rapport A.cdr - Nordisk Textil Net

NORDPLUS 

2006-2007 

Patinering och drapering 

Textilt nätverk: 

Høgskolen i Oslo, Avdeling for estetiske fag, Norge 

Textilseminariet, Viborg, Danmark 

Högskolan i Borås, Textilvetenskap med inriktning mot handvävning, Sverige 

Yrkeshögskolan Sydväst, Formgivning, Åbo, Finland

Nordplus nätverk 1263/2006 

TEXTILT NÄTVERK 

Textilt nätverk verkar för att utbildningarna inom det textila hantverket och 

textil formgivning på högskolenivå i Norden kontinuerligt utvecklas och förnyar 

sig. En innovativ verksamhet som mer tvärfackligt arbetar med textilens 

gränslöshet; material, struktur, uttryck och funktion i textil beklädnad och 

inredning har utvecklats i mötet mellan nätverkets parter. 

Genom att utnyttja den specialkompetens som finns inom utbildningarna i de 

skilda nordiska länderna breddas och fördjupas studenternas kunskaper och 

möjligheter till specialisering. Student- och lärarmobilitet, liksom gemensamma 

utbildningsmoduler, är det centrala i nätverkets verksamhet.

INNEHÅLL 

PROJEKTET 

PATINERING 

DRAPERING 

STUDERANDEARBETEN 

KÄLLOR

PROJEKTET ”PATINERING OCH DRAPERING FÖR KROPP, MÖBEL 

OCH GOLV” 

Som ett led i breddningen av nätverkets samarbete – den gränslösa textilen, 

har målet med projektet varit att föra samman studerande från mode, textil 

och textil inredning. Det textila materialet har stått i centrum, betraktat ur 

olika synvinklar – för att skapa tyg, att manipulera och använda textil, textilen 

som språk. 

Vi har medvetet utnyttjat våra olikheter för att komplettera varandra. 

Tillsammans kan vi mycket om hur man skapar, manipulerar och använder 

textil. Nu vill vi göra detta med studenterna i ett gemensamt projekt, 

samtidigt i Borås, Oslo, Viborg och Åbo. 

Vad vill vi nå med projektet? 

1. Synliggöra det textila området och förnya och stöda det textila 

kunskapsfältet 

2. Utveckla gemensamma undervisningsmedel och –material samt 

bedömningskriterier som kan användas för att bedöma uppgifter och 

projekt 

3. Fokusera på handgjorda produkter och de speciella kvaliteter dessa 

har: perfektion och individuellt uttryck på samma gång 

4. Uppnå en synergieffekt inom det textila området och ett ökat 

samarbete bland utbildare och utbildningar som jobbar med textila 

tekniker och metoder och textil estetik 

5. Stärka det nordiska student- och lärarutbytet 

6. Synliggöra ”Textilt nätverk” I Nordplus

Projektet består av 

- ett seminarium med inledning och workshop– 3 lärare från varje 

skola+ 2 inbjudna gästföreläsare - 4 dagar i Åbo. Vid Yrkeshögskolan 

Sydväst i Åbo finns tillräckligt stora verkstadsutrymmen för gruppen 

att arbeta i, samt den tekniska utrustning som behövs för att 

framställa utbildningsmaterialet för projektet Med seminariet 

sammanför vi kolleger med olika erfarenheter och kunskaper för att 

utarbeta material som underlag för projektarbetet. 

Seminarium 6-9 september -06 i Åbo. 

12 deltagare – 3 från varje nätverkspart. Seminariet har två teman: 2dagar 

patinering och 2dagar drapering. För vardera temat inbjudes en gäst som 

inleder seminariet. Därefter bygger gruppen, genom diskussioner och 

praktiska experiment, upp ett informationsmaterial för projektet. I detta ingår 

dokumenterade materialexperiment och arbetsbeskrivningar samt en projekt- 

och uppgiftsbeskrivning med kravnivåer och bedömningskriterier. 

Deltagarnas olika erfarenheter och kunskapsområde utnyttjas för att helheten 

skall kunna anpassas till de olika inriktningarna inom utbildningarna. Målet är 

att de nyförvärvade erfarenheterna kan användas i handledning av studenterna 

i projektet. Det på en CD sammanställda materialet används för att 

introducera projektet i varje studerandegrupp. 

- ett studentprojekt 5veckor, v. 46-50. Det genomförs samtidigt i 

samtliga utbildningar, med integrerat studentutbyte. Varje skola 

sänder ut en student och tar emot en student under den tid projektet 

pågår. Projektet är en del av den ordinarie utbildningen och 

utbytesstudenterna rapporterar i sin hemskola om hur projektet

genomförts i gästskolan. 

Projektet berör ca 55 studenter på årskurs 2 och 3, beroende på skola. De 

studerande arbetar med samma uppgift och projektformulering samtidigt. 

Utbytet av studenter samt en gemensam publicering av arbetsprocess och 

resultat stärker känslan av samhörighet. 

De studerande dokumenterar sin arbetsprocess och materialet läggs ut på en 

gemensam projektsida på nätet. 

- en projektbok som berättar om nätverket, om projektet och de 

arbeten som skapats inom projektet. Med boken följer en CD med 

det undervisningsmaterial som under seminariet skapats för 

genomförandet av projektet.

