Studieresa till Holland‐ Belgien 16.‐18.7.08 - Ålands Försöksstation

Studieresa till Holland‐ Belgien
16.‐18.7.08
Bayer Crop Science, Holland
http://www.bayercropscience.com/BCSWeb/CropProtection.nsf/id/Home_EN
Allmän info om jordbruket i Holland
Växtskydd frukt:
■ Ca 2 miljoner ha, varav 50% i vall. Trädgårdsgrödornas andel är 10‐15%, då räknas
även växthusarealen in.
■ Räknad på produktionsvärdet är produktionen av utsädespotatis störst, sedan följer
blomsterproduktion (även lökproduktionen inräknad).
■ Inom fruktodlingen minskar äppelarealen och päronarealen ökar, snart är det
ungefär 50/50. I nuläget finns det 9000 ha äppel och 7000 ha päron, alltså
sammanlagt 16.000‐17.000 ha frukt. Totala arealen har varit stabil ganska länge.
■ De dominerande äppelsorterna är Elstar och Jonagold samt kloner av dessa. I
nyplanteringarna dominerar olika ”clubsorter”.
Clubsort: Odlaren förbinder sig till att sälja frukten till endast en viss uppköpare
/kedja. Han måste även betala en avgift för att få odla sorten. I gengäld drar han nytta
av marknadsföringen för sorten samt att priset är bättre än för ”icke‐clubsorter”.
Clubsortens ägare bestämmer själv till vilka odlare/packerier man vill sälja rättigheten
att odla. Prisexempel: Clubsorten Kanzi betalas med 1,08€/kg till odlaren. För Jonagold
eller Elstar är medelpriset 0,50€/kg.
■ Den dominerande päronsorten är Conference.
■ Det odlas även ca 1.200 ha stenfrukt, mest sötkörsbär.
■ Det finns också ca 1000 ha bär, mest vinbär och blåbär.
■ Man har 20‐22 fungicidbekämpningar/år på äppel. Det kan låta mycket, men då ska man komma
ihåg att säsongen är längre (mars‐oktober) samt att man även får göra lagringsbesprutningar, vilket vi
inte får göra här. De absolut mest dominerande preparaten är Captan (=Merpan) och Delan.
1

■ När det gäller insekticider är de främsta skadegörarna fjärilslarver (i första hand äppelvecklare)
samt bladlöss (röda bladlöss Dysaphis plantaginea och ullöss Eriosoma lanigerum viktigast). Man
använder i första hand selektiva preparat. Det innebär i sin tur att man sparar rovkvalstren och därför
inte har problem med spinnkvalster. 90‐95% av odlingarna i Holland behöver överhuvudtaget inte
bekämpa spinnkvalster alls på grund av denna strategi.
Ullöss.
■ På päron är det färre fungicidbekämpningar, eftersom till exempel skorv inte är ett lika stort
problem där, men de ökar, eftersom man fått in en ny, besvärlig sjukdom, nämligen Stemphyllium.
Man skyller den ökade förekomsten på det varmare och fuktigare klimatet.
Stemphyllium
■ Man utvecklar ett schema för kontrolll av S. kompatibelt med skorv och lagringssjukdomar.
‐ Solskenstimmarna inverkar positivt på S, ävenså varma dagar med över 30°C.
■ Symptomen kan i början se ut som skorv eller Pseudomonas. Fläcken sitter på solsidan av frukten,
svart med en rosa ring runt. Kan även utveckla nekros på bladen på grund av gift i växtsaften.
■ Smittan kommer från marken (gräsförnan). Marktäckning tar därför bort infektionskällan.
■ Man kan använda Switch i slutet på säsongen, annars är bekämpningen ungefär som
skorvbekämpning.
■ Smittan börjar ca 15 dagar efter blom.
2

Stemphyllium på päron (svart fläck
på frukten längst ner i hörnet).
■ Insektbekämpningarna på päron är framförallt inriktade på fjärilslarver (äppelvecklare) samt på
päronbladloppa (Cacopsylla pyri).
Larver av päronbladloppa i droppar
av honungsdagg på blad.
Totalt används växtskyddsmedel på 670.000 ha frukt årligen.
■ Man har mera begränsningar på användningen av växtskyddsmedel före 1.5, eftersom det då finns
så lite blad på träden, att det blir mera vinddrift. Äppelblomningen inträffar i Holland runt den 1.5.
■ Vissa handelskedjor har som regel att det i ett parti frukt får finnas restsubstanser under
maxvärdet från högst 4 aktiva substanser, detta begränsar ju också odlarens valmöjligheter.
Man har ett nätverk med klimatstationer som förmedlar varningar för skorv via SMS och e‐mail.
3

