Klicka här om du vill ha filen i - Nästansjö
Klicka här om du vill ha filen i - Nästansjö
Klicka här om du vill ha filen i - Nästansjö
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ÖVRIGT<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Periodvis lötevis<br />
Oavsiktligt oförvArt<br />
Något så när na sä ner<br />
Var någonstans vaSnageSt<br />
Synstörning vid överansträngning stry för ygA<br />
Göra iordning stûk<br />
Liten del s<strong>om</strong> förökas AlAmor<br />
Göra färdigt svi å<br />
Nästan fögan<br />
Samla sank ihop<br />
Koka pötter<br />
En grynig massa s<strong>om</strong> inte fäster ihop pöttér<br />
Läka grö<br />
Läk hull grö hull<br />
Handtag på hemgjord kvast kvast <strong>om</strong><br />
Ficka böxl<strong>om</strong><br />
Vattensjuk mark sônk<br />
Be någon <strong>om</strong> hjälp ånö<br />
Lämna därhän ge å gåle
ÖVRIGT<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Vässa, slipa vätt<br />
Rejäl utskällning fo på lAkA skAll'n<br />
Tråckla ihop lAsk ihop<br />
Må så bli våLsä vArA<br />
Ungefärligt mått höft tell, hovera<br />
Tålamod tördA<br />
Försök frest<br />
Blötts upp bLAtt'n<br />
Halkig hAL<br />
Hård hAL<br />
Mycket <strong>ha</strong>lkig (såp<strong>ha</strong>l) glätt<br />
Stelnar stAtt'n<br />
Ifall, <strong>om</strong> äSin't<br />
Vara i vägen vittärvegän<br />
Skräphögen rathûgän<br />
När snön är så lös att man trampar igen<strong>om</strong> nesLAgAn<br />
Snö s<strong>om</strong> ligger på trädgrenarna opplegan, oppliä<br />
Förstärkelseord tyrAns<br />
Dagen <strong>ha</strong>r blivit längre dan <strong>ha</strong> längnä ett kycklingfjet<br />
till anndan, dan <strong>ha</strong> längnä ett<br />
kAnksteg till trettondan, dan <strong>ha</strong><br />
längnä ett hArAhopp.<br />
Böjd träd svega björk<br />
Steg fjet<br />
Enkel ring<br />
Få deltagare fåmän't<br />
Varannan AnvAr<br />
I <strong>ha</strong>stigheten brårAskä<br />
Går bra, går lätt s<strong>om</strong> smort<br />
En s<strong>om</strong> kan förutse död feg<br />
Roligt prat tokforän<br />
Busunge illhår<br />
Svårt läge, något ligger fel på fel plats åvält<br />
Klart d<strong>om</strong>pä<br />
Vara åt skogen d<strong>om</strong>pä<br />
Alltid vareviga dag<br />
term<strong>om</strong>eter provarn<br />
Inte ett ljud knyst<br />
Skrömt oknytt<br />
Matbrist mat lösta<br />
Gott <strong>om</strong> gûvLä<br />
Bedrövligt önSelit<br />
Ömka önS
ÖVRIGT<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Nu är det slut nu ere gokké<br />
Äckligt onaskelit<br />
Roten till det onda vArkmora<br />
Dagsverkare dag<strong>om</strong>lejd<br />
Försöka evles<br />
Flytta på dej (när <strong>du</strong> sitter) möx på deg<br />
Flytta på dej (när <strong>du</strong> står) mAkA på deg<br />
Flytta på de (till djur) stig ått deg<br />
Ett av två alternativ ett å de tu<br />
Nödvändigt glapp glApAmar'n, slekamar'n,<br />
rekaröm<br />
Ful gratt<br />
Barn s<strong>om</strong> lägger sig i vuxnas samtal garvtacktjickä<br />
Rester åsLAppä<br />
Usling åsLApp<br />
Krossa knosa<br />
Hushålla stå för<br />
Smita smol å gåLä<br />
Hur fort far <strong>du</strong> hur bratt far<strong>du</strong><br />
Håller på att ta slut löcktä<br />
Försöka försörja sig frest å fö sä<br />
När ett barn passerat småbarnsstadiet ALa borte dä vArstä<br />
Föda upp ALA opp<br />
Smal grAnn<br />
Knuffas flöjäs<br />
Glad fäjän<br />
Besvikelse hArmelit<br />
Ångrade mej kArmen bet mä<br />
Ångrar grämmäs<br />
Ångerfull grämmen<br />
Ändra sig åter seg<br />
Vissla blista<br />
bli stående av häpnad, rädsla mm bli sta<br />
Häpen gApAn<br />
Göra färdigt göra bort<br />
Göra alla la<strong>du</strong>gårdssysslor göra bort lagår'n<br />
Det vattnas i mun rinn snåLvatt'n<br />
Resonera ackordera<br />
Ta ihop kus ihop<br />
Vem är det höcken erä<br />
Här ifrån he Arn<br />