Drapering och patinering till kropp, möbel och golv 

ETT SEMINARIUM FÖR LÄRARE 6-9.9.2006 I ÅBO 

Föreläsare/Inspiratör: 

Ingbritt Sundin, Stockholms Stadsteater 

Annika Wikevand, Borås 

Deltagare: 

Borås 

Ulla Bodin 

Ulla Ranglin 

Maria Stawåsen 

Oslo 

Sissel Isachsen 

Eva Ström 

Inger Anne Utvåg 

Viborg 

Annette Frölund 

Benedicte Harder 

Inger Marie Ladekarl 

Amy Lyngaa 

Åbo 

Tuula Bergqvist 

Berit Bragge 

Maria Käld 

Pia Nybom

SEMINARIEPROGRAM 

Tirs 5/9: Ankomst til Åbo og inkvartering ( eftermiddag/ aften) 

Arbetstid för varje dag 8.30-12.30 workshop 

12.30-13.30 lunch 

13.30 - workshop 

Ons. 6/9: Drapering ved Annika Wikevand,- derefter eget arbejde og hygge-samvær 

Dokumentation, dvs. fotografering og notater, citater og beskrivelser af dagens program og erfaringer ved. deltagere 

fra ÅBO 

13.30 – ca 14.30 Ulla Bodin om teaterprojekt 

Tors. 7/9: Selvstændige afprøvninger og eksperimenter. Sissel "står for" arbejdet med undervisningsmaterialer. 

Om aftenen: drøftelser af opgaven til vores studenterprojekt: krav, rammer og kriterier for vurderingen 

Dokumentation ved deltagere fra VIBORG 

Fre 8/9: Patinering med Ingbritt Sundin fra Stockholm,- derefter eget arbejde 

Om aftenen videre arbejde med opgaven ti vores studerende. 

Dokumentation ved deltagere fra BORÅS 

Lør. 9/9: Selvstændige afprøvninger og eksperimenter. Tuula "står for" arbejdet med undervisningsmaterialer 

Sidst eftermiddag: en kort evaluering på kurset. 

Dokumentation ved deltagere fra OSLO 

Om aftenen : fælles spisning og kollegialt samvær 

Søn, 10/9 Hjemrejse.

PATINERING 

Begreppet patinera betyder överdra med patina. 

Patina i sin tur förklaras som ärg på koppar och brons; 

beläggning eller yta som vittnar om hög ålder. 

(Malmström et al 1994)

Ulla Ranglin, Sverige 

Patinering 

Den andra delen av seminariet handlar om patinering. 

IngBritt Sundin som arbetar på Stadsteatern i Stockholm föreläste om patinering. 

IngBritt Sundin har en gedigen bakgrund inom teater som patinerare och har bl a 

arbetat i forna Östberlin med Bertol Brechts pjäser. Hon har också arbetat på 

Operan och undervisar på Konstfack i Stockholm. 

Patinering inom teatern innebär att man med olika metoder försöker få textilier 

eller andra artefakter att se gamla och använda ut. Olika arbetsmetoder man 

använder sig av kan vara att ge tygerna färg genom färgning, tryckning, rollning, 

sprutning eller målning. Före färgning kan tygerna blekas t ex genom vattentvätt 

eller med klorin. Tygerna kan också behandlas för att se smutsiga ut. 

Ett sätt att få en smutsig yta kan vara att blanda sidenfärg med sadeltvålslösning 

och applicera på plagget. Om man sätter en lack på tyget så blir det stelt. 

Marseilletvål eller sadeltvål tillsammans med färg som appliceras i omgångar och 

fixeras med hjälp av strykjärn gör att ett tyg kan se ut som skinn. 

Vi fick också kunskap om hur man gör när man marmorerar tyger, föra över 

bilder till tyg via en kopiator och göra teatermetall. För att tyget ska se gammalt 

ut kan man sveda det osv. Det finns ett otal metoder att pröva. 

Vad man bör tänka på angående de metoder vi fick lära oss är att de används till 

teaterkläder och inte är beständiga på samma sätt som t ex de färgämnen vi 

förespråkar när vi undervisar i textilfärgning. Där använder vi oss av särskilda

färgämnen för olika fibergrupper, men när det gäller teaterkläder används ofta en 

typ av färgämne till alla fibrer. 

Vi fick uppgifter om olika inköpsställen för färger, kemikalier och tillbehör. 

IngBritt hade med sig inspirerande litteratur som vi fick titta i. Vi fick möjlighet 

att se en film initierad och producerad vid Dramatiska Institutet för att visas för 

ungdomar som är intresserade av film och teater och eventuellt vill utbilda sig 

inom området. Filmens titel är ”Att arbeta med kostym inom teater och 

Film/TV” och är producerad av Temafilm AB. 

(IngBritt berättade allt detta för oss och mer därtill.) IngBritt hade med sig 

prover på det mesta och många färdiga plagg från olika föreställningar som vi fick 

studera. 

Vi fick också höra hur arbetet med olika kostymtecknare kan gå till. 

Arbetsprocessen är väldigt olika beroende av vilken kostymtecknare man arbetar 

ihop med. 

