KYRKFÖNSTRET - Ekerö pastorat

More documents

Recommendations

Info

Nr Nr 6 6 2006 2006 EKERÖ KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET Box 116, 178 22 Ekerö Tel 08-560 387 00 ekero.pastorat@svenskakyrkan.se Kyrkfönstrets upplaga: 6500 ex Tryckt hos: AWJ Tryck AB, Nyköping Ansvarig utgivare: Staffan Eklund Text och foto: Marianne Abrahamsson Foto: sid 1,2, 3 Kyrkobild sid 10 Anna Blommengren, sid 12 Rumänienhjälpen, Leif Gustafsson/IKON, Joakim Vikström , teckningar sid 6-7 Illustrationsservice, Mia Carlstedt Layout: Ann-Marie Olkerud För information, gå in på vår hemsida www.ekeropastorat.nu I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. Johannesevangeliet 1:1 o 14 Tradition och liv Nu är julen här igen, vare sig vi vill det eller inte. En del av oss har räknat ner dagarna fram till jullovet och julaftonen. Vi ser fram emot stämningen: julgranen, alla tända ljus och god mat. Men för andra kan det vara tvärtom: det är inte helt enkelt med julen, en av våra viktigaste traditioner. För många kan julen kännas enbart jobbig. Det finns så mycket av krav och förväntningar omkring julen som ska infrias och vi önskar att det ska bli så bra när vi träffas. Andra tänker på annat sätt: de ser fram emot att få fira julen i lugn och ro, ja t.o.m. att få vara ensam. Men förståelse och respekt för det valet finns inte alltid. Och så finns det de som oroar sig inför julhelgen: hur ska jag klara av min ensamhet? Julhelgen känns oändligt lång. Ordet tradition betyder egentligen ”att föra vidare” något. Och kanske är julen en tradition som förts till oss, men som vi inte längre upplever odelat positiv. Julen har tappat mycket av sitt liv – och sitt innehåll. Glädjen över att ge en enkel gåva som man behövde, en gång i tiden – har bytts ut till lyxkonsumtion; vi har svårt att hitta presenter att ge till varandra, för vi har ju redan allt. Jag tror att tiden är inne att skapa egna traditioner som bättre passar oss och våra liv. Det handlar om att våga! Att våga dra ner på förväntningarna, kraven. Att våga skruva ner på tempot, allt som ska hinnas med både före och under julen. Då kan vi få möjlighet att skapa vår alldeles egna jultradition, som bättre svarar mot det vi behöver i våra liv. Då kanske vi lättare kan öppna oss för julens stora hemlighet: Gud som kommer till oss i ett barn. Barnet som också bär namnet Immanuel – Gud med oss. Staffan Eklund
När föddes Jesus? Det skymmer över Mälaröarna och vintern stillar snart Mälaren med sin is, det är advent och vi väntar på Jesu ankomst. Att advent är Latin och betyder ankomst vet nog många men varför firar vi egentligen advent fyra till fem veckor före jul? Borde det egentligen inte räcka med att fira Jesu födelse, det vi firar under julhelgen? Att Jesus föddes den 25 december de vet nog alla men hur var det egentligen med den saken? Är Jesus verkligen ett decemberbarn? Advent Inför kyrkoårets stora högtider som jul och påsk finns det en gammal tradition av att förbereda sig inför det kommande firandet. Inför påsk finns fastan. En sed som sedan även kom att omfatta julen med adventsfastan. Förmodligen var denna fasta en del av den stora fastan inför firandet av Jesu dop. Där trädde han fram som Guds son. Enligt kyrkans tradition skedde det på den dag som vi i vår kalender kallar för trettondagen. Precis som fastan före påsk hade adventsfastan karaktären av bot och försakelse, inte precis det som vi förknippar med advent nu för tiden, men kanske värt att fundera över om inte julen ibland bleknar lite i glansen av adventfirandet, vi tar liksom ut firandet i förskott Julafton Att julafton blev höjdpunkten i julfirandet är en nordisk och ganska sentida företeelse. I större delen av kristenheten firas julen på juldagen den 25 december. Det var säkert naturligt även i Sverige i äldre tid att inte fira julen förrän på juldagen. Adventsfastan pågick till och med julafton. En rest från adventsfastan är lutfisken, som länge varit en stor exportprodukt till katolska länder, men för oss blivit en del av julbordet. Varför 25 dec Men hur var det nu med Jesu födelse? Att vi firar den just den 25 december är inte självklart men heller ingen tillfällighet. Alla vet vi att det skedde den 25 december men det finns faktiskt inget datum angivet i Bibeln. Det har utvecklats som en tradition på samma sätt som med de vise männen, där alla vet att de var tre, fast det inte står något antal i Bibeln. Har ni någonsin varit i trakten av Nasaret i Galiléen en natt i slutet av december? Då skulle ni nog ifrågasätta historien om herdarna som låg ute och vaktade fåren om natten för nätterna kan bli riktigt kyliga i bergsbygden. Kanske är det inte så viktigt om Jesus verkligen föddes den 25 december. Det viktiga var att han föddes, något som vi med säkerhet vet. Vintersolståndet Förmodligen var det som vanligt i mänsklighetens historia att gamla traditioner mötte nya seder. I den romerska kulturen firade man vid tiden för Jesu födelse solens seger över mörkret genom att samlas på hustaken tidigt på morgonen under vintersolståndet för att hälsa solen åter. Vintersolståndet, dagen då ljuset besegrade mörkret, inföll i den romerska kalendern just den 25 december och följdes av en vecka av speciella familjefester. Kanske var det så att de kristna kyrkans ledare insåg hur svårt det var att ändra på folks vanor och traditioner. Dessutom fanns det stora likheter med Jesus födelse och dyrkandet av solen, Jesus som världens ljus, besegrare av mörkret. Jesus som den sanna solen föddes naturligtvis på solens födelsedag, vintersolståndet. Kanske var det detta som fick påven Liberus att år 354 officiellt förklara den 25 december som Jesu födelsedag. Hos oss i norr kanske det var Jesu födelsedag som fick ersätta den betydligt blodigare seden med midvinterblot. Ordet Jul Ordet jul är för övrigt ett exempel på hur en gammal tradition omformas till en ny sed. Ordet jul är ett urgammalt ord som använts långt innan kristendomen nådde norden. Vad det betyder vet man inte riktigt, men det anses att det kan anspela på midvinterfesten, det vill säga då man firade vintersolståndet. Ordet jul fanns även i fornengelskan men ersattes med ordet Christmas som betyder kristmässa. Hur kommer julfirandet att se ut om tusen år? Det vet jag inte men ett vet jag: Jag kommer att fira jul som jag alltid firat jul, till minne av barnet som förändrade våra livsvillkor för alltid. För när det är jul så är det jul. Joakim Vikström
Page 1: Nyheter & information från våra f
Page 6 and 7: Vi tänder ett ljus i advent. Det v
Page 8 and 9: Adelsö-Munsö församling Sö 3/12
Page 10 and 11: Ekerö församling Sö 3/12 Ekerö
Page 12: Rumänienhjälpen Kanske är årets

KYRKFÖNSTRET - Ekerö pastorat

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?