Där ifrån de Arn<br />
Oumbärligt <strong>om</strong>istelit
ÖVRIGT<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Sortera gre<br />
Reda ut gre ut<br />
Göra i ordning något gre tell<br />
Skjuta undan styr åve<br />
Gnissla gneka, gnûr<br />
Flimmer griller<br />
Gnola gnol<br />
Gump g<strong>om</strong>pen<br />
Trycka, pressa pul, tått<br />
Smutsa ner, skräpa ner fli, pönntt<br />
Prassla frask<br />
Möda besmi<br />
Slag ornen<br />
Oreda ogrelit, i kAch å i kregel<br />
Något ligger på fel plats ligg i åvält<br />
Pysa, läcka pös<br />
Fukt rånän<br />
Lite men bättre än ingenting mArn<strong>om</strong>t<br />
Genast ögonAböj<br />
Liknande sett slikt<br />
Sakta med säkert knaver å gå<br />
Växer trots dåligt förutsättningar arbet å väx<br />
Tillreds tellres<br />
Lega t<strong>om</strong>mä<br />
Fotspår fALän<br />
Trassel Sôrv<br />
Trassla till körv tell<br />
Länge än, långt innan lAngt in i ven<br />
Förutbestämt förjot, utjot<br />
ex. de e s<strong>om</strong> förjot, utjot, då jeg skä jöra<br />
nanting gå e gAlet.<br />
Inte färdigt ojot<br />
Det var nära ögat de va bäre ojot<br />
Springa i dörr eller kläder glipä, sprönge<br />
Hin onde gam kusn<br />
Vrå, beläggning på skärverktyg efter<br />
slipning ron<br />
Skatt utsjyllen, utlagen<br />
Hur s<strong>om</strong> <strong>ha</strong>ver hökke s<strong>om</strong><br />
Långa stickor i virke och ved lesmen<br />
När trådar i tyg släpper resmes<br />
Gena gå svart å lann<br />
Styra kälke eller spark rada<br />
<strong>om</strong> inte äSint
ÖVRIGT<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Sägs <strong>om</strong> sur mjölk rännä<br />
Mjölken <strong>här</strong>sknar skörä sä, hArsknä<br />
Anvakt Man ligger på "anvakt"<br />
för att inte försova sig.<br />
Göra illa sig fAr ill seg<br />
Be någon <strong>om</strong> hjälp ånö<br />
Lasta ett lass fo på<br />
Lossa ett lass fo tå<br />
Flå ett djur fo tå hua<br />
Hindra i arbete sänk<br />
Lyssna lAnA<br />
Har inte råd för spett dri planboka<br />
Färdig att dö fAdi för käppskrinna<br />
Doftljud de j<strong>om</strong><br />
Eko de jua<br />
Mager mag<br />
Funktionell jev<br />
Verktyg s<strong>om</strong> är bra att arbeta med gohänt<br />
Veckla ihop njûvel ihop<br />
Isen råmar bongel, råm<br />
Vrål råm<br />
Styltor jänglen<br />
Babylift klûbben<br />
Göra illa någon, skräpa ned fli<br />
Försvinna fli seg iveg<br />
Åthävor kovisen, åfäkten<br />
Bleknat rAne<br />
Styra bort bûk åve<br />
Skrubba skröbb<br />
Skrubb (litet rum) skröbb<br />
Underrede för bord bunen<br />
Ge dej iväg far å gåle<br />
Sluta prata strunt far å gåle ve tökke prat<br />
Odryg skryp<br />
Otymplig ogavli<br />
Svalna kûn<br />
Lätt ratt åt<br />
Det går inte s<strong>om</strong> man tänkt sig de klater, de onnes, de rakkel,<br />
de vranges<br />
Mörbultad mjö<br />
Träningsvärk lAmmén<br />
Det tar aldrig slut de ta int nan änne<br />
hoppjärka kastakti<br />
Åthutning nesabränne
VÄDER OCH VIND<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Rådande väderlek verotA<br />
Nordliga vindar no Averä<br />
Västliga vindar västAverä<br />
Östliga vindar ystAverä<br />
Sydliga vindar s nnAverä<br />
Lite blåst jå<br />
Mycket svag vind dragä<br />
Blåst snå<br />
Kallblåst kallsnåA<br />
Ännu kallare blåst grinit<br />
Blåsväder bLåstA<br />
Storm stArm<br />
Yrväder ur'n snöur'n<br />
Vädersol versol<br />
Ring runt månen s<strong>om</strong> förespådde snö snöring<br />
Blidväder bLiA<br />
Molnbank under solen på kvällen,<br />
bådar regn gro önner solA<br />
Sol från molnfri himmel soLstekA<br />
Moln mAn<br />
Molnfritt blankvere<br />
Backen är ofrusen backen är tiärn<br />
Sursnö klûbben<br />
24/2<br />
Mattias med sitt blida skägg<br />
locka barn bak stugevägg.<br />
Det ska droppa från taket så<br />
mycket så kankän får dreck sä mätt.
