Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin ... - Fsy
Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin ... - Fsy
Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin ... - Fsy
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
BILAGA 2<br />
----- Original Message -----<br />
From: Björn Elfving<br />
To: Mats Hagner<br />
Cc: Lars Lundquist<br />
S<strong>en</strong>t: Wednesday, May 18, 2005 4:32 PM<br />
Subject: SV: Volprod-Stå<strong>en</strong>de vol<br />
Glömde bilagan, kommer h<strong>är</strong>!<br />
Hej Mats,<br />
har varit i Jämtland /Selkroksredd<strong>en</strong> med ex.jobbar<strong>en</strong> Daniel Ågr<strong>en</strong> <strong>för</strong> att samla borrk<strong>är</strong>nor och titta<br />
<strong>på</strong> tillväxtreaktion<strong>en</strong> i <strong>för</strong>söksled<strong>en</strong> TÄT och GLES. Han har tidigare mätt borrk<strong>är</strong>norna från de <strong>för</strong>sök<br />
Martin mätt upp och borrat, och vi hade planerat att Daniel också skulle samla in borrk<strong>är</strong>nor själv i ett<br />
block <strong>för</strong> att få bättre insikt i <strong>för</strong>sök<strong>en</strong>s utformning och allmänna utse<strong>en</strong>de. Det blev delvis <strong>en</strong><br />
upplevelse i snöstorm. Hade planerat att också mäta in träd och plantor <strong>på</strong> de koordinatlagda ytorna<br />
m<strong>en</strong> vi klarade bara av två ytor i det k<strong>är</strong>va vädret.<br />
Tittade också <strong>på</strong> Lunkans yta som ju ligger i n<strong>är</strong>het<strong>en</strong>. D<strong>är</strong> låg vinterns snö kvar i granskog<strong>en</strong> och det<br />
var delvis översvämning av smältvatt<strong>en</strong> <strong>på</strong> tjälad mark. Du frågar om tabell<strong>en</strong> jag sände med<br />
beståndsdata. Måste <strong>för</strong>klara d<strong>en</strong> litet n<strong>är</strong>mare. För det <strong>för</strong>sta: Dillon har bytt beteckningar <strong>på</strong> de olika<br />
parcellerna. I Lunkans rapport om <strong>för</strong>söket (Arbetsrapport nr 80 1994) och i prim<strong>är</strong>datafilerna<br />
betecknar 1HB block ett, hög kvarvarande volym, gallring underifrån. Dillon bytte plats <strong>på</strong><br />
beteckningarna H och L, och m<strong>en</strong>ar med H d<strong>en</strong> högsta gallringsstyrkan, alltså tv<strong>är</strong>t emot grunddefinition<strong>en</strong>.<br />
För det andra: de siffror jag i <strong>för</strong>sta hand tagit fasta <strong>på</strong> <strong>är</strong> de från bruttoparcellerna. Det <strong>är</strong><br />
<strong>på</strong> d<strong>en</strong> nivån gallring<strong>en</strong> skett, provträd<strong>en</strong> uttagits och självgallring<strong>en</strong> registrerats. I uppstansade<br />
datafiler saknas koordinater <strong>för</strong> självgallrade träd så självgallring<strong>en</strong> har jag bara kunnat beräkna <strong>för</strong><br />
bruttoparceller. Nu omges parcellerna av 10 meter breda, kala korridorer så alla parceller har<br />
<strong>på</strong>verkats av <strong>en</strong> kanteffekt. Enligt mina beräkningar överskattas d<strong>är</strong><strong>för</strong> tillväxt<strong>en</strong> med<br />
storleksordning<strong>en</strong> 10 % i <strong>för</strong>hållande till vad som skulle erhållas utan kanteffekt. M<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na effekt bör<br />
bli ungef<strong>är</strong> d<strong>en</strong>samma i relativa tal <strong>för</strong> alla <strong>för</strong>söksled så d<strong>en</strong> <strong>på</strong>verkar nog inte jäm<strong>för</strong>els<strong>en</strong>. För det<br />
