Textilkonserveringens principer (2006) - Göteborgs Stadsmuseum

TEXTILKONSERVERINGENS PRINCIPER 

OMSATTA TILL 

BEVARANDE OCH VÅRD 

AV 

MINDRE TEXTILSAMLINGAR 

SAMT 

TEXTILIER I HEMMET 

Ulla Häglund & Gunilla Andersson 

Göteborgs historiska museum 

Mars 1991 

femte reviderade och utökad versionen 

Gunilla Andersson 

Göteborgs stadsmuseum 

2006

2 

FÖRORD 

Denna lilla text skrevs ursprungligen till ett föredrag som hölls på Historiska 

museet i Göteborg av Ulla Häglund och mig. Men den visade sig vara 

användbar även när privatpersoner, hembygdsgårdar och liknande frågade 

om råd angående textilvård. Istället för att ha långa utläggningar per telefon, 

och sedan oroa sig för om man glömt förklara något viktigt och om det man 

sagt skulle bli rätt ihågkommet. Lovar man att skicka lite papper i ämnet 

och säger att har de sedan fler frågor när de läst dem, eller om något är 

oklart får de hemskt gärna ringa på nytt. Mycket smidigt, därför har jag 

reviderat och utökat den något vid ett par tillfällen. I denna version är det 

framförallt skillnaden mellan vad museer och privatpersoner gör med sina 

textilier samt adresslistan som skiljer från förra versionen. Och som sagt, 

-har ni fler frågor efter läsningen så får ni höra av er. 

Gunilla Andersson 

2006 

INNEHÅLL 

•Förord och innehållsförteckning 2 

•Frågor museet ofta får 

•Skillnader på vård och bevarande av textil i hemmet och på ett 

3 

museum. 

•Viktigt att veta, om egenskaper hos de fyra vanligaste 

4 

naturfibrerna: bomull, lin, ull, silke 

5 

•Lagning av textil: sömnadskonservering, konststoppning. 

•Rengöring av textil: torra rengöringsmetoder, våt rengöring, 

8 

fläckurtagning, kemisk rengöring 

9 

•Utslätning av textil, plantorkning, ångning 

•Förvaring av textil, allmänt, plana textilier, tredimensionell 

12 

textil (dräkt accessoarer). 

•Varning för: skadeinsekter, dåliga kombinationer, 

12 

patentmediciner samt mirakelmedel, och annat. 

14 

•Vill ni ha er textil framme 16 

•Nyttiga adresser: Vill ni låta konservera en textil klenod, dessa 

ateljéer tar externa uppdrag, eller köpa packmaterial. 

17 

•Lästips för vetgiriga. 19 

Gunilla Andersson Textilkonserveringens principer omsatta till bevarande och vård av textilier i hemmet.

3 

FRÅGOR MUSEET OFTA FÅR 

När privatpersoner vänder sig till museet med ett föremål är det vissa frågor 

som återkommer ofta. Här är de i mitt tycke vanligaste i rangordning: 

HUR GAMMALT ÄR DET? 

VAD ÄR DET VÄRT? 

HUR UNIKT ÄR DET? 

HUR SKA JAG TA HAND OM DET? 

VAD ÄR DET HÄR? 

Här kommer en del standardsvar om textil. Det finns också en Litteraturlista 

längst bak med böcker om textil ur olika vinklar. 

HUR GAMMALT ÄR DET? 

Textil är ömtåligt jämfört med många andra material. Därför är det ovanligt 

att ha textil äldre än 1800 talets mitt och mycket ovanligt att ha textil äldre 

än 1700 talets senare del. 

Vissa uppenbara ledtrådar kan man få från själva textilen. Maskinsömmar 

t.ex., symaskiner för hemmabruk började säljas i slutet av 1850 talet och är 

vanliga från 1880 tal och framåt. Finns det maskinsömmar är det med stor 

sannolikhet ej äldre än 1860 tal. 

Syntetmaterial, de första syntetmaterialen kom ut i handeln på 1920 talet, 

det var Cellulosaregenerat som Bembergsilke m.fl., ingår det alltså sådant är 

det osannolikt att det är äldre än 1920 tal. De petroleumbaserade syntetfibrer 

är ännu yngre konstmaterial, ex. Nylon och polyester. Har du någon 

möjlighet till datering via föremålets historia så är det mycket värdefullt och 

ger ofta en lika exakt datering som någon textilhistoriker kan ge. Var duken 

Mormors? När levde hon? Var den ny när hon fick den? Vet man eller kan 

man gissa när i livet hon fick eller skaffade den? 

VAD ÄR DET VÄRT? 

Museet har tack och lov som policy att inte utföra värderingar. Generellt kan 

dock sägas att textilier traditionellt, i allmänhet, har värderats lågt. 

Företrädesvis handknutna orientaliska mattor, vävda tapeter (oftast kallade 

gobelänger), och möjligen exklusiva spetsar har haft ett större 

penningmässigt antikvärde. Vill man av någon anledning ha en värdering, är 

det lättast att vända sig till ett välrenommerat auktionsverk. Det 


kulturhistoriska värdet kan dock vara mycket stort även när penningvärdet 

är lågt. För att inte tala om affektionsvärdet. 

HUR UNIKT ÄR DET? 

Låt mig ge ett par tänkta exempel: Barnblöja från ett enklare hem 1700talets 

början. 

Brudklänning från välbärgat hem omkring 1900. 

Blöjan vore så unik att jag inte tror något sådant existerar i något svenskt 

museums samlingar. 

4 

Varför: Åldern, tidigt 1700 tal är sällsynt för textil överhuvudtaget. Typen 

av textil, blöjor var avsedda att brukas och förbrukas de har inte ansetts fina 

nog att spara. Ursprungsmiljön, ett enkelt hem, där hade man inte råd att 

lägga undan och spara sådant som gick att återbruka. 

