Ladda ner - Multaq

sanofi-aventis AB, Box 14142, 167 14 Bromma 

Tel 08-634 50 00, www.sanofi-aventis.se 

SE.RIM.08.01.01 · Skire Project · Thomas Möller & Co 

Livsstilsförändring 

–Maten 

av Maria Magnusson, Anna Winkvist och Karin Kjellgren


–Maten 

av Maria Magnusson, Anna Winkvist och Karin Kjellgren

Innehåll 

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Varför bryr du dig om 

din vikt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

Varför bryr sig sjukvårdspersonalen 

om din vikt? . . . . . . 5 

Det är inte bara hur mycket 

man väger som spelar roll . . . . 5 

Alla kan inte bli smala . . . . . . . .6 

Även en 

liten viktminskning 

är 

är betydelsefull! 

. . . . . . . . . 6 

Energibalansen . . . . . . . . . . . . 6 

Grundförbränning . . . . . . . . . . . 6 

Vardagsrörelse . . . . . . . . . . . . . . 6 

Träning, fysisk aktivitet 

och motion . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Vad är kalorier? . . . . . . . . . . . 7 

Kroppen lagrar kalorier i fett, 

kolhydrater och proteiner . . . . 7 

Förändra din energibalans! . . 8 

Förändra dina vanor! . . . . . . . 9 

Viktminskningen 

stannar upp . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Muskler ökar 

grundförbänningen . . . . . . . . . 10 

Energisparläge . . . . . . . . . . . . . 10 

1/2 kg i veckan är ofta lagom . . 10 

Din planering . . . . . . . . . . . . . 11 

Att röra på sig . . . . . . . . . . . . 13 

Vilken slags motion är bra? . . 13 

Maten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

Hunger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

Sug . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

Kalorierna i maten . . . . . . . . . . 15 

Tallriksmodellen . . . . . . . . . . 16 

Regelbundna måltider . . . . .20 

Vilka möjligheter har du att 

förändra dina matvanor? . . . .25 

Vanliga missförstånd 

och myter . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 

Kontrollera att du lyckats! . . 26 

Vill du veta mer? . . . . . . . . . 31 

Inledning 

Livsstilsförändring – Maten · 3 

Den här boken vänder sig till dig som har övervikt just nu och 

funderar på att göra något åt det. 

Om du redan har bestämt dig för att gå ner i vikt har du 

passerat flera steg i beslutsprocessen mot en hälsosammare 

vikt. Du har blivit medveten om att du har ett problem 

som du vill göra något åt. Du har börjat förbereda dig för att 

ändra livsstil och kanske har du redan börjat försöka gå ner 

i vikt. Då har du redan klarat av en svår bit, att se till att man 

är motiverad! 

Du vet nog redan att övervikt och fetma leder till stora risker 

för din hälsa. Men du ser nog också det hägrande målet, efter 

din viktnedgång. 

Kanske är det för dig: 

• att komma i kläder/hitta mer kläder som passar 

• att kunna promenera snabbt eller jogga med någon och 

orka prata under tiden 

• att uppleva bär- och svampskogen med barnbarnen 

• att spela tennis eller golf med en kollega 

• eller att vara nöjd med dig själv 

Denna skrift vill ge dig praktiska tips och stöttning på vägen 

mot en hälsosam och hållbar vikt på lång sikt. 

Göteborg, februari 2008 

Maria Magnusson 

Anna Winkvist 

Karin Kjellgren

4 · Livsstilsförändring – Maten 

”Att gå ner i vikt 

några få kilon kan 

göra att man mår 

mycket bättre” 

Varför bryr du dig 

om din vikt? 


Skulle du må bättre fysiskt eller psykiskt om du gick ner i vikt? Vill du gå ner 

ett antal kilon för att nå den vikt du hade förr? Har någon från sjukvården 

påpekat att du väger för mycket? Kanske har du ett annat skäl som känns 

viktigt för dig . 

Eftersom det är dig det gäller är det viktigt att du funderar över vilket 

mål du själv har, innan du sätter igång att förändra dina vanor . 

Om du under en längre tid har gått upp i vikt, tänk på att det är en framgång 

om du klarar av att få vågen att stanna, eller inte behöver använda 

mer av måttbandet för att nå runt magen . 

Varför bryr sig sjukvårdspersonalen om din vikt? 

Om man väger för mycket riskerar man att bli sjuk . Eftersom alla har olika 

anlag och vanor så varierar riskerna mycket från person till person . Vanliga 

besvär och sjukdomar som man kan få om man bär på för mycket fett är 

hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och smärta i höfter, ben och knän . 

Det är inte bara hur mycket man väger som spelar roll 

• Även om man har fetma (se faktaruta på sid . 27) har man en god chans 

att minska risken för dessa typer av problem, om man motionerar 

dagligen . 

• Det är mycket bättre med fett som sitter över höfterna och låren än runt 

magen . Det beror på att fettet som sitter vid magen är aktivt i ämnesomsättningen 

och avger en hel del ämnen som inte är hälsosamma . Det 

är samma mått runt magen som rekommenderas, oavsett hur lång eller 

kort man är (se faktaruta på sid . 28) . Om ditt midjemått är större än vad 

som är bra för din hälsa och ditt midjeomfång minskar, så minskar risken 

för förhöjda blodfetter (olika slags kolesterol, samt triglycerider) och blodsockervärden 

och även risken för hjärtkärlsjukdom . 

• Den som inte röker har mycket mindre risk för hjärtkärlsjukdomar och 

diabetes . 

• Annat som spelar in är hur höga blodfetter och blodtryck man har . Förhöjt 

totalkolesterol och förhöjt blodtryck ökar risken för hjärtkärlsjukdomar .


Alla kan inte bli smala 

Mycket av det som skrivs i tidningar och böcker och visas på TV om vikt 

och hälsa är reklam . Ofta framställs det i reklamen som om vi alla hade ett 

standardiserat kroppsmått . Det är därför lätt att bli osäker på om vi duger 

som vi är . Men det är lika naturligt att våra kroppar ser olika ut som att våra 

ansikten gör det . Alla kan inte bli smala, men många väger mer än de mår 

bra av . Att gå ner i vikt några få kilon kan göra att man mår mycket bättre . 

Även en liten viktminskning är betydelsefull! 