VÄXTER<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Storm<strong>ha</strong>tt sLAsAn, fLûgerotA<br />
Tolta jArja<br />
Hundkex kummingen<br />
Björnloka björnfLon, björnstut'n<br />
Mjölke ALmecke<br />
Rödblära vilda studenter, skackra<br />
Rölleka fal^morl^ tobAckä<br />
Smörbl<strong>om</strong>ma tåskrot<br />
Kvickrot äxingen<br />
Trollius ploppän<br />
Målla dyngstör'n<br />
Ängssyra salt grässä<br />
Vattenklöver git klövA<br />
Tjärgräs tjeregrässä<br />
Lingon limberA<br />
Hjortron myrberA<br />
Hallon brAnnberA<br />
Kråkbär kråkberA<br />
Odon otterberA<br />
Körsbär kAnkberA<br />
Tibast tiberberbuskä<br />
Bär från tibast tiberberA<br />
Utbl<strong>om</strong>mad maskros flurre göbbä<br />
Åkerfräken gron<br />
Svamp sAppän<br />
Älggräs pel^mäsgrässä<br />
Penninggräs perninggrässä<br />
Starr skoforä<br />
Kruståtel sia<br />
Skvattran klepAS'n
INSEKTER<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Spindel kangero<br />
Korsspindel pAsAkangero<br />
Knäppare sprättskörven<br />
Guldbagge kapparh<strong>om</strong>lä<br />
Tordyvel bördskörven<br />
Snytbagge skarpbjörn<br />
Trollslända örsnAlA, hårsnAla<br />
Harskrank lAngbentskrAnken<br />
Mygg, mygglarv myA, pelajöksäl<br />
Knott knort'n<br />
Br<strong>om</strong>s brems, fårfitt, blinn, jonkä<br />
Myror mûrän<br />
Dagslända rocken<br />
Han mygg verjöbbArn<br />
Loppa lAppän<br />
Löss lusA
FÅGLAR OCH FÅGEL LÄTEN<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Tjäderhöna röj<br />
Tjäder tjedArn<br />
Bofink tjvin'tn<br />
Småfåglar, sparv spar'n<br />
Storspoven myrmäkra, regndrypa,<br />
regnskrika<br />
Gulsparv sessälskit'n, Läte: sessälskit<br />
kan jä fo en mesebit,<br />
sissississi sola skin<br />
Lavskrika köxikän<br />
Nötskrika perkevinga<br />
Sidensvans rönnbärstjyvän<br />
Taltrast getArklAcka, nattvaka, Läte:<br />
kör him, kör him, klacka sju,<br />
klacka sju.<br />
Gråsparv käckl'ningen<br />
Pärluggla poppArn, poppfûgern<br />
Fjällvråk kvirhûkän<br />
Orre örr'n<br />
Trana trArnA<br />
Järpe jArpän<br />
Hackspett <strong>ha</strong>ckspit'n<br />
Korp körpen, då körpen e hunrä år<br />
glonkän<br />
Skrake skrAkAn<br />
Ringärla ringela<br />
Gulärla sessela<br />
Gök gûkän<br />
Bergfink gäddfres'n<br />
L<strong>om</strong> l<strong>om</strong>män<br />
"L<strong>om</strong> sket'n kunde man bli <strong>om</strong> inte näten k<strong>om</strong> ut i tid.<br />
La<strong>du</strong>svala gaffelSArt<br />
Kattuggla kattôgLA, Läte: Kle vitt kle vitt.<br />
Förespådde död.<br />
Fågelkull Addä<br />
I fjol inna jä for var allt däri kornhässja, men o år då jä k<strong>om</strong>mä igen var allt oppetä å<br />
utskete å ligg deri prevetä.
FISK<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Abborre AbbAr'n<br />
Id iin<br />
Lake lAkAn<br />
Mört môrt'n<br />
Harr <strong>ha</strong>rr'n<br />
Sik sikän<br />
Stor sik gråsikän<br />
Mindre blAnksikän
DJUR<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Hermelin lekatt'n<br />
Ekorre ikor'n<br />
Näbbmus skArAmus<br />
Räv revän<br />
Älg Alg<br />
Hare hArA<br />
Sork vAnn<br />
Mård mar'n<br />
Björn hona binna
DJURSJUKDOMAR<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Häst<br />
Blodbrist vattensjuka.<br />
Botemedel: jendreckä<br />
Fotsjukd<strong>om</strong> spatt<br />
Vansinne koller<br />
Krubbitare kröbbitare<br />
Rädd för skaklar skackelskev<br />
Underbett saxtänt<br />
Svältfödd kröbbtrAng<br />
Ko<br />
Acetonemi: mangfalltörka.<br />
Bot: svinsyra trampas med häst-<br />
dynga. Numera används jäst.<br />
Juversvullnad söll'n<br />
Svårt att kalva, pga hinnan är för tjock batt'n.<br />
Bot: gnuggas med glaubersalt.<br />
Håller att på att dö Sûrn<br />
Självdog Sûrnä<br />
Död SûL<br />
Svältfödd mag stillt
BOSKAP<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Häst<br />
Häst häst'n<br />
Sto mArA<br />
Hingst vrensken<br />
Gnägg vrensk<br />
Smågnägg hûkkär<br />
Föl föSSingA<br />
Häst s<strong>om</strong> inte rör sej förräns <strong>ha</strong>n <strong>vill</strong> stahäst<br />
Nervöst sto pissmArän<br />
Otämjd unghäst r<strong>om</strong>plingen, tämmingen<br />
Sele r<strong>om</strong>pjola<br />
Selpinnar seöspinna, aLpinnA<br />
Betsel beSSlä<br />
Skakelskalm skåk<br />
Skaklar skacklen<br />
Tvärslå längst ner på skaklan axarn<br />
Längre tvärslå för parhästar tjvibentaxarn<br />
Länk mellan skakel och don tûgen<br />
Dräktigt sto fALAmAr<br />
Föda fALA<br />
Köra en häst kör enbett<br />
Köra parhästar kör tjvibett<br />
