HSAB salixskärbord till Claas Jaguar och Krone fälthackar

HSAB salixskärbord till Claas Jaguar och Krone fälthackar.docx 

System för direktskörd av salix – 

slutrapport. Projekt nr 33112-‐1 

Bakgrund 

Fälthackar anpassade för salixskörd är den helt dominerande skördemetoden för salix i Sverige och i 

resten av Europa där de skördefärdiga arealerna dock hittills har varit ganska små. I Sverige har 

enbart fälthackar av märket Claas använts fram till vintern 2009/2010 och alla hackar utom 

Henriksson Salix AB:s har körts med ett skärbord som ursprungligen har utvecklats av Claas och 

förstärkts av de olika entreprenörerna. Henriksson Salix AB har sedan 10 år tillbaka arbetat med att 

bygga om Claas original skärbord och sedan med att bygga ett eget samtidigt som detta skärbord har 

använts för skörd i Skåne. 

Det har under flera år varit ett stort problem att salixskörden i Mellansverige inte har kunnat 

genomföras som planerat till stor del på grund av dåligt fungerande skärbord men också för att själva 

basmaskinen, fälthacken inte har varit tillräckligt robust och inte haft tillräcklig framkomlighet. 

Många odlingar har stått kvar och har ansetts övergrova efter som de inte har kunnat skördas. I 

Skåne har det inte varit samma problem eftersom Henriksson Salix AB har kört med ett eget skärbord 

till Claas fälthack under en längre tid. I Skåne har odlingar fått stå över främst för att det inte har 

funnits någon marknad för flisen sedan den fliseldade anläggningen Flintrännan i Malmö lades ner. 

En viktig förklaring till att salixodling har varit olönsam för odlaren är att man skördat för klena 

odlingar för att undvika sönderkörningar och inte ens då har maskinerna fungerat tillförlitligt. För 

liten skörd per skördetillfälle fördyrar skörden per enhet skördad vara och minskar odlarens 

ekonomiska netto. Dålig tillgänglighet på skördemaskinerna har fördyrat skörden ytterligare. 

En John Deere fälthack med skärbord av CRL provades i Sverige under vintern 20109/2010 men detta 

fungerande inte tillräckligt bra och inget har sålts i Sverige. I Tyskland har ett skärbord för Krone 

tagits fram och detta provades i Sverige av JPS Maskinstation under vintern 2010 med målet att 

denna maskin skulle kunna skörda s.k. övergrova arealer som inte kunde skördas med Claashackarna 

men försöket slog inte vält ut. I England har ett skärbord för New Holland byggts men det hade vid 

detta projekts inledning inte testats i Sverige. Nu används det av en entreprenör i kommersiellt 

salixskörd men resultatet är inte känt ännu. 

Det skärbord och de förändringar av basmaskinen som har utvecklats av Henriksson Sali AB har fram 

till detta projekts börja varit ett ”hemmabygge” som utvecklats successivt och med lösningar som 

inte var beskrivna och inte optimerade från början till slut. Det fanns inga ritningar eller 

materialbeskrivningar och inget tekniskt underlag för serietillverkning. Det hade heller inte testats 

och visats utanför Skåne. Det fanns förutsättningar för att skärbordet skulle kunna användas även till 

fälthackar av andra märken men detta hade inte testats. 

2011-‐06-‐22 1(13)

Sammanfattning 


Skörden av salix genom direktflisning har länge varit ett problem som har minskat lönsamheten i 

odlingen och gjort att många fält har blivit oskördade och detta har gett salixodlingen dåligt rykte i 

