på två kända sätt: 1.<br />

Avsaltning av havsvatten med hjälp av kärnkraft, 2. Omledning av floder till<br />

torra områden som till exempel från Sibirien till den hotade Aralsjön i Centralasien,<br />

eller från Zairefloden till den uttorkade Tchadsjön i Afrika.<br />

Detta är ett arbetsuppdrag för de kommande 100 åren. Det kommer att testa<br />

vår kulturs förmåga att överleva. Vi kan krossa alla rasistiska axiom om<br />

överbefolkning. Vi kan med dagens teknik försörja dubbelt så många människor<br />

med en högre levnadsstandard. De enda grän<strong>se</strong>r som finns för utveckling,<br />

är de som människor sätter för sig själva antingen på grund av rädsla för<br />

det okända, accepterandet av populära fördomar, som dagens så kallade klimatförändring<br />

på grund av koldioxidutsläpp, eller av rent existentiellt förakt<br />

för andra människor.<br />

Den nuvarande ekonomiska kri<strong>se</strong>n har lämnat oss med endast ett egentligt<br />

alternativ: Att överleva och utvecklas vidare med <strong>LaRouche</strong>–Roo<strong>se</strong>veltmetoderna<br />

och göra planeten till en blomstrande trädgård och börja sikta på<br />

andra planeter. Det andra alternativet är ren fascism och en mörk tid för<br />

mänskligheten. (Se artikel på detta uppslag.)<br />

❑<br />

Noter:<br />

1. Lyndon <strong>LaRouche</strong>, ”Ekonomi och kreativitet”, sid. 2 i denna tidning.<br />

2. ”Vernadskijstrategin”, tal av <strong>LaRouche</strong> på Schillerinstitutets konferens den 24 april<br />

2004.<br />

Miljörörel<strong>se</strong>ns rasistiska<br />

Det keynesianska ekonomiska alternativet: Ren fascism!<br />

av Hus<strong>se</strong>in Askary<br />

Långt före Nazi-Tyskland fanns det brittiska imperiet.<br />

Det har dominerat världen i mer än 200 år.<br />

Nästan alla rasistiska, människoföraktande teorier<br />

om människans ursprung och hennes förhållande till<br />

naturen, och skillnaden mellan ”ra<strong>se</strong>r”, har sitt ursprung<br />

i det brittiska imperiet. Imperiet är inte England<br />

eller folket på de brittiska öarna. Imperiet var<br />

från början ett multinationellt anglo-holländskt bolag,<br />

Ostindiska kompaniet. Det är en parasitär finan<strong>se</strong>konomisk<br />

oligarki som har velat styra och manipulera<br />

världen och människorna på planeten genom<br />

kontroll över handel, råvaror och framför allt över<br />

kunskapen, precis som de mytiska olympiska gudarna<br />

gjorde. De har en stark tro på att deras makt, ”överläg<strong>se</strong>nhet”,<br />

har genetiska rötter; och precis som det<br />

var med den ”ariska” ra<strong>se</strong>n under nazismen, så är det<br />

med den ”anglosaxiska” ra<strong>se</strong>n för de övre klas<strong>se</strong>rna<br />

på de brittiska öarna.<br />

Men efter den amerikanska revolutionen, grundandet<br />

av den amerikanska republiken och med frihetskampen<br />

i Europa, behövde imperiet ”vetenskapliga”<br />

argument för att behålla sin makt över världen.<br />

Bland alla de ondskefulla teorier som imperiet skapat,<br />

har rasbiologin och dess avkomma, miljöfanatismen,<br />

varit de dödligaste.<br />

Tyvärr har många naiva människor i Sverige, som<br />

vill göra väl i världen, gått på den lögn som miljörörel<strong>se</strong>n<br />

har matat dem med. Det är samma lögn som<br />

gav oss folkmord i Indien, Afrika och även i Europa<br />

under nazismen. Detta är ingen överdrift. Till exempel<br />

var rasbiologin på 1920- och 1930-talen lika ”vetenskaplig”<br />

och populär som klimatförändringshysterin<br />

är i dag. Men kan du dra slutsat<strong>se</strong>rna av den miljöideologi<br />

