Garanterad undervisningstid i GR, Rapport.pdf - GR Utbildning

090601
Garanterad undervisningstid i Göteborgsregionen - GR
Syfte
Syftet med undersökningen är att undersöka den garanterade undervisningstiden i
Göteborgsregionens gymnasieskolor. Meningen har varit att ta reda på hur många timmar som
skolorna erbjuder i timplanen för ett program och jämföra detta med antal timmar som blivit
schemalagda. På detta sätt kan man se om eleverna fick det antalet timmar i sin utbildning
som står i timplanen.
Frågan har uppkommit efter att enmansutredaren för Framtidsvägen, Anita Ferm, besökt den
regionala politikergruppen för utbildningsfrågor, Utbildningsgruppen (UG). UG har därefter
gett utbildningschefen för GR i uppdrag att ta reda hur mycket undervisningstid som erbjuds
av gymnasieskolorna samt föreslå hur dessa uppgifter bäst kan redovisas.
Frågan har diskuterats i Utbildningschefsgruppen (UC), som har givit Gymnasie-
rektorsgruppen i uppdrag att föreslå en lämplig metod för arbetet.
Enligt gymnasieförordningen är det en skyldighet för kommunen att ”kunna redovisa hur
varje elev har erbjudits sin garanterade undervisningstid.” Enligt rapporten ”Garanterad
undervisningstid i gymnasieskolan” från Skolverket ankommer det på huvudmannen att
kunna redovisa den tid som lagts ut på varje elev, eftersom detta inte längre regleras av staten.
Redovisningen handlar därför om hur man hanterat det egna ansvaret inom friutrymmet
(Skolverket, Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan, s.3).
Undervisningstid
Begreppet undervisningstid definieras i 1 Kap. 2 § Gymnasieförordningen (1992:394) som tid
för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under
lärares ledning.
Garanterad undervisningstid är den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall
erbjudas enligt 5 Kap. 4 d § Skollagen. För det estetiska programmet,
naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet är den garanterade
undervisningstiden 2180 undervisningstimmar. För övriga program är det 2430
undervisningstimmar. En undervisningstimme motsvarar 60 minuter.
1

En gymnasiepoäng är ett mått på studieomfattningen på en kurs. En fullständig
gymnasieutbildning på ett nationellt eller specialutformat program består av 2500 poäng.
Metod
För att genomföra undersökningen har en arbetsgrupp upprättats på GR för detta uppdrag.
Arbetsgruppen bestod av medlemmarna: Margaretha Allen (GR), Åke Hallberg (Göteborg),
Kjell Hemmingsson (Stenungsund), Erik Lennerstedt (Mölndal), Fredrik Olsson (Lerum) och
Raymond Vaske (Stenungsund). Vid sammanställningen av materialet har Markus Juntura,
Förvaltningshögskolan Göteborg, medverkat.
Arbetsgruppen har tagit fram det material som har använts för undersökningen. Materialet
består av tre formulär. Två av formulären gäller för det program som gymnasieskolan valt att
redovisa uppgifter för, ett formulär för timplanen och ett formulär för den genomförda
undervisningstiden. Det tredje formuläret innehåller sex stycken mjukare frågor.
I formuläret för timplanen har ansvarig på skolan fått fylla i det antal timmar som skolan
planerat lägga på varje program kursvis.
I formuläret för undervisningstid har ansvarig på skolan fått fylla i det antal timmar som blivit
schemalagda per kurs och vecka för hela utbildningen. På detta sätt kan man se hur många
timmar som totalt har erbjudits på ett program.
Materialet har skickats ut digitalt till varje förvaltningschef med ansvar för
gymnasieutbildning i GR som i sin tur har skickat materialet vidare till gymnasieskolorna i
respektive kommun. Materialet har sedan fyllts i av ansvariga på skolan som sedan har skickat
det tillbaka till förvaltningschefen. Förvaltningscheferna har slutligen skickat materialet till
GR för insamling och sammanställning.
Öppna frågor
Utlagd undervisningstid enligt schema utgörs oftast av bruttotid utan hänsyn till lovdagar,
schemabrytande aktiviteter, lärares frånvaro, friluftsdagar m.m. Därför har materialet
kompletterats med öppna frågor för att få reda på hur skolorna har hanterar detta. Dessa är:
1. Beskriv hur schemabrytande aktiviteter hanteras i förhållande till den garanterade
undervisningstiden?
2. Hur många lärartimmar per elev läggs ut som uppföljning av APU i snitt per elev på
ingående program?
3. Hur garanteras undervisningstiden för elever som inte får minst 15 veckors APU ?
4. Om en kurs i timplanen genomförs som distansstudier, hur garanteras undervisningstiden
för kursen?
5. Beskriv gärna hur undervisningstiden läggs ut för projektarbete.
6. Vilka rutiner finns för uppföljning av garanterad undervisningstid på er skola?
2