När man beslutat sig för att försöka gå ner i vikt hoppas man ofta att man 

blir av med ganska många kilon . Det kan vara bra att veta att risken för 

många sjukdomar minskar redan när man gått ner 5 % i vikt . Det motsvarar 

att gå ner från 100 kg till 95 kg, eller från 80 kg till 76 . Så om du kommit 

igång bra, ge inte upp om du tycker att det inte märks något resultat på 

flera veckor! Det du redan uppnått är värdefullt! Håller du fast vid de nya 

vanorna har du möjlighet att fortsätta viktminskningen längre fram, från 

den uppnådda nya nivån . 

Energibalansen 

Om du äter lika många kalorier som du gör av med står du stilla i vikt . Äter 

du fler kalorier än du gör av med sparar kroppen dem i sitt reservlager och 

du går upp i vikt . Om du gör av med fler kalorier än du äter, kommer kroppen 

att ta av reservlagret och du går ner i vikt . 

Grundförbränning 

Ju högre grundförbränning du har, desto mer energi behöver du, både för 

vardagsaktiviteter och träning . Utan den energi (kalorier) du får via maten 

kan du inte leva . Även om du bara ligger stilla går det åt energi, bl a för att 

kroppen ska hållas varm och för att hjärtat ska slå . Detta kallas grundförbränning 

. Hur stor denna är för just dig beror på flera saker . De viktigaste 

är: Ju mer muskler du har, desto mer energi gör du av med . Det gäller även 

när du vilar! Ju yngre du är, desto mer energi behöver du . Män behöver mer 

energi än kvinnor . Att öka din muskelmassa är därför något av det viktigaste 

du kan göra för att uppnå och bibehålla en lagom vikt . 

Vardagsrörelse 

Det går också åt energi på arbetet eller i skolan och när du t ex handlar, 

diskar eller städar . 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Träning, fysisk aktivitet och motion 

Om du börjar röra på dig mer än du gör nu, utan att samtidigt börja äta eller 

dricka mer, tas energin som behövs när du rör på dig från ditt reserv lager . 

Om du håller på att gå upp i vikt, så kan du hejda viktuppgången . 

Vad är kalorier? 

Kalorier är det mått man använder på energin i maten och i kroppen, på 

samma sätt som man mäter längd i meter och vikt i kilo . Kalorier finns i protein, 

fett och kolhydrater . Alla dessa tre innehåller också mycket annat som 

kroppen måste ha . Även alkohol innehåller kalorier . 

Kroppen lagrar kalorier i fett, kolhydrater och proteiner 

Fett: Man kan lagra många kalorier i kroppsfettet . (Annars hade inte människan 

kunnat överleva svältperioder) . Det mesta fettet sitter strax under 

huden och kallas därför underhudsfett . Det skyddar mot värme och kyla 

och är stötdämpande . Problemet är när det blir för mycket .


Kolhydrater: Vi har också en liten energireserv i kolhydrater . Det lagret 

finns i levern och i musklerna . 

Proteiner: Våra muskler är till för att arbeta på olika sätt . De är uppbyggda 

av proteiner . Om man äter mycket mindre kalorier än man behöver, bryter 

kroppen ner proteiner från musklerna för att hålla sig varm och ge hjärtat 

kraft att pumpa runt blodet i kroppen . 

Förändra din energibalans! 

Om du helt slutar äta gör du snabbt slut på förrådet av kolhydrater i levern . 

Då försvinner samtidigt en massa vatten och därför känns det som du blivit 

smalare om midjan, men det är bara tillfälligt . Eftersom en del av proteinerna 

i musklerna också används till energi minskar grundförbränningen . Kroppen 

100 g choklad 

1/2 liter läsk 

Detta innehåller sammanlagt c a 2000 

kalorier. Det är fler kalorier än vad en 

person som ska gå ner i vikt bör äta 

på en hel dag, men inga vitaminer eller 

mineraler. För den som ska gå ner i vikt 

är c a 100 gram per vecka av godis eller 

choklad en "godkänd" mängd. Drick 

helst inte mer än 33 cl läsk i veckan – 

eller välj light-drycker! 

300 g lösgodis 

” Man brukar 

längta efter 

snabbare 

resultat – men 

sund och hållbar 

viktminskning 

tar lång tid” 


fortsätter att spara så mycket som möjligt på kalorierna, även efter det att 

du börjat äta igen . Det är därför de flesta som försöker gå snabbt ner i vikt 

genom att fasta eller äta mycket litet (banta), går upp i vikt igen efter ett tag, 

oftast till högre vikt än innan . 

En kortare tid brukar det gå bra att minska på maten och öka på 

motionen, men efter ett tag brukar man tröttna på det nya sättet att äta 

eller röra på sig . Man brukar längta efter ett snabbt resultat . Men, sund och 

hållbar viktminskning tar lång tid! Därför ska du ändra dina vanor på så sätt 

att du har chans att trivas med dem så småningom, även om det inte känns 

så lätt i början . 

Förändra dina vanor! 

Dina vanor beror på vad du tycker om att göra och vilka möjligheter du 

har . Om man trivs med och har råd att köra bil, tar man troligen bilen, även 

kortare sträckor . Om man tycker om att sitta och prata och inte behöva gå


långa sträckor i arbetet eller till bussen, sitter man kanske helst inomhus 

när det är kallt ute . Trivs man med att baka kakor och laga festmat gör man 

kanske det ofta . Att ändra vanor betyder ofta att börja med något som 

inte automatiskt känns lika bra och naturligt som de ”gamla” . Men, det som 

känns motigt i början kan bli just den vana som du senare inte vill vara utan . 

Ge dig själv chansen att upptäcka nya sätt att äta och röra på dig! 

Viktminskningen stannar upp 

När du börjar äta mindre kalorier och röra dig mer kommer du att gå ner i 

vikt . Var beredd på att viktminskningen stannar upp efter ett tag! Det beror 

bl a på att när du minskar i vikt blir det mindre arbete för dina ben och rygg 

att bära upp din kropp . Det innebär också att det går åt färre kalorier för 

det dagliga livet (grundförbränningen) . 

