Om Fellingsbro socken från 1961 (pdf)

FELLINGS BR
g llingSbrO socken är belägen i landskapet Västmanland och
tillhör Örebro län och Linde och Nora domsaga. Socknen ligger väster om
Mälaren och norr om Hj älmaren.
Fellingsbro socken gränsar i norr till Ramsberg. i väster till Linde
landsförsamling och Näsby, i söder till Ödeby och Götlunda, vilka alla
höra till Örebro län, i öster till Medåker och Västra Skedvi, som äro belägna
i Västmanlands län. Socknens storlek 335,36 km 2 el. 35.749 hektar,
varav 33.536 hektar land, resten sjö. Intill år 1640 hörde Fellingsbro samman
med Akerbo härad men frånskildes detta år och blev då eget härad.
Norra delen av socknen är skogsområde med mossar och talrika sjöar.
De största äro Oppäsen och Finnåkerssjön. I söder möter den bördiga
Fellingsbroslätten. På sydgränsen flyter Arbogaån. I söder ligger Fellingsbro
samhälle och väster därom vid Arbogaån Oppboga pappersbruk
och kartongfabrik med sliperi. I nordväst vid Sverkestaån ligger industrisamhället
Rockhammar med träsliperi, wallboardfabrik, sågverk och hyvleri
. I Sällinge vid järnvägen Hallsberg-Krylbo finns sni ckerifabrik,
såg och hyvleri. Bland de många större egendomarna märks Österhammar,
Finnåkers bruk, Ekebyhammar, Abyhammar, Alsäng. Sörbyholm,
öby, Finnåkers gård, Nederby och Oppebyberg. Grönbo kronopark ligger
delvis inom Feltingsbro. F ellingsbro har varit gammal bruksbygd med
många nu nedlagda järnbruk från 1500- och 1600-talen, såsom Rockhammar,
Storbro, Stensta, Kåfalla, Finnåker. Ekebyhammar och Oppboga.
Fornlämningarna äro mycket talrika. Ett gr avfält av ganska ovanlig typ
finnes i det vackra fältet i Kattlundsbacken. Med sina 29 gravar är det
det största i socknen. Av stenåldersfynd kunna nämnas tre stenyxor från
Österhammar samt fyra skafthålsyxor av det klumpiga slag, som utmärkte
den slutande stenåldern. Dessa funnos på Hosta-Hökasta utjord. Från
bronsåldern är ett gravröse vid Skulsta, ett av socknens ståtligaste fornminnen.
Det har 53 m:s omkrets och 2 m:s höjd. 14 gravfält finnas med
tillsammans 62 gravar. Fornborgar och stensättningar finnas på flera
ställen i socken.
Alderdomliga byar saknas numera. Annu ett stycke in på 1S00-talet
var det sed att bygga boningshusen och de till gården hörande uthusen så,
att de tillsammans kringgärdade gårdsplanen, till vilken man inkom genom
det överbyggda portlidret. För fönstren till boningshuset funnos
96
AV KYRKOHERDE
GUSTA\V LINDQUIST
SOCKEN

F'ellirujsbro k yrk a är ursprungligen f rån m edeltiden men ombyggdes f u l l st äncligt
1806-11, v ar vi d den f i ck si n nuv arande k arakt är. F oto Hartmans Kortfiir uu), A rbotja.
luckor, som slötos och tillskruvades väl, då mörkret inbröt. När så även
portarna stängdes, kunde ägaren tillämpa på sin gård det engelska or dspråket:
mitt hem är min borg.
I början av 1800-talet blev det sed att bygga 2-våningshus. De voro till
en början en fördubbling på höjden av det gamla byggnadssättet. Så småningom
började större gårdar uppföras med fle ra rum, och fönstrens antal
blev ofta ett tecken till den grad av lyx, som ägaren ville utveckl a. Ju
fler fönster, desto ståtligare byggnad. I Finnåkers by finnes bl. a. en sådan
1800-talsbyggnad med 52 fönster och 365 rutor. Under de senaste årtiondena
har bebyggelsen undergått stora förändringar. Numera moderniseras
de gamla byggnaderna och det bygges nya moderna bostäder i stort
antal jämte ekonomibyggnader av skilda slag. En utpräglad villabebyggelse
har under de senaste 20 åren slagit igenom och gör sig starkast gällande
i tätorterna. Tätorter finnas vid F ellingsbro station, förut municipalsamhälle,
samt vid Oppboga och Rockhammars bruk. På de båda sistnämnda
platserna utgör villabebyggelsen ca 75 %, i det förra municipalsamhället
är frekvensen något mindre.