Preparatinfo:
● Steward (mot fjärilslarver) är hårt mot parasitsteklar.
● Insegar (mot fjärilslarver) ska appliceras så det hamnar under äggen.
● Runner (mot fjärilslarver) ska användas efter äggläggning.
● Artspecifika virus (till exempel Madex) används mot fjärilslarver. Man använder även
förvirringsteknik, men det är än så länge mindre vanligt.
● Decis kan användas mot vuxna päronbladloppor tidigt på säsongen, före rovstinkflyna kommer in
i odlingen. Senare kan man använda Calypso.
● Envidor/Vertimec (egentligen mot spinn) kan användas mot 2a generationen
päronbladloppor. Tidpunkt 1‐2 veckor efter blom, när 30% av äggen skiftat till orange. Envidor +
vätmedel (till exempel Silvet Gold) har bäst effekt. Envidor är också skonsammare mot rovstinkflyna
än Vertimec.
● Calypso (mot bladlöss & fjärilslarver) är tufft mot parasitsteklar och bör därför inte användas sent
på säsongen. Det kan användas mot bladlöss i blomningen (även bladloppor på päron), efter blom på
övriga fjärilslarver. Calypso är blandbart med i princip alla fungicider och bladgödslingsmedel och ger
inga bladskador.
● Om man har spinnproblem sent på säsongen och karenstiden kommer emot med vanliga preparat,
kan man köra enbart Silvet Gold + vatten. Vattendropparna blir då så små att de tränger in i
spinnens andningsöppningar och dränker dem. Det dödar ju naturligtvis också de rovkvalster som
träffas, men som nödlösning fungerar det.
■ Man måste med de selektiva preparat man har till förfogande göra ca 7 behandlingar per år mot
fjärilslarver. Jämför med de 2‐3 behandlingar med Gusathion som är det vanliga här. I gengäld sparas ju stor
del av rovdjuren, man räknar med att:
Av 100 äppelvecklarägg äts 34 st av rovstinkflyn och 8 av tvestjärtar, alltså totalt 42%
kontrolleras av de naturliga fienderna. Bara 58% kvar att bekämpa kemiskt alltså.
4

Packeriet The Greenery, Holland
■ Sorterar äppel och päron.
■ Vattentömning i sorteringen.
■ Päronen lagras i ‐0,5°C. De måste acklimatisera sig i minst 1,5 dygn före man sorterar för att
undvika stötskador.
■ I upptagningsområdet har man i år frostskyddsbevattnat 4‐5 nätter.
5

Odlare: Vernooy, Holland
■ Har totalt 30 ha varav 20 ha äppel och 10 ha päron. 23 ha är i ett enda skifte.
■ 70‐90 cm mellan träden beroende på grundstam och sort, 310 cm mellan raderna.
■ Gallmyggor är inget större problem här även om nog förekommer, det finns heller inget bra
preparat mot dem. Har man nyttodjuren i balans hålls de i schack ändå.
■ Har inte sprutat mot spinnkvalster sen ‐91.
■ Bekämpar päronbladloppan efter skörd om det finns mycket, med Decis. Med Vertimec på våren. I
övrigt förlitar man sig på nyttodjuren. Flyttar grenar med nyttodjur inom odlingen.
■ Har frostskyddsbevattnat 6 ggr i år.
Grundstammar: Päron står på kvitten A (gamla träd) eller kvitten C (nya träd).
Äpplen står på M9 eller M27.
6