Muskler ökar grundförbränningen 

När du blivit av med mycket underhudsfett kommer grundförbränningen 

att öka igen . Denna gång för att energi går åt för att hålla kroppstemperaturen 

uppe när kroppen lättare kyls ner p g a tunt lager underhudsfett . Att 

du skaffar dig mer muskler genom träning ökar också grundför bränningen 

och gör det lättare att behålla din nya, lägre vikt . 

Energisparläge 

När ditt reservlager av energi (fett) börjar minska är det precis det du vill . 

Tyvärr uppfattar kroppen det som att maten är på väg att ta slut . Eftersom 

detta på sikt skulle vara livsfarligt, försöker kroppen skydda dig genom att 

hela tiden få dig att tänka på mat . Kroppen vill få dig att vilja äta mycket . 

Genom att ”gå ner i energisparläge” försöker den spara så mycket som 

möjligt på energin (kalorierna) . 

1/2 kg i veckan är ofta lagom 

Ju färre kalorier kroppen får desto starkare blir signalerna 

. Fastar du helt några dagar slår kroppen på 

alla alarmsystem och du känner dig nog hungrig, 

trött och stressad . Går du i stället ner långsammare 

i vikt hinner kroppen vänja sig och du upplever 

det nog inte lika påfrestande . Det är lagom för de 

flesta att gå ner ca 1/2 kg i veckan . Det motsvarar 

ett underskott av ca 500 kalorier per dag . D v s 

man gör av med c a 500 kalorier mer än maten 

innehåller . 

Din planering 


För att hitta ett sätt att ändra din livsstil så att den fungerar för dig på lång 

sikt behöver du planera . Det finns kanske många som vill ge goda råd, men 

det är du själv som vet bäst vad som passar in i just ditt liv . 

Vill du ändra balansen mellan kalorier du får i dig (in) och kalorier som går 

åt (ut) är det bra att du ställer dig några frågor . Skriv ner frågor och svar! 

Vilka av dina vanor tycker du är riktigt bra? (Håll fast vid dem!) 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

Är det några av dina vanor du tycker är mindre bra? 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

Vilka av dessa tror du att du skulle ha jättesvårt att ändra på? 

(Ändra inte dem först!) 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

Vilka tror du att du lättast skulle kunna ändra på? 

(Fundera över hur och när!) 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________


Har du gjort några ändringar förr som har fungerat bra, men sedan 

kommit in i dina gamla vanor igen? Bra! Då vet du några som kan 

fungera. Vilka? (Börja gärna med dem!) 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

Behöver du hjälp att bibehålla dina nya vanor, så inte samma sak händer 

igen? Finns det möjlighet att få hjälp via en livsstilsmot tagning? 

(Undersök och skriv ner!) 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

Tycker du att alla dina vanor är bra och begriper inte vilken förändring 

som behövs? Kanske har du nytta av att titta under ”Är detta ditt 

problem?” på sidan 25. Du kanske också behöver diskutera igenom din 

livsstil med någon inom hälso- och sjukvården? 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

Fundera på vem i vardagen som kan stödja dig! Kanske kan du prata 

med någon god vän om detta, eller någon i familjen? 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

_______________________________________________________________________________ 

Att röra på sig 


Tänk på rörelse som ett tillfälle för din kropp att vila sig från stillasittande! 

För att behålla en god hälsa behöver man röra på sig, mycket mer än de 

flesta av oss gör . Motion är bra bl a för hjärtat, blodcirkulationen, skelettet, 

koncentrationsförmågan och sömnen . Det dämpar också stress, motverkar 

förstoppning och stärker senor och ledband . Det ger även bättre muskler . 

Utöver allt detta så är motion helt nödvändigt för att uppnå och bibehålla 

en hälsosam vikt . 

Det gäller att fundera över vad som passar dig . Vad skulle du trivas med? 

Om du inte brukar röra på dig alls, utöver det du gör på arbetet och med 

hushållet, så är en 1/2 timme om dagen en bra början . Men för att bibehålla 

en lägre vikt på lång sikt behövs det ungefär 1 timme motion per dag . Det 

behöver inte vara 1 timme i sträck, utan man kan dela upp den på så korta 

perioder som 10 minuter . Den fysiska aktiviteten ska göra att man blir varm 

av den, som t ex av en rask promenad . 

Vilken slags motion är bra? 

Raska promenader, simning, cykling, dans, joggning, aerobics och bollsporter 

är bra . Det är mycket bättre att satsa på att planera för sådant som du 

”För att behålla en god hälsa 

behöver man röra på sig, 

mycket mer än de flesta av 

oss gör”


kan göra flera gånger i veckan, än att lägga in långa pass en eller två gånger 

i veckan . Det är så svårt för de flesta av oss att hinna med att röra på oss 

tillräckligt, så vi får passa på när tillfälle bjuds och vara beredda på att pröva 

olika alternativ . 

Hinder Strategier 

Tid Försök att hitta på bra sätt att röra på dig mer i vardagen! 

Promenera t ex ett par hållplatser i stället för att ta bussen ända 

fram till jobbet eller skolan, eller ta alltid trapporna i stället för 

hissen . Har du möjlighet att promenera på din lunchrast? Gå lite 

längre promenad med hunden! 

Barnvakt Går det att träna hemma, när barnen har somnat? Det finns 

inspelade träningspass som man kan köra på TV:n . Försök att 

göra rörliga, roliga saker med barnen; som att gå ut och leka 

med dem, eller gå till simhallen . Har man råd och plats att ha t ex 

motions cykel, är det bra – om man tycker att det verkar roligt 

och kommer att använda den! Man kan också sätta på bra musik 

och dansa en stund för sig själv . 

Klimat Har du tillräckligt bra promenadskor, halkbroddar och regnkläder? 

Kanske tyckte du 

väldigt illa om 

idrotten i skolan 

så att det fick dig 

att tappa lusten 

Det är stor skillnad på att röra på sig på det sätt man själv vill 

och för sin egen skull, som du ska göra nu, och på att göra det 

läraren bestämde i skolan då man var tvungen . 

Det är tråkigt! Fundera på varför du tycker det . Vad tänker du på när du tänker 

motion – kanske något som du blivit tvingad till tidigare? Tänk ut 

alternativ . Du kanske gillar att dansa, boxas eller plocka svamp 

eller bär? Tänk ut sådant som kan sporra dig, använd t ex stegräknare, 

om du vill se siffror på din prestation . 

