Slutrapport Förebyggande hembesök 2008-2012 - Sotenäs kommun

Hälsofrämjande hembesök –
slutrapport förebyggande
hembesök år 2008 – 2012
2012-11-27
Birgitta Cederberg
KommunRehab
Sotenäs kommun
Hallindenvägen 17, 456 80 Kungshamn | 0523-66 40 00 | fax: 0523-66 45 09 | info@sotenas.se | www.sotenas.se

Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .......................................................................... 2
Sammanfattning ............................................................................... 3
Inledning och bakgrund ..................................................................... 4
Förebyggande insatser är viktiga .............................................. 4
Fallskador ............................................................................. 4
Samtal i hemmet ................................................................... 4
Årligt hembesök ..................................................................... 5
Metod .............................................................................................. 5
Urval .................................................................................... 5
Kontakt ................................................................................. 6
Hembesök ............................................................................. 6
Dokumentation ...................................................................... 6
Vidare kontakter och uppföljning .............................................. 6
Resultat ........................................................................................... 6
Insatser och åtgärder i samband med hembesöken .................... 6
Enkätsvar 2008-2012 ............................................................. 8
Fallskadeförebyggande arbete .......................................................... 24
Höftfrakturer i Sotenäs kommun 2008 till och med 2011 ........... 24
Diskussion ..................................................................................... 26
Framtid ............................................................................... 27
Referenser ..................................................................................... 27
2/27

Sammanfattning
Befolkningens medellivslängd har ökat successivt under det senaste århundradet och
därmed även antalet personer som uppnår en hög ålder. Med det som bakgrund är
hälsofrämjande och förebyggande insatser viktiga, eftersom behovet av insatser från
vård och omsorg ökar med stigande ålder. I Sotenäs kommun är drygt en fjärdedel 65
år och äldre.
Förebyggande arbete i form av hälsofrämjande hembesök har bedrivits sedan 2008 i
Sotenäs kommun. Projektet har finansierats genom statliga stimulansmedel fram till
och med 2012. Hembesöken har riktat sig till folkbokförda i Sotenäs kommun, som
har fyllt 75 år och inte är inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården, det vill
säga de som inte har hemsjukvård i ordinärt boende och särskild boendeplats. Totalt
har 652 personer erbjudits hembesök varav 386 personer har tackat ja (cirka 60 %).
Personerna har erbjudits hembesök via brev och med efterföljande telefonsamtal. I de
fall där intervjuaren har bedömt att fler hembesök behöver göras eller behov har
funnits gällande uppföljningssamtal, har det utförts.
Målsättningen med hembesöken har främst varit att uppmuntra och lyfta fram positiva
hälsofrämjande faktorer, men också att genom samtal och ett personligt möte fånga
upp när det finns behov av kommunala omsorgsinsatser och i så fall erbjuda detta.
Tonvikten har också lagts på förebyggande åtgärder när det gäller fallolyckor.
Fallolyckor är ett stort folkhälsoproblem och 1400 personer över 65 år beräknas avlida
i samband med fallolycka i Sverige varje år.
En enkät har i samband med hembesöket fyllts i av intervjuaren. De områden som
lyfts fram i samtalet är bland annat fysisk aktivitet, matvanor, läkemedelsanvändning,
hälsofrågor, aktiviteter i dagliga livet, det sociala livet och fallskadeförebyggande
åtgärder. Informationsmaterial har lämnats ut vid varje besök och även skickats hem
till de som tackat nej till ett hembesök. Där behov av omsorgsinsats har identifierats,
har kontakt med berörd verksamhet erbjudits.
De insatser som har varit ett direkt resultat av hembesöket är bland annat förskrivning
och service av hjälpmedel, kontakt med demenssjuksköterska, hembesök av syn- och
hörselinstruktör, ansökan om bostadsanpassning och kontakt med biståndshandläggare
gällande trygghetslarm, hemtjänstinsatser och dagverksamhet. Andra kontakter som
förmedlats är med anhörigsamordnare och sjukgymnast samt arbetsterapeut.
Samverkan har skett med sjuksköterska inom primärvård med den äldres samtycke.
Det har delgivits information om frivillighetsarbete, träning, tandvårdsstöd och
bostadsbidrag. Resor är ett ämne som ofta kommer upp och information har lämnats
gällande färdtjänst, sjukresor och Soterundan.
Genom att fortsätta erbjuda hälsofrämjande hembesök kan vi ge stöd till den enskilde
med kunskap och information. Det är av vikt att komma in i ett tidigt skede med
resurser för att ge trygghet och möjlighet att kunna bo kvar i ordinärt boende. Ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv är detta svårt att mäta. Det vi har kunnat mäta är att
höftfrakturerna har minskat i kommunen hos de som bor i hemmet, vilket är en stor
vinst både ekonomiskt och för den enskilde.
3/27