Gods och herrgårdar för ekomma ganska rikligt i Fellingsbro socken.
Här må nämnas några sådana: Ekebyhammar. En hammare byggdes här
år 1629. Smidet nedlades 1865. Abyhammar . Denna egendom har från
början varit en by , men kom år 1613 i en ägares hand. Ar 1627 uppfördes
en hammare på Aby ägor. Ar 1861 fanns här en franchecomtehärd, en
hammare, en manufaktursmedja och en knipphammare. Ar 1871 nedlades
bruket helt. Vidare kan nämnas Finnåkers bruk och herrgård, Grönbo
bruk och herrgård, Kåfalla herrgård, som år 1929 styckades . Huvudbyggnaden
donerades till fribaptistsamfundet att användas som vilohem.
97

Folkmängden i Fellingsbro socken har under årens lopp undergått rätt
stora förändringar. Fr. o. m. 1750 finnas fullständiga uppgifter om folkmängden.
Vid årsskiftet 1958-59 var folkmängden 5.360 personer. Folkmängden
var år 1750: 4.802 personer, år 1800: 4.590, år 1850: 6.383 , år
1900: 7.075, år 1950: 5.575. Siffrorna avspegla den allmänna avfolkningen
av landsbygden.
Jordbruket har från äldsta tid varit socknens huvudnäring. Men de
sista 100 åren i socknens jordbrukshistoria uppvisa en utveckling, som är
imponerande. Från självhushåll har utvecklingen lett fram till i det närmaste
fabriksmässig produktion av vissa skördeprodukter. Arbetsinsatsen
har också förändrats i högsta grad från tidigare 1 man per 5 hektar till 1
man per 50 hektar. Maskinparken har ökat kraftigt. På 1870-talet började
slåttermaskiner och tröskverk (drivna av kreatur, vandring) anskaffas
till varje större gård. 1890 inköptes det första ångtröskverket till socknen
av Johan Larsson, Västvalla. Strax efter sekelskiftet finner man de första
stora, klumpiga traktorerna på Alsänge och österhammars ägor. Jordbrukets
mekanisering har under de senaste 15 åren gått framåt med stormsteg.
Traktoriseringen har fortsatt ända ned till gårdar på 10 hektar och
hästantalet har minskat i motsvarande grad. Några siffror från 1951
års jordbruksräkning giva ett litet besked om mekaniseringen: Traktorer
308, självbindare 296, skördetröskor 54, mjölkmaskiner 288. Exakta siffror
för dagen äro icke tillgängliga, men de nämnda siffrorna torde nu
vara fördubblade. I samband med mekaniseringen ha så gott som alla
egendomar blivit täckdikade med rör, vilket varit förutsättningen för att
effektivt kunna utnyttja maskinredskapen.
Men inte bara på fälten har rationaliseringen gått framåt. Foderensilering
förekommer vid nästan varje gård numera. Då Örebroortens seminförening
startades, fick Fellingsbro en substation. På de flesta större gårdar
har en rationellare foderordning införts, mekanisk utgödsling osv.
En del jordbrukare, som sålt sina kor, ägnar sig nu i stället åt ungdjursuppfödning.
Ett fåtal har även slagit sig på gödsvinsuppfödning och
en del har ägnat sig åt äggproduktion. Hönserier ha med framgång startats
inom socknen.
Det som dock mest intresserar socknens jordbrukare är växtodlingen.