Varför? Du kanske kan gå ner i vikt utan motion, men inte behålla en 

lägre vikt på lång sikt . 

Maten 

För att lyckas på sikt behöver man äta så att man orkar med sitt dagliga 

liv, får lust att röra sig mer och kan få i sig de näringsämnen man behöver. 

Ibland behöver man också unna sig det som man tycker allra bäst om, även 

om det innehåller många kalorier. Man kan äta allt, men inte alltid – och inte 

hur mycket som helst. 


Mat och dryck ger oss energi och näringsämnen, 

glädje och avkoppling i vardagen . När vi 

firar jul, påsk, Eid-al-Fitr, Halloween, födelsedag, 

dop, bröllop, studentexamen, jubiléer och 

nyår, så är självklart maten en del av festen! 

Hunger 

När man är hungrig är det energi man behöver 

. Om man är mycket hungrig så äter 

man ofta snabbt . Då kan man äta mycket 

mer än man behöver, innan man hinner 

känna att man är mätt . Därför är det bäst att planera sina 

måltider så att man inte blir så hungrig mellan dem . 

Sug 

Mat kan också vara något som man tar till när man är ensam, ledsen, trött, 

uttråkad, arg, rädd, tycker man gjort sig förtjänt av en belöning eller för att 

det är reklampaus mellan TV-programmen . Det kan vara en vana som är 

svår att bryta . Den känslan kallas inte ”hunger” utan ”sug” . De flesta som 

känner sug vill ha något sött eller något fett . Det kan kännas som om maten 

är ett slags missbruk . Det är svårt att bryta, och om man äter oregelbundna 

måltider så är det nästan omöjligt . Att ge kroppen tryggheten att veta vilka 

tider den ska få mat, är det första steget för att kunna bemästra ”sug”- 

problemet . 

Kalorierna i maten 

Fett – 9 kalorier per gram 

Det finns många olika slags fetter . En del är bra för hjärtat och blodkärlen 

(omättade fetter) medan andra är skadliga (mättade fetter och trans fetter) . 

Mättade och omättade fetter innehåller lika många kalorier per gram fett (9 

kalorier) . Man går alltså upp lika mycket i vikt av olja och flytande margarin 

(omättade fetter) som av smör och grädde (mättade fetter) . 

Kolhydrater – 4 kalorier per gram 

Kolhydrater finns i många olika sorters mat . En del blir man mätt av samtidigt 

som man får i sig många näringsämnen, andra gör bara att man vill 

äta mer och ger inga näringsämnen . 

• Bra kolhydrater finns t ex i potatis, pasta, ris, couscous, bulgur, grovt bröd, 

morötter, rödbetor, kålrötter och palsternacka .


• Kolhydrater som brukar ställa till problem med vikten finns i vanligt vitt 

socker, smågodis, läskedrycker, saft och torkad frukt . 

• Socker i te och kaffe kan ge många kalorier! 

• Det finns många söta produkter där det är svårt att veta riktigt vad de 

innehåller . Exempel på detta är blandade produkter som Risifrutti och 

Mannafrutti samt drycker som Icetea och drickyoghurtar . 

Tallriksmodellen 

Tallriksmodellen visar hur mycket av olika sorters mat som är bra att äta för 

att få i sig lagom mängd av olika näringsämnen . Maten behöver inte vara 

uppdelad så här . Det går självklart lika bra att blanda de olika delarna i soppor, 

grytor eller gratänger . 

• Ungefär halva portionen ska vara grönsaker och rotfrukter . 

• Använd inte för mycket fett (olja, smör, grädde) i matlagningen . Tänk på 

att ost och nötter också kan ge många extra kalorier . 

• Ställ helst undan maten när du lagt upp den portion du tänker äta . Låt 

gärna en skål med sallad stå framme på bordet – sallad kan du fylla på 

tallriken med om du vill . 

• Ät gärna en frukt till efterrätt . 

Kött/fisk/ägg/linser/bönor/ärtor 

• Kött från gris, lamm och nöt kan innehålla mycket synligt fett . Låt det 

gärna sitta kvar medan du lagar maten, annars blir köttet väldigt torrt . 

Men skär bort det innan du äter! 

• Charkuterivaror som korv och leverpastej är ofta feta . Välj helst nyckelhålsmärkta 

sorter eller minska mängden . 

• Kyckling- och kalkonkött är magert . 

• Lax, makrill, sill och strömming är de fetaste fiskarna, men är ändå magrare 

än de flesta sorters korv . De innehåller omättade fetter . Många andra 

fiskar och skaldjur är magra . 

• Ärter, bönor och linser innehåller mycket protein och järn men inte så 

mycket fett . Vid tillagningen av t ex falafel och hummus tillsätter man dock 

ofta mycket fett . 

Ris/potatis/pasta/bröd/bulgur/couscous 

Alla de här sorterna innehåller mycket kolhydrater som ger en bra mättnad . 

Äter man mer än vad som motsvarar en fjärdedel av tallriken blir det svårt 

att gå ner i vikt . 

1 

3 2 

Tallriksmodellen för viktminskning 

1. Ris, potatis, pasta, bröd, bulgur, couscous och liknande 

2.Grönsaker, rotfrukter och frukt 

3.Kött, fisk, ägg eller vegetariskt alternativ som linser, 

bönor eller ärtor 


• Ris kan kokas med bara vatten och salt och är då magert . Många tillsätter olja, 

smör eller margarin när de kokar ris . Gör du det, så använd inte mer än en 

tesked fett per person! 

• Kokt potatis är magert . Pommes frites som man köper djupfrysta och 

värmer i ugnen brukar inte vara så feta . Klyftpotatis, som man penslar 

med olja och steker i ugnen, är ett bra sätt att variera . Potatismos kan 

innehålla mycket fett . 

• Pasta lägger man oftast mitt på tallriken och det är lätt gjort att portionen 

blir stor . 

• Bröd är det också lätt att äta för mycket av . 

• Bulgur och couscous kan, precis som ris, potatismos, stekt potatis och 

pommes frites, vara tillagade med mycket fett .


Vitt bröd. 115 kalorier/port (40 g). 

Innehåller B-vitamin, fibrer 

Grovt bröd. 100 kalorier/port (40 g). 