Ett exempel är den välkände amerikanske konstnären och regissören Robert 

Wilson, särskilt känd för att skapa visuell teater och dennes kostymskapare 

Jacques Rinault. Kostymtecknaren, i detta fall, tecknade idéförslag och 

patineraren färgade upp en mängd av färgförslag till de olika kostymerna. Vid 

denna uppsättning av Tre systrar, Tjechov, skickades 

färgproverna till New York för godkännande. Varje akt illustrerades med olika 

färgprover som man arbetar utifrån med stor noggrannhet. Vanligtvis har 

regissör, scenograf, kostymdesigner och patinerare ett nära samarbete. En dialog 

mellan kostymdesigner och patinerare är av stor vikt som driver arbetet framåt. 

I det här fallet träffades inte parterna så mycket.

En klänning från ovan nämnda uppsättning, var Ingbritts favorit. Den bestod av 

olikfärgade mörkröda chiffonglager- patinerad som om den var uppfrätt och 

brunnen inifrån av olycklig kärlek. Vid ljussättningen kunde skönjas klänningens 

trasiga partier som framträdde under det yttre till synes hela chiffongmaterialet. 

Röda svedda rosor följde barmens linje. En poetisk kostym! 

Kostymtecknaren Jacques Rinault förordade att lägga ett yttre lager tunt 

transparent tyg på kostymerna. Färgerna skiljde sig något. Detta gav en 

djupeffekt till materialet särkilt vid ljussättning. 

Ett annat exempel är samarbetet med kostymtecknare Kersti Vitali. När de 

arbetar ihop träffas de ofta och diskuterar. I en pjäs utgick de från begagnade 

kostymer som färgades svarta, provades på skådespelarna och sedan patinerades 

på olika sätt. En del av kostymerna broderades också. 

I eposet Kalevala valde man att ha en ren scen med mattor i olika färger som 

representerade de olika akterna. De placerades ovanpå varandra och bläddrades 

fram – scen efter scen. Idéerna till olika färganslag togs från olika konstbilder där 

aktuella färgfält ramades in. 

Maria Geber, kostymtecknare, tänker ofta med utgångspunkt i modebilder som 

hon ger teatrala uttryck. 

I Euripides Medea använde kostymdesignern omarbetade indiska, afrikanska och 

pakistanska kläder och tyger till dräkter med stor prakt. De tvättades, målades 

och färgades.

Sammanfattningsvis var det en bra dag som klargjorde ämnet patinering 

och gav inspiration till följande dag då vi gjorde egna experiment som blir 

till undervisningsmaterial. 

Källor: 

Malmström, Györki och Sjögren. 1994. Bonniers svenska ordbok. 6 uppl. 

Stockholm: Bokförlaget Bonnier.

Ett sätt att få en smutsig yta 

kan vara att blanda sidenfärg 

med sadeltvålslösning och 

applicera på plagget. 

Ett sätt att få fram en illusion 

av våt yta genom val av material. 

Objekt från Stadsteatern i Stockholm

Klänningen i mönstrat inredningstyg 

har omfärgats och tyget 

till förkläde söndertvättats. 

Plagget har behandlats i kaliumpermanganat 

för att få ett 

föråldrat intryck. 


Handmålat silke 


Teatermetall på filttyg skapat 

med zaponlack blandat med 

grafitpulver. 

Marseilletvål eller sadeltvål som 

appliceras i omgångar och fixeras 

med hjälp av strykjärn gör att 

ett tyg kan se ut som skinn. 





Objekt från Stadsteatern i Stockholm (detaljer)

Objekt tillverkade under seminariet

Objekt tillverkade under seminariet

DRAPERING 

drapera, drapering 

latin drappus = vecka, teknik för hur man formar tyg om kroppen. 

Ursprunget kommer från antiken, innan man sydde samman plagg 

utan i stället svepte och veckade tyg om sig. Som skräddarteknik 

kom utvecklingen på 1600-talet, då man lärde sig att fixera vecken 

med sömmar. Inom couture det mest exklusiva sättet att forma och 

skära till plagg. (Lotta Lewenhaupt i Modeboken 1900-2000) 

Ordet drapera betyder ordna eller hänga tyg och dyligt till lediga 

veck; kläda i löst hängande tyg.

Tuula Berqvist, Pia Nybom, Finland: 

Annika Wikevand som föreläste för oss om drapering under seminariets första 

dag jobbar som lärare vid Textilhögskolan i Borås. Hon har en lång 

arbetserfarenhet som mönsterkonstruktör, men har senare blivit intresserad av 

mera experimentella metoder i mönstertillverkning. 

Drapering är ett enkelt och snabbt sätt att forma kläder och accessoarer. 

Hon kallar drapering det som vi i Finland kallar formning, d.v.s. metoden att 

göra mönster av ett tygstycke direkt på provdocka. 

Hon har gjort mycket teaterkläder och blir ofta inspirerad av okonventionella 

material.

En sjal/skarf kan draperas 

på många olika sätt.

Insnittet kan flyttas till olika ställen på en grundmall. Insnittet mittfram ändrar trådriktningen för mittframlinjen.

Ett tygstycke nålas fast på axlarna och draperas till en klänning direkt på en docka.

Med kreativitet och kunskaper om drapering kan man 

trolla fram kreationer till fest och vardag. 

Svarta sopsäckar draperas till trendiga regnkläder. 

(Demonstration på gatan i Åbo den 6.9.2006 av 

Ulla Ranglin t.v. och Annika Wikevand 

med studeranden från Åbo högskolor och 

universitet = gulnäbbsintagning) 

Enkelt och billigt!

En hjärteformad överdel av fiberduk. Plastväv formas till en krage.

