Textilkonserveringens principer (2006) - Göteborgs Stadsmuseum

More documents

Recommendations

Info

kulturhistoriska värdet kan dock vara mycket stort även när penningvärdet är lågt. För att inte tala om affektionsvärdet. HUR UNIKT ÄR DET? Låt mig ge ett par tänkta exempel: Barnblöja från ett enklare hem 1700talets början. Brudklänning från välbärgat hem omkring 1900. Blöjan vore så unik att jag inte tror något sådant existerar i något svenskt museums samlingar. 4 Varför: Åldern, tidigt 1700 tal är sällsynt för textil överhuvudtaget. Typen av textil, blöjor var avsedda att brukas och förbrukas de har inte ansetts fina nog att spara. Ursprungsmiljön, ett enkelt hem, där hade man inte råd att lägga undan och spara sådant som gick att återbruka. Brudklänningen är jämförelsevis vanlig. Varför: Den är på ett vis en motsats till blöjan. Den är yngre, avsedd att bäras en enda dag, den laddades med ett stort affektionsvärde, så– ofta sparas den omsorgsfullt. Den kommer också ur en miljö där man har råd att lägga undan den som minne. Inte som i enklare miljöer, där brudklänningen ofta skulle fungera som finklänning livet ut. ( brudklänningar som skulle fylla den funktionen var ofta svarta. ) Ju äldre, mera vardagsbetonat och mindre fint det är, desto unikare är det troligen! HUR SKA JAG TA HAND OM DET? Tips och råd om detta kommer längre fram. Läs Vidare! VAD ÄR DET HÄR? Har du dina aningar om vad det kan vara så börja på biblioteket med en lämplig bok för att se om du har rätt. Annars är det nu som experten behövs och förhoppningsvis kan svara. SKILLNADER PÅ VÅRD OCH BEVARANDE AV TEXTIL I HEMMET OCH PÅ ETT MUSEUM Hemma har man säkert textil man är rädd om, men oftast vill man bruka sina saker mer handgripligt än vad motsvarande föremål används på ett museum, där bevarandet ju är mycket viktigt. Museerna har ju till uppgift att bevara för "efterkommande generationer", för andra än sig själv. Både själva föremålen och informationen om dem, föremål får bara förevisas inte brukas. Föremålen måste dokumenteras, alltifrån i hembygdsgårdens liggare till större museers databaser. I ett hem är man inte skyldig att bevara allt Gunilla Andersson Textilkonserveringens principer omsatta till bevarande och vård av textilier i hemmet.
5 som kommit dit, man kan välja att spara enbart de vackra monogrammen från äldre linneförråd och göra ett vackert kollage. Museet har yrkesetiska regler att följa; också att man sytt till en brusten söm måste noteras, för att inte felaktiga uppfattningar om vad som är och inte är det historiskt ursprungliga ska uppstå. Anledningen att en privatperson är rädd om saker är oftast att man vill kunna ha glädje av dem länge, de är till för familjen och nära vänner. Det känns inte meningsfullt att endast äga och förvara, för att någon gång ta fram det för att se på. Man vill om än försiktigt göra bruk av sina saker. Medan museiföremål ska vara historiska ”dokument”, till för forskare och allmänhet Familjens fina duk vill man, av tradition, använda till helger och andra festliga tillfällen, risken är då att duken får svåra fläckar eller andra skador. En sån risk får inte tas på ett museum. För en privatperson måste naturligtvis var och en själv göra avvägning mellan att bevara något och att kunna använda det och ha glädje av det. För att anledningen till att man är rädd om tingen är en annan i hemmet än på museet, kan en privatperson få tillåta sig mera drastiska rengörings och lagnings metoder, än vad ett museum kan. Ta exemplet med den fina duken, den har fläckar som inte gick bort i en skonsam tvätt. På museet får man konstatera att fläcken tyvärr är kvar. Privatpersonen kan tycka att fläcken helt fördärvar duken och är beredd att kassera den, i det läget kan man ta till krafttag med olika fläckborttagningsmedel eller rentav bleka duken. Kanske lyckas det och man får fortsatt glädje av duken även om den försvagats och åldrats av behandlingen. Om blekningen misslyckas (dvs. fläcken är kvar eller, både fläcken och tyget försvann) är det ju inte värre än förut, alternativet var ju att kassera duken. Men även privatpersonen skall känna till risken och tänka innan de väljer, kanske har man hellre en fläck på duken än riskerar att en blekning helt förstör den? På liknande vis får man räkna med att brukstextil ofta kräver större och stadigare lagningar än museitextil som enbart ska bevaras och betraktas VIKTIGT ATT VETA EGENSKAPER HOS DE FYRA VANLIGASTE NATURFIBRERNA Här är det mest meningen att man ska jämföra dem inbördes för att förstå att de är olika och det är därför viktigt att veta vilket det är för att behandla dem rätt. Tyngst - lättast, starkast - svagast osv. avser jämförelse mellan enbart dessa fyra. Exempelvis är det så att även om lin har knappt hälften så hög fuktabsorbtion som ull har alla naturfiber höga värden jämfört med helsyntetfibrer som polyester och akryl. Gunilla Andersson Textilkonserveringens principer omsatta till bevarande och vård av textilier i hemmet.
Page 1 and 2: TEXTILKONSERVERINGENS PRINCIPER OMS
Page 3: 3 FRÅGOR MUSEET OFTA FÅR När pri
Page 7 and 8: 7 OBS: Även för nya linneplagg oc
Page 9 and 10: 9 föremålet. När man behöver en
Page 11 and 12: 11 TVÄTTMETOD Det som beräknas t
Page 13 and 14: 13 mögla. Undanlagd textil vill ma
Page 15 and 16: 15 textilen under noggrann uppsikt.
Page 17 and 18: NYTTIGA ADRESSER VILL NI LÅTA KONS
Page 19 and 20: 19 LÄSTIPS FÖR VETGIRIGA Jag har
Page 21 and 22: 21 Svensk Utgåva © Bonnier Böger

Textilkonserveringens principer (2006) - Göteborgs Stadsmuseum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?