pdf - LaRouche.se

LaRoucherörelsen i Sverige - EAP 

VARFÖR EKONOMERNA GICK BET! 

Ekonomi & kreativitet 

av Lyndon LaRouche 

Det nuvarande finanssystemet i denna 

redan insjuknade värld hotas nu av 

döds ryckning arna från detta världsomspännande 

system med Las Vegasliknande 

hasard spel som kallas finansiella 

derivat. 

Inne havarna av dessa finansiella derivat 

har spelat på den virtuella kapp löp ningsbana 

som kallas finansiell spekulation, och 

förlorat, och borde inte få betalt för det. 

Stryk deras krav på värde lösa ”låtsaspengar” 

och sätt i gång – när vi väl har 

be friats från denna last – med att fysiskt 

bygga upp real ekonomin i denna värld! 

Låt människorna på denna planet leva, 

oavsett om det passar Stor britanniens prins 

Charles och hans knasiga Världs natur fond 

eller inte. 

www.larouche.se 

LaRoucherörelsens krispaket 

Ekonomi och kreativitet 

av Lyndon LaRouche . . . . . . . . . . . s. 2 

Byt samtalsämne 

av Dennis Small . . . . . . . . . . . . . . . s. 6 

Vetenskapens ljud och bild 

av Lyndon LaRouche . . . . . . . . . . . s. 8 

Mänskligt kreativt förnuft som en 

grundprincip i fysiken 

av Sky Shields . . . . . . . . . . . . . . . s. 10 

LaRouches Nya Bretton Woods: 

Tre steg mot överlevnad. . . . . s. 13 

Vad är mänsklig ekologi? 

av Hussein Askary. . . . . . . . . . . . . s. 13 

Rasismen och miljörörelsen 

av Hussein Askary. . . . . . . . . . . . . s. 14 

Ny Solidaritet 

internationell tidning för statskonst, 

fysisk ekonomi, vetenskap, kultur 

Årg. 34 nr 3, december 2008

2 

LEDARE 

Nyckeln till 

överlevnad 

Nu bör det stå klart och tydligt för vem som helst 

som har följt vad LaRouche och vår rörelse har sagt 

om denna finansiella och ekonomiska kris och de 

lösningar vi har föreslagit, och jämfört det med vad 

andra ekonomer och regeringar har sagt och lagt fram 

i form av ”räddningspaket” för finanssystemet och nu 

”stimulanspaket” för ekonomin, att vi hade rätt och de 

har misslyckats fatalt. 

För att du skall förstå varför de ”godkända” 

ekonomerna misslyckades, vill vi ta denna fråga 

ytterligare ett steg i detta specialnummer i vår serie 

pamfletter. Nyckeln till att förstå detta ligger inte i 

enskilda praktiska lösningar, utan i vad som kallas 

epistemologi, d.v.s. det sätt samhället och dess individer 

har utvecklat en förståelse av sig själva som människor 

samt vilka metoder de har utvecklat, eller inte utvecklat, 

för att betrakta sitt eget samhälle och hur detta samhälle 

förhåller sig till naturens och universums ordning. 

Det är det som denna kristid i grund och botten 

handlar om, vilket också ger oss en möjlighet att 

reflektera. 

Ta den tid det kräver för att läsa igenom denna 

pamflett. Visst är det svåra frågor och begrepp, men 

vem sade att civilisationens överlevnad är en lätt 

fråga? Skaffa dig denna tid för att i lugn och ro och 

koncentrerat förstå vad som sägs här. Ditt samhälles och 

din familjs framtid beror 

på det. 

Vi, som aktiva i en 

tänkande politisk 

rörelse, har i alla skeden 

av denna kris betett 

oss som ansvarsfulla 

medborgare. Vi har 

varnat för krisen och 

förklarat orsakerna 

Ny Solidaritet ISSN 0345 - 8350 

Kanske vår civilisation 

inte har den moraliska 

och intellektuella 

styrkan idag för att 

överleva. Men vi har 

vägrat att lägga ner 

vapnen så tidigt. 

som ledde till den. Vi har presenterat beprövade 

lösningar som många håller med om skulle lyckas 

om regeringar följer dem. Men tragedins kraft har 

förhindrat dem att följa förnuftet, så de har valt sterila 

ideologier och akademiska formler för vad man gör 

i sådana situationer. Kanske vår civilisation inte har 

den moraliska och intellektuella styrkan idag för att 

överleva. Men vi har vägrat att lägga ner vapnen så 

tidigt. 

Vi har gjort vårt yttersta för att komma ekonomer, 

politiker och massmedier till mötes. De har vägrat 

respondera på rätt sätt. Vi har delat ut hundratusentals 

pamfletter och flygblad på gator och torg och 

tunnelbanestationer. Vi har stått ut med kyla och värme, 

hån och trakasserier från folk som inte vet bättre. Folk 

frågar oss ofta, varför gör vi det här när det inte verkat 

göra oss rikare eller populärare?! 

Du kanske kommer att förstå 

varför när du har läst igenom 

denna pamflett. Vill du ha en 

ledtråd? Tänk efter vad begreppet 

agape betyder. 

Hussein Askary, ordförande 

LaRoucherörelsen i Sverige – EAP 

hussein@nysol.se 

27 november 2008 

Organ för Europeiska arbetarpartiet – EAP chefred., ansv. 

utgiv.: Astrid Sandmark tel 08–98 30 10 fax 08–98 30 90 

adress: Box 6057, 129 06 Hägersten tryck: STC, Vällingby 

2008 

VARFÖR EKONOMERNA GICK BET 

Ekonomi och kreativitet 


10 oktober 2008 

Denna artikel är resultatet av en diskussion om kreativitetens roll i dagens krisdrabbade ekonomier. 

Diskussionen ägde rum den 7-10 oktober bland medlemmar i min politiska aktionskommitté LaRouche 

PAC (LPAC) och vår filosofiska förening National Caucus of Labor Committees (NCLC). I kombination 

med de tre följande artiklarna 1 sätter den fokus på de ekonomiska principer som krävs för att stå emot den 

allmänna sammanbrottskris som har varit i full sving, faktiskt sedan min internationella internetkonferens 

den 25 juli 2007. 

Denna kris har nu gått in i en ytterst kritisk, global sammanbrottsfas: Den har återverkningar i hela 

världen och påminner om Weimarrepublikens hyperinflationistiska sammanbrott för exakt 85 år sedan, i 

oktober–november 1923. 

Vi lever för närvarande i en värld som, under detta korta 

ögon blick i sin historia, har präglats av annalkandet av den 

olycksbådande likviddagen den 10 oktober. Det nuvarande 

finanssystemet i denna redan insjuknade värld hotas nu av 

dödsryckningarna från detta världsomspännande system 

med Las Vegas-liknande hasardspel som kallas finansiella 

derivat. Innehavarna av dessa finansiella derivat har spelat 

på den virtuella kapplöpningsbana som kallas finansiell 

spekulation, och förlorat, och borde inte få betalt för det. 

Stryk deras krav på värdelösa ”låtsaspengar” och sätt i gång 

– när vi väl har befriats från denna last – med att fysiskt 

bygga upp realekonomin i denna värld! Låt människorna 

på denna planet leva, oavsett om det passar Storbritanniens 

prins Charles och hans knasiga Världsnaturfond eller inte. 

Den fråga som ställs denna illavarslande 10 oktober är 

således: ”Hur ska det nu gå för denna värld?” 

Som jag ska visa i denna kortfattade rapport, står det 

enda egentliga svaret på denna utmaning för civilisationen 

att finna under rubriken vetenskaplig kreativitet, i den 

rik tiga betydelsen av termen kreativitet (till skillnad från 

endast inno vation) som i praktiken definieras av hur den 

grav itations princip som styr solsystemet upptäcktes. Detta 

är en upptäckt som gjordes av ingen annan än Johannes 

Kepler, en hängiven anhängare av Nicolaus Cusanus. John 

Maynard Keynes förmanade oss: Glöm den löjlige Isaac 

Newtons bluffartade påståenden; stäng kistan med Newtons 

skändliga och värdelösa mumbojumbo! Den upptäckt som 

gjordes av Kepler, och ingen annan, var ännu en enastående 

triumf för kardinal Nicolaus Cusanus’ veten skapliga metod, 

den platonska metod som en djupt inspirerad Cusanus genom 

sin De docta ignorantia hade återinfört i den moderna europeiska 

civilisationen. 

Om vi nu inte använder just detta angreppssätt när 

vi tar oss an den pågående, globala ekonomiska sammanbrottskrisen, 

som har världen i sitt grepp, finns det inget 

hopp om att vår nu hotade globala civilisation kan undgå en 

plötslig, djup och utdragen kollaps in i en ny mörk tidsålder 

för hela planeten. 

Vi fortsätter således vår rapport här enligt följande. 

Just nu är hela planeten drabbad av en accelererande, jordskreds 

lik, allmän fysisk sammanbrottskris, ett sammanbrott 

som inte bara rör de finansmarknader som redan är hopplöst 

dödsdömda under nuvarande regler. Varenda del av världen 

är nu även drabbad av en finansiellt driven, framstormande 

fysisk kollaps (även om den råkar vara förorsakad av finanssektorn) 

av de just nu förvittrande fysiska försörjnings medlen 

för mänsk lig hetens existens överallt på vår planet. 

Tillbaka till verkligheten! Det nuvarande internationella 

finanssystemet kan inte räddas! Det är nu för sent att försöka 

rädda dessa marknader; de är döende och kan inte väckas 

till liv i sin nuvarande form. Det enda vettiga alternativet 

är att se till att det fysisk-ekonomiska vardagslivet på planeten 

kan fortsätta, genom att det nuvarande systemet dras 

genom ett ordnat konkursförfarande och omorganiseras: en 

om organ isering som frambringar ett globalt kredit system 

med fasta växelkurser, befriat från kadavret av det ruinerade, 

vansinniga monetära systemet med flytande växelkurser. 

Det är nationernas fysiska ekonomi som vi måste 

kon cen trera oss på att återuppliva, och det illa kvickt, 

medan det fortfarande finns några fysiskt reella ekonomier 

att återuppliva. För att klara av denna nödvändiga 

räddningsaktion måste ett ”hamiltonskt“ kreditsystem, 

utformat efter den amerikanska konstitutionens principer, 

införas som kärnan i ett globalt system med fasta valutakurser 

utformat efter president Franklin Roosevelts plan för Bretton 

Woods-systemet 1944. 2 

Den kris som i dag har hela världen i sitt grepp, är 

mycket värre än den kris som USA:s president Franklin 

Roosevelt ledde världen ut ur för 75 år sedan. De metoder 

som president Franklin Roosevelt använde, så länge han 

Dödens triumf 

av Pieter 

Bruegel d.ä. 

(1527-1569), 

där människorna 

runt bordet 

reagerar ungefär 

som dagens 

ekonomer. 

Såvida vi inte 

använder den 

metod som 

LaRouche 

lägger fram i 

denna rapport, 

finns det inget 

hopp om att vår 

för närvarande 

hotade globala 

civilisation 

kan undgå en 

plötslig, djup och 

utdragen kollaps 

in i en ny mörk 

tidsålder för hela 

planeten.

ännu levde, räddade civi lisationen från att 

störtdyka ned i en fruktansvärd ”ny mörk 

tid”, vilket den tidens ibland pro-nazistiska, 

brit tiska och andra ”frihandlare”, däribland 

den nuvarande amer ikan ske presidentens 

farfar, gärna skulle ha banat vägen för, om 

de fått chansen. Dagens sammanbrottskris är 

mycket värre än den som Franklin Roosevelt 

stod inför, men vi kan fortfarande ha hjälp av 

hans åskådning och passion. 

Din personliga kris 

Inledningen på den nu accelererande lavinen 

av fysisk-ekonomisk förödelse bör dateras så 

långt tillbaka som till räkenskapsåret 1967- 

68, då den ännu i dag pågående trenden av 

fysisk-ekonomisk netto nedgång per capita 

och per kvadrat kilometer påbörjades. Detta 

var början på en ihållande nettominskning av 

den långsiktiga grundläggande ekonomiska 

infrastrukturens fysiska kapital, vilket har 

inneburit mycket betydande nedskärningar 

av investeringarna i rymdfartsindustrin, som 

var den största faktorn i ökningen av arbetets 

faktiska och potentiella fysiska produktivetet 

vid den tiden. Under loppet av fyrtio år, 

sedan våren 1968, sedan presi dent Nixon 

1971-73 rev upp Bretton Woods-systemet, 

och sedan vårt lands inhemska fysiska 

eko nomi ruinerades av den ondske fulla 

Tri laterala kommissionen, har vi oavbrutet 

åkt rutsch kana nedåt, under den ena kongressperioden 

efter den andra, hela tiden 

med siktet obarmhärtigt inställt på dagens 

förfärliga, globala ekonomiska katastrof. 

Nu, efter att denna nedgång fortlöpt 

under fyrtio år – år för år, från presi dent 

till president – har nettoeffekten av dessa 

tendenser hos nationens beslutsfattare inte 

bara varit att beslutsfattarnas misslyckanden 

fortsatt, utan dessutom att den fysiska nettonedgångens 

takt ökat, utan avbrott, rakt igenom 

det stora svepet över de senaste fyra 

decennierna fram till i dag. 

Trots de fårskalliga bräkandena från 

vå ra hys teriska, upp blåsta parti ledares 

och regeringars glädjekalkyler, borde de 

huvud sak liga skälen till denna fyrtioåriga 

tillbaka gång varit uppenbara för oss alla. 

Huvud faktorn bland orsakerna till denna 

ned gång kan utan svårighet lokaliseras enligt 

följande. 

National Archive EIRNS/Stuart Lewis 

Den löjlige Isaac Newton (här porträtterad av Harpo Marx i en film från 1957) 

förkroppsligade den radikalike empiristens tankesätt, som omöjliggör faktisk 

vetenskaplig kreativitet. Det var detta tankesätt som förorsakade vår nuvarande 

finansiella härdsmälta, som USA:s inkompetente finansminister Hank Paulson så 

kapitalt misslyckats med att ställa tillrätta. 

Canal du Midi i Frankrike skapar en genväg 

mellan Atlanten och Medelhavet. Karl den 

store beställde en studie av det strategiska, 

men svåra projektet, vilket även andra 

franska kungar gjorde. Kanalen byggdes till 

slut på 1600-talet. 

Karl den store (747-814), här avbildad 

av Albrecht Dürer, gjorde betydande 

insatser för att utveckla Europas 

fysiska ekonomi. 

1. En skillnad mellan 

apa och människa 

Vid första anblicken torde det vara förvånande 

för många medborgare att man 

lätt skulle kunnat inse, från första början, 

ge nom dessa fyrtio år av galenskap, att 

grund en för varje national ekonomi, såväl 

som för världsekonomin, hänger på att öka 

arbetskraftens fysiska produktionsförmåga, 

per cap ita och per kvadratkilometer. Ändå är 

det ytterst få så kallade ”ledande” ekonomer 

i Nord- och Sydamerika eller i Väst- och 

Centraleuropa som än så länge har insett att 

det inte finns någon som helst möjlighet till 

faktisk framgång så länge de i fyrtio år ännu 

förhärskande, löjliga teorierna om ekonomisk 

till växt får styra – villfarelser som varit inneboende 

i de ledande nationernas alltjämt förödande 

politik. 

En återhämtning kommer nu absolut att 

hänga på en återgång till den tidigare typen 

av generell ökning av den vetenskapligt 

drivna fysiska kreativitet på vilken varje 

ihållande ökning av nationernas fysiska, 

snarare än endast monetära, välstånd, mätt 

per capita och per kvadratkilometer, beror. 

Detta be tyder, särskilt, en obligatorisk 

återgång till president Franklin Roosevelts 

politik, som började ryckas upp med rötterna 

av president Harry Truman, som delade en 

del av Winston Churchills imperialistiska 

fientlighet mot det som varit Franklin 

Roosevelts framgångsrika åter hämt ningspolitik. 

Även om en betydande andel av de 

professionella ekonomerna har någon form 

av förståelse för att den grundläggande 

ekonomiska infrastrukturen är viktig för att 

upprätthålla arbetets produktionsförmåga, 

så för bi ser de flesta av dem infra struktur ens 

verk liga roll i en livskraftig form av ekonomi. 

Sanningen är, ur vetenskaplig syn vinkel, att 

denna vinning endast in träffar då denna 

infra struktur förstärker ar bets kraftens produktionsförmåga 

dels i den direkta pro duktionen 

av fysiska va ror, dels i de nödvändiga 

tjänster som ökar produktions för mågan hos 

dem som arbetar med en veten skapsdriven 

ökning av produktiviteten i den direkta produktionen. 

Vad som krävs i denna globala kristid, 

är att man slutar lägga vikt vid den falska 

doktrin som Karl Marx stolt proklamerade 

att han axiomatiskt kopierat från ingen 

min dre än den brittiske imperial isten Adam 

Smith. Faktum är att det bästa vore om Adam 

Smiths smittsamma inflytande kunde raderas 

ut helt och hållet, och bytas ut mot det amerikanska 

fysisk-ekonomiska systemets leibniz 

iska principer, som USA:s förste finansminister, 

Alexander Hamilton, beskrev i 

sina tre berömda brev till den amerikanska 

kongressen. Detta är det amerikanska system 

för politisk ekonomi, vars politiska auktoritet 

ännu i dag indirekt finns med i den praktiska 

innebörden av det anti-lockeska förordet till 

den amerikanska federala konstitutionen. 3 

Detta amerikanska system har en bestämd 

historia, med sina rötter i arvet från 

Platon, och ett senare, modernt ursprung i det 

stora ekumeniska kyrkomötet i Florens och 

den därifrån stammande uppkomsten av den 

första mod erna national staten och fysiska 

eko nomin under Frankrikes kung Ludvig XI, 

och Ludvigs beundrare, kung Henrik VII av 

England. 4 

Beträffande Förenta Staternas historia: 

USA är, ännu i dag, det helt igenom onda, 

globala, imperialist iska brittiska systemets 

viktigaste fiende. I grundandet av vår repub 

lik finns detta med som en väsentlig, 

bestående kulturell faktor i världshistorien. 

USA är, till själva sitt väsen, den starkaste 

mot ståndaren till det imperialistiska, 

anglo-holländska liberala finans oligarkiska 

sys temet, det alltjämt världs hege mon iska 

brittiska finans oligarkiska imperiet från 

1763-2008. Vi amerikaner för kropps ligar 

sålunda något som saknar kulturell motsvarighet 

hittills i historien. Om vi inte 

åter upp livar denna faktor, USA:s kulturella 

arv, blir det omöjligt att få till stånd det internationella 

avtal mellan nationer som nu är 

nöd vändigt för att undvika en stört dykning 

ned i en utdragen, världs om spän nande ”ny 

mörk tid”. 

Europa efter Karl den store 

Xvolks 

En av dagens mest brådskande politiska 

upp gifter, särskilt för nationerna på båda 

sidor om Atlanten, är att ingående studera 

grunddragen i de metoder som användes av 

augustinerna, såsom Isidor av Sevilla och 

liknande föregångare till Nicolaus Cusanus, 

som tände gnistan till det framgångsrika byggandet 

av en modern europeisk civilisation, 

3

yggd på det slags stora reformer som drogs 

igång av Karl den store. 