Hjulbenta skaklar fALAmArskaklen<br />
Rulla runt t<strong>om</strong>m<br />
Skalm i skakel skakkel skåk
BOSKAP<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Får<br />
Bagge bäcker'n<br />
Tacka tacka<br />
Lamm lamma<br />
fårkätte fårkätta<br />
Hökrubba fåreta<br />
Gris<br />
Galt galt'n<br />
Sugga sögga<br />
Grisungar grisonga<br />
Kalv<br />
Tjurkalv oxpöng<br />
Ungtjur oxpasa<br />
Könsmogen gangset<br />
Avelstjur gangoxe el. opphoppar o<br />
bakstickar<br />
Höns<br />
Tupp kankän<br />
Höna s<strong>om</strong> ruvar surhöna<br />
Rede reä<br />
Kläck fram kycklingar klyckt<br />
Vingen ving skåken<br />
Ko<br />
Kor koerna<br />
Råmar rûût<br />
Hornlös snuvit<br />
Juver jurä<br />
Spenar tjicken<br />
Betäckt tidd<br />
Efterbörd ättliä<br />
Svamptid sApptin<br />
Skotta mAkA,skAtA<br />
Kon löper <strong>om</strong> räx sä<br />
Visa brunst k<strong>om</strong> fram<br />
Nykalvad ko bûrän<br />
Efterbörden <strong>ha</strong>r släppt kon <strong>ha</strong> vorte go<br />
Kons fyra magar:<br />
V<strong>om</strong>men vAmmA<br />
Löpmage Ses'n<br />
Nätmage kruskarä<br />
Bladmage mangfall'n<br />
Matstrupen vAlen
KÖRREDSKAP<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Avbärarlist på doningar och slädar lAngremmA<br />
Rensredskap s<strong>om</strong> används i potatisland,<br />
gjord av gran rAtAgalt<br />
Timmerdoning vAlejar, böck och git<br />
Spårvidd på doning megång
SLÅTTERREDSKAP<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Lie liin<br />
Orv liArv<br />
Handtag knAggA<br />
Skaft fastsättning i orv Suä<br />
Bakkant bAkAn<br />
Uppsamlare kragä<br />
Lie för myrslåtter sju kvarts lie<br />
Slag SerA<br />
Fång av hö vid hässjning fAngA<br />
Hö kvar efter fång opptag<br />
15 cm längdmått för lie kvAter<br />
Bryna en lie bryn<br />
Räfsa hArven<br />
Lövkratta rensar hArvA<br />
Höräfsa räfs hArvA<br />
Kraftig räfsa häS<strong>ha</strong>rrA<br />
Pinnar i räfsa tinnA<br />
Skaft kam<br />
Där pinnarna sitter rôn pinnkäppa
LADUGÅRD<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Höladan fegårdslAer'n<br />
La<strong>du</strong>gård fehusä<br />
Porten, gen<strong>om</strong>körning port'n<br />
Stall stallä<br />
Varmstugan (kokhus) varmstugän<br />
Bås båsA<br />
Fårkätte fårkättä<br />
Hökrubba fåretA<br />
Griskätte griskättä<br />
Krubba krôbbA<br />
Båsavskiljare båsla<br />
Båsända lAbAnn<br />
Bindsle bindsle, bjesä<br />
Halsband tralj<br />
Gödselränna meborä<br />
Foder stillä<br />
Fodergivan gevA<br />
Träkloss buren <strong>om</strong> <strong>ha</strong>lsen på kor,<br />
för att hindra dess framfart klöbben<br />
Hägn jAlä<br />
Inhägnad kostig fetå, fätå<br />
Kokt "hAms" och "mûä", "mAlln", <strong>ha</strong>ckad <strong>ha</strong>lm, bäckfor kryddat med hästdynga el.<br />
korngröpe. Det kallades för vArmA el. sôrpa.
LÄKEMEDEL<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Beckolja beckölja, hoffmans droppar,<br />
koppning, lappgubbens liniment<br />
Medel mot Engelska sjukan rissmorning<br />
Groddblad groblaa<br />
Getklöver gitklöva<br />
Kåda gûrkoa<br />
Starrhö stArAforä<br />
Stoppa blödning ste blon<br />
Konjak kônjak<br />
Brännvin besk<br />
Medel mot bl a värk rönnbär, häggbär<br />
Mot magbesvär, oftast på sockerbit.<br />
Även s<strong>om</strong> godis väderdelande<br />
Liniment, in- och utvärtesbruk lasarol<br />
Glasögon glAsyga<br />
Glasögonbågar glAsygskAlmA
SJUKDOMAR<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Engelska sjukan risä<br />
Cancer kräfta<br />
Epilepsi fallande sot<br />
Stroke slag<br />
Tarmvred tarmvre<br />
Prostatabesvär pisstämma, hälsfel, göbbsjuka<br />
Böld bördden<br />
Tandvärk tannvArken<br />
Parkinsons skAkkra<br />
Värk vArken<br />
Nackspärr nacksparra<br />
Muskelkramp senadrag<br />
Mjölkstockning söll'n, bröstbörda<br />
Klåda klåån<br />
Örsprång örstöngen<br />
Löss lusA<br />
Senknarr vinä, vinn<br />
Dödsryckningar döSSLän<br />
Uppklädd människa Fali fin<br />
Utmattad, uttröttad SûL<br />
Dö fäll önna, lägg igen ygA, selag k<br />
Dö direkt knall å fall<br />
Varbildning bûrn<br />
Värmesår svettbränt<br />
Kvicka til? lem'n ve<br />
Torr, narig hud kråk<strong>ha</strong>cka
MÄNNISKANS BETEENDE<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Dum, inte slug oslög<br />
Känna sig <strong>ha</strong>lvdålig knövli<br />
Liten och klen knövel<br />
Andfådd bLåst<br />
Höjdrädd hûvve svag<br />
Ej höjdrädd hûvve stark<br />
Yr hûvve vingLi<br />
