Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin ... - Fsy

Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren,
industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna
Mats Hagner
2009-01-17
UBICON (preliminär) Rapport 1, 2009
ISSN 1654-4455
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 090-141620, 070-64 222 44
Epost mats.hagner@telia.com. Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1

Sammanfattning
Sveaskog avser att kalavverka 65 ha tallskog på Storön i Storavan. Lokalbefolkningen önskar
att gallring i stället sker. Forskare och miljövänner förordar detsamma.
En dunge av träd, ca 15x15 m, mättes in den 12 januari 2009 i den skog som skall
kalavverkas. Dungen valdes såsom typisk för området. De 17 trädens diameter i brösthöjd
mättes och den potentiella virkeskvaliteten bedömdes. Borrprov togs på tre tallar som ansågs
passa för fortsatt odling. I skogen frilades ett stort antal stubbar av tall. Storleken på dessa
vittnade om att man i den senaste gallringen skördat tallar med diametrar 30-50 cm. Nu
förekommer endast enstaka tallar med diameter över 30 inom området som skall kalavverkas.
De träd som stämplats för avverkning inom träddungen hade en medeldiameter på 13 cm.
Borrspånen i träddungen och i en frötall ca 1 km från dungen, visade att området gallrats
1964. Då gjordes en dimensionshuggning utan någon befriande gallring bland mindre träd.
Detta resulterade i att skogens nuvarande struktur kännetecknas av stor trängsel mellan
tämligen små träd vilket gör att alla träd har låg tillväxt. Detta förklarar den pågående
självgallringen. Enligt produktionsforskare leder trängseln också till inoptimal
volymproduktion.
Skogens struktur mättes genom beräkning av dissimilarity coefficient. Denna var 0.49 vilket
kännetecknar en helt naturlig skiktning. Samma resultat erhölls vid en mätning ett år tidigare i
en annan trädgrupp ett par kilometer från den nu studerade.
På grund av en låg medeldiameter och stora kostnader för återväxt efter en kalhuggning blir
nuvärdet av den nuvarande skörden och den som väntar under kommande 120 år endast drygt
sex tusen kronor. Detta skall ses mot att boniteten endast ligger på 2 m3 per hektar och år.
Om de kvalitetsdanade halvstora tallarna befrias i en gallring, minskar kostnaderna för
återväxt kraftigt samtidigt som dessa tallar kan skördas som grova timmertallar inom en
omloppstid. Detta ger ett tre gånger så högt nuvärde som för kalhyggesalternativet.
Utöver detta vinner man att ortsbefolkningen får kvar den fina skogsmiljön på Storön,
rennäringen får behålla betet av mark- och trädlavar. Biodiversiteten gagnas när skogen får
behålla sin naturliga skiktning och slutenhet. Slutligen slipper man den klimatstörande
avsöndringen av koldioxid från kalhyggen som konstaterats av forskare på Lunds universitet.
2

Bakgrund
Sveaskog anser att skogen på Storön bör skötas genom kalavverkning. SCA kalavverkade ca
100 ha vårvintern 2008 och Sveaskog avser att kalavverka ytterligare 65 hektar vårvintern
2009. Lokalbefolkningen har vädjat till bolagen att byta kalavverkning mot befriande gallring.
Anledningen är att Storön utnyttjas för friluftsliv av alla dem som bor i trakten.
Skogen ägs av Arjeplogs allmänning och bolagen påstår att de måste följa markägarens
anvisning om avverkningsmetod. Detta är ett oriktigt påstående eftersom SCA äger 7 % av
röstetalet och Sveaskog äger 11 % av röstetalet. Antalet delägare är långt över 1000. Detta
innebär att besluten i allmänningens styrelse påverkas mycket starkt av bolagens
styrelsemedlemmar. Om bolagen ville få allmänningens styrelse att förändra sitt beslut om
kalavverkning på Storön kan de åstadkomma detta genom att använda sina stora röstetal.
Material och metod
En aktion genomfördes av lokalbefolkning och tillresta forskare och miljövänner den 12
januari 2009. Platsen för aktionen valdes i ett område som skall kalavverkas av Sveaskog.
Med snöskoter granskades hela området och platsen för aktionen valdes på ett ställe där
skogen var typisk för hela området.
Resultat
Resultat av mätningar och beräkningar redovisas i tre tabeller i bilaga 1.
Tallskogens uppkomst
Den största tallen i träddungen, nr 16, kom upp i brösthöjd 1890. Tallens årsringsutveckling
visar att den senaste skörden av stora tallar troligen skedde 1964.
Foto 1. En central del av den provyta på ca
15x15 m på Storön på vilken 17 träd mättes.
Den största tallen nr 16 står skymd ca 7 m
bakom tall nr 6. I mitten av den lucka som
ligger bakom trädgruppen stod troligen en stor
tall som avverkades 1964, vilket framgår av
årsringarna i tall nr 16 (Figur 1).
Årsringsutvecklingen i tall nr 16 (Figur 1) och i en friställd tall som studerades i januari 2008
(Figur 2)(Hagner 2008). Frötallen står i samma dalgång ungefär 1 km söder om tall nr 16.
Intressant är att en gallring bör ha utförts 1964 eftersom årsringen därefter först minskat men
sedan stigit under de följande 25 åren. Detta är typiskt för barrträd efter en befriande gallring.
Mycket intressant och oförklarligt är den drastiska nedgången i årsring som skedde i båda
träden efter 1991.
3