Sverige. De tekniska problemen har gjort att man har skördat alltför klena odlingar vilket också 

fördyrar skörden och minskar odlarens ekonomiska netto. Henriksson Salix AB (HSAB) har under 

många år arbetat med att tillämpa erfarenheter från skörd med en modifierad sockerrörsskördare på 

utvecklandet av ett skärbord för salix till Claas fälthack. Dessa erfarenheter har nu satts in i 

utvecklingen av två helt nya prototypskärbord, ett till Claas och ett till Krone. Konstruktionen är i 

stort sett densamma för de två skärborden men infästningen skiljer sig åt. De förändringar som har 

gjorts i förhållande till Claas original skärbord gäller utformning och drivning av klingorna, utformning 

av inmatningskanalen och de horisontella inmatningsrullarna och drivningen av dessa samt 

utformningen av de vertikala inmatningsrullarna. Mycket av konstruktionsarbetet har gått ut på 

förstärkning, förenkling och övergång till hydraulisk drift. Projektet är ett samarbete mellan HSAB och 

Janne Pettersson Maskinstation (JPS). Konstruktionsarbetet har framförallt gjorts av Gunnar 

Henriksson, HSAB och Janne Pettersson, JPS har bidragit med erfarenheter från skörd med Krone 

fälthack till konstruktionen. 

Ett konstruktionsarbete har även gjorts på Claas och Krone basmaskiner. För Claas har det främst 

gällt förstärkning av inmatningssystemet och skyddsutrustningen samt ett nytt hydraulsystem för 

drivning av skärbordet. För Krone har det främst handlat om anpassning av hydrauliken till 

drivningen av skärbordet. 

Maskinerna har testats under perioden augusti 2010 -‐ 2011 i salixskörd i Skåne och Mellansverige av 

HSAB och JPS. En del ändringar har gjorts efterhand på båda maskinerna och båda skärborden. 

Skärborden är CE-‐märkta och det finns användarmanual, reservdelslista och ritningar på konstruktion 

och hydraulsystem. 

Med HSAB -‐skärbordet kan man skörda bestånd som har växt 4 år med 12 t ts tillväxt per år utan 

haverier och man kan hantera krokiga och svårväxta bestånd och olika typer av 

ogräs/undervegetation utan stopp. Skördekostnaden halveras jämfört med Agroenergis 

skördekostnad 2009/2010 eftersom fälthackarna tack vare ett bättre skärbord klarar grövre odlingar 

och producerar mera flis per timme. Vissa förbättringsbehov har identifierat under årets testkörning 

och dessa bör utföras och testas i fält under skördesäsongen 2011/2012 och 2012/2013. Det positiva 

resultat bör även användas för att ta fram skärbord som är anpassade till John Deere och New 

Holland fälthackar. 

2011-‐06-‐22 2(13)

Summary 


Harvesting of salix by direct chipping has long been a problem which has decreased the profitability 

of salix production and resulted in many fields being left unharvested. This has given salix cultivation 

a bad reputation in Sweden. Technical problems have resulted in only very weak plantations being 

harvested, which has increased the cost of harvesting and decreased net profits for growers. 

Henriksson Salix AB (HSAB) has been working for many years on applying experiences from salix 

harvesting with a modified sugar cane harvester in the development of a salix head for a Claas forage 

harvester. These experiences have now been used in the development of two completely new 

prototype heads, one for Claas and one for Krone. The construction is basically the same for the two 

heads but the attachment system differs. The changes made in relation to the original Claas original 

head relate to the design and drive mechanism of the saw discs, the design of the feed channel, the 

design and drive mechanism of the horizontal feed rollers and the design of the vertical feed rollers. 

Much of the construction work has consisted of reinforcement, simplification and conversion to 

hydraulic drive. The project was a collaboration between HSAB and Janne Pettersson Maskinstation 

(JPS). The construction work was mainly done by Gunnar Henriksson at HSAB, while Janne Pettersson 

at JPS contributed information on construction obtained through harvesting with a Krone forage 

harvester. 

Some construction work was also done on Claas and Krone base machines. For Claas this mainly 

involved reinforcement of the feeding system and the safety equipment and a new hydraulic system 

for driving the head. For Krone it mainly involved adapting the hydraulics to drive the head. 

The machines were tested in salix harvesting in Skåne and Central Sweden by HSAB and JPS during 

the period August 2010 -‐ 2011. Following this, some adjustments were made to both machines and 

both heads. 

The heads are CE-‐labelled and an instruction manual, parts list and drawings of the construction and 

hydraulic system have been produced. 