Trots att mycket av Karl den stores verk 

efter hans död förstördes av hans sam tida 

och senare mot ståndare, lever de viktigaste 

aspekterna av hans bidrag kvar, som realekonomiska 

för bättringar och för ändringar 

i det politiska tankesätt som senare skulle 

få nytt liv då Nicolaus Cusanus med flera 

genom 1400-talets renässans grund lade det 

moderna Europa. På samma sätt var USA:s 

kon stitutionella system, som ut formats för 

att kunna stå emot det som under åren 

1763-2008 varit den anglo-holländska 

finansoligarkiska imperialismens ondskefulla 

kultur, ett motstånd som svarat för 

den unika bedriften att bära arvet vi fått från 

Florenskonciliets renässans i mitten av 1400talet. 

5 

Låt oss nu, för ett ögonblick, koncentrera 

oss på de inslag i Karl den stores reformer 

som vi nu måste fästa vår uppmärksamhet 

vid i vårt sökande efter lösningar till dagens 

kris. Be trakta den grund läggande funktion 

som äkta ekonomisk infrastruktur fyller 

(i motsats till den förödande Mussolinimodellen, 

den stora bluff som döpts till 

Offentlig Privat Samverkan, som företräds 

av sådana vid riga figurer som Felix Rohatyn, 

George Soros och New Yorks borg mästare 

Michael Bloomberg). 

Under Karl den stores inflytande skedde 

exempel vis en mycket kraftig ökning av 

arbets kraftens pro duktions förmåga, per 

capita och per kvadrat kilometer, särskilt 

genom att man byggde ett nätverk av floder 

och kanaler som blev de huvud sakliga 

trans port vägarna för skeppsfarten i de inre 

del arna av Europa. Den roll som sådana 

vatten vägar spelade togs senare över av de 

trans kontinentala järnvägsnät som byggdes 

under slutet av 1800-talet, vilket inleddes 

under Abraham Lincolns ämbetsperiod. På 

samma sätt resulterade Edisons utveckling 

av elmotorn vid tiden före första världskriget 

– ljuv ligt trotsande New York Times’ motstånd 

– i en allmän produktivitetsökning i 

till verkningen, detta utan några större förbättringar 

av produktionsmetoderna i övrigt. 

Som den store ryske vetenskapsmannen 

och akademiledamoten Vladimir Vernadskij 

4 

skulle uttryckt det: Arbetets produktiva kraft 

tilltar när produktionen och transporten 

av varor och tjänster förläggs inom ramen 

för människans kvalitativa förbättring av 

biosfären, en förbättring som i sin tur sker 

genom en kvalitativ förbättring av noosfären 

som sådan. 

Fröet till alla dessa förbättringar i lev nadsvillkor 

och produktivitet är den effekt som 

grundläggande upptäckter av fysikaliska 

principer har. Typexemplet för sådana 

upptäckter är Johannes Keplers ur sprungliga 

upptäckt av universell gravitation. 

Innebörden av detta viktigaste inslag i 

en kompetent syn på ekonomins fysikaliska 

principer framgår tydligast om man jämför 

den typiska ökning av den potentiella relativa 

be folk nings tätheten som sker i framgångsrika 

sam hälls former, med den relativt 

Adam Smith 

(1723-1790) 

Till vänster: Moses med stentavlorna av Rembrandt (1606-1669). 

Vers 26-28 ur Första Mosebok lyder som följer (i 1917 års översättning): 

26 Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda 

över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela 

jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.» 

27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och 

kvinna skapade han dem. 

28 Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och 

uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna 

under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.» 

LaRouche skriver att effekterna av människans upptäckt av universums fysikaliska principer 

tydliggörs ”genom att jämföra den typiska ökning av den potentiella relativa befolkningstätheten 

som sker i framgångsrika samhällsformer, med den relativt oföränderliga potentiella relativa 

befolkningstätheten hos antingen någon djurart eller i kulturer som grundar sig på ’tradition’.” 

Diagrammet visar ökningen av Europas faktiska population, 

som är en effekt av den potentiella befolkningstätheten. Notera 

befolkningssänkningen under 1300-talets mörka medeltid och den 

kontinuerliga ökning som fortsatt ända sedan 1400-talets gyllene 

renässans. Fundera på vad detta har med kreativitet att göra! 

oför änderliga potentiella relativa befolkningstätheten 

hos antingen någon djurart eller 

i kulturer som grundar sig på ”tradition”. 

En ökning av samhällets potentiella 

relativa befolkningstäthet, åstad kommen 

tack vare män niskans skap ande förmåga, 

är något som aldrig kommer till uttryck 

inom gräns erna för de lägre livsformerna. 

Män niskans viljemässiga förmåga att öka 

vårt släktes ”ekologiska” potential, är en 

sorts ”ekologisk” effekt, som bland de lägre 

livs formerna endast kan jämföras med den 

bio logiska evo lutionens anti-entropiska 

processer. 

Detta är, i fysisk-ekonomiska termer, den 

egentliga betydelsen av begreppet upptäckt 

av uni versella fysikaliska principer. 

Kreativitet som sådan 

”Vad som krävs i denna 

globala kristid, är att man 

slutar lägga vikt vid den 

falska doktrin som Karl Marx 

stolt proklamerade att han 

axiomatiskt kopierat från 

ingen mindre än den brittiske 

imperialisten Adam Smith.” 

Sedan människosläktets uppkomst på den 

här planet en har den mänskliga ekologins 

fortskridande evolution åstadkommits endast 

med hjälp av de utvecklingsprocesser som 

på ett unikt sätt uttrycks av det individuella 

mänskliga förnuftets skapande förmåga. Den 

enda kompetenta, anti-entropiska formen 

av män sklig ”ekologi”, är när universella 

fysikaliska principer upptäcks och används 

av det individuella mänskliga intellektet, 

och där med av samhället. En tillväxtfientlig 

mänsklig ”ekologi” är, i sig själv, ett tragiskt 

miss lyckande att bete sig på ett sätt som 

lämpar sig för människor, och samtidigt ett 

miss lyckande som tjänar som motiv för sådana 

brott mot mänskligheten som planeras 

av prins Philip och hans Världsnaturfond. 

Karl Marx 

(1818-1883) 

Människosläktet är den enda viljemässigt 

kreativa art som vi känner till i dag, endast 

med undantag av Skaparen själv, beskriven i 

Första Mosebok; en Skapare vars natur vi där 

upp manas att imitera, vilket vi är förpliktade 

att göra enligt Första Mosebok, men som 

även är ett uttryck för vår egen kunskap om 

vårt släktes såväl skyldighet som förmåga. 

Det som utmärker vår normala, sunda plats 

som en högre art, är att vi är en art som 

själv utvecklar sig till att bli en högre art, 

utan några biologiska förändringar i övrigt. 

Denna självtransformation sker som en effekt 

av de skapande krafter vi identifierat 

som upptäckter och revolutionerande tillämpningar 

av universella fysikaliska principer. 

Detta, som kvalitativt skiljer människan 

från apor och möss, kallas lämpligen potent- 

iell mänsklig individuell kreativitet. För den 

som eventuellt kan kalla sig en kompetent 

ekonom i dag kan förståelsen av denna 

prin cip, denna unikt mänskliga kreativitet, 

lokal iseras till den bittra striden mellan, 

på ena sidan, anhängarna till Paolo Sarpi 

och René Descartes, och, på den motsatta 

sidan, kardinal Nicolaus Cusanus och hans 

an hängare Leonardo da Vinci, Johannes 

Kepler, Gottfried Leibniz och Bernhard 

Riemann. 6 

Stridsfrågan kan kategoriskt identifieras 

som den ontologiska ekvi valensen i 

Leib niz’ begrepp om den onto logiska infinitesimalen, 

7 i motsats till den typiska 

inkompetensen hos sådana motståndare till 

Leibniz’ begrepp (den universella principen 

fysikal isk minsta verkan) som de Moivre, 

d’Alembert, Euler, Lagrange, och Cauchys 

och Clausius’ skola på 1800-talet, och senare 

såväl positivisten Ernst Mach som den ännu 

radikalare numerologiska positivism som 

för knippas med be dragare som Bertrand 

Russell och hans slav iska dyrkare Norbert 

Wiener och John von Neumann. 

Alla kända publikationer som behandlar 

den notoriske Adam Smiths metod, tjänar 

som bra exempel på hur denna cartesianism 

moraliskt korrumperar intellektet. Detta samband 

visas tydligast i den avskyvärde Smiths 

Theory of Moral Sentiments från 1759. 8 

Min avsikt med att här föra in en diskussion 

om ovannämnda empiristiska missdådare, 

är att tydliggöra det systematiska 

för trycket av verklig kreativitet, vilket är 

ett tydligt mönster i liberalernas beteende 

i frågor som rör vetenskap. Det urval anhängare 

till den empiriska metoden som 

jag gjort är typiskt för detta undertryckande. 

Min följande genomgång av den just introducerade 

frågan om vetenskaplig (och vetenskaps 

fientlig) metod, kommer att ställa till 

med svårigheter för somliga läsare, just på 

grund av att den nödvändiga diskussionen 

ofrån komligen är vetenskaplig till sin natur. 

Men om någon faktiskt på ett kompetent 

vis ska kunna förstå innebörden av det 

internationella sammanbrott vi nu bevittnar, 

så kan frågan om dessa vetenskapliga spörsmål 

ingalunda undvikas. 

Låt oss bara, innan vi går vidare till nästa

kapitel, ta en liten titt på det problematiska 

fallet Adam Smith. 

Fallet Adam Smith 

Den viktigaste orsaken till de tragedier som i 

modern tid drabbat hela mänskliga kulturer, 

såsom den pågående sammanbrottskrisen för 

vårt nuvarande finans- och valutasystem, står 

att finna i de tragiska, kulturellt nedärvda 

följd erna av ett förbud mot kreativt tänkande 

för de ”lägre” samhällsklasserna. Ett sådant 

förbud återfinns hos åtskilliga kulturer, och 

gäller t.o.m. för en stor del av den s.k. högre 

utbildningen i USA och Europa i dag. 

Ett sådant förbud framställs exempelvis 

av tragöden Aischylos i dramat Den fjättrade 

Prometheus, där den onde tyrannen, den 

olymp iske guden Zeus, dömer Prometheus 

till att pinas i evighet för att ha låtit vanliga 

män niskor ta del av den veten skap liga 

kun skapen om nyttjan det av samma ”eld” 

som vi i dag associerar med sådana saker 

som kärn fission och kärn fusion. Zeus anklagar 

Prometheus för att, i det olympiska 

tyranniets ögon, ha begått brottet att avslöja 

hem lig heten bakom eldens (i dag skulle 

man säga kärn kraftens) användning för de 

olympiska gudarnas undersåtar, de vanliga 

människorna. 9 

I Adam Smiths samhällsteori – hans 

Theory of Moral Sentiments, som hela hans 

ekonomi lära bygger på – återspeglas inte bara 

Zeus’ härskar principer från Den fjättrade 

Prometheus, utan även den medeltida irrationalisten 

William av Ockhams dogmer, 

på vilka den venetianske reformatorn Paolo 

Sarpi byggde det moderna anglo-holländska 

liberala systemets typiska liberala dogm. 10 

Den europeiska civilisationen har fått en 

försmak av hur denna sorts tragedi verkar 

över flera generationer. Tänk på förhållandet 

mellan Homeros’ sätt att resonera i Iliaden 

och det gemensamma temat för de antika, 

”klassiska” grekiska tragedierna. 

Individen i historien, såsom detta 

fram ställs i Iliaden och de senare grekiska 

tragedi erna, är i verkligheten inte någon 

liten kartesisk byggsten, utan uttrycket för 

en dynamisk process, i den bemärkelse som 

pythagoréerna och Platon använde begreppet 

dynamik (grekiska dynamis) som grunden 

för sin veten skapliga metod. Gottfried 

Leib niz försvarade detta begrepp mot det 

be drägeri som låg rotat i René Descartes’ 

metod. Samma svindel genomsyrar även 

Paolo Sarpis och hans efterföljare, cartesian- 

Prometheus bringar elden till människorna. Målning av 

Heinrich Friedrich Füger 1817. 

en Antonio Contis reduktionistiska metoder. 

Det samma gäller Contis anhängare, som 

neo-cartesianen Isaac Newton, Voltaire, 

de Moivre, d’Alembert, Euler, Lagrange, 

Laplace, Cauchy, Clausius m.fl. 

Med detta sagt i denna fråga så här långt, 

så måste vi, för att kunna förstå bakgrunden 

till de frågor som är avgörande för världsekonomin 

i dag, titta på de två skilda, men 

besläktade, stridsfrågor som härrör från denna 

konflikt angående veten skaps metod. Här 

står i historien Cusanus, Leonardo da Vinci, 

Kepler, Fermat och Leibniz mot de medeltida 

aristotelikerna och sådana anhängare av 

den medeltida figuren William av Ockhams 

tankemodell som Paolo Sarpi, från vilken 

man kan härleda den anglo-holländska 

imperial ismens moderna liberala filosofi, 

från feb ruari 1763 fram till dagens globala 

kris. 

Den första av dessa stridsfrågor gäller 

den kompetenta natur vetenskapens moderna 

metod, som huvud sak ligen såg dagens ljus 

i och med Nicolaus Cusanus’ ingripande 

med skriften De docta ignorantia, men som 

även återspeglar pythagoréernas och Platons 

vetenskapliga metod. 

2. Till frågan om den 

mänskliga kreativiteten 

Euklides, som var en anhängare av Aristoteles’ 

dogm system, hade ägnat sig åt att 

förstöra sin tids klassiska vetenskap, genom 

att ta över teorem framtagna av mer kompetenta 

och hederliga tidigare upptäckare, 

och stöpa om dem till ett system i vilket all 

den na tidigare kunskap för ting ligades till 

att passa in i de aprioriska antaganden som 

Euklides använde som definitioner, axiom 

och postulat. Den romerska tidens skojare, 

Klaudios Ptolemaios, nyttjade Euklides’ bedrägliga 

metod för att snickra ihop en av siktligt 

felaktig framställning av den klassiska 

grekiska astronomin. 

En ny version av ett liknande förtingligande 

av praktisk kunskap fördes in i 

den moderna europeiska kulturen genom 

anam mandet av medeltidspersonen William 

av Ockhams mer våldsamt irrationalistiska 

system. Detta system anammades och spreds 

av Paolo Sarpis nya Venedigparti, och av 

Sarpis lakej Galileo Galilei. Resultatet blev 

det som i dag benämns empirism och dess 

avläggare, till exempel positivismen. 

Avsikten bakom Sarpis roll i detta var 

tvåfaldig. Dels att förse 

Venedigpartiet med något 

slags logisk förklaring till 

varför man skulle tillåta 

vissa former av teknologiska 

in no vationer som var 

förbjudna enligt den tidens 

aristoteliska dogmatik, dels 

att se till att de verkligt 

kreativa mänskliga tankeprocesserna 

ändå inte 

skulle kunna göra sig 

gällande. Denna så kallade 

empiristiska lära, företrädd 

av Sarpi, Galileo, René 

Descartes, Antonio Conti 

m.fl., utgjorde grunden 

för det som John Maynard 

Keynes senare skulle avslöja 

som ”svartkonst-utövaren” 

Isaac New tons morbida 

narrspel. 

Nyckeln till en förståelse 

av hur natur vetenskapen 

och ekonomin påverkades 

av Sarpis dogmsystem 

ligger i det faktum att 

både det gamla euklid iska 

dogm systemet och det 

nya, moderna empiristiska 

Sarpisystemet känne tecknas 

av att de ute stänger tanken 

Fresken Skolan i Aten av Rafael (1483-1520) är en konstnärlig framställning av det 

enda sanna konceptet om mänsklig odödlighet, som teologerna kallar ”evighetens 

samtidighet”. I mitten på bilden återfinns tavlans, och den europeiska civilisationens, 

huvudpersoner: Platon och Aristoteles – ständigt i strid. 

på verkligt uni versella fysikal iska och jämför 

bara principer tack vare anammandet 

av de ute stäng ande aprioriska an taganden 

som görs av till exempel Euklides respektive 

Descartes. I stället för upptäckten av 

verkligt uni versella fysikaliska prin ciper, 

exemplifierat av till ex empel Keplers arbete, 

sat te empirist erna ett slags be skrivning 

som kallas mate matisk formel, eller något 

mot svarande, till och med en så skan dalöst 

be fängd bluff som Ernst Machs och hans 

an hängare Ludwig Boltz manns mekanistiska 

pos itiv ism, eller den befängt galna 

numero login i Bert rand Russells Prin cipia 

Mathematica, och så dana av läggare till detta 

som Russell dyrkarna 

Norbert Wieners och 

John von Neumanns 

svind lerier, i stället 

för en verklig fysikalisk 

naturprincip. 

Den moderna 

positivismen i Mach- 

och Russell dyrkarnas 

tappning blir lättare 

att för stå om man 

Bertrand Russell 

(1872-1970) 

betraktar den i ljuset av den äldre euklidiska 

bluffens påhitt och effekter. 

I båda fallen återfinns på den plats som 

borde upptas av experimentellt validerade 

upp täckter av universella principer, i stället 

god tyckliga väd janden till den lätt köpta föreställ 

ningen om percep tioner som ersättning 

för verklighet. I gam la euklidiska mo dal iteter 

har defi nitioner, axiom och postulat fått den 

funk tionen. I fråga om Sarpis empirism blev 

det mer komplicerat att få till en övertygande 

sammansättning av godtyckliga antaganden. 

Resultatet av det senare problemet var den 

mystiska läran om aprioriska former, som 

Des cartes grundade sin falska matematik 

på. All allmänt vedertagen modern empirism 

och dess av läggare utgår från Descartes’ 

grund läggande föreställning om en apriorisk 

uppsättning former. 

Descartes och hans beundrare, som 

Conti, Voltaire, de Moivre, d’Alembert, 

Leonhard Euler och Eulers skyddsling 

Joseph Louis Lagrange, trädde sedan i sin tur 

fram som anhängarna av en sarpisk, Leibnizfientlig 

empiristisk kult, för vilken den neocartesianska, 

föregivet newtonska, brittiska 

empirist iska skolan bara tjänade som 

varu märke. All ”säd” som denna kult gett 

upphov till är lika underhållande som vilken 

skämttidning som helst att läsa, men det är 

inte många av dessa läsare som faktiskt vet 

någonting av vikt om det som de berömmer 

sig av att synas ”prata om” i en parodi på ett 

lärt samtal. 

Innehållet i den sarpiska empirismen 

förs fram, efter Sarpis lakej Galileo, av Descartes, 

vars matematiska dogmsystem bara 

är Des cartes’ reduktion av den moderna 

empirismen nedprojicerad till ett system av 

aprioriska matematiska former. 

Hos både Euklides och Descartes reflekterar 

man över en uppsättning aprioriska 

mate matiska former, former som hänför 

sig till sinnes organens perceptioner, inte 

verkligt fysikaliska principer. Hos Descartes 

är till exem pel kunskapen begränsad, 

som en möj lighet, som en fråga om en 

upp sättning aprioriska, kvasi-perceptuella 

former. Descartes hävdar uttryck ligen, och 

följer så långt euklidikerna, att människans 

kunskap om universum är begränsad till en 

sådan uppsättning aprioriska former. Här tar 

Descartes efter Euklides’ och euklidikernas 

svindel; båda skolorna antar att det finns 

en ogenomtränglig barriär, som skiljer den 

här sidans upplevelse av sådana former, 

som förut sätts vara den riktiga, från den 

grundläggande verklighet som finns endast 

på den andra sidan om sinnesorganens perceptioner, 

en sida som empiristerna ansåg 

oåt komlig för den mänskliga tanken. 

Distinktionen som jag just strukit under 

på detta sätt, är att i vetenskapen så som den 

de finieras av både de gamla pythagoréerna 

och Platon, är den upplevda perceptionen 

bara en skugga kastad av instrumenten 

för vår perceptionsförmåga, skild från de 

ex perimentellt upptäckbara universella 

prin ciper som har kastat skuggorna som vi 

endast för mår uppfatta som perceptioner. 