Figur 1. Årsringsutvecklingen hos det största trädet,
nr 16, i den trädgrupp som studerades 12 januari
2009. Gruppen visas i foto 1.
Figur 2. Tillväxten under frötallens liv sedan den
nått brösthöjd år 1900. När den friställdes som
fröträd vet jag inte. Efter år 2000 har den återhämtat
sig efter den nedgång i tillväxt som är likartad i
tall nr 16 (Figur 1). Eftersom den nu skaffat sig
en stor grönmassa och ser vital ut, kommer den
förmodligen att få en ännu större årsring än den
nuvarande. När den tidigare blev friställd,
troligen 1964, växte den så småningom med
2.5 mm årsring och dess fria läge på hygget där
den nu står, borde ge den lika stor tillväxt.
Foto 2. Bild tagen från den frötall vars
årsringsutveckling skildras i figur 2.
Årsring, mm
Årsring, mm
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
Tall nr 16, 24 cm diameter
1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020
Tall, 25 cm bdh
0.0
1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020
Eftersom båda dessa tallar reagerat på ett likartat sätt strax efter 1964 är det troligt att alla de
stubbar som upptäcktes under snön den 12 januari 2009, runt trädgruppen, är resterna efter
stora tallar som då skördades 1964. Denna skörd av stora träd torde kunna betecknas som en
dimensionshuggning, eftersom den inte kombinerades med någon reglering av stamantalet i
täta grupper av mindre träd. Hade detta skett skulle det inte råda sådan trängsel och
År
År
4

självgallring i den nu studerade gruppen med 17 träd. Om en gallring och röjning skett i
överslutna grupper 1964, skulle det nu ha funnits ett stort antal mogna stora tallar att skörda i
en befriande gallring. Hade tall nr 16 befriats från de konkurrerande mindre träden och vuxit
med 1.5 mm årsring sedan 1970 hade den nu varit 30 cm grov. Som framgår av tabell 1 skulle
det mogna trädet ha gett allmänningen ett drivningsnetto som varit mer än tre gånger så högt
som det nuvarande.
Tallskogens struktur.
Strukturen i skog skildras bäst genom dissimilarity coefficient (Hagner och Nyqvist 1998)
som går från 0, då alla träd har samma diameter, till 1 då vartannat träd är väldigt litet. Värdet
0.5 karakteriserar en helt naturlig skog, ty där är diametrarna fördelade enligt
gammafördelningen. I detta fall var antalet stammar begränsat till 17. För att få en god
uppfattning om strukturen rekommenderas i ett sådant fall att permutation upprepas.
I detta material blev coefficienten 0.494 efter permutation upprepad 10 gånger. Slutsatsen blir
att talldungen som valdes slumpmässigt på Storön representerar en naturligt skiktad skog.
I en annan träddunge på Storön på den delen av skogen som senare kalavverkades av SCA
2008, uppmättes en dissimilarity coefficient på 0.49, dvs. samma värde som i denna
trädgrupp. Eftersom grupperna har valts mer eller mindre slumpmässigt, torde man generellt
kunna påstå att skogen på Storön är naturligt skiktad.
Volymproduktionen reduceras av att den skiktade skogen är för tät
Professorn i skogsproduktion Björn Elfving har framfört följande hypotes ” Högsta
produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs. ta ut de
mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt ” (bilaga 2). Samma slutsats har jag själv
dragit efter studier av gallringsförsök på skilda håll, och presenterat en ny metod för att mäta
”lagom täthet” i min lärobok, kap. 25 sid. 96.
Figur 3. Årsring hos de tre träd som bör lämnas vid en
befriande gallring.
Årsring, mm
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24
Diameter, cm
I trädgruppen förekommer självgallring bland de minsta träden och årsringen är störst hos det
största trädet (Figur 3). Detta är troligen ett säkert tecken på inoptimal volymproduktion,
eftersom maximal produktion troligen uppnås när det finns så stor plats för de mindre träden
att dessa kan växa med samma årsring som de större träden (Hagner 2004).
Eftersom en annan plats på Storön visat på samma struktur i tallskogen torde man generellt
kunna säga att volymproduktionen på Storön är inoptimal.
5