Förföra <strong>ha</strong>ns hustru sätt hornA på kArn<br />
Ivrig stressad pös brAtt<strong>om</strong><br />
Lätt oväsen bûk<br />
Rörigt bûkit<br />
Lita på betro<br />
Bli litad på <strong>ha</strong> betrodd'n<br />
Rejäl, <strong>du</strong>ktig rekordeli<br />
Bra på att styra och ställa mAnn hAfti<br />
Högfärdig, stolt brAttäs<br />
Mallig kAret<br />
Rundnätt stäcki<br />
Göra <strong>om</strong> ett arbete tj viArbet ?<br />
Fått erbjudande traktera
MÄNNISKANS BETEENDE<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Förmås att göra något äckligt nAskäs<br />
Titta envist, storögt spjArr<br />
Påpasslig, ser arbete Aktivri<br />
? fjåsit<br />
Lyssna ivrigt LArnA örA<br />
Mindre angenäm person gussris<br />
Oangenäm person el. arbete sönnstraff<br />
Sarkastisk le<br />
Lyssna ly<br />
Oväntat gott gusslån<br />
Högfärdig, stolt hev<br />
En människa s<strong>om</strong> är tvärtemot spArroxe, tjvAr böck<br />
En människa s<strong>om</strong> är ännu värre<br />
tvärtemot bännstut<br />
Omöjlig att resonera med bänn<br />
Prata <strong>om</strong>kring lûvär, ex. man lûvär, ve bånA för<br />
å fo dem tell å lägg sä<br />
En s<strong>om</strong> aldrig får nog bAtt'nlös s<strong>om</strong> prästsäcken<br />
Inte bättre än någon annan <strong>vill</strong>er<br />
Bjuda bestå<br />
Fåordig ? stûrret<br />
Elak nåk<br />
Beklaga sig jArmes<br />
Skala, ex. björkris skAva<br />
En s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer på bra lösningar slängder<br />
Bra på att svara för sig slängder i trut'n<br />
Klara svårt arbete full i skjorta<br />
Stor vuxen full i böxen<br />
Blåst, andfådd pös<br />
Brått<strong>om</strong> brAtt<strong>om</strong><br />
Göra något äckligt nAskes<br />
Inte veta vad man pratar <strong>om</strong> prAtA s<strong>om</strong> 7 tänner ti en<br />
gamm<strong>ha</strong>nsk<br />
Stoppa något innanför blusen stöpp ti barmen<br />
Ta stark medicin ta in för lAppe'n<br />
Argt muttrande pötter<br />
Dålig kvinna, sönnstraff töche<br />
Dålig kvinna på många sätt rehtit töche<br />
Gå mycket framåtböjd <strong>ha</strong> bena för langt bak<br />
Slagfärdig slep i mönn
MÄNNISKANS BETEENDE<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Halvhängig knövLi<br />
Dum oslög<br />
Klurig ilisti<br />
Ovig kl<strong>om</strong>ret<br />
Klumpig bölket<br />
Lugn, klurig, humorist illmari<br />
Unge full med upptåg illbatting<br />
Djärv <strong>du</strong>ven<br />
Grovhugget ansikte, utseende grAtt<br />
Sugen farken<br />
Dö (se även under sjukd<strong>om</strong>ar) kväll å<br />
Småjävlig ill, illonn<br />
Små odygdig kaniffläs<br />
Orolig, rörlig vesAsAm<br />
Ångra, ångra sig åter, åter seg<br />
Barnslig fjaskit, tjasköt<br />
Lätt utvecklingsstörning smokollret<br />
Sugen fArkän<br />
Ljuger lög<br />
Småljuger, fantiserar kebb<br />
Förstående ringvist (svårvist= oförstående)<br />
Härdad lutträ<br />
Söka rAsk<br />
Rädd <strong>ha</strong>rät<br />
Inställsam fjäsk<br />
Se på avstånd, kolla in AnvArA<br />
Se på nära håll ordentligt SkAA<br />
Utväg rå (nå våLä nan rå)<br />
Rädd feg<br />
modig morsk<br />
Ett ut tu å likes<br />
Matt malink<br />
Skallra kager<br />
Krypa mAsA<br />
Ryck upp dej och k<strong>om</strong> hit ta å mAsA dä hit<br />
Slö, slapp och likgiltig mehe, meheät<br />
Gammal och utarbetad örkessleten<br />
Svinga sig svega sej<br />
Hoppstav av en mjuk björk en svega<br />
Värmer kaffepannan sju på panna<br />
Latas rALäs<br />
Avundsjuk missönnsamm<br />
Orkar rå ve<br />
Eländigt erbarmelit
MÄNNISKANS BETEENDE<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Höboss mm hAmsä (man kan hAms ihop<br />
hAmsä)<br />
Att inte k<strong>om</strong>m sig för h<strong>om</strong>Lät<br />
Fumlig p<strong>om</strong>Lät<br />
O<strong>ha</strong>nterlig, svår att umgås med o<strong>ha</strong>änäs<br />
Magra mAgn<br />
Svulten sôLtän<br />
Blev vArt<br />
Blir våL<br />
Lättskrämd skvätt'n<br />
Skygg Ser<br />
Mörkrädd skôggän<br />
Bläddra bLAga, bLAddär<br />
Oviktigt samtal bLûvär<br />
Snurrar sörr<br />
Kväljningar ljöjäs<br />
Grimasera SALjäs<br />
Kräkas, spy krekäs<br />
Obe<strong>ha</strong>gskänsla, ex. frysa hûskäs, hôrväs<br />
Äckligt onAskelit<br />
Mycket oviSLit, ex. oviSLit gött<br />
Vittberest vifALän<br />
Prata skit vaväL<br />
Sätta i <strong>ha</strong>lsen strAngn<br />
Kvävas kvAmn<br />
Negativ till att utföra en sak ohAga<br />
Omättlig, <strong>ha</strong>begär inget mAgAhov<br />
Arbetso<strong>vill</strong>ig, <strong>vill</strong> slippa undan kviförsAm<br />