som sprids i dag, utifrån vad du vet om<br />

kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna av tidigare påhitt? Många tyskar<br />

sade under Nürnbergrättegångarna efter andra<br />

världskriget att ”de inte visste” att det som de trodde<br />

på skulle leda till folkmord! Läkarna och vakterna i<br />

Auschwitz sade: ”Vi gjorde bara vårt jobb!”<br />

Bli inte förvånad om du upptäcker att Sverige bidrog<br />

en hel del till eländet; inte för att folket och alla<br />

ledare i Sverige tyckte om nazismen, utan för att de<br />

beundrade och följde det brittiska imperiet och dess<br />

”vetenskapliga” traditioner. I dag, under den värsta<br />

ekonomiska kri<strong>se</strong>n i modern tid, vill Sveriges ytterst<br />

anglofila politiska ledare, massmedier och experter<br />

från höger och hela vägen till vänster, ta oss nedför<br />

samma väg med uppmaningen att Sveriges regering<br />

och hela världen måste följa Gordon Brown och hans<br />

keynesianska ”gröna” lösning på kri<strong>se</strong>n.<br />

WWF:s människoförakt<br />

Miljörörel<strong>se</strong>n har aldrig varit en gräsrotsrörel<strong>se</strong>, även<br />

om dess sympatisörer bland 40-talisterna rökte<br />

mycket gräs 1968 och därefter. Den ledande internationella<br />

”miljöorganisationen”, Världsnaturfonden<br />

WWF, grundades 1961 av kungligheter och adelsmän.<br />

En av grundarna var en icke ångerfull Hitlersympatisör,<br />

prins Philip av England; en annan en tidigare<br />

medlem av det nazistiska SS, prins Bernhard av<br />

Holland. En tredje var Julian Huxley, som före andra<br />

världskriget var ordförande i det brittiska rasbiologiska<br />

sällskapet, Eugenics Society. Efter kriget blev<br />

han den förste ordföranden för FN:s vetenskaps- och<br />

kulturorgan Unesco. Julian Huxleys farfar, Thomas<br />

Huxley, var en nära medarbetare till biologen och antropologen<br />

Charles Darwin.<br />

För att ännu en gång bevisa sin lust att bli av med<br />

de ”överflödiga” människorna på planeten, gav<br />

WWF ut en ny rapport den 29 oktober i år under namnet<br />

”Living Planet Report 2008”, där man påstår att<br />

tre fjärdedelar av världsbefolkningen lever i länder<br />

som förbrukar mer naturresur<strong>se</strong>r än vad ”Jordens biokapacitet”<br />

kan klara av. Därför, argumenterar rapporten,<br />

måste regeringar tvinga fram åtgärder som kommer<br />

att ”minska befolkningen, individuell konsumtion,<br />

resur<strong>se</strong>r som används och avfall som förekommer<br />

i produktionen av varor och tjänster”. WWF kräver<br />

att detta minskas med en tredjedel. Om vi även<br />

tänker på den nuvarande kollap<strong>se</strong>n av produktion internationellt,<br />

och den matkris och svält som råder i<br />

stora delar av världen, är det inte svårt att in<strong>se</strong> att<br />

WWF:s råd skulle leda till massmord.<br />

WWF:s grundargument är att människans blotta<br />

existens på jorden är en ”belastning”: Ju mer männis-<br />

kor, desto värre kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r för naturen. Den <strong>se</strong>naste<br />