Inledning och bakgrund
Befolkningen i Sverige har genom åren blivit allt äldre. Medellivslängden för nyfödda
var under 1900-talets första årtionde lägre än 60 år. Idag beräknas medellivslängden
för nyfödda flickor till drygt 83 år och för pojkar knappt 79 år. Inom de närmaste åren
kommer en stor andel av befolkningen att nå pensionsålder. I Sotenäs kommun är 25,5
% av befolkningen över 65 år i jämförelse med 18 % i hela riket. Antal personer över
75 år i Sotenäs kommun är fler än 1500. Större delen av den äldre befolkningen bor i
ordinärt boende utan insatser av kommunen. 2011 kan vi utläsa att omkring 230 i den
aktuella åldersgruppen är inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården (ordinärt
boende med hemsjukvårdsinsats och särskilt boende) och cirka 330 har kommunal
insats enligt SoL (Socialtjänstlagen). Av dessa har 110 personer endast insats i form
av trygghetslarm.
Förebyggande insatser är viktiga
Mot bakgrund av en snabbt växande andel äldre är hälsofrämjande åtgärder och
förebyggande insatser viktiga. Förebyggande insatser riktade mot äldre personer kan
medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individen som
samhället. Det förebyggande arbetet kan motverka uppkomsten av skador och ohälsa.
Att vara socialt aktiv och ha en meningsfull uppgift har inte bara betydelse för
välbefinnandet, utan även för risken att drabbas av psykisk ohälsa och att utveckla
demens. Ansvaret för hälsofrämjande och förebyggande arbete ligger såväl hos
kommunen som hos landstinget.
Fallskador
Ett område där det finns stor potential med förebyggande arbete är
fallskadeprevention. Fallolyckor bland äldre är ett stort problem som vållar mänskligt
lidande och som medför stora samhällskostnader. En fallolycka kan få betydande
konsekvenser för den enskilde, anhöriga, kommunens hemtjänst och hälso- och
sjukvården. Fallskador kan förebyggas genom systematiskt arbete och genom
samverkan mellan olika aktörer. Att genomföra program som syftar till att förbättra
hälsan och därigenom minska risken för fallskador kan vara lönsamt ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv såväl som ur ett hälsoperspektiv.
Samtal i hemmet
Förebyggande hembesök är en viktig metod för att nå ut även till grupper som annars
är svåra att nå med information om hälsa och livsstil. Vid besöket kan den enskilda få
information om vilka möjligheter som finns i kommunen gällande aktiviteter inom till
exempel föreningslivet, träningsmöjligheter, möjlighet att erbjuda eller ta emot
frivilliginsatser samt vård- och omsorgsinsatser. Samtalet i hemmet ger också
möjligheter att identifiera risker för fallskador, att se möjligheter till
bostadsanpassning och behov av hjälpmedel samt att tala om den äldres
läkemedelsanvändning. För personer som vårdar eller stödjer närstående som inte
redan har kontakt med kommunen, kan det vara ett tillfälle att få information om vilka
möjligheter till stöd och avlösning som finns i kommunen. Det är viktigt att hembesök
genomförs regelbundet och återkommande för att ge bestående effekter. Det är även
4/27

viktigt att kompetens från både socialtjänst och hälso- och sjukvård finns
representerad i planering och genomförande av hembesöken.
Årligt hembesök
Målet från regeringens sida är att samtliga äldre får ett årligen återkommande
förebyggande hembesök. Kommunen ska för att få del av det statliga
stimulansbidraget i samverkan med landstinget, erbjuda ett ökande antal
återkommande förebyggande hembesök till personer 75 år och äldre som bor i
ordinärt boende. På motsvarande sätt krävs att landstingen för att få del av det statliga
stimulansbidraget genomför besöken i samverkan med kommunen.
Metod
Urval
Urval
Brevutskick
Kontakt per telefon
Hembesök
Dokumentation
Vidarebefordra kontakt
Uppföljning
Vi har vänt oss till de kommuninvånare som har fyllt 75 år och inte är inskrivna i
kommunal hälso- och sjukvård. Genom att gå in i kommunregistret (KIR) och testat
personnummer mot journalsystemet ProCapita, har de som varit inskrivna i
hemsjukvården sållats bort. I december 2010 fanns det omkring 1500 personer födda
mellan 1911 och 1935, varav omkring 230 personer var inskrivna i hemsjukvården.
Vilka som har blivit erbjudna hembesök har skett systematiskt till personer som är
födda 1911-1917, 1928 och 1930-1933. Andra som har erbjudits hembesök har ingått
i samma hushåll, haft behov av hembesök eller önskat det själva. Totalt har 652
personer erbjudits hembesök varav 386 personer har tackat ja. Genom att söka
kontaktuppgifter på www.eniro.se, www.hitta.se och www.ratsit.se har
telefonnummer hittats och också fler som är folkbokförda på samma adress.
5/27

Kontakt
Ett brev tillsammans med en folder om Hälsofrämjande hembesök har skickats ut.
Inom en vecka har kontakt tagits per telefon för att erbjuda bokning av tid för
hembesök. I de fall där telefonnummer inte hittats, har ett svarskuvert bifogats. I de
fall där personerna har tackat nej till hembesök har informationsmaterial erbjudits per
post.
Hembesök
Hembesöken har i genomsnitt tagit en och en halv timme till två timmar. Samtalet har
varit utgångspunkt för att informera och definiera eventuella behov av insatser. Vidare
har frågor ställts för att kartlägga hur pensionären lever i Sotenäs kommun.
Informationsfoldrar har lämnats ut inom de områden som varit aktuella. Det har till
exempel varit gällande syn- och hörselinstruktör, KommunRehabs övriga
verksamheter, demenssjuksköterska, färdtjänst, sjukresor, avgifter inom
kommunalomsorg, anhörigstöd och frivilligorganisation.
Vid varje besök har folder om äldreomsorgen i Sotenäs kommun lämnats ut,
information om 1177 – Sjukvårdsrådgivningen, information från MSB (Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap) gällande fallskadeförebyggande åtgärder samt
checklista Ifall att ... Råd och tips för att förebygga fallskador – Sotenäs kommun.
Dokumentation
En enkät har fyllts i efter varje hembesök med frågor om personliga förhållanden,
kost- och motionsvanor, socialt liv, läkemedel, fall och annat.
Vidare kontakter och uppföljning
Där behov har funnits gällande kontakt med någon av kommunens verksamheter eller
med sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut inom primärvården har detta
tagits med tillåtelse av den äldre. Där det funnits behov av flera hembesök eller
uppföljning har detta också genomförts.
Resultat
Insatser och åtgärder i samband med hembesöken
Information som efterfrågats:
Hemvaktmästare
Brandvarnare
Avgifter och färdtjänst
Anhörigsamordnare och anhörigstöd
Sjukresor
Tumlaren tider och utbud
Bostadsbidrag
Tandvårdsstöd
Bibliotekets friskvårdshörna
Avspänningsband
Olika diagnoser och sjukdomar, till exempel artros, Parkinson
6/27