Brudklänningen är jämförelsevis vanlig. Varför: Den är på ett vis en motsats 

till blöjan. Den är yngre, avsedd att bäras en enda dag, den laddades med ett 

stort affektionsvärde, så– ofta sparas den omsorgsfullt. Den kommer också 

ur en miljö där man har råd att lägga undan den som minne. Inte som i 

enklare miljöer, där brudklänningen ofta skulle fungera som finklänning 

livet ut. ( brudklänningar som skulle fylla den funktionen var ofta svarta. ) 

Ju äldre, mera vardagsbetonat och mindre fint det är, desto unikare är det 

troligen! 

HUR SKA JAG TA HAND OM DET? 

Tips och råd om detta kommer längre fram. Läs Vidare! 

VAD ÄR DET HÄR? 

Har du dina aningar om vad det kan vara så börja på biblioteket med en 

lämplig bok för att se om du har rätt. Annars är det nu som experten behövs 

och förhoppningsvis kan svara. 

SKILLNADER PÅ VÅRD OCH BEVARANDE 

AV TEXTIL I HEMMET OCH PÅ ETT MUSEUM 

Hemma har man säkert textil man är rädd om, men oftast vill man bruka 

sina saker mer handgripligt än vad motsvarande föremål används på ett 

museum, där bevarandet ju är mycket viktigt. Museerna har ju till uppgift att 

bevara för "efterkommande generationer", för andra än sig själv. Både själva 

föremålen och informationen om dem, föremål får bara förevisas inte 

brukas. Föremålen måste dokumenteras, alltifrån i hembygdsgårdens liggare 

till större museers databaser. I ett hem är man inte skyldig att bevara allt 


5 

som kommit dit, man kan välja att spara enbart de vackra monogrammen 

från äldre linneförråd och göra ett vackert kollage. Museet har yrkesetiska 

regler att följa; också att man sytt till en brusten söm måste noteras, för att 

inte felaktiga uppfattningar om vad som är och inte är det historiskt 

ursprungliga ska uppstå. 

Anledningen att en privatperson är rädd om saker är oftast att man vill 

kunna ha glädje av dem länge, de är till för familjen och nära vänner. Det 

känns inte meningsfullt att endast äga och förvara, för att någon gång ta 

fram det för att se på. Man vill om än försiktigt göra bruk av sina saker. 

Medan museiföremål ska vara historiska ”dokument”, till för forskare och 

allmänhet 

Familjens fina duk vill man, av tradition, använda till helger och andra 

festliga tillfällen, risken är då att duken får svåra fläckar eller andra skador. 

En sån risk får inte tas på ett museum. För en privatperson måste 

naturligtvis var och en själv göra avvägning mellan att bevara något och att 

kunna använda det och ha glädje av det. 

För att anledningen till att man är rädd om tingen är en annan i hemmet än 

på museet, kan en privatperson få tillåta sig mera drastiska rengörings och 

lagnings metoder, än vad ett museum kan. 

Ta exemplet med den fina duken, den har fläckar som inte gick bort i en 

skonsam tvätt. På museet får man konstatera att fläcken tyvärr är kvar. 

Privatpersonen kan tycka att fläcken helt fördärvar duken och är beredd att 

kassera den, i det läget kan man ta till krafttag med olika fläckborttagningsmedel 

eller rentav bleka duken. Kanske lyckas det och man får 

fortsatt glädje av duken även om den försvagats och åldrats av 

behandlingen. Om blekningen misslyckas (dvs. fläcken är kvar eller, både 

fläcken och tyget försvann) är det ju inte värre än förut, alternativet var ju 

att kassera duken. Men även privatpersonen skall känna till risken och tänka 

innan de väljer, kanske har man hellre en fläck på duken än riskerar att en 

blekning helt förstör den? 

På liknande vis får man räkna med att brukstextil ofta kräver större och 

stadigare lagningar än museitextil som enbart ska bevaras och betraktas 

VIKTIGT ATT VETA 

EGENSKAPER HOS DE FYRA VANLIGASTE NATURFIBRERNA 

Här är det mest meningen att man ska jämföra dem inbördes för att förstå att 

de är olika och det är därför viktigt att veta vilket det är för att behandla dem 

rätt. Tyngst - lättast, starkast - svagast osv. avser jämförelse mellan enbart 

dessa fyra. Exempelvis är det så att även om lin har knappt hälften så hög 

fuktabsorbtion som ull har alla naturfiber höga värden jämfört med 

helsyntetfibrer som polyester och akryl. 


BOMULL 

Ursprung & historia: En växtfiber från frökapslarna hos bomullsbusken. 

Äldsta kända historiska bruk var i Indien för 5000 år sedan. Till Sverige 

kommer bomullen, utom som kuriositet med den tidiga Industrialismen. 

Densitet, (dvs. förhållandet volym/vikt hög siffra = tungt material): 1.54- 

1.56 tyngst 

6 

Elasticitet ( låg elasticitet ger ett styvt material som skrynklar hög tvärtom): 

låg, dvs. styv och skrynklig. 

Draghållfasthet ( förenklat kan man göra starka tunna trådar av detta): 3-5 

gram per denier, ökar i vått tillstånd 

Fuktabsorbtion ( är den låg känner man sig kladdig vid minsta svettning i 

ett plagg ): 7-8,5% 

Känslig för: syror (dvs. ämnen med pH lägre än 7.) Om den är i fuktig 

miljö bryts den fortare ned av ljus, detta syns som gulnad. 

OBS: Det för främst för bomull och moderna syntetmaterial som 

maskintvättmedel är anpassat. 

LIN 

Ursprung & historia: Växtfiber, en bastfiber utvunnen ur stjälkarna på 

Linet. Äldsta kända historiska bruk var i Egypten för 5000 år sedan. Äldsta 

svenska rester av linnetyg är från 800-900 tal 

Densitet, (dvs. förhållandet volym/vikt hög siffra = tungt material): 1.5 näst 

tyngst. 