En kapuschong skärs ut provisoriskt och draperas 

direkt på en människa. Metoden sparar tid jämfört 

med mönsterkonstruktion och -tillverkning. 

Annika använder metoden mycket i teaterarbete.

Draperad topp av en remsa fibertyg. Draperad tunika av ett tygstycke.

Början till ett draperad kappmönster, 

trådriktningen på helsnedden. Ett tygstycke har draperats till en överdel.

Draperingsövningar i olika material. 

En grundmall draperas på kroppen. 

De ritade linjerna visar trådriktningen.

SJU GRUNDLÄGGANDE TEKNIKER INOM DRAPERING 

• Vattenfallsdrapering 

• Veckdrapering 

• Rynkdrapering 

• Mumie-/banddrapering 

• Knutdrapering 

• Vriden drapering 

• Trådrak drapering

Vattenfallsdrapering 

• drapering som ofta ses på ryggparti eller i dekolletage 

• lämplig i glatta och mjuka tyger med fint fall så som satin, 

georgette, crêpe de chine, viskos, jersey och silkesammet 

• tyget skråklipps, likaså infodringen 

• kräver en absolut balans för att falla symmetriskt (= lika mycket 

tyg på bägge sidor) 

• mönsterstycket blir cirkel- eller solfjädersformat, smalare nertill 

och vidare upptill 

• en vattenfallsdrapering kan konstrueras direkt på papper, men 

uppnås lättast genom drapering på provdocka/modell

Veckdrapering 

• dockan förses med en grundmall gjord i tyg på vilken draperingen 

fästs 

• för en symmetrisk drapering påbörjas arbetet mittpå och därefter 

går man ut mot sidorna 

• en stram drapering uppnås om tyget läggs trådrakt 

• för en osymmetrisk stråldrapering läggs tyget på skrå och åtgången 

beräknads på basen av draperingens riktning 

• en veckdraperingen kan antingen draperas direkt på docka eller 

konstrueras på traditionell sätt

Rynkdrapering 

• draperingen kräver en grund att sys fast på 

• sy rynktrådar på maskin för att åstadkomma 

draperingseffekterna 

• fördela rynkningen enligt eget önskemål 

och sy fast den på grunden 

• motsvarande kan även sys med gummitråd 

direkt på plagget, jämför smockrynkning

Mumie-/banddrapering 

• den exklusivaste (=dyraste) draperingstekniken, 

fästs med handsömnad 

• lämplig i torra material så som thaisilke, bomull, linne 

och moaré eller taft 

• modellen sys först upp i tyg och kläs på dockan med 

avigsidan utåt 

• banden skråklipps, beräkna 3x färdig bredd 

• de två första lagda banden bestämmer draperingens utseende

Knutdrapering 

• lämplig i aningen elastiska material så som jersey/trikå 

och silke eller dylikt 

• görs vanligen av trådrakt klippta stycken à la sarong, 

men även skråklippta tyger kan användas 

• undvik alltför tunga tyger som gör knuten hängande 

• knuten kan knytas på otaliga sätt

Vriden drapering 

• ett separat stycke vrids eller tvinnas och 

används som dekoration eller med 

någon given funktion 

• ett parti/partier av ett överstort plagg 

vrids så att önskad passform fås, 

draperingen fäst för hand 

• mönster för plagget kan konstrueras på 

traditionellt sätt med viddtillägg för 

den vridna effekten, men 

draperingen görs och fästs enklast på 

provdocka

Trådrak drapering 

• även smala tygstycken kan användas 

•används som infällda partier på ett plagg, 

liten tygåtgång (=ekonomisk) 

•fastsättningssömmarna dekoreras vanligen med broderier, 

band mm

Draperingar

Draperingar

Draperingar

PATINERING OCH DRAPERING 

TILL KROPP, MÖBEL OCH GOLV 

Studeradearbeten 

från Borås, Oslo, Viborg och Åbo 

hösten 2006 

Nordplusprojektet 13.11-15.12.2006

Uppgift: 

Beklädnad/accessoarer för kropp eller interiör 

TEMA: 

Drapering/patinering med inspiration från VATTEN H O 

2 

SYFTE 

Kursen syftar till att utveckla studerandes kreativa förmåga genom fria praktiska övningar i draperings- och 

patineringstekniker. Vidare syftar kursen till fördjupad kunskap genom nya tillämpningar i det egna ämnesområdet. 

MÅL 

· Efter avslutad kurs skall studeranden ha grundläggande kunskaper i drapering och patinering med 

tillämpning i ämnesområdet beklädnad 

· Att utveckla den kreativa förmågan att experimentera med form, färg, material och teknik som uttrycker 

inspirationskällan VATTEN- H2O · Projektet fokuserar på den studerandes förmåga till självständigt arbete 

· Studeranden skall kunna göra val och utvärderingar i designprocessen samt presentera resultatet 

INNEHÅLL 

Föreläsningar, workshop i drapering och patinering. 

Experiment i färg och form, material och teknik med utgångspunkt från en idéskiss. 

Diskussion och reflektion utifrån experimenten. 

Tillverkning av en modell i skala 1:1. 

EXAMINATION 

Aktivt deltagande 

Visuell och muntlig presentation 

Skriftliga inlämningsuppgifter

VISUELL OCH MUNTLIG PRESENTATION 

· Presentation av processen från idé till färdig produkt (bilder, skisser, text etc.) 