Hörselhjälpmedel som finns i handeln
Andra hjälpmedel som går att köpa
Frivilligorganisationen Axel
Pensionsregler för nysvenskar
Rekommendation/information om sjukgymnastik
1177 Sjukvårdsrådgivningen
Tillgång till hemsjukvårdens sjuksköterskor på helger och kvällar om SoL-insats
Soterundan
Matsalen Kvarnberget
Information om Internet, läsplattor, datorer
Insatser som hembesökaren har förmedlat eller utfört:
Förskrivning, service eller retur av hjälpmedel: rollator, käpphållare till rollator,
toaförhöjning, badbräda, käpphållare, doppskor, isdubbar, förflyttningshjälpmedel i/ur
säng, strumppådragare, elryggstöd, förhöjningsdynor, griptång,
Remiss arbetsterapeut (primärvården) om eventuell bostadsanpassning, spisvakt
Remiss till balansgympa
Remiss till dagrehab
Kontakt med sjuksköterska (primärvården) gällande läkemedelsgenomgång
Remiss demenssjuksköterska
Remiss syn- och hörselinstruktör
Remiss biståndshandläggare gällande trygghetslarm, varusändning eller annan kontakt
Kontakt med sjuksköterska inom hemsjukvården gällande anhörig och läkemedel
Remiss sjukgymnast (projekt med sjukgymnast i kommunen som går hem till
regionpatienter)
Direkta åtgärder:
Flyttat på mattor, möblerat om
Träningsinstruktion för balans, benstyrka, knä, andningsmuskulatur, avspänning
Förflyttningstips upp från golv, ben i sängen
7/27

Enkätsvar 2008-2012
Här följer en sammanställning av enkätsvaren som ifylldes i samband med
hembesöken.
antal personer
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
21
1911-
1917
Könsfördelning antal personer
Man; 153
66
1918-
1927
Fördelning födelseår
58
153
1928 1929-
1932
Kvinna; 233
51
15
22
1933 1934 1935-
1943
Hos några yngre än 75 år har hembesökt gjorts på grund av ökad fallrisk. Några av
dem har deltagit i balansgympa på Hunnebohemmet.
8/27

antal personer
antal personer
250
200
150
100
50
0
300
250
200
150
100
50
0
Ensamboende
154
45
Lägenhet
i
markplan
2
Ensamboende
med partner på
SÄBO
Hushållstyp
Särbo
5
Boendeform
30 34 30
Lägenhet
med
trappor
utan hiss
Lägenhet
med hiss
Hus
boende i
ett plan
220
Sammanboende
med partner
247
Hus
boende i
flera plan
5
Sammanboende
med annan
De flesta bor i hus med flera plan och som de bott i under många år. Vanligt är att det
finns en lägenhet i källarplan som antingen hyrts ut eller som de bott i under
sommaren. Flera har det som ett alternativ om behov av att bo på ett plan skulle
uppstå.
9/27

Orsaken till att personerna inte har varit riktigt nöjda med sin bostad eller funderat på
andra alternativ är till exempel att hyran på lägenheten har varit hög, de har önskemål
om att flytta, men inte fått det pris de vill ha för huset eller att de inte tycker att det
finns något bra alternativ att flytta till. I en fastighet med hyreslägenheter, är det
mycket kallt och dragigt, framförallt på golvet. Klagomål har framförts till
fastighetsägaren, men inga åtgärder vidtas.
Många resonerar så att det får gå så länge det går. De orkar inte flytta när de har blivit
äldre och tänker att de får flytta till hemmet om de blir dåliga och inte klarar sig. En
liten del skulle gärna flytta till lägenhet (18 personer) eller trygghetsboende (fyra
personer). Det finns dock en reaktion mot att det blir kostsamt att flytta till nybyggda
lägenheter och planerade trygghetsboende med hög månadskostnad i jämförelse med
att bo kvar i sina hus.
antal personer
300
250
200
150
100
50
0
98
Kan gå, men ej
obehindrat
Klara att gå i trappa
278
10
Går obehindrat Klarar ej att gå i
trappor
Många klarar att gå i trappor, men kan uppleva att det är ansträngande. Det finns
också de som på grund av husets flera plan, tvingas gå i trappor vilket ger fysisk
aktivitet! Här är det viktigt med bra handtag och att trapporna inte är hala och bra skor
på fötterna.
10/27

antal personer
400
350
300
250
200
150
100
50
0
361
Har fungerande
brandvarnare
Brandvarnare
8
Brandvarnare fungerar
inte
17
Saknar brandvarnare
Svårigheten med brandvarnaren är att den oftast sitter i taket, vilket också är den
rekommenderade placeringen. De som saknar brandvarnare, har i regel tagit ner den
för att byta batteri varpå den därefter inte har kommit upp igen. Att sätta dit
brandvarnare är en uppgift som hemvaktmästaren tidigare kunde hjälpa till med och
idag kan Frivillighetsorganisationen Axel hjälpa till med sådant.
250
200
150
100
50
0
Hjälper
70
anhöriga/vänner/gr
annar
Klarar sig själv
228
67
Får hjälp av
sammanboende
Hjälp i hemmet
81
Får hjälp av
anhöriga, ej
sammanboende
18
Får hjälp av
grannar/vänner
Cirka 60 % av dem som besökts lever i parrelation. Några få bor tillsammans med
sina barn. I parrelationerna hjälps de åt med olika sysslor och uppgifter. Det är också
en hel del som hjälper sina grannar, vänner och släkt. Den vanligaste hjälpen
pensionären behöver är matinköp och städning. Matinköp är oftast beroende av att de
inte bor på gångavstånd till affären och inte själva kör bil. Städning upplevs ofta som
Har hemtjänst
38
Privat företag
2
11/27