Vid kalavverkning blir det förlust på alla träd 8cm) är 13 cm.
Figur 4. Om kalavverkning utförs, blir det nödvändigt
att markbereda och plantera hygget med minst 2500
plantor. Senare väntar en hjälpplantering på 20 % av
arealen. När kostnaden för återväxten dragits från
trädens drivningsnetto återstår det netto som visas i
denna figur.
Netto efter plantering, kr
100
80
60
40
20
0
-20
6 8 10 12 14 16 18 20 22 24
Diameter, cm
Trädens virkesvärde är positivt så snart diametern är 8 cm.
Drivningsnettot blir inte positivt förrän diametern överstiger 11 cm. Nettot efter plantering är
positivt först när diametern överstiger 16 cm.
I detta fall har man tänkt att med en stor maskin skörda alla träd > 8 cm eftersom de är
stämplade med röd färg. Medeldiametern på dessa träd är 13 cm. Allmänningen går alltså i
förlust genom att hålla skogen så tät att träd måste röjas eller gallras vid mycket små
diametrar.
Detta kunde ha undvikits om täta grupper av små träd hade glesats ut vid den gallring som
gjordes 1964. Detta kan i framtiden göras, antingen av skördaren eller i en särskild manuell
röjning. Vid trädmärkning före befriande gallring bör, enligt min mening inga träd klenare än
12 cm märkas eftersom den stora traktorn kostar för mycket i förhållande till virkesintäkten.
Träd mellan 5 och 11 cm glesas ut vid en separat manuell röjning. Mindre träd

412 kr. Detta betyder att markägaren får 4.4 % genom att nu investera drygt hundra kronor kr
i stället för att skörda tallen i en kalavverkning. På motsvarande sätt kan man motivera varför
också de kvalitetsdanade mindre tallarna nr 7 och nr 1 bör lämnas. De kommer att ge mycket
bra ränta på sitt eget värde fram till skörden som inträffar efter 50 år för nr 7 och efter 70 år
för nr 1.
Mycket stor monetär vinst vid hyggesfritt alternativ
Ett långsiktigt hyggesfritt skogsbruk ger mycket större monetär behållning än kalhyggesbruk
I tabell 2 och 3 (Bilaga 1) har en kalkyl över en omloppstid utförts för de två alternativa
skötselformerna. Nuvärdet vid kalhyggesbruk blir endast 31 % av det vid hyggesfritt
skogsbruk. Skälet till de stora skillnaderna är att den tallskog som skall kalhuggas innehåller
halvvuxna tallar med mycket hög virkeskvalitet.
Mångbruk, biodiversitet och klimatvård ökar vinsten med
kalhyggesfritt
Skälet till diskussionen med allmänningen och bolagen grundar sig på helt andra värden än de
monetära. Renskötseln gagnas av att marken inte markbereds och av att hänglaven i
halvvuxna träd bevaras och kan sprida sig till uppväxande generationer av tallar.
Ortsbefolkningens önskemål tillfredsställs liksom arternas naturliga liv i den naturligt
skiktade tallskogen bevaras. Slutligen slipper man den klimatstörande avsöndringen av
koldioxid från kalhyggen som konstaterats av forskare på Lunds universitet (Lindroth 2007,
2009).
Referenser
Elfving, B. (2005) Bilaga 2
Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring
och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-5010-
7.124 sidor.
Hagner, M. (2008) Kontinuerligt skogsbruk på Storön. ISSN 1654-4455, UBICON,
Rapport.1, 1-12.
Hagner, M., Nyqvist, H. (1998) A coefficient for describing size variation among
neighbouring trees. JABES.1, 1-21.
Hagner, M., Lohmander, P., Lundgren, M. (2001) Computer-aided choice of trees for felling.
Forest Ecology and Management.151, 151-161.
Lindroth, A. (2007) Låt skogen göra jobbet. Sydsvenskan 26 november 2007. se länken
http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett21.pdf
Lindroth, A. (2009)Brev till Göran Persson ordf i Sveaskogs styrelse, 2009-01-07. Publicerat
på hemsidan Föreningen Naturbruk
http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett39.pdf
7