En av de första åtgärderna för ökad avkastning på socknens åkrar var
införandet av den 7-åriga växtföljden. Tidigare hade allt hö skördats
på ängar, utmarker och myrar, och runt omkring gården låg kanske hälften
i träda och resten var besått med råg eller vete. Men i och med att
klövern blev känd under 1800-talet, började man så klöver och timotej
även på fastmarksjorden och på så sätt kunde vallgrödor omväxla med
sädesgrödor på ett för jorden förmånligt sätt. De sädesslag, som socknens
hårda jord bäst lämpar sig för och som också mest odlas, äro vete,
korn och havre. Under de senaste åren har även raps och rybs börjat
odlas i stor utsträckning. Trädgårdsskötsel förekommer givetvis vid så
gott som varje gård, men den är icke av någon större betydelse för
socknen ur ekonomisk synpunkt.
Kreatursskötseln har stor omfattning. De djur, som man lägger största
vikten vid, är nötkreaturen. En del gårdar äro dock nu kreaturslösa, dvs.
98

N orra delen av F'ellingsbro utbröts 1922 och bildade kalJelljörsamling under namnet
"Fellingsbro norra församling". K ap ellet invigdes i december 192,J. Foto Ha'rtman8
Kortjörlag, Arboga.
där har man gått över till svin- och hönsuppfödning. Den dominerande
nötboskapsrasen är SRB.
Inom norra delen av socknen har skogsbruket mycket stor ekonomisk
betydelse, enär arealen öpp en jord därstädes är minimal.
Järnhanteringen har gamla anor inom Fellingsbro. Bland de första
hammarsmedjor för stångjärnssmide, som Gustav Vasa inrättade, är Sten-
\
sta hammarsmedja i F ellingsbro från 1548. Från hammaren vid Stensta
spridde sig sedan hammarsmidet till andra lämpliga platser i socknen.
Vid Rockhammar och Kåfalla byggdes hammarsmedja under 1500-talet.
Ar 1614 funnos hamrar vid Finnåker, Sundboda mfl. platser. Den ena
hammaren efter den andra startade och arbetade under 1600-, 1700- och
en del av 1800-talet. Från 1858 är i stort sett järnbruksrörelsen nedlagd
och andra industrier i dess ställe ha tillkommit. Men under ett par hundra
år gav brukshanteringen sin prägel åt många förhållanden i F ellingsbro.
Här som på så många andra håll har träet efter trätt järnet som råämne
för industrien. Sågverksrörelse har inom socknen bedrivits bl. a. vid Rockhammar,
Kåfalla, Finnåker och Ekebyhammar. F. n. finnes endast en
sådan sågverksrörelse, vid Norrby. Ett par snickerifabriker finnas vid
Sällinge och Bäcktorp.
Utom de stora bruken vid Oppboga och Rockhammar kan nämnas följande
företag inom socknen: Gärdsta fabrik, som anlades 1884 och där
tillverkades i huvudsak tröskverk. Numera bedrives där tillverkning av
sportartiklar och reseffekter i läder och plast. Fellingsbro gjuteri och
mek. verkstad startades 1907 . Här tillverkas transport-, kross- och sorteringsanläggningar
för den tyngre industrien. AB F ellingsbro verkstäder
99
.]
1

startades 1936. Där tillverkas pl åtradiatorer. En cementvarufabrik finnes
också i samhället. Den började sin verksamhet 1926 och tillverkar betongvaror
av skilda slag. Till sist bör också nämnas AB Micro, som 1924 började
tillverkning av maskiner och maskindelar.
Kommunikationerna i socknen ha under de sista 50 åren utvecklats
synnerligen kraftigt. Vägarna äro i allmänhet mycket goda. En del av
dem , såsom Kungsvägen- och Bergsvägen, äro asfaltbelagda. Beträffande
järnvägen var Fellingsbro en av de första socknar i Sverige, som erhöllo
del av den nyare tidens samfärdsmedel. Järnvägen Köping-Hult hör till
de äldsta i riket. 1857 öppnades Fellingsbro station. Statsbanan Krylbo­
Örebro genomlöper socknens västra del i nord-nordvästlig riktning och
öppnades för trafik 1901. Denna järnväg har inom Fellingsbro stationerna
Spannarboda, Sällinge och Blixterboda. Linjen Frövi-Köping är mycket
viktig, ty den förmedlar transporten till och från de stora industrierna i
Mellansverige och är genomfartsbana mellan Örebro och Stockholm.