tungt och där hjälper anhöriga till eller så finns det insats från hemtjänsten. Fler tycks
bli medvetna om RUT-avdraget, men använder sig inte av privat städhjälp. När det
gäller matlagning är det oftast kvinnan i parrelationen som lagar den mesta maten.
antal personer
140
120
100
80
60
40
20
0
Promenerar
105
34
Promenerar
med rollator
Hur uträttas ärenden?
Kör egen bil
124
102
Skjutsas av
andra
Åker
kollektivt
7 3 2
Åker
SoteRundan
Åker färja
14
Åker
färdtjänst
På grund av att Sotenäs kommun är både landsbygd och kustsamhälle, är det för
många svårt att ta sig till affären utan bil. De som kan gå, promenerar med rollator
eller med stavar och ryggsäck för att ta varor i. Flera har slutat köra bil när de passerat
80 års ålder eller kör endast inom samhället med låg hastighet och på kända vägar. De
flesta som inte kör bil själva, skjutsas av anhöriga eller vänner. Få åker kollektivt.
Någon skjutsas i rullstol, kör moped eller cyklar (endast ett fåtal använder hjälm).
Färdtjänst är ofta en fråga som kommer upp och även sjukresa. Flera låter grannar och
anhöriga göra ärenden.
Det sociala livet
De flesta är nöjda med sina sociala kontakter. Många har sin fritidssysselsättning i
hemmet såsom att läsa, lösa korsord, handarbete, baka och laga mat. Utanför hemmet
är det båt, fiske, spela boule, linedance eller andra aktiviteter som gäller.
De som börjar bli till åren har förlorat många av sina vänner som de saknar. Några
uttrycker att de inte har samma sociala behov som tidigare, livet har sin gång. Flertalet
har anhöriga i närheten. Svårigheten med sociala kontakter finns för dem som flyttat
till kommunen efter pension och där de till exempel blivit änka/änkeman och inte har
sina rötter i kommunen.
De flesta träffar någon människa varje dag. Om de bor själva kan det vara grannar
eller hemtjänst, om inte anhöriga är på besök. Telefonen betyder mycket och är ett sätt
för många att hålla kontakt med anhöriga och vänner. Även de som bor i samma
Åker taxi
6
12/27

kommun kan på grund av svårigheter att ta sig ut använder telefonen som ett socialt
medel. Ett fåtal personer använder sig av Internet, Skype eller andra sociala
plattformar som Facebook.
antal personer
antal personer
400
350
300
250
200
150
100
50
0
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
174
344
Kontinuerligt, flera
gånger i veckan
Sociala kontakter
42
Nöjd Inte alls nöjd
Fysisk aktivitet
90
Då och då, 1-4 gånger
i månaden
122
Aldrig/nästan aldrig
Den vanligaste formen av fysisk aktivitet är promenader. Många är väl medvetna om
vikten av att komma ut och röra på sig. Stavgång och boule, men även
trädgårdsarbete, gå ut med hunden och andra vardagsaktiviteter förekommer.
Linedance eller annan form av dans är populärt hos vissa. Det finns också de som
aktivt styrketränar, går på gruppgymnastik eller vattengymnastik regelbundet. De som
uppger att de inte tränar, har inte den vanan eller möjligheten.
13/27

antal personer
250
200
150
100
50
0
Hur det allmänna hälsotillståndet bedöms av
individen
126
195
Mycket gott Ganska gott Ganska dåligt Mycket dåligt
De flesta märker av åldersförändringar, men upplever sin hälsa rätt god. Hälsan kan
upplevas god trots medicinska åkommor och flera tillstånd ses som en del i det
naturliga åldrandet. Beaktande får tas att hembesök ej gjorts hos dem som är sjuka och
inskrivna i den kommunal hälso- och sjukvården.
antal personer
300
250
200
150
100
50
0
37
Antal läkemedel
240
Inga läkemedel 1-5 preparat 6-10 preparat 11 eller fler
preparat
De vanligaste läkemedlen är mot hjärt- och kärlsymtom. Det tycks finnas en god
kunskap om vad man tar för läkemedel. Där det finns en osäkerhet om medicinen har
personen uppmanats att ta upp det med sin läkare eller sjuksköterska på vårdcentralen.
Samverkan med sjuksköterska, som från vårdcentralen gjort hembesök, har också
förekommit.
60
91
5
18
14/27

antal personer
300
250
200
150
100
50
0
275
Sover bra utan
sömnmedel
Sömn
53
58
Sover inte bra Sover med
sömnmedel
En del har svarat att de använder sömnmedel för att kunna sova. De som gör det
använder det kontinuerligt och några har gjort det under flera år. På frågan om de
funderar på att sluta med sömnmedel, tycker de flesta att de är så till åren att det inte
spelar någon roll att de fortsätter. Huvudsaken är att de får sova i lugn och ro.
Flera vaknar tidigt eller behöver gå på toaletten under natten, men upplever inte det
som störande utan somnar om eller sover mer nästa natt.
antal personer
400
350
300
250
200
150
100
50
0
354
Aptit
32
Har god aptit Har dålig aptit
Maten är en central roll i människors liv och många lagar mat själv. Fisk är vanligt
förekommande. Potatis är för de flesta obligatoriskt till maten och de vanligaste
grönsaker och frukter ingår i den dagliga kosten.
De som inte klarar att laga mat själva har ofta hjälp av anhöriga. Flera köper också
färdig mat, antingen direkt från restaurang eller färdiga portioner i aff’ären som de
sedan värmer.
Under 2008 till 2010 hade många synpunkter på den mat kommunen distribuerar, men
hade inte själva matdistribution. De som fick mat genom kommunen under den
perioden, upplevde att potatisen inte var god. En av de äldre kvinnorna som fick
hembesök, kokade alltid potatis själv. Under de senare åren har kommunen ändrat sin
15/27