BILAGA 1
Tabell 1. De 17 träd (Diameter > 4 cm) som
mättes in i en trädgrupp på en yta ca 15x15 m
i den skog som skall kalavverkas på Storön.
Ytan valdes som exempel på normal
beståndsstruktur. Beräkningar utförda med
datormodellen Tree. Virkespriser enligt
Norrskog 2008. Nuvärde är baserat på
räntefoten 3 %. Tre träd med fördelaktig
kviskvalitet valdes som första (nr 16), andra
(nr 7) och tredje (nr 1)skörds träd. Detta
maximerade trädgruppens nuvärde. Träd med
diameter > 11 cm gallrades bort. Träd med
diameter 5-11 cm röjdes bort.
8

Tabell 2. Inkomster och utgifter gällande per hektar vid
alternativet kalhuggning vid år 0. Boniteten har satts till 2 m3 per
hektar och år. Ingen mortalitet inräknad. Kostnad för plantering har
dragits ifrån virkesintäkten redan vid beräkningen av
avverkningsnettot. Av detta skäl har kostnaden för plantering
angetts vara 0.
Tabell 3. Inkomster och utgifter gällande per hektar vid alternativet
Naturkultur. Denna innehåller en kostnad för grönrisplantering i
luckor. Tidigare erfarenhet visar att denna typ av plantering kostar
10 % av vanlig plantering på kalhygge. Efter varje befriande
gallring görs en röjning av stammar med diameter 5-11 cm.
Kostnaden för en dylik röjning är hälften så dyr som en vanlig
röjning på ett kalhygge.
År Skörd Netto/m3 Netto Nuvärde
m3sk kr Kr/ha kr/ha
0 86 65 5556 5556
3 planter. 0 0
10 röjning -2000 -1488
40 1:a gallr 20 0 0 0
70 2:a gallr 70 100 7000 884
120 Slutavverk 150 300 45000 1296
Summa 6248
År Skörd Netto Netto Nuvärde
m3sk kr/m3sk Kr/ha kr/ha
0 60 140 8489 8489
1 Ber plant -500 -500
3 Röjning -1000 -915
30 Befr gallr 34 537 18258 7554
31 Ber plant -500 -200
33 Röjning -1000 -377
50 Befr gallr 32 511 16352 3689
51 Ber plant -500 -111
53 Röjning -1000 -209
70 Befr gallr 34 537 18258 2311
71 Ber plant -500 -61
73 Röjning -1000 -116
100 befr gallr 32 533 17056 887
Summa 20441
9