Lantbrukarnas produkter säljas nästan uteslutande till de ekonomiska
föreningarna. Socknens befolkning gör i huvudsak sina inköp i städerna
Arboga och Lindesberg. Med dessa städer uppehålles handelsförbindelserna.
De tidningar, som inom socknen ha den största spridningen, äro Arboga
Tidning, Bergslagernas Tidning och Nerikes Allehanda.
Vid Vesslingby bro har fordom funnits ett kapell, som av flera omständigheter
att döma torde ha varit den äldsta kyrkan i Fellingsbro. Nu
finnas inga lämningar därav. Platsen, där kapellet legat, har sannolikt
varit en offerplats under hednatiden. Kapellet anses vara uppfört vid den
tid, då kristendomen först fick fast fot i denna trakt.
Den nuvarande kyrkan har från början icke haft samma storlek som
nu. Dess bredd var inom pelarraderna. När kyrkan sedan skulle utvidgas
till norr och söder, genombröts muren och endast pelare lämnades kvar.
Dessa pelare voro oformliga stenmassor, men bibehöllos till kyrkoreneveringen
1806, då de nuvarande pelarna byggdes. Kyrkans första utseende
känner man intet om. Den ursprungliga kyrkan är från slutet av 1100talet
eller början av 1200-talet.
Orgelverk fanns år 1629, men anges då i visitationsprotokoll såsom
"förlorat". Ar 1646 byggdes ny orgel, vilken reparerades 1702. Orgeln
kunde nu användas till år 1736, då en ny med 26 stämmor byggdes. Ar
1921 renoverades orgeln och försågs med delvis nya stämmor för att få
mera omväxling i tonfång.
Ar 1691 beslöts att bygga en läktare i västra delen av kyrkan över stora
dörren. Ar 1697 byggdes ännu en läktare på södra sidan av kyrkan, och
1699 fattades beslut att bygga en läktare även på norra sidan. Dessa två
läktare furmos kvar till 1920, då de vid restaureringen borttogos.
"Kyrkan, 67% aln lång och 32lh aln bred, är byggd av gråsten efter
grovt byggnadssätt, innantill vitlimmad, har 8 vanskapliga pelare av gråsten.
Valven äro 18 stycken", heter det i visitationsprotokoll från 1763.
I koret finnes en dopfunt från äldre medeltiden av gotländsk sandsten.
Den har antagligen ursprungligen brukats som vigvattenfunt.
I Graus Beskrivning om Västmanland 1754 heter det om Fellingsbro
100

Altar skåp et F ellingsbr o kyrka, Antw erpen arbete f rån 1500 -talet s
biirjan ,
kyrka: "en av de vackraste landskyrkorna i denna trakt och därjämte rätt
stor och ansenlig samt prydd med 18 torn".
Kyrkan krävde dock en grundlig förbättring. Dess yttre tak var bristfälligt,
de 8 oformliga pelarna hindrade församlingsborna att med uppbyggelse
och bekvämlighet göra sin gudstjänst. Kyrkan var mörk och
trång. Renovering föreslogs och beslutades. Nu skedde under åren 1806­
11 en radikal förändring av den gamla gotiska kyrkan . Stenva lven med de
9 alnar tjocka och 3 alnar breda pelarna borttogos, sidomurarna höjdes 4
alnar; nytt innertak av trä uppsattes i tre avdelningar, den mellersta delen
utgörande ett avl ångt valv och sidedelarna platta, det hela beklätt med
.gips. I stället för de förra pelarna uppsattes nu 14 smäckra pelare.
Genom denna omändring förlorade kyrkan helt och hållet sitt första
.utseende. Den nya stil, som den erhöll, blev i stället neologiens kyrko­
.byggn adsst il, inympad på den gamla gotiken. Någon enhet kunde ej er-
101

hållas genom en sådan förening. Dock giver kyrkan i sitt nuvarande skick
ett lyftande och högtidligt intryck.
Vid en inre renovering av kyrkan år 1820 borttogos de förut nämnda
sidoläktarna. De voro för utrymmes skull obehövliga samt för kyrkan
vanprydande.