Försöksstationen PC Fruit, Belgien
http://www.pcfruit.be
■ Behöver inte göra vinst, total budget 6 milj €/år.
■ Produktionsrådgivning ansluten. Man har även feromonfällor utplacerade för olika skadedjur och
gör prognoser för dem.
■ Gör även försök för industrier mot betalning (23% av budgeten). Övrig budget är finansierat av
flandriska regeringen.
■ 90% av den belgiska fruktodlingen finns i Flandern, i norra Belgien.
■ Belgien är 3e största päronproducent i Europa. Huvudsort är Conference, 230.000 ton/år.
■ Av frukt och bär är äppel, päron och jordgubbar störst, ca 30% av varje.
Avdelningen för mycologi
Viktigaste sjukdomarna:
● Skorv på äppel.
● Stemphyllium på päron, ny från ‐01.
● Antrachnose på jordgubbar, karantänskadegörare, gråmögel nu på andra plats.
■ Lagringssjukdomar kontrolleras helst efter skörden. Man provar alternativa metoder, både
biologiska och fysiologiska.
■ 70% av fungicidbekämpningen är mot skorv. Man vill förbättra varningssystemet.
Resistensforskning
‐ Blandningar
‐ Tidpunkter
■ Regnmängd i Belgien ca 700‐800 mm/år, mest på sommaren. I år hade man redan fått 700 mm, det
var blött där.
7

Skorvvarning:
Man har väderstation + en sensor för fallna löv (fukt, temp) som ger askosporprognos.
Odlarmedlemmar har tillgång till tjänsten på internet.
Man har alltid 2 av varje mätare (olika tillverkare) för att säkerställa resultatet, man tar i beaktande
”värsta” värdet.
Burkard Spore Trap med solcellsdrivning
‐ Följer upp sporflykten
‐ Flest askosporer frigörs i full blom.
‐ Mäter också bladutveckling, räknar ut bladareal med hjälp av ”fish‐eye lens”.
■ Man beräknar dosen utgående från bladareal istället för per ha.
■ Varning + bekämpningsråd till odlarna går ut via e‐mail/SMS/fax.
■ Captan och Dithianon mest använda fungicider.
Lagringssjukdomar
Päron: Botrytis
Penicillium
Äppel: Botrytis
Snow mold (även på lådor)
Phytophtora cactorum
Penicillium
Gloesporium
■ Sjukdomarna sprids även med vattentömning i sorteringen, finns inget medel registrerat för
decinficering.
■ OBS! Pollineringträden är mottagliga för Monilia, smittospridare!
■ Efter skörd‐behandling görs i auktionshallarnas utrymmen, slutet system. Man får mycket jämnare
resultat än vid behandling på träden.
8

Avdelningen för zoologi
Pågående projekt:
■ Sido‐effekter på bin av bekämpningsmedel.
■ Populationer av tvestjärtar i odlingar, främjande av förekomsten. Här kommer vi även att delta från
Åland!
Avdelningen för pomologi
Pågående projekt:
■ Päronpest, Erwinia
‐ Varningssystem
‐ Hagtorn är värdväxt
‐ Hagelskador kan vara inkörsport
‐ Sprids med infekteras sav/slem med hjälp av insekter och vind.
■ Bevattning av päron, hållbart system.
■ Xanthomonas på jordgubbar.
■ Varning för frost, frostbekämpning med hetluft.
‐ LAZO Frostbuster, klarar upp till ‐4°C
‐ Mindre maskin 2 st/ha. Förbrukning 50 kg propan/3 h/0,5 ha.
■ Sortförsök med förädlaren INOVA.
■ Gibberellinbehandlingar.
■ Auxine NAD, NAA‐behandlingar.
■ Fruktgallring med Benzyladenine, metamitron.
■ Ethylen inhibitor
Spruthygien, viktigast:
1. Tvätta utsidan av sprutan, annars kan 0,3‐0,8% av preparatet vara kvar.
2. Skölj sprutan 3 ggr I ODLINGEN.
9

PC­fruit försöksodlingar
Päron
■ Y‐system med 4 stammar på kvitten C.
■ 80/120 cm mellan träden, rekommendationen åt odlare är ca 1 m.
■ Rotbeskärning 1‐2 ggr/år, första gången ca 1 månad före blomning. Rekommenderar endast 1 sida
om man ej har bevattning, annars 2 sidor om det behövs.
■ Man får bättre storlek och snabbare skördeålder än i traditionellt stamsystem.
Försöksstationen PC fruit
10

Strangulering av päronträd.
11

Äppel
■ Maskinbeskärning, ”häckklippning” 40 cm från stammen på båda sidor var 3‐4e vinter, på
sommaren pinceras efter 8‐10 blad. Övriga vintrar tar man grova grenar för att få in ljus. Det gjorde
ingen skillnad på totala skörden och kvaliteten om man tog båda sidor samma vinter eller om man
skulle ha tagit bara en sida i taget.
■ Under hagelnätet finns det mindre nyttodjur, där har man även varit tvungen att bekämpa mot
spinn. Det finns även mindre ljus, så träden söker sig mera upp, sämre kvalitet på frukten.
Hagelnät i olika nyanser.
■ De flesta äpplena står på M9, vissa är på M27 beroende på sort. Kanzi är på M111.
12