Män niskans förmåga till kreativitet, som 

ab solut skiljer människans förmåga från 

djurens, är grunden för den systematiska 

kunskap vi fått från de gamla pythagoréerna 

och Platon, och för den moderna euro peiska 

naturvetenskapen i och med de grundläggande 

vetenskapliga upptäckter som 

gjorts av Nicolaus Cusanus och av dennes 

efter följare Luca Pacioli, Leonardo da Vinci, 

Johannes Kepler, Fermat, Leibniz, Bernhard 

Riemann och på 1900-talet av Max Planck 

och Albert Einstein. 

Ett kompletterande inslag i denna 

dis tinktion är att en verklig förståelse av 

uni versella fysikaliska och mot svarande 

principer egentligen bara existerar som 

det faktiskt verksamma innehållet på 

den ontologiskt ”andra sidan”, visavi perceptionerna. 

Av detta följer, vad sanningen 

an belangar, att ingen verkligt universell 

fysikalisk princip existerar, ontologiskt, 

på enbart perceptionernas område. Universella 

fysikaliska principer existerar 

endast som experimentellt bestämbara 

verk samma universal begrepp. Denna definition 

åskådliggörs bäst för det moderna 

klass rummet av det sätt på vilket Kepler 

framställer upptäckten av den allmänna gravitationen 

i sin Världsharmonin, som något 

som varken är perception av synintryck eller 

(harmoniska) ljud, utan blir tydlig när den 

ontologiska motsättningen projiceras genom 

bådas experimentella överensstämmelse. 

Sådana äkta upptäckter av verksamt 

uni versella fysikaliska principer är ett 

resultat av den förmåga att upptäcka verkligt 

universella fysikaliska principer som är 

specifik för den mänskliga individen bland 

alla kända levande väsen. 

Frågan om odödlighet 

Keplers beskrivning av problemet med att 

fast ställa en för hela solsystemet giltig prin- 

5

cip om allmän gravitation, riktar alltså vår 

uppmärksamhet på det som Albert Einstein 

satte fingret på, och klargör därigenom den 

verkliga innebörden av infinitesimal, så som 

G.W. Leibniz definierade och använde det 

be greppet. Denna förbindelse mellan Kepleran 

hängaren Leibniz’ arbete och Einsteins 

värdering av Kepler, bestämmer den riktiga 

använd ningen av begreppet ”infinitesimal” 

inom naturvetenskapen. 

”Infinitesimal”, som ett begrepp använt 

i det sam man hanget, är inte det som bluffmakaren 

Leonhard Euler falskeligen påstår 

vara ”litenhet i rumtiden”. Den relativa 

liten heten hos ett verkansintervall i ett gravitationsfält 

är egentligen förhållandet mellan 

universums storlek, bestämt av den allmänna 

grav itations principen, och varje grad av 

liten het eller korthet hos den iakt tagna 

delen av den lokala verkan som man valt 

att mäta. I den bemärkelsen, och endast den 

be märkelsen, är litenheten hos det utvalda 

verkans intervallet en avspegling av det 

faktum att principen omsluter universum 11 på 

det sätt som Einstein framhåller som karakteristiskt 

för ett universum som är ändligt, 

men inte begränsat av någon verksam yttre 

omständighet. 

Alla kompetent bestämda begrepp om 

universella fysikaliska principer ställer oss 

inför samma ironi som Einstein igenkände 

i Keplers grundande av den enda riktiga in- 

6 

Byt samtalsämne 

av Dennis Small 


Vi håller på att göra tre eller fyra revolutioner 

till, rapport erade Lyndon LaRouche till ett 

möte den 7 oktober med LaRouches ungdoms 

organisation LYM och styrelsen i den 

politiska LaRoucherörelsen. Det handlar 

bland annat om musik arbetet i Boston och 

nya genombrott av ungdoms arbets gruppen 

som arbetar med Kepler och med Riemannprojektet. 

Det viktigaste problemet som världen 

nu står inför i den ekonomiska sammanbrottskrisen 

är begreppsmässigt, inledde 

Lyn. Nästan ingen nu för tiden förstår vad 

riktig natur vetenskap är, och ändå är det 

detta som är den moderna civilisationens 

grundproblem. Nästan inga 40-talister ägnade 

sig på allvar åt detta ämne överhuvudtaget 

och fastän vi jobbade med detta i samband 

ställ ningen till grundandet av en universell 

experimentell naturvetenskap. 

I Leibniz’ (och även Einsteins) förkastande 

av en kartesisk mångfald bestäms 

universum således inte av ovetbara former 

som skärmar av tanken från det som inte 

bara är perceptioner. Det är upptäckandet 

av uni versella fysikaliska principer som utgör 

gränsen för universum, med hänsyn till 

någon princip, enligt Einsteins beskrivning 

av universum som ett system som har skepnaden 

av den beskrivning av fysikaliska processer 

vi fått genom Keplers upptäckt av den 

allmänna gravitationen. 

Med hjälp av denna upptäcktsmetod, 

en metod som leder sitt ursprung från de 

gamla pythagoréerna och Platon, genom 

de grund läggande upptäckterna gjorda av 

Nicolaus Cusanus och hans efterföljare 

bland föregångs männen inom den giltiga 

moderna euro peiska vetenskapen, omvandlar 

män niskan det som Vernadskij benämnde 

noosfären, liksom från toppen och nedåt, 

och skapar på så sätt den allmänna miljö i 

vil ken den mänskliga individens handling 

för förändring äger rum. 

Bara den vars inställning till ekonomi 

är fysikalisk, och inte inriktad på finansiella 

redovisningsmetoder, har förmåga att förstå 

och redovisa orsaken till de relativa värden 

som genereras av ekonomiska processer. 

Summan av mänsklighetens framåt- 

med LYM:s Keplerprojekt kom vi inte fram 

till någon riktig lösning. För att närma oss 

det ta problem, låt oss först sätta in det i sitt 

historiska samman hang. 

Försöket att kullkasta det som uppnåddes 

på konciliet i Florens nådde en ny nivå i och 

med för drivningen av judarna från Spanien 

1492. Detta startade en rad religionskrig som 

rasade över hela Europa från 1492 ända fram 

till den Westfaliska freden 1648. Machiavelli 

beskrev kärnfrågan mycket tydligt: De 

reak tionära habs burgska svinen kunde inte 

under trycka re nässansen med sina metoder, 

och sen are dök vene tianaren Paolo Sarpi 

upp, med idéer som inte var så nya men 

som inne bar att man började använda en ny 

metod, och att anti-renässansens centrum 

flyt tades norrut. 

Kom ihåg att Europas delning i nord 

Newscom/Elliott Landy’s 

68-generationens medlemmar (”40-talister” eller ”baby-boomers”), ägnade sig inte åt att 

förstå verklig naturvetenskap. Denna hord, här i aktion på Woodstock-festivalen 1969, 

innehar i dag majoriteten av de beslutsfattande positionerna i samhället. Deras åsikter 

formar den allmänna opinionen. Resultatet är en ekonomisk sammanbrottskris, vars 

lösning fordrar begreppsmässiga genombrott. 

skridande så här långt är förenad med 

Bernhard Riemanns arbete, en Riemann 

som ska tas under över vägande, som 

Einstein gjorde inom sitt arbetsområde, 

och som jag gjort inom mitt. På båda dessa 

om råden är ett visst väsentligt resultat detsamma: 

en revolutionering av det mänsk liga 

samhället genom en uppmuntran av den 

kreativa förmåga att göra upptäckter som 

är unikt specifik för människan. Framåtskridande 

är inte frukten av vanor, utan 

av revolutioneringar av vanorna i hela 

samhället. 

Noter 

1 Se Dennis Small, Byt samtalsämne, Lyndon 

LaRouche, Hur det mänskliga tänkandet fungerar 

(Veten skapens ljud och bild), och Sky Shields, 

Mänskligt kreativt förnuft som en grundprincip i 

fysiken, i denna pamflett. 

2 Inte det system som infördes som ersättning för 

det av Roosevelt avsedda anti-imperialistiska kreditsystemet: 

John Maynard Keynes’ pro-imperialistiska 

monetära system som introducerades under Winston 

Churchills pro-imperialistiske beundrare, USA:s 

presi dent Harry Truman. 

3 Vad gäller den amerikanska ekonomins problem 

sedan 1968, så skulle bara en tokstolle beskylla 

våldtäktsoffret för hennes resulterande graviditet. 

4 Bland generationer födda efter 1945, i USA eller i 

utlandet, är förståelsen för detta antingen dålig eller 

ingen alls. I USA, till exempel, finns det praktiskt taget 

inga kompetenta historieprofessorer på universiteten. 

I deras ställe har vi mer eller mindre ärliga krönikörer, 

som tolkar fakta som isolerade data och som därför 

och syd började när Venedig sände en äkt enskapsrådgivare 

till Henrik VIII. Vid Trientkonciliet 

erkändes indirekt att Machiavelli 

hade haft rätt; det vill säga att renässansen 

hade medfört en kulturell förändring i Europas 

städer, en förändring bort från de gam la 

gillena till nya yrkesskickliga sammanslutningar 

som gjorde att deras medlemmar, 

organiserade som en militär styrka, kun de 

försvara städerna och förhindra att habsburgarna 

vann. Habsburg 

arna kunde starta 

och bedriva blodiga 

re li giösa krig över hela 

Europa, men de kunde 

inte vinna. 

Det var vid den 

tid en som Machia velli 

fram trädde som en stor 

tänk are, som skaparen 

av den moderna militär 

veten skapen och 

som en nöd vändig 

väg ledare i all mili tär 

ut bild ning ända fram 

till i dag. 

Ställd inför detta 

pro blem be stäm de 

sig Sarpi – som var 

mot Aristo teles och 

smart are än han, även 

om de i grunden hade 

samma filosofi – för 

att kasta ut Aristo teles 

därför att det ta tänkesätt, 

som habs burgarna 

var en symbol för, 

inte hade kun nat kull kasta renässansen. 

Sarpi åter uppväckte i stället den urspårade 

stollen William av Ockham som en referensram, 

en referens ram som går under namnet 

liberalism. 

Sarpis ockhamitiska betraktelsesätt var 

en radikal hedon ism som vilade på över tygelsen 

att sinnes intrycken bestämmer inom 

alla om råden. Det finns ingen sanning, 

inga grund läggande prin ciper, bara det 

som sinnena lär oss i form av information. 

Där för kan man acceptera teknologiska 

upp finningar, argumenterade han, men inte 

sanningen, inte grundläggande principer. 

Det är på grund av denna sjukdom kallad 

liberalism som blotta tanken på principer 

har gått nästan helt förlorad i den moderna 

europeiska civilisationen. 

Det stora problemet i dag 

Från den venetianske empiristen Paolo 

Sarpi (1552-1623) kan man härleda 

den anglo-holländska imperialismens 

moderna liberala filosofi, från februari 

1763 fram till dagens globala kris. 

förväxlar sådana övningar med den kvalificerade 

historikerns långt grundligare och seriösare arbete 

med att undersöka historiska processer med utgångspunkt 

från det klassiska tragedibegreppet, där 

för loppet av dessa utvecklingsprocesser präglas av 

flera på varandra följande generationer. Det faktum 

att den amerikanska ekonomin har befunnit sig i en 

oavbruten fysisk nedgång under vart och ett av de 

senaste fyrtio åren, är ett tydligt exempel på detta. 

5 Den historiska princip som uttrycks på detta sätt 

kallas av teologer ”evighetens samtidighet”. Vi hänvisar 

här till det storslagna ekumeniska kyrkomötet 

i Florens, som firade Filippo Brunelleschis genialitet 

i att använda kedjelinjens fysikaliska princip för att 

konstruera kupolen till Florens domen Santa Maria 

del Fiore. 

6 Jag lämnar här de så kallade ”skolastikerna” utan 

av seende, och fokuserar på hur Ockhams metod 

ut arbetades kartesiskt av empiristerna och andra 

efterföljare till Paolo Sarpi. 

7 Just detta, och inte empiristernas blott matematiska 

infinitesimal efter de Moivre, d’Alembert, Euler, 

Lagrange m.fl. 

8 Smiths anti-amerikanska skrift från 1776, 

Nationernas välstånd, var till stor del ett plagiat av ett 

bristfälligt originalverk av Frankrikes A.R.J. Turgot, 

som senare publicerades i Turgots Reflexions. 

9 Det vore alltså inte fel att betrakta dagens miljöflummande 

kärnkraftsmotståndare som ”Satans massmordiska, 

slemmiga små hantlangare”. 

10 Av pedagogiska skäl har jag sparat behandlingen 

av detta ytterst viktiga samband till en senare plats i 

rapporten, nedan. 

11 mat. på alla sidor begränsar universum –övers. 

anm. 

Detta är vad striden står om i dag. Systemskillnaden 

mellan det europeiska och det 

amerikanska systemet, både inom ekonomi 

och politik, är skillnaden mellan sociala sedvänjor, 

å ena sidan, och presidentsystemet 

å den andra sidan. Det är skillnaden mellan 

ett system där betalningsmedel ges ut enbart 

av regeringen, 

och det euro peiska 

monetära systemet 

där privata intressen 

kan prång la ut pengar. 

Efter som des sa 

pri vata in tressen är 

national staternas fiender 

och är globala, är 

ett monetärt system 

övernationellt till 

själva sin natur. 

Detta är det 

stora problemet i 

dag, för klarade Lyn. 

Det finns miljon tals 

miljarder dol lar i 

skulder som löper 

amok runt världen, 

skapade av privata 

finans intressen, som 

inte kan betalas. Om 

vi om organiserar 

sys temet och stäl ler 

det under kon kursförvaltning 

så att vi 

kan und vika ett samman 

brott, så måste vi eliminera minst 80 procent 

av ”pengarna” eller skulderna som nu är 

i omlopp. Vi måste utplåna dem, få dem att 

totalt försvinna – även om det finns personer 

som går omkring med dem i fickan. 

Inse detta: Vi lever i en penningbaserad 

kultur. Folk relaterar till varandra och sig 

själva genom pengar. ”Har du pengar? Har 

jag pengar? Har hon pengar?” Detta är 

vårt problem inom veten skapen, och inom 

kulturen. 

Sättet vi angriper detta är med följande 

tes: Det kan inte finnas någon matematisk 

utsaga om en princip. Blotta tanken på en 

”vetenskap baserad på matematik” är totalt 

nonsens – en motsägelse som frikostigt 

spreds av Sarpi. Ingen universell princip kan 

någon sin representeras av en matematisk

formel; att tro det är dumt och inkompetent. 

Ta bara Newton, den nollan, som exempel. 

Newton är normen på universiteten 

i dag – tanken att matematiska formler 

kan representera verkligheten. Alla som 

ut sätts för sådan universitetsutbildning har 

över huvud taget ingen för ståelse för naturvetenskap. 

Och den verkliga tragedin är att 

folk inte vet om det. 

Om man noga tänker igenom infinitesimal 

begreppet, så klarnar det. Å ena 

sidan har vi sinnesintryck. Vi upplever vårt 

universum genom våra sinnen, genom t.ex. 

hörseln och synen. Med hörseln erfar vi bara 

harmonier. Alla försök att göra hörseln linjär 

eller att representera hörseln linjärt som syn 

fungerar inte. Man måste förstå att vi är 

utrustade med två grundläggande sinnen, 

syn och hörsel, och det finns överhuvudtaget 

ingen grundläggande likhet mellan dem. 

Kepler förstod detta. För att bestämma planet 

banorna tittade han på hela planet systemet, 

inte på en enskild bana. Eftersom banan inte 

bestäms av banan själv. Vad bestämmer hur 

banan ser ut? Solsystemet som den är en del 

av. Kepler använde alltså synen som grund 

vid sitt första försök. Men han lyckades lösa 

problemet med sambandet mellan banorna 

med hjälp av upptäckter, inspirerade av 

Nicolaus Cusanus och Leonardo da Vinci, 

med hjälp av de platonska kropparna – med 

idén om kropparna som grund begrepp. Det 

finns absolut ingen förklaring till sambandet 

mellan banorna inom synens domän. Kepler 

tog då hjälp av harmonier, vilket ledde 

honom fram till upptäckten av principen universell 

gravitation. 

Precis som hos Kepler är det vi vet inte 

baserat på sinnesintryck. Sinnesintrycken lurar 

oss. Titta till exempel på mikrofysiken. 

Sinnena fungerar inte på denna nivå. Man 

mås te komma fram till sam banden inom 

det ta område med hjälp av harmonier. Ett 

linjärt be traktelse sätt fungerar inte. Vi kan 

bygga in strument som fungerar som konstgjorda 

sin nen. Vi måste sedan fråga oss: Är 

den in for mation vi får från dem sann? Nej, 

det är den inte. 

Vad är sanning? 

The Harvard Yard 

Barack Obama gick liksom George Bush på det prestigefyllda 

universitetet Harvard i Boston. Denna film visar varför Harvards 

rykte som ett fantastiskt universitet är kraftigt överdrivet. 

På Harvard blir man, liksom på många andra universitet, 

dum lärd. Man lär sig mycket om Newton, men inget om vetenskap. 

Filmen visar LaRouches ungdomsrörelses arbete på att 

be mästra Johannes Keplers veten skapliga metod, som är 

grunden för den riktiga moderna vetenskapen. Hur man kan 

nå in sikt i detta är något som Harvards professorer aldrig har 

förstått: Hur individer genom sin mänskliga kreativitet gör 

veten skapliga upptäckter. 

Filmen illustrerar skillnaden mellan Newtons fullständiga 

brist på metod, och Keplers skapande idé mässiga arbete. 

Denna skill nad är viktig att känna till när man själv vill öva upp 

sin förmåga att göra nya upptäckter. 

Förhoppningsvis kommer den här filmen att provocera 

dig till räckligt för att du ska ställa dig själv samma fråga som 

Friedrich Schiller ställde till sina studenter under sin första föreläs 

ning som historie professor i Jena: “Läser jag för att tjäna 

mitt dagliga bröd eller är det för att verkligen lära mig något?“ 

Så hur lång är då en “Harvard Yard“? Mät själv på... 

www.larouchepac.com/harvard-yard 

Vad är sanning? Det är våra tankars förmåga 

att upp täcka vad den felaktiga informationen 

som kommer från våra sinnen verkligen betyder. 

Cusanus, Platon och pythagoréerna 

visste detta: att kunskap inte finns i sinnesupplevelsen 

utan i motsättningen mellan 

har monier och syn intryck, och vår tänkande 

aktivitet för att lösa denna paradox. 

All utbildning inom detta ämne i vår 

kul tur har varit strunt. Det centrala är vår 

tanke förmåga, inte våra sinnen. Bara inom 

och genom tankeförmågan kan vi finna sanning. 

All riktig vetenskap håller med mig om 

detta, fastslog Lyn. 

Problemet vi har, både som personer och 

som politiska aktivister, att förstå eko nomiska 

och sociala processer, beror på att vi 

har blivit grundligt vilseledda: Rörelse sam- 

LaRouche PAC 

För att bestämma planetbanorna 

tittade Johannes Kepler (1571-1630) 

på hela planetsystemet, inte på en 

enskild bana. Han använde till en 

början synen som grund, men inom 

synens domän finns det absolut 

ingen förklaring till sambandet 

mellan banorna. Så Kepler vände 

sig till harmonier, vilket ledde till 

hans upptäckt av den universella 

gravitationsprincipen. Kepler tog hjälp 

av idén om de platonska kropparna 

(bilden till höger), som ger en första 

fingervisning om hur det fysiska 

rummet är organiserat. 

verkan inom dessa områden beskrivs som 

enkla orsaks samband. Och vi bryr oss inte 

om den verkliga situation som folk lever i i 

dag. 