Vilka har erbjudits att delta?
Undersökningen har omfattat samtliga kommunala gymnasieskolor i GR och
utbildningscheferna i respektive GR-kommun har erbjudit de fristående gymnasieskolorna att
delta i undersökningen. Ingen av de fristående gymnasieskolorna har valt att delta i
undersökningen. Gymnasieskolorna har redovisat uppgifter gällande den totala
undervisningstiden för elevens hela utbildning. Målgruppen är avgångseleverna läsåret 08/09.
Dock har inte Lilla Edet deltagit, eftersom det inte finns någon gymnasieskola i kommunen
och Ale har valt att inte delta p.g.a. tidsbrist.
Vilka program redovisas?
Gymnasieskolorna har redovisat uppgifter för såväl ett studieförberedande som ett
yrkesförberedande program om man erbjuder båda alternativen. Vissa skolor erbjuder endast
något studieförberedande eller yrkesförberedande program och har då endast redovisat
uppgifter för ett sådant. I första hand har man redovisat uppgifter för
Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och för ett valfritt yrkesförberedande program. Om
skolan inte har erbjudit SP – programmet har man fått välja ett annat valfritt
studieförberedande program eller ett specialutformat program. Även inriktningen för det
program man har valt att redovisa har varit valfritt.
Sammanställning
I sammanställningen redovisas de uppgifter som gymnasieskolorna skickat in. Dessa uppgifter
består av timplanen, schemalagd undervisningstid och svar på de mjuka frågorna.
Skolverkets rapport
Det finns få rapporter om garanterad undervisningstid men det finns en rapport från
Skolverket från 2002 med titeln ”Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan”.
Rapporten handlar om hur Skolverkets enhet för kvalitetsgranskning under åren 2001 och
2002 genomförde en granskning av tidsanvändningen i förskola, grundskola, gymnasieskola
och vuxenutbildning hos ett antal kommunala och fristående skolhuvudmän.
Kvalitetsgranskningen omfattade 40 kommuner, ett kommunalförbund och därtill 14
fristående skolhuvudmän. Gymnasieskola förekom hos 26 av de kommunala huvudmännen.
Information insamlades genom dokumentstudier, enkäter, intervjuer och observationer.
Skolverket skriver i rapporten att eleverna har rätt till ett lägsta totalt antal
undervisningstimmar under sin gymnasieutbildning. Denna tid ska även vara lärarledd. Det är
en skyldighet för styrelserna att kunna redovisa hur varje elev erbjudits undervisningstid
eftersom det är styrelsen som beslutar hur tiden fördelas på de olika kurserna och
projektarbetet. Dessa två moment bestäms i lagen. Enligt 1 kap. 11 § gymnasieförordningen
är det styrelsen för utbildningen som beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs,
3

projektarbetet samt om fördelningen av undervisningstiden. Enligt förordning 2001:56 ska
styrelsen kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade undervisningstid.
De kommuner och skolor som granskades av Skolverket saknade ofta uttalade strategier för
undervisningstidens fördelning i de lokala styrdokumenten skolplan och arbetsplan.
Skolverket skriver att det visade sig vara sällsynt att styrelsen för utbildningen tillämpar
denna möjlighet och skyldighet. Man fann i endast en kommun uttryckliga riktlinjer avseende
tidsfördelning från styrelsen.
En närmare och individualiserad beslutsmodell för tidsfördelningen skulle kunna möjliggöra
omprövningar av tidslösningar under studiernas gång efter elevernas behov. Sådana modeller
observerades på enstaka program och hade avsett endast yrkesämnen.
Rapporten tar upp att staten inte hade angivit några former för hur den erbjudna tiden skulle
redovisas. Enligt Skolverket skulle man kunnat föreställa sig en idealisk lösning i form av
dokumentation som ger information direkt för varje enskild elev om vilket antal
undervisningstimmar eleven erbjudits för varje enskild kurs, projektarbetet och totalt för
utbildningen på programmet. Skolverkets granskning fann inte sådana rutiner i någon
kommun eller gymnasieskola som skulle motsvara detta ideal.
Vid granskningen hade varken styrelsen eller rektorer kunnat ta fram en redovisning för hur
varje enskild elev hade erbjudits undervisningstid. Man hade istället hänvisat till schemat och
till timfördelningen för kurser inom respektive program.
En individualiserad tidstilldelning fanns i endast en liten utsträckning bland huvudmännen.
Enligt rapporten skulle en mer individuell redovisning av den erbjudna tiden kunna tas fram
tekniskt sett genom olika metoder t ex en individuell studieplan, schema och betygskatalog.
På detta sätt skulle man kunna se vilka kurser som ingår i elevens utbildning kompletterat
med den erbjudna tiden per kurs. Betygskatalogen skulle kunna användas i en uppföljning för
att se hur elevens lärande i respektive kurs utfallit i förhållande till betygskriterierna.
En individuell uppföljning av eleverna gör att man får ett underlag för analys av elevens
resultat och orsakerna därtill, vilket kan bli till ett beslutsunderlag för fortsatta insatser och
effektinriktad resursanvändning.
Skolverket skriver att dessa brister på rutiner för att kunna redovisa erbjuden undervisningstid
visar att skolorna inte har full kontroll över en av de dominerande resurserna.
Enligt Skolverket är kunskap om undervisningstidens omfattning och fördelning en självklar
beståndsdel såväl i skolans analys av varje elevs lärande och studieresultat som i den samlade
verksamhetens kvalitetssäkring och förbättringsarbete.
Man fann även brister hos styrelse och skolledning gällande kunskapen om skyldigheten att
kunna redovisa elevernas undervisningstid.
Skolverket skriver att man sammanfattningsvis hos de 26 kommunala skolhuvudmän med
gymnasieskola som man har undersökt sett brister på rutiner för redovisning av den erbjudna
undervisningstiden för varje elev, dels osäkerhet och obenägenhet att utnyttja friutrymmet för
individanpassad tidsfördelning. Man skriver även att ”de lokala systemen saknar i allmänhet
4