Innehåller B-vitamin, järn, magnesium, 

fibrer 

Lättmjölk. 80 kalorier/port 

(200 g/2 dl). Innehåller D-vitamin, 

kalcium 

Couscous. 190 kalorier/port (175 g). 

Innehåller fibrer 

Persika. 62 kalorier/port (145 g). 

Innehåller A-, C-, E-vitamin, fibrer 

Broccoli. 25 kalorier/port (65 g). 

Innehåller A-, B-, C-, E-vitamin, järn, 

kalcium, kalium, magnesium, zink, 

fibrer 

Kyckling. 280 kalorier/port (125 g). 

Innehåller B-, D-vitamin, selen 

Torsk. 94 kalorier/port (125 g). 

Innehåller B-, D-, E-vitamin, 

kalium, magnesium, selen 

Ägg. 88 kalorier/port (60 g). 

Innehåller A-, B-, D-vitamin, selen 

Äpple. 70 kalorier/port (125 g). 

Innehåller C-vitamin, fibrer 

Strömming. 185 kalorier/port 

(125 g). Innehåller B-, D-, E-vitamin, 

kalcium, kalium, magnesium, selen 

Potatis. 120 kalorier/port (2 st 

medel stora 150 g). Innehåller 

C-vitamin, kalium, magnesium, 

fibrer 

Magert griskött. 150 kalorier/port 

(125 g). Innehåller B-, D-vitamin, 

magnesium, zink 

Pasta. 300 kalorier/port (225 g). 

Innehåller B-vitamin, järn 

Fullkornsris. 175 kalorier/port (220 g). 

Innehåller B-vitamin, magnesium, 

selen, zink, fibrer 

Tomater. 15 kalorier/port (65 g). 

Innehåller A-, B-,C-, E-vitamin, 

kalium 


Grönsaker/rotfrukter/frukt 

Det finns många olika slags grönsaker och frukt . 

• Om du inte är van att äta grönsaker, pröva gärna en sort i taget . Ta lite 

i början och försök att öka efterhand . Det går lika bra att använda djupfrysta 

grönsaker och rotfrukter . De allra flesta näringsämnena finns kvar 

och man slipper arbetet med sköljning och rensning – det är bara att 

värma, koka eller woka . 

• Sallad är inte alltid ”smalmat” . Dressingen kan ge många kalorier, liksom 

pasta, ost, nötter, avokado och brödet med smör som man kanske äter 

till . 

• Man brukar äta mer av dressingar med majonnäs, crème fraîche eller 

gräddfil än av dressingar som är gjorda av olja . Därför leder de förstnämnda 

för det mesta till fler kalorier . 

• Prova gärna grönsaker och frukt som pålägg på bröd . 

• Vitkålssallad kan förberedas så att man slipper stå och arbeta med den 

när man är som hungrigast och har som mest bråttom . 

• Morötter behöver egentligen bara skalas; kan vara bra att knapra på 

medan man lagar maten . Man kan också riva dem och blanda med äpple, 

apelsin, solrosfrön, purjolök, gurka eller något annat . Det är många som 

uppskattar att skiva dem, koka lite grann så att de har spänsten kvar och 

låta dem kallna i en vinägrettsås (en del vinäger, en del vatten, två delar 

olja, salt och peppar och eventuellt andra kryddor) . 

• Ät gärna upp till tre färska frukter per dag, som efterrätt 

eller mellanmål . 

• Bananer innehåller ganska mycket kalorier och en om 

dagen räcker för de flesta . 

• Vindruvor är kaloririka . Räkna med att tio vindruvor 

motsvarar en frukt . 

• Torkad frukt innehåller mycket kalorier! Det är bättre 

att tänka på den som godis än som ett nyttigt 

mellanmål .


Strimla 1 vitkålshuvud fint med 

kniv, osthyvel eller i matberedare. 

Gör en dressing bestående av: 

1/2 dl vinäger 

1/2 dl vatten 

1 tsk salt 

1 tsk svartpeppar 

1 dl olja (gärna raps- eller 

olivolja) 

Häll dressingen över kålen och 

blanda ordentligt. Dressingen kan 

också smak sättas mer, t ex med 

örtkryddor, senap eller vitlök. 

Vitkålssallad 

Nu har du en grundsallad som du 

kan lägga i en plastpåse eller en skål 

med lock och förvara flera dagar i 

kylskåp utan att den blir dålig. Den 

här kan du också blanda med olika 

smaktillsatser; t ex äpple, purjolök, 

russin, riven morot, hackade jordnötter, 

ärter, majs, paprika … 

Regelbundna måltider 

En av de viktigaste sakerna för att kunna gå ner i vikt 

är att äta regelbundet . Det är mycket lättare att äta lagom 

med mat, i lugn takt, om man inte är alltför hungrig 

när man sätter sig till bords . De flesta mår bra av att 

äta 3 huvudmål om dagen och 1–3 mellanmål . Det gör 

det lättare att undvika både hunger och ”sug” . 

Frukost 

Frukosten kan bestå av yoghurt med müsli, eller gröt, 

eller bröd med pålägg och gärna en frukt eller grönsak till det . 

• Om du har svårt att äta på morgonen, planera så att du kan äta i första 

pausen på arbetet eller skolan . Ta med dig t ex 1 frukt och 1 portionsförpackning 

med yoghurt (helst nyckelhålsmärkt) . 

Frukostförslag 1. 

1 tallrik med 2 dl lättfil, 1 msk vinbärssylt, 1 dl basmüsli 

1 smörgås med rökt kalkon, lätt bordsfett och paprikaringar 

1 kiwi 

1 kopp te 


1 stycke vitt bröd 

25 g fetaost 

1/2 tomat 

1 kokt ägg 

1 dl juice 

1 kopp te 



2 smörgåsar; 

1 med 2 skivor nyckelhålsmärkt ost, 

lätt bordsfett och tomat. 

1 med leverpastej och saltgurka 

1/2 apelsin 

1 kopp kaffe


De tre små chokladbitarna som brukar säljas "tre för en tia" innehåller tillsammans över 400 

kalorier men inga näringsämnen. Yoghurten med müsli innehåller 180 kalorier och dessutom bl a 

kalcium och fibrer. 

Lunch och middag 

Lunch och middag är bra att äta som tallriksmodellen visar . 

• Ungefär halva portionen ska bestå av grönsaker . Men man behöver inte 

laga specialmat åt sig själv om det är flera i familjen . 