Elasticitet ( låg elasticitet ger ett styvt material som skrynklar hög 

tvärtom):Låg, Lägst av dessa fyra 

Draghållfasthet ( förenklat kan man göra starka tunna trådar av detta): 

2.6-7gram per denier starkast av dem om man har fibrer med det högsta 

värdet. 


ett plagg): 7% 

Känslig för: känslig för Syror och Baser, men tål en svag bas bättre än en 

svag syra, eftersom den har styva oelastiska fibrer är linnetyg känsligt för 

vikskador. 


7 

OBS: Även för nya linneplagg och dukar som man räknar till 

hushålls/brukstextil och inte är hemskt rädd om, samt regelbundet 

maskintvättar, är det en god ide att leta upp ett tvättmedel vars pH ligger så 

nära 7 som man kan hitta. Starkt basiska tvättmedel med pH 10-10,5 är 

olämpliga. 

ULL 

Ursprung & historia: Ull är djurfiber från tamfåret och det är det äldsta 

textilmaterialet både i Sverige där, c 2500 år är äldsta kända väv, och i 

världen där man talar om mer än 9000 år f. Kr. 

Densitet, (dvs. förhållandet volym/vikt hög siffra = tungt material): 1.31 det 

lättaste av dem. 


hög, den högsta 

Draghållfasthet ( förenklat kan man göra starka tunna trådar av detta): 1- 

1,7gram per denier, lägst av dem 


ett plagg ): 14-16.3% den högsta av dem 

Känslig för: tål syror bra men är känslig för även svaga baser, krymper i 

hett vatten. 

OBS: ullhårens naturliga fjäll gör att ylle filtas i fuktigt tillstånd om det 

gnuggas, något som är till nytta när man gör filt eller vill tova men som gör 

det katastrofalt att få med ylletröjan i 60º tvätten. Dessutom är det viktigt att 

man även för superwashbehandlat ylle som körs på ylletvättprogram att man 

bemödar sig att leta upp ett tvättmedel vars pH ligger så nära 7 som man kan 

hitta. Starkt basiska tvättmedel med pH 10-10,5 är olämpliga. Vått ylle bör 

också ligga plant och torka. Ull kan absorbera 200 % av sin egen vikt med 

vatten när det ligger i vatten. Detta i kombination med den låga 

draghållfastheten och höga elasticiteten gör dropptorkning mycket olämplig, 

materialet tänjs ut blir deformerat och kan brista. 


8 

SILKE 

Ursprung & historia: Silke är en djurfiber från kokongen av Silkesfjärilen. 

I Kina har det framställts i minst 4600 år till Sverige har det kommit som 

importvara sedan vikingatiden. 

Densitet, (dvs. förhållandet volym/vikt hög siffra = tungt material):1.34 näst 

lättast 


näst högst 

Draghållfasthet ( förenklat kan man göra starka tunna trådar av detta): 

2.4-5.1 gram per denier näst starkast jämfört med de starkaste linfibrerna 

men linets värden varierar även det, och det starkaste silket är ungefär 

dubbelt så starkt som det svagaste linet. Fuktabsorbtion ( är den låg känner 

man sig kladdig vid minsta svettning i ett plagg): 8.9-10 % 

Känslig för: ljusnedbrytning, och torrt klimat då den blir spröd. Börjar 

gulna vid 100ºC. Känslig för både syror och baser. Tål nötnings slitage 

dåligt. 

OBS: Det finns en process som kallas förtyngning när silke behandlas med 

metallsalter för att öka i vikt. Denna process ökar den redan höga 

känsligheten för ljus, som siden har. Det är oftast åldrat starkt förtyngt silke 

det rör sig om när man talar om "silke som äter sig självt och faller i 

småsmulor vid minsta påfrestning" För detta finns idag ingen bot. 

Tänk på att även silke som är en bruksvara bör få pH7 dvs. neutralt 

tvättmedel och att vara ytterst varsam med att stryka även bruksvaror av 

siden. 

LAGNING AV TEXTIL 

SÖMNADSKONSERVERING 

De lagningar som görs vid konservering är för föremål som ska betraktas 

inte användas, metoderna lämpar sig därför sämre i ett hem. Viss utrustning 

och många material är dessutom svåra att köpa privat. Lite tips att tänka på 

kan man dock hämta från sömnadskonserveringen: stödtyg dvs. laglappar, 

att fästa under revor och hål, ska vara av samma typ (bomull till bomull , 

tuskaft bindning till något tuskaft vävt osv.). Kvalitén bör vara densamma 

eller tunnare. Om textilen som ska åtgärdas är så svag, att stödtyget måste 

vara av kraftigare kvalité än originalet, håller den knappast för annat bruk än 

musealt bevarande. Tyget ska vara tvättat så att det inte krymper eller fäller 

senare. Lappar ska läggas så att deras och textilens trådriktning ligger 

parallellt. Om det är möjligt placeras lapparna av stödtyg på avigan av 


9 

föremålet. När man behöver en tunnare mjukare tråd än vanlig sytråd 

fungerar en tråd av Moulinegarn ( för broderi) ofta utmärkt. Det är lätt att få 

tag på, och finns i många färger. Sömmar och stygn som binder samman 

lagningen bör ligga trådrakt, för att undvika sneddragning. Gör inte ett par 

sömmar till för säkerhets skull, man kan sticka sönder textil med alltför täta 

och rikliga stygn. 

KONSTSTOPPNING 

Metoden används inte på museitextil idag. Önskar man som privatperson få 

det utfört, letar man på Gula Sidorna i telefonkatalogen. Var frågvis, be att 

få komma och se prover, för att veta i förväg vilka resultat som kan 

förväntas. 

RENGÖRING AV TEXTIL 

TORRA RENGÖRINGSMETODER 

DAMMSUGNING 

Dammsugning kan vara en bra rengöringsmetod för textilier som inte tål 

vattentvätt, uppenbart sköra textilier och de som inte kan läggas plant är 

dock inte lämpliga att rengöra själv hemma. 