rapporten betonar att ”mänsklig efterfrågan på mat,<br />

vatten, energi och råvaror” kan reduceras genom en<br />

drastisk minskning av antalet människor på jorden,<br />

och sänkning av levnadsstandarden för dem som blir<br />

kvar. Imperiepolitiken har <strong>se</strong>dan andra världskrigets<br />

slut redan utrotat miljontals människor genom svält,<br />

sjukdomar och krig om råvaror i Afrika. Men WWF<br />

vill ha en mer systematisk eliminering av människor,<br />

detta med ett snällt ”rädda planeten”-ansikte.<br />

Tillbaka till Malthus och Darwin<br />

Det mesta av den moderna ekologiska ideologin, inklusive<br />

den nazistiska rasbiologin, har byggt på axiomen<br />

att människan är ett djur och att naturresur<strong>se</strong>rna<br />

är begränsade, och eftersom människor bara är en annan<br />

form av djur med ekologiska begränsningar,<br />

kommer en befolkningsökning att leda till försämrad<br />

tillför<strong>se</strong>l av näring och därför till svält och massdöd.<br />

Denna ideologi utesluter att mänsklig kreativitet och<br />

vetenskaplig utveckling kan ta bort ”grän<strong>se</strong>rna”, så<br />

att det blir möjligt att försörja fler människor med en<br />

högre levnadsstandard.<br />

Den första stora akademiska yttringen av denna<br />

ideologi kom i själva verket från det brittiska imperiets<br />

och Ostindiska kompaniets egen skola i Hailey-<br />

Inte allt som<br />

kan mätas är<br />

vetenskap.<br />

Rasbiolog utför<br />

mått på fattig<br />

bonde.<br />

bury, där professor Thomas Malthus (1766–1834)<br />

kokade ihop sin ”befolkningsteori”. Han hävdade att<br />

människor förökar sig geometriskt (1, 2, 4, 8, 16 …)<br />

medan matproduktionen ökar aritmetiskt (1, 2, 3, 4<br />

…) och att naturen till slut måste balan<strong>se</strong>ra denna<br />

ojämna utveckling genom utrotning av människor<br />

genom svält och sjukdomar, speciellt bland de fattigaste<br />

och svagaste i samhället. Men, när kritiker konfronterade<br />

Malthus med det faktum att vetenskaplig<br />

utveckling kan leda till en lika stor ökning av tillgången<br />

på mat, var hans naturliga reaktion att stoppa<br />

utvecklingen. Han ansåg att arbetare inte borde få<br />

mer lön än tillräckligt för överlevnad, och deras barn<br />

borde inte få någon utbildning. Och det är precis det<br />

som Ostindiska kompaniet gjorde i Indien och kolonierna<br />

i Afrika. I själva England och Irland inspirerades<br />

den brittiske premiärministern William Pitt d.y.<br />

att avskaffa lagen om statliga matransoner och stöd<br />

till fattiga.<br />

Malthus’ idé influerade Charles Darwin (1809–<br />

82) och hans antropologiska påhitt. Låt oss läsa lite<br />

vad denne hyllade Darwin, som våra barn tvingas<br />

”tro” på i skolan, sade i den här frågan:<br />

”Några anmärkningar om det naturliga urvalets<br />

verkan på civili<strong>se</strong>rade folk kan emellertid vara värda<br />

att tillfogas: Mr. W.R. Greg har på förtjänstfullt sätt<br />

diskuterat detta område, liksom tidigare mr Wallace<br />

och mr Galton, och de flesta av mina anmärkningar<br />

har hämtats från dessa tre författare. Bland vildar<br />

går de som är svaga i kroppsligt eller själsligt hän<strong>se</strong>ende<br />

under, och de som överlever har i allmänhet utmärkt<br />

hälsa. Vi civili<strong>se</strong>rade människor gör däremot<br />

vårt yttersta för att förhindra denna utsortering. Vi<br />

bygger fristäder för de imbecilla, lytta och sjuka, vi<br />

har omsorg om de fattiga och våra läkare gör sitt bästa<br />

för att rädda livet på alla in i det sista. Det finns anledning<br />

att förmoda att vaccinationen har räddat livet<br />

på tu<strong>se</strong>ntals människor som tidigare skulle ha gått<br />

under i smittkoppor. I ett civili<strong>se</strong>rat samhälle fortplantar<br />

följaktligen svaga medlemmar sitt släkte.<br />

Ingen som har sysslat med husdjursavel kan betvivla<br />

att detta är synnerligen skadligt för människosläktet.<br />

Det är förvånande hur fort brist på omsorg eller missriktad<br />

omsorg medför att en husdjursras försämras,<br />

men utom i fallet människan själv är knappast några<br />

så okunniga att de låter sina sämsta djur föröka sig.” 1<br />

Varken eleverna i våra skolor eller lärarna uppmanas<br />

att gå till källorna för att själva <strong>se</strong> vad Darwin<br />

eller Francis Galton säger i sina böcker. De får nöja


ötter<br />

Brittiska Indien 1880-talet: De brittiska kolonialherrarna skapade<br />

konstgjorda svältkri<strong>se</strong>r genom att förhindra bönder från att samla<br />