Hur ser den verkligheten ut? De 80 

pro cent av USA:s befolkning som har de 

lägsta in komst erna och majoriteten av 

världs befolkningen lever i ett system som 

är totalt vansinnigt. Allting rasar samman. 

Som den här galna räddningsaktionen som 

just röstades igenom i kongressen. Den är 

full ständigt galen precis som den hyperinflationspolitik 

som blir följden. Jag är den 

enda kompetenta ekonomen i världen, sade 

Lyn. Alla andra har visat att de inte är det. 

Inkompetens blir resultatet, även bland 

våra egna, när man tror på mass medierna, när 

man an passar sig till de omgivande sociala 

processerna, när man knäfaller inför vad alla 

”erfarna” människor säger. ”Erfarenheten lär 

oss det här, erfarenheten lär oss det där.” Ni 

har alla hört det. Då skall ni säga: ”Jaså? Din 

erfarenhet har väl inte gjort så bra ifrån sig 

under denna kris, eller?” 

I stället försöker många av våra egna 40talister 

förvirra människor med en lång predikan. 

De har blivit utbildade i liberalism; 

de tror inte på sanning utan försöker i stället 

skapa en tro hos andra, att få dem att gå med 

Isaac Newton (1643-1727) är normen på 

universiteten idag – tanken att matematiska 

formler kan representera verkligheten. Alla 

som utsätts för sådan universitetsutbildning 

har över huvud taget ingen förståelse för 

naturvetenskap. Och den verkliga tragedin är 

att folk inte vet om det. 

Sergej Strid 

på att dela deras tro – när de hellre borde 

ha ett kort samtal om verk ligheten. Och då 

låter man också som liberaler – som folk 

inte gillar! Och så undrar man varför de inte 

lyssnar på en?! 

En tragedis verkliga innebörd 

Sättet att göra en revolution är att arbeta mot 

de dum bommar som vägrar se denna verklighet. 

USA:s ekonomi har, fysiskt sett, inte 

haft någon verklig tillväxt sedan 1967-68. 

Tragedin – och verklig tragedi utspelas alltid 

i ett samhälle, inte på individnivå – är att alla 

verkligen tror att det har varit tillväxt med det- 

ta system. Det är som när en kille kör sin lastbil 

rakt på ett träd. Man måste säga: ”Det där 

var väldigt dumt.” Och när ett helt samhälle 

gör en liknande sak, som det gör nu, måste 

man säga: ”Detta är väldigt dumt.” 

För att undvika en tragedi behöver samhället 

individuella ledare som går emot 

den all män na opinionen. Det är rädslan 

för att bryta med den all männa opinionen 

som skapar katastrofer och korruption. Till 

exempel tror folk inte på den mänskliga 

själen. De tror att de är sina sinnen medan 

de lever. Men ens verkliga liv slutar inte. Ens 

in flyt ande lever vidare i andra människors 

tanke värld. De flesta människor hittar ingen 

mening med sina liv. När man väl är död är 

sinnena borta; det som är viktigt med livet är 

vad man bidrog med under det. Man behöver 

denna avsikt med livet för att överleva sitt 

sista ande tag. 

Vårt universum är uppbyggt av just sådana 

all männa fysiska principer som finns 

bortom sinnes förnimmelsernas gränser. 

Den mest själv klara prin cipen är ditt liv. 

Män niskor be gräns ar sig själva genom att 

göra sig själva till fångar inom sam hället. En 

tragedi är när det inte finns någon ledare som 

in griper utifrån det rådande sam hället, för att 

hjälpa människor att bryta sina egna bojor. 

Så anpassa dig inte till det som fienden 

håller på med. Beskriv alltid hemskheterna i 

krisen som drabbat samhället, men gå sedan 

omedel bart till något som är intellektuellt 

upp lyftande. 

Byt samtalsämne! 

Gör aldrig det som din fiende tror sig 

kun na lista ut att du tänker göra. Få honom 

att titta åt det hållet – och sparka honom 

sedan bak ifrån! Anfall honom med det som 

han tror är oviktigt, något han inte förstår. 

Förlöjliga honom! Överlista honom! 

Folk har en tendens att följa gamla 

vanor. Men byt samtals ämne! Angrip honom 

från ett annat håll och gör det med humor. 

När man övar sig på detta kommer man att 

utveckla sin egen kreativitet. 

Vi är en liten organisation och vi mås te 

snabba på för att lyckas. Därför, byt samtalsämne. 

 

7


I den vanliga brådskan hamnade det allra 

viktig aste inslaget i tisdagskvällens [7 okt.] 

briefing möte, den mänskliga kreativiteten, 

mel lan stolarna. Orsaken till min rapport 

till det mötet var att både Chris Landry 

och Sky Shields hade gjort vetenskapliga 

upptäckter av avgörande betydelse, gällande 

den mänskliga vetenskapliga och politiska 

kreativ itetens unika natur, som sådan. Chris 

och Sky och deras närmaste medarbetare 

håller på att färdigställa sina egna rapporter 

om detta. Mina uttalanden i den följande 

texten är enbart ämnade att belysa det 

större samman hang som deras kommande 

rapporter hör hemma i. 

Avsaknaden av detta större sammanhang, 

i fråga om sådana ämnen, är en typisk effekt, 

speciellt hos den så kallade ”68-generationen”, 

av den elakartade, pågående förstörelsen 

av arbetets vetenskapsberoende 

pro duk tions förmåga, under decennierna 

sedan våren 1968. Detta har relevans för det 

faktum att en oavbruten kollaps av USA:s 

fysiska ekonomi, per capita och per kvad ratkilometer 

territorium, skett sedan redo visnings 

året 1967-68. Varje synsätt i strid med 

detta bygger antingen på okunskap eller är 

avsiktligt vilseledande. 

I detta avseende skall den rapport som 

gavs i onsdags av Dennis Small [se artikel 

sid 6] godtas så långt som den sträcker sig; 

men den följande behandlingen av detta 

ämne skall läsas som ett tillägg till hans 

rapport. 

Den mest avgörande frågan som väcks av det 

nuvarande penning- och finanssystemets nu 

pågående globala, fysiska sammanbrottskris, 

är hur man har lyckats undertrycka förståelsen 

av den roll som den mänskliga kreativiteten 

har i att bestämma arbetets relativa 

fysiska produktivitet i ekonomierna, med 

8 

Hur det mänskliga 

tänkandet fungerar 

(Vetenskapens 

ljud och bild) 


”Så gott som ingen som avslutat sina 

gymnasie- eller universitetsstudier efter, 

uppskattningsvis, 1968, har något som 

helst begrepp om vad vetenskaplig och 

därmed sammanhängande kreativitet 

egentligen är i praktiken.” 

fysikaliska mått mätt, per capita och per 

kvadratkilometer. 

Så gott som ingen som avslutat sina 

gymnasie- eller universitetsstudier efter, 

upp skatt ningsvis, 1968, har något som helst 

be grepp om vad veten skaplig och därmed 

samman hängande kreativitet egentligen 

är i prak tiken. Detta problem är tydligast 

hos de studenter som tror att matematikvid-svarta-tavlan 

är fysik. Att den verkliga 

kreativitetens roll dyker upp i LYM:s 

arbete, främst i ”källararbetet” [se box], 

är därför av den allra största betydelse för 

behandlingen av den kris som just nu hotar 

hela mänskligheten. 

I detta sammanhang är det således högst 

relevant att påpeka att liberalismens föreställning 

att ekonomiska mått och prognoser 

ska be stämmas statistiskt, vilket är det 

van liga i dag, exkluderar varje kompetent 

före ställning om mänsklig kreativitet på det 

mest genom gripande, elakartade sätt. Detta 

är för klaringen till den totala inkompetensen 

ifråga om långsiktiga prognoser hos alla 

mina kända rivaler, inklusive eventuella 

rivaler i min egen organisation. 

Dessa villfarelser, som jag om och om 

igen varit tvungen att motarbeta hos mina 

egna med arbetare, är ofta en konsekvens av 

deras försök att blidka åsikter som de stöter 

på hos olika befolkningsskikt, speciellt från 

de moral iskt ruttna Washington Post och 

New York Times. 

Det finns också ett ideologiskt tryck 

på mina medarbetare både från vetenskapsfientligheten 

i 68-generationens inflytande 

på kongressen, och på andra ställen, och 

ett grupptryck från befolkningen i stort. 

Den här kombinationen av moraliskt och 

intellektuellt korrumperande inflytande på 

vår organisations arbete måste betraktas 

som en aspekt av en större, systematiskt 

trag isk faktor som präglar och kontrollerar 

nation ernas och befolkningarnas beteende en 

masse, än så länge. 

Det är dessa korrumperande åsikters inflyt 

ande som har varit den mest väsentliga 

politiska kraften som har orsakat den nuvarande, 

globala sammanbrottskrisen. 

Den röta som kallas liberalism 

Det som måste understrykas i den här typen 

av diskussion är att orsaken, generellt sett, 

till den här tendensen till sammanbrottskriser 

i den europeiska kulturens och dess närmaste 

föregångares historia, så vitt vi känner dem, 

är det som historikern och dramatikern 

Aischylos identifierar i sin Den fjättrade 

Prometheus: Den mytiske Zeus’ förbud mot 

kunskap om den ekonomisk-vetenskapliga 

krea tiv itetens principer (till exempel 

”elden”). I alla imperier som vi känner 

till, inklusive Rom och dess efterföljare, 

lik som Babylon traditionen tidigare, är det 

det all männa förtrycket av kreativitet hos 

befolk ningens stora flertal som är roten till 

att det som en gång var en mäktig kultur blir 

för därv bringande, och till slut går under. 

Som jag återigen underströk häromkvällen 

har den moderna europeiska naturvetenskapens 

och ekonomins systematiska 

till korta kommanden främst varit en 

Johannes Kepler gav den 

moderna vetenskapen dess första 

gångbara vetenskapliga begrepp 

om det astronomiska universum. 

Illustrationerna här intill kommer 

från LaRouches ungdomsrörelses 

(LYM) “källarprojekt” om Keplers 

Världsharmoni. LYM presenterar 

detta monumentala 

verk med hjälp av 

animerad grafik och 

musikaliska exempel. 

Teckningen 

ovan är från Keplers 

försättsblad till hans 

Rudolfinska tabeller 

från 1627. Den visar 

Kopernikus och Tycho 

Brahe i mitten, medan 

Hipparchos och 

Ptolemaios tittar på. 

Nederst, på panelen 

på vänster sida, syns 

Kepler själv. 

De musikaliska skalorna är hämtade från Keplers 

Världsharmoni och visar “tonaliteterna“ för planeternas 

harmoniska banor. Durskalan är överst, mollskalan nedanför. 

konsekvens av införandet av det som blev 

känt som anglo-holländsk ”liberalism”, 

som Paolo Sarpi baserade på den medel tida 

William av Ockhams dåraktiga metod. 

Framför allt är det René Descartes 

och hans oäkting till avkomma, den till 

stor del myto logiska Isaac Newton, som 

har varit de mest elakartade destruktiva 

kraft erna inom den moderna vetenskapens 

prak tik och utlärning, tillsammans med den 

axiomatiska roten till den människofientliga 

syn på nationalekonomi som är förknippad 

med imperialisten Lord Shelburnes lakej 

Adam Smith. Det finns ingen vetenskap 

värd namnet i någon som helst aspekt av de 

ekonomiska begrepp som härstammar från 

David Humes och Adam Smiths syfilitiska 

inflytande, och solkiga kiltar. 

För att kunna spåra den oanständiga perversion 

som betecknas modern, europeisk 

anglo-holländsk liberalism, måste vi be trakta 

det venetianska pervot Paolo Sarpi mot bakgrund 

av de tidigare handlingar som kretsen 

kring Venedigs Francesco Zorzi (alias 

LYM:s kör 

i Berlin, 

november 

2008. 

The 

En källare i Virginia har 

förvandlats till ett vetenskapligt 

laboratorium. Där 

arbetar forskarlag från La- 

Rouches ungdomsrörelse 

(LYM) på att återupptäcka 

Keplers, Gauss’ och Riemanns 

unika upptäckter. 

Se och hör deras 

genombrott på... 

wlym.com 

”Giorgi”) begick i egenskap av den engelske 

kungen Henrik VIII:s äktenskapsrådgivare. 

Väsentligen handlar det om följande. 

Det medeltida system som styrdes av 

det nor mand iska ridder skapet, som i sin tur 

kontrollerades av den vene tianska finan soligarkins 

lom bardiska invest ment bank system, 

bröt ihop i och med att Europa på 1300-talet 

gick in i en ny mörk tid [senmedeltiden]. 

Det som senare visade sig vara den europeiska 

krisens lycko samma utgång, var 

grund andet av den moderna europeiska 

civili sa tionen, genom de händelser som 

stråla de samman i det ekumeniska kyrkomötet 

i Florens. 1 Venedigs reaktion på 

denna storartade renässans kom främst till 

uttryck i det händelse förlopp som startade 

med Konstantin opels iscen satta fall. Det 

venetianska styre som blev konsekvensen 

av Konstantin opels fall, ledde till 1492-1648 

års omfattande religionskrig, som inleddes 

med att judarna utvisades från Spanien. 

Venetianarnas och deras habsburgsmarionetters 

försök att göra sig av med 

James Rea

Basement 

renässansens effekter sprang in i den 

moderna nations statens växande styrka, en 

till växt som de båda konkreta ut trycken för 

renässansens verk, Ludvig XI:s Frankrike 

och Henrik VII:s England, var exempel på. 

Den na kon flikt mellan det av Venedig kontrollerade 

Habsburg lägret och det moderna 

nations stats systemets renässans princip drev 

den vene tian ska sidan till att försöka dela 

Europa i två stridande läger. Delningen 

byggdes upp genom att Venedig, genom 

Zorzi, kardinal Pole, Thomas Cromwell 

m.fl., kor rumperade och kontrollerade den 

bevis ligen sinnes sjuke Henrik VIII. Henrik 

VIII:s avfall har än till denna dag delat 

Europa i en till namnet katolsk, habsburgsk, 

del och en protestantisk del. Härav de 

reli giösa krig mellan 1492 och 1648 som 

histo rikern Friedrich Schiller beskrev som 

”män niskor som strider mot varandra, inte 

som människor, utan som djur”. 

Under den här perioden resulterade kyrko 

mötet i Trient 1542-1563 i det ömsesidiga 

bero endet mellan själva detta kyrkomöte 

och Sarpis venetianska fraktion. Sarpi förde 

vid are trenden som satts i gång genom 

Zorzis roll som äkten skaps rådgivare till 

Henrik VIII, som under hans inflytande blev 

Englands galna slaktare. 

Effekterna av denna nya delning av 

Europa, mot sig självt, vidmakthölls genom 

en från Venedig styrd religiös krigföring, 

som varade ända fram till 1648 års antag ande 

av den Westfaliska freden, som åter möjliggjorde 

en europeisk civilisation med ett visst 

mått av anständighet, men som fortfarande 

innebar en delning i en protestantisk och en 

katolsk del, något som Gottfried Leibniz 

LaRouche: “I vetenskapen så som den definieras 

av både de gamla pythagoréerna och 

Platon, är den upplevda perceptionen bara 

en skugga kastad av instrumenten för vår 

perceptionsförmåga, skild från de experimentellt 

upptäckbara universella principer som 

har kastat skuggorna som vi endast förmår 

uppfatta som perceptioner. ... 

En verklig förståelse av universella fysikaliska 

och motsvarande principer existerar 

egentligen bara som det faktiskt verksamma 

innehållet på den ontologiskt ’andra sidan’, 

visavi perceptionerna.” 

Krabbnebulosan ser helt annorlunda ut beroende 

på vilket instrument man tar till hjälp 

vid observationerna. Vilken är då den sanna 

“bilden“? 

EIRNS 

under strök det problematiska i. 

Segern år 1648 över orsaken till religionskrigen 

slog tillbaka habsburgarnas strävan, 

men lämnade de framväxande, överlägsna 

sjö makt erna i norra Europa i händerna på 

Paolo Sarpis i grunden ondskefulla, liberala 

anhängare. 

Vårt amerikanska arv 

Peter Martinson och 

Tarrajna Dorsey, som 

var med i forskarlaget 

i ”källaren” år 2007, 

arbetar på sfärisk 

geometri. LaRouche 

skriver: ”Att den 

verkliga kreativitetens 

roll dyker upp inom 

LYM:s arbete, främst 

i ’källararbetet’, är av 

största betydelse för 

behandlingen av den 

kris som just nu hotar 

hela mänskligheten.” 

För att identifiera betydelsen av skapandet 

av vårt eget USA, måste vi gå tillbaka till 

dess ursprung, och rikta uppmärksamheten 

på det som Christofer Columbus gjorde. 

Columbus, en genovesisk sjöfarare i 

Nicolaus Cusanus (1401-1464) 

portugis isk tjänst, fick omkring år 1480 höra 

talas om den då avlidne kardinal Nicolaus 

Cusanus’ avsikt. Detta var samme Cusanus 

som hade anbefallt den moderna nationsstatens 

grundande, i sin Concordantia 

Catholica [uni versell endräkt], och som inte 

bara hade grundat den moderna euro peiska 

veten skapen, utan på nytt hade definierat 

den enda kompetenta vetenskaps metoden, 

genom sin De docta ignorantia, och genom 

sina ut talade an hängare såsom Leonardo da 

Vinci och Johannes Kepler. Samme Cusanus 

insåg, när Konstantinopel föll och den ekumeniska 

enigheten på kyrkomötet i Florens 

revs upp, att den europeiska civilisationen 

åter var på nedgång. För sina medarbetare 

och anhängare framhöll Cusanus betydelsen 

av att segla över de stora oceanerna med 

av sikten att förnya den europeiska civilisationen 

utifrån. Christofer Columbus’ resa 

till Amerika var en direkt följd av att han tog 

till sig Cusanus’ råd. 

Som en konsekvens av Columbus’ upptäckts 

resor med detta syfte uppstod det 

som skulle bli vårt USA, med början, 

främst, i etablerandet av de engelska 

Plymouth- och senare Massachusettskolonierna 

i New Eng land 1620-88. 

Den här processen i själva Nordamerika 

assimilerade någonting mer 

än bara strömmen av invandrare 

från skilda delar av Europa: de bästa 

bland dessa ny byggare tog med sig 

en hängivenhet till den europeiska 

civilisationens största bedrifter, nu till 

stor del befriade från det oligarkiska 

arvets grepp om det gamla Europas 

nationer och kultur. 

På så vis grundades vår republik 

som en konstitutionell nations stat 

med ett president system, snarare än den 

handikappande formen av självstyre som 

kommer till ut tryck i de för Väst- och Centraleuropa 

fram till i dag typiska parla mentariska 

systemen. Vad veten skapliga ämnen och 

där med besläktade former av kreativitet anbelangar, 

är det mest avgörande draget hos 

vår specifikt amerikanska republik anska 

kultur, till skillnad från det brittiska Ostindiska 

kompaniets anhängare, som t.ex. 

domaren Lowell, tonvikten på främjandet 

av veten skaplig och därmed besläktad 

kreativitet hos den vanliga medborgaren i 

det som skulle bli vår nya republik. 