Dammsugarens effekt ska helst, kunna ställas in på en låg nivå, det hårda 

möbelmunstycket är lättast att använda. Tvätta det först. Föremålet läggs ut 

på en bordsyta eller på rena lakan på golvet. Använd, ett i en ram utspänt 

nättyg. Lägg ramen ovanpå med nätet närmast textilens yta och håll fast 

stadigt. Genom nätet ska man sedan dammsuga och nätramen flyttas efter 

hand över föremålets yta. 

ATT TILLVERKA EN NÄTRAM 

Enklast är att ta en sk. spännram för målarduk, som köps av dem som har 

konstnärsmaterial, och t. ex. myggnätstyg. Sedan är det lätt att breda ut 

nättyget lägga ramen ovanpå, vika upp tyget över ramens kant, se till att det 

är spänt och skjuta fast det med en häftpistol. 

BORSTNING 

De textilier som varken är lämpade för vattentvätt eller dammsugning får 

man nöja sig med att befria från det värsta dammet med hjälp av en mjuk 

naturborste eller hårpensel. 

Om föremålet är starkt kan en klädborste, av typen: hård dyna klädd med 

tyg som har lång sträv lugg, användas. Det är förvånansvärt effektivt att 

borsta mot luggen med en sådan. Efter samma princip kan sämskskinn 

användas, särskilt på glatta tyger. 


TEJPROLLERS 

Dessa och liknande bör aldrig användas!!! När det gäller textil som man 

vill bevara, det är en onödigt att riskera att det blir tejprester kvar som 

påverkar textilen negativt. 

10 

VÅTRENGÖRING 

Våtrengöring, är i hemmet begränsat till vattentvätt, andra tvättvätskor är 

svåra att hantera av olika skäl. Vattentvätt är bara att rekommendera till 

starkare textiler, föremål sammansatta av flera olika material med tjocka 

foder, mellanlägg och dylikt bör inte vattentvättas. Alla komponenter måste 

tåla att bli våta, exempelvis kan korsettfjädrar och knappar rosta, 

gelatinpaljetter svälla osv. För att vattentvättas bör de också vara enfärgade 

eller ha stabila färger, dvs. sådant som naturfärgat ylle eller linne av olika 

kulör, eller de har uppenbart tvättats förut utan att blöda, ex röda monogram 

på vitt linne. De syntetfärger (vanligen anilinfärger) som användes under 

1800-talets senare hälft och in på 1900-talet, är inte tvättäkta utan fäller lätt. 

ATT TESTA TVEKSAMMA FÄRGER 

När man är osäker på om färgerna kommer att blöda tar man små trådprover 

av varje kulör ( från fäständar och dylikt på avigan) och fäster i ett vitt 

mjukt tyg. Så blöter man med samma tvättbad ( vatten + tvättmedel ) som 

man tänker använda och låter det hela ligga utbrett till tork, sedan syns det 

på det vita tyget om färgerna blöder. 

GULNAT BOMULL OCH LINNE 

Om man blötlägger i enbart kallt vatten löser sig ofta gulnaden och syns 

tydligt i vattnet. Blir vattnet mycket gult byts det tills vattnet är klart. Det är 

inte lämpligt att blötlägga med en liten dos tvättmedel, det kan finfördela det 

gulnade så att det fäster starkare vid textilen. Efter blötläggningen kan annan 

smuts tvättas ur med tvättmedel. 

TVÄTTMEDEL 

Det tvättmedel som används bör vara fritt från: färg, parfym, enzymer, 

optiskt vitmedel och blekmedel. Dessutom bör pH-värdet vara så neutralt 

som möjligt dvs. varken surt eller basiskt i tvättbadet. Ylle vill visserligen 

gärna ha lite surt dvs. lägre pH än 7 och bomull; lite basiskt dvs. högre pH 

än 7, men dina textilier kan vara av blandmaterial t.ex. bomullsvarp med 

ylleinslag . Det kan också vara svårt att avgöra vilket material det är. 

Enklast är att använda något av de handdiskmedel som riksförbundet mot 

astma och allergi har godkänt som allergiker-vänligt. Tvålflingor kan ge 

kalktvålar om vattnet är hårt, och är ofta lite basiska . Kalktvålar lägger sig 

som en grå hinna på textilen och är svåra att avlägsna. Maskintvättmedel är 

oftast basiska och det är mycket svårt att hitta ett utan någon av de oönskade 

beståndsdelarna. 


11 

TVÄTTMETOD 

Det som beräknas tåla tvätt, tvättas varsamt. Lättast att få bra resultat, är det 

med små, plana textiler ex servetter. Tvättmetoden kan beskrivas som extra 

mild handtvätt. Vattnet kan vara mellan rumstempererat och 30 grader, det 

ska kännas svalt, möjligen lite ljummet. Våt textil får inte lyftas eller dras i 

kanter och hörn, då kan den brista. Utan den föses ihop, och så lyfter man 

under textilen. Överdosera inte tvättmedlet, det gör inte tvätten renare, det 

torkar bara ut textilen och försvårar sköljningen. Underdosera tvättmedlet är 

inte heller bra, då löser tvättmedlet upp smutsen i små partiklar men orkar 

inte hålla den kvar i vätskan utan de faller tillbaka på textilen som blir 

jämngrå istället för ren. Skölj väl, drag gärna ur fukt med hjälp av ett rent 

badlakan eller dylikt, innan föremålet får torka. Plantorkning är ofta bäst. 

FLÄCKURTAGNING 

När det gäller museitextil är fläckurtagning något som utförs sällan och med 

stor försiktighet. För hemmabruk gäller; tag ur fläcken genast då den 

uppstår så har du stora möjligheter att lyckas. Intorkade åldrade fläckar 

särskilt när man inte vet vilken sorts fläck det är, går ofta inte att avlägsna 

fullständigt ens med de tuffaste tänkbara medlen. 

Vad gör du då när olyckan är framme och bästa ärvda linneduken får 

vinflaskans, mjölkglasets, eller såsskålens innehåll vällt över sig? 