matförråd. Sedan tvingade britterna svältande bönder in i arbetsläger<br />

för att bygga järnvägar åt brittiska armén mot lite mat.<br />

sig med att läsa en akademisk Darwin-beundrares<br />

beskrivningar i skolböckerna.<br />

Galton är rasbiologins fader. Tidigare i sin<br />

bok visar Darwin sin beundran för Galtons<br />

människoföraktande teorier:<br />

”Variationerna eller olikheterna i den<br />

mentala förmågan hos människor av samma<br />

ras, för att inte tala om de än större skillnaderna<br />

mellan människor av olika ra<strong>se</strong>r, är så välkänd<br />

att inga ord därom behöver sägas … Säkerligen<br />

är allmän intelligens, mod, gott och<br />

dåligt temperament överförda egenskaper.<br />

Hos människan <strong>se</strong>r vi liknande fakta i nästan<br />

varenda familj; och vi vet i dag, tack vare mr<br />

Galtons beundransvärda arbete, att genialitet<br />

har en tendens att ärvas; och det är å andra<br />

sidan alltför säkert, att galenskap och försämrade<br />

mentala förmågor likaledes går i arv i familjer.”<br />

2<br />

Detta den brittiska elitens förakt för svaga<br />

människor, både i deras eget land och i världen<br />

utanför, betraktades som vetenskaplig i stora<br />

delar av Europa, men förfinades ytterligare i<br />

de akademiska kretsarna hela vägen fram till<br />

nazismens gaskammare.<br />

Rashygien<br />

1840 uppfann svensken Anders Retzius<br />

”skallindexet”. Eftersom människan bara är<br />

ett biologiskt vä<strong>se</strong>n, enligt Darwin, så skulle<br />

det vara enkelt att ”mäta” intelligens, moral,<br />

trohet osv fysiologiskt. Sonen Gustaf Retzius<br />

tog frågan vidare och var 1882 med och grundade<br />

Svenska sällskapet för antropologi och<br />

geografi, som bl.a. foku<strong>se</strong>rade på skallmätningar<br />

i hela landet. Slutsat<strong>se</strong>n av de undersökningar<br />

som gjordes fram till 1902 var, enligt<br />

sällskapet, att Sverige hade den renaste<br />

grenen av den germanska ra<strong>se</strong>n i världen! Det<br />

kanske kan förklara Hermann Görings och andra<br />

nazisters fascination för Sverige.<br />

Men det fanns ett problem där. Precis som<br />

i England fanns det i Sverige nämligen många<br />

fattiga, sinnessjuka, handikappade och kriminella,<br />

som man påstod berodde på deras gener.<br />

Då kom ”rashygien” in i bilden. Lösningen<br />

som Sveriges rasbiologer föreslog var således<br />

att samhället skulle ”rensas” från dessa defekta<br />

individer, som utgjorde en biologisk och<br />

ekonomisk belastning för samhället.<br />

År 1920 röstade Sveriges riksdag enhälligt<br />

för grundandet av det första statliga rasbiologiska<br />

institut i världen! Rasbiologiska<br />

institutet i Uppsala blev direkt en världs<strong>se</strong>nsation,<br />

och intres<strong>se</strong>rade rashygienister kom till<br />

Uppsala för att studera och föreläsa. Bland<br />

dem fanns Eugen Fischer, den tyske läkare<br />

som var på Rasbiologiska institutet 1924 och<br />

som två år <strong>se</strong>nare grundade det tyska rasbiologiska<br />

institutet i Berlin. Fischer var ansvarig<br />

för att ”vetenskapligt” legitimera utrotningen<br />

av miljontals judar, zigenare och mentalsjuka<br />

samt tvångssterili<strong>se</strong>ringen av hundratu<strong>se</strong>ntals<br />