En s<strong>om</strong> klagar överallt kûrät<br />
En s<strong>om</strong> jämrar overallt kvirät<br />
sträck gå till en punkt räck å LAnn<br />
Glädje över litet mArn<strong>om</strong>t<br />
Krokläpp, begynnande gråt krokisLipen<br />
Börja ta på<br />
Riktade rittä (enkel byggnad, (skjul)<br />
ställa upp<br />
Köra, jaga iväg ströj<br />
Olydig illsniktig (oförargligt, olydig)<br />
Odygdig illnatig (on)<br />
Resa upp något ritt opp<br />
Arbetsnark<strong>om</strong>an jeren<br />
Sätta sig upp ritt opp sä<br />
Resa sig upp fo opp sä på benA<br />
Går utan fast mål räck lannä
MÄNNISKANS RÖRELSER<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Krypa mAsA<br />
Stå brebent brAsA<br />
Rörelser s<strong>om</strong> i maskburk, kråla lrAL<br />
Krypa kräll<br />
Klättra klöster<br />
Gå utan mål räj<br />
Gå mot ett mål (hälsa på grannen mm) rant, byrant<br />
Springa kut, sprAng<br />
Gå ostadigt stöppäl<br />
Fläka skrena<br />
Hoppa hopp<br />
Rörs åfäktes<br />
Rörelsen åfäkten<br />
Haltar link<br />
Bära någon på ryggen kAnkArögg<br />
Sträcka på sej efter sömn retjes<br />
När ett barn första gången står stå lull<br />
Slicka sjöv<br />
Böja sej ner huk ihop seg<br />
Gapa gApA<br />
Storpratare gApAgûk<br />
Enkelt, lätt rAtt åt<br />
Lat i överkant, slutat bry sig ge sä opp i vrak<br />
Pendlar, går fram och tillbaka otj i på<br />
Gå starkt framåtlutad <strong>ha</strong> benA lAngt bak
MÄNNISKANS BETEENDE<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Opålitlig, falsk si<strong>om</strong>tell, ti<strong>om</strong>tell<br />
Ojämn i humöret ge<strong>om</strong>tell<br />
Arbetssam, arbets<strong>vill</strong>ig jerän<br />
Maktlös rålös<br />
Småbråkig gôrmät<br />
Snurrig, småvirrig vôrmät<br />
Skogsarbetare, gick ut över humöret skogsonn<br />
Vrång vrAng<br />
Vrångsint vrAngsint<br />
Tvärtemot tjvartför<br />
Sniken småaktig<br />
Hånflin gliver<br />
Fnittrig glivrät<br />
Vrål råL<br />
Gråta högljutt bjAL , skvAL<br />
Gråta grin<br />
Klumpig i sinnet ? störät<br />
Ovig, ramlar på sina fötter kL<strong>om</strong>rät<br />
Stappelbent stôppLät<br />
Lätt <strong>ha</strong>lt lAmA, ex. man kan lAmA på ett ben<br />
Ont av ensidig rörelse tregAn<br />
Kramp, mest hos alkoholister tuppjuck<br />
Ta för sej det bästa, ex. mat sûväl<br />
Förtvinas Svinå<br />
Lättare kräkning gLup opp<br />
Äta fort gLup li sä<br />
Mätt, slö, hängig dôSk<br />
Gnugga ögonen på morro'n för att vakna gnôgg kurn boLLi ygA<br />
Ängslas ängSLäs<br />
Försöker evLäs<br />
Tam, tillgiven ty<br />
Få förtroende till någon ty seg tell nan<br />
Längta, önska trå<br />
Söker människokontakt, (mest <strong>om</strong> djur) talktrå<br />
Försöka nå tråp<br />
Vimsig <strong>om</strong>arnikring<br />
Att inte äta vad s<strong>om</strong> helst lagrAn, kruslås<br />
Ha ett litet <strong>ha</strong>ndikapp lytt<br />
Halvljum lytt, ly<br />
Kan ej utföra en uppgift bet, ex. man går bet<br />
Bli vå, våL<br />
Samla ihop hAms
MAT<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Ämne till långfil tättän<br />
Potatismos perstAmpA<br />
Potatis och fläskstuvning sluring<br />
Salt fisk saltfisken<br />
Saltfläsk, kött saltfläskä, köttä<br />
Potatis peren<br />
Brödkross och mjölk bryta<br />
Palt kams'n, fetkams'n<br />
Blodpalt blokame'n<br />
Gröt gröt'n<br />
Grädde och mesost meseruppa<br />
Långfil tjAckmjAlkA<br />
Mjölk mjAlkA<br />
Kärnmjölk kArnmjAlkA<br />
Sockertopp söckertöpp, -tapp<br />
Blodbröd blobröä<br />
Kolbulle kûlbullA<br />
Smakbit, godbit sAgAbit<br />
Varmrätt, förut<strong>om</strong> potatis sûvlä<br />
Är lagran med maten tänset el. tämset ti mat'n<br />
Mjölk till gröten grötvete<br />
Ej färdig ost, smakprov ur <strong>ha</strong>nden osttjukA<br />
Ostmassa kokas med vassla tills osten<br />
blir brun sötost<br />
Ostmassan tas upp, vasslan pressas ur.<br />
gräddas i ugn tills den blir gyllengul gnällost'n<br />
Kokas på vasslan mesost'n<br />
Ostlöpe, togs från löpmagen på kalvar Seslûgän<br />
Det s<strong>om</strong> satt fast i grytan efter mesekok skovA<br />
Tobak kar<strong>du</strong>s, tuggtobak, snus<br />
Brännvin jokis, jesninga, besk, mäsk
KVINNFALK KLEA, damkläder<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Nattlinne, underklänning sarken<br />
Dam benkläder, öppna i grenen spröcken böxen<br />
Klänning klening<br />
Kjol tjol^Ln<br />
Förkläde förrkleä<br />
Strumpor str<strong>om</strong>pen<br />
Kängskor kängskoer'n<br />
Känga med höga skaft knäppkängen<br />