också förmåga att ge en säker bild av om skollagens krav på minsta garanterad
undervisningstid uppfylls.”
I rapporten framkommer att Skolverket förslog regeringen att kraven på att studieplanen skall
innehålla uppgifter om elevens studieväg, de val av kurser eleven gjort samt huruvida eleven
följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program skall kompletteras med en kontinuerlig
redovisning av hur eleven erbjudits undervisningstid för att klara av de kurser som
utbildningen planerats innehålla.
Resultat av undersökningen inom GR
Från de uppgifter som skickats in från gymnasieskolorna ser man att bland de
studieförberedande programmen uppfyller de flesta skolorna den garanterade
undervisningstiden eller har mer undervisningstimmar. Åtta av de deltagande
gymnasieskolorna har 20 timmar eller mer än det som garanteras i timplanen. Bland de
gymnasieskolor som inte uppfyller den garanterade undervisningstiden är det vanligt att den
avviker endast ett fåtal timmar. En av de deltagande skolorna saknar dock 23 timmar av det
som garanteras.
Bland de yrkesförberedande programmen framgår det att de flesta gymnasieskolorna
uppfyller den garanterade undervisningstiden eller har lagt ut mer timmar. Även bland de
yrkesförberedande programmen kan konstateras att de skolorna som inte uppfyller den
garanterade undervisningstiden oftast saknar ett fåtal timmar men tre program saknar mer än
100 timmar av den garanterade undervisningstiden. Samtidigt kan man se att sex av de
yrkesförberedande programmen har mer än 100 timmar utöver den garanterade
undervisningstiden.
Spännvidden i variationen för det antal timmar som ett program har i schemalagd
undervisningstid i relation till timplanen är större bland de yrkesförberedande programmen än
bland de studieförberedande. Bland de studieförberedande varierar det från 95 timmar över
den garanterade undervisningstiden till 23 timmar under den garanterade undervisningstiden.
Bland de yrkesförberedande programmen varierar det från 319 timmar över den garanterade
undervisningstiden till 367 timmar under den garanterade undervisningstiden. Öckerö har
redovisat att det saknas 535 timmar av den garanterade undervisningstiden i schemat för Den
seglande gymnasieskolan – DSG, men har poängterat att 540 timmar undervisning är utlagt i
timplanen som genomförs ombord.
Överlag framgår det av de uppgifter som skickats in från de deltagande gymnasieskolorna att
de flesta program uppfyller den garanterade undervisningstiden. Av de program som inte
uppfyller undervisningstiden är det vanligast att den avviker ett fåtal timmar, dock finns det
vissa utbildningar där den avviker relativt många timmar. Sammanställningen visar att de
flesta utbildningar har mer timmar utlagda i schemat än vad som anges i timplanen för det
programmet.
Det bör poängteras att det kan tillkomma undervisningstid i vissa fall för en del program. Det
kan bero på vilka individuella val elever har gjort eller om skolan har valt att redovisa antalet
utlagda timmar i schemat för projektarbetet.
5