tyskar som inte passade in i det germanska<br />

idealet. Trots att tvångssterili<strong>se</strong>ringarna upphörde<br />

i Tyskland med nazismens fall, fortsatte<br />

de i Sverige fram till 1975! Sterili<strong>se</strong>ringarna<br />

var i regel riktade mot kvinnor (90 procent). 3<br />

Naturromantik och<br />

nationalsocialism<br />

De stora rashygienisterna var nästan uteslutande<br />

både darwinister och naturromantiker.<br />

Det var därför inte konstigt att naturromanti-<br />

Hjalmar Schacht, finansmannen ”bakom”<br />

Hitler, raggade pengar i England och USA<br />

för att finansiera nazistpartiet och föra det till<br />

makten. Schacht var inte nationalsocialist<br />

utan medlem i det liberala partiet, med stort<br />

inflytande på Keynes. Keynes’ idéer marknadsförs<br />

i dag av svenska massmedier som<br />

lösningen på den ekonomiska kri<strong>se</strong>n.<br />

kerna drogs som en magnet till nationalsocialismen<br />

och att många naturskyddsföreningar<br />

anslöt sig till nationalsocialismen. En av de<br />

mest kända förespråkarna för att gå ”tillbaka<br />

till naturen” i Tyskland var Ernst Haeckel,<br />

biologen som gjorde Darwin och Huxley populära<br />

i Tyskland i slutet av 1800-talet. Han<br />

var också en stark förespråkare av den germanska<br />

ra<strong>se</strong>ns överläg<strong>se</strong>nhet. Haeckel grundade<br />

i Tyskland flera ”ekologiska holistiska”<br />

föreningar som studerade de ekologiska sambanden<br />

mellan organismer och miljön. Haeckel<br />

och hans ”lära” utvecklades efter första<br />

världskriget till en extremt nationalistisk, antiindustriell,<br />

anti<strong>se</strong>mitisk soppa.<br />

Nazi-Tyskland 1945: Fascismens definition av ”billig arbetskraft”.<br />

Slavarbetare i tvångsarbetslägret Buchenwald, när amerikanska<br />

armén öppnade det. En felaktig människosyn har legat<br />

bakom alla mänsklighetens stora tragedier!<br />

Satan tillbaka i fårakläder<br />

Efter kriget klagade Sir Julian Huxley på att<br />

”Hitler hade förstört rasbiologins rykte” som<br />

vetenskap. Men Huxley stannade inte vid Hitler,<br />

utan fortsatte med sitt uppdrag: att främja<br />

och skydda imperiets intres<strong>se</strong>n. Som första<br />

ordförande för Unesco samlade han samma<br />

rasbiologer och ideologer omkring sig, till en<br />

ny attack mot mänskligheten. Från Sverige rekryterade<br />

han bl.a. Gunnar Dahlberg, ordförande<br />

för Rasbiologiska institutet i Uppsala,<br />

och Gunnar ”Folkmaterialet” Myrdal för att i<br />

Genève ordna en ”mjuklandning” för rasteoretikerna,<br />

där man rentvådde sig från rasfrågan<br />

och gick skottfri, 4 medan nazister hängdes<br />

i Nürnberg.<br />

Grönt folkmord<br />

Rasbiologin fick efter nazismens fall ett nytt<br />

ansikte. Britterna (och återigen en del svenskar)<br />

började nu skrika om ”befolkning<strong>se</strong>xplosionen”<br />

i tredje världen. Vad de i själva verket<br />

menade var att om de nationer i Asien och<br />

Afrika – som det brittiska och andra imperier<br />

koloni<strong>se</strong>rat och ekonomiskt utplundrat – nu<br />

skulle utvecklas, skulle det betyda att dessa<br />

folk skulle behöva naturresur<strong>se</strong>rna som finns<br />

i deras egna länder. Det skulle beröva britterna<br />

och deras allierade kontrollen över värld<strong>se</strong>konomin.<br />

År 1974 blev detta USA:s officiella<br />

politik, nedskriven i en då hemlig promemoria<br />

NSSM-200, under dåvarande chefen för<br />

nationella säkerhetsrådet Henry Kissinger.<br />

Denna promemoria argumenterade för att befolkningstillväxten<br />

i länderna i den s.k. tredje<br />

världen måste stoppas med alla möjliga medel,<br />

eftersom den utgjorde ett hot mot USA:s<br />

och dess allierades säkerhet. Det betydde att<br />

dessa länder skulle berövas modern teknik,<br />

och i stället skulle IMF och Världsbanken<br />

komma in med åtstramningspolitik, kondomer<br />

och ”anpassad” teknologi som skulle <strong>se</strong><br />

till att dessa nationer hölls kvar i fattigdom.<br />

Förbud mot DDT – med hjälp av lögnaktiga,<br />

ovetenskapliga miljöskyddsgrunder – har<br />

skördat fler liv i Afrika och Asien genom malaria<br />

än vad till och med Hitler lyckades med<br />

på sin tid i Europa.<br />

Industriländerna förmåddes samtidigt att<br />

”frivilligt” sätta stopp för sin egen teknologiska<br />

utveckling. Från och med 1968 års <strong>se</strong>xknark-rock-”kulturrevolution”<br />