Se bara till att det finns gott om grönsaker, så du 

inte äter stora portioner av de andra delarna i 

tallriksmodellen . 

• Man kan äta bra smörgåsar till lunch eller mid- 

dag . Då är det viktigt att tänka på att få med 

grönsakerna; antingen som en del av pålägget 

eller som en sallad bredvid . 

• Ät gärna en frukt till efterrätt . 

Mellanmål 

Det kan vara bra med mellanmål om det hjälper till att hålla hungern borta . 

Om man är mycket hungrig äter man gärna för fort, då kan det bli onödigt 

mycket innan man hinner känna mättnaden . Mellanmålen kan vara kaffe eller 

te och smörgås, eller en frukt . 


Arbetar du skift eller natt? 

Om du arbetar skift eller natt kräver det extra planering att passa in måltiderna 

så att de stämmer med ditt schema och din dygnsrytm . Undvik 

helst att äta stora måltider på natten . Försök att behålla samma ordning på 

måltiderna och att äta på dagtid, i så stor utsträckning som möjligt . 

Nyckelhålet 

Nyckelhålsmärkta produkter innehåller mindre och nyttigare fett, mindre 

socker och salt, men mer fibrer än andra livsmedel av samma 

 

typ . Det smakar kanske inte riktigt likadant, men ge dig själv 

chansen att pröva de nya sorterna och se vad du tycker om 

dem! Märker du att du absolut vill ha fetare eller sötare alternativ, 

så försök minska på mängden . 

Färdigmat 

Det finns många slags färdigmat som är bra . Leta efter nyckelhålsmärkningen 

här också! Många rätter innehåller för lite kalorier . Då kan du komplettera 

med en skiva bröd och en frukt till efterrätt . 

Mjölk och ost 

Mjölk, yoghurt, filmjölk och ost innehåller mycket kalcium . Välj helst 

nyckelhålsmärkta produkter men kom ihåg att man inte heller 

av dem kan äta hur mycket som helst . 

Smörgåsar 

En smörgås är lätt att göra i ordning, går snabbt att 

äta och kan vara mycket kaloririk . Det kan vara 

svårt att sluta äta smörgås när man väl har börjat . 

Godis e t c 

• Smågodis, choklad, chips, ostbågar, bullar, kakor, tårtor och kex ger 

många kalorier . Det kan du bara äta lite av, en eller två gånger i veckan, om 

du vill gå ner i vikt . 

• Salta pinnar och popcorn (om de är poppade i bara lite olja) är bättre, 

men kan inte heller ätas hur mycket som helst . Det gäller också rostade 

och saltade baljväxter, t e x kikärter . 

• Nötter och mandel av alla slag innehåller mycket fett och är också mycket 

kaloririka . 

• Torkad frukt innehåller många kalorier i form av socker .


Drycker 

• Saft, läsk och juice innehåller ungefär lika många 

kalorier, 40–50 kalorier per dl . Det går snabbt 

att dricka, ger många kalorier och man blir inte 

särskilt mätt . Det gäller för nästan alla drycker, 

även de i mejeridisken . 

• Drick helst vatten till maten och när du är törstig . 

• Kaffe och te innehåller inga kalorier men om 

man tar socker i kan det bli mycket kalorier 

under en dag . 

• Café au lait, cappuccino och kaffe latte innehåller oftast ganska mycket 

fet mjölk eller grädde . 

• Light-drycker innehåller inga kalorier . 

• Sacketter innehåller inga kalorier och man kan använda dem för att söta 

kaffe och te . 

• Drycker med alkohol innehåller fler kalorier ju starkare och ju sötare de är . 

En halv flaska vin ger lika mycket kalorier som en halv lunch . En drink med 

6 cl sprit och en läsk ger lika mycket . 

Drycker Kaloriinnehåll 

Alkoholinnehåll volym%: 1 dl innehåller: Exempel mängder: 

Lättöl 2,3 volym% 29 kalorier 33 cl: 96 kalorier 

Öl 3,5 volym% 38 kalorier 33 cl: 125 kalorier 

En burk: 190 kalorier 

Starköl 5,6 volym% 47 kalorier 33 cl: 155 kalorier 

En burk: 235 kalorier 

Vin torrt 12 volym% 67 kalorier En halv flaska: 250 kalorier 

Vin sött 13,5 volym% 99 kalorier 5 cl: 50 kalorier 

Renat brännvin, gin, vodka, 

whisky, konjak och rom c a 

40 volym% 

222 kalorier En drink med 6 cl sprit (133 

kalorier) och en flaska läsk 

(130 kalorier) innehåller sammanlagt 

över 260 kalorier. 

Likör 24 volym% 250 kalorier 5 cl: 125 kalorier 

Starkvinsglögg 16 volym% 179 kalorier 

Är detta ditt 

problem … 

Äter du bara en 

gång per dag, 

och förstår inte 

varför du inte 

går ner i vikt? 

Du äter precis 

som man ska, 

men går ändå inte 

ner i vikt. 

Äter du ofta ute 

på restaurang? 

Är du jättehungrig 

när du 

kommer hem från 

jobbet och kan 

inte låta bli att äta 

en massa? 

Är du alltid 

hungrig? 

Äter du mycket 

när du är ledsen, 

ensam, arg, trött 

eller stressad – av 

en massa andra 

skäl än att du är 

hungrig? 

Är du van att 

använda mat som 

belöning i olika 

situationer? 

Vilka möjligheter har du att förändra dina matvanor? 

… så kan du fundera på följande: 


• Det kan bero på att du många gånger under dagen äter något lite, 

utan att riktigt tänka på det, 

• eller dricker t ex te eller kaffe med mycket socker, eller läskedrycker, 

eller juice. 

• När du väl äter dagens enda måltid är du kanske jättehungrig och 

äter fort och mycket. 

• Om du tycker att du till vardags äter mycket litet så kanske du 

tillåter dig själv många kalorier när det är helg. 

• Brukar du äta medan du lagar maten eller gör smörgåsen? Det är 

vanligt att stoppa ett par skivor ost i munnen samtidigt som man 

lägger två på smörgåsen, eller äta några skivor korv medan man 

steker middagsmaten. Det kan bli ganska många extra kalorier. 

• Välj ställen där det serveras mycket grönsaker. 

