L ö s n In g e n 3 - Niscayah

ertil ellvén, säkerhetschef på swedbank, ser
verkligheten som den är. Därför är han ständigt
uppkopplad och alltid nåbar för att rycka ut när
brotten begås. Till sin hjälp har han Högsäkerhetscentralen
som nu fyller 20 år.
t e x t a n D e r s W I k b e r g f o t o a n n a r u T H ö g L u n D
27
bs ä Tk Te r re T !
s ä k e r H e T
L ö s n I n g e n 3

2
s ä k e r T !
Säkerhetschefen Bertil ellvén har en nära
kontakt med högsäkerhetscentralen. där
har operatörerna koll på bankens
säkerhet i hela landet, dygnet runt.
”JA, det är Bertil ellvén…Jaha...OK, jag
kommer”. Så låter det ibland när Swedbanks
säkerhetschef svarar i telefonen. Några ögonblick
senare sitter han i sin Volvo S 50, även om
klockan kanske är tre på natten.
– De brukar vara väldigt snabba att ringa från
Högsäkerhetscentralen när det händer något allvarligt,
säger Bertil, som har jour dygnet runt.
Hans direkta ansvarsområde i dag är norra
Stockholm, Uppland, Västmanland och Gävleborg,
men ibland rycker han ut betydligt längre
än så. Väl framme samordnar han de olika
åtgärder som behöver vidtas.
Mellan åren 1999-2005 blev Bertil Ellvéns
sömn störd extra ofta. De åren var trenden
bland de kriminella att spränga bankomater.
Han minns särskilt natten då både Swedbanks
och Nordeas bankomater på Huddinge sjukhus
flög i luften.
– Fullkomligt livsfarligt, eftersom de låg nära
sjukhusets driftcentral. Dessutom idiotiskt, mitt
inne i ett bevakat sjukhus i en storstad, säger
han och skakar på huvudet.
Numera får den som spränger bankomater i
bästa fall ut färgindränkta sedlar och attentaten
har nästan upphört. Men Bertil Ellvén får inte
sova i fred för den skull.
– Antalet falsklarm har minskat, säger han,
som liksom Niscayah vidtar åtgärder för att
komma till rätta med problemet.
Lennart Lundholm, gruppchef på Högsäker-
foto THron uLLberg
Ständigt på språng, ständigt
hetscentralen, berättar att frågan är prioriterad
och har gott om minnen från den gamla dåliga
tiden, då falsklarmen var betydligt fler.
– En gång började vi få en massa vibrationslarm
från ett par banker i Jönköping. Det visade
sig att en busslinje hade dragits om, och sensorerna
behövde kalibreras, säger han.
Bankpersonal som flyttat
faxar utan att tänka på var
detektorerna till rörelselarmen
var placerade ledde
under faxens gyllene era till
ett otal larm, när det kom
fax mitt i natten.
Men den bästa historien
kommer från Karlshamn.
Det larmade från en bank, och när polisen kom
såg de en hund i lokalen.
– Men när väktaren dök upp visade sig ”hunden”
vara en ovanligt stor råtta, som förmodligen
tagit sig i land med någon av båtarna från
Sydamerika som lossar vid margarinfabriken.
Efter många om och men lyckades väktaren få
ut råttan genom entrén, säger Lennart Lundholm
och ler.
Historien om Högsäkerhetscentralen, eller
HSC som det ibland kallas, började 1987. De
på den tiden tre storbankerna SE-Banken, Handelsbanken
och Nordea önskade sig en central
larmcentral, bara för banker.
Securitas hade då sju icke samordnade larm-
”Vi behövde helt
enkelt en nationell
larmcentral enbart
för oss banker”
centraler i olika delar av landet och servicenivån
varierade, inte minst i fråga om kötider för den
som ringde.
– Med tanke på bankernas särskilda säkerhetssituation,
att det är vi som har hand om
företagens och allmänhetens pengar, tyckte
vi att det behövdes en nationell larmcentral
bara för oss, säger Tommy
Högquist, säkerhetsinspek-tör
på SEB och
drivande bakom förändringen.
Rolf Norberg, i dag
teknisk direktör på Niscayah,
var snabbt med
på noterna, utsågs till
projektledare inom Securitas Teknik och blev
senare centralens förste chef.
– Jag reste runt och träffade ungefär 200
säkerhetschefer på banker och vi hade också
ett stort och viktigt möte på en Finlandsbåt,
minns han och berättar att även Securitas
Tekniks dåvarande vd Carl-Henric Svanberg i
högsta grad var inblandad.
En av HSC:s största utmaningar sedan dag
ett har varit att skapa gemensamma arbetsinstruktioner,
utifrån de olika bankernas skilda
säkerhetsmodeller.
– Till drygt 80 procent blev de gemensamma.
Men givetvis behövdes särskilda instruktioner
även till varje bankkedja, och detaljer för varje