Sc<strong>ha</strong>lett huvvekleä<br />
Broderad finkappa enträdeskappa ?<br />
Finklänning b<strong>om</strong>basin<br />
BÅNKLEA, barnkläder<br />
B<strong>om</strong>ullsskjorta leresskjorta med krås
KÖK, INREDNING<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Bordet bolä<br />
Stolar stolA<br />
Pallen pall'n<br />
Tulla, vagga tullA<br />
Vedlåda velåA<br />
Låg stol för mor vid blöjbyte linnarstol<br />
Säng, ofta väggfast sköttsäng<br />
Stor balja vattenså<br />
Typ av byrå dragkista<br />
Slaskhink slAskbyttA<br />
Kvast av barkat björkris vit kvast<br />
Torkstänger i tak törkstängren<br />
Klocka klAckA<br />
Väggur nASkvArk, nArgelklAckA<br />
Draglod draglo<br />
Slaglod slaglo<br />
Pendel tArpäntickel'n
TIMMERHUS<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Förata varvet syllring<br />
Typ av takstol med kröbbär o röstmora rAften<br />
Underlag för yttertak rotä<br />
Toppstock kröbbås<br />
Pinnar för byggställning ställningspinna<br />
Späd extra stock mellan timmervarv,<br />
endast i lador hjAlpongA, tätongA<br />
Stock s<strong>om</strong> avgör vinklingen på taket röstmorA<br />
Toppbräda på nocken tuppen<br />
Hopfagning i knut knytninga<br />
Täta mellan stockarna möss<br />
Husmossa (mellan stockarna) husmAsAn<br />
Verktyg timmerdrag<br />
Grovborr timmernAvAr<br />
Riktverktyg lobreA<br />
Riktverktyg för spånläggning spånlestA<br />
Vattenpass, var för <strong>Nästansjö</strong> Blaikfjället<br />
Typ av vattenpass vågpass<br />
Borrsväng nAvArvreä<br />
Jordisolering fastgåLä<br />
Golvvirke gölvsöllen<br />
Springa såt<br />
List för fönster och dörr gåt<br />
Tröskel tröskgåL<br />
Timmermän yxkArA<br />
Förmåga att se i lodrätt linje loygA
KANTORÄ, skafferi i farstun<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Fisktunnor fiskkAggA<br />
Trågställ trAgskåp<br />
Smörkärna, kärnstöt kärna med töreln<br />
Hink att mjölka i stAvAn<br />
HUSHÅLLSREDSKAP<br />
Trävisp l^vArAn<br />
Diskborste l^vAgAn<br />
Diskbalja zinkbalja<br />
Hink zinkbytta<br />
Skål spillkum<br />
Sked skiA<br />
Tallrik fata<br />
Mjölkar mjölvacka ?<br />
Saltkar saltvacka ?<br />
SÄNG<br />
Finare madrass bålster<br />
Madrass överdrag bålster var<br />
Örngott köddvar<br />
Fårskinnsfäll fäll
HUS<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Manngårdsbyggnad böngningA<br />
Stugor StugenA<br />
Förmånsstuga förmArnstugän<br />
Fäbodstugan febostugän<br />
La<strong>du</strong>gård fe husä<br />
Bagarstuga bakestugän<br />
Smedja smeja<br />
Härbre hebärjä<br />
Bad och tvättstuga varmstugän *<br />
Här kokades djurmat* vArmA<br />
Kornlada kornlAärn<br />
Utedass prevetä, dAss, skithusä<br />
Fönster och dörrkarm kista<br />
Källarlucka källarluka<br />
Öppenspiskåpa murbröst<br />
Järnspis, kokspis järnspis<br />
Hållare för gryta i öppenspis tjäl^treä<br />
Järn och <strong>ha</strong>nkgryta gös<br />
Brandvägg vid spis murlaä<br />
Låsdetalj menström i lås<br />
Torvtak tArvtaka<br />
Spåntak spåntaka<br />
Vedbod velirä<br />
Term<strong>om</strong>eter provar<br />
Snöraka snöstyrar, broskrApa<br />
Bron broärn<br />
Brunn brönnä<br />
Golvsockel vattebreän<br />
Tändved ell tännä<br />
Matskeds mått ski bLa<br />
Knivsudd mått knivödd
KROPPSDELAR<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Huvud skall'n<br />
Hårsvallet hårhArna<br />
Ögon ygA<br />
Näsan snytA<br />
Öron örstoLA<br />
Näsborrar nesahûLA<br />
Läppar sLipA<br />
Mun käft'n, mönn, gapä<br />
Kinden kinnbenA<br />
Hakan hAkAn<br />
Tunga tongA<br />
Kindtänder jäcklän<br />
Mustasch mönntaSän<br />
Hakskägg pipskägg<br />
Kal snû<br />
Flintis flintskalle<br />
Halsen <strong>ha</strong>SS 'n<br />
Handen njAvAn<br />
Armar ArmA, ArmbAgAnA<br />
Midja Livä<br />
Kvinnobröst jitän<br />
Mage vAmmA, mAgAn<br />
Lårleden lårleArna<br />
Stjärten röva, aSSûLä<br />
Axlar AqSSlän<br />
Analöppning rövAhûlä<br />
Svanskota r<strong>om</strong>pkäppen<br />
Könet (ev manligt) skAmmA<br />
Benen skAnkA<br />
Fotknöl hAkAkulän<br />
Fötter föttren<br />
Häl, hälarna hArn, hAlA<br />
Tår tåerna<br />
Saliv secklä, spötta<br />
Ögonvar fårgråt'n<br />
Människolukt fALktevän<br />
Oåtgärdad erektion ballhot, senadrag i skAmmA<br />
Flicka spröcken student(spröcken<br />
pAjken)<br />
Vänsterhänt vinsterkobås
FRÅN ULL TILL GARN<br />
Betydelse Dialekttal<br />
väft: kort ull vårullA<br />
Lång ull höstullA<br />
Grovkardat skröbb ullA<br />
Skrubbstol skröbbsetä<br />
Skrubbor: skröbben (sorterades efter kvalite)<br />