Päronodlare (kommer inte ihåg namnet) nära försöksstationen i
Belgien
■ Hagelkanon (se bilden): kostar 30.000€, radare för styrning/prognos 120.000€.
■ Odlingen 20‐25 ha, 2 bröder driver den, delvis IP, delvis EKO.
■ 40‐45 ton/ha, som bäst 60‐65 ton.
■ Man har bevattningsförsök, man får större frukt med bevattning.
■ Avstånd 1 * 3,20 m.
■ Y + Yoke‐system.
13

Q­Fruit
■ 40 ha äppel och päron.
■ Levererar fruktlådor till företag, ca 2000 st.
■ Päron i Y‐system ger bättre kvalitet men lite senare skördeålder.
■ Problem med skorv på grund av fel användningstid av Scala?
■ Hagelskador.
■ Försök i samarbete med Carolus.
■ Droppbevattning överallt, bra investering på lång sikt.
■ Markpriset är 30‐50.000€/ha. För 10 år sedan var det 12‐13.000€/ha.
14

Carolus plantskola
http://www.carolustrees.com/
■ Man har Golden Delicious som mellanymp för att kunden ska ha längre tid på sig att bestämma
sort.
■ Ympa GD på grundstammen, driv upp till 1,50 m (150‐200kg N/ha) – knipsa av på 70 cm under
vintern – okulera in ädelsorten på våren – pincera toppbladen tills man fått tillräckligt med grenar +
Gibberellin + 100‐150 kg N/ha – låt sedan toppknoppen växa på höjden.
Uppdrivningen ovan tar 2 år på äppel, 3 år på päron.
Svårast att få tillräckligt med grenar på är Rubinola.
■ Stammarna kollas regelbundet för kräfta och stamskott + ogräs.
■ Grenarna böjs ner vid bra väder, behandlas sedan med Captan + Topsin.
15

Största problemet är löss, spinn och kräfta. Det finns även en hel del gallmyggor.
■ Luften byts i plantlagret 3 ggr/dygn, jämn fukt och temperatur.
Tänkvärt:
■ När konkurrensen om rotutrymmet blir för stor, slutar träden växa på höjden.
■ Försök ALDRIG bryta den apikala dominansen i trädet!
■ Spruta inte Basta på unga träd!
16
Vy över träden i plantskolan,
växtskyddssprutan i bakgrunden.

Sammanfattning:
Det som mest slog mig under resan var skillnaden i strategierna mot skadegörare, speciellt då
insekter. Eftersom man länge använt bara selektiva preparat mot fjärilslarver och bladlöss (Gusathion
har varit förbjudet i 10 år), så har man i allmänhet en bra balans i odlingen och därmed inga eller
nästan inga problem med spinn. Inte heller med gallmyggor som ju tycks vara ett växande problem
här hos oss. I och med att både Gusathion och Metasystox nu försvinner från marknaden här
kommer antagligen spinnsituationen att förbättras. Det finns dock mycket att lära sig ännu om
användningen av de nya selektiva preparaten. Även om hur man ska gå till väga för att gynna olika
nyttodjur.
Man var heller inte så snabb med att bekämpa gröna bladlöss sent på säsongen, var de röda var det
en annan sak förstås. Man ansåg att de gröna bladlössen hjälper till med att hålla nyttodjuren i
odlingen.
Men visst hade även odlarna där problem, hagel förekommer ofta, och även frost i blomningen. Mot
haglet fanns ingen perfekt lösning, hagelkanorna klarade bara små åskväder, och under haglenätet
trivdes inte nyttodjuren, så då måste man spruta mera o.s.v.
Mot frost i blomningen hade vissa odlare bevattnat 4‐5 gånger i år. Det fanns färdigt utplacerade
dysor i odlingen, bara att slå på. Det myckna vattnet för ju ändå med sig andra problem, till exempel
skorv‐ och moniliasmitta, som igen kräver mera bekämpning.
Allt sammantaget en mycket givande och intressant resa, där vi även knöt kontakter med flera
duktiga rådgivare och odlare inom området!
17