uppkopplad
enskilt bankkontor, säger Rolf Norberg.
Teknikutvecklingen har varit enorm sedan
HSC-premiären i augusti 1989, då ett par
SE-Bankkontor i Skåne blev de första som
kopplades upp.
– Då kunde ett larm gälla en stor del av ett
visst kvarter. Inte lätt för de som ryckte ut,
säger han.
Både Tommy Högquist på SEB och Bertil
Ellvén på Swedbank säger sig vara mycket
nöjda med det nära samarbetet med Högsäkerhets-centralen
och kallar dess medarbetare
”mycket professionella”.
– Men inget är så bra att det inte kan bli
ännu bättre, konstaterar Bertil Ellvén.
För Tommy – en flitig gäst på HSC – står
möjligheter till fjärrmanövrering högt på
önskelistan.
– Jag önskar också att samtliga larmpunkter
speglas, att det ska gå att skapa en total
bild av alla larm och kameror, med exakta
positioner. Det kommer att underlätta mycket
de gånger något händer, säger han, medveten
om att önskemålet är på väg att infrias.
Bertil Ellvén drömmer om den dag då han
kan koppla upp sig och se varje bankkontor,
valv och bankomat i direktsändning på sin
bildskärm.
– Tekniken finns redan, men är än så
länge orealistiskt dyr. Dessutom sätter en
del regler om integritet och sekretess P för
foto THron uLLberg
110
bankrån skedde 200 ,
det högsta antalet på
nära 20 år.
foto THron uLLberg
ett sådant förslag, säger han.
Och än så länge är han nöjd med de cdskivor
som Niscayah bränner åt honom,
från sina olika digitallagrare på bankerna.
Men han är en vän av kameraövervakning
och påpekar att ett stort antal
brott har lösts tack vare bilder, som en misshandel
vid en bankomat i Vallentuna.
Men om Kalle och Lisa pussas, fast de är
gifta med andra, vill de inte fastna på bild?
– Nej, men sådana bilder är vi inte
intresserade av heller. Men om de pussas
under en fotbollsmatch när kameran panorerar
över läktaren bryter inte tv-bolaget
mot lagen.
Han anser att lagen är inkonsekvent,
och tillägger att integritetsdebatten nästan
enbart förs i media.
– Vanligt folk bekymrar sig inte över
kameror, säger han.
Ett evigt problem för säkerhetsfolk är
att de ofta inte kan visa i svart på vitt att
de investeringar de föreslår verkligen behövs. I
det ljuset gav 2008 års 110 bankrån – det högsta
antalet på nära 20 år – dem fler lyssnare.
Bertil Ellvén har arbetat i 40 år på bank,
och har sett detta samband ett otal gånger.
– Vi kan få höra att vi är olyckskorpar
och att vi är lite paranoida. Men tyvärr ger
verkligheten oss rätt gång på gång, vilket jag
dock är den förste att beklaga, säger han.
b a n k e r n a s e g n a L a r M -
C e n T e r f Y L L e r 2 0 å r
högsäkerhetscentrelen, HsC, är navet i
niscayahs bank– och finansverksamhet.
HsC ligger på kungsholmen i centrala
stockholm, i niscayahs och securitas
kombinerade huvudkontor.
på Högsäkerhetscentralen finns
bland annat operatörer, arbetsledare,
administratör, en gruppchef och en
kameratekniker. Dessutom finns en
teknisk resursgrupp som är experter på
de säkerhetslösningarna som finns hos
kunderna.
vid centralen är det fullt av datorer,
uppkopplade mot ett krypterat Telianät
vid sidan om internet. Datorerna har
kontakt med så gott som alla cirka 1 400
bankkontor i sverige. sedan 2006 är det
ge security-systemet Mas som används,
parallellt med pacom systems Ltd.
bland kunderna, seb, swedbank och
fristående sparbanker liksom Danske
bank och en del mindre nischbanker.
ungefär 65 procent av larmen är installerade
av niscayah, 30 av gunnebo nordic
och resten av mindre installatörer.
frånsett bankkontoren
är även
larmen hemma
hos ett hemligt
antal ledande
bankmedarbetare
kopplade till HsC.
2
s ä k e r T !