BILAGA 2
----- Original Message -----
From: Björn Elfving
To: Mats Hagner
Cc: Lars Lundquist
Sent: Wednesday, May 18, 2005 4:32 PM
Subject: SV: Volprod-Stående vol
Glömde bilagan, kommer här!
Hej Mats,
har varit i Jämtland /Selkroksredden med ex.jobbaren Daniel Ågren för att samla borrkärnor och titta
på tillväxtreaktionen i försöksleden TÄT och GLES. Han har tidigare mätt borrkärnorna från de försök
Martin mätt upp och borrat, och vi hade planerat att Daniel också skulle samla in borrkärnor själv i ett
block för att få bättre insikt i försökens utformning och allmänna utseende. Det blev delvis en
upplevelse i snöstorm. Hade planerat att också mäta in träd och plantor på de koordinatlagda ytorna
men vi klarade bara av två ytor i det kärva vädret.
Tittade också på Lunkans yta som ju ligger i närheten. Där låg vinterns snö kvar i granskogen och det
var delvis översvämning av smältvatten på tjälad mark. Du frågar om tabellen jag sände med
beståndsdata. Måste förklara den litet närmare. För det första: Dillon har bytt beteckningar på de olika
parcellerna. I Lunkans rapport om försöket (Arbetsrapport nr 80 1994) och i primärdatafilerna
betecknar 1HB block ett, hög kvarvarande volym, gallring underifrån. Dillon bytte plats på
beteckningarna H och L, och menar med H den högsta gallringsstyrkan, alltså tvärt emot grunddefinitionen.
För det andra: de siffror jag i första hand tagit fasta på är de från bruttoparcellerna. Det är
på den nivån gallringen skett, provträden uttagits och självgallringen registrerats. I uppstansade
datafiler saknas koordinater för självgallrade träd så självgallringen har jag bara kunnat beräkna för
bruttoparceller. Nu omges parcellerna av 10 meter breda, kala korridorer så alla parceller har
påverkats av en kanteffekt. Enligt mina beräkningar överskattas därför tillväxten med
storleksordningen 10 % i förhållande till vad som skulle erhållas utan kanteffekt. Men denna effekt bör
bli ungefär densamma i relativa tal för alla försöksled så den påverkar nog inte jämförelsen. För det
tredje så beräknade jag volymer vid försöksstart med formhöjdsfunktioner baserade på provträden i
ogallrade parceller vid mätningen år 2001. Hade då inte tillgång till provträdsdata från 1991. Nu har
jag stansat upp också se senare och räknat om volymerna baserat på detta. Bytte också
volymfunktion från ”Brandel-norra Sverige” till ”Brandels funktion med breddgradsvariabel”. Det blev
en viss justering av volymerna och tillväxterna, såsom framgår av bifogade, uppdaterade tabell i
jämförelse med den jag sänt tidigare. I den första tabellen anges parcelldata (stamantal>6 cm samt
deras diameterkvadratsumma (cm²) och volym (dm³)) år 1991 och 2001 för dem som levde 2001,
samt motsvarande värden för nya, dvs de som växt över d=6 cm under perioden och sjg, dvs de som
självgallrats under perioden. I nästa tabell återfinns motsvarande hektarvärden (fast grundyta i stället
för sd2). Sedan återfinns en tabell med andra parcelldata (grundytemedelstammens diameter 1991 för
de träd som överlevde resp. självgallrades under perioden samt kvoten mellan dessa värden, årlig
grundytetillväxt resp. volymtillväxt, grundytevägda medelhöjder i dm, beståndsdata efter gallring
1991). Resterande tabeller avser behandlingsmedeltal för hektarvisa värden på stamantal, grundyta,
volym och årlig tillväxt.
Hur Dillon fått fram sina data är en gåta för mig. De uppvisar i alla fall störst likhet med mina data för
bruttoparceller (i två fall har vi kommit till helt lika stamantal och grundytor! Det gäller parcellerna 1MB
och 2MB, där dock data avser värden-91 för träd som kvarstod -01, medan Dillon uppger att data ska
avse träd efter gallring-91). I övrigt skiljer det en hel del och jag har inte kunnat komma på varför.
Så till frågan om korrelationen mellan stående volym och volymtillväxt. Om man med samma
gallringsform och gallringsstyrka får olika volym efter gallring innebär det att man haft olika volym före
gallring. Då jämförs alltså bestånd som på något sätt är olika. Att ett bestånd har lägre volym än ett
annat kan bero på följande saker:
A. Bestånden växer på samma mark och har samma medelålder: beståndet med lägre volym har
gallrats tidigare eller har glesare utgångsförband. I båda fallen bör beståndet med lägre volym
ha lägre stamantal. I gallrings- och förbandsförsök växer stamfattiga bestånd oftast sämre än
stamrika.
10