Kyrkans predikstol är från 1723, målad och försedd med förgyllda
bilder. Ett gammalt altarskåp finnes, ett förnämligt Antwerpenarbete
från 1500-talets början. Det renoverades år 1929. Bland övriga inventarier
må nämnas en kommunionskalk, förgylld med emaljerad fot, väger 91Vz
lod. Den härstammar från 1300-talets mitt och är tillverkad i Sverige eller
Lubeck. Den är en av Sveriges märkligare kalkar från medeltiden och
finns reproducerad i Aron Anderssons bok: Silberne Abendmahlsgeräte in
Schweden aus dem YJV. Jahrhundert.
Kastalen är det äldsta byggnadsminnesmärket i socknen. Det är en stor
tornliknande fyrkantig stenbyggnad på kyrkogården söder om kyrkan och
anses vara från 1100-talet. Den är den enda bevarade i sitt slag i Mellansverige.
Den är byggd av kraftiga gråstensblock. höjden är omkr. 17 m och
väggarna äro 2 m tjocka. Kastalen har under tidernas lopp varit både
försvars-, klock- och förrådstorn. Nu är den delvis inredd till kyrkomuseum.
Vid Grönbo bruk finnes en flygelbyggnad inredd till gudstjänstlokal.
Fr. o. m. den 1 januari 1922 har norra delen av Fellingsbro utbrutits
och bildat kapellförsamling med namnet "Fellingsbro norra församling".
Kyrksal byggdes och invigdes för sitt ändamål den 16 dec. 1923.
FrikyrkoröreIsen inom Fellingsbro hör samman med de väckelserörelser,
som under senare delen av 1800-talet gingo fram över vårt land. Ar
1866 bildades i Svillinge den hela socknen omfattande Fellingsbro missionsförening,
och 1868 bildades den mera lokalt betonade Rockhammars
kristna friförsamling. Missionshuset i Rockhammar uppfördes 1879. Ar
1864 är söndagsskolans begynnelseår inom socknen. Ar 1947 ändrade
Fellingsbro missionsförening sitt namn till Fellingsbro missionsförsamling.
Ar 1884 bildades Ullersäters missionsförsamling. Predikolokaler finnas
i Bäcktorp. Bergaby, Finnåker, Rockhammar och Spannarboda.
Fellingsbro baptistförsamling bildades i Svillinge 1867. Församlingen
anslöt sig vid bildandet till Sv. Baptistsamfundet. 1938 fattades beslut om
att församlingen skulle utträda ur samfundsgemenskapen. Sedan dess
samarbetar den med Örebro missionsförsamling. 1909 togs kapellet i
municipalsamhället i bruk och kallades Betel. Utom Betel finnas predikolokaler
i Ullersäter och Blixterboda. Den yngsta frikyrkoförsamlingen i
Fellingsbro är den till Helgelseförbundet anslutna Salemsförsamlingen.
Den bildades 1934 och invigde sitt kapell, Salem, i Boängen 1946.
En skola fanns vid Fellingsbro kyrka i början av 1600-talet. Villigheten
att låta barnen gå i skolan var dock icke stor. 1722 kungjordes, att "ingen
fick admitteras till Herrens Heliga Nattvard, förrän han till barnaskolan
vid kyrkan framkommit och låtit sig försvarligen undervisas". 1724 nybyggdes
skolhuset, som var alldeles förfallet. Ar 1793 antogs det första
skolreglementet i Fellingsbro. Det har till titel: "Stadga för scholemästaren
uti Fellingsbro den 16 augusti 1793". Ar 1851 kom frågan om skol-
102

- - - - - - - - - - - - - - - --- --
"Karl XI:s jaktstall", byggnad från år 167q i F innåker, F ellingsbro socken, en li g t et t
gammalt f otografi i ö r ebro läns mu,se1tm .
väsendets förbättring, som flera gånger tidigare föreslagits och avslagits,
ånyo upp. Ett skolreglemente antogs den 29 februari 1852. Skolhus blevo
nu byggda vid ytter Ekeby, Sverkesta, Bergaby, Finnåker, Rockhammar
och Pilkrog. Ännu funnos inga småskolor. Efter många sega strider
blev skolväsendet ordnat på ett sätt, som ägde bestånd en lång fö ljd av år.