leverantör av maten och den lagas idag på Hunnebohemmet och distribueras av
hemtjänsten. Klagomålen har upphört under hembesöken efter den förändringen.
antal personer
250
200
150
100
50
0
31
Känner sig nedstämd
208
109
Aldrig Sällan Ibland Ofta
De som har problematik med nedstämdhet har oftast läkemedel mot detta. Det kan var
beroende på olika händelser i livet, att ha förlorat någon närstående eller andra
svårigheter. Några beskriver också att de under större delen av sitt liv haft en
nedstämdhet.
antal personer
350
300
250
200
150
100
50
0
292
Inga
synbesvär/använder
glasögon
Ögonsjukdom
67
Syn
15 12
Har andra
synhjälpmedel
Är i behov av
synhjälpmedel
Många använder läsglasögon och har inte synbesvär. Den vanligaste ögonsjukdomen
är grå starr och flera har genomgått operationer med gott resultat eller väntar på
operation.
38
16/27

antal personer
300
250
200
150
100
50
0
240
Inga
hörselbesvär
Hörsel
93
Använder
hörapparat
22
Har även andra
hörhjälpmedel
38
Har behov av
hörhjälpmedel
Hörselförändring tillhör det normala åldrandet, men många är inte besvärade av
nedsatt hörsel. Flera har hörapparat men upplever att den inte fungerar eller att det är
besvärligt. Med nedsatt hörsel blir också det sociala livet minskat. Svårigheten är att
deltaga i sammanhang där det är flera som pratar samtidigt.
Upplever balansbesvär?
Ja; 153
Nej; 233
Balansen förändras med åldern. Rörlighet, reaktionsförmåga, hörsel och yrsel är saker
som påverkar. Under hembesöken har enkla balanstest erbjudits. De som har visat
nedsatt balans och där hög fallrisk upplevs, har erbjudits träning i grupp en gång i
veckan i KommunRehabs Balansgympa. Det har varit vanligt att de personerna har en
diagnos som Parkinson eller har haft en stroke.
17/27

Har ramlat under det senaste året?
Ja; 95
Nej; 291
Orsak till fall:
kände yrsel
vände sig om för snabbt
snubblade på mattkant eller tröskel
missade trappsteg
föll i badrummet
snubblade på trottoarkant
halkade i skogen
halkade på isfläck
snavade i grop på gräsmattan
snubblade i affären på utstickande pall
ramlade i rabatten
ramlade utan förvarning – blodtrycksfall?
vet inte, hittades på köksgolvet
ramlar ibland (ej nedsatt balans men har demenssjukdom och går upp själv)
ramlade av flakmoppen
plockade rosor i trädgården
hos frisören
öppnade kylskåpsdörren och pang, ramlade på rygg
halkade på träbrygga
halkade på halt golv på sjukhus
snubblade på en pall som stod i vägen
gled ner, knäna vek sig
reste sig för snabbt ur säng
fick en dörr på sig
benen vek sig troligen på grund av diskbråck
stod på en stol som gick sönder
snubblade på ett brunnslock
barnbarnsbarn kom i full fart, tog ett snedsteg och föll
under hembesöket ramlade han medan han visade en träningsövning på stol
ramlade på rollatorn
ramlade ur sängen på sjukhuset
18/27

amlade över makens käpp
hade för bråttom på gräsmattan
snubblade i trädgården
ramlar ofta på grund av funktionsnedsättning, men tar emot sig
benen vek sig (fick en höftfraktur)
klev upp på pall och ramlade
ramlat flera gånger på trottoarkant, trappsteg, halkat med trätofflor i snön, klättrat
på pall
satt på sängkanten, fick låsning i ryggen, gled ner
snubblade på en tuva
fastnade med skon, ådrog sig en höftfraktur
gick ut med sopor utan broddar i halkan
problem med fötterna, påverkar balansen och ramlar därför
läkemedelspåverkad och ramlade
fick baklut i en uppförsbacke
blev dålig på grund av billigare alternativ på läkemedel och ramlade
igångsättningssvårigheter på grund av Parkinson, tappar balansen
bar på tilltugg på kalas och halkade på det nybonade golvet!
lutade sig mot en bänk, som inte var just där
antal personer
250
200
150
100
50
0
197
Nöjd med sin tillvaro?
167
20
Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska
missnöjd
2
Mycket
missnöjd
Fler beskriver oro för andra än sig själv när det gäller hälsan. Det kan gälla
närstående, familj och vänner, som har Parkinson, olika cancersjukdomar, hjärt- och
kärlsjukdomar och demenssyndrom. Även oro finns för de närstående som inte vill gå
till läkare, har övervikt, stressar mycket, har psykiska problem, är skuldsatta och
arbetslösa. Bekymmer som gäller ens egna hälsa beskrivs som ängslan inför
operationer, funderingar kring alkoholvanor och demensutveckling. Minnet oroar och
trötthet är något som flera beskriver och att de inte har ork. Framförallt beskrivs det i
samband med hjärt- och kärlsjukdomar.
19/27