· Presentation av den färdiga produkten 

· Bilder av färdig produkt/detalj med en kort presentation skall läggas in i projektets databas. 

SKRIFTLIG A INLÄMNINGSUPPGIFTER 

· presentation av den färdiga produkten 

· presentation av processen från ide till färdig produkt (bilder, skisser, text, beskrivning och motivering för val 

av teknik/-er och material 

· reflektioner över den egna processen och resultatet (en A4 sida) 

UTVÄRDERINGSKRITERIER 

· Förmågan/viljan till experimentering 

· Kreativitet 

· Förhållandet mellan teknik, hantverk, uttryck och produktens funktion 

· Skriftlig presentation 

· Muntlig presentation

Borås, Sverige 

Jag ville skapa en väska som såg sliten 

och välanvänd ut. Detta gjorde jag 

genom att väva en tuskaftsväv i ull 

som jag valkade och sedan patinerade 

genom att lägga på 

kaliumpermanganat för att bränna hål 

och skapa det slitna utseendet med. 

Mönstret är broderat efter det jag 

patinerat och är en extrem tolkning av 

en kustlinje som var min inspiration. 

Anna-Karin Lindfors


Jag har hittat inspiration i ålen. 

Resultatet blev ett tyg i lin och silke 

som ska användas till en festkjol. 

Tygets vågor har jag fått fram genom 

att använda en solfjäderssked vid 

vävningen. 

Annika Carlsson


Jag fick inspiration till kjolen och 

halsduken som jag vävde från den 

spännande och skrämmande mystiken 

som finns i vatten. Min utgångspunkt 

var ett vattenskräcktema som 

fokuserar på vattnets mörker och allt 

skrämande som kan finnas under 

vattnets yta. 

Tyget till både kjolen och halsduken 

är 100% ull och är vävd i 

hålkrustekniken. Jag färgade en del av 

inslagsgarnet med spacedyings 

tekniken som gör att tygfärgen skiftar 

lite. Som efterbehandling på tyget 

borstade jag det. Jag klippte i tyget så 

lite som möjligt när jag sydde kjolen 

eftersom jag ville slippa sy vanliga 

sömn. Tygbitarna överlappar varandra 

istället. Detta gör att det ganska 

tjocka klädestyget hänger rätt. 

Claire Bessel


Jag inspirerades av färgerna i vattnet 

vid en solnedgång, men jag skissade 

även mycket på vattenväxter. Jag har 

kombinerat dessa två inspirationskällor 

i min klänning. Jag ville att 

klänningen skulle ha ett skirt uttryck 

och jobba med lager på lager för att få 

fram en viss skuggeffekt. Klänningen 

består av organza och ett svart polyestertyg. 

Organzan har jag skrynklat 

ihop och därefter värmebehandlat 

tyget i en ugn för att få beständiga 

veck. På det svarta tyget har jag gjort 

folietryck i form av blad. Kanterna på 

organzan har jag smält med hjälp av en 

ljuslåga. Jag har även gjort accessoarer 

till klänningen i form av armvärmare 

och en huvudbonad som föreställer en 

ros. Dessa består av ett grovt ulltyg. 

Linnea Svantesson 

utbytesstudier i Åbo


Temat vatten fick mig att minnas min 

barndom och somrarna vid Skånes 

sydkust. 

Med inspiration av detta skapade jag 

en matta. Tekniken är en cordbindning 

som jag vävt i ull med olika gråa och 

beiga nyanser, för att få fram känslan 

av sandrevlar. För att förstärka känslan 

av den räfflade sanden valkade jag 

väven och under mattan har jag byggt 

upp med vadd, mellan 

upphöjningarna har jag draperat 

glittrigt blått tyg för en känsla av 

solstänkt vatten. 

Matilda Persson


Min tolkning av vatten resulterade i 

ett möbeltyg med mögelfläckar. Jag 

har vävt tyget i en teknik som kallas 

plockad dubbelväv. För att få fram ett 

slitet och gammalt uttryck har jag 

patinerat med hjälp av klorin, 

sandpapper och glättsten. Material: 

Polyester, lin, ull och bomull. 

Matilda Ryd


Jag har vävt en matta som består av 

elva ihopsydda rutor. Tekniken är en 

blandning av rya och varpmönstrad 

tuskaft. För att göra mattan lite mer 

intressant och levande har jag målat på 

varpen och knutit in ryaknutarna 

oregelbundet. Genom att brodera 

svarta "revor" på mattan har jag 

förstärkt den målade effekten. 

Sandra Linnell


I höstas släpptes förbudet för valfångst och den första valen fångades av Island. 

Detta berörde mig djupt och det var en självklarhet att jag ville gestalta min 

avsky för fångsten med det material jag älskar mest: textil. 

Jag har valt att göra en väggbeklädnad, för dekoration och ljuddämpning. 

Valens bards har inspirerat till luggen i ränderna som ska styv och mjuk på 

samma gång, och inte falla ihop när den hänger på väggen därför valdes ett 

tunnt lingarn med omspunnen ståltråd. Bottenväven i ränderna ville jag ha så 

släta som möjligt för att efterlikna valens randning på magen. där valde jag ett 

kamgarn i ull . 

Tekniken som lämpade sig bäst för att skapa detta var varpsammet. 

Siw Eriksson


Jag har vävt en fiskfjällfäll att nyttja i det dystra Boråsvädret. Bindningen är en 

lampas förhållande 4:1 i ull och lin utförd i en vävstol med jacquard. 

