Oppboga bruk från 1961

Oppboga bruk
N amnet Oppboga m öt er oss första gången i Upplands lagen i best ämmelsen om E ri ksgatan.
Dä r Op pboga bro gått öv er på Västmanlandssidan på den lilla broholmen finns
ännu väster om vägen hu sgrunder, sannolikt f rån den vaktstuga , som här skall ha
fu nnits på fastl andet ett hundratal m eter från landf ästet, och öster om vägen ligger
ännu kvar en timrad svalgångsbyggnad med sto m men i samma sk ick som på 1500talet
- ett av socknen s värdef ullare byggna dsminnen. Enligt t radition en ä r detta den
gamla Oppboga krog, där väst manl änninga rna bidade k un g en s a nk omst.
Den förste järntillverka r e, s om nämnes vid Oppboga, ä r Olov L oppare, som återfinnes
i 1539 års jordebok. I över 300 år drevs sedan här jä rnhant erin g, och snart nog
visade sig bruksdriften bli det väsentliga; så ä r fö rhållandet ännu i da g. Ar 1569
nämnes Op p boga hemman som ödegård och hemföll sålu nda under Kronan. D en
egentlige grundlägga r en av Oppboga järnbruk är Daniel Mattson, som 1628 erhöll
p rivil eg ier och byggde en hammare på Oppboga ägor. H an köpte även Frötuna och
byggde en hammare där. Vid denna tid t orde också själva bruksgå rd en Oppboga hammarbleck
ha bildats såsom utmål till hamma r en . Ar 1632 nämnes som ägare H ans
E rikson . Då ha de hammaren vid Opp boga utsuttit si na frihetsår och blev skattla gd.
Ar 1640 blev hamma r en " alldeles öde och bortfluten av vattnet", och året därpå anmälde
borgaren i Arbog a Olov Larsson, att han uppfört en hammarsmedja "Uppbuga
strö m" och begärde privilegier. Skattefrihet under 6 år beviljades . A r 1644 såldes
hamma r en av Jon Gunnarsson till Petter Sch aij, f . 1613 , död 1673. Bruk et övergick
se dan till hans söne r P eter och Vilhelm Sch ai j, som 1660 sålde det till N icklas (Claes)
Danckwardt-Lillieström, sv åger till Daniel Mattsson, s om först byggde hammaren här.
Ar 1651 köp tes Oppboga by, 4 hemman, från Kronan av Anders Bohm. Senare in ­
köptes äve n dessa h emman av nämnde Claes D.-Lillieström och blev säte r i. F ör f örsta
gängen, se dan K r onan varit ä gare, fören ades nu egendom och bruk, för att se da n under
tidernas lopp m er ä n en gäng skiljas och å te r f örenas genom förpantni ng, försäljning
och a rv. Vid r eduktion en inlöstes sät er iet f r ån Kronan av Lillieströmmarna m ed
bib eh ållen sä tesfrihet.
Nicklas eller Claes Danckwa rdt-Lillieström s son J a cob, f. 1651, ärvde 1683 Oppboga
och Frötuna. Han va r gift med en dotter till prosten J ohannes Christiernin i
F ellingsb ro . Ar 1682 hade J a cob erhållit ett län på 5.000 daler a v sin svärfar prosten
mot fö rpantande av nyttjanderätten till Oppboga och F rötuna. Ar 1686 nämnes, a tt
p rosten hade bruket såsom f örp antning . Ar 1691 meddelade r eduktionskommitten
Claes Danckwardt-Lillieströms arvingar, att sk atterna på bruket ej på lång tid utbetalts,
och k r ävd e därför indra gning till Kronan. Emellertid tillfredsställdes Kronan
genom att bl. a . ett par gärdar i Götlunda lämnades som lösen. Prosten Christiernin
hade överinseende öve r bruket till sin död, och se dan bodde änk an under sin å te r ­
stående livstid på Op pboga säteri.
Jacob D.-Lillieström ha de som ryttare deltagit i Karl XI:s danska k ri g . Under
Karl XII:s fälttåg i R yssland blev han t illfångatagen och förd till Moskva, va rifrån
han lyckades rymma 1713 . Efter en st rapatsrik fl ykt kom han f ölj ande å r f örklädd till
Stockholm. Ar 1715 blev han öve rstelöjt nant, 1719 överste och 1722 ryttmästare vid
F ellingsbro kompani. Han dog 1725. Hans maka t ycks liksom si n fader ha ä gt g od
aff ä rsbegåvning, då hon under J acobs fången skap i R yssland köpte ett otal gå r dar,
som s edermera ärvdes av hennes tre sö ne r . Som exempel kan nämnas, att sonen Claes
år 1738 ägde 30 h ela hemman.