With the HSAB head, salix plantations that have been growing for four years at a rate of 12 t DM per 

year can be harvested without breakdowns, while dense, irregular plantations with various types of 

undergrowth/weeds can be handled without stoppages. The harvesting costs are half those incurred 

by Agroenergi in 2009/2010, since thanks to the improved head the forage harvesters can cope with 

thicker plantations and produce more chips per hour. Some areas for improvement have been 

identified during this year’s testing and these improvements should be made and tested in the field 

during the 2011/2012 and 2012/2013 harvesting seasons. The positive results should also be used to 

develop heads that are suitable for John Deere and New Holland forage harvesters. 

2011-‐06-‐22 3(13)

Syfte och mål 


Syftet var att utveckla ett robustare system för direktskörd av Salix med högre tillgänglighet och 

minskat marktryck och förmåga att klara grövre stammar än det befintliga skördesystemet med Claas 

och Krone fälthack och tillhörande skärbord. 

Målet var att: 

1. Ta fram ett prototypskärbord för Claas och ett för Krone fälthack, som med mindre 

anpassning även skulle kunna användas på de andra fälthackarna som finns på marknaden. 

2. Göra ett paket för uppgradering av fälthackarna/basmaskinerna Claas och Krone som innebär 

en bättre anpassning för salixskörd. 

3. Provköra och utvärdera de två basmaskinerna med de anpassade skärborden i Skåne och 

Mälardalen. 

4. Göra en treårig uppföljning av driften med återföring av resultaten. 

Aktiviteter 

Konstruktionsarbete 

Gemensamt konstruktionsarbete för skärbord till Claas och Krone fälthackar 

Skärbordet är likadant för Claas och Krone, endast infästningen till basmaskinen skiljer sig. 

Båda prototypskärborden konstruerades under våren – sommaren 2010 och ritningar togs fram. Allt 

grundläggande utvecklings-‐, konstruktions-‐ och monteringsarbete gjordes på KIP Service AB, Skurup 

under ledning av Gunnar Henriksson. JPS Maskinstation bidrog med erfarenhet från förra årets 

salixkörd med Krone samt med kunskaper om Krone basmaskin och tillförde viktiga tekniska 

lösningar. Den grundläggande hydrauliken successiva förbättringar fram till våren 2011 gjordes av 

AMAB Hydraul AB, både för skärbordet och för de båda basmaskinerna. 

Det första skärbordet gjordes för Kronemaskinen samtidigt som anpassningarna gjordes av Krone 

basmaskin, huvudsakligen på KIP Service i Skurup. Tekniska lösningar provades under det 

grundläggande konstruktionsarbetet på Näsbyholm. Basmaskinen med skärbord levererades i juni 

2010 till JPS Maskin på Öland och där fortsatte fältprovning och vissa ändringar gjordes av elektronik 

och hydraulik. 

Skärbordet till Claas byggdes därefter enligt samma ritning och på samma sätt på KIP Service i Skurup 

samtidigt som anpassningar gjordes av Claas basmaskin. 

Skärbordet är CE märkt. 

2011-‐06-‐22 4(13)


Bild 1. Testkörning på Näsbyholm av 

Kroneskärbordet under utvecklingsarbetet i maj 

2010. 

Bild 3. Montering av motorer till sågklingor på 

HSAB-‐skärbordet av Håkan Sollerhed och Paulo 

Cederås, AMAB Hydraul AB. 

Bild 5. Tillpassning av HSAB-‐skärbordet till Krone 

basmaskin av Kent Persson och Kent Johansson, 

KIP Service AB. 

Bild 2. personal från KIP Service AB under 

testning av Kroneskärbordet på Näsbyholm i 

maj 2010. 

Bild 4. Spolventil monteras på HSAB-‐skärbordet 

av Håkan Sollerhed och Paulo Cederås, AMAB 

Hydraul AB. 

Bild 6. Arne Nilsson, KIP Service AB 

slutmonterar lager och rullar på HSAB-‐ 

skärbordet till Krone. 