antal personer
250
200
150
100
50
0
194
Något som bekymrar?
70
Nej Ja, egna
hälsan
27
Ja, partners
hälsa
11 8
Ja, barns
hälsa
Ja, ekonomin
Ensamhet är ofta förekommande som en orosfaktor. Att inte klara sig själv och/eller
att make/maka avlider tidigare än en själv. Det finns de som fått avslag på ansökan om
särskild boendeplats och är oroliga att bo hemma. Oron ligger i att de skall ramla eller
att de blir sjuka. Det finns också en oro kring att kunna bo kvar i sitt hus på grund av
trappor och flera plan. Att inte längre få köra bil bekymrar andra och även inbrott i
huset har varit en orosfaktor i samband med inbrott hos grannar. Svårigheter finns när
relationer inte fungerar. Några har uttryckt att de bekymrar sig för att inte ha sexuellt
umgänge längre, antingen på grund av att man lever ensam eller att ens partner inte är
intresserad.
Andras livssituation som bekymrar är vänner som har behov av hjälp men vägrar ta
emot detta. Oro för hur det skall gå med närstående som bor på Bankeberg i och med
nedläggningsplanerna.
Det finns också en oro för världsläget. Främst sammankopplas det med oro för barn
och barnbarn som vistas utomlands. Även samhällsekonomiska aspekter tas upp och
även där oroar man sig för barn och barnbarn när det gäller arbete och personlig
ekonomi. Det finns också en allmän oro att det inte ska gå bra för den yngre
generationen.
Livet och döden blir central främst i de övre åldrarna. Många har förlorat sina vänner
och slutet av livet börjar närma sig. Oro finns om man inte klarar sig och hur det ska
bli. Vissa beskriver att de är oroliga själar och har alltid oroat sig för saker och ting. Å
andra sidan tar flera en dag i taget och säger att det blir som det blir, ingen idé att oroa
sig.
Känner du dig trygg?
Under 2011 och 2012 har vi ställt frågan om pensionären känner sig trygg. Av 131
tillfrågade upplevde 105 att de var trygga i allmänhet och 11 otrygga, medan 15
ganska trygga. De som upplevde sig otrygga oroade sig främst för inbrott, men några
tyckte också att det var olustigt att gå ut när det är mörkt.
20/27

Vad ger glädje i livet?
Goda relationer framhålls som en betydelsefull faktor för god livskvalitet. Barnbarn
och barnbarnsbarn är stora glädjeämnen. De som lever i parrelation understryker att
inte behöva vara ensam och att de hjälps åt med de dagliga göromålen. Flera har
mångåriga äktenskap (över 60 år!), men det förekommer även de som har funnit
varandra i senare skeden i livet.
Gemenskap, besök och sociala aktiviteter lyfts fram. Intressen. Att vara frisk, klara sig
själv och att kunna hjälpa andra. Göra saker, vara aktiv. Tron och kyrkan spelar för
många en central roll. Resor. Naturen och havet. Köra bil själv.
Något du vill ha hjälp med?
De mest förekommande insatserna efter hembesöken har varit hjälp med hjälpmedel
både gällande rörelsehinder som hörselnedsättning. Behov av hjälpmedel eller att
hjälpmedel har behov av service eller att behovet upphört. Information om
bostadsanpassning. Råd och tips om hjälpmedel och förflyttning.
Information gällande sjukresor och färdtjänst samt Soterundan. Var man ansöker om
parkeringstillstånd.
Kontakt med sjuksköterska inom primärvården gällande läkemedelsgenomgång och
inkontinenshjälpmedel.
Fysisk och social aktivitet. Remisser till sjukgymnast regionprojekt eller hänvisning
till annan sjukgymnast, träningsinstruktioner, balansgympa, info om Tumlaren,
dagverksamhet, dagrehabilitering. Promenader genom bistånd eller Axel, även
sällskap.
Hänvisning/kontakt biståndshandläggare gällande trygghetslarm, varuhemssändning,
städning, växelvård och avlösning, ansökan särskilt boende, gräsklippning etc.
Hänvisning/kontakt anhörigsamordnaren.
Kontakt med miljö och bygg på kommunen gällande iordningsställande av väg för att
undvika fallolyckor.
Hänvisning/kontakt Produktionsskolan gällande trädgårdsarbete och hemvaktmästaren
(2008).
Övrig information om bostadsbidrag, tandvårdskostnader och gällande
pensionssystemet för invandrare.
Det som blev nytt att informera under 2012 var om LOV, att välja hemtjänstutövare.
Frivilligarbetare för att få hjälp med att komma ut och göra inköp.
21/27