i Amerika och<br />

Europa, som vände sig mot förnuft, vetenskap<br />

och industriell utveckling, blev miljörörel<strong>se</strong>n<br />

en ”gräs”-rotsrörel<strong>se</strong>. 40-talister marscherade<br />

som hypnoti<strong>se</strong>rade chocktrupper mot kärnkraft.<br />

Optimismen som månlandningen hade<br />

skapat i hela världen sopades bort med Vietnamkriget,<br />

Bretton Woods-systemets kollaps<br />

1971 och den ekonomiska depression som<br />

följde på oljekri<strong>se</strong>n 1973.<br />

Kri<strong>se</strong>n i dag<br />

Nu när finanskri<strong>se</strong>n har slagit till mot världens<br />

ekonomi, vill den brittiska regeringens Gordon<br />

Brown och sympatisörerna till den liberala<br />

imperiepolitiken återuppliva den gamla<br />

fascistiska lösningen från 1930-talets Europa.<br />

Man kallar det till och med ”ett nytt Bretton<br />

Woods”, men det är inte Franklin Roo<strong>se</strong>velts<br />

ursprungliga idé, utan John Meynard Keynes<br />

monetära system man syftar på. Med Browns<br />

förslag skulle det skapas en ekonomisk diktatur<br />

under IMF, en världsvaluta och en världsregering,<br />

och det skall inte finnas självständiga<br />

nationsstater som kan skydda sin befolkning<br />

mot globala privata ekonomiska intres<strong>se</strong>n.<br />

Allt detta kommer att drivas igenom med<br />

hårdhänt åtstramning och en grön miljöfasad.<br />

I Sverige har vi <strong>se</strong>tt både högerns frihandelsliberaler<br />

och vänsterns socialister hylla<br />

Brown och uppmana till en återgång till Keynes’<br />

”stimulans”-konsumtion<strong>se</strong>konomi. Man<br />

undrar om de anglofila redaktörerna på t.ex.<br />

DN och Aftonbladet förstår vad de pratar om<br />

eller vem Keynes var.<br />

Keynes var en fascist som hade Hitlers totalitära<br />

Tyskland i åtanke när han utformade<br />

sin penningteori på 1930-talet. I sin fortsatta<br />

formgivning av monetära system, 1941–42,<br />

erkände han att han utnyttjade nazisternas finansminister<br />

Hjalmar Schachts ”fyndiga” bilaterala<br />

clearingarrangemang för sina idéer<br />

om IMF och en världsvaluta. Han till och med<br />

gav ut den första utgåvan av sin bok ”General<br />

Theory” i Tyskland 1937, med motiveringen<br />

att läsarna i den totalitära staten skulle vara<br />

mer mottagliga för hans teorier. Keynes var<br />

också en hängiven beundrare av Francis Galton<br />

och rasbiologin. Han satt i styrel<strong>se</strong>n för det<br />

brittiska rasbiologiska sällskapet 1937–44<br />

och höll 1937 föreläsningen Galton Lecture i<br />

ämnet.<br />

Råder det någon tvekan om vart ett ekonomiskt<br />

system som tänkts ut av en sådan man<br />

skulle leda?<br />

Faran är nu, efter att industriländernas befolkningar<br />

har gått igenom en djupt penetrerande<br />

miljöhjärntvätt och ständigt bombarderats<br />

med klimatskräckhistorier i massmedierna,<br />

att folk inte gör motstånd mot den ekonomiska<br />