För linneduken och annat som tål att tvättas. 

Om fläcken är: vin, saft, svart kaffe eller te, sylt, läsk frukt e. dyl. skölj med 

så mycket och varmt vatten du kan. 

Om fläcken är: en proteinfläck ex blod eller mjölk, skölj med så mycket och 

kallt vatten du kan. Undvik varmt vatten som får proteinet att koagulera så 

att det sitter hårdare fast. 

Om fläcken är: fet ex. smör, grädde eller gräddsås smörj in fläcken försiktigt 

med outspätt handdiskmedel skölj därefter med så mycket och varmt vatten 

du kan. 

Tuffare fläckurtagning än så här får var och en avgöra själva om de vill våga 

sig på. Generellt gäller att man måste läsa bruksanvisningen noga och följa 

den. 

KEMISK TVÄTT 

Idag används inte kemtvätt på museitextil, privatpersonen som vill kemtvätta 

ska tänka på följande. Många kemtvättsbad innehåller en viss mängd vatten. 


12 

Har man otur, kan de skador av vatten som skulle undvikas, uppstå ändå. 

Oblandade kemtvättsvätskor löser fet smuts, men inte vattenlöslig smuts. 

Kemtvättning sker i maskiner inte för hand och den mekaniska 

påfrestningen blir därefter. Om något ömtåligt eller med stort 

affektionsvärde ändå ska kemtvättas, sy in hela föremålet eller de 

känsligaste partierna i gasväv. Tvätta endast sådan kemtvätt att föremålet 

tvättas ensamt, ej tillsammans med annat. Ställ många frågor och framhåll 

hur rädd man är om sin textil. En seriös kemtvätt kan informera om riskerna 

och ibland avråda från tvätt. 

UTSLÄTNING AV TEXTIL 

– I stället för att stryka eller mangla 

PLANTORKNING 

Både strykning och mangling kan utgöra en onödig påfrestning på ömtålig 

textil och det finns alternativ. Plana textilier kan göras släta genom att de i 

fuktigt/vått tillstånd läggs ut på en jämn och plan yta. Den får ej färga av sig 

och måste tåla fukt, som en diskbänk, ett vaxduks-klätt bord eller en 

glasskiva. Med hjälp av en svamp klibbas föremålet ut slätt och trådrakt mot 

underlaget. Arbeta från mitten och ut mot kanterna. När den ligger rätt, sug 

bort så mycket vätska som möjligt med svampen. Textilen hålls fast av 

fukten och när den avdunstar behålls den släta ytan om inte veck o. dyl. 

varit mycket skarpa. Damast plantorkas med rätan ned, övrig textil 

plantorkas med rätan upp. 

ATT ÅNGA 

Att hålla en skrynklig textil framför pipen på en ångande vattenkittel, kan 

både fungera bättre och vara skonsammare än strykning. Bäst går det med 

småsaker i tunna material som tyll och spets. Håll ett litet parti i taget, 

försiktigt utsträckt med fingrarna, över den heta ångan. Flytta det ur ångan, 

men håll sträckt tills det svalnat och ångan avdunstat. Så länge man kan ha 

fingrarna i ångan är temperaturen lägre = skonsammare än hos ett strykjärn, 

dessutom både ser och känner man allt som händer. Öva på en lämplig tyll- 

eller spetsrest ur lapplådan innan metoden används på arvegods och 

dyrbarheter. 

FÖRVARING AV TEXTIL 

ALLMÄNT 

Textil som läggs undan ska vara så ren som möjligt. Välj lämplig rengöring, 

och tänk på att även det som ser rent ut kan behöva tvättas. Stärkelse, svett 

och hudfett är exempel på sådant som inte bör få vara kvar. Stärkelsen 

verkar kanske inte så självklart att tvätta ur, men den åldras och gulnar, 

dessutom tycker vissa skadeinsekter att stärkelse är mums och så skadas 

textilen samtidigt. Lägg aldrig undan textil fuktig. I värsta fall kan den då 


13 

mögla. Undanlagd textil vill man skydda mot blekning av ljus samt mot 

smuts. Tänk på att emballage och annat packmaterial bör vara rent, inte ska 

kunna färga av sig om det blir blött och kunna andas. Plast är inte lämpligt 

det är för tätt, kan dra till sig smuts om det blir laddat med statisk 

elektricitet, och färgade plastpåsar kan fälla när de åldras. Det kan vara 

praktiskt att skriva utanpå, vad det är. På skydd av tyg kan man tråckla fast 

en lapp. Exempel: "Farmors duk, lagom till stora bordet" eller "Vit 

linnedamast Måsen, 150 x 300 cm". Vilket som passar en bäst. Om man får 

en släktklenod kan man skriva ner dess historia och ha papperet på samma 

ställe. Minnet är inte alltid pålitligt och nog vore det synd att glömma att: 

"-detta är farfarsfars Erik Persons brudgumshängslen som fästmön Victoria 

broderade till deras bröllop 1883". 

FÖRVARING AV PLANA TEXTILIER 

PLANT 

Att lägga föremålet slätt eventuellt mellan lager av silkepapper eller tyg till 

skydd mot ljus och damm. Reserveras oftast, av utrymmesskäl för de minsta 

och de mest ömtåliga föremålen, som konfirmationsnäsduken eller den lilla 

barnkragen. 

RULLADE 

Rullade på papprör klädda med tubgas, tyg eller silkepapper kan större 

föremål förvaras. Dukar och schalar mm. Men för att detta ska vara ett 

skonsamt alternativ måste pappröret vara något längre än föremålet är brett 

och den färdiga rullen förvaras plant. Föremålen rullas vanligen med rätan 

utåt, ett lager tyg eller silkespapper får gärna följa med hela vägen samt 

fungera som skydd ytterst. Särskilt textilier med fransar mår bra av rullas 

med papper eller tyg under sig, som helst går ett stycke utanför fransen. Den 

ligger då mer stilla och rakt samt trasslar inte så lätt i vartannat. Större rullar 

kan läggas undan i kökssoffan eller liknande möbel. 