1882-83 byggdes småskolehuset vid kyrkan. 1858 uppfördes nytt skolhus
av sten vid kyrkan. Det innehöll endast en lärosal, två avklädningsrum
och slöjdsal. 1883 byggdes slöjdskolehuset vid Fellingsbro station. På
våren 1897 nedbrann Korvike skolhus. Nytt uppfördes 1899 med två lärosalar
för folkskolan. För småskolan hyrdes lokal i slöjdskolehuset. Ar
1914 byggdes småskolehus i Borfena. 1923-24 uppfördes ny skola vid
Oppboga bruk. Korvike skola hade länge ansetts otidsenlig och trångbodd.
Att bekosta en större omändring ansågs olämpligt. Därför beslöts att
bygga ny skola i municipalsamhället. Myndigheternas tillstånd att f å utföra
bygget gavs i maj 1949. Tillståndet gällde dock en första etapp innehållande
7 klassrum, materialrum, toaletter, skyddsrum och panncentral.
Vid läsårets början 1950 kunde skolan under namnet "Ekbackens folkskola"
tagas i bruk. Den andra etappen var färdig 1956.
Nyckelby skola moderniserades 1946, och vid Rockhammar byggdes ny
skola 1955. Under 1930-talet hade barnantalet sjunkit betydligt, varför
103

en del skolor nedlades. Ar 1941 infördes den 7-år iga skolan. Socknen har
tidigare haft 13 bygdeskolor. Nu har undervisningen centraliserats. Det
finns f. n. 7.skolor, nämligen: Ekbackens skola i samhället: Aa, 11 klasser
och 11 lärare; Oppboga: Blb, 2 klasser och 2 lärare; Kyrkskolan: Blb, 3
klasser och 3 lär ar e ; Nyckelby-Ytter Ekeby: Blb, 3 klasser och 3 lärare;
Rockhammar: B1Al, 5 klasser och 5 lärare; Pilkrog: Blb, 2 klasser och 2
lärare; Finnåker : Blb, 2 klasser och 2 lärare. Slöjdundervisning förekommer
i samtliga skolor, undervisning i engelska fr. o. m. klass 5 i samtliga
skolor.
Folkhögskola, lantmannaskola och lanthushållsskola finnas i socknen.
Skolbyggnaden är mycket ståtlig, uppförd i tre våningar i vacker svensk
stil, och har ett fritt läge på Hällaåsen, omgiven av skogspark och trädgård.
Skolorna ha från sin tillkomst 1916 t. o. m. 1959 haft ett elevantal
av ca 5.000.
Ett "hospital" eller en fattigstuga för 8 fl 10 personer blev under 1600talet
inrättat vid Fellingsbro kyrka. De fattiga i hospitalet underhöllos
genom sammanskott vid bröllop och andra tillfällen samt därigenom att
kyrkvaktaren varje år reste omkring i församlingen och insamlade medel
för ändamålet. Men fattigstugan var otillräcklig, 8 fl 10 personer fingo
gott understöd, men mångdubbelt fler blevo alldeles utan hjälp. Förslag
framlades, att en fond av spannmål till de fattigas underhåll skulle bildas
genom uttaxering på hemmanen. Förslaget ledde till "en förening om allmoseverket
i Fellingsbro", som blev av Kungl. Maj:t stadfäst 1776.
Ar 1783 stängdes hospitalet och byggnaden såldes, då den ansågs dyrbar
i underhåll och obehövlig. Ar 1827 blev emellertid en fattigstuga behövlig,
och det beslöts, att den s. k. Herrstugan i närheten av kyrkan
skulle inrättas därtill. Men redan 1832 befanns Herrstugan förfallen och
då den "blivit ett tillhåll för fattiga och husvilla personer", ansågs den ej
svara mot sitt ändamål, varför den nedrevs och bortfördes.
Ar 1835 antogs nytt reglemente för fattigvården. vilket reglemente förnyades
vart femte år t. o. m. 1850. Ny fattigstuga uppfördes 1847. Den
innehöll 4 rum och kök och var avsedd för 12 personer. Genom införd
roteförsörjning blev den obehövlig såsom fattigstuga. 2 rum och kök upplätos
till bostad åt socknens barnmorska. Den kallas ännu "barnmorskebostaden".