Synpunkter till kommunen
För dyrt med hemtjänst.
Kusiner från Göteborg fick inte plats på särskilt boende här.
Tråkigt att inte komma med i gruppen för 85+ läkarbesök i Hunnebo.
Hur ska jag kunna ta mig till vårdcentralen när den flyttar till ABBA?
Det blev dyrt med trädfällning av Produktionsskolan, när de kom 4-5 st för att
såga ner ett träd!
Städningen från hemtjänsten dyrare än privat!
Hemtjänsten borde städa bättre!
Bra med uppsökande verksamhet!
Hur kommer sophämtningen bli om sopkärlen skall köras fram på allmän väg?
Anhöriga önskar ’dagmamma åt vuxna’ till sin mamma som har demenssyndrom.
Plogbilarna skottar stora vallar, svårt att komma ut!
Bättre kommunikationer till/från Smögen.
Bättre mat till de äldre. Maten från Samhall trist.
Önskar matleverans från Kvarnberget.
Den gamla typen av ålderdomshem bör finnas kvar.
Omsorgen skall begära mer pengar!
Bättre hemsida (2008)
Någonstans att gå och äta. Till exempel till Bankeberg som tidigare.
Klagomål om sin grannes hemtjänstinsatser. Dålig service, dålig kommun.
Dålig kommun, prioriterar badgäster
Byt ut Samhallmaten! Vårdcentral i Hunnebo!
Samhallmaten är inte så bra, jag kokar potatis själv till maten (96 år och nedsatt
syn)
Bör vara lättare att få färdtjänst, blir isolerad!!!
Positivt att kommunen kommer och bryr sig genom hembesök!
Få ordning på vårdcentralen (Hunnebo)
Lägenheter i Hunnebo/äldreboenden. Vårdcentral i Hunnebo!
Riv Folkets hus i Hunnebo + folkskolan i Kungshamn, de är fula byggnader!
Hemtjänsten skulle hjälpa till att städa oftare främst på toaletten!
Bättre uppföljning efter hjälpmedel (duschpall) som gick sönder. (Han kom inte
ihåg riktigt, undersökte det och okej sedan)
Positivt: detta besök + arbetsterapeut kom med hjälpmedel efter sjukhusvistelse.
Negativt: blind mor som hade hemtjänst problem med maten gav ej rätt stöd och
guidning till en som var synnedsatt! Bedrövligt rum på Kvarnberget (strykjärnet).
De lyssnade inte på önskemål från modern
Återställ vägar, kommunen har ansvar för att vi skall kunna gå utan att ramla!
Växelvårdsplats när man önskar
Kommunen bör ge bidrag till hörslinga i Smögengården
Ordinarie hemtjänsten bestämmer sina tider själv. Semestervikarierna är mycket
bättre!!!
Lägg inte ner Bankeberg!
Man ska inte behöva bo hemma och ha det smutsigt och att det stinker urin
Missnöjd med Sotenäsbostäder
Skotta bättre på trottoarerna!
22/27

Bra att Torsten fick bo med Maggie
Information om tandvårdskort så att inte anhöriga skall behöva ligga på. Klantigt
när rehab kommer med fel storlek på däck till rullstol och anhöriga får fixa det.
Bra med hemvaktmästare!
Rehab fungerar bra. Sjukvården är toppen i Sverige!
Mycket! Åsikter om det mesta och allt som är fel i kommunen. Grannen som
flyttat till Göteborg för att hemtjänsten inte fungerar. Soterundan bör gå upp till
Valberget!
Trevligt med besök! Jämför med Malmö där det kom en hysterisk människa som
pratade om sina egna problem.
Har fått hjälp av en god man som sköter min ekonomi. Jätteglad för detta!
Cykelbana!
När rehab tar patientavgift 80:-, bra om man informerar först. Bra boende i
kommunen när man blir äldre
Systern borde fått komma på korttidsavdelning 14 dagar istället för direkt
hemgång. (Inskriven i HSV redan innan, full hemtjänst, känd. Hennes oro, inte
systern som brutit sig)
Trevligt med detta besök! Detta har uttryckts av flera.
23/27

Fallskadeförebyggande arbete
Under hembesöken har fokus lagts på att förebygga fallskador. Information om vikten
av fysiska aktivitet och kost samt läkemedelspåverkan samt en miljögenomgång i
hemmet har erbjudits. En checklista har gåtts igenom för att uppmärksamma
riskfaktorer i sitt beteende för att förebygga fall.
Höftfrakturer i Sotenäs kommun 2008 till och med 2011
Från år 2008 till 2009 har höftfrakturerna minskat i antal från 35 till 24 främst i
åldersgruppen 65-79 och över 90. Det är de grupper förebyggande hembesök har
gjorts i och det minskade även generellt över hela regionen (Rikshöft). 2010 ökade det
till 29 höftfrakturer. En bidragande orsak till ökningen skulle kunna vara den snörika
vintern vilket gjorde att många blev inaktiva under vinterhalvåret och att halkan i sig
varit en bidragande orsak. Bland dem som ådrog sig en höftfraktur under 2011, kan vi
utläsa att det var en markant ökning på äldreboenden och de som var över 90 år.
antal
Antal höftfrakturer i Sotenäs kommun 2008-2011
40
30
20
10
0
Könsfördelning:
65-79 80-89 90- alla
2008 13 15 7 35
2009 7 13 4 24
2010 9 16 4 29
2011 8 16 9 33
År Antal kvinnor Antal män
2008 27 8
2009 14 10
2010 20 9
2011 23 10
2008
2009
2010
2011
24/27

Boendeform vid fall:
År Ordinärt bo SÄBO
2008 27 (77 %) 8 (23 %)
2009 18 (75 %) 6 (25 %)
2010 23 (79 %) 6 (21 %)
2011 21 (64 %) 12 (36 %)
Utskriven till efter sjukhusvistelse:
År Ordinärt bo SÄBO Korttidsenhet Avliden
2008 13 (37 %) 8 (23 %) 13 (37 %) 1 (3 %)
2009 12 (50 %) 6 (25 %) 5 (21 %) 1 (4 %)
2010 11 (38 %) 6 (21 %) 12 (41 %) 0 (0 %)
2011* 12 (36 %) 12 (36 %) 7 (21 %) 0 (0 %)
* 2 personer skrevs ut till annat sjukhus
Boende efter 6 månader:
År Ordinärt bo SÄBO Korttidsenhet Avliden
2008 21 (60 %) 11 (31 %) 0 (0 %) 3 (9 %)
2009 14 (58 %) 4 (17 %) 0 (0 %) 6 (25 %)
Boende efter 1 år:
varav 21 % ej 1 år gått, av 17 % i ordinärt boende och 4 % på SÄBO
År Ordinärt bo SÄBO Korttidsenhet Avliden
2008 60 % 29 % 0 % 11 %
2009 58 % 13 % 0 % 29 %
Var/hur fallen har skett:
1. Hemmet (inkluderar särskilt boende): badrum, kök, sovrum
2. Ute: trappa, hund, isfläck, cykel, ramp, ur bil
3. Sjukhus
25/27