IHOPVIKNING 

Sammanvikning av exempelvis linne kan göras mer skonsam genom att 

vecken inte görs på samma ställe var gång föremålet viks om. Gör 

omväxlande udda och jämt antal veck på duken när den manglas. Innan den 

tvättas ser man i vilka veck den har legat sist, och så gör man tvärtom sedan. 


14 

FÖRVARING AV TREDIMENSIONELL TEXTIL ( DRÄKT, 

ACCESSOARER) 

SMÅ OCH / ELLER ÖMTÅLIGA FÖREMÅL 

Dessa, exempelvis dopmössan eller broderade börsen, kan gärna ligga 

utbredda i en kartong (som skydd mot tillplattning) helst sveper man också 

in föremålet i tyg eller silkespapper. De vikningar som eventuellt behöver 

göras stöds inifrån med små klädda papprullar, hoprullat tyg eller 

silkespapper (inte bomullsvadd den luddar). Även föremålets egen form kan 

behöva fyllas ut på liknande vis. 

STÖRRE KLÄDESPLAGG 

Om de inte är alltför ömtåliga kan de hänga på galgar. För ömtåligt är 

exempelvis 1920-tals klänningen i tunt tyg med tunga pärlbroderier vid 

fållen, sådant bör ligga i en stor kartong eller dylikt. Vanligare är dock att 

det kan hänga, klädgalgen bör vara bred och stadig. Kemtvättens 

ståltrådsgalge är raka motsatsen till hur den bör vara. Häng gärna ett 

tygskynke över. Silkespapper är för skört och ohanterligt i detta 

sammanhang och de klädpåsar av plast som finns att köpa är inte lämpliga 

eftersom plasten kan stänga inne kondens samt orsaka statisk elektricitet 

som drar till sig damm. På senare år har vissa affärer haft klädpåsar av 

papper, som är ett klart bättre alternativ . 

VARNING FÖR 

SKADEINSEKTER 

Även om textil är hel när den läggs undan och läggs undan omsorgsfullt 

skyddad, ska den helst ses till då och då. Detta för att eventuella skadedjur 

som lyckas ta sig dit inte ska få förstöra ostört. Ju fortare de upptäcks desto 

mindre skada hinner de göra. Vanligast är: Pälsängrar, En insekt lite mindre 

än en nyckelpiga ser lite luden ut. Gråbrun till färgen med två ljusa fläckar 

eller ett ljust band, på ryggen, larven är den som äter textil den är ungefär 

dubbelt så stor som ett risgryn tvärrandig i brunt och naturvitt och lämnar 

efter sig ömsade larvskinn. Även hos malen är det larven som äter. Helst 

äter den smutsigt ylle men även annat i brist på bättre. Själva malen ser ut 

som en liten oansenlig brungrå fjäril inte större än en dryg cm. Larven är 

något mindre, ljus till färgen och gömmer sig i sk. malhus som den gör av 

egna spinntrådar och fibrer från textilen den är på. Silverfiskar har väl de 

flesta sett i badrum och tvättstugor, men om textil förvaras på fuktiga platser 

kan de äta av cellulosafibrer helst om de är stärkta ( dvs. innehåller extra 

lättsmält mat stärkelsen själv.) 

Undersök hörn i kuddvar, sömmar och andra ställen där de kan gömma sig, 

och städa bort ev. insmuget damm. Ifall du lägger dit någon form av sk. 

malmedel e. dyl.. Låt det ej komma i direktkontakt med din textil. Skulle du 

hitta odjur. Hur många är de, en ensam och död? Städa bort den och håll 


15 

textilen under noggrann uppsikt. Flera stycken, har du tillgång till en frys 

med – 40ºC, så frys textilen, plocka bort dem, tvätta om det tål tvätt. Städa 

annars bort dem, och håll sedan under noggrann uppsikt. Kommer odjuren 

tillbaka, (dvs. det gick ej att avlägsna allt) eller om det kryllar av dem när du 

hittar dem så kontakta professionella skadedjursbekämpare. 

DÅLIGA KOMBINATIONER SAMT PATENTMEDICINER OCH 

MIRAKELMEDEL 

Som framgår av beskrivningen av naturmaterial i textil så är olika material 

känsliga för olika saker. -Alltså inget maskintvättmedel med pH 10,5 till 

linneduken, inte heller till ull eller siden. När du använder 

fläckborttagningsmedel, tvättmedel eller vad det vara må, läs 

innehållsförteckningen och bruksanvisningen. Står det att 

fläckborttagningsmedlet inte är lämpligt för siden så är det inte det. 

Misstro patentmediciner och mirakelmedel, som utlovar att de fungerar bäst 

till allt. Eftersom både textilier i sig och vad man vill uppnå är så olika kan 

inget vara bäst till allt. En fruktfläck och en oljefläck är inte samma sak lika 

lite som bomull och ull är det. Även produkter som saknar eller har 

ofullständiga innehållsdeklarationer och bruksanvisningar bör misstros. 

Antingen kontaktar du tillverkaren och begär upplysningar eller väljer en 

annan produkt. 

ANNAT 

Knappnålar ska inte sitta i textil som läggs undan. Dels kan de korrodera 

dels haka i och rispa textilen. 

Tejp är olämpligt för långtidsförvaring klisterämnet mister sin 

klisterförmåga gulnar och ger fula fläckar 

Mangling ska vara kallmangling om man absolut vill mangla, växla var 

vecken läggs, och avstå åtminstone från att återigen mangla när vikningarna 

på tvären gjorts. 

Gamla insektsbekämpningsmedel är ofta farliga även för människor, iakttag 

försiktighet vädra mycket och undvik att ta i malkulor o.dyl. utan 

skyddshandskar, tvätta dig noga genast efteråt. Om du vet eller misstänker 

att det rör sig om något mycket giftigt låt det vara tills du tagit reda på hur 

det hanteras säkert. 