Sofia Gunnarsson


"I ett par års tid nu har jag 

tillsammans med en grupp människor 

arbetat med att bygga upp en 

sagovärld, något som från och till har 

tagit mycket av min tid. Därför 

kändes det naturligt att dra det hela 

ett steg längre och låta det gå in i 

vävningen också. 

Detta är således en klänning 

inspirerad av en av de mytologiska 

varelserna i vår värld. En ande, Jeikna, 

satt av vattengudinnan att vaka över en 

sjö. 

Klänningen är tänkt att kunna fungera 

i sceniska sammanhang. Den blå 

klänningen är vävd i en cordbindning, 

materialen jag har använt är ull och 

bomull. Till draperingen har jag 

använt chiffong. “ 

Sofie Lundgren

Oslo, Norge 

Jeg har jobbet med tolking av et 

fotografi i min overdel med drapering. 

Fotografiet jeg har brukt viser tre 

gutter som løper mot bølger som slår 

inn mot land, og jeg har forsøkt å 

videreføre energien og det kaotiske i 

bildet over til min topp. Dette har jeg 

gjort ved hjelp av rynke-og 

leggdrapering. Rynkedrapering har jeg 

brukt for å skape kaos og dynamikk, 

og leggdraperingen er brukt i halsen 

for å samle det hele sammen. 

Silje Linnerud

Oslo, Norge 

Min inspirasjon har vært mørkt vann, 

skum og bobler. Jeg ville at kjolen 

skulle gjennspeile lys som treffer på 

den mørke havoverflaten, og har 

derfor brukt store kontraster i 

fargene. Som draperingsteknikk 

brukte jeg to forskjellig typer 

rynkedrapering. 

Claudia Delgado

Oslo, Norge 

Dette er en kjole inspirert av 

Middelhavets blånyanser. Teknikken er 

bånddrapering/mumiedrapering. 

Istedenfor å sy fast alle båndene mens 

underlaget var festet til bysten har jeg 

brukt symaskin, og dermed måtte jeg 

feste et og et bånd av gangen. En 

morsom, men tidkrevende og 

utfordrende teknikk. 

Elisabeth Voss Sinnerud

Oslo, Norge 

Med inspirasjon fra vinterlandskap og 

frossent vannfall, har jeg laget en liten 

kolleksjon med overdeler som kan 

brukes både som topp og kjole. Den 

realiserte overdelen har 

rynkedrapering, og er laget i 

viscosejersey og silkesateng. 

Frøydis F. Skattum

Oslo, Norge 

Jeg har laget en liten festkjole i lilla 

silke. Kjolen har vannfalldrapering på 

brystet og trompetermer. 

Hanne Kathrine Bratholt

Oslo, Norge 

Jeg har lagd en overdel med 

leggdrapering inspirert av isfjell. 

Ingrid Møstad

Oslo, Norge 

Jeg har jobbet med tøy i 

vaskemaskinen som inspirasjon. Jeg 

har btukt to gamle skjorter og 

modellert de på en byste med 

rynkedrapering og legg. 

Ingvild Evje

Oslo, Norge 

Snø og is 

har vært min inspirasjon i denne 

draperingsoppgaven. Jeg har laget en 

bluse i satin med strikkede ermer i 

ull. Ermene er modellert på byste og 

har rynkedraperinger både horisontalt 

og vertikalt. Ullstoffet til ermene 

strikket jeg da jeg var på utveksling til 

Textilseminaret i Viborg. Ermenes 

drapering og matte overflate skal ligne 

myke snøfonner, mens den blanke 

satinen på selve bolen gjenspeiler is. 

Kaja MBS Erlandsen 

utbytesstudier i Viborg

Oslo, Norge 

Kjole med leggdrapering. Inspirasjon 

hentet fra sydenmote på 70-tallet. 

Lindis

Oslo, Norge 

Jeg ble inspirert av havet, bølger, 

skum... Overdelen er laget med leggdrapering 

og nederdelen er laget med 

vannfalldrapering som er lommer på 

sidene. Jeg har brodert skum med 

chiffon oppe for å feste 

leggdraperingen. 

Natasja Katsarskaya

Oslo, Norge 

Hello sailor! Jeg hentet inspirasjon fra marinen på 50-tallet. Teknikk: Rynke- 

og knutedrapering. 

Nina Pedersen

Viborg, Danmark 

Jeg har syet en top i satin, den har 

draperet vandfald pa forstykket og har 

maskinbrodered Geysir pa bagstykket. 

Farven er sort, der jeg forklarer som 

bundfarven i et klart vand. 

Katrín Jóhannesdóttir


Jeg har syet en frakke , hvor kraven og 

spændetampen på ryggen er inspireret 

af bølgernes uens bevægelser. 

Jeg har maskinbroderet og klippet 

huller i kraven, hvor et blankt satin 

stof ses igennem, derefter er den 

blevet rynkedraperet på ginen. 

Knapperne symboliserer vand i 

dråbeform. 

Birthe Moeslund Post


Med inspiration fra et fotografi af spindelvæv i busk med dugdråber, har jeg 

maskinbroderet to billeder. Med fokus på fotografiet er billedet gjort lettere 

abstrakt og der er leget med motivets komplementær farvespil. Bund fladen 

er dekoreret ved hjælp af stoftryk, maskinbroderi og glittermedium. Med 

draperet organza under den hullede overflade fremkommer der 

tredimensionele bløde dråber. 