Några slutsatser gällande de som drabbas av höftfraktur i Sotenäs kommun:
Kvinna 80-89 som bor i ordinärt boende (jämför med hela Sverige, 83 år i
ordinärt boende med flera diagnoser)
Ramlar i hemmet
Nedsatt gångförmåga, använder rollator inne eller ute
Flera diagnoser utgör ökad fallrisk
De med fraktur från särskilt boende har varit mycket fallbenägna med
åtgärder vidtagna
Fyra använde höftskyddsbyxor av de sex som ådrog sig en höftfraktur på
särskilt boende 2009 (en hade fel storlek)
I jämförelse med övriga riket ser vi låg andel på särskilda boenden under
2008 till 2010. 25-30 % i Sotenäs i jämförelse med 40 % i riket. 2011 hade
det tyvärr ökat till 36 %.
Kommunala insatser ökar efter höftfraktur i form av SoL-insatser (främst
larm, hemtjänst) och HSL-insatser (främst hjälpmedel, träning)
De som ramlar på särskilt boende är oftast de som är multisjuka och har
nedsatt gångförmåga samt demens. Klarar ej av en fraktur och avlider. Vi
kan även se de som efter 1 år har börjat gå igen
De i ordinärt boende som är helt självständiga efteråt, kan ha kvarstående
men i form av hälta och rädsla för att ramla igen. Medveten om sin ålder.
Blir mer försiktig
Diskussion
Följande faktorer omnämns (Cornelius och Wånell, 2005) som viktiga för att
åstadkomma effekter av hembesöket: hembesökarens professionella kunskap, god
ömsesidig kontakt mellan hembesökare och den äldre, att hembesöken bör vara
strukturerade och innehålla sakkunnig information, att hembesöken bör vara minst två
per år och att det bör ske uppföljningar av samtalen. Andra omständigheter som kan
bidra till att förebyggande hembesök ger resultat är att den enskilde tas på allvar och
görs delaktig i beslut, att han/hon får trygghet av att känna ”systemet”, att den
enskilde kan få bättre möjligheter att utnyttja egna resurser och stödåtgärder, att få
större möjlighet att handla ändamålsenligt, hälsofrämjande och läkande vid sjukdom
(Hendriksen och Vass, 2004).
I de hembesök som utförts inom Sotenäs kommun, uppfyller vi faktorerna med
hembesökarens professionella kunskap och att god kontakt skapats. Vidare har
hembesöken varit strukturerade med innehåll om hälsa och motion,
fallskadeförebyggande information och hur ”systemet” fungerar om du blir sjuk och
vad kommunen kan erbjuda. Det som inte har uppfyllts är att hembesöken borde ha
skett två gånger per år och inte heller har vi gjort en systematisk uppföljning av
samtalen. Detta kan vara något att tänka på inför fortsatta hembesök.
När det gäller insatserna efter hembesöken är det många insatser från KommunRehab
gällande hjälpmedel. Det kan bero på att hembesökaren är utbildad sjukgymnast och
26/27

har sin anställning på KommunRehab, men det har även visat sig i andra kommuner
där andra yrkesgrupper gjort hembesök att hjälpmedel är en insats som är ofta
förekommande. Hjälpmedel är en insats som underlättar för många att klara av sin
vardag och att kunna bo kvar i hemmet. Med målsättning att kommuninvånaren skall
bo kvar i det ordinära boendet så länge som möjligt, bör behoven av hjälpmedel,
träning och hjälp i hemmet samt kommunal hälso- och sjukvård uppfyllas.
Anhörigperspektivet är en viktig faktor där vi ser många som vårdar sina anhöriga i
hemmet, men också att man hjälps åt och hur vi från kommunens sida kan underlätta
genom information, råd och stöd till individen.
Framtid
Önskvärt vore att fortsätta med uppsökande verksamhet i form av hälsofrämjande
hembesök. Att lägga tonvikt på fallskadeförebyggande arbete och hälsa är både
uppskattat bland dem som erbjudits hembesök och har visat sig ge goda resultat.
Under 2011 och 2012 fick Sotenäs kommun medel från Hjälpmedelsinstitutet, Teknik
för äldre, till att bygga upp Mötesplats Kvarnberget. Verksamheten vänder sig till
kommuninvånaren med bland annat information, hjälpmedelsutställning och
anhörigcafé.
Hur olika resurser används och hur samverkan inom kommunens olika förvaltningar
samt med primärvård är intressant ur ett förebyggande hälsoperspektiv. Vi behöver
utveckla samarbetet med förebyggande insatser och att vi kommer i rätt tid, med rätt
resurs. Målsättningen bör vara att gruppen äldre känner trygghet och har möjlighet att
bo kvar i sitt ordinära boende med rätt stöd.
Referenser
1. www.scb.se
2. www.regeringen.se
3. Socialdepartementet, Den ljusnande framtid är vår, Delresultat från LEVprojektet
4. www.msb.se
5. http://www.profane.eu.org. Fallskadeförebyggande nätverk
6. Socialstyrelsen. Förebyggande hembesök: Erfarenheter från 21 försök med
uppsökande verksamhet bland äldre
7. Sahlén K-G, Löfgren C, Lindholm C. En kostnadsanalys av förebyggande
hembesök i Normaling. Umeå universitet Epidemiology and Public Health
Sciences
8. Lindesbergs kommun: Möjligheter på äldre dar. Slutrapport Hälsofrämjande
besök för äldre i Lindesbergs kommun
9. Statistik från Rikshöft, sjuksköterska Paula Wassberg, Uddevalla sjukhus
10. Äldres hälsa En utmaning för Europa. Kortversion från Healthy ageingprojektets
huvudrapport. Statens folkhälsoinstitut
27/27