VILL NI HA ER TEXTIL FRAMME? 

Allt vill man inte lägga undan. Dukar skall när de används gärna ligga 

ovanpå ett stycke bordsfilt av sin egen storlek, och placeras 

prydnadsföremål eller dylikt på duken skall helst en formklippt plätt av 

bordsfilt placeras mellan duken och prydnadsföremålet. 

16 

Kanske vill ni ha märkduken eller brudnäsduken framme som ett konstverk. 

Då är det en god ide att låta göra en professionell montering. 

Men vill du av någon anledning göra det själv, tänk på följande. Montera 

inte upp textil som förefaller dig skör. Häng det färdiga montaget i ditt 

absolut skuggigaste hörn. Använd bara syrafri kartong till baksidor och 

passepartouter. Sätt aldrig lim, klister eller tejp på din textil. Sy istället 

varsamt fast din textil på ett snyggt tyg. Fäst sedan det tyget på lämpligt vis. 

Om du sätter det bakom glas. Se till att en tillräckligt tjock passepartout 

eller små distansklossar, hindrar glaset från att ligga an mot din textil. 


NYTTIGA ADRESSER 

VILL NI LÅTA KONSERVERA EN TEXTIL KLENOD? 

DESSA ATELJÉER TAR EXTERNA UPPDRAG. 

OBS: För Kyrklig textil gäller att få godkänt av tillståndsmyndigheten 

Länsstyrelsen. Den ska behandla de ärenden som Riksantikvarieämbetet 

tidigare handlade. 

17 

SVK Studio Västsvensk Konservering 

OBS ny adress sedan 9 februari 2004 

Gamlestadsvägen 2-4 Hus B2, 415 02 Göteborg 

Tel:031-637000 ,textilavdelningen : 031-637027, 031-637028 

Fax 031-7070326 

http://www.svk.com 

Textilkonservering 

Ann Ideberg 

Ängskärsgatan 3, 115 29 Stockholm 

Tel: 08-6643690 

Riksantikvarieämbetet 

Antikvarisk-tekniska avdelningen 

Box 5405, 11848 Stockholm 

Tel: 08-51918000, växel 

E-post: elu@raa.se , till Eva Lundwall 1:e konservator textil. 

Här arbetar man främst med kyrkotextil, samt arkeologisk textil när det 

gäller textilier. 

LSH-textilkonservering (LSH står för Livrustkammaren; Skokloster slott; 

Hallwyllska museet ) 

Strandvägen 58, 11523 Stockholm 

Tel: 08-5195500, växel Fax: 08-51955570 

E-post: johanna.nilsson@lsh.se 

KKH textil AB 

Kicki Kirvall Hanses 

Västannor Djurav. 65, 793 50 LEKSAND 

Tel: 0247-333 15 

Mobil: 070-59 333 14 

Fax: 0247-333 15 

E-post: kkh.textil@telia.com 

http://www.kkhtextil.se/ 

Håller också kurser riktade till bygdedräkts intresserade 


18 

KÖPA PACKMATERIAL mm 

Kan man göra hos Museiservice, de har breda stadiga klädgalgar, syrafritt 

silkespapper, kartonger och mycket mer i sin katalog. 

Ny adress till Museiservice (gäller från 1/8 2000) 

Museiservice AB, Byängsgattu 35, S-793 70 Tällberg, Sverige. 

Tel: +46-(0)247 50054, Mobil: 0705802364, Fax: +46-(0)247 50054, 

E-mail: museiservice@telia.com nätadress: www.museiservice.se 


19 

LÄSTIPS FÖR VETGIRIGA 

Jag har valt att enbart ta med böcker på svenska eller andra skandinaviska 

språk, samt försökt ta sådana som finns på bibliotek och har litteraturlistor. 

OM KONSERVERING (främst textil) 

Bevarandets hemlighet: konsten att vårda , förvara och konservera 

utgiven av: Livrustkammaren; Skokloster slott; Hallwyllska museet. 

Stockholm, 1991. 

157 sidor Illustrerad, vackra bilder, beskrivningar av konservering av olika 

föremål. 

Tidens tand 

Förebyggande konservering. 

1999. skriven av 22 olika författare 

ISBN 91-7209-135-5. 

452 s. illustrerad. Färg. 

Boken olika avsnitt ger vad som betraktas som baskunskap för den om själv 

är verksam inom respektive kategori. Vad beträffar, skaderisker och 

förebyggande konservering. När läsaren själv har en annan inriktning ges en 

insikt i kollegornas arbete. För den som inte alls arbetar i fältet kan säkert 

vissa partier vara svåra men är man nyfiken och motiverad också spännande. 

Textilskatter i svenska museer: konservatorer berättar 

Redaktör Irma Wallenborg 

Tryckt i Täby ; Svenska föreningen för textilkonservering (SFT) år 2000 

ISBN 916309175-5 

183 sidor Illustrerad (några i färg) engelsk sammanfattning 

Jubileumsskrift med många fallstudier från olika år. 

Den ljusskygga textilkonsten : textilkonservering under 1900-talet 

Eva Lundwall 

Stockholm Riksantikvarieämbetet 2003 

ISBN 9172093269 

264 sidor illustrerad ,vissa i färg 

OM SKADEINSEKTER 

Från Silverfisk till Hälsorisk: Skadedjur Och Åtgärder I Samlingar 

Åkerlund, Monika/Hellekant, Anna 

Natur och Kultur, 1998 

ISBN:9127349403 

Inte bara i museisamlingar utan också hemma kan man hitta diverse odjur. 

Det här är en bra och lättbegriplig bok att börja med, man får hjälp med 


20 

identifiering, vad som skadas och vilka åtgärder som kan göras. På så vis får 

man en viss uppfattning om ifall det räcker att kasta ut mjölpåsen det kröp i 

eller om skadedjursbekämparna med stort S måste ingripa akut. 