• Försök att följa tallriksmodellen även om det innebär att du 

måste lämna mat. 

• Välj vatten som dryck. 

• Då har det kanske gått för lång tid sedan lunchen? Pröva att äta 

någonting vid eftermiddagskaffet eller på väg hem; t ex en smörgås 

eller en frukt. 

• Försök att mätta dig med mer grönsaker och frukt. 

• Om du vill ha särskilt fet och söt mat när du blir sugen, försök 

att inte ha sådant hemma som du blir sugen på. 

• Om det hjälper med saker som inte innehåller så mycket kalorier, 

som t ex frukt och grönsaker, så se till att det finns hemma. 

• Man kan försöka vänta in suget. Det kallas ”sugsurfning”. Föreställ 

dig suget som en våg som kommer att växa och växa i 

storlek … och sedan minskar. Försök att ”följa med” i vågen. 

Suget kommer faktiskt att minska om du står ut med att vänta 

ut det. 

• Hitta på något annat att göra. Tänk ut detta i förväg, så att du 

har det i beredskap när suget kommer. Gå ut och gå? Handarbeta? 

Tvätta bilen? Städa badrummet? Planera semestern? 

• Det är bra att kunna sätta extra guldkant på festliga tillfällen genom 

att äta något gott. Men om man belönar sig själv, eller firar, flera 

gånger i veckan genom att köpa något särskilt kaloririkt, är det bra 

att fundera över vilka andra sätt det kan finnas i stället. Kanske kan 

du bjuda dig själv på bio, eller på ett lyxigt bad med badskum och 

levande ljus, eller unna dig något snyggt klädesplagg?


Olja är nyttigt och därför kan 

man inte bli tjock av det 

Kontrollera att du lyckats! 

Vågen 

Det viktigaste är inte vad du väger idag utan att du skapar dig nya vanor som 

gör att du inte väger mer om några veckor utan mindre, eller lika mycket. 

Det som du vill ha reda på är väl om, och i så fall hur mycket, ditt reservlager 

av energi har minskat sedan du vägde dig sist . Men vågen visar vad 

hela du väger och ”lurar” dig ibland . Gör ett experiment: Väg dig, drick 

sedan 3 dl vatten och kliv upp på vågen igen! Då ser du att du har ökat i 


Vanliga missförstånd och myter vikt 3 hg, om vågen är exakt . Men det spelar ingen roll för nästa gång du 

Olja innehåller mycket omättat fett, vilket man går upp 

lika mycket i vikt av som mättat fett. 

Man blir inte tjock av bröd Bröd är ganska kaloririkt. Det är särskilt lätt att äta 

mycket av nybakat och vitt bröd. 

Man måste äta ofta Detta går lätt till överdrift. Många klarar sig på frukost, 

lunch och middag, och mellanmålen ska inte vara fler än 

tre. Om du är rädd att bli vrålhungrig så kan du ha med 

dig t ex ett äpple i reserv. 

Mörk choklad är nyttigt Det finns inga samstämmiga bevis för att mörk choklad 

har några positiva hälsoeffekter. Den innehåller mer 

kalorier än ljus choklad. En fördel kan vara att man ofta 

känner sig nöjd av en mindre bit av den mörka än av 

den ljusa. 

Det är bra med nötter Nötter innehåller många bra näringsämnen men också 

mycket fett och därmed kalorier. 

Fisk, sallad och vegetarisk mat 

är bra om man vill gå ner i vikt 

Man ska helst träna på 

morgonen innan man har ätit 

Fisk, sallad och vegetarisk mat brukar innehålla många 

bra näringsämnen. Hur många kalorier det innehåller 

varierar! Lite varning för: 

• panerad fisk (alltid mycket fett i panering) med kall sås 

(är ofta gjord på majonnäs eller créme fraîche). 

• vegetariska rätter med mycket olja (exempelvis både 

stekt aubergine och falafel kan vara rejält feta), nötter 

och ost. 

• Sallad innehåller ofta mycket fett i dressingen. 

Har ingen praktisk betydelse för fettförbränningen. 

Lägg in rörelse när det passar in i ditt liv. 

går på toaletten kissar du ju ut det överflödiga vattnet . På samma sätt kan 

man få vågen att visa lite genom att bada bastu och svettas ut vatten innan 

man väger sig . 

Väg dig under lika omständigheter 

Det bästa är att väga sig under så lika omständigheter som möjligt, t ex på 

morgonen innan man har varit på toaletten och innan man ätit frukost eller 

klätt på sig, eller i simhallen innan man kliver i bassängen . 

När man har mens, och strax innan, väger man oftast lite mer . Det kan 

vara en skillnad på ett par kilo . Man kan känna sig svullen och olustig, men 

det är ingen ökning av kroppens reservlager . 

Hur ofta ska man väga sig? 

En del säger att det är bra att väga sig varje morgon, för det hjälper en att 

kontrollera sig själv . Många tycker att en gång i veckan är lagom . Nackdelen 

med att väga sig ofta kan vara att man inte kan veta om det är fettlagrets 

storlek som syns på vågen . Man kan bli besviken och ge upp om man inte 

BMI (Body Mass Index = kroppsmasseindex) 

Att räkna ut BMI hjälper till att ställa vikten i förhållande till längden . 

Tabellen nedan gäller inte barn! 

Vikt kg 

= BMI 

2 Längd m 

Ex: Vikt 70 kg och längd 1,75 m 

70 

1,75 x 1,75 

= 23 

(Källa: Björntorp P, ed . International textbook of obesity, 2002) 

18,5–24,9 normal vikt 

≥25 övervikt 

≥30 fetma 

≥35 svår fetma 

≥40 extrem fetma


ser något resultat trots att man kämpat och ansträngt sig . Fördelen kan 

vara att man sätter en viss press på sig själv . 

Det är ganska personligt vad som passar var och en, men ingen mår bra 

av att väga sig flera gånger om dagen! Det blir man bara fixerad och ledsen 

av . Kan man inte få vågen och kilona ur huvudet är det mycket bättre att 

gå ut och promenera . Men vänta dig inte att det ska synas på vågen hur 

många gram fett du har förbränt under promenaden! 

Fettvågar 

Det finns en slags vågar som ska visa andelen fett och muskler i kroppen . 