Dorthe Ahlefeldt Pedersen


Jeg har lavet en hverdagskjole, som jeg 

har draperet med rynkedrapering på 

ryggen og på brystet. Min inspiration 

har været en bæk som løber, den 

bliver skiftevis smallere og bredere. 

Farven symboliserer den klare lyseblå 

farve som nogle gange findes f.eks. i 

den islanske natur. 

Eydís Einarsdóttir


Jeg har valgt at maskinstrikke en 

cardigan. Den består af 6 lange 

firkantede baner, der blev modeleret 

og draperet på skulderne med læg 

drapering og efterfølgende valket. 

Min inspiration er kommet fra hav, 

strand, bølger der brydes, sten der 

ruller, lys, mørke, ebbe og flod. Jeg 

har valgt farverne blå og grøn da disse 

farver er de mest dominerende i 

forhold til havet. 

Kathrine Heegaard


Jeg har vævet væg ophæng i hvid uld 

garn, Inspirationen er Istrapper og 

frossen vandfald. Jeg har brugt 

filteresistent pasta til at valke 

bestimmte flader på stoffet. 

Katrín Ósk Björndóttir


Min opgave er inspireret af urolige 

vandoverflader, vandringe og 

isklumper. Jeg har ombetrukket en 

stol. Med maskinbroderi, speckling, 

drapering og løkker har jeg skabt en 

"små bølgende" flade. Puden er 

fremstillet i to forskudte ujævne lag. 

Puden kan flyttes rundt på løkkerne, 

så den sidder forskellige steder på 

stolen. 

Kirsten Østergaard


Jeg har lavet en vandkjole med 3 

vandelementer som er: 

vandfald, vanddråber og bølger. 

Jeg har lavet en knudedrapering som 

lavet et vandfald på den ene side af 

kjolen. På kjolen har jeg påsyet nogle 

vanddråber som er lavet af det stof 

som kjolen er lavet af og de er så 

patineret på 3 forskellige måder som 

giver en flot effekt til kjolen. 

På overkant og underkant af kjolen 

har jeg maskinbroderet en bølgekant 

med en blank tråd som giver et udtryk 

som om at det er vådt. 

Kjolen er syet i en denimstof med lidt 

stræk, til draperingen har jeg brugt en 

aquafarvet chiffon. 

Lasse Uno Jensen


Jeg har maskinstrikket en bluse med 

inspiration fra havet: bølgebebægelser, 

lys og skyggeeffekt og mørke og 

grønne nuancer. 

Modellen er modelleret over en gine. 

Lise Vaaben Rasmussen


Søhest i lyshav 

Mit produkt er en draperet 

lampeskærm med broderede søheste. 

Draperingerne skal illudere bølger og 

skumsprøjt. Der er to lag stof, som er 

transparente de ligger med 

trådretning modsat af hinanden. Så er 

der søheste både trykte og broderede. 

Der er fire trykte på selve skærmen 

under stoffet - de er trykt med hvid 

dækfarve. De broderede søheste 

hænger under skærmens kant, der er 

brugt forskellige teknikker og de er 

hver i sær unikke. 

Lotte Mouritsen


Jeg har draperet to toppe, den ene er syet i blå silke og prikket bomuld, den 

anden er i grøn let chiffon. På begge toppe har jeg brugt knappe drapering 

som effekt. Dette associerer til vandpjask, når man kaster en sten i vandet. 

Thea Fugleberg Hemmersam 

utbytesstudier i Oslo


Jeg har laved 2 kunstbilleder. Jeg har petineret og draperet med hjælp af 

rammelim, krakelere lak og stoftryksfarve. Jeg arbejdede meget med vand og 

blandede det ved alle metarial som jeg brugte. Jeg broderede med hjalp af 

maskine og lidt håndbroderi som giver 3d effekt. 

Thora Briet Petursdottir

Åbo, Finland 

Min klänning är gjort av restbitar som 

jag hittade hemma. Jag har provat på 

dockan och sedan sytt. Alltså jag hade 

inga mönster i den. 

Skjortan är färgat i badfärgning och 

sidorna är rynkade med gummiband. 

Tyget liknar fiskhud. 

Underklänningen är smal och kort. 

Underdelen liknar fisknät och är 

rynkad åt olika håll. 

Emili Toivonen

Åbo, Finland 

Jag ville göra en produkt som har en 

enkel form. Formen ska ändå se 

intressant ut. Detta gjorde jag genom 

att väva en väv som är bara en 

rektangel som jag sydde i form. Det 

finns kypert och panama i väven. Jag 

lekte mycket med färg. Jag letade 

efter en känsla av vatten - ytan, färger, 

tygets fall. 

Auraleena Saustila 

utbytesstudier i Borås

Åbo, Finland 

Jag har gjort en sjöjungfru inspirerad 

klänning. Jag har använt mig av olika 

draperings metoder i klänningen och 

den vita fenan är förstärkt med 

sockervatten. 

Erica Wilén

Åbo, Finland 

Inspirationskällor till min klänning är 

solnedgångar, snäckor och vågor. Den 

är patinerad med sprila färger och 

draperad med silketygs remsor. 