Sedan dess – speciellt sedan freden i 

Paris 1763, som gjorde det brittiska Ostindiska 

kompaniet till ett privat styrt angloholländskt 

liberalt finans imperium – har vi 

i vårt USA varit kluvna, till och med inom 

vår vetenskaps kultur, mellan den patriotiska 

traditionen, som är förknippad med Leibniz, 

och den bedräg liga, anglofila Paolo Sarpiformen 

av liberal tradition, så som den kommer 

till uttryck i arvet från René Descartes 

och bluffen Isaac Newton. 

Sarpis bluff 

”Vad veten skapliga 

ämnen och där med 

besläktade former 

av kreativitet anbelangar, 

är det mest 

avgörande draget 

hos vår specifikt 

amerikanska 

republik anska kultur 

... tonvikten på 

främjandet av vetenskaplig 

och därmed 

besläktad kreativitet 

hos den vanliga 

medborgaren i det 

som skulle bli vår 

nya republik.” 

Benjamin Franklin 

(1706-1790), som 

ledde grundandet 

av den amerikanska 

republiken, var en 

sann revolutionär 

både när det gällde 

vetenskap och 

politik. Här utför han 

ett av sina elektriska 

experiment. 

Låt oss nu, efter denna allmänt hållna inledning, 

föra diskussionen till pudelns kärna. 

Den strategiska svårigheten, som 

specificerades i Paolo Sarpis kultur politik, 

var att försöka neutralisera effekten av 

den kreativitet som hade främ jats av det 

strategiska synsättet hos sådana Cusanusanhängare 

som Luca Pacioli, Leonardo da 

Vinci, Niccolo Machiavelli och Johannes 

Kepler, genom att tillåta ett visst mått av 

teknisk uppfinnings rikedom, men utan att 

för den skull tillåta något som ens liknade 

Hos Sarpi ersätter algebraiska och besläktade 

matematiska formler naturvetenskapens 

universella principer. 

den kreativa princip som hade tagit sådana 

former som Cusanus’, Paciolis, Leonardos 

och Keplers upptäckter. 

För att uppnå detta satte Sarpi, som hade 

kull kastat Aristoteles’ auktoritet, en spritt 

språngande galen empirism, lånad från den 

medeltida William av Ockham, i Aristoteles’ 

ställe. 

På den här punkten är det viktigt att 

vi bringar reda i både likheterna och skillnaderna 

mellan Aristoteles’ och Ockhams 

filosofi. Båda två tänkte sig, precis som 

Aristoteles anhängaren Euklides, kunskapen 

som be gränsad till en blind tilltro till sinnesförnimmelser, 

precis som Sarpis försvarare 

René Descartes gjorde. 

Skillnaden ligger väsentligen i att Sarpi 

främjar uppfinnings rikedom så länge den 

9

inte leder till någon faktisk veten skaplig kunskap 

och handling. Hos Sarpi – särskilt så 

som hans inflytande uttrycks hos Descartes 

och sådana 1700-talsanhängare till den 

cartesianska empirismen som de Moivre, 

d’Alembert, bedragaren Euler och Lagrange, 

eller, senare, bedragaren Augustin Cauchy – 

får algebraiska och därmed besläktade matematiska 

formler ersätta de universella naturveten 

skapliga principer som kommer till 

direkt ut tryck hos Kepler, Fermat, Leibniz, 

(indirekt) Gauss, Bernhard Riemann, Max 

Planck och Albert Einstein – till skillnad mot 

sådana skojare som mekanisten Ernst Mach 

eller den än värre hopen av anhängare till 

den rakt igenom onde Bertrand Russell. 

I varje fall av sarpisk empirism och 

dess moderna positiv istiska utskott bildar 

an tag andet av blotta formers pre existens en 

samling god tyckliga tros satser som er sätter 

den enklare samlingen aprioriska definitioner, 

axiom och postulat som återfinns i en 

väsentligen aristotelisk euklidisk geometri. 

Detta innebär, precis som Descartes 

ex plicit föreskrev för en ”veten skaplig” 

irrational ism av detta moderna empiristiska 

10 

RAPPORT FRÅN FORSKARLAGET 

Mänskligt kreativt förnuft 

som en grundprincip i fysiken 

av Sky Shields, LaRouches ungdomsrörelse 

Under vårt arbete med att översätta en 

text skriven av V.I. Vernadskij om den historiska 

framväxten av begreppet fysikalisk 

rum tid (dvs före ställningen att tid och rum 

egentligen inte finns annat än som skuggor 

av de fysikaliska förlopp som verkar äga 

rum inom dem) stötte vi på en intressant 

hän vis ning som kan hjälpa till att kasta 

nytt ljus över den ontologiska betydelsen 

av potential, som undersöktes av Gauss, 

Dirichlet, Weber och Riemann, i den ordningen. 

Det viktigaste är att Vernadskij 

sta kar ut en väg längs vilken vi kan fortsätta 

sam ma begreppsliga tillvägagångssätt som 

Riemann tillämpade på detta område i sina 

så kallade filosofiska fragment. Den aktuella 

passagen i ett skrivet tal av Vernadskij från 

1931, publicerat med titeln ”Tidsproblemet i 

den samtida vetenskapen”, lyder som följer: 

”Christian von Ehrenfels, en nu levande 

psykolog i Prag, som har studerat individens 

själsliv, har pekat på att fenomen, som länge 

stått utanför vetenskapens arbetsområde, 

på detta plan uppträder på ett lagbundet, 

rumsligt sätt. Han har visat på att man, i fråga 

om det synliga rummet, melodier och andra 

liknande slags fenomen som har att göra 

www.psychologie.hu-berlin.de 

Wolfgang Köhlers (1887-1967) arbete 

inom gestaltpsykologin var fascinerande 

för Vernadskij, som beskrev det som 

ledande till ”ett nytt vetenskapligt uttryck 

för det fysikaliska rummet och till en helt 

ny strömning inom filosofin, som studerar 

kognitionens lagar”. 

slag, att det inte finns något utrymme för 

fakt iska upptäckter av faktiska universella 

prin ciper, såsom Keplers unika nyskapande 

upp täckt av gravitationen i vårt universum. 

Det som, enligt Albert Einstein, är 

ut märk ande för Keplers originalitet, är 

Keplers ny skapande upp täckt av vittnesbörden 

som visade att hans universella 

gravitations princip bestäms genom den ironiska 

samman ställningen av den mänsk liga 

sinnes apparatens sinnen för bilder respektive 

(harmoniskt ordnade) ljud, på samma 

sätt som Max Plancks upptäckt av kvantprincipen 

förblir det nödvändiga alternativet 

till både den mekanistiska och russellska 

formen av den sinnesrubbade så kallade 

kvant mekanikens mekanistiska bluff. Kepler 

ut vecklar grunderna för denna helt centrala 

tanke gång, som ligger till grund för hans 

allmän giltiga upptäckt, i den första delen av 

sitt verk om den universella harmonilärans 

principer. 

Einstein underströk att det var genom 

att han betraktade Keplers verk som den 

praktiska veten skapliga grunden för den 

moderna mate matiska fysiken, som han 

med strukturen på den tids- och rumsmässigt 

fast ställ bara kognitiva apparaten, måste 

igen känna vissa geometriska gestalter, eller 

struk turer. Detta begrepp om psyko logiska 

ge stalter utvidgades av Berlin-professorn 

Wolfgang Köhler till att omfatta fenomen 

inom djur psykologin. Det ledde till ett nytt 

veten skap ligt uttryck för det fysikaliska 

rum met och till en helt ny strömning inom 

filo sofin, som studerar kognitionens lagar 

– ’gestaltpsykologin’.” 

Vernadskijs hänvisning var intressant 

av flera skäl. För det första därför att tesen 

i talet fram till dess hade varit att visa, att 

tanken på en enhetlig fysikalisk rumtid inte 

började med Einsteins allmänna relativitet. 

Denna tanke, säger han, hade funnits redan 

hos de gamla grekerna och det var först med 

Descartes och sedan Newton som en absolut 

tid och ett absolut rum hade införts som 

självständiga, självklara storheter. Enligt 

Vernadskij var det experimentalfysikerna 

– i talet nämner han särskilt Pasteurs och 

Faradays försöksarbete – som, i modern tid, 

först kom till insikt om att man måste bryta 

med den newtonska idén om ett tomt rum. 

Han nämner både Kepler och Leonardo da 

Vladimir I. Vernadskij 

(1863-1945) 

Den framstående fysikern Max Planck 

(1858-1947) var en medarbetare till Köhler. 

Köhler berättade hur Planck ”en gång sagt 

att han trodde att vårt tillvägagångssätt 

skulle klara upp en svår fråga som precis 

dykt upp i kvantfysiken, för att inte säga hela 

kvantumbegreppet”. 

leddes fram till att understryka att universum 

är själv begränsat, som till exempel genom 

Keplers harmoniskt ordnade universella 

gravitations princip, och därför är matematiskt 

ändligt, men saknar yttre gränser. 

Den specifika genialiteten i Keplers upptäckt 

är, i det här avseendet, att han visar, i 

form av ett kritiskt experiment, att varken bild 

eller ljud ligger till grund för gravitationens 

universella princip. Gravitationen är snarare 

den primära upptäckten, inom vetenskapen 

över huvud taget, som visar för oss hur den 

individuella människan genom sin tankeförmåga 

kan upptäcka principerna som styr 

sinnenas vittnesbörd, liksom utifrån, från 

ovan. 

Den här upptäckten, när den har förståtts, 

vilket är ett måste i varje kompetent vetenskapligt 

klass rum, leder oss till en all män föreställning 

om något som vi kan kalla ”vetenskaplig 

instrumentering”. När vi inser att de 

ljud och bilder som människan förnimmer 

bara är instrument som vi fått, på köpet, med 

den förgängliga människo kroppen, då är vi 

kapabla att nå vidare i vår förståelse av en 

all män veten skaplig instrumenterings teori, 

EIRNS/Tarrajna Dorsey 

Artikelförfattaren Sky Shields undervisar LaRouches 

ungdomsrörelse (LYM) i Monterrey, Mexiko, i april 2008. Shields 

är en av ledarna för LYM:s forskarlag i ”källaren“ (”the Basement“), 

som under flera år har utforskat upptäckterna av universella 

fysikaliska principer, från pythagoréerna till Bernhard Riemann. 

Frukterna av gruppens genombrott sprider sig till resten av 

ungdomsrörelsen internationellt (se bilden uppe till höger). 

Vinci som idémässiga föregångare till brytningen, 

pga deras arbete med symmetri och 

gyllene snittet, men försummar konstigt nog 

att nämna Riemann i det sammanhanget. 

I stället hänvisar han till matematikern 

William Clifford (som var ansvarig för 

den första engelska översättningen av 

Riemanns Habilitationsschrift) och det är i 

det sammanhanget han gör det ovan citerade 

om nämnandet av Ehrenfels, Köhler och 

gestalt psykologin. Idén att gestalt psykologin 

Library of Congress 

som hjälper oss att förstå att universums verksamma 

kvalitativa existens inte är av den 

form som av gränsas av sinnena; utan att det 

som sinnena förnimmer är skuggor av verkligheten, 

antydningar snarare än de verkliga 

universella principerna. Vi utgår således från 

våra givna sinnen, och går därifrån vidare till 

den kompletterande apparatur som vi ser som 

instru ment för att nå in på makro fysikens och 

astronomins områden. 

Kepler lägger fram sin sak tillräckligt väl 

i de första delarna av sin Världs harmonin. 

Sky Shields och hans arbetsgrupp, som nu 

studerar Riemanns viktiga bidrag, har tagit 

detta i riktning mot studier av de ironier 

som ut forskades av Max Planck i samklang 

med den Wolfgang Köhler som skrev Der 

Mentalität der Affen. 

Not 

1 Se vidare William F. Wertz jr., Toward a New 

Council of Florence (Washington D.C.: Schiller 

Institute, 1993), sidorna 1-55. 

inne bar en åter gång till före ställningen om 

en förenad fysikalisk rumtid var ny för mig, 

efter som jag var så lite insatt i ämnet. Att 

Vernadskij var samtida med Köhler och 

följde hans arbete medan det pågick slog 

mig också som intressant, så jag beslutade 

mig för att titta närmare på Vernadskijs hänvisning. 

Det gladde mig att upptäcka att Köhlers 

djur psykologiska studier, precis som Vernadskij 

antyder, var ett andra hands projekt, som 

bara berodde på att Köhler, pga första världskrigets 

utbrott, i sju år satt fast på en forskarö 

full med apor och därför enbart hade dem 

som för söks djur att tillgå under de åren. 

Hans ursprungliga och därpå följande forskning 

handlade om att undersöka den mänskliga 

tanke processen och i synnerhet klas sisk 

konst närlig komposition (hans ogillande 

av Wagner var välkänt). Det var denna 

forsk ning som ledde honom fram till gestaltbegreppet 

– det faktum att det mänskliga 

psyket endast fungerar på basis av hela idéer, 

som inte är sammansatta av delar. Delarnas 

organisation är i sig en självorganiserande 

prin cip, som är oberoende av delarna. Det ta 

innebar ett åter upplivande i modern form 

av Leibniz’ monad, tillämpad på mänsklig 

kognition och följaktligen var det ett åter upplivande 

(vare sig Köhler själv var medveten 

om det eller ej) av Riemanns herbartska 

(dvs Herbarts leibniziska) begrepp tankeobjekt 

(Geistesmasse), som presenteras i 

de filo sofiska frag menten. Detta i sig vore

EIRNS/Helene Möller 

Medlemmar av LaRouches ungdomsrörelse arbetar på upptäckter i fysisk geometri 

under en sommarakademi i Tyskland. 

intressant nog, men det som sedan verkligen 

väckte min nyfikenhet var att Köhler, i ett tal 

1959 med titeln ”Gestalt psykologi i dag”, 

hän visade till sam tal han haft med Max 

Planck. Hän visningen skedde i samband 

med att Köhler talade om fysikers tendens 

att felbehandla matematiska formler: 

”När man läser en fysikers formler kan 

man lyfta fram den ena eller andra aspekten 

i deras inne håll. Den aspekt hos formler 

som gestalt psykologerna intresserade sig 

för, hade man under flera årtionden inte 

ägnat mycket tanke åt. Inget misstag hade 

visser ligen någonsin gjorts i tillämpningen 

av formlerna, då det som nu fascinerade oss 

hela tiden varit närvarande i sin matematiska 

form. Alla beräkningar i fysiken hade således 

stämt. Men det är skillnad på att vara på det 

klara med vad en formel innebär och att 

enbart använda den som ett pålitligt verktyg. 

Vi hade därför all anledning att förvånas 

över vad vi kom fram till och vi kände oss 

natur ligt vis upp rymda, när det nya sättet 

att läsa form lerna på upplyste oss om att 

organisation [oberoende av delarna, se 

ovan] var lika uppen bar på vissa av fysikens 

områden som inom psyko login. 

Det fanns andra som var lika intresserade 

av denna ’nytolkning’ som vi. Det handlade 

om ansedda fysiker. Max Planck sa en gång 

att han trodde, att vårt tillväga gångs sätt 

skulle klara upp en svår fråga som precis 

dykt upp i kvant fysiken, för att inte säga hela 

kvantum begreppet.” 

Igen öppnade detta ett antal intressanta 

väg ar att följa. Endast fyra brev finns bevarade 

mellan Köhler och Planck, eftersom 

de för det mesta talade direkt med varandra 

när Köhler var Plancks student i Berlin, så 

det är svårt att hitta material som kan visa 

exakt vad deras diskussioner på detta område 

handlade om. Detta till trots är det, 

tack vare det arbete vi som rörelse lagt ned 

på Keplers Världsharmonin, ingen svårighet 

för oss att lista ut vad kärnan måste ha varit 

i diskussionerna, vilket jag kommer att gå in 

på nedan. 

Först lite mer om betydelsen av Köhlers 

arbete för det vi nu undersöker i Riemanns 

verk. I en fotnot i boken Dynamik i psykologin 

från 1939 räknar Köhler upp de områden 

inom fysiken som han tror kommer 

att bli mest givande för gestaltpsykologin att 

undersöka. Han skriver: 

”Vid sidan av den fyskaliska kemin och 

elektro kemin är den viktigaste disciplinen, 

som listan måste omfatta, potentialteori, 

läran om makro skopisk själv fördelning. 

Detta om råde har tyvärr, i likhet med många 

andra områden inom den klassiska fysiken, 

fallit i glömska sedan atomfysiken hamnade i 

förgrunden.” 

Detta var verkligen en överraskning. Jag 

hade inte väntat mig att det här sidoprojektet 

skulle få betydelse för det som vi för närvarande 

arbetar med i forskar källaren, 

Basement: att sätta oss in i Riemanns undersökning 

av potentialteorin för att få ett bättre 

grepp om hans tillämpning av Dirichlets 

prin cip på riemann ytor och de högre transcendenta 

talen, elliptiska och abelska funktioner. 

En aspekt av den politiska betydelsen 

av Riemanns, Dirichlets, Gauss’, och 

Webers hantering av potential begreppet stod 

plötsligt klar. För att förklara detta är lite om 

begreppets historia på sin plats. 

Potentialbegreppet 

Det matematiska uttryck som populärt kal las 

potential funktion (även om det först senare 

fick det namnet, av Gauss) och det differentialuttryck 

som nu kallas laplaceanskt uppstod i 

sam band med Lagranges och Laplaces försök 

att reda ut det matematiska trassel de skapat 

när de försökte tillämpa Newtons omvända 

kvadrat lag på det verkliga universum – trekroppars 

problemet i planetrörelser. Men i 

sina försök att få den omvända kvadratlagen 

att stämma förnekade både Lagrange och 

Laplace den onto logiska betydelsen av 

potential begreppet, och använde det bara 

som ett trick – ett bra verktyg för att lösa ett 

svårt analys problem. Att detta matematiska 

ut tryck faktiskt bara är den matematiska 

skug gan som kastas av en universell princip 

var något som Gauss, Weber, Dirichlet och 

Riemann insåg. Potential begreppets egentliga 

onto logiska betydelse går tillbaka till 

(och är egent ligen identisk med) Leibniz’ 

dynamikbegrepp. 

Det faktum att samtliga förlopp i universum 

måste ses som bestämda av universella 

principer som endast existerar som 

hel heter, som inte har några bestånds delar, 

kom mer till uttryck i deras fysikaliska uppträdande 

genom: 

1. det faktum att, även om universella 

fysikal iska principer inte existerar på någon 

specifik plats i tid och rum, så existerar de 

utan för men tangerar varje plats och varje 

ögon blick i en fysikalisk process, oavsett hur 

liten del av processen man tar i beaktande 

(Leibniz’ ontologiska infinitesimal) 1 samt 

2. det faktum att processens framtida 

till stånd bestämmer dess nuvarande (dvs 

att av sikt finns som en styrande princip i 

universum). 

Dessa två fakta erbjuder tillsammans 

en före ställning om potential begreppets 

onto logiska be tyd else, i samma mening som 

Leibniz’ dynamik begrepp. Detta potentialbegrepp 

är exakt det som Isaac Newton 

blev skapad för att gå till angrepp mot 

– därav tanken, nedtecknad i den berömda 

marginalen i hans Principia, ”Jag uppställer 

inga hypo teser”, egentligen, vilket framgår 

av både marginal anteck ningen och Roger 

Cotes’ förord, ”Det går inte att ställa upp 

hypoteser, efter som det inte går att veta 

något om or sak er i universum, bara om 

fakta”. 2 

Det är intressant att Vernadskij påpekar 

just detta an gående Newton i det tal vi 

inledde texten med och även konstaterar att 

Newtons idéer, så som de marknadsfördes 

till allmänheten, var artificiellt skapade av 

både Cotes och Clarke i den nämnda utgåvan 

av Principia. Vernadskij säger: 

”Det [begreppet tyngdkraft] infördes 

i veten skapen år 1713, i för ordet till den 

andra ut gåvan av Philosophiae Naturalis 

Principia, ett förord skrivet av Cambridgeprofessorn 

Roger Cotes som redigerade 

denna andra ut gåva, som ett begrepp som 

var logiskt för enligt med Newtons matematiska 

resultat. 