Av J a cob Danckwardt-Lillieströms söner ä rvde den ene, ryttmästaren J a cob D .-L.
Oppboga hamrar med hamma rbleck, medan säteriet, 4 hemman, ä rvdes av brodern,
k aptenen Cla es D.-L. Säteriet övergick sedan g eno m arv till Claes D.-L:s m ågar ri ksrådet
Carl La g erber g, so m ägde det 1753 och 1757, och översten , s ederm era g eneralen
och landshövdingen Ca rl vo n Seg ebaden, som va r ägare 1762. Aren 1783 och 1793 nämn
es som äga r e till sät eriet riksrådet Lager bergs måg, hovrättsrådet Fredrik Cr on ­
ste dt, vi lke n dessutom 1788 och 1793 jämte ryttmästare Jacob D.-L:s sö ner var ägare
till bruket. Säteriet och bruket var alltså nu återförenade. Under denna tid uppfördes
de nuvarande bruksinspektors- och rättarbostäderna , den förra 1786, den se nare 1787;
årtalen finns inhuggna i bjälkar i byggna derna.
Ar 1800 syne s m ajoren J acob Herman Lillieström på K åsäter vara ensa m äga r e till
162 - Fertingsbro

uket. Sät eriet köptes 1795 av den rike bruksp atron J a cob RamselI, som skänk te det
jämt e fl era egendomar till si n f r ände la gmannen Carl F redrik Dahlsson . Denne st od
som äg a re 180 0. Efter hans död var hans änka Carolina L ovisa Tottie ägare. A r 1817
gifte hon om sig med översten fri h . Gustaf Lilj ehorn, so m 1848 sålde säteriet till la gm
an Dahlssons och Caro lina Totties m å g brukspatronen greve C. J . von Hermansson ,
sedermera på Färna. I hans hand fören ades åter bruk och säteri, se dan han samma år
även köpt bruket. Detta ägdes efter J a cob H erman D.-L:s dö d 1828 till h älften av
hans söne r majorerna Gustaf och F redrik Lillieström på Kåsäter och t ill hälften av
bru kspatron E rik Atterling på Vesslingbyholm ; se nare ägde en J ohan Winther Att erlin
gs del. von H ermansson dog 1871.
C. J. von H ermanssons son Carl Fred ri k sam t döttra rna Sofia Lovi sa von T roil och
F redrika Christina Leuhusen sålde å r 1872 det hela till kapt en Leona rd N ordenfeldt
och engelsman ne n J ames Gibs on. Det t orde då ha kallats Frötuna bruksb ola g. Aret
därpå överläts kö pe t på Thorsten Nordenfeldt i Lon don, fredsdomaren Georgie Ma ekenzie
och generalmajoren Collingwood Dickson; dessa bildade av Oppboga, Frötuna
sam t Björneborgs och J on sbols b ru k Central Swedish Iron Steel Company Ltd. A vsikten
va r att vi d Oppboga a nl ägga ett st å lverk. Byggandet av tilloppska na l och avlop
pskanal påbörjades, varjämte ma ss or a v sten utkila des f ör de n planerade stora,
dammen. Såväl planeran det som a rbetets utförande vid Oppboga synes ha varit fullständigt
m isslyckade. Också to rde Thorsten N ordenfeldt g enast ha fö rstått , vad
kl ockan va r slagen, i det han redan året därpå, 1874, sålde sin tredje del i bola get t ill
de båda övri ga int ressenterna Collingwood Dickson och Georgie Ma ckenzie. Efter
ännu ett år up phörde bola g et , och grosshandl. Jacob Fisch er kö pte Oppboga och F rötuna
bruk m ed egendomar och underlydande. Smidet nedl ades på 1880-talet. Sista
bruksförvaltaren hette Sven Askrot . Därmed var det 250 år långa skede sl ut, u nde r
vil ket fallen vid Oppboga och Frötuna utnyttjades i järnhanteringen s tjänst. De fick
nu vila i 20 år, varefter de ånyo togs i tjänst för tillverkning av t räma ssa och pappe r,
som hä r liksom vi d många a ndra hamrar efterträdde järnet .
F eZZi ngsbr o - 163

Efter brukspatron Fischers död 1891 ärvdes bruket med egendomar av hans m å g
jägmästaren Henrik Tegner. en son till prosten Tegner i F ellingsbro. Tegner sålde
1895 bruk och egendomar till det n ybildade F r ötuna AB. Dess dis ponent var t. o. m.