De är av varierande kvalitet . De visar lite olika värden beroende på om man 

t ex har tränat mycket eller ej alldeles innan man väger sig . 

Måttband 

Att använda ett måttband runt midjan är ett annat sätt . Det kan vara svårt 

att mäta på samma ställe varje gång, men kan man det så är det bra . Det 

har också fördelen att om man får extra muskler när man tränar visar måttbandet 

det . Vågen däremot, väger nya muskler på samma sätt som fett 

och vatten . Har man minskat i fett och fått muskler i stället så märks alltså 

inte skillnaden på vågen . 

Att mäta sitt midjeomfång 

Mät magens omkrets mitt emellan nedersta revbenen 

och höftbenskammen . 

Kvinnor: 

>80 cm – ökad risk för hjärtkärlsjukdom 

>88 cm – mycket ökad risk för hjärtkärlsjukdom 

Män: 

>94 cm – ökad risk för hjärtkärlsjukdom 

>102 cm – mycket ökad risk för hjärtkärlsjukdom 

(Enligt rekommendationer från WHO) 


Känn efter! 

Enkelt och bra: Hur sitter kläderna? Detta fungerar inte om man alltid går 

klädd i byxor eller kjolar med mjuk linning . Det är ganska bra att an vända 

plagg med hårdare midja för då märker man om vikten är på väg upp 

igen . 

Hur mår du? Rör du dig lättare? Känns det bättre när du ska böja dig 

och knyta skorna eller tvärtom? 

Att bibehålla en lagom vikt 

Du har gått ner så pass många kilo att det syns och känns . Bra! Det börjar 

dock kännas allt svårare och du orkar inte hålla på med de nya vanorna 

längre! 

➼ Man saknar ofta sina gamla vanor . Det är ofta de som är enklast att följa . 

Att hålla fast vid de nya kräver en viss ansträngning . 

• Ta dig tid att fundera igenom hur du har kämpat och vad du har 

uppnått . 

• Lyft gärna en tyngd som motsvarar det du har gått ner . Ett tvåkilos 

mjölpaket, eller ett femkilos? Två femkilospaket? Tänk på 

hur skönt det är att slippa att ständigt bära runt på detta! 

• Skriv ner vad som är de största fördelarna med din viktminskning 

och med dina nya vanor för övrigt . 

• Vad saknar du allra mest? Kan du tillåta dig att äta eller göra det 

som du saknar ibland, eller skulle det fördärva allt? 

• Det är inte konstigt om du är ledsen för att du inte kan gå tillbaka 

till din gamla livsstil utan att gå upp i vikt igen . Ta dig tid att fundera 

på de här sakerna och känna efter! Annars är risken stor att 

du sakta glider tillbaka i de gamla vanorna utan att ha gjort ett 

medvetet val . 

• Har du någon god vän som du kan prata med om detta? Det 

brukar hjälpa .


Andra kommenterar din viktminskning på ett sätt som gör dig ledsen eller 

irriterad . 

➼ Det beror på något problem som de själva har – låt dem inte göra det till 

ditt! I stället för att fundera på alla olika råd som kommer från olika håll så 

fundera på: 

• Vad har du prövat? 

• Vad har fungerat? 

• Vad har inte fungerat? 

Det är du som ska ändra det som du vill ändra . Låt inte andras synpunkter 

påverka dig för mycket . Du har mycket att vinna, men lite att förlora! Tänk 

på det som fick dig att komma igång, ditt hägrande mål! 

Kanske var det: 

• att komma i kläder/hitta mer kläder som passar 

• att kunna promenera snabbt eller jogga med någon och prata under tiden 

• att uppleva bär- och svampskogen med barnbarnen 

• att spela tennis eller golf med en kollega 

• att vara nöjd med dig själv 

• eller något som bara du vet! 

Du KAN lyckas och du SKA lyckas eller hur! 

Vi hejar på dig och tror att du lyckas! 

Maria, Anna och Karin 


Vill du veta mer? 

www .folkhalsoguiden .se Folkhälsoguiden, Stockholms Läns Landsting 

www .halsomalet .se Hälsomålet, Centrum för folkhälsa 

www .karolinska .se Karolinska sjukhuset 

www .midjan .se Sanofi-aventis 

www .sjukvardsradgivningen .se Sjukvårdsrådgivningen 

www .slv .se Livsmedelsverket 

www .overvikt .se Överviktigas riksförbund 

www .vardguiden .se Vårdguiden 

Fritidsrörelse 

Friluftsfrämjandet; frilufts .se 

Friskis & Svettis; friskissvettis .se 

Korpen; korpen .se 

Svenska Golfförbundet; svenskgolf .golf .se 

Kokböcker 

Det är mycket möjligt att du redan har tillräckligt med bra recept så att du 

kan laga god mat med lagom mycket kalorier . Här har du annars ett par tips 

på bra kokböcker . 

Mat för liv och lust . Margit Eliasson och Gunilla Lindeberg . Albert Bonniers 

Förlag, Stockholm 2004 . 

Alla Hjärtans Recept . Cecilia Magnusson och Örjan Klein . Hjärt-Lungfonden, 

Stockholm 2007 .

Om författarna 

Maria Magnusson är dietist och sjuksköterska. Hon arbetar i Primärvårdsområde 

Nordost i Göteborg och är också doktorand vid Avdelningen för 

Samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs 

universitet. 

Anna Winkvist är professor i näringslära och chef för Avdelningen för 

Klinisk Näringslära, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. 

Karin Kjellgren är docent i omvårdnad vid Institutionen för Vårdvetenskap 

och Hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Hon har 

15 års erfarenhet av utbildning och forskning om följsamhet inom olika 

terapiområden. 

Innehållet i denna bok uttrycker författarnas egna åsikter och behöver inte nödvändigtvis 

överensstämma med företagets. 


– Maten 

• 

Text Maria Magnusson, Anna Winkvist och Karin Kjellgren 

Redigering Gun Skire 

Formgivning Thomas Möller 

Illustrationer Författarna och Thomas Möller 

Produktion Skire Project och Thomas Möller & Co 

Utgivning Skire Project för Sanofi-aventis AB 

Tryckning RJS Alliance Grafiska AB Stockholm 2008 

© Författarna, Sanofi-aventis AB och Skire Project 

ISBN 91–89626–26–5

Ladda ner - Multaq

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?