Newton hade höga tankar om Cotes, som 

snart skulle dö ung, men han läste aldrig 

hans förord, åtminstone inte officiellt. 

Jag kan inte här gå in på en förklaring 

till varför Newton förhöll sig på detta sätt 

till förekomsten av en idé, som han alltid 

sa emot, i förordet till hans verk. Idén om 

universell gravitation, som satt sin prägel 

på allt vetenskapligt arbete under de två 

påföljande seklen, accepterades i alla fall 

som en bedrift av Newton – som en newtonsk 

idé.” 3 

Gauss’, Dirichlets, Webers och 

Riemanns till väga gångs sätt var därför en 

mot reaktion mot försöket att reducera alla 

fysikal iska fenomen till attraktion och 

re pul sion mellan hårda bollar. Vi själva, 

i det nu var ande forskar laget i Basement, 

intres serade oss till en början för Riemanns 

Carl Friedrich Gauss 

(1777-1855) 

Bernhard Riemann 

(1826-1866) 

Lejeune Dirichlet 

(1805-1859) 

Wilhelm Weber 

(1804-1891) 

under sökning av potentialbegreppet pga 

hans be handling av ämnet i de filosofiska 

frag menten. Där drar han själv en parallell 

mellan tankeprocesser och fenomenen 

gravitation, elektricitet och magnetism – de 

tre fenomen som matematiskt kan liknas 

vid krafter som verkar med en kraft som 

står i omvänd proportion till kvadraten på 

avståndet. I det här sammanhanget får detta 

Riemanns till väga gångssätt, tillsammans 

med frag menten som helhet, en betydelse 

som Lyndon LaRouche upprepade gånger 

påpekat de senaste dagarna – nämligen att 

potentialbegreppet, i ontologisk bemärkelse, 

inte är en matematisk princip, även om det 

ger betydelse fulla matematiska följdsatser 

när det tillämpas på fysikaliska processer. 

Det är snarare nödvändigt att studera det 

fysikaliska universums alla tre fasrum, först 

och främst det kognitiva och det bio tiska, 

som självständiga principer, som är överordnade 

de abiotiska fenomenen elektricitet, 

magnetism och gravitation. Det är kognition 

som be stäm mer fenomen världen och 

kognition studeras bäst genom en direkt 

under sökning av den mänskliga kreativa 

pro cessen, både inom vetenskapen och i den 

klassiska konstnärliga kommunikationen av 

djupgående idéer. 

Det var exakt så Riemann såg på saken 

i de så kallade filosofiska fragmenten. Om 

man tittar närmare på original manuskripten 

till dessa fragment, så ser man att den 

indelning i olika kategorier som de fått 

i Heinrich Webers utgåva av Riemanns 

Samlade verk, bara kan ha skett genom att 

man (med eller utan avsikt) tagit bort vissa 

viktiga avsnitt som visar att Riemanns undersökning 

av tanke objekt (Geistesmassen), 

hans studie av potential begreppet och hans 

kritik mot Newton alla var led i samma 

tankeprocess. 

En sammanställning av fragmenten, där 

de sak nade avsnitten finns med, kommer att 

ges ut inom kort. Under tiden kan vi studera 

den intellektuella och sociala mil jö som 

Riemann verkade i (detaljerade skild ringar 

av detta är på väg) för att få en tyd lig are bild 

av hur Riemanns syn på mänsk lig psykologi 

och mänsklig kreativitet i allmänhet 

formades. Det var på den vägen, skriver 

Riemann i de filosofiska fragmenten, som 

han kom fram till den metod med vilken han 

närmade sig ämnena naturvetenskap, mänsklig 

kreativitet och de högre transcendenta 

talen. I de nämnda fragmenten beskriver han 

före teelser som rör gravitation, elektricitet 

och magnetism på följande sätt: 

”Tänkandet är en process inuti den 

ponderabla materien. Våra yttre erfarenheter, 

våra yttre förnimmelsers fakta, som 

måste ha sin förklaring i processer inuti den 

ponderabla eller graviterande materien är 

1. den universella gravitationen 

2. de allmänna rörelselagarna. 

Varje tankeakt grundar sig på något 

be stå ende, som emellertid endast ger sig tillkänna 

vid särskilda tillfällen genom minnet 

som sådant, utan något varaktigt inflytande 

på fenomenen. För varje tankeakt kommer 

det således in något bestående i vår själ, 

något som inte har något varaktigt inflytande 

på fenomenen. 

Å andra sidan kan våra erfarenheter 

för klaras med hjälp av den ponderabla 

materien, om man antar att hela det oändliga 

rum met är fyllt av ett homo gent ämne, som 

kon stant strömmar in i den ponder abla 

materien och försvinner där.” 4 

Denna metod – att betrakta den mänskliga 

kreativitetens princip som primär 

– känner vi redan till från studier av Keplers 

Världsharmonin. Att studera harmoni på 

det ta sätt, exempelvis så som det tar sig 

ut tryck i sol systemets organisation, är bara 

möjligt om det för människan unika skönhets 

begreppet behandlas som ett självklart, 

experimentellt giltigförklarat faktum, oberoende 

av de abiotiska fenomen som förmedlar 

dess uttryck vid varje enskilt tillfälle. 

Kepler visar att harmonibegreppet så som 

det tar sig uttryck i solsystemet – även om 

det överensstämmer med geometriska och 

andra uttrycksformer – varken kan här ledas 

från eller reduceras till dessa. Detta harmonibegrepp, 

som inte går att undersöka skilt från 

en undersökning av den kreativa mänskliga 

individen, används sedan direkt som den 

princip som bestämmer hela solsystemets 

organisation. 

Av detta står det klart, att begreppet 

potential, som en enhetlig process som 

be stäm mer den universella gravitationens 

sken bara krafter, redan från början, i och 

med Johannes Keplers vetenskapliga ar bete, 

betraktades som besläktad med den mänskliga 

kreativitetens princip. Samma metod 

an vändes sedan av Leibniz i hans arbete med 

dynamik begreppet och av Gauss, Dirichlet, 

Weber och Riemann i deras försök att gottgöra 

den skada Newtons religiösa dogm 

åsam kat vetenskapen. 

I det sammanhanget tycker jag det är 

befogat att ta med ett rätt långt citat från 

Köhler som, trots vissa tillkortakommanden 

i övrigt, ger viss insikt i den politiska strid 

om den veten skapliga metoden som han 

och Planck var inblandade i under 1900talets 

första hälft, liksom i möjliga vägar 

som vi kan följa i dag för att utforska den 

ontologiska betydelsen av Dirichlets princip 

och potential begreppet. I Värden och fakta 

11

skriver Köhler: 

”Experimentalfysiken är inte särskilt intres 

serad av att studera sådana koherenta 

makro skopiska tillstånd. Då de förhållanden 

under vilka självfördelning utvecklas kan 

varieras i det oändliga är ett oändligt antal 

makro skopiska tillstånd möjligt inom varje 

klass, den hydro dynamiska, den elektriska 

osv. En under sökning av ett antal sådana enstaka 

fall skulle bidra föga till vår kun skap 

om de grundläggande fysikaliska sak förhållandena. 

Och vad skulle en experimenterare kunna 

uträtta i den riktningen? För att ta reda 

på hur en lik formig strömning fördelar sig 

i en given volym skulle han behöva mäta 

hastig heten och riktningen på strömmen på 

så många ställen som möjligt – en högst 

lång varig och mödosam sysselsättning. Dessutom 

skulle uppgiften vara mycket förtretlig, 

eftersom blotta försöket att mäta strömmen, 

åtminstone i många fall, skulle inverka på 

den undersökta fördelningen: Placeringen 

och aktiveringen av ett mätinstrument skul le 

i allmänhet innebära införandet av nya förhållanden, 

som det makroskopiska skeendet 

bara kan svara på genom att förändra sin 

fördelning. 

I övertygelsen att inga väsentliga nya 

sak för hållanden finns att upptäcka på det 

här om rådet kommer fysikern inte heller 

att ägna mycket tid i sin undervisning åt 

sådana makro skopiska tillstånd. Därför kan 

man lära sig mycket om praktisk fysik, utan 

att få veta särskilt mycket om detta område 

inom natur veten skapen, makro skopisk fördel 

ning. Faktum är att undersökningen av 

själv fördelning i sammanhängande medier 

nu mer har blivit en uppgift för matematiker 

12 

LaRouches skrifter 

De artiklar som etablerat Lyndon 

LaRouche som världens ledande 

ekonomiska prognosmakare. 

Läs dem på svenska! 

Vårt program 

EAP:s program för 

att bygga upp Sverige 

och världen. 

Dossiers 

Skaffa dig en konceptuell, principiell 

överblick över några av den 

samtida världshistoriens viktigaste 

teman. 

Ny klassisk 

renässans 

Verk av och 

om bland 

andra Friedrich 

Schiller, Ludwig 

van Beethoven 

och Johannes 

Kepler. 

än för fysiker. Den allmänna regel som 

sådana makroskopiska tillstånd följer kan 

lätt formuleras på matematiskt språk. En 

enda differential ekvation, som är uppkallad 

efter Laplace, är tillämpbar i väldigt många 

fall. Men tyvärr uttrycker denna ekvation 

inte mycket mer, än att krafterna och 

ström ningen i ett stationärt tillstånd inte på 

något ställe ändrar det stationära hel hetstillståndet. 

Exakt vilken fördelning som i sin 

helhet skulle uppfylla detta villkor i ett givet 

fall, det är frågan som bland andra matematiker 

söker besvara. För detta ändamål 

har de dock inte tillgång till någon enkel och 

direkt matematisk metod. 

Under 1800-talet sysselsatte lösningen 

på även förhållandevis enkla fall några av de 

största matematikerna. Dirichlet-problemet 

och Neumann-problemet, formuleringarna 

av sådana matematiska upp gifter för två lite 

olika typer av system förhållanden, är kända 

för sina väldiga svårigheter. 

Detta är också en gren inom fysiken 

som andra veten skaps män, filosofer och den 

breda allmän heten inte blivit upplysta om i 

populär vetenskapliga böcker. Vore det annorlunda 

skulle inte uppfattningen att fysiken 

under alla omständigheter är en ’analytisk’ 

veten skap som härleder egenskaperna hos 

’in veck lade’ förhållanden ur egenskaperna 

hos oav häng iga lokala element, vara så 

all mänt utbredd. Påståendet att analys 

åtminstone i denna bemärkelse inte är 

tillämp bar på makro skopiska dynamiska 

till stånd, be kräftas av den svåra belägenhet 

matematikerna befinner sig i: de måste hitta 

en stationär fördelning som helhet, innan de 

kan säga vad det stationära skeendet är på 

ett särskilt ställe i det undersökta systemet.” 

Vår uppgift är nu uppenbarligen att 

fort sätta tillämpa detta konceptuella tillväga 

gångssätt inom vetenskapen och konsten. 

Idén om människans tanke för måga 

– kognitionen – som en verksam, självständig 

organiseringsprincip i universum 

har gått för lorad, i många fall av siktligt 

eliminerats, och den förlusten har gjort 

att mänsklig heten har kört fast i en rad 

konceptuella återvänds gränder. Vetenskapen 

slits mellan själlösa statistiska modeller och 

en lika själ lös determinism, konstnärligt 

ut tryck har reducerats till det simplaste 

ut trycket av banala känslo tillstånd och 

i det mänskliga sam hällets organisation 

har båda dessa katastrofer smält samman 

till den största vämjelsen av dem alla: Ett 

ekonomiskt system i vilket en själlös statistik 

blandas med fullständigt outbildade känslors 

irrationella styre – frihandel. Allt detta rasar 

nu samman och vi har nått en punkt där det 

mänskliga samhället inte kan komma vidare 

så länge vi håller fast vid nu rådande 

tros uppfattningar inom vetenskapen och 

kul turen. Vår uppgift som rörelse måste vara 

att åter uppliva verklig, mänsklig kreativitet i 

det dag liga livet och låta detta bli den grund 

på vilken vi som kultur hittar vägen ur den 

röra vi försatt oss själva i under de senaste 

decennierna. Ekonomi måste åter bli vetenskapen 

om mänskligt framåtskridande, på 

basis av mänsklig kreativitet. 

Noter 

1 Detta trots reduktionisternas motsatta uppfattning, 

som inte giltigförklarats genom experiment, att en 

atom, exempelvis en kolatom i en levande organism 

i allt väsentligt har samma inre egenskaper som en 

kolatom utanför organismen. Dvs att det inte finns 

någon självständig livsprincip som inte kan reduceras 

till icke-levande – abiotiska – fenomen. 

2 Cotes skriver i förordet, som svar på Leibniz’ iakt- 

DEN ENDA SVENSKA WEBBPLATS DU BEHÖVER FÖR ATT HÄNGA MED I VÄRLDSPOLITIKEN 

LAROUCHE.se 

DIN RÖST I MEDIADIKTATURENS SVERIGE! 

Ge bidrag 

Hjälp oss att göra LaRoucherörelsen ännu bättre. 

Bli medlem eller donera i dag! 

pg. 34 15 59-3 

Nytt finanssystem 

Nu när alla pratar om en ny global finansarkitektur 

är det lätt att bli lurad av falska förslag 

från de krafter som skapade krisen. Ta reda 

på hur patentlösningen ser ut: Här kan du läsa 

LaRouches upprop för ett Nytt Bretton Woods 

sedan 1997, och mycket annat. 

tagelse att tanken på tyngdlagen som en “kraft” hade 

något ockult över sig och att orsakerna till universell 

gravitation och solsystemets organisation måste vara 

vetbara: 

”Den som är förmäten nog att tro att han kan 

hit ta fysikens sanna principer och naturfenomens 

lagar enbart genom kraften i sin egen hjärna och 

sitt förnufts inre ljus måste antingen anta att världen 

finns av nödvändighet, och att alla de tänkta lagarna 

följer av samma nöd vändighet; eller, om naturens 

ord ning är inrättad enligt Guds vilja, att han då, 

ett ömk ligt kräldjur, kan avgöra vad som var bäst 

lämpat. All sund och äkta filosofi grundar sig på 

tingens uppen barelse; ... Dessa människor må kalla 

dem mirakel eller ockulta egenskaper men de namn 

som de illvilligt givits borde inte vara till nackdel för 

tingen själva, såvida dessa människor inte till slut 

säger, att all filosofi borde grundas på ateism.” 

3 Samma förnekande av människans förmåga att upptäcka 

sanningen, källan till idén om att absolut tid och 

rum finns som begrepp a priori, ligger till grund för 

Newtons fabricering av den ockulta idén om “kraft” 

(force). Som arvtagaren till Newtons lärostol i matematik 

vid Cambridge, William Whiston, skrev: 

”Det vore därutöver inte opassande, vad mig anbe 

langar, och inte heller ofruktbart vad allmänheten 

an be langar, om jag här framhåller att Han [Newton] 

under hela min bekantskap med Honom, var oförmögen 

att lösa tyngd kraften mekaniskt, emedan 

den alltid var proportionell mot kropparnas fasthet 

och lika verksam i fasta kroppars mitt som på deras 

ytliga delar: Alla mekaniska krafter verkar ju endast 

på deras ytor: och han föreföll mig övertygad om, 

att denna tyngdkraft härletts från gudomlighetens 

im mate riella närvaro och makt, då den genomsyrade 

krop pens alla fasta delar och verkade på dem alla .... 

Jag minns även väl hur, när jag tidigt frågade honom 

varför han inte drog samma slutsats från sina grundsatser, 

som dr Bentley snart gjorde i sina fantastiska 

predikningar vid mr Boyles föreläsningar; och som 

jag snart gjorde i min New Theory och som den store 

matematikern Cotes gjorde i sitt utmärkta förord till 

de senare utgåvorna av Sir I.N:s Principia: nämligen 

till förmån för naturreligionen och den gudomliga 

maktens och försynens ingripande i världens beskaffenhet.” 

4 wlym.com 

Video 

LaRouche PAC:s folkbildande 

dokumentärer och våra egna 

videobriefingar. 

Ordföranden 

har ordet 

Hussein Askarys 

uttalanden 

och artiklar. 

Senaste nytt 

De senaste viktiga 

nyhetsutvecklingarna 

i världen. Uppdateras 

dagligen. 

Bekämpa oligarkin 

Sveriges framtid – Synarkism eller republikanism? 

För första gången läggs 

sanningen om Sveriges nutidshistoria 

på bordet i en tydlig exposé. Läs om 

“Sverige, en synarkistisk modell“ och 

många andra avslöjande artiklar. 

Vem är rädd för Lyndon LaRouche? 

Så din granne tror fortfarande att EAP är högerextremister 

och mördade Palme, eller att Lyndon LaRouche 

är antisemit, Ku Klux Klan-anhängare, sektledare 

och dessutom från Mars? Varför sådana lögner 

används mot oss och vilka som står bakom får ni reda 

på här.

LaRouches Nya Bretton Woods-system 

Tre steg mot överlevnad 

De krispaket och stimulanspaket som regeringarna 

i USA och Europa har kastat iväg 

kan inte rädda det nuvarande finans- och 

banksystemet. De gör bara hyperinflationen 

värre, eftersom de inte tar hänsyn till att hela 

systemet är hopplöst bankrutt. 

Lyndon LaRouche, som dödförklarade 

systemet den 25 juli 2007, menar att bara en 

omorganisering av hela systemet efter en 

konkurssanering kan rädda den fysiska ekonomin 

och världen i dag. Konkurssanering 

betyder inte att man lägger ner banker och finansbolag. 

Det betyder att regeringar går in 

och skyddar de delar av verksamheten som 

har direkt betydelse för upprätthållandet av 

viktiga samhällsfunktioner. Alla andra värdepapper, 

framför allt de rent spekulativa, 

måste betraktas som gift och skrivas av och 

kastas ut. Ett sådant gift är derivatkontrakten, 

vars värde i bankernas böcker uppgår till 28 

gånger mer än hela världens BNP. Det finns 

ingen möjlig mängd pengar som kan ge täckning 

åt detta. Det måste bort för att kredit- och 

valutasystemet skall börja fungera för människor 

och företag. 

– Det finns nu tre väsentliga åtgärder som 

måste vidtas mer eller mindre omedelbart, innan 

situationen i USA och Västeuropa blir 

av Hussein Askary 

”Som den store ryske vetenskapsmannen 

och akademiledamoten Vladimir Vernadskij 

skulle uttryckt det: arbetets produktiva kraft 

tilltar när man förlägger produktionen och 

transporten av varor och tjänster inom ramarna 

för människans kvalitativa förbättring 

av biosfären som sådan. Fröet till alla 

dessa förbättringar i levnadsvillkor och produktivitet 

ligger i effekterna av grundläggande 

upptäckter av fysikaliska principer.” 1 

Den människosyn som är inbyggd i Lyndon 

LaRouches lösning för finanskrisen, som 

du har läst om på de föregående sidorna, är 

raka motsatsen till den som LaRouches motståndares 

och deras blinda sympatisörer står 

för. Förbättringen av biosfären genom upptäckter 

av fysikaliska principer som överförs 

till ekonomin i form av teknologi, medför alltid 

en ökning av det som LaRouche har benämnt 

som den relativa potentiella befolkningstätheten. 