B. Bestånden växer på samma mark men har olika ålder: beståndet med lägre volym är yngre.
Eftersom tillväxten avtar med ökad ålder så kan det yngre beståndet, med lägre volym,
uppvisa högre tillväxt efter gallring än det äldre beståndet med högre volym.
C. Bestånden är lika gamla men växer på mark med olika bördighet: beståndet med lägre volym
växer på sämre mark och bör då också växa sämre än beståndet med högre volym. Här bör
dock beaktas att tillväxten kulminerar senare på sämre marker.
Korrelationen mellan stående volym och volymtillväxt beror alltså på förutsättningarna. Högsta
produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs ta ut de
mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt. Hur och under vilka förutsättningar kan detta
uppnås? Det är detta vi måsta få kläm på! Virkesförrådsdiagrammet skall ses som ett grovt hjälpmedel
för att avgöra när löpande tillväxten i ett bestånd ligger på nivån 50 % av den i fullslutet bestånd. Det
tycks i alla fall fungera ganska bra för Lunkans ytor. Mvh / Björn E
Från: Mats Hagner [mailto:Mats.Hagner@telia.com]
Skickat: den 17 maj 2005 15:20
Till: Bjorn Elfving
Ämne: Volprod-Stående vol
Björn Elfving
Professor i skogsproduktion
Jag sände Dig en redovisning av det svar jag får av datorn när jag i Ditt nya material från
gallringsförsöket i Hammerdal, samtidigt lägger in gallrinsstyrka, gallringssätt och stående volym.
Beskedet är att hög volymproduktion är partiellt korrelerad med gallringsstyrka (som skall vara låg),
stående volym (som skall vara låg), gallringssätt (som skall vara höggallring).
Låt oss lämna den statistiska signifikansen därhän i detta tillfälle, men konstatera att svaret är
detsamma som jag fick vid bearbetning av datamatrisen hämtad från de elva blädningsytorna. Du
gjorde också en multipel regression på blädningsmaterialet, och uttalade att Du fann samma partiella
samband. Oavsett signifikans får man alltså samma svar vid analys av två helt skilda material. Detta
är vetenskapligt intressant.
Ingen annan forskare har, såvitt jag vet, gjort mångdimensionell analys, i vilken gallringsstyrka och
stående volym ingått samtidigt. Eftersom alla tidigare enbart har tagit den ena eller den andra
variabeln i beaktande, fick de uppfattningen att sambandet mellan stående volym och produktion var
positivt. Detta resultat får även jag vid enkel regression.
Jag har skrivit två arbetsrapporter och tydligt förklarat varför jag tror att den analys av rikstaxens
tillfälliga provytor, som Du reedovisade 1993 i en stencil till skogsstyrelsen, ger samband som inte går
att inferera på det sätt som skogsstyrelsen gjort, och uttryckt i virkesförrådsdiagrammet.
För en månad sedan sände Du mig ett virkesförrådsdiagram och visade hur provytorna i Hammerdal
placerar sig. Det var intressant att se. Vid höggallring förflyttar de sig mot origo och hamnar
fortfarande över kurvorna. Ditt brev med kommentarer vittnar om att Du fortfarande anser att
virkesförrådsdiagrammet är korrekt och användbart. Är det rätt uppfattat?
Anser Du fortfarande att, vid konstant hållen gallringsstyrka och gallringssätt, volymproduktion är
positivt korrelerad med stående volym?.
Ja eller Nej
Jag måste få veta var Du står i denna vetenskapligt utomordentligt viktiga fråga. Jag reser runt landet
och håller föredrag. Var för fjorton dagar sedan på skogsstyrelsen i Jönköping och föreläste för bl.a.
generaldirektören. Jag fick frågor rörande Din inställning och visste inte vad jag skulle svara.
Vänligen, giv mig klarhet.
Hälsningar
11

Mats
PS
I min lärobok har jag ägnat ett kapitel åt ett förslag till nya anvisningar. Du finner också ett kapitel om
volymproduktion. Läroboken, som kan läsas även på min hemsida, ligger där i något omarbetad
version, relativt den som finns i den tryckta boken.
Jag vore tacksam för åsikter.
DS
12