självmordspolitik som Al Gore, Gordon<br />

Brown, Maud Olofsson med flera föreslår.<br />

De så kallade ”infrastruktursatsningar”<br />

som föreslås just nu är inget annat än en återgång<br />

till nazisternas autobahnbyggen med<br />

spadar. Ett exempel i dag på ”grön teknologi”<br />

är förbränning av spannmål som etanolbränsle<br />

i bilar, när miljoner människor i världen<br />

svälter, eller utnyttjandet av fattiga som slavar<br />

i sockerrörsplantager i Brasilien och Afrika,<br />

också för etanolproduktion. Den keynesianska<br />

modellen utnyttjar befolkningen, speciellt<br />

de arbetslösa, i lågteknologiska proces<strong>se</strong>r.<br />

Lönerna i samhället måste därför sänkas lägre<br />

och lägre, och till slut, som det gick i Italien<br />

och Tyskland, fick folk jobba bara för mat i arbetslägren.<br />

Problemet i dag är den populära ”tron” på<br />

miljöhot och klimathot. Det viktiga är inte om<br />

folk vet vad de pratar om, eller om de själva<br />

väljer ondskan. Det räcker för dem om det är<br />

populärt eller godkänt av ”experterna”. Populärkulturen<br />

blir den honung genom vilken det<br />

dödliga giftet marknadsförs.<br />

❑<br />

Noter<br />

1. Ur Charles Darwin, ”Människans härkomst”, kapitel<br />

5, övers. Nils Uddenberg, Natur och Kultur 2006,<br />

s. 131.<br />

2. Kapitel II - Om sättet på vilket människan utvecklats<br />

från någon lägre livsform. Detta kapitel finns inte<br />

i den ovannämnda svenska översättningen. Översättningen<br />

här är gjord av Elias Dottemar, <strong>LaRouche</strong>s<br />

ungdomsrörel<strong>se</strong> LYM.<br />

3. Se Marija Runcis, ”Sterili<strong>se</strong>ringar i Folkhemmet”,<br />

Ordfront 1998.<br />

4. Se UNESCO, The Race Question, 1950.<br />

Läs en längre version av denna artikel på<br />

larouche.<strong>se</strong><br />

15


<strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong> har producerat dessa dokumentärfilmer för att mobili<strong>se</strong>ra befolkningen.<br />

De finns att <strong>se</strong> på <strong>LaRouche</strong>PAC.com<br />

1932<br />

Har du, precis som<br />

Karl Marx, problem<br />

med att förstå skillnaden<br />

mellan det äkta<br />

amerikanska politiska<br />

och ekonomiska<br />

sys temet, och det<br />

brit tiska imperialistiskafrimarknadssystemet?<br />

Filmen 1932 tar oss med från den amerikanska revolutionen,<br />

genom det amerikanska inbördeskriget, fram till valet av<br />

Franklin D. Roo<strong>se</strong>velt 1932, och hans <strong>se</strong>nare uppgörel<strong>se</strong> med<br />

Winston Churchill under andra världskriget.<br />

När man <strong>se</strong>r filmen förstår man kanske för första gången<br />

att USA och Storbritannien repre<strong>se</strong>nterar två system med diametralt<br />

motsatt människosyn. Då förstår man också varför ett<br />

förändrat USA är absolut nödvändigt för att ta världen ur kri<strong>se</strong>n.<br />