Bild 1 – 6. Konstruktion och montering av HSAB skärbordet på KIP Service AB, Skurup samt 

fältprovning på Näsbyholm. 

2011-‐06-‐22 5(13)


Följande utvecklingsarbete har gjorts på skärbordet: 

• Klingor av okänsligare typ egentillverkas (bild 7-‐8). 

• Klingorna har gjorts överlappande och därmed radoberoende (bild 7). 

• Drivning av klingorna har uppgraderats med större axlar och motorer, lösa drivaxlar med 

splinesaxlar. 

• Meden mellan klingorna har tagits bort (bild 7). 

• Inmatningskanalen har gjorts breddats och högre (bild 7). 

• Drivning av inmatningssystemet har gjorts helhydrauliskt (inga kraftöverföringsaxlar). 

• Ett extra par inmatningsrullar har satts in. 

• De horisontella inmatningsrullarna och lagringen av dessa har gjorts kraftigare. 

• De vertikala inmatningsrullarna samt lagring och infästning av dessa har gjorts kraftigare (bild 

7). 

• Översta inmatningsrullen (Knockdown roller) har gjorts höj-‐ och sänkbar hydrauliskt (bild 17). 

Bild 7. Vertikala och horisontella 

inmatningsrullar 

Bild nr 7 och 8. på HSAB-‐skärbordet. 

Bild 8. Slipning i fält av klingor 

2011-‐06-‐22 6(13)


Uppgradering av Krone basmaskin 

På Krone basmaskin har anpassning gjorts av hydrauliken för att passa till skärbordet och utprovning 

har skett av olika oljekylare. Maskinen har utrustats med bukplåtar och avbärarräcken samt med 

breda skogsdäck. 

Bild 9: Anpassning av hydrauliken på Krone basmaskin av Janne Pettersson, JPS maskin AB. 

Bild 10. Inmatningsvalsar till Kronehacken, 

kopplingsbord till skärbordet. 

Bild 11. Nedre hållare i öppet läge. 

2011-‐06-‐22 7(13)


Uppgradering av Claas basmaskin 

Följande har gjorts på Claas basmaskin: 

• Alla inmatningsrullarna har förstärkts 

• Utrustat maskinen med bukplåtar och avbärarräcken samt med breda skogsdäck. 

• Konstruktion av två, av varandra oberoende, hydraulsystem med oljekylare för drivning av 

skärbordet. 

Fälttester 

HSAB-‐skärbordet på Krone fälthack och Claas fälthack har testats i Skåne under sommaren, dels i 

södra Mälardalen och Östergötland under hösten och vintern fram t.o.m. mitten av maj. Claas 

fälthack har testats av HSAB i Skåne och av HSAB i samarbete med Lydum Maskinstation i 

Mellansverige och Kronehacken har körts av JPS som har disponerat Kroneprototypen och kört 

fälttester framförallt i Östergötland. 

Under dessa tester har framkommit behov av ändringar av detaljer. Små ändringar kan göra mycket 

stor skillnad framförallt när det gäller avverkning av grövre skog. Detta har dock inneburit påfrestning 

på skärbordet. 

Regelrätta tidsstudier har inte gjorts men vi har kunnat jämföra HSAB-‐skärbordet med Claas original 

eftersom fälttestet har utförts parallellt med den vanliga skörden, i vissa fall på samma fält och där 

har vi direkt kunnat jämföra de två skärborden. Med HSAB-‐skärbordet har vi medvetet skördat fält 

som tidigare har ansetts vara övergrova och där man i vissa fall hade planterat att sätta in 

skogsskördare. För ett fält som skördades med Krone gjordes en kapacitetsstudie. På ett fält 

(Klågerup) kördes parallellt med HSAB-‐skärbordet och en skogsskördare med ackumulerande grip 

varvid de olika maskinerna plockade stammar som passade respektive maskin. De fält som har 

skördats under hösten -‐ vintern – våren 2010/2011 med HSAB-‐skärbordet redovisas i tabell x. Under 

testningarna i fält har mindre ändringar gjorts, t.ex. montering av mjukvändande ventiler vilket 

skonar hela transmissionen på skärbordet vid tillslag och reversering. Detta fungerar bra. Vi har haft 

haverier i Claasmaskinens hydrostattransmission men detta är troligtvis inte salixrelaterat. En 

kapacitetsmätning har gjorts, se nedan. 