Grovrensad ull hällen<br />
Kardor kalän<br />
Ospunnen ull kullrän<br />
Spinnrock spinnrAcken<br />
Tillbehör till spinnrock snällän, vingA<br />
Tvinna garn l^vinn<br />
Hållare för snällor snällstol<br />
Härvor hArvän<br />
Garnvinda krötSäln, hAspäl'n<br />
Garnvinda med räkneverk hArvälkAS<br />
60 varv pAsmä<br />
Ullgarn ullgarnä<br />
Spetsig garnände, man spottar på<br />
garnet och tvinnar det spetsigt össäl'n<br />
VÄVNING<br />
Varpstol revtreä<br />
Spjälor SelpinnA<br />
Varpfläta vevr<strong>om</strong>pe<br />
Solv skafta<br />
Slagb<strong>om</strong> skiklAvA<br />
Vävsked vevski
BÅTAR<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Stamvirke båtvisa<br />
köl SArn<br />
Spant vrängren<br />
Båtbrädor båtbreän<br />
Brädvarv: boLA, ex: ett varv är första boLA<br />
Sista brädan suA<br />
Ovanpå sista brädan subAnnä<br />
Årtull Håen<br />
Åror årän<br />
Ögla av björkkvist på årtull håvia<br />
Skott skötta<br />
Skjuta ut skût ut<br />
Landa med båten tidigare lännä<br />
Ro baklänges, ex. vid nätupptagning mônn<br />
Man drar näten över båtkanten sua inneta<br />
Båt med för låga sidor, el. för höga skott knerodd<br />
Skräp s<strong>om</strong> flöt iland vid vårflod fLovrak (används också s<strong>om</strong><br />
skällsord <strong>om</strong> en människa<br />
s<strong>om</strong> inte sköter kläder och<br />
hygien)<br />
vass AbbArgrässä, rör<br />
Man slog vass'n när sjön var frusen och när det var ett riktigt goår sä kalvä tell<strong>om</strong>e<br />
ox'n. Så frådigt vare.
FISKEREDSKAP<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Nät 1 st net<br />
Nät 2 eller flera neta<br />
Nätsänka, en sten s<strong>om</strong> lindas i näver nevärtaskä<br />
fastsättning av tel bo neta<br />
Göra nätslinga binn neta<br />
Flera nät efter varann net <strong>ha</strong>gä<br />
Kolla <strong>om</strong> det är fisk på näten,<br />
och lämna d<strong>om</strong> kvar i sjön vitt neta<br />
Hänga upp näten gist neta<br />
Torkställning gistän<br />
Rensa fisken göra opp fisken<br />
Trassel i nätet slyren<br />
Lak krok lAka kroka<br />
Långrev lAngreva<br />
Metspö metspöa<br />
Juster justrä<br />
Isfiske isfiskä<br />
Skrämma fast fisk på nätet pjAsA, vAsA<br />
Lösa upp nät trassel lAsA vAsAnA ?<br />
Tid för höstfiske lövbleka<br />
Dålig sjöbotten, ojämn. För notdragning mårbAtt'n<br />
Ordna till noten, ibland med båt,<br />
ibland från land hjALp<br />
Lina i noten s<strong>om</strong> man piskar i vatten med,<br />
för att skrämma in fisken simmen, pjAsAlina, pjAsA, pjAsk<br />
Kil i änden på noten, där fisken samlades notkil'n<br />
Köpa fisk fisk ve silverkroken
VERKTYG<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Såg sågA<br />
Sågtänder tAnngår'n<br />
Skränk lägg<br />
Jämna av sågtänderna stryk<br />
Yxa yxA<br />
Snickarvirke ämnesven<br />
Hammare hAmmAr'n<br />
Borrsväng nAvArvre<br />
Borr nAvAr<br />
Hyvel hövel<br />
Tvåmanshyvel oxhövel<br />
Grovhyvel skrôbbhövel<br />
Tång tAng<br />
Bryna knivar, yxor, hyvelstål vätt
SKIDOR<br />
Betydelse Dialektord<br />
Brätten BrAttA<br />
Spann stegfast<br />
Bindning öLA<br />
Extra långa smala skidor vargrännArA<br />
Stavar rännkäppa<br />
Trygor rännkäpptrygen<br />
Åka skidor ränn<br />
Spets på stav snödde<br />
Skidspår anörjA<br />
Spår spûrA<br />
Skidor skibenA<br />
Åka utför med skidor, pulka,byxbak mm hurr<br />
Ur spår fli deg borti annörjA
KARA KLEA, herrkläder<br />
Betydelse Dialekttal<br />
Lärftskjorta leresskjorta<br />
Halvylle blus bussarång<br />
S<strong>om</strong>markalsong sydda av mjöl el.<br />
sockersäckar lereskalsong<br />
Vadmalsbyxa vAmmAlsböxen<br />
Oberedd vadmalsbyxa ostampe hAlvvAmmAlsböxen<br />
Mössa av plysch med grov lugg s<strong>ha</strong>ggmössa<br />
S<strong>om</strong>mar vadmalskostym scheviot kostym<br />
Strumpeband str<strong>om</strong>pbAnnA<br />
Respäls tulubb<br />
Kängskor av vadmal ladden<br />
Osulad kängsko blisterpöng<br />
Pjäxor remkängen<br />
Avigt ûgit<br />
Extra ögla i byxlinning, för vidare midja grötyl^A
" EsAnndan prAtA däm för i tin"<br />
A brett, öppet ljud s<strong>om</strong> i kam.<br />
û vokalljud s<strong>om</strong> i <strong>du</strong>m.<br />
ö s<strong>om</strong> i lök.<br />
ô s<strong>om</strong> i röst.<br />
L tjockt l.<br />
l^ ett l s<strong>om</strong> stöts fram mellan kind och kindtänder, ex " kjolen" = tjol^n.<br />
S ofta använt sj-ljud, svagt visslande.<br />
_ under vokal = starkt tryck.<br />
. under vokal = svagare betoning
Change language