Malin Elmvik

Åbo, Finland 

Min klänning uttrycker vatten så som 

jag tydligast upplever det, vattnet i 

havet och skärgården. Klänningen är 

rynkdrapperad. Jag valde 

rynkdrappering för att tekniken gav 

ett utseende som jag genast 

förknippade med vågor på vattnet. De 

fyra rynkdrapperade våderna i 

klänningen är klippta på skrådden för 

att ge fint fall och elasticitet. Våderna i 

klänningen färgade jag innan jag sydde 

ihop den. Först färgade jag den blåa, 

sedan den rosa som tonar in i varandra 

och sist bröts hela tyget med svagt 

svart. Jag patinerade klänningen med 

guldfärg som immiterar solglitter i 

vattnet. De svarta passpoalerna fixerar 

rynket i klänningen och bildar 

eleganta linjer i sömmarna. 

Rut Ericson

Åbo, Finland 

Så kan det se ut när regn och blåst överraskat din promenad i det soliga 

sommarvädret. 

Materialet är en tunn siden och behandlat med vanligt trälim och glycerol ( ca 

60/40). Limmet håller ihop klänningens form medan glycerol gör klänningen 

genomskinlig och glansig, så den ser våt ut. 

Sofia Holmlund

Åbo, Finland 

Här kommer då min klänning som jag 

döpte till havsdrottningen. När jag 

planerade min klänning så funderade 

jag kanske mest på hurudant matrial 

jag skulle använda och hur jag skulle 

kombinera färgerna med varandra så 

att den skulle ha fått den bästa möjliga 

vatten/havslooken. Inspirationen fick 

jag av havet. Jag funderade på alla 

grejer som kanske är de mest typiska 

som tillhör havet och till dessa saker 

tillhör bl.a vågor, virvel, 

havsströmmar o.s.v. 

Stella Lönnroth

Åbo, Finland 

"Splash" 

Jag utgick ifrån en händelse, när något 

slängs eller tappas ned i vattnet. 

Klänningen består av 2 delar. En 

orangeröd halterneck 

"kroppstrumpa" i lycra och den 

draperade och patinerade kjoldelen 

som sitter vid höften. 

Lycran är färgad med Zenit Yllefärger 

och kjoldelen är patinerad med 

sprayhobbyfärger i vitt och silver. 

Tyllen är patinerad med hårspray. 

Kreationen toppade jag med en liten 

huvudbonad, vars tanke är att skapa 

en illusion av en badmössa. 

Huvudbonaden är förstärkt med 

styvningstyg och sedan patinerad med 

trälim. 

Åsa Stenman

Åbo, Finland 

Återanvändning: en virkad, färggrann 

babyfilt samt en gardinkappa har 

färgats om och patinerats till en 

klänning. 

Tiina Erkko

Åbo, Finland 

Målning på tyg. 

Vänster uppe och höger nere: 

målningar på tyg. 

Höger uppe och vänster nere: skisser. 

Anna Stolzmann

Litteratur 

Andersen, Paulli: Vævebog. Rammevæv Skaftevæv. 3. oplag 1979, København. Borgens Forlag A/S. 

Becker, John: Pattern and Loom. A practical study of the development of weaving techniques in China, Western Asia 

and Europe. Copenhagen 1987. Rhodos International Publishers. 

Becker, John: Supplement: Enlarged Weaving Drafts. Copenhagen 1987. Rhodos International Publishers. 

Collingwood, Peter: Rugweaving Techniques. Beyond the basics. B.T. Batsford Ltd. London 1990 

Collingwood, Peter: The techniques of rugweaving. London 1993. Faber. 

Designskolen Kolding og Danmarks Designskole: Vævekompendium. Kolding 2000. 

Eriksson, Mariana, m.fl.: Väv gamla och glömda tekniker. Helsingborg 1993. Bokförlaget Natur och Kultur. 

Geijer, Agnes & Hoffmann, Marta (red.): Nordisk textilhistorisk terminologi. Reviderad och utökad uppl. 1974 Oslo. 

Johan Grundt Tanum Forlag. 

Geijer, Agnes: Ur Textilkonstens historia. 1994 Stockholm. Tidens Förlag. 

Golberg, Grete og Vestby, Vibeke: Vevning. Tell Forlag AS, Vollen 1995. 

Lund-Iversen, Berit: Å veve. Grunnbok i bindingslære. 2. oplag. 1983 Oslo – Bergen-Stavanger – Tromsø. 

Universitetsforlaget. 

Rasmussen, Inger Johanne: Vevning med fri mønstring. Tell Forlag AS, Vollen 1998.

Sutton, Ann: The structure of weaving. Interweave Press. Loveland, Colorado USA 1982. 

Sutton, Ann & Sheeman, Diane: Ideas in WEAVING. B.T. Batsford Ltd. London 1989. 

Vestby, Vibeke: VEV. Mønster og mangfold. Tell Forlag AS, Asker. 2. oplag 1991. 

Af ny litteratur, som er anskaffet og anvendt i forbindelse med projektet, kan nævnes: 

Ellis, Catharine: ”Woven Shibori”, Interweave Press 2005, ISBN 1-931499-67-5 

Silberberg, Lily & Shoben, Martin: “The art of dress modelling”, Butterworth Heinemann 1992, ISBN 07506 0257 0 

Bilder 

- seminariet: deltagare och materialprover 

- studerandeprojektet: studerandes egna fotografier

Eeva Dahlberg 2007

rapport A.cdr - Nordisk Textil Net

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?