Tabell 1. Fält som skördats under hösten – vintern -‐våren 2010/2011 med Claas och Krone fälthackar 

med HSAB skärbord. 

Salixodling Förare Bas-‐ 

maskin 

Fältets 

areal Skörd 

Skörden 

(Ha) t ts/ha vägd uppskattad 

Svalöv, Skåne HSAB Claas 1,5 62 X 

Torup, Skåne HSAB Claas 2 58 X 

Staffanstorp, Skåne HSAB Claas 5,5 28 X 

Lövestad, Skåne HSAB Claas 10 8 X 

Jordberga, Skåne HSAB Claas 5,8 32 X 

Sillesjö, Skåne HSAB Claas 5,5 28 X 

Tågra, Skåne HSAB Claas 8 18 X 

St Beddinge, Skåne HSAB Claas 1,5 31 X 

2011-‐06-‐22 8(13)


Salixodling Förare Bas-‐ 

maskin 

Fältets 

areal Skörd 

Skörden 

(Ha) t ts/ha vägd uppskattad 

Skivarp, Skåne HSAB Claas 2 23 X 

Svedala, Skåne HSAB Claas 2,5 28 X 

Veberöd, Skåne HSAB Claas 8 58 X 

Klågerup, Skåne HSAB Claas 15 34 X 

St Slågarp, Skåne HSAB Claas 4 35 X 

Svedala, Skåne HSAB Claas 3,5 35 X 

Tystberga, Östergötland Lydum Claas 6,4 72 x 

Summa/medeltal Claas 81,2 34 

Vingåker, Sörmland JPS Krone 4,1 35 X 

Vingåker, Sörmland JPS Krone 4 14 X 

Motala, Östergötland JPS Krone 4,8 30 X 

Vikbolande, Östergötland JPS Krone 6 35 X 

Motala, Östergötland JPS Krone 2,5 28 X 

Katrineholm, Sörmland JPS Krone 34 39 X 

Vingåker, Sörmland JPS Krone 16,8 37 X 

Norrköping, Östergötland JPS Krone 6,1 36 x 

Åkerö, Sörmland JPS Krone 29,2 26 X 

Summa/medeltal Krone 81,2 33 

Summa/medeltal båda 

maskinerna 188,7 34 

För de odlingar som inte i skrivande stund har levererats till värmeverk har skörden uppskattats. 

Arealuppgifterna kommer från odlaren och är inte uppmätta. 

Den genomsnittliga skörden är 34 t ts/ha för dessa odlingar som har skördats med HSAB-‐skärbordet. 

Detta ska jämföras med den genomsnittliga skörden på Lantmännen Agroenergis hela skörd 

2009/2010 på 22 t ts/ha. 

Fälten har i de flesta fall valts för att de är grövre än vad en fälthack normalt klarar av. Flera av dessa 

odlingar gick inte att skörda alls för ett -‐ två år sedan och har alltså fått stå över för att de ansågs för 

grova. Nedan redovisas mera detaljerat från skörden på Svalövsgården och Torup vilka skördats med 

Claas samt en kapacitetsmätning på Kroneskördaren från Ericsbergs Säteri. Baserat på dessa 

testkörningar har vi skaffat oss erfarenheter av vad som behöver förbättras ytterligare. 

Svalövsgården 

Odlingen är ett försök och har planterats i en 0,5 m tjock slambädd ca år 2000. Sorten är Loden. 

Odlingen har stått på skördelistan i flera år men den har ansetts vara för grov. Odlingen skördades 

som ett av de första testobjekten med HSAB-‐skärbordet i september 2010. Se bild 12 – 13. 

2011-‐06-‐22 9(13)


Bild 12. Gunnar Henriksson med en av de 

salixstammar som måste tas med motorsåg. 