1913 Vilh elm Mannerstrål e, som förut varit bruksförvaltare vid J äders bruk. Efter
honom kom Carl P ersson till bol agets upplösning 1919. Ar 1901 bildades Oppboga AB
f ör att a rre ndera vattenfallen och a nlägga fabrik för tillverkning av m ekanisk trä ­
m assa. De ss förste disp one nt var Matts Tibell, som vid sin död 1907 efterträddes av
sone n Harald Tibell . D en ga mla kanal en fullbo rdades nu till sin övre del och dammar
m . m . byg gd es. 1911 k öpte Oppboga AB a v Frötuna AB Oppboga br uk m ed ha m marbleck
och hemmanet Oppboga n r 1 sam t del av hemmanet Oppboga n r 1 jämte den till Frötuna
bruk hörande va ttenrä tten. De två återstående hemmanen nr 3 och 4 av det gam la
Oppboga s ä te ri beh ölls av F rötuna AB, s om 1919 sålde dem till ägaren av Frötuna,
grosshandl. E ric W erner. Hara ld Tibell avled 1930 . Disp onent blev då J acob Winström
(1931 - 55) . Han eftertr:ä dd es 1955 av Sven Axels on, s om varit i bolagets t jänst se dan
1930. Nuvarande che f är dispon ent Albrekt Werner .
Av de nu varande fabriksbyggnaderna vid Oppboga bru k upp fördes den första 1901
till träsli peri. Sedan har olika a vde lni ngar nybyggts, tillbyggts och moderniserats i
flera etapper, och f . n . finns pappersbruk m ed två m askinsalar. två kraftstation er, den
äldsta uppförd i börja n av 1900 -talet och den nya på 1920-ta let, vedren seri, där m assaveden
barkas, verkstadsb yggnader för r eparationer, förrådsbyggn ad kombinerad m ed
persona lm a ts al, snicke ri - och em ballageve rkstad samt ka rtongmagasin, uppfört 1960
i 2 vån. med en g olvyta a v ca 2.000 kvm. I fabrike n inrym mes äve n 'kontorsl okaler för
teknisk pe rsona l och la boratorium. Dessuto m finns ett 30-tal t jänstemanna- och arbetarbostäder
med ett 60-tal lägenheter. 1911 k om den första kartongmaskinen i bruk
och ytterligare en tillkom 1929, tillbyggd och m oderniserad 1952 och 1960. Tillverkningen
utgör papp och kartong och kapaciteten är om k r . 11.000 t on per å r . Av tillverkn.
går 60 % på ex por t. Bruket ha r f . n. 130 a rbetare och ett 20-tal t jänstemän
ans tällda.
Areal: 64.700 kvm. Ta xeringsvärde 2.557.300 kr.
Ägare : Opp boga AB.
N y cl celby 3 :2, Alsäng: 41 ha, 19 åke r ,
22 sk og m .m . T ax. 56.800 (39.900.
16.900). Till s lä kte n 1888. T rä, 1895--96.
2 lä g ., 5 rum, 2 kök , 2 h a llar . El, v,
av I. S tall o . Iadug ., t rä , 1892, fö l' 2 hästar
o. 10 nö tk r . Äg . nämnd em an K arl
Au gu s t Nilssons s t bh . : Bar ne n H a nn a ,
Hild a . Gret a .
N y ck efbv 3:4 ruf l, Nuna g ar dell,
,\I sän g' : 61 h a , 26 å ker. 35 s kog m .m .
Tax. 76.700 (56.400, 20.300). Släktg ård
f r. om kr. 1800, fö rvärvad 1934. Trä,
1862, 8 ru m , 1 kö k , 2 h alla r . Mo d . omkr.
1920. E l, v, avl , S ta ll o. ladug., t rä o.
164 - Fellingsbro
sten, omk r . 1880, föl' 1 häst o. 16 nö tler.
1 traktor 1 personbil. Äg . Ian t b r.
Gös t a o. Anna-L isa L a rsso n ; barn:
Gun, Bo. Ger d, L a r s , Anita, Olle.
N y c!{clb y 3: 8, Atsäng-: 17 ha, 9 å ker,
8 skog m .m. T ax . 22.500 (18.500, 4.000).
Till sl ä k ten 1895, förvärvad 1927. T rä ,
1926, 4 rum, 1 k ök . R es t. o. mo d . 1959.
El , v, a vI. Ladun., t rä , 1918, f ör 7
n ötkr . Äg . lantb r. N ils o. Edit h W estm
a n ; b a rn : L a r s-H å kan , Gunnel, Maria
nne, B er ti l.
Nycl