Ett antal av <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>ns ledare i USA intervjuas<br />

och står som exempel på att den revolutionärt humanistiska<br />

andan från Alexander Hamilton, Abraham Lincoln och Franklin<br />

Roo<strong>se</strong>velt lever kvar i USA ännu idag.<br />

Firewall<br />

När <strong>LaRouche</strong> i januari<br />

fick reda på att<br />

USA:s fin ans min ister<br />

Hen ry Paul son<br />

och Federal Re<strong>se</strong>rvechefen<br />

Heli kopter-<br />

Ben Bernanke tagit<br />

beslutet att börja<br />

sänka räntan och<br />

där med ge sig in i<br />

en ny fas av det globala dollar ba<strong>se</strong>rade finans systemets hyperinflationistiska<br />

kollaps, förstod han att befolkningen i USA<br />

och resten av världen inte skulle förstå hur galet detta var. Han<br />

bad därför sina unga med arbetare från <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>s<br />

vetenskapliga spjut spetsprojekt – “the Ba<strong>se</strong>ment”<br />

– att producera denna film för att ge allmänheten en chans att<br />

agera innan det är för <strong>se</strong>nt.<br />

Filmen besvarar frågan: Hur kan det komma sig att ekonomin<br />

kollapsar just nu?<br />

Du bör uppmärksamt följa filmens handling, som om ditt,<br />

din familjs och din nations liv hängde på den – eftersom det<br />

gör det.<br />

Martin Luther King:<br />

“Om du aldrig har funnit något som<br />

är dig så kärt och dyrbart att du skulle<br />

kunna dö för det, så är du inte värdig<br />

att leva.<br />

Oav<strong>se</strong>tt om du är ung eller gammal,<br />

så står du kanske en vacker dag<br />

inför en stor möjlighet, som kallar dig<br />

att kämpa för en högre princip, en stor<br />

sak, ett stort mål.<br />

Men du vägrar att göra det, av<br />

November 1967<br />

rädsla. Du vägrar att göra det, för att<br />

du vill leva längre. Du är rädd för att<br />

du kommer att förlora jobbet, eller för<br />

att du kommer att bli kriti<strong>se</strong>rad, eller<br />

bli impopulär; eller så är du rädd för<br />

att någon kommer att knivhugga dig,<br />

eller skjuta dig, eller spränga ditt hus<br />

i luften. Därför vägrar du att ta ställning.<br />

Nåväl, du lever kanske till du blir<br />

BLI AKTIV!<br />

Ring för att beställa tidningar att dela ut<br />

Arrangera möten, så skickar vi en repre<strong>se</strong>ntant<br />

Ge ett bidrag: pg. 34 15 59-3<br />

Kom till våra bokbord<br />

08-98 30 10 / www.larouche.<strong>se</strong> / larouche@nysol.<strong>se</strong><br />

1989<br />

Då Berlinmuren föll<br />

1989, firade jublande<br />

människo skaror<br />

fri heten från kommunismens<br />

diktatur<br />

med Beet hovens nionde<br />

symfoni. Man<br />

rördes djupt av idén<br />

om att vi nu alla är<br />

bröder.<br />

<strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n lade fram ett uppbyggnadsprogram för<br />

hela Europa, men dessvärre blev denna stora historiska chans<br />

ödelagd på grund av britternas geopolitiska intriger och George<br />

H W Bush. Chefen för Deutsche Bank, Alfred Herrhau<strong>se</strong>n,<br />

blev mördad och ekonomisk utveckling fanns inte längre på<br />

dag ordningen. Möjligheten till att förändra världen till en<br />

plats där frihet, rättvisa och framåtskridande blir möjligt för<br />

alla människor, slängdes i soptunnan.<br />

Nu står vi åter inför en liknande möjlighet som 1989. Den<br />

här gången är det västvärldens finanssystem – det internationella<br />

frihandelssystemet – som bryter samman, och det är hela<br />

mänsklighetens välfärd som står på spel.<br />

90, men du är redan då lika död som<br />

du skulle vara när du blir 90; och när<br />

du vid det laget slutar andas, så är<br />

det blott ett <strong>se</strong>nkommet budskap om<br />

din själs tidigare död. Du dog när du<br />

vägrade att kämpa för det som är rätt,<br />

du dog när du vägrade att kämpa för<br />

sanning, du dog när du vägrade att<br />

kämpa för rättvisa.”

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!