Ar 1881 blev en fattiggård uppbyggd på Kvasta mark. Icke
mindre än 142 hjon blevo intagna i den nya gården. Ar 1901 skedde en
grundlig reparation och förbättring av gården. Ar 1909 byggdes ett varmbadhus
vid ålderdomshemmet. Elektriskt ljus infördes 1916. Aren 1929­
30 blev såväl ålderdomshemmets huvudbyggnad som dess sjukavdelningar
genomgående reparerade och ombyggda, och huvudbyggnaden utökades.
Genom detta arbete förvandlades ålderdomshemmet helt. De stora gemensamma
salarna försvunna och istället fick man mindre rum för 2, 3, högst
4 vårdtagare. Sammanlagda platsantalet i huvudbyggnaden blev efter ombyggnaden
47. I de båda sjukavdelningarna blev det sammanlagt 17 vårdplatser.
Men 1955 ansågs hemmet inte längre motsvara tidens krav. Beslut fattades
att om- och tillbygga ålderdomshemmet, vilket arbete blev slutgiltigt
klart 1959. Den gamla huvudbyggnaden är nu omändrad till ekono-
104

Kastalen, f örsvarstorn från 1100 -talet på F elling sbr o k yrkogård. B y g gnaden,
den enda bev ar ade i sitt slag i M ellansv e?'i ge, använd es [r åm. 1752 till1S51f
som soclcermuujasin , Niem er a är den inredd till ksjrkomuseuan:
mibyggnad med kök, förråd m. m., matsalar , sällskapsrum samt bostäder
för personalen. Pensionärsbostäderna äro förlagda till tvenne nyuppförda
byggnader i två våningar. Dessa ha direkt förbindelse med varandra samt
med den förutvarande byggnaden. Hemmet har 55 pensionärsrum, varav
30 äro enkelrum och resten dubbelrum . Hemmet heter nu Br ogården.
I Rockhammar har ett nytt bostadshus uppförts för sjuksköterska och
hemsyster. Den första åtgärden för ordriandet av sjukvår den var ans tållandet
av examinerad barnmorska. Detta skedde 1778. Ar 1880 anställdes
en barnmorska för övre delen av socknen, boende i Sällinge . Sedan början
av 1950-talet finns ingen barnmorska i socknen. Hon är nu placerad i
Lindesberg, och hennes distrikt omfattar även Näsby församling.
Ar 1883 byggdes en mindre byggnad f ör ålderdomshemmets sjuka. 1897
tillbyggd es en byggn ad fö r samma ändamål. Hela byggnaden beräknades
för 30 sjuka. Under år 1960 har i samhället uppförts ett kronikerhem med
30 vå rdplatser och 18 anställda . Byggnaden, som uppförts av landstinget,
inrymmer även poliklinik. Anställda här äro en läkare och två tandläkare.
Från 1916 är provinsialläkare stationerad i F ellingsbro samhälle . Från
1920 äro i socknen stationerade två dist r iktssköterskor .
Inom sockne n finnas 3 pensionärshem , ett i Rockhammar. färdigb yggt
1947, med 8 lägenheter, och två i F ellingsbro samhälle, det ena uppfört
1949 med 12 lägenheter, det andra 1959 med 16 lägenheter.
Den kommunala utvecklingen har här som på de flesta håll lett till,
att den s, k. förtroendeförvaltningen upphört och centraliserad förvaltning
införts genom anställande av fö r ändamålet utbildad personal, som
utgöres av kommunalkamrer, 6 kontorister samt kommunalbyggmästare.
Kommunalkontoret byggdes år 1946. Fellingsbro socken ingår icke i någon
s. k. storkommun. Den anses vara stor nog att kl ara sig själv.
Föreningslivet har stor utbre dning i socknen. Nykterhetsverksamhet
har bedrivits sedan 1891 och har f. n. sju verksamma föreningar, bland
dem en MHF-avd. med 104 medlemmar. Fellingsb ro föreläsningsanstalt
105