tredje så beräknade jag volymer vid <strong>för</strong>söksstart med formhöjdsfunktioner baserade <strong>på</strong> provträd<strong>en</strong> i<br />
ogallrade parceller vid mätning<strong>en</strong> år 2001. Hade då inte tillgång till provträdsdata från 1991. Nu har<br />
jag stansat upp också se s<strong>en</strong>are och räknat om volymerna baserat <strong>på</strong> detta. Bytte också<br />
volymfunktion från ”Brandel-norra Sverige” till ”Brandels funktion med breddgradsvariabel”. Det blev<br />
<strong>en</strong> viss justering av volymerna och tillväxterna, såsom framgår av bifogade, uppdaterade tabell i<br />
jäm<strong>för</strong>else med d<strong>en</strong> jag sänt tidigare. I d<strong>en</strong> <strong>för</strong>sta tabell<strong>en</strong> anges parcelldata (stamantal>6 cm samt<br />
deras diameterkvadratsumma (cm²) och volym (dm³)) år 1991 och 2001 <strong>för</strong> dem som levde 2001,<br />
samt motsvarande v<strong>är</strong>d<strong>en</strong> <strong>för</strong> nya, dvs de som växt över d=6 cm under period<strong>en</strong> och sjg, dvs de som<br />
självgallrats under period<strong>en</strong>. I nästa tabell återfinns motsvarande hektarv<strong>är</strong>d<strong>en</strong> (fast grundyta i stället<br />
<strong>för</strong> sd2). Sedan återfinns <strong>en</strong> tabell med andra parcelldata (grundytemedelstamm<strong>en</strong>s diameter 1991 <strong>för</strong><br />
de träd som överlevde resp. självgallrades under period<strong>en</strong> samt kvot<strong>en</strong> mellan dessa v<strong>är</strong>d<strong>en</strong>, årlig<br />
grundytetillväxt resp. volymtillväxt, grundytevägda medelhöjder i dm, beståndsdata efter gallring<br />
1991). Resterande tabeller avser behandlingsmedeltal <strong>för</strong> hektarvisa v<strong>är</strong>d<strong>en</strong> <strong>på</strong> stamantal, grundyta,<br />
volym och årlig tillväxt.<br />
Hur Dillon fått fram sina data <strong>är</strong> <strong>en</strong> gåta <strong>för</strong> mig. De uppvisar i alla fall störst likhet med mina data <strong>för</strong><br />
bruttoparceller (i två fall har vi kommit till helt lika stamantal och grundytor! Det gäller parcellerna 1MB<br />
och 2MB, d<strong>är</strong> dock data avser v<strong>är</strong>d<strong>en</strong>-91 <strong>för</strong> träd som kvarstod -01, medan Dillon uppger att data ska<br />
avse träd efter gallring-91). I övrigt skiljer det <strong>en</strong> hel del och jag har inte kunnat komma <strong>på</strong> var<strong>för</strong>.<br />
Så till frågan om korrelation<strong>en</strong> mellan stå<strong>en</strong>de volym och volymtillväxt. Om man med samma<br />
gallringsform och gallringsstyrka får olika volym efter gallring inneb<strong>är</strong> det att man haft olika volym <strong>för</strong>e<br />
gallring. Då jäm<strong>för</strong>s alltså bestånd som <strong>på</strong> något sätt <strong>är</strong> olika. Att ett bestånd har lägre volym än ett<br />
annat kan bero <strong>på</strong> följande saker:<br />
A. Bestånd<strong>en</strong> växer <strong>på</strong> samma mark och har samma medelålder: beståndet med lägre volym har<br />
gallrats tidigare eller har glesare utgångs<strong>för</strong>band. I båda fall<strong>en</strong> bör beståndet med lägre volym<br />
ha lägre stamantal. I gallrings- och <strong>för</strong>bands<strong>för</strong>sök växer stamfattiga bestånd oftast sämre än<br />
stamrika.<br />
10
Change language