Bild 13. Krokiga stammar och svårskördad 

undervegetation. Av bilden framgår att 

knockdown-‐rollern har gjorts hydrauliskt höj-‐ och 

sänkbar. 

Bild 12–13. Skörd på Svalövsgården med HSAB-‐skärbordet i september 2010. 

Torups gård 

Odlingen har stått över i flera år, först för att det inte gick att sälja flisen, sedan för att den hade blivit 

för grov. 

Bild 14. Sista raden skördas på Torup. Bild 15. Stubbar efter skörd med HsAB 

skärbordet på Torup. 

2011-‐06-‐22 10(13)


Bild 16. Skyddsanordning över drivningen på Bild 17. HSAB skärbordet från hytten på 

rullarna på HSAB skärbordet. 

bredvidgående traktor. 

Bild 16 –17. Testkörning av HSAB skärbordet på Torup i augusti 2010. 

Eriksbergs Säteri, Katrineholm 

Denna odling skördades av JPS den 11 februari. Det var 27 cm snö på lätt tjälad mark och 

skottåldern var 5-‐6 år. På denna odling gjordes även en kostnadsberäkning. Förutsättningen är en 

total timkostand för skördemaskin och 2 fälttransporter på 4200 kr/tim. Denna beräkning visar att 

skördekostnaden kan komma ner till 21 kr/m 3 . Fältets totala areal var på ca 17 ha men mätningen 

omfattade endast en dag, dvs inte hela fältet. 

Förutsättningar antal enhet 

skörd per ha, uppskattat 39 t ts/ha 

stamdiameter, normalt 55 mm 

avstånd till tipplats (vall) 750 m 

antal bredvidgående fälttransporter 2 st 

Beräkning antal enhet 

skördat antal lass (fälttransporter) 74 st 

volym per lass (fälttransport) 32 m 3 

total volym 2368 m 3 

tidsåtgång 12 tim 

kapacitet 197 m 3 /tim 

timkostnad, hack + 2 fälttransporter 4200 kr/tim 

Total skördekostnad 50400 kr 

kostnad per m3 21 kr/m 3 

Kostnad per t ts (0,15 t ts/m 3 ) 140 Kr/t ts 

2011-‐06-‐22 11(13)


Aktiviteter utanför projektramen 

Visning i Danmark 

I Danmark visades HSAB-‐skärbordet för skörd i salix för Dong Energy och i samarbete med Hede 

Danmark. Detta resulterade i en försäljning av ett nytt skärbord som levererades i januari 2011 till en 

maskinstation på Jylland. 

Anpassning av skärbordet till John Deere 

Vi har utanför projektet börjat prova skärbordet på en John Deere 7300 som inköptes våren 2011 för 

detta ändamål. För att överhuvudtaget kunna köra har hydraulsystemet anpassats till John Deere 

basmaskin, det är i huvudsak samma system som till Claas men det har monterats provisoriskt. 

Provisorisk skyddsutrustning har också gjorts till maskinen. 

Erfarenheter 

Driftssäkerhet 

Det är viktigt att man med detta skärbord kan skörda normalgrova bestånd utan haverier. Det är 

också viktigt att kunna hantera krokiga och svårväxta bestånd och olika typer av 

ogräs/undervegetation som alltid finns i äldre odlingar och som stoppar inmatningen på det gamla 

bordet (brännässlor, kvickrot, viltskadad buskig salix, björnbärssnår, fläderbuskar). 

Basmaskinen är också viktig. För salixskörd krävs en välunderhållen basmaskin med hög prestanda, 

bra motoreffekt och hydraulkapacitet. 

Skördeekonomi 

Med detta skärbord kan skördekostnaden sänkas betydligt jämfört med Agroenergis skördekostnad 

2009/2010m, ca 50 kr/m 3 .Detta beror på att HSAB-‐skärbordet och de förbättrade basmaskinerna 

klarar grövre odlingar och därmed producerar mera flis per timme. En odling som avkastar 12 t ts per 

hektar och år ska ha 36 – 48 t ts vid skördetillfället. Så grova odlingar har man inte kunnat skörda 

förrut men med detta skärbord kan man det. Genom att köra i grova odlingar kan man producera 

mer flis per tidsenhet, vilket medför avsevärt billigare skörd räknat per m 3 . 