Upptäckter av denna typ görs uteslutande 

av självständiga individer, och ju fler individer 

vi har på planeten, med bra utbildning, 

hälsovård och andra levnadsvillkor, desto 

större blir möjligheten till en ökning av antalet 

upptäckter. 

hopplös, skrev LaRouche i ett uttalande tidigare 

i år. Han fortsatte: 

– Dessa är de tre typer av åtgärder som jag 

tidigare fört fram; de som framhärdar i att 

motsätta sig dessa åtgärders genomförande, 

faller nu prompt in i en kategori av inkompetens, 

allmänt känt som mentalsjukdom. 

1. LaRouches förslag från 2007 om en 

boende- och bankskyddslag (HBPA, Homeowners 

and Bank Protection Act). Om 

den inte anammas och genomföras omedelbart, 

blir situationen i USA snabbt hopplös. 

Lagen innebär att alla vräkningar p.g.a. obetalda 

lån stoppas. Bostadsägare måste få bo 

kvar mot en rimlig ”hyra” som betalas till 

bankerna. Staten tar inte över bolånen. Bankerna 

sätts under offentlig förvaltning och 

hålls öppna, med den statliga insättargarantin, 

för vanlig betalningsförmedling och, med 

”hyresbetalningarna” som säkerhet, för normala 

lån till företag och hushåll. Övriga skulder 

i banken fryses och konkursutreds. 

2. Ett kreditsystem i två skikt genom 

vilket a) den amerikanska regeringen ger ut 

krediter för fysisk-ekonomiska återhämtningsprojekt 

till en ränta av 1-2 procent, och 

b) andra kreditutgivningar och kreditinjek- 


Finns det liv, finns det hopp 

LaRouche ansluter sig till Vernadskijs idé om 

tre distinkta nivåer av existens i naturen, vilka 

interagerar med varandra i ett dynamiskt 

sammanflätat system: det icke-levande, det 

levande och det kognitiva. 

– Vi riktar uppmärksamheten på två av 

Vernadskijs synpunkter på hur Jorden är naturligt 

organiserad. Vernadskij betonade att 

det finns ofullständiga, men ovedersägliga 

bevis för att levande processer ger upphov till 

mätbara fysikaliska förändringar hos icke-levande 

processer, förändringar som icke-levande 

processer inte själva ger upphov till. 

Han kallade detta för biosfären. Han betonade 

också att människan genom sin kreativa 

vetenskapliga förmåga ingriper i biosfären på 

ett sätt som ger upphov till mätbara fysikaliska 

förbättringar av biosfären, vilka inte sker 

utan ett sådant mänskligt ingripande. Han 

kallade vår planet, i vilken levande processer 

omvandlar icke-levande processer, och kognitiva 

processer omvandlar levande processer, 

för en noosfär. 2 

Så länge människan funnits på Jorden har 

hon ökat sin kraft i och över naturen, och samtidigt 

ökat sin befolkningstäthet. Kurvan för 

ökningen av befolkningstätheten i Europa 

(sid. 4 i denna tidning) bevisar detta. En utvecklingsprocess 

har ägt rum på Jorden i mil- 

tioner får flyta mer eller mindre fritt. 

3. Den amerikanska regeringen måste 

omedelbart kontakta Rysslands, Kinas, Indiens 

och andra länders regeringar för att genast 

införa ett internationellt nödsystem med 

fasta växelkurser, och därmed slå igen det 

existerande, hopplöst bankrutta systemet 

med flytande växelkurser. 

Under det sistnämnda, föreslagna internationella 

avtalet måste långsiktiga samarbetsavtal 

mellan regeringar fokuseras på utveckling 

av kapitalintensiva typer av väsentlig 

ekonomisk infrastruktur, såsom: 

a) ny kraftförsörjning (med tonvikt på 

kärnkraft), 

b) framställning av färskvatten ur haven 

(till stor del med hjälp av högtemperaturreaktorer), 

c) en övergång till syntetiska bränslen, 

exempelvis bränsle (typ vätgas eller metanol) 

skapat med kraften från högtemperaturkärnkraft, 

för att ersätta oljebaserade bränslen; 

d) högeffektiva system av globalt integrerade 

järnvägar, magnettåg, för att ersätta 

det nuvarande alltför stora beroendet av vägtransporter; 

e) en minskad tonvikt på gigantiska företagskonglomerat 

och monopolistiska verk- 

jarder år, där 

liv har förvandlatickelevandemateria 

och skapat 

ökade förutsättningar 

för mer liv, 

som till exempelvärldshaven.Människan 

har bara 

gjort denna 

process snabbare 

och intensivare, och mer organiserad. 

Det är det mest naturliga i människans förhållande 

till naturen. Miljörörelsen vill ställa naturen 

på huvudet, och kommer på så sätt att 

skada inte bara mänskligheten, utan också naturen 

som numera är beroende av människan 

för att förbättra förutsättningarna för liv. 

Ta till exempel LaRouches förslag att 

göra öknarna i Sydvästasien, Centralasien,och 

afrikanska Sahara gröna igen, så som 

de var under istiden. I ett tal i Abu Dhabis 

Zayed Center juni 2002 uppmanade han de 

oljeproducerande länderna i Golfen att ställa 

om sina ekonomier från att vara beroende av 

export av olja och naturgas. Han föreslog att 

de skulle bygga högtemperaturreaktorer för 

att avsalta havsvatten. Detta skulle hjälpa till 

samheter, till förmån för mindre, mer sammanhållna 

produktiva företag, som grundstrukturen 

för medelstora regioner bestående 

av olika entreprenörsstyrda industri- och 

jordbruksföretag; 

f) en stor, och växande, tonvikt på system 

med hög energiflödestäthet i den teknologiska 

utvecklingen för tillverkningsföretag och 

andra ändamål. 

Eftersom en effektiv, modern produktion 

liksom grundläggande infrastruktur kräver 

en tonvikt på kapitalintensiva former av investeringar, 

vars nytta varar 25–50 år innan 

de blivit fysiskt och/eller teknologiskt uttjänta, 

behövs långsiktiga internationella överenskommelser 

mellan handelspartners på 

denna basis, till räntor på 1–2 procent per år 

regeringar emellan, för att verkligt mänskliga 

mål ska uppnås för befolkningarna, så som i 

Asien och Afrika. 

Detta är kärnan i LaRouches Nya Bretton 

Woods-system, till skillnad från Gordon 

Browns keynesianska monetära och gröna 

stimulanspaket. 

LaRouche betonade i detta trepunktsprogram 

återigen att mänskligheten inte kan 

överleva med de stimulanspaket som regeringarna 

lägger fram runt om i världen. Finanssystemets 

svarta hål av förluster kommer 

annars att suga åt sig så mycket av statens 

möjliga kredit att alla effekter på den reala 

ekonomin blir för små. 

De framgångar som Franklin Roosevelts 

reformer under 1932–44 ledde till, är en form 

av policyskapande som ger oss ett prejudikat 

för den policy som nu måste anammas av sinnesfriska 

länder. 

❏ 

Jorden nattetid: Ljuset visar två aspekter av 

mänsklig civilisation: befolkningstäthet och 

graden av ekonomisk och teknisk utveckling. 

Vårt uppdrag som människor de kommande 

100 åren är att sprida ljuset över hela världen, 

speciellt i Afrika där spridning av mörkret 

har varit en medveten folkmordspolitik sedan 

de europeiska kolonialmakterna landsteg 

på Afrikas stränder och fram till i dag. 

Norrisdammen i Tennessee var det första 

dammbygget som Roosevelts TVA startade 

1933. Effekten på naturen och samhället 

var berikande och båda blomstrade. 

att förvandla stora delar av öknen till gröna 

skogar och frodiga åkrar, som dessutom kan 

bidra till att göra klimatet kallare. För det andra 

kan kraften som produceras i kärnkraftverken 

användas för att förvandla olja och naturgas 

till industriella råvaror, i stället för att 

låta dem eldas upp i kraftproduktionen. Detta 

har LaRouche kallat Oasplanen och det var 

kärnan till en fredsprocess mellan Israel och 

arabländerna som han ville starta 1975. Han 

fortsättning nästa sida 

13

14 


fortsättning från föreg. sida 

fick stöd från israeliska och 

arabiska statsmän, men saboterades 

av mäktiga politiska 

krafter i USA och Europa. 

Franklin D. 

Roosevelt 

Förebilden för LaRouche är 

den amerikanske presidenten 

Franklin Delano Roosevelt 

(1882–april 1945) som 

räddade USA:s ekonomi 

från depressionen och hjälpte 

världen besegra fascismen 

och nazismen. Hans 

ekonomiska politik gjorde 

USA under några få år till 

världens och historiens största 

industriella makt. Roosevelt 

var en trogen anhängare 

av det ”amerikanska ekonomiska 

systemet” som är byggt på den konstitution 

och de republikanska 

principer som var resultatet av den 

amerikanska revolutionen mot det 

brittiska imperiets frihandel och 

Från sin rullstol återuppbyggde presidenten 

Franklin Roosevelt USA:s 

ekonomi och besegrade nazismen. 

Med den människosyn som rådde i 

Europa då, skulle en vanlig handikappad 

äldre man överlevt? 

slavsystem. Roosevelt gjorde den amerikanska självständighetsförklaringens 

idéer till en levande politik: Han använde konstitutionens stipulation att 

regeringens uppgift är att främja ”den allmänna välfärden” för nu levande och 

kommande generationer, till att stifta lagar som kunde lyfta hela nationen ur 

den ekonomiska krisen och åter ingjuta optimism. 

I maj 1933 godtog kongressen Roosevelts lagstiftning för en ”New Deal”, 

där staten – enligt det ursprungliga amerikanska, hamiltonska systemet – kunde 

skapa krediter för den omfattande infrastruktursatsningen och grundandet 

av Tennessee Valley Authority. Denna statliga myndighet förvandlade de sju 

delstater som Tennesseefloden flyter igenom till en agro-industriell tyngdpunkt 

i USA. Förhållandena i regionen då var inte bättre än i någon fattig region 

i Afrika i dag, inte bara för människorna utan även för naturen. 

Landskapets sluttningar var renskalade på alla träd efter inbördeskriget 

(1861–65) och det orsakade en allvarlig jorderosion och katastrofala översvämningar. 

30 procent av befolkningen plågades av malaria och tuberkulos 

spred sig i stora områden. Hälften av befolkningen var bönder och 97 procent 

hade ingen elektricitet. Byggandet av vattendammar, elledningar, broar, sjukhus, 

skolor osv förvandlade regionen till något helt annat inom loppet av sju 

år. Skogarna återplanterades och jorden blev förbättrad. I hela USA ökade arbetskraftens 

produktivitet enormt, eftersom alla projekt använde den senaste 

tekniken. Arbetare fick högre utbildning, bättre löner och bättre sjukvård. 

Roosevelt reste mycket i Afrika under andra världskriget och såg med 

egna ögon hur det brittiska imperiets frihandelspolitik plundrade nationer. 

Han hade planerat att hjälpa Afrikas nationer, när de efter kriget skulle bli 

självständiga, med hjälp av samma metoder han använt för att återuppbygga 

USA:s ekonomi. Tyvärr dog Roosevelt före krigets slut och hans efterföljare 

Harry Truman gick ihop med det brittiska imperiet och förrådde Roosevelts 

dröm. 

Den drömmen har nu lämnats över till oss att uppfylla i dag. 

Ett långsiktigt samarbete för hela Eurasien 

LaRouches förslag om ett Nytt Bretton Woods-system i Roosevelts anda innebär 

att ett nytt kreditsystem måste inriktas på utvecklingen av biosfären på 

hela jordklotet. Ett långsiktigt samarbete mellan USA, Ryssland, Kina och Indien 

blir kärnan i världsordningen, där Europa, Japan och andra nationer ansluter 

sig för att bygga den euroasiatiska landbron. Landbron är inte bara en 

handelsväg som den gamla Sidenvägen, utan är uppbyggd av ”utvecklingskorridorer” 

som blir ryggraden i utvecklingen av nya städer och ekonomiska 

regioner. Nya vattenresurser kommer att vara avgörande för denna kamp mot 

ökenspridningen. Nya stora vattenresurser kan skapas på två kända sätt: 1. 

Avsaltning av havsvatten med hjälp av kärnkraft, 2. Omledning av floder till 

torra områden som till exempel från Sibirien till den hotade Aralsjön i Centralasien, 

eller från Zairefloden till den uttorkade Tchadsjön i Afrika. 

Detta är ett arbetsuppdrag för de kommande 100 åren. Det kommer att testa 

vår kulturs förmåga att överleva. Vi kan krossa alla rasistiska axiom om 

överbefolkning. Vi kan med dagens teknik försörja dubbelt så många människor 

med en högre levnadsstandard. De enda gränser som finns för utveckling, 

är de som människor sätter för sig själva antingen på grund av rädsla för 

det okända, accepterandet av populära fördomar, som dagens så kallade klimatförändring 

på grund av koldioxidutsläpp, eller av rent existentiellt förakt 

för andra människor. 

Den nuvarande ekonomiska krisen har lämnat oss med endast ett egentligt 

alternativ: Att överleva och utvecklas vidare med LaRouche–Rooseveltmetoderna 

och göra planeten till en blomstrande trädgård och börja sikta på 

andra planeter. Det andra alternativet är ren fascism och en mörk tid för 

mänskligheten. (Se artikel på detta uppslag.) 

❑ 

Noter: 

1. Lyndon LaRouche, ”Ekonomi och kreativitet”, sid. 2 i denna tidning. 

2. ”Vernadskijstrategin”, tal av LaRouche på Schillerinstitutets konferens den 24 april 

2004. 

Miljörörelsens rasistiska 

Det keynesianska ekonomiska alternativet: Ren fascism! 

av Hussein Askary 

Långt före Nazi-Tyskland fanns det brittiska imperiet. 

Det har dominerat världen i mer än 200 år. 

Nästan alla rasistiska, människoföraktande teorier 

om människans ursprung och hennes förhållande till 

naturen, och skillnaden mellan ”raser”, har sitt ursprung 

i det brittiska imperiet. Imperiet är inte England 

eller folket på de brittiska öarna. Imperiet var 

från början ett multinationellt anglo-holländskt bolag, 

Ostindiska kompaniet. Det är en parasitär finansekonomisk 

oligarki som har velat styra och manipulera 

världen och människorna på planeten genom 

kontroll över handel, råvaror och framför allt över 

kunskapen, precis som de mytiska olympiska gudarna 

gjorde. De har en stark tro på att deras makt, ”överlägsenhet”, 

har genetiska rötter; och precis som det 

var med den ”ariska” rasen under nazismen, så är det 

med den ”anglosaxiska” rasen för de övre klasserna 

på de brittiska öarna. 

Men efter den amerikanska revolutionen, grundandet 

av den amerikanska republiken och med frihetskampen 

i Europa, behövde imperiet ”vetenskapliga” 

argument för att behålla sin makt över världen. 

Bland alla de ondskefulla teorier som imperiet skapat, 

har rasbiologin och dess avkomma, miljöfanatismen, 

varit de dödligaste. 

Tyvärr har många naiva människor i Sverige, som 

vill göra väl i världen, gått på den lögn som miljörörelsen 

har matat dem med. Det är samma lögn som 

gav oss folkmord i Indien, Afrika och även i Europa 

under nazismen. Detta är ingen överdrift. Till exempel 

var rasbiologin på 1920- och 1930-talen lika ”vetenskaplig” 

och populär som klimatförändringshysterin 

är i dag. Men kan du dra slutsatserna av den miljöideologi 

som sprids i dag, utifrån vad du vet om 

konsekvenserna av tidigare påhitt? Många tyskar 

sade under Nürnbergrättegångarna efter andra 

världskriget att ”de inte visste” att det som de trodde 

på skulle leda till folkmord! Läkarna och vakterna i 

Auschwitz sade: ”Vi gjorde bara vårt jobb!” 

Bli inte förvånad om du upptäcker att Sverige bidrog 

en hel del till eländet; inte för att folket och alla 

ledare i Sverige tyckte om nazismen, utan för att de 

beundrade och följde det brittiska imperiet och dess 

”vetenskapliga” traditioner. I dag, under den värsta 

ekonomiska krisen i modern tid, vill Sveriges ytterst 

anglofila politiska ledare, massmedier och experter 

från höger och hela vägen till vänster, ta oss nedför 

samma väg med uppmaningen att Sveriges regering 

och hela världen måste följa Gordon Brown och hans 

keynesianska ”gröna” lösning på krisen. 

WWF:s människoförakt 

Miljörörelsen har aldrig varit en gräsrotsrörelse, även 

om dess sympatisörer bland 40-talisterna rökte 

mycket gräs 1968 och därefter. Den ledande internationella 

”miljöorganisationen”, Världsnaturfonden 

WWF, grundades 1961 av kungligheter och adelsmän. 

En av grundarna var en icke ångerfull Hitlersympatisör, 

prins Philip av England; en annan en tidigare 

medlem av det nazistiska SS, prins Bernhard av 

Holland. En tredje var Julian Huxley, som före andra 

världskriget var ordförande i det brittiska rasbiologiska 

sällskapet, Eugenics Society. Efter kriget blev 

han den förste ordföranden för FN:s vetenskaps- och 

kulturorgan Unesco. Julian Huxleys farfar, Thomas 

Huxley, var en nära medarbetare till biologen och antropologen 

Charles Darwin. 

För att ännu en gång bevisa sin lust att bli av med 

de ”överflödiga” människorna på planeten, gav 

WWF ut en ny rapport den 29 oktober i år under namnet 

”Living Planet Report 2008”, där man påstår att 

tre fjärdedelar av världsbefolkningen lever i länder 

som förbrukar mer naturresurser än vad ”Jordens biokapacitet” 

kan klara av. Därför, argumenterar rapporten, 

måste regeringar tvinga fram åtgärder som kommer 

att ”minska befolkningen, individuell konsumtion, 

resurser som används och avfall som förekommer 

i produktionen av varor och tjänster”. WWF kräver 

att detta minskas med en tredjedel. Om vi även 

tänker på den nuvarande kollapsen av produktion internationellt, 

och den matkris och svält som råder i 

stora delar av världen, är det inte svårt att inse att 

WWF:s råd skulle leda till massmord. 

WWF:s grundargument är att människans blotta 

existens på jorden är en ”belastning”: Ju mer männis- 

kor, desto värre konsekvenser för naturen. Den senaste 

rapporten betonar att ”mänsklig efterfrågan på mat, 

vatten, energi och råvaror” kan reduceras genom en 

drastisk minskning av antalet människor på jorden, 

och sänkning av levnadsstandarden för dem som blir 

kvar. Imperiepolitiken har sedan andra världskrigets 

slut redan utrotat miljontals människor genom svält, 

sjukdomar och krig om råvaror i Afrika. Men WWF 

vill ha en mer systematisk eliminering av människor, 

detta med ett snällt ”rädda planeten”-ansikte. 

Tillbaka till Malthus och Darwin 

Det mesta av den moderna ekologiska ideologin, inklusive 

den nazistiska rasbiologin, har byggt på axiomen 

att människan är ett djur och att naturresurserna 

är begränsade, och eftersom människor bara är en annan 

form av djur med ekologiska begränsningar, 

kommer en befolkningsökning att leda till försämrad 

tillförsel av näring och därför till svält och massdöd. 

Denna ideologi utesluter att mänsklig kreativitet och 

vetenskaplig utveckling kan ta bort ”gränserna”, så 

att det blir möjligt att försörja fler människor med en 

högre levnadsstandard. 

Den första stora akademiska yttringen av denna 

ideologi kom i själva verket från det brittiska imperiets 

och Ostindiska kompaniets egen skola i Hailey- 

Inte allt som 

kan mätas är 

vetenskap. 