OM TEXTIL SOM MATERIAL 

Textila Material, historik teknik egenskaper användning 

Signhild Viklund, © Signhild Viklund och LT förlag 1984 

ISBN 91-36-01891-0 

266 sidor rikt illustrerad främst i svart vitt men även något i färg 

Lättläst och pedagogisk grundbok från textila fibrer till beredning och 

resultat både historiskt och nutida. Här finns också sådant som 

analysschema med vars hjälp man kan identifiera textilmaterial, är det ull? 

Även ordlista, vad är Drapé, samt litteraturlista. 

Textil handbok, fibrer, skötsel, utrustning, mått, lexikon 

Konsumentverket femte reviderade upplagan 1987 

ISBN 917398 284 9 

Mycket informativ, vad exakt betyder t.ex. symbolerna i tvättmärkningen, 

liten fläckurtagnings guide, hur tvättar man, ordlistor och mycket mer. 

OM OLIKA TEXTILIER 

Folkdräkter förr och nu, tradition och sömnad 

Ulla Centergran, Kicki Kirvall 

LT förlag 1986 

209 sidor rikt illustrerad med färgbilder och teckningar. Visar inte alla 

Sveriges folkdräkter, men har en mycket bra och omfattande kringtext. Med 

sådant som anvisningar hur man i allmänhet syr folkdräkt och hur den sedan 

bärs och förvaras lämpligt samt en liten litteraturlista. 

Gardiner 

Gunnel Hazelius-Berg 

Nordiska Museet Stockholm Malungs Boktryckeri 1962 

111 sidor rikt illustrerad i svartvitt. Gardinens historia från renässans till 

Jugend. Dessutom kan man se hur en rullgardin av 1700 tals typ fungerar 

och slå upp vad en kornisch eller en lambrequin är. 

HEMMETS HANDARBETS LEXIKON 

Bonniers Böger A/S, Köpenhamn 


21 

Svensk Utgåva © Bonnier Böger A/S, Köpenhamn 1992 

ISBN 87- 427 - 0453 - 7 band 1 - 20 

ISBN 87- 427 - 0452 - 9 band 20 

Lexikon i 20 band med c 95 sidor i varje band, från ABA till 

ÖVNINGSDUK, rikt illustrerad i färg. 

HEMSLÖJD 

Anna Maja Nylén © 1968, fjärde upplagan tredje tryckningen 1981 

ISBN 91-526-0139-0 

När, var, hur och varför har det vi kallar hemslöjd tillverkats. Över 400 rikt 

illustrerade sidor, s107-338 handlar enbart om textil, här kan bl.a. ses 

schematisk förklaring över hur man knyter nät o slår frivoliteter samt 

redskapen till det, och resultaten. Ämnesindelad litteraturlista finns. 

Historien om Moden, fra antikken til den 20.århundrede 

Viben Bech 

© Politikens Forlag Køpenhavn 1994 

ISBN 8756753861 

224 sidor rikt illustrerad både med teckningar och andra bilder varav en del i 

färg, en bra grundbok i dräkthistoria särskilt om man föredrar att läsa 

skandinaviska språk framför engelska. 

Kvinnligt mode under två sekel 

Britta Hammar & Pernilla Rasmussen 

Signum 2001 Lund 

ISBN 9187896494 

191 sidor rikt illustrerad med färgbilder samt med svart vita linjeteckningar 

av uppmätningar och sömnadstekniker. 

27 stycken damplagg från 1730-tal till sent 1850 tal illustrerar det kvinnliga 

modet. Varje plagg skildras ingående dessutom visas samtida 

modeplanscher; citeras ur memoarer med mera så att ett kulturhistoriskt 

sammanhang syns. Det här är en av mycket få böcker jag känner till som 

också berättar något om själva sömnaden, och dessutom gör det noga. Noter 

litteratur och källor redovisas dessutom kort summering på engelska 

Mode, designernas århundrade, modets historia 1900-1999 

Av Charlotte Seeling 

Inbunden. Läsförlaget AB, Sverige, 2001. 

ISBN: 3829069413 

655 sidor illustrerad, Översatt från tyska mycket seriös och genomarbetad 

går igenom 1900 talet decennium för decennium med avdelningar som 

handlar om tidens designers, idoler och kändisar som var förebilder mm., 

har bland annat också ordlista och litteraturlista. 


22 

Mode, klädedräktens historia genom fem sekler 

Carolina Brown 1991 

Rabén & Sjögren 

ISBN 91 29 6152 9 

c180 sidor rikt illustrerad. 

Skriven på svenska och med svenskt bildmaterial, ordlista och 

litteraturförteckning. 

Politikens dragtleksikon 

Henny Harald Hansen 

Politikens Forlag 1978 

Dansk behändigt format, tar upp sådant som när kom tryckknappen 

blixtlåset osv, europeisk och utomeuropeisk dräkt från "ABA till 

AERMKÅBE" 

Svenska textilier: 1890-1990 

Jan Brunius 

Lund Signum 1994 

ISBN 9187896192 

438 sidor illustrerad mest i färg 

Ur Textilkonstens Historia 

Agnes Geijer 1994 (tredje upplagan) 

tillägg till tredje upplagan, efterskrift © Margareta Nockert 1994, 

Presentation av Agnes Geijer © Martha Hoffman1994. 

Tidens förlag 

ISBN 91-550-4062-4. 

Låt säga att titel är välfunnen, tidiga tekniker och material tas upp, de är för 

övrigt ofta mer avancerade än man föreställer sig. Boken är en klassiker på 

området och har dessutom en gedigen litteraturlista. 

Vävda Tapeter 

Jack Lindblom 

LT s förlag Stockholm 1979 

ISBN 91-36-01116-9 

185 Sidor rikt illustrerad. Vävda tapeter, som ofta kallas gobelänger efter ett 

av de mest berömda franska väverierna, deras teknik och historia. 

Litteraturlista finns, för vidare läsning

Textilkonserveringens principer (2006) - Göteborgs Stadsmuseum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?