Skörd i snö 

Skärborden fungerar även i snö men gränsen går vid 40 cm. Det är det svårt att ta sig fram med 

skördare och fälttransporten, dels får man med för mycket snö i flisen om man överhuvudtaget kan 

köra. Körning i djup fördyrar skörden kraftigt eftersom kapaciteten minskar. 

Under snörika förhållanden demonterar man stödplåtar/riktningsplåtar och då blir skärbordet mera 

öppet och därmed faller snön genom rullarna. Denna får man genom att enkelt demontera stöd, 

riktningsplåtar men då minskar förmågan att skörda övergrov salix något. 

Vi anser att gränsen går vid 40 cm snö för att skörd överhuvudtaget skall ske. Skörd i djup snö drar 

ner skördekapaciteten avsevärt och fördyrar i motsvarande grad. Det gäller inte bara själva skörden 

utan fälttransport, lastning, plogning av vändtegar och flistransporten med lastbil. 

Förarens betydelse 

Eftersom vi har kört maskinerna på olika platser i landet under fälltesterna samt med olika förare har 

vi konstaterat att maskinens prestanda och tillgängligheten är mer beroende av förarens 

2011-‐06-‐22 12(13)


körskicklighet, kunskap om mekanik och totala koncentration vid körningen än vad vi hade förutsett. 

I vårt tidigare utvecklingsarbete har vi testat maskinen själv med en skicklig och van förare. Detta 

betyder till exempel att om föraren har demonterat en del på maskinen för reparation förutsätts att 

drev, kedjor och axlar inlinjeras perfekt vid montering av delen. Detta låter simpelt men är helt 

avgörande. Idealet vore en konstruktion som inte kräver lika mycket skicklighet av föraren. Detta är 

en av anledningarna till förslaget om fortsatt arbete på HSAB-‐skärbordet, se nedan. 

Framgångar och förväntad nytta 

De uppsatta målen i projektet har nåtts; två nya prototypskärbord har tillverkats, ett för Claas och ett 

för Krone fälthack och paket för uppgradering av både Claas och Krone basmaskiner har tagits fram. 

Både Krone-‐ och Claasmaskinen klarar påfrestningen av salixskörd mycket bra efter detta 

utvecklingsarbete. Grövre och mer svårskördade odlingar kan skördas med detta HSAB skärbord än 

man kan med något annat skärbord som har använts i praktiken. 

Med detta utvecklingsarbete möjliggörs väsentligt driftssäkrare skörd och högre kapacitet vilket 

innebär lägre skördekostnad. Med en skicklig förare kan skördekostnaden sänkas från dagens ca 50 

kr/m3 i praktiken till ca hälften. Detta gäller både då skärbordet används på Claas och Krone 

fälthackar. Säkrare och billigare skörd är nödvändigt för att säkra en framtid för salixodlingen. 

Det är stor efterfrågan på det nya skärbordet och förutom det som har sålts till Danmark har ett 

skärbord till Claas och ett för Krone tillverkats på beställning. Sammanlagt kommer det alltså att 

finnas 5 st HSAB-‐skärbord i drift efter sommaren 2011 varav två prototyper vilka körs av HSAB och 

JPS och tre som kommer att köras kommersiellt. 

Uppföljning i fält av skärbord för Krone och Claas fälthack 

Projektet förutsätter fortsatt fältprovning under skördesäsongen 2011/2012 samt 2012/2013 av 

båda maskinerna. Efter årets fältprovning vet vi att nedanstående förbättringar bör göras och 

utvärderas under de följande åren. Utöver detta kan andra förbättringar tillkomma. Då 

maskinstorleken/motorstyrkan på baskmaskinen ökar för varje modell som kommer ut på 

marknaden och behöver skärbordet uppgraderas för att motsvara basmaskinen. 

2011-‐06-‐22 13(13)

HSAB salixskärbord till Claas Jaguar och Krone fälthackar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?