Rasbiolog utför 

mått på fattig 

bonde. 

bury, där professor Thomas Malthus (1766–1834) 

kokade ihop sin ”befolkningsteori”. Han hävdade att 

människor förökar sig geometriskt (1, 2, 4, 8, 16 …) 

medan matproduktionen ökar aritmetiskt (1, 2, 3, 4 

…) och att naturen till slut måste balansera denna 

ojämna utveckling genom utrotning av människor 

genom svält och sjukdomar, speciellt bland de fattigaste 

och svagaste i samhället. Men, när kritiker konfronterade 

Malthus med det faktum att vetenskaplig 

utveckling kan leda till en lika stor ökning av tillgången 

på mat, var hans naturliga reaktion att stoppa 

utvecklingen. Han ansåg att arbetare inte borde få 

mer lön än tillräckligt för överlevnad, och deras barn 

borde inte få någon utbildning. Och det är precis det 

som Ostindiska kompaniet gjorde i Indien och kolonierna 

i Afrika. I själva England och Irland inspirerades 

den brittiske premiärministern William Pitt d.y. 

att avskaffa lagen om statliga matransoner och stöd 

till fattiga. 

Malthus’ idé influerade Charles Darwin (1809– 

82) och hans antropologiska påhitt. Låt oss läsa lite 

vad denne hyllade Darwin, som våra barn tvingas 

”tro” på i skolan, sade i den här frågan: 

”Några anmärkningar om det naturliga urvalets 

verkan på civiliserade folk kan emellertid vara värda 

att tillfogas: Mr. W.R. Greg har på förtjänstfullt sätt 

diskuterat detta område, liksom tidigare mr Wallace 

och mr Galton, och de flesta av mina anmärkningar 

har hämtats från dessa tre författare. Bland vildar 

går de som är svaga i kroppsligt eller själsligt hänseende 

under, och de som överlever har i allmänhet utmärkt 

hälsa. Vi civiliserade människor gör däremot 

vårt yttersta för att förhindra denna utsortering. Vi 

bygger fristäder för de imbecilla, lytta och sjuka, vi 

har omsorg om de fattiga och våra läkare gör sitt bästa 

för att rädda livet på alla in i det sista. Det finns anledning 

att förmoda att vaccinationen har räddat livet 

på tusentals människor som tidigare skulle ha gått 

under i smittkoppor. I ett civiliserat samhälle fortplantar 

följaktligen svaga medlemmar sitt släkte. 

Ingen som har sysslat med husdjursavel kan betvivla 

att detta är synnerligen skadligt för människosläktet. 

Det är förvånande hur fort brist på omsorg eller missriktad 

omsorg medför att en husdjursras försämras, 

men utom i fallet människan själv är knappast några 

så okunniga att de låter sina sämsta djur föröka sig.” 1 

Varken eleverna i våra skolor eller lärarna uppmanas 

att gå till källorna för att själva se vad Darwin 

eller Francis Galton säger i sina böcker. De får nöja

ötter 

Brittiska Indien 1880-talet: De brittiska kolonialherrarna skapade 

konstgjorda svältkriser genom att förhindra bönder från att samla 

matförråd. Sedan tvingade britterna svältande bönder in i arbetsläger 

för att bygga järnvägar åt brittiska armén mot lite mat. 

sig med att läsa en akademisk Darwin-beundrares 

beskrivningar i skolböckerna. 

Galton är rasbiologins fader. Tidigare i sin 

bok visar Darwin sin beundran för Galtons 

människoföraktande teorier: 

”Variationerna eller olikheterna i den 

mentala förmågan hos människor av samma 

ras, för att inte tala om de än större skillnaderna 

mellan människor av olika raser, är så välkänd 

att inga ord därom behöver sägas … Säkerligen 

är allmän intelligens, mod, gott och 

dåligt temperament överförda egenskaper. 

Hos människan ser vi liknande fakta i nästan 

varenda familj; och vi vet i dag, tack vare mr 

Galtons beundransvärda arbete, att genialitet 

har en tendens att ärvas; och det är å andra 

sidan alltför säkert, att galenskap och försämrade 

mentala förmågor likaledes går i arv i familjer.” 

2 

Detta den brittiska elitens förakt för svaga 

människor, både i deras eget land och i världen 

utanför, betraktades som vetenskaplig i stora 

delar av Europa, men förfinades ytterligare i 

de akademiska kretsarna hela vägen fram till 

nazismens gaskammare. 

Rashygien 

1840 uppfann svensken Anders Retzius 

”skallindexet”. Eftersom människan bara är 

ett biologiskt väsen, enligt Darwin, så skulle 

det vara enkelt att ”mäta” intelligens, moral, 

trohet osv fysiologiskt. Sonen Gustaf Retzius 

tog frågan vidare och var 1882 med och grundade 

Svenska sällskapet för antropologi och 

geografi, som bl.a. fokuserade på skallmätningar 

i hela landet. Slutsatsen av de undersökningar 

som gjordes fram till 1902 var, enligt 

sällskapet, att Sverige hade den renaste 

grenen av den germanska rasen i världen! Det 

kanske kan förklara Hermann Görings och andra 

nazisters fascination för Sverige. 

Men det fanns ett problem där. Precis som 

i England fanns det i Sverige nämligen många 

fattiga, sinnessjuka, handikappade och kriminella, 

som man påstod berodde på deras gener. 

Då kom ”rashygien” in i bilden. Lösningen 

som Sveriges rasbiologer föreslog var således 

att samhället skulle ”rensas” från dessa defekta 

individer, som utgjorde en biologisk och 

ekonomisk belastning för samhället. 

År 1920 röstade Sveriges riksdag enhälligt 

för grundandet av det första statliga rasbiologiska 

institut i världen! Rasbiologiska 

institutet i Uppsala blev direkt en världssensation, 

och intresserade rashygienister kom till 

Uppsala för att studera och föreläsa. Bland 

dem fanns Eugen Fischer, den tyske läkare 

som var på Rasbiologiska institutet 1924 och 

som två år senare grundade det tyska rasbiologiska 

institutet i Berlin. Fischer var ansvarig 

för att ”vetenskapligt” legitimera utrotningen 

av miljontals judar, zigenare och mentalsjuka 

samt tvångssteriliseringen av hundratusentals 

tyskar som inte passade in i det germanska 

idealet. Trots att tvångssteriliseringarna upphörde 

i Tyskland med nazismens fall, fortsatte 

de i Sverige fram till 1975! Steriliseringarna 

var i regel riktade mot kvinnor (90 procent). 3 

Naturromantik och 

nationalsocialism 

De stora rashygienisterna var nästan uteslutande 

både darwinister och naturromantiker. 

Det var därför inte konstigt att naturromanti- 

Hjalmar Schacht, finansmannen ”bakom” 

Hitler, raggade pengar i England och USA 

för att finansiera nazistpartiet och föra det till 

makten. Schacht var inte nationalsocialist 

utan medlem i det liberala partiet, med stort 

inflytande på Keynes. Keynes’ idéer marknadsförs 

i dag av svenska massmedier som 

lösningen på den ekonomiska krisen. 

kerna drogs som en magnet till nationalsocialismen 

och att många naturskyddsföreningar 

anslöt sig till nationalsocialismen. En av de 

mest kända förespråkarna för att gå ”tillbaka 

till naturen” i Tyskland var Ernst Haeckel, 

biologen som gjorde Darwin och Huxley populära 

i Tyskland i slutet av 1800-talet. Han 

var också en stark förespråkare av den germanska 

rasens överlägsenhet. Haeckel grundade 

i Tyskland flera ”ekologiska holistiska” 

föreningar som studerade de ekologiska sambanden 

mellan organismer och miljön. Haeckel 

och hans ”lära” utvecklades efter första 

världskriget till en extremt nationalistisk, antiindustriell, 

antisemitisk soppa. 

Nazi-Tyskland 1945: Fascismens definition av ”billig arbetskraft”. 

Slavarbetare i tvångsarbetslägret Buchenwald, när amerikanska 

armén öppnade det. En felaktig människosyn har legat 

bakom alla mänsklighetens stora tragedier! 

Satan tillbaka i fårakläder 

Efter kriget klagade Sir Julian Huxley på att 

”Hitler hade förstört rasbiologins rykte” som 

vetenskap. Men Huxley stannade inte vid Hitler, 

utan fortsatte med sitt uppdrag: att främja 

och skydda imperiets intressen. Som första 

ordförande för Unesco samlade han samma 

rasbiologer och ideologer omkring sig, till en 

ny attack mot mänskligheten. Från Sverige rekryterade 

han bl.a. Gunnar Dahlberg, ordförande 

för Rasbiologiska institutet i Uppsala, 

och Gunnar ”Folkmaterialet” Myrdal för att i 

Genève ordna en ”mjuklandning” för rasteoretikerna, 

där man rentvådde sig från rasfrågan 

och gick skottfri, 4 medan nazister hängdes 

i Nürnberg. 

Grönt folkmord 

Rasbiologin fick efter nazismens fall ett nytt 

ansikte. Britterna (och återigen en del svenskar) 

började nu skrika om ”befolkningsexplosionen” 

i tredje världen. Vad de i själva verket 

menade var att om de nationer i Asien och 

Afrika – som det brittiska och andra imperier 

koloniserat och ekonomiskt utplundrat – nu 

skulle utvecklas, skulle det betyda att dessa 

folk skulle behöva naturresurserna som finns 

i deras egna länder. Det skulle beröva britterna 

och deras allierade kontrollen över världsekonomin. 

År 1974 blev detta USA:s officiella 

politik, nedskriven i en då hemlig promemoria 

NSSM-200, under dåvarande chefen för 

nationella säkerhetsrådet Henry Kissinger. 

Denna promemoria argumenterade för att befolkningstillväxten 

i länderna i den s.k. tredje 

världen måste stoppas med alla möjliga medel, 

eftersom den utgjorde ett hot mot USA:s 

och dess allierades säkerhet. Det betydde att 

dessa länder skulle berövas modern teknik, 

och i stället skulle IMF och Världsbanken 

komma in med åtstramningspolitik, kondomer 

och ”anpassad” teknologi som skulle se 

till att dessa nationer hölls kvar i fattigdom. 

Förbud mot DDT – med hjälp av lögnaktiga, 

ovetenskapliga miljöskyddsgrunder – har 

skördat fler liv i Afrika och Asien genom malaria 

än vad till och med Hitler lyckades med 

på sin tid i Europa. 

Industriländerna förmåddes samtidigt att 

”frivilligt” sätta stopp för sin egen teknologiska 

utveckling. Från och med 1968 års sexknark-rock-”kulturrevolution” 

i Amerika och 

Europa, som vände sig mot förnuft, vetenskap 

och industriell utveckling, blev miljörörelsen 

en ”gräs”-rotsrörelse. 40-talister marscherade 

som hypnotiserade chocktrupper mot kärnkraft. 

Optimismen som månlandningen hade 

skapat i hela världen sopades bort med Vietnamkriget, 

Bretton Woods-systemets kollaps 

1971 och den ekonomiska depression som 

följde på oljekrisen 1973. 

Krisen i dag 

Nu när finanskrisen har slagit till mot världens 

ekonomi, vill den brittiska regeringens Gordon 

Brown och sympatisörerna till den liberala 

imperiepolitiken återuppliva den gamla 

fascistiska lösningen från 1930-talets Europa. 

Man kallar det till och med ”ett nytt Bretton 

Woods”, men det är inte Franklin Roosevelts 

ursprungliga idé, utan John Meynard Keynes 

monetära system man syftar på. Med Browns 

förslag skulle det skapas en ekonomisk diktatur 

under IMF, en världsvaluta och en världsregering, 

och det skall inte finnas självständiga 

nationsstater som kan skydda sin befolkning 

mot globala privata ekonomiska intressen. 

Allt detta kommer att drivas igenom med 

hårdhänt åtstramning och en grön miljöfasad. 

I Sverige har vi sett både högerns frihandelsliberaler 

och vänsterns socialister hylla 

Brown och uppmana till en återgång till Keynes’ 

”stimulans”-konsumtionsekonomi. Man 

undrar om de anglofila redaktörerna på t.ex. 

DN och Aftonbladet förstår vad de pratar om 

eller vem Keynes var. 

Keynes var en fascist som hade Hitlers totalitära 

Tyskland i åtanke när han utformade 

sin penningteori på 1930-talet. I sin fortsatta 

formgivning av monetära system, 1941–42, 

erkände han att han utnyttjade nazisternas finansminister 

Hjalmar Schachts ”fyndiga” bilaterala 

clearingarrangemang för sina idéer 

om IMF och en världsvaluta. Han till och med 

gav ut den första utgåvan av sin bok ”General 

Theory” i Tyskland 1937, med motiveringen 

att läsarna i den totalitära staten skulle vara 

mer mottagliga för hans teorier. Keynes var 

också en hängiven beundrare av Francis Galton 

och rasbiologin. Han satt i styrelsen för det 

brittiska rasbiologiska sällskapet 1937–44 

och höll 1937 föreläsningen Galton Lecture i 

ämnet. 

Råder det någon tvekan om vart ett ekonomiskt 

system som tänkts ut av en sådan man 

skulle leda? 

Faran är nu, efter att industriländernas befolkningar 

har gått igenom en djupt penetrerande 

miljöhjärntvätt och ständigt bombarderats 

med klimatskräckhistorier i massmedierna, 

att folk inte gör motstånd mot den ekonomiska 

självmordspolitik som Al Gore, Gordon 

Brown, Maud Olofsson med flera föreslår. 

De så kallade ”infrastruktursatsningar” 

som föreslås just nu är inget annat än en återgång 

till nazisternas autobahnbyggen med 

spadar. Ett exempel i dag på ”grön teknologi” 

är förbränning av spannmål som etanolbränsle 

i bilar, när miljoner människor i världen 

svälter, eller utnyttjandet av fattiga som slavar 

i sockerrörsplantager i Brasilien och Afrika, 

också för etanolproduktion. Den keynesianska 

modellen utnyttjar befolkningen, speciellt 

de arbetslösa, i lågteknologiska processer. 

Lönerna i samhället måste därför sänkas lägre 

och lägre, och till slut, som det gick i Italien 

och Tyskland, fick folk jobba bara för mat i arbetslägren. 

Problemet i dag är den populära ”tron” på 

miljöhot och klimathot. Det viktiga är inte om 

folk vet vad de pratar om, eller om de själva 

väljer ondskan. Det räcker för dem om det är 

populärt eller godkänt av ”experterna”. Populärkulturen 

blir den honung genom vilken det 

dödliga giftet marknadsförs. 

❑ 

Noter 

1. Ur Charles Darwin, ”Människans härkomst”, kapitel 

5, övers. Nils Uddenberg, Natur och Kultur 2006, 

s. 131. 

2. Kapitel II - Om sättet på vilket människan utvecklats 

från någon lägre livsform. Detta kapitel finns inte 

i den ovannämnda svenska översättningen. Översättningen 

här är gjord av Elias Dottemar, LaRouches 

ungdomsrörelse LYM. 

3. Se Marija Runcis, ”Steriliseringar i Folkhemmet”, 

Ordfront 1998. 

4. Se UNESCO, The Race Question, 1950. 

Läs en längre version av denna artikel på 

larouche.se 

15

LaRouches ungdomsrörelse har producerat dessa dokumentärfilmer för att mobilisera befolkningen. 

De finns att se på LaRouchePAC.com 

1932 

Har du, precis som 

Karl Marx, problem 

med att förstå skillnaden 

mellan det äkta 

amerikanska politiska 

och ekonomiska 

sys temet, och det 

brit tiska imperialistiskafrimarknadssystemet? 

Filmen 1932 tar oss med från den amerikanska revolutionen, 

genom det amerikanska inbördeskriget, fram till valet av 

Franklin D. Roosevelt 1932, och hans senare uppgörelse med 

Winston Churchill under andra världskriget. 

När man ser filmen förstår man kanske för första gången 

att USA och Storbritannien representerar två system med diametralt 

motsatt människosyn. Då förstår man också varför ett 

förändrat USA är absolut nödvändigt för att ta världen ur krisen. 

Ett antal av LaRoucherörelsens ledare i USA intervjuas 

och står som exempel på att den revolutionärt humanistiska 

andan från Alexander Hamilton, Abraham Lincoln och Franklin 

Roosevelt lever kvar i USA ännu idag. 

Firewall 

När LaRouche i januari 

fick reda på att 

USA:s fin ans min ister 

Hen ry Paul son 

och Federal Reservechefen 

Heli kopter- 

Ben Bernanke tagit 

beslutet att börja 

sänka räntan och 

där med ge sig in i 

en ny fas av det globala dollar baserade finans systemets hyperinflationistiska 

kollaps, förstod han att befolkningen i USA 

och resten av världen inte skulle förstå hur galet detta var. Han 

bad därför sina unga med arbetare från LaRouches ungdomsrörelses 

vetenskapliga spjut spetsprojekt – “the Basement” 

– att producera denna film för att ge allmänheten en chans att 

agera innan det är för sent. 

Filmen besvarar frågan: Hur kan det komma sig att ekonomin 

kollapsar just nu? 

Du bör uppmärksamt följa filmens handling, som om ditt, 

din familjs och din nations liv hängde på den – eftersom det 

gör det. 

Martin Luther King: 

“Om du aldrig har funnit något som 

är dig så kärt och dyrbart att du skulle 

kunna dö för det, så är du inte värdig 

att leva. 

Oavsett om du är ung eller gammal, 

så står du kanske en vacker dag 

inför en stor möjlighet, som kallar dig 

att kämpa för en högre princip, en stor 

sak, ett stort mål. 

Men du vägrar att göra det, av 

November 1967 

rädsla. Du vägrar att göra det, för att 

du vill leva längre. Du är rädd för att 

du kommer att förlora jobbet, eller för 

att du kommer att bli kritiserad, eller 

bli impopulär; eller så är du rädd för 

att någon kommer att knivhugga dig, 

eller skjuta dig, eller spränga ditt hus 

i luften. Därför vägrar du att ta ställning. 

Nåväl, du lever kanske till du blir 

BLI AKTIV! 

Ring för att beställa tidningar att dela ut 

Arrangera möten, så skickar vi en representant 

Ge ett bidrag: pg. 34 15 59-3 

Kom till våra bokbord 

08-98 30 10 / www.larouche.se / larouche@nysol.se 

1989 

Då Berlinmuren föll 

1989, firade jublande 

människo skaror 

fri heten från kommunismens 

diktatur 

med Beet hovens nionde 

symfoni. Man 

rördes djupt av idén 

om att vi nu alla är 

bröder. 

LaRoucherörelsen lade fram ett uppbyggnadsprogram för 

hela Europa, men dessvärre blev denna stora historiska chans 

ödelagd på grund av britternas geopolitiska intriger och George 

H W Bush. Chefen för Deutsche Bank, Alfred Herrhausen, 

blev mördad och ekonomisk utveckling fanns inte längre på 

dag ordningen. Möjligheten till att förändra världen till en 

plats där frihet, rättvisa och framåtskridande blir möjligt för 

alla människor, slängdes i soptunnan. 

Nu står vi åter inför en liknande möjlighet som 1989. Den 

här gången är det västvärldens finanssystem – det internationella 

frihandelssystemet – som bryter samman, och det är hela 

mänsklighetens välfärd som står på spel. 

90, men du är redan då lika död som 

du skulle vara när du blir 90; och när 

du vid det laget slutar andas, så är 

det blott ett senkommet budskap om 

din själs tidigare död. Du dog när du 

vägrade att kämpa för det som är rätt, 

du dog när du vägrade att kämpa för 

sanning, du dog när du vägrade att 

kämpa för rättvisa.”

pdf - LaRouche.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?